KVALITETSREDOVISNING 2007

Transkript

1 KVALITETSREDOVISNING 2007 Särskolan Rektor Britt Nygren Rektor Christina Tällberg Adress Råssnäsvägen 16 Postadress Motala Telefon , Fax E-post Barn/elever enl budget 2007 Personal enl budget 2007 Årsarbetare Grundsärskolan 62 elever Enhetschef 1,5 Träningssärskolan 21 elever Skolassistent 1,0 Pusselbiten 13 elever Studie- och yrkesvägledare 0,5 Grundsärskolan 16,8 Träningssärskolan 6,5 Pusselbiten 9,0 Elevassistent, samtliga Vaktmästare 18,63 0,32 Förutsättningar för verksamheten Särskolan i Motala kommun består av: Grundsärskolan som är lokalintegrerad på två av kommunens grundskolor: Råssnässkolan för elever i Fsk. skolår 6 (4 klasser). Skolan ligger i direkt anslutning till grundskolan, autismenheten, Bläckfisken (aspergergrupp) och Träningsskolan vilket möjliggör samverkan med elever, personalkompetenser och lokaler. Mariebergsskolan för elever i skolår 7-9 (10). Eleverna är indelade i fem klasser utifrån elevernas individuella behov. Dock har vi försökt att så långt det är möjligt att hålla samman åldersgrupperna. Samverkan med grundskolan sker när det gäller lokaler, temadagar, friluftsdagar och personalkompetenser. Under året har vi också inkluderat elever i grundskolans klasser i t ex B-språk och engelska. Allt utifrån elever-nas individuella förutsättningar. Pusselbiten är enheten för elever med diagnosen autism och utvecklingsstörning. Denna verksamhet finns på Råssnässkolan. Eleverna är indelade i tre klasser (Fsk. skolår 9(10). Samverkan sker med grundsärskolan och Träningsskolan. Träningsskolan är också placerad på Råssnässkolan. Eleverna är indelade i fyra klasser utifrån sina individuella förutsättningar och behov. (Fsk. skolår 9 (10). Man arbetar i tvärgrupper och vissa aktiviteter är gemensamma för alla elever tex. musik och friluftsaktiviteter. Samverkan sker med grundsärskolan och Pusselbiten när det gäller elever och personalkompetens. Projekt. Under året har vi arbetat i ett projekt där en elev har haft sin undervisning förlagd till särskolan men också läst på distans via Sofiaskolan i Stockholm. Detta har fallit mycket väl ut och eleven har klarat målen för grundskolan.

2 Fritidsverksamhet LSS. Elevassistenter vid särskolan har under eftermiddagstid och lov hand om fritidsverksamhet enligt LSS för elva elever. Sociala resursenheten barn- och ungdom köper denna verksamhet av särskolan. Elever som är inkluderade i kommunens grundskolor. Elevantalet har under året ökat. Vid slutet av året var antalet 54 elever. Uppföljning och stöd till personal som arbetar med dessa elever ges i stor omfattning. En specialpedagog på särskolan har uppföljningsansvar och medverkar vid elevkonferenser samt hjälper till med åtgärdsprogram och stöd vid behov. Tips om läro- och hjälpmedel ges också. Denna in-sats är mycket uppskattad ute i grundskolorna. Personal Personalen på Särskolan har hög kompetens och all personal har behörighet för sina tjänster. På grundsärskolan arbetar speciallärare, specialpedagoger, grundskollärare 1-7, 4-9 med olika kompetenser, lärare i praktiskt-estetiska ämnen och elevassistenter. Personalen är organiserad i två arbetslag och träffas en gång i veckan. Pedagogerna har ytterligare en träff i veckan. Under året har vi fått ytterligare specialpedagogkompetens då en i personalen är klar med sin vidareutbildning. På Pusselbiten arbetar lärare, förskollärare och elevassistenter. Lärarna i respektive klass träffas en gång i veckan. Samtlig personal träffas två gånger i månaden. Fritidspersonalen planerar två gånger i må-naden. Samverkan sker med grundsärskolans lärare i tal- och kommunikation, specialundervisning och praktisk-estetiska ämnen. På Träningsskolan arbetar speciallärare, specialpedagoger och elevassistenter. En av specialpedagogerna har utbildning inom syn. Under året har vi fått ytterligare specialpedagogisk kompetens då en av pe-dagogerna är klar med