Pedagogisk dokumentation och förändring av förskolans verksamhet. Luleå
|
|
- Ulla-Britt Persson
- för 6 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Pedagogisk dokumentation och förändring av förskolans verksamhet Luleå
2 Hej alla ni som ska lyssna på föreläsningen! Ni kommer att upptäcka att när jag håller i föreläsningen kommer alla bilder inte finnas i den presentation ni får här, eftersom jag inte vill dela med mig av allt just nu! Men håll till godo med dem ni får! Vänliga hälsningar Karin
3 Föreläsningens upplägg: Förskolan och förändringar Psykologi lärande Dokumentationspraktik Pedagogisk dokumentation Organisering av arbete med pedagogisk dokumentation Analys av förändring av verksamheten Kontrollerande eller expanderande
4 Bakgrund Bedömning av enskilda barn har ökat (skolverket 2004,2008) trots intentionen av att arbeta med pedagogisk dokumentation i samband med införandet av förskolans läroplan (Lpfö 1998)
5 De vanligaste förkommande dokumenta onssätten var portfolios eller att personal upprättade pärmar där barns utveckling kunde följas. (Skolverket 2008). Trots att över 50% av kommunerna satsat på kurser om pedagogisk dokumentation.
6 Haug pekar på att förskoleverksamhet inte är en lätt verksamhet att förändra. ( Skolverket, 2003)
7 Det är viktigt att diskurser synliggörs för att kunna öppna upp för andra rum som möjliggör andra sätt att tänka och göra praktik. (Munkhammar 2001)
8 Diskurs Ett bestämt sätt att tala om och förstå världen (eller utsnitt av världen) (Winter,Jörgensen&Phillips,1999/ 2000:7)
9 Ex den psykologisk meningsbärande diskursen (Nordin Hultman 2004)
10 Varför tänker vi som vi gör? Analysera självklarheter Vilka? Hur?
11 Synen på barns lärande Observationer/dokumentation Arbete med ett innehåll över tid Före Barnstugeutredningen Barnet liknades vid en planta. lekens betydelse betonades för barns utveckling Eller barn kan göras beredda för inlärning den pedagogiska processen skulle dokumenteras och värderas i aktivitspedagogiken. Arbetsmedelpunkt Intressecentrum Inför Barnstugeutredningen (Kärre 1971) Barns förmåga ska aktiveras Barn får inte uppleva krav Barn genomgår olika utvecklingsfaser Miljö får inte vara statisk organiseras i aktivitetsområden Material i serier för systematisk inlärning Barnobservationer för att kontrollera barnets normala utveckling Fler obs på mindre barn pga utvecklingstakten Helst i spontana situationer för då visade barnet sitt rätta jag Utgå från barns intresse Inget skrivit om temaarbete Vuxnas planering får inte gå före barnens intresse Tiden viktig för att barn ska införliva nya intryck Inför pedagogiska programmet (Bruun 1983, Johansson 1983, Norén Björn 1983) Utveckling var kulturbundet(noren Björn) De vuxne viktigare än material Barn ska handledas steg för steg Leken det viktigaste för barnets utveckling Utvärderingen kunde göras på många sätt som; observationer, dagbok, olika formulär, på konferenser, för varje avdelning, och för hela förskolan även för enskilda barn. Utvärderingarna skulle skrivas ner för att bli en bas för fortsatt planering I temainriktat arbetssätt (Bruun 1983) formuleras vikten att föra samman ämnesinnehåll och barns utveckling med arbetssättet i en pedagogisk planering (s.53 Inför förskolans införande av läroplan Lpfö (98) ( SOU..1997) Kunskap en process som förutsätter en aktiv interaktion med andra människor och fenomen i världen. Barnet en aktiv medskapare av sin egen kunskap [ ]lärande inte enbart relateras till individen utan skapas och definieras tillsammans med andra (s.57). Den pedagogiska miljön en aktiv part i det pedagogiska arbetet Pedagogisk dokumentation introducerades som ett alternativ till barnobservationer. Dokumentation för att analysera barns läroprocesser f [ ]lärare och elever/barn får makt över och rätt att själva värdera sin kunskapsproduktion. komplexitet och mångfald, mångtydighet, olikhet och ovisshet ses som en tillgång (s ) Ett integrerat arbetssätt där barnens erfarenheter, intressen och kunskaper tas som utgångspunkt. Barnen ska erbjudas ett utforskande och problemlösande arbete vilket kan erbjuda genom ett projekt och temaarbete, där barnens eget utforskande och egna frågeställningar bildar utgångspunkt för lärandet (s.57) Inför revidering av förskolans läroplan (Förslag tillvissaförtydligande Ett utforskande arbetssätt Stimulera barns naturliga lust Lek och skapande betonas för barns utveckling Stödja och utmana barns lärande. varje barns utveckling ska följas, dokumenteras och analyseras därför krävs det kontinuerlig och systematisk dokumentation för att utveckla bättre arbetsprocesser Ämnesinriktad därför inget i dokumentet om ett integrerat arbetssätt mer inriktat mot variation av hur undervisningen av ämnet kunde utföras.
12 Ta del av andra sätt att tänka om lärande och undervisning gör det möjligt att få syn på andra sätt att se på barnen och för att praktiken ska förändras. Bayes (2006)
13 För att en långsiktig vilja till förändring ska möjliggöras Krävs möjlighet att arbeta med reflektion och dokumentation Munkhammar (2001)
14 Diskutera Synen på barnet Kunskap och lärande Eget pedagogiskt förhållningssätt (Munkhammar 2001)
15 Lärande och kunskapssyn Hur tänker vi att barn lär? Vilken kunskap är viktig? Hur syns detta i miljö, material och organisation?
16 Andra sätt att tala om det barn än det psykologiskt meningsbärande begreppet?
17 Sex uppfattningar av lärande Lärande som att utöka sin kunskap memorera och återge tillämpa förstå se på något på ett annat sätt förändras som människa Lärande är i första hand att återge Lärande är i första hand att söka en mening Att erfara en aspekt av världen på ett nytt sätt Ur Marton/Booth, 1997
18 Konstruktionistiskt perspektiv? Utvecklingspedagogisk perspektiv?
19 Dokumentationspraktik Om att ge och ta mening och skapa innebörder kring material som görs om barn
20 Dokumentation ska göras i relation till pågående verksamhet Skolverket 2012
21 bedömningens didaktik Vallberg Roth och Månsson (2010)
22 Dokumentationspraktik hör intimt samman med hur vi ser på barn, lärande och kunskap, utveckling och vår roll som förskollärare och barnskötare
23 Målrelationell målrationell Strävansmål?
24 Olika dokumentationsformer utifrån olika teorier t ex Utvecklingspedagogik Konstruktionistisk teori Learning studies Pedagogisk dokumentation
25 Kunskap Kunskap är inget entydigt begrepp. Kunskap kommer till uttryck i olika former såsom fakta, förståelse, färdighet och förtrogenhet som förutsätter och samspelar med varandra. (Lpfö98, s 6).
