KVALITETSREDOVISNING 2005

Transkript

1 KVALITETSREDOVISNING 2005 Särskolan Rektor Britt Nygren Rektor Anne-Dorthe Mörling Adress Råssnässkolan, Råssnäsvägen 16 Postadress Motala Telefon , Fax E-post Barn/elever Personal Träningsskolan Vt 15 Ht 16 Lärare Elevassistenter Pusselbiten Vt 17 Ht 18 Lärare Förskollärare Elevassistenter Vt 58 Ht 64 Lärare Grundsärskolan Elevassistenter 5,5 3,93 4,0 4,0 5,77 15,5 8,5 Inkluderade elever i grundskolan Vt 38 Ht Rektor Skolassistent Studie- och yrkesvägledare 1,5 1,0 0,5 Presentation av vår verksamhet Särskolan i Motala kommun är indelad i fyra enheter: Träningsskolan är placerad på Råssnässkolan, som är en grundskola år F-6. Verksamheten är fördelad på fyra olika grupper/klasser utifrån elevernas individuella förutsättningar och behov (år 1-10). Man arbetar i tvärgrupper och vissa aktiviteter är gemensamma för alla eleverna (t.ex. musik och friluftsaktiviteter). Samverkan med grundsärskolan sker med elever och även samordning av personalresurser. Skolan är placerad i närheten av naturskön miljö, vilket nyttjas i lärandet. Grundsärskolan är integrerad på tre olika grundskolor. - Råssnässkolan för elever i år 1-7 (två klasser). Skolan ligger i direkt anslutning till grundskola och träningsskola vilket har möjliggjort samverkan med elever, personal och lokaler. - Vätternskolan för elever i år 3-6 ( två klasser). Klasserna är lokalintegrerade i en grundskola. Samverkan förekommer i mycket liten omfattning. Skolan är centralt placerad med närhet till bibliotek, affärer och sportanläggningar. Detta är en stor tillgång i det dagliga arbetet med eleverna. - Mariebergsskolan för elever i år 7-9. Eleverna är indelade i 9 olika grupper/klasser utifrån elevernas individuella förutsättningar och behov. Samverkan sker med Mariebergsskolan när det gäller lokaler men också vid temadagar, friluftsdagar och personalresurser. Pusselbiten är enheten för elever med utvecklingsstörning och autism. Den ligger på Råssnässkolan i direkt anslutning till grundsärskolan, träningsskolan och grundskolan. Eleverna är indelade i fem grupper/klasser (F-10). Samverkan sker med grundsärskolan. Elever integrerade i grundskolan är en relativt stor grupp. Eleverna finns på nästan alla våra grund-

2 skolor i kommunen och får stöd från särskolan. Uppföljning görs av särskolan. Viktiga lokala händelser under 2005 För tredje året i rad har särskolan en omorganisation ägt rum. Höstterminen flyttade vi två klasser från grundsärskolan på Norra skolan till Vätternskolan, som är en grundskola år F-6 med estetisk inriktning. Samarbete med grundskolan när det avser den estetiska delen har under höstterminen endast förekommit för tre av våra elever. Detta p.g.a. platsbrist i de olika grupperna inom grundskolan. I en av våra lokaler har det varit problem med höga ljud. Åtgärder för att förbättra detta har vidtagits. Placeringen av våra elever (år 4-6) har inte gagnat samverkan med grundskolan då vi lokalmässigt ligger tillsammans med grundskolans år F-3. EKONOMI/RESURSER Enheten (exkl. inkluderade elever) har vid årets slut ett överskott på kr. PERSONAL Personalen vid särskolan har hög kompetens och vi har ingen personal som saknar rätt behörighet. Vid Träningsskolan arbetar speciallärare, specialpedagoger, förskollärare och elevassistenter. Personalen är organiserad som ett arbetslag och har arbetslagsträff en gång i veckan. Dessutom har lärarna i respek-tive klass pedagogträff en gång i veckan. Samverkan sker med grundsärskolans lärare i tal- och kommunikation, hemkunskap och slöjd. Vid grundsärskolan arbetar speciallärare, specialpedagoger, grundskollärare 1-7 och 4-9, lärare i praktiskt/estetiska ämnen och elevassistenter. Personalen är organiserad i tre arbetslag och träffas en gång i veckan. En gång i månaden träffas all personal vid grundsärskolan. Vid autismenheten arbetar lärare, förskollärare och elevassistenter. Lärarna i respektive klass träffas en gång i veckan och all personal vid Pusselbiten träffas en gång i månaden. Samverkan sker med lärare från grundsärskolan i tal- och kommunikation och praktiskt/estetiska ämnen. Idrottslärartimmar samt musiklärartimmar köps till viss del in från grundskolan. Studie- och yrkesvägledaren arbetar i alla verksamheterna (50 %). Skolassistenten arbetar för hela enheten (100%). MÅLUPPFYLLELSE- RESULTAT - NATIONELLA MÅL-ANALYS Vid särskolan har vi i vår lokala arbetsplan formulerat skolans målsättning utifrån Mål och Riktlinjer i Lpo 94. Vi har enats om hur vi ska arbeta för att nå målen. Utifrån nationella och lokala mål har vi för 2005 valt att kommentera följande områden: 2.1 Normer och värden Vi utgår från varje elevs förutsättningar och behov. Alla elever och vuxna ska känna att de är lika mycket värda. Alla ska ha förståelse för varandra och respektera varandra för den man är. Vi arbetar för att stärka elevernas självförtroende och förmåga till empati. Etiska samtal pågår ständigt i klasserna. Vi har ett öppet klimat och diskuterar fram ett gemensamt förhållningssätt och syn på värdegrunden. Vi arbetar också mycket med att öka elevernas självkännedom och att få ett medvetande om sitt funktionshinder. Vi betonar och bygger vidare på det eleven kan och visar eleverna att vi litar på dom. Vi accepterar inte kränkningar i någon form och har en plan mot kränkande behandlig. Planen är anpassad för våra elever som har olika funktionshinder och gäller för både elever och personal. Vår verksamhet är förlagd vid tre av våra grundskolor och har stor betydelse för synsättet att alla är lika mycket värda. 2.2 Kunskaper

