A-C LINDGREN. IPKL Vetenskaplig grund för det systematiska kvalitetsarbetet Samverkansdag

Transkript

1 Vetenskaplig grund för det systematiska kvalitetsarbetet Samverkansdag

2 Förskolans läroplan ökat krav på uppföljning och utvärdering A-C LINDGREN. IPKL Läroplanen vilar på en interaktiv och relationell teorigrund vilket också måste bli synligt i dokumentation och analys Kap 2.6 innehåller syfte och riktlinjer för uppföljning, utvärdering och utveckling samt förskollärarens ansvar för; kritiskt granskning av utvärderingsmetoder, hur dokumentation och utvärderingar används och påverkar verksamhetens innehåll och arbetssätt, samt barns möjligheter att utvecklas och lära.

3 Måluppfyllelse i förskolan I förskolan avses resultat i relation till de nationella målen i förskolans läroplan. Målen anger riktningen och därmed den förväntade kvalitetsutvecklingen Målen anger riktningen att sträva mot och är inte utformade som mål att uppnå eller som krav på jämförelser mellan barn (Skolverket, 2017, Allmänna råd om måluppfyllelse i förskolan)

4 Undervisning i förskolan Med utbildning avses den verksamhet inom vilken undervisning sker utifrån bestämda mål Med undervisning i förskolan avses sådana målstyrda processer som under ledning av förskollärare syftar till lärande och utveckling genom inhämtande och utvecklande av kunskaper och värden (Skolverket, 2017, Allmänna råd om måluppfyllelse i förskolan)

5 Vi har att hantera undervisningsbegreppet viktigt är att: diskutera hur vilket innehåll didaktiska överväganden att inte tappa det lekorienterade, tematiska eller projektinriktade arbetssättet

6 ANN- Två huvudlinjer i synen på bedömning i förskolan Kvalitet som social konstruktion: går ej att mäta utifrån förutbestämda kriterier Vissa generella kvalitetsaspekter finns utifrån beprövad erfarenhet och forskning: kan mätas genom formulerade kriterier och mål (Persson, 2009)

7 ANN- Allmänna råd Systematiskt kvalitetsarbete Bygger på Skollagens krav att följa upp, analysera, bedöma, planera och utveckla verksamheten i förhållande till vetenskap och beprövad erfarenhet (Skolverket, 2012, Allmänna råd systematiskt kvalitetsarbete för skolväsendet)

8 Systematiskt och kontinuerligt kvalitetsarbete 4. Hur blev det? Följa upp resultat måluppfyllelse Dok- 1. Var är vi? Samla information. Nulägesbeskrivning Genomföra Dok. Nationella mål Analysera och bedöma utvecklingsbehov. Dok. 3.Hur gör vi? Planera utvecklingsinsatser Planera Dok. 2.Vart ska vi? Utvecklingsområde, mål

9 Barnssyn Hur ser vi på barn? Tar vi barnets perspektiv? A-C LINDGREN. IPKL ANN- Barn är medmänniskor Vuxna vet bättre Barn är irrationella Utgår från barns erfarenheter Ger barn kontroll LPFÖ har sitt fokus här Barns rätt att välja utifrån vuxnas struktur Barns bästa utifrån vuxnas perspektiv Begränsa barn Verksamheten anpassas efter barns intentioner, respekterar barns vilja, alla behöver inte göra lika Barns perspektiv eller barnperspektiv? Smaka, äta upp först, pratar över huvudet på barn Inte flytta på material, barn gör saker utan mening och innebörd Johansson, 2011

10 Kunskapssyn Hur går det till när barn lär? Varför lär de sig/lär de sig inte? A-C LINDGREN. IPKL Tilltro till barns förmåga Avvakta barns förmåga Belöning och straff Se och synliggöra barns lärande Ta fasta på barnens intentioner Göra barn delaktiga Få barn att reflektera LPFÖ har sitt fokus här Anpassa efter mognad Lärande som mekaniskt och som produkt Barns oförmåga Motivera lärande genom olika påföljder Barn som resurser, kompetenta, respekt för barnet som person, anpassa arbetssättet och miljön Resultatet viktigt, förmedling av kunskap, förse med lämpligt material, alla gör lika Barns brister i fokus, då kan du inte vara med på samlingen Johansson, 2011

11 Atmosfär Vad skapar vi för atmosfär och klimat? Hur vet vi? Vågar vi säga till varandra? Samspelande atmosfär Instabil atmosfär Kontrollerande atmosfär Närvaro i barns världar Lyhördhet Överträda gränser LPFÖ har sitt fokus här Vänlig distans Tillkämpat lugn Motsägelser Ordning och behärskning Maktkamp Utforskar och lär tillsammans barn och vuxna. Har roligt tillsammans med barnen, med i leken. Pedagogerna växlar i förhållningssätt till barnen, förhåller sig olika i arbetslaget, vuxenperspektiv Begränsar barns delaktighet, fasta strukturer och regler, hur skulle det se ut om alla fick Mkt inte-regler Johansson, 2011