26 Kunskapsbegreppet i SOU 1992:94 Fakta information, regler, konventioner Förståelse kvalitativ dimension. Samma fenomen kan förstås på olika sätt, man kan ha mer eller mindre kvalificerad förståelse Färdighet vi vet hur något ska göras Förtrogenhet ofta förknippad med sinnliga upplevelser, ser, luktar, känner, vet när något ska avbrytas eller påbörjas
27 Vikten av att skapa konceptuella och kommunikativa verktyg för att kunna skapa förändring. (Nilsson 2003)
28 Normativ styrning För att skapa delad förståelse för uppdraget Riddersporre&Persson 2010
29 Organisationskultur Språk handling material (Alvesson 2007)
30 Barns utveckling och lärande ska göras i relation till den pågående verksamheten (s. 5 skolverket 2012)
31 Samtidighet När personalen dokumenterar, följer upp och analyserar det enskilda barnets utveckling och lärande blir det samtidigt ett sätt att dokumentera, följa upp och analysera verksamheten och personalens förhållningssätt. Och när de dokumenterar, följer upp och analyserar den pågående verksamheten blir det samtidigt ett sätt att dokumentera och följa upp de enskilda barnens pågående utveckling och lärande. Just för att barnen är en del av den pågående verksamheten och därmed inte kan skiljas från densamma.(skolverket 2012 s.29)
32 Förskollärare gör pedagogik (Kolle, Larsen et al. 2010). Professionen är mångfacetterad och i arbete med pedagogisk dokumentation kan fragment av det pedagogiska görandet synliggöras (a.a)
33 Konceptet kring arbete med pedagogisk dokumentation Tilltro till kompetenta, utforskande barn och fsk/bsk En praktik som bygger på experimenterande och lekfullhet Miljö och material för att kunna experimentera och utforska Tron på betydelsen av kollegiala lärandet
34 Kultur av samarbete, reflektion och kommunikation. Att bygga en sådan kultur/../ är ett omfattande arbete som kräver lång tid, en professionell inställning samt en vilja att granska sina egna handlingar och ställa sig i dialog med andra (Sou 1997, s.98)
35 Från kvalitet till meningsskapande Postmoderna perspektiv exemplet förskolan Gunilla Dahlberg Peter Moss Alan Pence
36 Diskursen om meningsskapande Att få någon förnuftig mening i det som pågår konstruera och skapa mening I interaktion med andra göra världen meningsfull Reflekterande tänkande kommunicerande reflektion Ett mötets etik som betonar betydelsen av meningsskapande i dialog med varandra Vad är ett gott arbete hur kan det definieras hur kan det genomföras
37 Den kultur och kunskaps skapande människan inte definiera världen för barnen utan en vilja att dela världen med dem
38 Från början 1990 talet började pedagogisk dokumentation introduceras i Sverige
39 Vad innebär pedagogisk dokumentation? kollektivt reflektionsarbete göra val lärandets process snarare än mål och resultat (Lenz Taguchi 2000)
40 Diskussionerna och dialogerna gör dokumentationen till pedagogisk dokumentation (Skolverket 2012, sid 15)
41 Pedagogisk dokumentation Multiavsiktligt (Rinaldi)
42 Pedagogisk dokumentation Verktyg för att följa hur grupper av barn utvecklar sina idéer, teorier och förståelse (Project Zero 2001; Edwards 2002)
43 Började som ett sätt att Ge barnet en röst
44 Pedagogisk dokumentation Process och innehåll (Dahlberg mfl 2002)
45 Projekt kopplat till pedagogisk dokumentation Fokus i ett sådant arbete, för både barn och vuxna är lärandets process (Lenz Taguchi 2000s. 110)
46 Alltför tydliga målsättningar anses motverka pedagogiska syften som delaktighet, dialog, tilltro, tillit,fantasi och kreativitet Kunskapsprocessen ses inte som progressiv trappa där barnet går från diffusa eller primitiva föreställningar till mer komplexa och avancerade istället en social och kooperativ konstruktionsprocess barn emellan, och mellan barn och vuxna..(lenz Taguchi 2000s. 111 )
47 Dahlberg, Moss et al.(2002) skriver om den kraftfulla potentialen i att inte veta (s. 254) vilket innebär att acceptera osäkerhet och sökande och istället leta efter nya vägar.
48 Emancipatorisk förskollärare skulle ta makt över praktiken (Lenz Taguchi 2000)
49 problem Tillgången till dokumentationsverktyg Tidsproblematik både vid observation och analysarbete Se det meningsfulla i att dokumentera det som barn håller på med förhandlingen mellan innehållet och processen svårt, när man varit van att bedöma barn efter uppställda mål
50 Svårigheter Att bli en integrerad del i verksamheten Hur en organisation kan byggas upp för att arbetet med pedagogisk dokumentation ska fortgå och fördjupa arbetet (Skolverket 2012)
51 etik och kritik Barn bedöms även i arbete med pedagogisk dokumentation (Bjervås 2011) Risk för att barn ses som objekt och inte skyddas. (Lindgren, Sparrman) Barn kan jämföra sig med varann när bilder hängs upp på väggarna
52 Dokumentationerna ska idag finnas bland barnen ska i första hand användas tillsammans med barnen och kunna användas av barnen (Skolverket 2012)
53 Då blir pedagogisk dokumentation en tranformativ kraft i arbetet (Dahlberg) eller en aktiv agent (Lenz Taguchi)
54 Vilka förändringar har arbetet med pedagogisk dokumentation skapat i förskolans verksamhet? Förskolepersonals berättelser om hur arbetet med pedagogisk dokumentation förändrat den pedagogiska praktik
55 En etnografisk studie utifrån samtal med och mellan förskolepersonal som möts i ett projekt Minnen och berättelser om vad arbete med pedagogisk dokumentation inneburit för förändring av verksamheten sedan de startade på mitten av 1990 talet fram till projektets första år.