sin vidareutbildning inom tal- och kommunikation. En specialpedagog har uppföljningsansvar för elever inkluderade i grundskolorna. Under året har en musikterapeut arbetat på särskolan (en dag i veckan). Idrottslärare och hushållslärare köps till viss del in från Mariebergsskolan. Studie- och yrkesvägledaren arbetar i alla verksamheterna (50%). Skolassistenten arbetar för hela enheten. Från och med höstterminen har särskolan fått förstärkning av 50% rektor. Det innebär att enheten nu har två rektorer på heltid. Ekonomi Total budget för 2007 var tkr. enheten uppvisar ett underskott på -440 tkr. Vi har fått förstärkning på personalsidan med 50% rektor from september som ej är reglerat. Andra orsaker är fastighetskostnader (nytt skötrum och vattenskada) där enheten har fått stå för kostnaderna. Enheten har också drabbats av 13 inbrott under höstterminen (bl a. 11datorer stulna). Arbetet i verksamheten Grundsärskolan Vi arbetar utifrån arbetsplaner för grundsärskolan i Motala, vilka utgår ifrån läroplan, kursplaner och Bildningsnämndens prioriterade områden. Varje elev har en individuell utvecklingsplan och åtgärdsprogram upprättas vid behov. Nedan följer exempel på hur respektive skola har arbetat under året. Råssnässkolan Eleverna har framfört en musikal; Kamomilla stad. Detta har varit ett övergripande tema som inrymt svenska, bild, slöjd, teknik, matematik, samhällskunskap, drama, social samverkan, samarbete över klassgränser. Här har man haft ett gemensamt och konkret mål. Elevernas självkänsla har stärkts och eleverna har fått större tilltro till sin förmåga. Eleverna har fått ge och ta kritik samt träna på att ta konstruktiv kritik. Arbetat med Sverige och betonat arbetet med vår närmiljö. Studieresor till Göta kanal (Dockan, slussarna, Platens grav), då det är viktigt att få en konkret upplevelse av vad vi läser. Ett annat exempel är temadag på Omberg, då eleverna fått uppleva naturen med alla sinnen.

3 Utflykt till Borensberg, närmiljö, bl a Göta kanal med slussning av båtar, gamla glasbruket mm. Studiebesök på Bondgård för de yngre eleverna. Bokbussen har kommit kontinuerligt, för att väcka läslust och nyfikenhet inför litteraturen Organiserade rastaktiviteter. Konstprojekt som påbörjades under hösten, pågår hela läsåret. Eftersom vi arbetar med varje elevs individuella förutsättningar, har en elev matematik, svenska och engelska via Sofia Distans, då eleven läser enligt grundskolans kursplan. Personal, bl a lärare inom estetiska ämnen har gått utbildning riktad för synsvaga elever, utbildning genom SIT för personal som undervisar elev med synskada. Vi deltar i projekt som tränar arbetsminnet (via Linköpings universitet). Nivågrupperade läsgrupper. BRP för att öka läshastigheten. Mariebergsskolan Revidering av arbetsplaner i praktiken. Temadagar och studiedagar tillsammans med grundskolan. Studiebesök; tingshuset och ungdomsmottagningen. Läsgrupper och BRP. Läxhjälpsgrupp tre dagar i veckan. Tillvalsgrupper för att stärka fritidsintressen. Pusselbiten Vi arbetar utifrån skolans läroplan och den lokala arbetsplanen. Utifrån dessa skrivs en individuell utvecklingsplan för varje elev. Den upprättas tillsammans med föräldrarna så att de känner sig delaktiga i sina barns skolgång och utveckling. Vi arbetar med Ett anpassat arbetssätt för barn och unga med autism. Här har eleverna tillgång till olika hjälpmedel som sociala berättelser, seriesamtal, bilder, kommunikation, skriven text och tidur. Varje elev har sitt individuella schema så att de kan följa händelser och tid under dagen. När man ger eleverna tillgång till dessa hjälpmedel minskar elevernas problembeteende och de blir tryggare vid socialt samspel. Vi arbetar också med beteendeträning, en metod som Ivar Lövaas hämtat från USA. Här arbetar man med en/en situation och med positiv förstärkning. Även här har eleven ett enskilt program och IUP. Vi har arbetat med tema