3 Vårt mål är att ge eleverna kunskap och erfarenhet så att de som vuxna kan leva ett så självständigt liv som möjligt. Vi utgår från varje elevs individuella förutsättningar. För en del av eleverna är det olika slag av teckenkommunikation som gäller. Varje elev har en individuell utvecklingsplan och åtgärdsprogram upprättas. Samtliga elever vid Träningsskolan har nu en portfoliopärm. Utvärderingar har visat att metoden passar vår verksamhet. Vi arbetar efter de nationella kursplanerna för grundsärskolan och träningsskolan. Vi tillvaratar elevernas nyfikenhet och ger inlärningsmöjligheter. Social träning i särskolan läggs stor vikt vid och utförs i naturliga miljöer ute i samhället. Tack vare omorganisation har samarbetet utökats mellan verksamheterna i särskolan och grundskolan. Detta har varit positivt för många av eleverna när det gäller kunskap och erfarenhet. 2.3 Elevernas ansvar och inflytande Vårt mål är att eleverna ska känna gemenskap och samhörighet och att de har inflytande på skolans verksamhet och innehåll. Att de ska bli medvetna om sin inlärning, planera och ta ansvar för sin inlärningssituation och sociala liv. Eleverna ska också få kunskap om demokratins principer. Alla elever har en individuell plan som upprättas i samråd med elev och föräldrar. För vissa elever tydliggör vi med bildschema och tecken. Personalen är lyhörd för elevernas önskemål men har också stort ansvar att tillsammans med föräldrarna sätta realistiska mål. Klassråd, elevråd och samlingar hålls regelbundet. 2.4 Skola och hem Vid särskolan är det mycket viktigt med samarbetet med hemmet. Vi har tät kontakt med föräldrar speciellt i de fall då eleverna inte har förmågan att själva ge information. Föräldrarna är delaktiga vid upprättandet av elevens individuella plan. Vi ser föräldrarna som ett stöd och resurs i skolan. Föräldrarna får kontinuerlig information via kontaktböcker, brev och telefonkontakt. Vi har föräldramöten och ett skolråd. Utvecklingssamtal genomförs minst en gång per termin. Här tas utveckling upp såväl kunskapsmässigt, som socialt och emotionellt. 2.5 Övergång och samverkan Under året har vi påbörjat ett samarbete med grundskolan. Detta har möjliggjorts genom ovan nämnda omorganisation. Studie- och yrkesvägledaren har kontakt med gymnasiesärskolan och eleverna har vissa praoperioder förlagda dit. 2.6 Skolan och omvärlden Vårt mål är att eleverna ska få inblick i närsamhället, föreningsliv och kulturliv. De ska känna trygghet i övergången mellan olika verksamheter. Studie- och yrkesvägledaren vägleder eleven i dess framtida yrkesval. Eleverna får pröva på olika fritidsaktiviteter för att väcka fortsatt intresse t.ex. bowling, fiske, lägerverksamhet, natur- och friluftsliv. Vi gör olika studiebesök på arbetsplatser. Samarbete sker med olika idrottsklubbar. Vissa av eleverna har mycket ADL-träning. 2.7 Bedömning och betyg Individuella utvecklingsplaner upprättas för varje elev. Utifrån dessa sker bedömning och uppföljning. Om önskemål finns från elev och föräldrar om betyg, kan det utfärdas från och med skolår 8. I annat fall utfärdas ett intyg. Vi genomför utvecklingssamtal som innehåller hela elevens utveckling såväl kunskapsmässig som social. Elev och föräldrar får ett formulär att fylla i som förberedelse inför samtalet. Eventuellt betyg sätts utifrån elevens förutsättningar och det är viktigt att klargöra att det ej går att jämföra med grundskolans betyg. Vid övergång till annan verksamhet eller skola gör vi en pedagogisk redovisning som bl.a. innehåller genomgångna kursmoment utifrån kursplaner och elevens hela utveckling. Denna görs i samråd med föräldrar. PRIORITERADE MÅL SKOLPLAN/BILDNINGS- NÄMNDEN