56 En lång resa till det läget och det sättet vi arbetar och tänker på nu Hur en pedagogisk ledare beskriver bakgrunden till den pedagogiska praktiken
57 Verksamhetsteori Människans handlingar omgärdas av något en verksamhet Medvetandet förändras, existerar och kan förstås i sammanhanget människans interaktion med världen Utgångspunkt en verksamhet och vad denna verksamhet är orienterad mot vilket är socialt och kulturellt betingad
58 verktyg (medierande artefakter) subjekt objekt
59 Verktyg/Medierande artefakter? de resurser, såväl språkliga (eller intellektuella) som fysiska, som vi har tillgång till och som vi använder när vi förstår vår omvärld och agerar i den (Säljö 2000, s.20)
60 Objektet Människans verksamhet när riktad mot ett objekt Kan vara ting, människor, Teorier modeller
61 Vad vi ser är bara toppen på ett isberg när vi ser någon observera Någon som observerar med hjälp av verktyg som idéer, kamera och fokus Observations material Förskollärare Barns utforskande, strategier, hypoteser
62 Aktivitetshierarkin (Dokumentationspraktik) (enl Leontievs nivåer ) Verksamhet (activity) Dokumentationsverksamheten periodiskt och över tid ( uppfyller ett motiv) Särskiljs av vilket objekt verksamheten riktas mot Handlingar(actions) Målinriktade tidsbegränsade dokumentationsaktiviteter Operationaliserade aktiviteter (operationer) skriva, fotografera använda dator
63 Engeströms modell av verksamhetsteori (1987) Medierande artefakt Subjekt Objekt Utfall regler gemenskaper arbetsfördelning
64 Motsättningar Resurstillgångar krav på resultat Internt Motsättningar mot angränsande verksamheter Motsättningar mellan hur verksamheten sker idag och hur den potentiellt skulle kunna se ut (Engeström)
65 2 organisatoriska aspekter Att organisera och skapa strukturer för hela enheten organisera och skapa strukturer för förskolegruppen
66 Organisering av praktiken Sortering med hjälp av Engeström
67 Fem moment när p.d kopplas till ett projektarbete Förberedelse pedagoger, barn och föräldrar Observationstillfälle Reflektionstillfälle Sammanställning och meningsskapande av dokumentationsmaterial både i form av berättelser och skapande av teorier Aktiviteter för förberedelse för fortsatt lärande
68 E X P A N D E R A T Förbereda projekt reflektion L Ä R A N D E observation förbereda (fortsättning) sammanställning Berättelser i rörelse
69 En expansiv omvandling är fullständig när objektet och motivet för verksamheten har rekonceptualiserats till en vidare och radikalare horisont av möjligheter än tidigare verksamhetssystem (Engeström, 2005).
70 Engeström beskriver det utifrån en modell formad som en cirkel i många av sina artiklar eller böcker. Cirkeln och kan förstås som en kollektiv resa genom den proximala zonen.
71 Expanderat lärandecirkeln Konkretisering genom praktiskt och konceptuellt implementering ( implementering the model) Ifrågasättande av den nuvarande praktiken eller kunskap (questioning) De nya idéerna diskuteras och provas ( examining the model) Analys av situationen med tillhörande fråga; varför gör vi detta? (historic genetic, actual empirical) Problemlösning och modellering av nya arbetsformer ( modeling) Engeström (2005)
72 En process där deltagarna går från de abstrakta till det konkreta genom att diskutera och reflektera både epistemologiska frågor och prova olika handlingar som skapar lärande. Dessa handlingar formar en expansiv cykel (Engeström and Rückriem 2005)
73 Processen av expanderat lärande inkluderade objektet/ objekten (som i denna studie innebär dokumentationsarbetet) liksom de medierande artefakterna (tanke och språk) och perspektivet hos deltagarna.
74 Förändringen sker succesivt utifrån de problem och motsättningar som efterhand uppkommer i hela det komplexa verksamhetssystemet (2008 s. 131). I och med detta skapas double bind situationer (Engeström), vilket innebär att det finns konflikter i systemet som kräver en omvärdering av aktiviteten och ett nytt sätt att tänka eller åtminstone agera Hållsten 2008,s.39
75 Analys av samtal och berättelser
76 Det kultur och kunskapsskapande barnet Ställa sig i relation till ett innehåll/ämne Verktyg för arbete med lärande Expanderad kunskapsdomän Arbeta iprojekt Miljö och material
77 Vad händer när man pratar kring en dokumentation? Dialog med praktiken Lägga teorier på bordet Lägga praktiken på bordet
78 Ateljeristor och pedagogistor Utvidgad kollegialitet Kollegialitet många som lägger sig i Nätverk som arbetsgrupper
79 Proximal zon i organisationen Cole (2006) menar att zonen för utveckling kan byggas som system genom att skapa heterogena mötesplatser för olikhet där det handlar om ett tillåtande klimat för nya idéer och sätt att göra saker på som gemensamt kan diskuteras och provas
80 Vygotsky s proximala zon beskriver utveckling som vertikal medan Engeström menar att det lika mycket kan handla om a question of entirely different world meeting (s.45) som istället handlar om ett horisontellt möte. Med hänvisning till Kramsch (1993) som kallar dessa mötesplatser för contact zone eller third space (Gutierrez, Rymes & Larssons, 1995)
81 Anknytning till Engeströms tankar om konflikter som förändringsbärare.. Genom att många lägger sig i praktiken skapas konflikter som kan skapa förändringsvillkor
82 Första ordningens lärande (Engetröm) Det villkorade lärande Ungefär som imitation Härma det lättillgängliga
83 Andra ordningens lärande Den dolda läroplanen Man lär sig förvärva allmänna mönster Utforskande lärande mer att ge förklaringar och konstruera teorier än att förändra
84 Tredje ordningens lärande Analysera sammanhanget försöka skapa ett nytt sätt att agera i praktiken Arbetslaget öppnar upp för möjligheterna att förändras börjar med att omdefiniera objektet, verktygen och de sociala strukturerna
85 Färdigt material och snabba lösningar? Reflektioner vid en förskolemässa
86 Dokumentation för att kontrollera eller för att expandera lärandet Förskolans nya utmaningar
87 Etisk eller kontrollerande dokumentationspraktik?
88 Vad innebär en etisk praktik? En demokratisk mötesplats Ett erkännande av barns perspektiv Ett sökande hos både barn och pedagoger där bägge kan ses som subjekt och meningsskapande ett sökande efter det tredje ( något som får ett reellt värde ur bägges perspektiv) (fritt Östrem Östrem tar sin utgångspunkt i en norsk filosof; Hans Skjervheim i essän Deltagar og tilskodar från 1957 )
89 Hur ser organisationen ut idag? Hur skulle ett systematiskt arbete utvärderingsarbete kunna organiseras?
90 Praktiskt exempel från en verksamhet på systematiskt dokumentationsarbetet från förskolan HallonEtt/Jönköping under ett år.