friskvård. Här har ingått studiebesök i affär (frukt och grönsaker), uteoch inneaktiviteter varje dag, såsom jogging, promenader, innebandy, gymnastik, simning och skridskoåkning. Detta har medför att eleverna blir piggare och utvecklas motoriskt. Vi arbetar aktivt med att eleverna ska få en stimulerande fritidssysselsättning. Några elever har fått undervisning av en musikterapeut, där man tränar kommunikation, samspel och motorik. Flera i personalen har fått utbildning i BRP (Better Reading Partnership). Elever har lästränat med denna metod och gjort stora framsteg. En personalgrupp har under höstterminen fått handledning. Flera av elevassistenterna har påbörjat en 7,5 p utbildning i Reggio Emilia.

4 Exempel på aktiviteter under året: Gemensam friluftsdag med övriga på särskolan, friidrottsdag, olika studiebesök, teater och musikaler. Träningsskolan Träningsskolan lägger stor vikt vid kommunikation och vi använder olika former av AKK, såsom teckenkommunikation, GAKK, pratapparater mm. Nyheter har tillkommit under året! Vi använder också bildstödet/skrivhjälpen WIDGIT i undervisningen. Vi arbetar med tydliggörande pedagogik, där bilder (Boardmaker, Pictogram eller foton), ord eller grafiska föremål ger stöd. Vi strävar efter att möta varje elev på sin nivå. Vi har fått fler elever med invandrarbakgrund och samarbetar med hemspråkslärare vid studievägledning och hemspråksundervisning. Flera av eleverna erbjuds också musikterapi, för att öva sig i kommunikation. Uppföljning av likabehandlingsplanen Vi arbetar efter två olika likabehandlingsplaner. Dessa är samstämda med Råssnässkolan respektive Mariebergsskolans planer. Planerna har diskuterats och stämts av i skolrådet. Personalen pratar med eleverna om planen. Vi har identifierat platser och situationer där mobbning kan uppstå. Då vi har hög personaltäthet på särskolan finns det alltid vuxna i närheten som direkt kan ta hand om eventuella mobbningssituationer. Under året har vi arbetat mycket med att medvetandegöra eleverna om att även de har ett ansvar för sitt språk och beteende gentemot både andra elever och vuxna. Vi har dagliga enskilda samtal och olika diskussionsforum såsom kill- och tjejgrupper. En tät kontakt med hemmen är en förutsättning för att planerna ska fungera. Planen har reviderats i slutet av året. Resultat och måluppfyllelse i förhållande till nationella mål På särskolan har vi i våra lokala arbetsplaner formulerat skolans målsättning utifrån Mål och Riktlinjer (Lpo 94). Vi har enats om hur vi ska arbeta för att nå målen. Den lokala arbetsplanen utvärderas i slutet av varje vårtermin och blir underlag för förbättringsåtgärder. Nationellt mål: Normer och värden Bildningsnämndens prioriterade mål: Ett hälsobefrämjande arbete Skolans prioriterade mål: Att elever och vuxna ska känna att de är lika mycket värda. Alla ska ha förståelse för varandra och respektera varandra för den man är. Vi arbetar med att stärka elevernas självkänsla och förmåga till empati. Livskvalitet är ledord. I begreppet livskvalitet ingår i högsta grad att arbeta med hälsa. För att främja bättre hälsa och för att öka medvetenheten om hälsans betydelse har följande genomförts vid särskolan: Eleverna har arbetat med tema kroppen och då bli medvetna om livskvalitet. Temaarbete om miljön för att tydliggöra vad man själv kan bidraga med. Konsttema. Vi tycker oss ha vidgat begreppet hälsa, då vi i undervisningen får in upplevelser av naturen, årstider, samhörighet, lust och glädje. Alltså mental hälsa. Fysiska aktiviteter förutom ordinarie idrottslektioner; simträning, dagliga promenader, stavgång, styrketräning, skridskoåkning och jogging. Pausgymnastik i klassrummet. Vi gör eleverna medvetna om kostens betydelse, t ex frukt och grönsaker varje dag och hur mycket man äter. Här tas tillfället i akt att föra samtal vid den dagliga skollunchen. Dans och rytmik. Massage och avslappning i klassrummet.