4 Nationellt mål: Normer och värden Bildningsnämndens prioriterade mål: Ett hälsobefrämjande arbete Att elever och personal ska må bra och känna att de har en bra livskvalitet. För att främja bättre hälsa och för att öka medvetenheten om hälsans betydelse har följande genomförts: - Simträning i simhallen varannan vecka. - Skridskoåkning varannan vecka under säsongen. - Stavgång. - Försökt medvetandegöra eleverna om rätt kost både på lektionerna i hemkunskap och dagligen vid skollunchen. - Eleverna vid Vätternskolan har ätit sin lunch i lasarettsköket. Det har inneburit en lugn miljö där man har kunnat bedriva undervisning i matkultur på ett bra sätt. - Vid grundsärskolan på Råssnässkolan fikar inte barnen vid festliga tillfällen. Istället serveras det en god fruktsallad. - Växla mellan stillasittande arbete och motorisk träning. - Extra motorisk träning för elever i behov (samarbete med barn- och ungdomshabiliteringen). - Friidrottsdagar och friluftsdagar. - Massage och avslappning. - Utevistelse varje dag. - Personalen har möjlighet att få ett motionskort som innebär fria bad i simhallen. - Deltagande i kom -i gång- projektet. - Friskvården för personalen på Träningsskolan har fungerat mycket bra, tack vare ett engagerat hälsoombud. Nationellt mål: Kunskaper Bildningsnämndens prioriterade mål: Läskunnighet och lusten att lära Att eleverna ska känna glädje i inlärningssituationer och att utveckla elevernas läskunnighet och läsförståelse. Lusten att lära Konsten att väcka elevernas nyfikenhet och lust är en utmaning. Det är viktigt att utgå från varje individs förutsättningar och lägga lärandet på rätt nivå. En miljö som är anpassad till våra elever är viktigt, liksom att vara lyhörd för elevernas intressen och bygga vidare på dom. Att hitta hjälpmedel (foto, bilder, tecken) som underlättar för eleverna att kommunicera och göra sig förstådda är väsentligt för att öka lusten att lära. Trygghet och trivsel är viktiga förutsättningar för lärandet. Alla elever ska bli sedda och den möjligheten har vi på särskolan då grupperna ej är lika stora som i grundskolan. Temaarbeten, konstprojekt och naturupplevelser har bidragit till att upptäcka nya områden. Nya ändamålsenliga lokaler har bidragit till att vi delvis har kunnat använda andra arbetssätt. Läskunnighet Läsinlärningen är individanpassad och sträcker sig från daglig träning i ord- och språkförståelse till förberedande läsning. Metoder och hjälpmedel varierar. Datorn är ett viktigt redskap vid särskolan. Under året har vi fått tillgång till fler datorer. Kompetensutveckling av personalen i teckenkommunikation, tal- och språk- och talstörningar gör att metoderna har utvecklats. Ett flertal personal har under året genomgått utbildning. Better reading partnership har gett god effekt på lästräningen. Vi har kunnat använda oss av metoden i större utsträckning då fler av personalen har fått utbildning. Specialundervisningen har strukturerats om till viss del. Gedigna kartläggningar har gjorts och åtgärdsprogram har upprättats. De elever som är i störst behov av lästräning har kunnat få det. Vi har arbetat med olika läsprojekt som har fått positiv påverkan på läskunnigheten. Klasser från grundsärskolan arbetar i tvärgrupper (lästräning) med elever från Pusselbiten. Nationellt mål: Elevernas ansvar och inflytande