91 Återkoppling på PowerPointpresentationen Projekt, vägval Utvecklingssamtal, enskilt eller i grupp Utvärdering, traditioner december Projektet fortsätter, fördjupning Litteraturseminarium Medarbetarsamtal Samtal om nästa läsårs projekt Kollegial utvärdering Ge barnen en röst Planeringsdag, föräldramöte, vilken riktning ska projekt ta Observationsperiod, samla material september mars Inledning av utvärderingen, extern utvärderare Utvecklingssamtal, enskilt eller i grupp Återkoppling på PowerPointpresentationen Förbereda miljön, Välkomnande av nya barn och deras familjer Workshops inför projektet juni Semestertider Sammanställa och utvärdera, Samtalsdag med varje avdelning
Hej alla ni som ska lyssna på föreläsningen!
Pedagogisk dokumentation och förändring av förskolans verksamhet Luleå 2012 01 19 Karin.alnervik@hlk.hj.se Hej alla ni som ska lyssna på föreläsningen! Ni kommer att upptäcka att när jag håller i föreläsningen
Läs merDe vanligaste fo rkommande dokumentationssa tten var portfolios eller att personal uppra ttade pa rmar da r barns utveckling kunde fo ljas
De vanligaste fo rkommande dokumentationssa tten var portfolios eller att personal uppra ttade pa rmar da r barns utveckling kunde fo ljas (Skolverket 2008). Trots att över 50% av kommunerna satsat på
Läs merPedagogiskt ledarskap och kollegialt lärande i förskolan
Karin Alnervik & Per Alnervik Pedagogiskt ledarskap och kollegialt lärande i förskolan Liber (2017) Pedagogiskt ledarskap och kollegialt lärande i förskolan Den bästa fortbildning gör man i sin egen verksamhet
Läs merPEDAGOGISK PLATTFORM FÖR FÖRSKOLAN TITTUT
SYFTE: En tydlig beskrivning av hur Tittuts pedagoger och anställda arbetar professionellt utifrån barns lärande. Ett styrdokument som gäller över tid. Ett styrdokument som ska följas av alla anställda.
Läs merPedagogiskt ledarskap och kollegialt lärande i förskolan
Pedagogiskt ledarskap och kollegialt lärande i förskolan Varför gör vi så spännande saker på förskolan, det gör vi hela tiden, så man lär sig. Jag har lärt mig väldigt mycket. Barn 5 år Verksamheter skapar
Läs merIngela Elfström. Malmö 2014-02-11
Uppföljning och utvärdering för förändring - pedagogisk dokumentation som grund för kontinuerlig verksamhetsutveckling och systematiskt kvalitetsarbete i förskolan Malmö 2014-02-11 Ingela Elfström Förskolans
Läs merÖSTERMALM BARN OCH UNGDOM
ÖSTERMALM BARN OCH UNGDOM Handläggare: Jacky Cohen TJÄNSTEUTLÅTANDE DNR 2009-907-400 1 (7) 2009-11-30 BILAGA 2. MÅL - INDIKATORER - ARBETSSÄTT - AKTIVITETER... 2 1. NÄMNDMÅL:... 2 A. NORMER OCH VÄRDEN...
Läs merför Havgårdens förskola
Verksamhetsplan för Havgårdens förskola H.t.2012- v.t.2013 Beskrivning av vår verksamhet Havgårdens förskola ingår i Nättraby rektorsområde och är den äldsta förskolan i området. Förskolan ligger centralt
Läs merHur kan dokumentationen synliggöra barns lärande i relation till verksamheten?
Hur kan dokumentationen synliggöra barns lärande i relation till verksamheten? Pedagogisk dokumentation som grund för uppföljning och utvärdering för förändring Ingela Elfström, Stockholms universitet
Läs merSystematisk utvecklingsarbete och utvärdering med hjälp av pedagogisk dokumentation
Systematisk utvecklingsarbete och utvärdering med hjälp av pedagogisk dokumentation - Förskola i Sverige kristina@mansfeldt.se kristina.mansfeldt@buv.su.se 1 INNAN och EFTER 1998 Socialstyrelsen Skolverket
Läs merUppdraget. Vad innebär den reviderade läroplanen och den nya skollagen?
Uppdraget Vad innebär den reviderade läroplanen och den nya skollagen? Förskolans värdegrund och uppdrag Förskolan ska lägga grunden för ett livslångt lärande. Verksamheten ska vara rolig, trygg och lärorik
Läs mer0 Verksamhets idé Ht 2015/Vt 2016
0 Verksamhets idé Ht 2015/Vt 2016 Förord Verksamhetsidén är en länk i en kedja av olika styrdokument som bildar en helhet. Vårt mål har varit att göra en gemensam tolkning av vad uppdraget innebär för
Läs merSystematiskt kvalitetsarbete i vardagen
Systematiskt kvalitetsarbete i vardagen Pedagogisk dokumentation som grund för kontinuerligt utvecklingsarbete Ingela Elfström, Stockholms universitet Föreläsning i Malmö 141023 Förskolans uppdrag Att
Läs merProjektplan LJUS Förskolan Vattentornet ht 2014
2015-06-14 Till alla vårdnadshavare På Förskolan Vattentornet Projektplan LJUS Förskolan Vattentornet ht 2014 Bakgrund Under året hösten 2013 och våren 2014 arbetade vi med att lära oss förstå hur man
Läs merVerksamhets idé. Förskolan Gnistan
0 Verksamhets idé Förskolan Gnistan Ht 2016/Vt 2017 Förord Verksamhetsidén är en länk i en kedja av olika styrdokument som bildar en helhet. Vårt mål har varit att göra en gemensam tolkning av vad uppdraget
Läs merARBETSPLAN FÖR STENINGE FÖRSKOLOR
SIG3000, v4.0, 2012-09-24 2017-06-30 ARBETSPLAN FÖR STENINGE FÖRSKOLOR [Skriv rubrik] Steninge förskolor 2017-2018 Vår vision och verksamhetsidé: Vår verksamhetsidé bygger på demokratiska värden, där pedagogens
Läs merArbetsplan för förskolorna Adolfsbergs Intraprenad
Arbetsplan för förskolorna Adolfsbergs Intraprenad 2016-2017 Skutan Skeppet Glommagården Adolfsbergsskolans förskola 1 Vår verksamhetsidé Alla barn och vuxna ska känna sig välkomna i vår verksamhet. Det
Läs merPedagogisk dokumentation och att arbete med tema/projekt
Pedagogisk dokumentation och att arbete med tema/projekt Oskarshamn 091110-11 Birgitta Kennedy Reggio Emilia Institutet och förskolan Trollet Ur förslag till förtydliganden i läroplanen för förskolan Uppföljning,
Läs merPedagogisk plattform. Dalhags förskolor Reviderad
Pedagogisk plattform Dalhags förskolor Reviderad 2014-01-21 Inledning Utifrån Läroplanens intentioner har Dalhags förskolor enats om en samsyn kring barn, lärande och förhållningssätt. Plattformen är ett
Läs merför Rens förskolor Bollnäs kommun
för Bollnäs kommun 2015-08-01 1 Helhetssyn synen på barns utveckling och lärande Återkommande diskuterar och reflekterar kring vad en helhetssyn på barns utveckling och lärande, utifrån läroplanen, innebär
Läs merVerksamhetsplan för Brunna, Gröna Lund och Stamvägens förskolor 2014-2015. Nuläge:
Verksamhetsplan för 2014-2015 Nuläge: Vårt uppdrag är att uppfylla de mål som åligger förskoleverksamheten utifrån LPFÖ 98(10) samt Barn och utbildningsnämndens mål. Enheten består av. Vi erbjuder förskoleverksamhet
Läs merVerksamhetsplan Förskolan 2017
Datum Beteckning Sida Kultur- och utbildningsförvaltningen Verksamhetsplan Förskolan 2017 Innehåll Verksamhetsplan... 1 Vision... 3 Inledning... 3 Förutsättningar... 3 Förskolans uppdrag... 5 Prioriterade
Läs merVad är delaktighet/inflytande?