5 En del elever har deltagit i Kom-i-gång-projektet. Teori om kost, motion och hygien. Studiebesök på ungdomsmottagningen. Gemensamma friluftsdagar över hela särskolan samt friluftsdagar på respektive enhet. Pröva-på-aktiviteter för personal, t ex studiedag på Feel-Good med träning och föreläsning i stresshantering. Aktivitetsdagar med olika aktiviteter såsom brännboll, fallskärm och tipspromenad. Fruktstund dagligen. Hemkunskap med betoning på bra kost. Besök på händelseriket. Vid Träningsskolan har vi regelbunden kontakt med BUH och sjukvården, för att kunna erbjuda varje elev en hälsosam skoldag. Det handlar om sjukgymnastik, friskvård, mat, hjälpmedel och medicinering. Nationellt mål: Kunskaper Bildningsnämndens prioriterade mål: Läskunnighet och lusten att lära Skolans prioriterade mål: Att eleverna ska känna glädje i inlärningssituationer och att utveckla elevernas läskunnighet och läsförståelse. Vi arbetar efter särskolans kursplaner där mål att uppnå anger den kunskapsnivå som eleverna efter sina förutsättningar ska ha uppnått då skolgången avslutats. För grundsärskolans del finns också mål som eleverna efter sina förutsättningar skall ha uppnått i slutet av femte skolåret. Detta gör att vi inte kan redovisa t ex. DLS-resultat och resultat från nationella prov enligt grundskolans redovisning. För att nå målen enligt särskolans kursplaner har vi arbetat enligt följande: Läsinlärningen är individanpassad och sträcker sig från daglig träning i ord- och språkförståelse till förberedande läsning och läsförståelse. Vi har arbetat med olika läsgrupper. Vi använder oss av olika pedagogiska metoder för att tillgodose alla elever. BRP (Better Reading Partnership) används i stor utsträckning på särskolan. Det har haft goda effekter på läsinlärningen. Personalen får kontinuerligt utbildning på området. En personal har fått utbildning i Att kvalitetssäkra läs och skrivutvecklingen. Temaarbete. Forskningsarbete. Datorer som hjälpmedel. Vi arbetar med DLS utarbetade för grundskolan för att bedöma läs- och skrivutveckling och för att prioritera insatser. Genom att använda DLS håller vi oss underrättade om vad som krävs av grundskolans elever, vilket är värdefullt för pedagogerna på särskolan. Boklådor samt besök på biblioteket. Enskild läs- och skrivutveckling. Arbete efter individuell planering. Elevarbete i WIDGIT. Dramatiserat sagor (läst och gjort rekvisita). Läskunnighet på Träningsskolan är inte ett mål för alla elever, men vi strävar efter att uppnå en god sådan när det är möjligt. En god läsupplevelse kan också vara att få en saga uppläst för sig av någon annan. Lust att lära handlar mycket om att befinna sig på rätt nivå och arbeta med saker som känns meningsfulla. Nationellt mål: Elevernas ansvar och inflytande Bildningsnämndens prioriterade mål: Demokrati Skolans prioriterade mål Att utveckla och förstärka elevernas kunskaper om demokratins grunder. Under året har vi arbetat enligt följande:

6 Varje elev ges möjlighet att välja och bestämma utifrån den egna utvecklingsnivån (individuella ut-vecklingsplanen). Att träna på att välja och påverka utifrån ett arbetsschema är en god förberedel-se för vuxenlivet. Vi arbetar med att utveckla klass- och elevråden. Vi har en demokratipedagog (10% på enheten, ingår i kommunens kvalitetsprojekt). Matråd och arbetsmiljöråd samt elevråd har vi gemensamt med grundskolan. På 7-9-verksamheten har vi elevskyddsombud. Vid samlingar och andra situationer tränar vi demokratibegreppet och allas lika värde. På Träningsskolan tränar vi eleverna i att göra egna aktiva val utefter förmåga. Vi övar turordning och delaktighet genom lekar och drama, tex. välja mellan aktiviteter, frukter, sånger mm. Då får eleverna dessutom lära sig att respektera andras önskemål. de elever som kan är aktiva och uttrycker önskemål vid klassråd, som förekommer varje vecka. Resultat av elevenkäterna Sedan 2006 använder vi oss av kommunens elevenkät. Enkäten sammanställs centralt och en brist i verktyget gör att ofullständiga enkäter ej kan redovisas. Då elever på Träningsskolan och Pusselbiten inte alltid kan svara på alla frågor är de ej med i nedanstående redovisning. Resultatet avser grundsärsko-lan. Efter denna redovisning gör vi en redovisning av Träningsskolans och Pusselbitens enkäter utifrån de svar vi rättat manuellt. Det känns viktigt att även dessa elever får komma till tals. Resultat enkät år redovisades inga enkäter. Detta gäller även Resultat enkät år 5 Instämmer helt eller delvis % Jag är med och tar ansvar för vad jag ska lära mig i skolan Jag är med och planerar på vilket sätt jag ska lära mig Jag tar ansvar för att mina läxor blir gjorda De vuxna i skolan lyssnar på vad jag tycker De vuxna lyssnar på vad jag har att säga i utvecklingssamtalen Jag anser att elevrådet arbetar med frågor som känns viktiga Jag trivs i skolan elever har besvarat enkäten. Det är svårt att dra några långtgående slutsatser då det är få elever. Glädjande är att 100% uppger att de trivs och att de vuxna i skolan lyssnar på eleverna. Resultat enkät år 8 Instämmer helt eller delvis % Jag är med och tar ansvar för vad jag ska lära mig i skolan 83 utgått Jag är med och planerar på vilket sätt jag ska lära mig Jag tar ansvar för att mina läxor blir gjorda De vuxna i skolan lyssnar på vad jag tycker Jag vet vad jag måste kunna för att få ett visst betyg 75 - De vuxna lyssnar på vad jag har att säga i utvecklingssamtalen Jag anser att elevrådet arbetar med frågor som känns viktiga Jag trivs i skolan års redovisning består av 5 enkäter och 2007 är antalet 12. Det känns inte bra att det är endast 58 % som trivs i skolan. En förklaring är med största sannolikhet att elever i tonåren har svårt att acceptera sitt funktionshinder. Man vill vara vanlig och få betyg som alla andra.