12 Tre teoretiska ansatser dominerar arbetet med dokumentation i svensk förskola Utvecklingspedagogik konstruktivistisk och sociokulturell teorigrund, variationsteori Pedagogisk dokumentation socialkonstruktionistisk postkonstruktionistisk teorigrund Aktionsforskning praxisteori (deltagande, emancipatorisk, kritisk) bottom-up-perspektiv

13 Utvecklingspedagogik (Fenomentiografi, Variationsteori) Pramling Samuelsson, Sheridan Barn lär genom Få tala, tänka, reflektera och handla kring något fenomen Urskiljning, variation, synliggöra kritiska aspekter Utgå från barns perspektiv och tidigare erfarenheter Metakognition Pedagogiska konsekvenser Planera vad man vill barn skall förstå och uppfatta om sin omvärld lärandets objekt Rikta barns medvetande, tankar och intresse mot det de förväntas utveckla en förståelse för lärandets objekt Ta reda på mångfalden av barns tankar och idéer genom observationer, bilder, intervjuer/samtal etc. Använda barns idéer som innehåll i verksamheten Skapa och ta vara på situationer utmana lärandets akt urskiljning och variation (s ) Dokumentera och utvärdera

14 Dokumentation utifrån Utvecklingspedagogik Kvalitet går att mäta utifrån vissa kriterier (forskning och erfarenhet) Intersubjektivt pedagogiskt perspektiv Utgår från vad barnen ska få möjlighet att lära och utveckla i relation till läroplansmålen (lärandeobjekt) Använder dokumentation för att: Få kunskap om barns lärande, följa progressionen barns förändrade kunnande, barns perspektiv centralt metakognitiva samtal Observera och urskilja det som är betydelsefullt för barns lärande Utveckla kvalitén på verksamheten Synliggöra och utvärdera aktuella läroplansmål hur lärarna tänker om innehållet vad som gjorts hur det genomförts barns meningsskapande För att utvärdera kvaliteten på verksamheten Ann-Charlotte Lindgren

15 ANN- Socialkonstruktionism (Pedagogisk dokumentation) Dahlberg, Lenz Taguchi Barn (och pedagoger) lär genom; Konstruktion och kritiskt tänkande. Kunskap är inte upptäckten av någon inneboende sanning utan resultatet av konstruktionsprocess som innefattar tolkning och meningsskapande Språkets betydelse för produktion av kunskap Sammanflätat Rhizomatiskt lärande, skiljer inte den som lär från vad som lärs eller från den fysiska miljön där det lärs Pedagogen ses som medkonstruktör, viktigt att synliggöra makten (Foucault m.fl) Pedagogiska konsekvenser Lyssnandets pedagogik Hur-aspekten central, hur gör barn? Kollaborativ reflektion och lärande, utforskande arbetssätt Öppna flexibla mål pedagoger bestämmer inte i förväg vad barnen ska utveckla för kunskap men ändå viktigt med fokus för dokumentationen Dokumentera och utvärdera processen viktigare än resultatet Miljöns betydelse en extra och aktiv pedagog (agensskap) 100 språk

16 Dokumentation utifrån social- eller postkonstruktionism Relativt kvalitetsperspektiv talar hellre om meningsskapande Pedagogisk dokumentation som agent Fokus på relationer som uppstår genom att pröva, uttrycka, och erövra i ett sammanhang Fokusera på HUR lärandet går till snarare än vad som ska läras Använder pedagogisk dokumentation för att Synliggöra frågor och problem som barnen är intresserade av Synliggöra kunskap som uppstår i olika situationer Ha som underlag för reflekterande samtal med barnen, med pedagoger och med föräldrar om vad som hänt För att utvärdera verksamheten

17 Aktionsforskning Rönnerman Erfarenhetsbaserat lärande för verksamhetsutveckling med syfte att: Att lyfta fram vardagserfarenheterna som en viktig kunskapsresurs En väg mot ökad professionalism Ett ömsesidigt möte mellan praktiker och forskare Pedagogiska konsekvenser Problemorienterat (riktat mot olika fokus utifrån verksamhetens behov av utveckling) Praktikorienterat (pedagogernas egna frågor och egna praktiken i fokus) Förbättringsinriktat (kvalitetsutvecklande, analyserande) Planera-agera-observera-reflektera

18 Dokumentation utifrån aktionsforskning Dokumentation används för verksamhetsutveckling systematisk dokumentation i flera steg att kunna reflektera kring och följa utvecklingsprocessen utifrån den fråga som ställs och de aktioner som görs Planera-agera-observera-reflektera