Barns delaktighet i förskolans dokumentation exempel från pedagogisk dokumentation och portfolio Katarina Elfström Pettersson Linköpings universitet, Campus Norrköping 1 Vad är delaktighet/inflytande?
Läs merInnehållsförteckning. 1. Tyresö församlings förskolor 1.1 Verksamhet och profil. 2. Övergripande målsättning. 3. Inledning. 4.
Trollbäcken Innehållsförteckning 1. Tyresö församlings förskolor 1.1 Verksamhet och profil 2. Övergripande målsättning 3. Inledning 4. Normer och värden 4.1 Läroplanen 4.2 Förskolans mål 4.2.1Vi vill nå
Läs merLokal arbetsplan. Furulunds förskolor HT 2011 VT 2012
Lokal arbetsplan Furulunds förskolor HT 2011 VT 2012 1 Arbetet i verksamheten Den lokala arbetsplanen utgår från kvalitetsredovisningen av verksamheten under höstterminen 2010 vårterminen 2011.Här anges
Läs merTyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2013/2014
Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2013/2014 Förskolan Båten Simvägen 37 135 40 Tyresö 070-169 83 98 Arbetsplan 2013/2014 Vårt uppdrag Förskolan ska lägga grunden för ett livslångt lärande.
Läs merVarför, vad och hur?
Varför, vad och hur? 2.6 Uppföljning, utvärdering och utveckling Förskolans kvalitet ska kontinuerligt och systematiskt dokumenteras, följas upp, utvärderas och utvecklas. För att utvärdera förskolans
Läs merBilaga 1. Förskoleenheternas resultatredovisning i sammandrag. a. Normer och värden Utvärdering av likabehandlingsplan/plan kränkande behandling
ÖSTERMALM BARN OCH UNGDOM Handläggare: Jacky Cohen TJÄNSTEUTLÅTANDE DNR 2009-907-400 1 (7) 2009-11-30 BILAGA 1. FÖRSKOLEENHETERNAS RESULTATREDOVISNING I SAMMANDRAG 1 1. NÄMNDMÅL:... 1 A. NORMER OCH VÄRDEN...
Läs merATT UTVECKLA KOMPETENS I VAD SOM SKA BEDÖMAS OCH HUR DAGENS INNEHÅLL UPPFÖLJNING AV UPPGIFT. BEDÖMNING bakgrund och begrepp
ATT UTVECKLA KOMPETENS I VAD SOM SKA BEDÖMAS OCH HUR Martina Lundström universitetsadjunkt LTU och pedagogista i Piteå kommun DAGENS INNEHÅLL UPPFÖLJNING AV UPPGIFT BEDÖMNING bakgrund och begrepp VAD SKA
Läs merVERKSAMHETSPLAN FÖR SALTSJÖ-DUVNÄS FÖRSKOLOR
VERKSAMHETSPLAN FÖR SALTSJÖ-DUVNÄS FÖRSKOLOR 2015-2016 Saltsjö-Duvnäs förskolors verksamhetsplan 2015/16 Organisation Saltsjö Duvnäs förskolor består av Långsjöns förskola med fem avdelningar och Saltängens
Läs merArbetsplan 2015/2016
Arbetsplan 2015/2016 Reviderad nov 2015 Varje dag är en dag fylld av glädje, trygghet lek och lärande Förskolor öster område 2; Kameleonten, Måsen och Snöstjärnan. Förskolenämnd VÅR VERKSAMHET Från och
Läs merSkolförvaltningen Sörgårdens förskola MÅLBILD. Mölndal (reviderad augusti -16)
Skolförvaltningen Sörgårdens förskola MÅLBILD Sörgårdens förskola Mölndal (reviderad augusti -16) Våra styrdokument FN: deklaration om de mänskliga rättigheterna FN:s barnkonvention Läroplanen för förskolan
Läs merEmpirisk positivism/behaviorism ----------------------------------------postmoderna teorier. metod. Lärande/kunskap. Människosyn
Lärandeteorier och specialpedagogisk verksamhet Föreläsningen finns på kursportalen. Ann-Charlotte Lindgren Vad är en teori? En provisorisk, obekräftad förklaring Tankemässig förklaring, i motsats till
Läs merLOKAL ARBETSPLAN 2010/11
LOKAL ARBETSPLAN 2010/11 Arbetsplan för Hagens förskola 2010/11 Våra styrdokument är skollagen, läroplan för förskolan, diskrimineringslagen, förskola skolas vision: I vår kommun arbetar vi för att alla
Läs merVerksamhetsidé för Norrköpings förskolor. norrkoping.se. facebook.com/norrkopingskommun
Verksamhetsidé för Norrköpings förskolor norrkoping.se facebook.com/norrkopingskommun Välkommen till Norrköpings kommunala förskola I Norrköpings förskolor är alla välkomna. Här möter barn och föräldrar
Läs merPresentation. Gagnef kommuns vision
Lokal arbetsplan Presentation Vår förskola är belägen i en äldre fastighet söder om Västerdalälven. Förskolan har öppet 6:30-18:00 och ibland 6:00 18:30. På går 17 barn. Tolv barn är födda 2011 och tre
Läs merMatematikutvecklingsprogram Förskolorna i Vingåkers kommun
Matematikutvecklingsprogram Förskolorna i Vingåkers kommun Sammanställt av Mattepiloterna Reviderad 2017-02-16 Förord Detta matematikutvecklingsprogram vänder sig till alla pedagoger i Vingåkers kommuns
Läs merKriterier för mätområde matematikutvecklande arbetssätt
Kriterier för mätområde matematikutvecklande arbetssätt Låg nivå röd Mellannivå gul Hög nivå grön Matematiskt utforskande Arbetslaget arbetar med olika matematiska aktiviteter där barnen får använda matematik.