7 100 % av eleverna uppger att de tar ansvar för att läxorna blir gjorda. Här upplever pedagogerna inte samma sak. Vi behöver arbeta vidare med elevernas självkänsla och medvetenhet om sitt funktionshinder. Resultat Träningsskolan och Pusselbiten år 2 Obs! antal svar aldrig ibland alltid Jag tycker det går bra att arbeta i skolan 2 Jag får vara med och planera det jag ska göra i skolan 2 Jag får vara med och ta ansvar för det jag ska lära mig i skolan 1 1 De vuxna i skolan lyssnar på vad jag tycker 2 Jag får den hjälp jag behöver av de vuxna i skolan 2 Jag får visa, tycka och berätta om mitt arbete på 1 utvecklingssamtalen Jag trivs i skolan 2 Även om det bara är två elever som har svarat känns det viktigt att redovisa. Däremot är det svårt att göra någon analys. Resultat Träningsskolan och Pusselbiten år 8 helt eller delvis % Jag är med och tar ansvar för vad jag ska lära mig i skolan 100 Jag är med och planerar på vilket sätt jag ska lära mig 50 Jag tar ansvar för att mina läxor blir gjorda 50 De vuxna i skolan lyssnar på vad jag tycker 75 Jag vet vad jag måste kunna för att få ett visst betyg - De vuxna lyssnar på vad jag har att säga i 50 utvecklingssamtalen Jag anser att elevrådet arbetar med frågor som känns - viktiga Jag trivs i skolan 100 Här har fyra elever svarat på de frågor de kan. Det är svårt att göra någon ordentlig analys. Glädjande är att alla elever uppger att de trivs i skolan och tar ansvar för sitt skolarbete. Nationellt mål: Skola och hem Skolans prioriterade mål Att nå alla föräldrar och få dom att känna sig delaktiga i sina barns skolgång. Vi har arbetat enligt följande: Föräldrar är med vid upprättandet av den individuella planen för eleven. På Träningsskolan och Pusselbiten har alla elever en Portfoliopärm. Täta föräldrakontakter. Kontaktböcker. Utvecklingssamtal en gång per termin, där elevens IUP är underlag. Föräldramöte (psykolog Stefan Ihlstedt föreläste om Att vara en tydlig förälder ). Föräldrar bjuds in till musikaler, Stjärn-kväll och musikaler. Skolråd, där ordförande är förälder. Samverkansprojekt med socialtjänst-skola där föräldrar initierar en helhetssyn på eleven (Nätet). Instämmer helt eller delvis % Resultat föräldraenkät skolår Samverkan mellan hem och skola fungerar bra idag Vid besök på skolan blir jag bra bemött av personalen 100 -

8 Jag har möjlighet till delaktighet i mitt barns utveckling i 64 - skolan Jag har möjlighet till inflytande i skolans verksamhet 64 - Informationen från skolrådet fungerar bra 55 - Utvecklingssamtalen är bra utformade 91 - Föräldramötena är bra till form och innehåll 60 - Det här är första gången vi använder oss av kommunens föräldraenkät. 11 föräldrar har besvarat enkäten. Svårt att göra en långtgående analys. Samtliga föräldrar får hem skolrådsprotokollen. En fråga vi bör diskutera är hur vi ska få mer delaktighet i både barnens utveckling och skolråden. Samverkan och bemö-tande fungerar bra. Instämmer helt eller delvis % Resultat föräldraenkät skolår Samverkan mellan hem och skola fungerar bra idag 80 - Vid besök på skolan blir jag bra bemött av personalen 90 - Jag har möjlighet till delaktighet i mitt barns utveckling i 89 - skolan Jag har möjlighet till inflytande i skolans verksamhet 50 - Informationen från skolrådet fungerar bra 78 - Utvecklingssamtalen är bra utformade 70 - Föräldramötena är bra till form och innehåll föräldrar har besvarat enkäten. Här bör vi diskutera hur vi ska öka inflytandet i skolans verksamhet. Nationellt mål: Övergång och samverkan Skolans prioriterade mål Att få en optimal samverkan dels inom den egna enheten men också med grundskolan och gymnasiesärskolan. Under året har vi arbetat enligt följande: Stor flexibilitet vid övergångar mellan klasser och skolor. Flera elever från grundsärskolan har under året deltagit i regelbunden undervisning i grundskolan på Marieberg, bl a engelska och B-språk. Eleverna på grundsärskolan Råssnässkolan har sin undervisning i