19 Det dubbla uppdraget kring dokumentation handlar om att Observera, dokumentera, följa och analysera barns lärprocesser och lärstrategier. Samtidigt Observera, dokumentera, och följa hur den pedagogiska verksamheten svarar mot målen och bidrar till utveckling, lärande och delaktighet. (Skolverket, Allmänna råd med kommentarer för förskolan, Skolverket 2017, Allmänna råd med kommentarer, Måluppfyllelse i förskolan)

20 Dokumentation och analys på tre nivåer Organisationsnivå: (verksamhet) Pedagogernas utbildning, lokaler, utemiljö Schema, barngruppens storlek och sammansättning, Systematiskt kvalitetsarbete, APT, särskilt stöd, resurser Gruppnivå: (avdelning och barngrupp) Kommunikation, förhållningssätt och bemötande (interaktion), Innehåll, mål, arbetssätt, material, metoder, Lärmiljö, variation, samlärande, svårighetsgrad, bedömning, (didaktik) Gruppindelning, relationer, positioner, struktur, rutiner (pedagogiskt ledarskap) Individnivå Det enskilda barnets förutsättningar. Barnets förändrade lärande, inflytande och delaktighet, intressen Målsmans inflytande och delaktighet Grupp Verksamhet/ organisation Individ LÖK 20 termin 2 LÖK 60 LÖVU 30 termin 4 LÖK 70 LÖVU 40 termin 5

21 Transformativ bedömning och multidokumentation A-C LINDGREN. IPKL Multidokumentation visar att förskollärare växlar mellan olika former av dokumentation Bedömningen mixas, överförs och transformeras när de glider över gränserna (s. 70 Vallberg Roth, 2015) Bedömningen har både summativa och formativa drag Transformativ bedömning växelspel mellan linjär målriktad och icke-linjär rhizomatisk bedömning och mellan punktuell summativ och processuell formativ bedömning Bedömning mellan olika nivåer individ, grupp, verksamhet och samhälle

22 Etiska aspekter behöver alltid beaktas Vem betraktar? Vem betraktas? Etik Intigritet Makt Positionering Sanningsanspråk Vad visas/visas inte? (performativitet)

23 Dokumentaliserad barndom A-L, Lindgren, 2016 Vikten av en diskussion kring etik och integritet Vilka normer blir den lins som styr våra tolkningar? Vilka olika barndomar skapas med hjälp av dokumentation? Vilka känner sig inkluderade respektive exkluderade?

24 Dokumentation i förskolan en dubbel process Synliggör barns lärande och utveckling för barnen själva och för pedagogerna och

25 Synliggör verksamhetens innehåll och kvalitet vad det gäller: Förhållningssätt, bemötande, etik Innehåll och arbetssätt Den pedagogiska miljön Egna förgivettaganden och vilka förutsättningar dessa faktorer skapar för barns lärande

26 Dokumentation i förskolan den dubbla processen Får konsekvenser för Hur vi talar med barn vårt förhållningssätt och bemötande Hur vi ser på förskolans uppdrag och roll Hur vi planerar och vilket innehåll vi väljer att synliggöra för barnen Hur vi genomför våra utvecklingssamtal Hur vi talar och skriver om barn

27 Detta kräver att Förskollärare och barnskötare i förskolan kan, har och tar tid till att: Diskutera uppdraget och kunskapssynen i läroplanen Diskutera hur kunskaper bedöms, fördelar och nackdelar med olika kartläggningsdokumentationsmaterial och bedömningsinstrument Välja mål och konkretisera dessa Organisera, genomföra och utvärdera undervisningen Observera (samspel, sammanhang) Dokumentera och har olika metoder för det Reflektera Analysera vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet Skriva fram resultat måluppfyllelse (trots att förskolan inte har mål att uppnå) Ha en idé om fortsatt utveckling I detta arbete är förskolechefen viktig! (inspiration från Sheridan & Pramling Samuelsson, 2016)

28 Utmaningarna är Att hantera uppdraget men att inta ett flexibelt och kritiskt förhållningssätt Att föra diskussioner om etik och integritet vuxna och barn Att utveckla alla förskolor till att ha hög och likvärdig kvalitet Hur kan det synliggöras och bedömas? Det handlar mycket om att: Ha fokus på interaktion, didaktik och pedagogiskt ledarskap Dela produktion, ägarskap och etiska frågor mellan vuxna och barn Professionsutveckling på olika nivåer Ha en förståelse för läroplanen och dess innehållsaspekter Att vi följer barns lärande och ser och förstår vad verksamheten (lärarna) har bidragit med och eventuellt inte bidragit med våga vara självkritiska

29 När vi säger något om ett barn säger vi samtidigt något om vår verksamhet (Nordin-Hultman, 2004) Man ser den som viftar, men man ser inte alltid getingen!