Läs merVerksamhetsidé för Solkattens förskola
Verksamhetsidé för Solkattens förskola VERKSAMHETSIDÉ Solkattens förskola är en demokratisk mötesplats för barns lek, lärande och utveckling, inflytande och delaktighet. En välkomnande förskola som genomsyras
Läs merKriterier för mätområde matematikutvecklande arbetssätt
Kriterier för mätområde matematikutvecklande arbetssätt Låg nivå röd Mellannivå gul Hög nivå grön Matematisk utforskande Arbetslaget arbetar med olika matematiska aktiviteter där barnen får använda matematik.
Läs merSJÄLVSKATTNING. ett verktyg i det systematiska kvalitetsarbetet
SJÄLVSKATTNING ett verktyg i det systematiska kvalitetsarbetet TYCK TILL OM FÖRSKOLANS KVALITET! Självskattningen består av 6 frågor. Frågorna följs av påståenden som är fördelade på en skala 7 som du
Läs merFörfattningsstöd Förskolans arbete med matematik, naturvetenskap och teknik
Författningsstöd Förskolans arbete med matematik, Behörighetskrav: Lärare och förskollärare: Vilka som får undervisa i skolväsendet Endast den som har legitimation som lärare eller förskollärare och är
Läs merKriterier för mätområde Språkutveckling
Kriterier för mätområde Språkutveckling Låg nivå röd Mellannivå orange Mellanhög nivå gul Hög nivå grön Språkutveckling Språkutveckling Språkutveckling Språkutveckling ses i första hand utifrån språkproduktionsperspektiv;
Läs merTyck till om förskolans kvalitet!
(6) Logga per kommun Tyck till om förskolans kvalitet! Självskattning ett verktyg i det systematiska kvalitetsarbetet Dokumentet har sin utgångspunkt i Lpfö 98/0 och har till viss del en koppling till
Läs merVerksamhetsplan Duvans förskola
Verksamhetsplan 2018-2019 Duvans förskola Innehållsförteckning 1. Verksamhetens förutsättningar 2. Resultat 3. Analys 4. och Åtgärder Reviderad: 2018-08-13 Gäller till: 2019-06-30 1. Verksamhetens förutsättningar
Läs merVerksamhetsidé för de kommunala förskolorna i Nynäshamns kommun
Verksamhetsidé för de kommunala förskolorna i Nynäshamns kommun En likvärdig förskola där alla barn har rätt att bli sitt bästa jag. Vi erbjuder en förskola i en öppen och tillitsfull atmosfär byggd på
Läs merInnehållsförteckning. 1. Tyresö församlings förskolor 1.1 Verksamhet och profil. 2. Övergripande målsättning. 3. Inledning. 4.
Förskolan i Östra Innehållsförteckning 1. Tyresö församlings förskolor 1.1 Verksamhet och profil 2. Övergripande målsättning 3. Inledning 4. Normer och värden 4.1 Läroplanen 4.2 Förskolans mål 4.2.1Vi
Läs merVälkomna till Jämföra, sortera tillsammans reflektera!
Välkomna till Jämföra, sortera tillsammans reflektera! Matematik som språk Matematiska begrepp Samtala kring matematik Barns dokumentationer Anna Kärre, förskollärare, arbetar med barn i åldrarna 1-5-år
Läs merLokal arbetsplan för Eneryda förskola
Utbildningsförvaltningen Lokal arbetsplan för Eneryda förskola 2013-2014 Innehållsförteckning 1 Presentation av förskolan. 3 2 Årets utvecklingsområden. 4 3 Normer och värden 5 4 Utveckling och lärande.
Läs merTyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2014/2015
Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2014/2015 Förskolan Båten Simvägen 37 135 40 Tyresö 070-169 83 98 Arbetsplan 2014/2015 Vårt uppdrag Förskolan ska lägga grunden för ett livslångt lärande.
Läs merInnehåll. Innehåll. Lpfö98/rev10 och Spana på matavfall
Lpfö98/rev10 och Spana på matavfall Årets miljöspanaruppdrag Spana på matavfallet ger många olika möjligheter att arbeta mot förskolans mål och riktlinjer enligt Lpför98/rev10. Nedan följer citat och urklipp
Läs merATT BEDÖMA UTVECKLING OCH LÄRANDE I FÖRSKOLAN. Lotta Törnblom lotta.tornblom@lararfortbildning.se
ATT BEDÖMA UTVECKLING OCH LÄRANDE I FÖRSKOLAN Lotta Törnblom lotta.tornblom@lararfortbildning.se Bedömning - i syfte att uppskatta, värdesätta och ge respons! Utveckla, analysera - jag kan, vill, vågar
Läs merUtvecklingsplan för Förskolan i Eda kommun
Utvecklingsplan för Förskolan i Eda kommun 2018-2021 Samverkande Ledstjärnor Nyf tiv a v o Inn iken st nd ja äm so fr äl tid m f ra ro H r Ha e Hela människan i centrum Sida 3 Målbild Ökad måluppfyllelse
Läs merVerksamhetsplan Duvans förskola
Verksamhetsplan 2017-2018 Duvans förskola Innehållsförteckning 1. Verksamhetens förutsättningar 2. Resultat 3. Analys 4. och Åtgärder Beslutande: Datum och paragraf: Dokumentansvarig: Reviderad: Gäller
Läs merEn förskola för alla där kunskap och människor växer
En förskola för alla där kunskap och människor växer Engagemang Kompetens - Arbetsglädje Mål Linköpings kommun: Maximalt lärande - alla barn & elever utmanas i sitt lärande och förväntas nå så långt som
Läs merNorra förskoleområdet. Fokusområde verksamhetsåret "Mångsidig kommunikation i möjligheternas förskola "
Fokusområde verksamhetsåret 2018-2019 "Mångsidig kommunikation i möjligheternas förskola " Vision Förskolan har en viktig roll, att inge hopp och framtidstro. Barnen ska ingå i ett meningsfullt sammanhang,
Läs merLokal arbetsplan läsår 2015/2016
Lokal arbetsplan läsår 2015/2016 Förskolan Åmberg Sunne kommun Postadress Besöksadress Telefon och fax Internet Giro och org nr Sunne Kommun Sunne RO växel www.sunne.se 744-2684 bankgiro 40. Skäggebergsskolan
Läs merVerksamhetsplan för Ringarens förskola
Verksamhetsplan för Ringarens förskola Läsåret 2015 2016 2 (7) Innehåll Inledning... Fel! Bokmärket är inte definierat. Övergripande mål 2017 för kommunal förskola... 3 Vision och verksamhetsidé för kommunal