slöjd på Mariebergsskolan i syfte att underlätta övergång till år 7. Skollunchen intas på Marieberg denna dag. Inom vår egen verksamhet samverkar vi när det gäller personalens kompetenser och olika projekt. Elever som går från grundskolan till särskolan får en inskolning som är helt anpassad till den enskilde eleven. Elever som går till gymnasiesärskolan får en anpassad överskolning och överlämnandesamtal samt en pedagogisk elevbeskrivning. In och utskolningsplaner finns på Träningsskolan. Rutiner för övergång till gymnasiesärskolan finns upprättade. Pusselbiten och Träningsskolan samarbetar vid olika aktiviteter tex. innebandy, fallskärm och kulturbesök. Några elever på Träningsskolan har regelbundet besökt en förskoleklass på grundskolan. Vi har blivit inbjudna till olika evenemang på Råssnässkolan, t ex Astrid Lindgren-jubileum. Nationellt mål: Skolan och omvärlden Bildningsnämndens prioriterade mål: Kultur Skolans prioriterade mål Att eleverna ska få inblick i närsamhället, föreningsliv och kulturliv. Under året har vi arbetat enligt följande:

9 Lergubbetillverkning där elever från olika skolor deltog. Keramiker som visade tekniker och gav inspiration. Konstutställning på Dubergska gården, att ge verktyg för att själv kunna uttrycka känslor och tankar inom estetiska ämnen. Linné-vandring på Omberg för att få kunskap om Linné. Bondgårdsbesök för de yngre eleverna som läst om husdjur enligt kursplanen. Olika framträdande; Lucia, julsånger på gammeljul i Vadstena, musikal, kulgrisevenemang, biblio-teksbesök och studiebesök hos polisen. Teaterbesök. Eleverna i Träningsskolan har stort behov av att koppla lärandet till omvärlden utanför och göra den greppbar. De behöver lära sig att, utefter förmåga, hantera mötet med samhället i övrigt på bästa sätt. Vi har genomfört följande aktiviteter och fått in moment som kunskap om närmiljön, yrken, kultur, traditioner, bordsskick, att kunna bryta rutiner mm. Bussresor med lokaltrafik. Handla i affärer. Äta på restaurang eller fika. Hembesök hos elev/personal. Våffelfest. Promenader i närmiljön, utflykter. Skolresa till Gamla Linköping och Friluftsteatern. Teaterbesök hos oss. Glassfest vid skolstarten. Kyrkobesök vid skolavslutningar. Lägerskola. Utdockningen i Motala verkstad. Gammeljul i Brunneby. Gris-safari. Nationellt mål: Bedömning och betyg Skolans prioriterade mål Att medvetandegöra elever och föräldrar om särskolans mål. Individuella utvecklingsplaner upprättas för varje elev. Utifrån dessa sker bedömning och uppföljning. Vi genomför utvecklingssamtal som innehåller elevens hela utveckling, såväl kunskapsmässig som social. Vi arbetar efter arbetsplaner som följer en röd tråd genom skolsystemet. Portfolio är ett verktyg på Träningsskolan. Ett nytt kartläggningsmaterial används på Träningsskolan. Åtgärder enligt föregående kvalitetsredovisning Resultat/förbättringsåtgärder under Kompetensutveckling för elevassistenterna, 5 p högskoleutbildning, Reggio Emilia det lärande barnet) påbörjades under höstterminen. Flertalet assistenter läser kursen. Vi har utvecklat samverkansformer med Bläckfisken (Aspergergrupp). Arbetat aktivt med planering av Varamoskolan. Dessvärre fick vi beskedet under hösten att skolan senareläggs i investeringsplanen. Revidering av arbetsplaner är genomförd. Arbetslagsutveckling på Marieberg är genomförd. (Sensia). Friskvårdsarbetet bland elever och personal har gått framåt. Vi har använt oss av kommunens föräldraenkät. Åtgärder för förbättring Fortsättning på elevassistentutbildningen. All personal får utbildning i Lösningsinriktad pedagogik.

10 Nya datorer. Använda oss av ett nytt kartläggningsmaterial på Träningsskolan. Utveckla samverkansformer med grundsärskolan, Pusselbiten, Träningsskolan och Gymnasiesär-skolan. Förbättra rutinerna kontoret Träningsskolan. Förbättra arbetsmiljön och lärandemiljön på Särskolan (ändamålsenliga klassrum och grupprum, säker utemiljö, lärararbetsplatser, samtalsrum mm).