5 Bildningsnämndens prioriterade mål: Demokrati Att utveckla elevernas kunskaper om demokratins grunder Varje elev ges möjlighet att välja och bestämma utifrån den egna utvecklingsnivån. Att träna på att välja och påverka utifrån ett arbetsschema är en god förberedelse för vuxenlivet. Vi har klassråd och eleverna på Mariebergsskolan ingår i deras elevråd. I samlingar tränas demokratibegreppet liksom allas värde. Vi har även representanter i Friends-arbetet. Eleverna på Mariebergsskolan genomför en trivselenkät. På Råssnässkolan är eleverna med i klassråd, elevråd, matråd och arbetsmiljöråd tillsammans med grundskolan. Vi har en plan mot kränkande behandlig, som är skriven med tanke på att våra elever har olika funktionshinder. Planen gäller både elever och vuxna. Nationellt mål: Skola och hem Att nå alla föräldrar och få dom att känna sig som resurser och delaktiga i skolarbetet. - Föräldrarna är med vid upprättande av den individuella planen för eleven. På Träningsskolan har alla elever en portfoliopärm. - Vi har utvecklingssamtal en gång per termin, samt föräldramöten. - Skolrådet har under året förändrat karaktär. Numera är ordförande och sekreterare föräldrarepresentanter. Detta upplevs som mycket positivt från skolan. Nationellt mål: Övergång och samverkan Att få en optimal samverkan med grundskolan och inom vår egen enhet, allt för att eleverna ska utvecklas positivt. Att underlätta övergången till gymnasiesärskolan. - På Mariebergsskolan har vi samverkan med grundskolan. Under året har t.ex. några elever prövat att läsa något ämne tillsammans med grundskolan. - Inom vår egen enhet samverkar vi när det gäller personalens kompetenser och i olika projekt (t.ex. läsgrupper och estetisk verksamhet). - Studie- och yrkesvägledaren har mycket bra kontakt med gymnasiesärskolan och olika praktikplatser. - Elever som går från grundskolan till särskolan får en inskolning som är helt anpassad efter den enskilde eleven. Nationellt mål: Skolan och omvärlden Bildningsnämndens prioriterade mål: Kultur Att eleverna ska få inblick i närsamhället, föreningsliv och kulturliv. I klasserna och även tillsammans har man arbetat med olika projekt. Grundsärskolan på Råssnässkolan och Vätternskolan har tillsammans gjort en vårfest med sång och musik samt Lucia- och julspel. Träningsskolan genomförde en fantastisk Stjärnkväll med sång och musik och även en Luciakväll. Vi har deltagit i Kulgris-arrangemang. Regelbundet utnyttjande av bibliotek ingår i skolarbetet. Studiebesök på Vadstena slott, guidning i hembygden och besök på museum har också ingått liksom teaterbesök. Nationellt mål: Bedömning och betyg Att medvetandegöra elever och föräldrar om särskolans mål. Individuella utvecklingsplaner upprättas för varje elev. Utifrån dessa sker bedömning och uppföljning. Vi genomför utvecklingssamtal som innehåller hela elevens utveckling såväl kunskapsmässig som social.

6 RESULTAT/FÖRBÄTTRINGSÅTGÄRDER UNDER 2005 Följande åtgärder är vidtagna utifrån utvecklings-/förbättringsåtgärder 2005: Under året har vi arbetat med våra lokala kursplaner och hunnit med en stor del. Det som återstår slutförs under vt -06. Rutin för arbetsmiljö- och säkerhetsarbete för särskolan har upprättats. Friskvårdsarbetet har kommit igång och ett hälsoombud finns på enheten. Handledning för personalen på Pusselbiten (elever med diagnosen autism) har ersatts med utbildning för all personal i Ett anpassat arbetssätt för barn och ungdomar med autism.. Tvärgrupper vid personalsammankomster på Pusselbiten fungerar då vi arbetar så tack vare ovan nämnda utbildning. Flera personal har utbildats i teckenkommunikation under året. En personal har fått intensivutbildning (steg 3) i teckenspråk. En av våra lärare är kunnig i teckenspråk och har internutbildat personal inom enheten. Underlag för inskrivning i särskolan följer numera de intentioner som finns. Samtliga klasser på Träningsskolan använder sig av Portfolio. UTVECKLINGS-/FÖRBÄTTRINGS- ÅTGÄRDER UNDER 2006 Fler personal som får utbildning i teckenspråk och teckenkommunikation. Fortsatt utbildning för personal vid Pusselbiten i Ett anpassat arbetssätt för barn och ungdomar med autism. Utbildning i konflikthantering. All personal utbildas i HLR. Utse fler hälsoombud vid enheten samt upprätta en friskvårdspolicy för elever och vuxna. Arbeta med de lokala kursplanerna på enheten. Detta med tanke på särskoleutredningen. Omstrukturering av verksamheten vid grundsärskolan. Dels med tanke på lokaler, dels när det gäller personalens kompetenser. Allt i syfte att få en optimal verksamhet. Upprätta klara rutiner när det gäller medicinhantering vid enheten. Tillsammans med grundskolan upprätta en plan för samverkan särskola-grundskola.