Läs merS K V A L I T E T S G A R A N T I
K V A L I T E T S G A R A N T I 1 (6) Giltig fr.o.m. 2009-01-01 Giltig t.o.m. 2009-12-31 Sabbatsbergs förskolor Kastanjebacken, Orion och Torsgränd Här får du en spännande och lustfylld resa i lärandet
Läs merGemensam verksamhetsidé för Norrköpings förskolor UTBILDNINGSKONTORET
Gemensam verksamhetsidé för Norrköpings förskolor UTBILDNINGSKONTORET Välkommen till Norrköpings kommunala förskola I Norrköpings förskolor är alla välkomna. Alla barn har rätt att möta en likvärdig förskola
Läs merLOKAL ARBETSPLAN FÖR FÖRSKOLAN VÄTTERN
LOKAL ARBETSPLAN FÖR FÖRSKOLAN VÄTTERN Förskolan Vättern är en förskola med estetisk inriktning och är integrerad i Vätternskolan. Vi finns på Ulaxgatan, Ekön med närhet till Bondebacka. I vårt temaarbete
Läs merVerksamhetsplan
Verksamhetsplan 2018-2019 Tra dga rdens fo rskola Internt styrdokument Innehållsförteckning 1. Verksamhetens förutsättningar 2. Resultat 3. Analys 4. och Åtgärder Reviderad: 2018-05-14 Gäller till: 2019-06-30
Läs merMatematikplan Förskolan
Matematikplan Förskolan Utarbetad 2014 Sammanfattning Ett matematikprojekt har pågått i Munkedals kommun under åren 2013-2014 där grundskolan har deltagit. Som ett led i det arbetet har denna plan för
Läs merVårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till
Vårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till våra lokala mål och beskrivit våra metoder. På förskolan
Läs merFörslag till arbetsplan för Bodals förskolas arbetsplan 2014-2015
Förslag till arbetsplan för Bodals förskolas arbetsplan 2014-2015 Verksamhetsidé: Bodals förskola är en förskola för alla barn där vi tillsammans värnar om att ha en trygg, rolig och lärorik verksamhet
Läs merFörskolan Bullerbyns pedagogiska planering
2017-2018 Barn och utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten Förskolan Bullerbyns pedagogiska planering Bullerbyns vision: Vår förskola ska vara utvecklande, utmanande och lärorik för alla! INNEHÅLLSFÖRTECKNING
Läs merUTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN
UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN TILLHANDAHÅLLARAVDEL NINGEN SID 1 (11) 2012-10-12 Kommentarmaterial till stöd för förskolechef i arbetet med STOCKHOLMS STADS KVALITETSINDIKATOR FÖR FÖRSKOLA 2013 BAKGRUND Stockholms
Läs merArbetsplan 15/16 Förskolorna Villekulla och Knagglabacke
150830 Arbetsplan 15/16 Förskolorna Villekulla och Knagglabacke Innehållsförteckning 1. Inledning 3 2. Vår tolkning av förskolans värdegrund och uppdrag 3 sid 3. Utveckling och lärande 4-5 4. Förskola
Läs merEtt projektinriktat arbetssätt! Det handlar om hur vi organiserar barnen i olika grupper för att de ska kunna använda sig av varandras tankar och
Ett projektinriktat arbetssätt! Det handlar om hur vi organiserar barnen i olika grupper för att de ska kunna använda sig av varandras tankar och kunskaper på bästa sätt, hur vi skapar struktur och planerar
Läs merTEGELS FÖRSKOLA. Lokal utvecklingsplan för 2013-2017. Reviderad 150130
TEGELS FÖRSKOLA Lokal utvecklingsplan för 2013-2017 Reviderad 150130 Planen ska revideras årligen i samband med att nya utvecklingsområden framkommer i det systematiska kvalitetsarbetet. Nedanstående är
Läs merVERKSAMHETSPLAN 2015-2016 Förskolan Sunnanäng
VERKSAMHETSPLAN 2015-2016 Förskolan Sunnanäng Förskolorna Framtidsfolket AB Förskolorna Framtidsfolket AB Framtidsfolket, dotterbolag till Atvexa AB, består av sex enskilt drivna förskolor med plats för
Läs merReviderad februari 2015
2015-09-22 VERKSAMHETSPLAN OCH SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE I FÖRSKOLORNA I EMMABODA KOMMUN Reviderad februari 2015 Detta dokument är en sammanfattning av dokumentet Verksamhetsplan Uppdaterad September
Läs merGöteborg 15 januari 2008
Göteborg 15 januari 2008 Debatt Mina egna frågor i mötet med Reggio Emilia Varför väcker Reggio Emilias pedagogik så stort intresse runt om i hela världen? Inte bara bland pedagoger... Hur har de lyckats
Läs merKvalitet på Sallerups förskolor
Kvalitet på Sallerups förskolor Våra förskolor på Sallerups förskolors rektorsområde är, Munkeo förskola, Nunnebo förskola, Jonasbo förskola och Toftabo förskola. Antalet avdelningar är 12 och antalet
Läs merVERKSAMHETSPLAN. AVD. Fjärilen
VERKSAMHETSPLAN AVD. Fjärilen 2012-2013 Beskrivning av verksamheten Skogsgläntans förskola ingår i Nättraby rektorsområde och består av tre avdelningar Ekorren (1-2 år), Fjärilen (3-4 år) och Igelkotten
Läs merVerksamhetsplan. Borgens fo rskola. Internt styrdokument
Verksamhetsplan Borgens fo rskola Internt styrdokument Innehållsförteckning 1. Verksamhetens förutsättningar 2. Resultat 3. Analys 4. och Åtgärder Beslutande: Datum och paragraf: Dokumentansvarig: Reviderad:
Läs merVERKSAMHETSPLAN AVD. Ekorren 2012-2013
VERKSAMHETSPLAN AVD. Ekorren 2012-2013 Beskrivning av verksamheten Skogsgläntans förskola ingår i Nättraby rektorsområde och består av tre avdelningar Ekorren (1-2 år), Fjärilen (3-4 år) och Igelkotten
Läs merVerksamhetsplan 2017
Verksamhetsplan. 2017 Drakens vision Draken är en plats för gemenskap, lärande, möten och vänskap. En plats där olikheter samspelar och värden skapas. Förskolans uppdrag och verksamhet Förskolans ska lägga
Läs merBlackebergs förskolor
K V A L I T E T S G A R A N T I Sid 1 (6) Blackebergs förskolor Ing re ss Övergripande bild av verksamheten. Vår verksamhet är till för barn mellan 1-5 år och deras familjer i Blackeberg och Södra Ängby.
Läs merMatildaskolan AB. Förskoleplan för. Sunningevägen Strumpan Källdal Misteröd
Matildaskolan AB Förskoleplan för Sunningevägen Strumpan Källdal Misteröd Matildaskolan AB augusti 2016 1 Inledning Hösten 2011 startar vi med att använda förskoleplanen, och gruppen för systematiskt kvalitetsarbete
Läs merArbetsplan Äppelbo förskola
Arbetsplan 2016-2017 Äppelbo förskola 1 Vår syn på uppdraget Vi ser ett barn med stor kompetens, ett barn som vill och kan. Vi ser ett barn som utforskar och undersöker omvärlden och som lär i samspel
Läs merPedagogiskt ledarskap och kollegialt lärande i förskolan
Pedagogiskt ledarskap och kollegialt lärande i förskolan Att samlas kring ett gemensamt innehåll. Läslyftet Barns språkutveckling är avgörande för deras utveckling och lärande. Vidgat språkbegrepp utvecklas
Läs merA-C LINDGREN. IPKL Vetenskaplig grund för det systematiska kvalitetsarbetet Samverkansdag
Vetenskaplig grund för det systematiska kvalitetsarbetet Samverkansdag 2017-06-13 Förskolans läroplan ökat krav på uppföljning och utvärdering A-C LINDGREN. IPKL Läroplanen vilar på en interaktiv och relationell
Läs merVerksamhetsplan för Förskolan Karusellen 2012/2013
Verksamhetsplan för Förskolan Karusellen 2012/2013 Vår verksamhet bygger på värdeorden gemenskap, delaktighet, demokrati, utforskande, nyfikenhet, tillit, lustfyllt lärande, normkritik, sinnlighet. På
Läs merLidingö Specialförskola Arbetsplan
Lidingö Specialförskola Arbetsplan 2017 2018 Förskolans styrdokument Internationella styrdokument: FNs deklaration om mänskliga rättigheter FNs barnkonvention Nationella styrdokument Skollagen 2010:800
Läs merSystematiskt kvalitetsarbete
Systematiskt kvalitetsarbete Rapport Läsår: 2015/2016 Organisationsenhet: Förskola Fokusområde: Lärande och kunskaper Övergripande mål: Uppföljning, utvärdering och utveckling Ingela Nyberg, Barn och Utbildning,
Läs merLokal Arbetsplan Barnkullen och Världsarvsförskolan 2010
Lokal Arbetsplan Barnkullen och Världsarvsförskolan 2010 Förutsättningar för Verksamhetens måluppfyllelse vt 2010 Barnkullen Filuren 18 barn 1,3-4,3 år 2,75 pedagoger Kryddan 20 barn 3,6-6,3 år 21 barn
Läs merRiktlinjer ur Förskolans Läroplan Lpfö-98/16
PROFESSIONELL I FÖRSKOLAN Pedagogers arbets- och förhållningssätt Utgiven av Gothia Fortbildning 2016 Författare: Susanne Svedberg Utbildningschef för förskolan i Nyköpings kommun. Hon har mångårig erfarenhet
Läs merFörskolan Bullerbyns pedagogiska planering
2018-2019 Barn och utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten Förskolan Bullerbyns pedagogiska planering Förskolechef Åsa Iversen Bullerbyns vision: Vår förskola ska vara utvecklande, utmanande och
Läs merVerksamhetsbeskrivning. Väsby förskola. hösten våren 2017
Verksamhetsbeskrivning Väsby förskola hösten 2016- våren 2017 På Väsby förskola arbetar vi inspirerade av Reggio Emilias pedagogiska filosofi. Vår verksamhet bedrivs i demokratiska former som lägger grunden
Läs merBarns lek och lärande i perspektivet av förskolans verksamhetsutveckling
Barns lek och lärande i perspektivet av förskolans verksamhetsutveckling Fil.dr Annika Elm Fristorp annika.elm_fristorp@hh.se Föreläsningens innehåll Den lärande människan Professionellt lärande Multimodalt
Läs merKvalitetsarbete på Solveigs förskolor
Kvalitetsarbete på Solveigs förskolor Verksamhetsberättelsen i vårt kvalitetsarbete på Solveigs förskolor är ett verktyg och en del i det systematiska kvalitetsarbetet. Vi reviderar den för att stämma
Läs merUtvecklingsplan Ryrsjöns förskola. Ht 18-Vt 19
Utvecklingsplan Ryrsjöns förskola Ht 18-Vt 19 Innehållsförteckning Beskrivning av förskolan Inledning Verksamheten Systematiskt kvalitetsarbete Nämndens övergripande mål Förskolans prioriterade områden
Läs merPedagogisk dokumentation som bedömningspraktik i förskolan. Lise-Lotte Bjervås 2015-07-01
Pedagogisk dokumentation som bedömningspraktik i förskolan Lise-Lotte Bjervås 2015-07-01 Förskolan i ett samhällsperspektiv Förskolan befinner sig i en kunskapsekonomi som bär på idén om ett livslång lärande.
Läs merBifrost Pedagogiska enhet Bifrosts förskola & Västerberg grundskola Livslångt lärande för barn i åldern 1-12 år
Bifrost Pedagogiska enhet Bifrosts förskola & Västerberg grundskola Livslångt lärande för barn i åldern 1-12 år På Bifrosts Pedagogiska Enhet känner barn och elever glädje och lust till lärande. Kommunikation,
Läs merArbetsplan för Norrby förskolor 2017/2018
Arbetsplan för Norrby förskolor 2017/2018 Presentation av Norrby Förskolor Norrby förskolor består av Hästskon och Pettersberg. Hästskon har 11 avdelningar fördelade i två hus. Pettersberg är en storavdelning
Läs merE n k r e a t i v m ö t e s p l a t s för ett livslångt lärande i en föränderlig värld
E n k r e a t i v m ö t e s p l a t s för ett livslångt lärande i en föränderlig värld VISION Våra elever ska förändra världen. I samverkan med samhälle, omvärld, kultur och näringsliv skapas meningsfulla
Läs merFörskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Kotten
Förskoleavdelningen Lokal Arbetsplan för Kotten 2016-2017 Innehållsförteckning: 1. Förskolans värdegrund 3 2. Mål och riktlinjer 4 2.1 Normer och värden 4 2.2 Utveckling och lärande 5-6 2.3 Barns inflytande
Läs merPedagogisk planering Verksamhetsåret 2016/2017 Förskolan Villekulla Avdelning Norrgården
2016 Barn och utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2016/2017 Förskolan Villekulla Avdelning Norrgården Norrgårdens vision: Trygghet, glädje, utveckling! INNEHÅLLSFÖRTECKNING
Läs merVerksamhetsplan. Norrga rdens fo rskola 2018/2019. Internt styrdokument
Verksamhetsplan Norrga rdens fo rskola 2018/2019. Internt styrdokument Innehållsförteckning 1. Verksamhetens förutsättningar 2. Resultat 3. Analys 4. och åtgärder Dokumentansvarig: Förskolechef Gäller
Läs mer