VERKSAMHETSBERÄTTELSE FÖR NÄMNDEN SVENSKA RUM 2013

Transkript

1 VERKSAMHETSBERÄTTELSE FÖR NÄMNDEN SVENSKA RUM 2013 Arbetet inom resultatenheten för svensk dagvård och utbildning präglades år 2013 av fullmäktiges beslut om Berättelsen om Esbo och om bildningssektorns organisationsförändring. Visionen för Svensk dagvård och utbildning samt det utredningsarbete som genomfördes under våren utgjorde grund för höstens beredning av organisationen Svenska rum och beredningen av den nya resultatenhetens verksamhetsföreskrift. Läroplansarbetet som inleddes hösten 2012 fortsatte under året och i samarbete med andra resultatenheter och Omnia utarbetade Svensk dagvård och utbildning en kommunal plan för utveckling av utbildningen (Kuntakesu). 1. FÖRVALTNING 1 A. Nämnden Svenska rum Nämnden Svenska rum svarar för ärenden som gäller dagvård, utbildning, arbetarinstitutet, kultur, idrott och ungdom, till den del det gäller att ordna svenska tjänster. Nämnden sammanträdde till möte tio gånger. I början av året ordnades introduktions- och diskussionstillfällen om några av nämndens ansvarsområden samt om mötesteknik. Dessutom deltog nämnden i ett gemensamt introduktionsseminarium för bildningssektorns nämnder i början av året och i ett ekonomi- och strategiseminarium för bildningssektorns nämnder i september. Nämnden sammanträdde också till möte med ordförandena för Esbo svenska skolors direktioner. Nämndens ordförande är medlem av delegationen för bildningssektorns nämndordförande. Nämndens sammansättning : Ordförande Kurt Torsell, SFP Viceordförande Kristian Meurman, Saml. Heikki Pakarinen, Saml. Eva Kivilaakso-Wellmann, Saml. Katariina Sorvanto, Saml. Jani Helenius, Gröna Hanna Paatero, Gröna Mikaela Wenman, SDP Saana Lehto, Sann.&Obundna Bo Lönnqvist, SFP Katarina Hellsten-Palomäki, SFP Matilda Hemnell, SFP (till 11/2013) Liisa Sarvimäki-Paananen (från 11/2013) Ahti Hurmalainen, KD Representant för stadsstyrelsen Laura Kiijärvi, Saml. suppleant Pontus Karlemo, SFP suppleant Sauli Solhagen, Saml. suppleant Jan Enström, Saml. suppleant Inari Grönholm, Saml. suppleant Emilia Becker, Saml. suppleant Henrik Forsberg, Gröna suppleant Milla Rosenlund, Gröna suppleant Lilian Strömberg, SDP suppleant Kim Pihl, Sann.&Obundna suppleant Ulf Sjögren, SFP suppleant Stina Michelson, SFP suppleant Liisa Sarvimäki-Paananen, SFP suppleant Christina Ruth, SFP suppleant Juha-Pekka Tulijoki, KD suppleant Jan Holst, Saml. Representant för ungdomsfullmäktige Cecilia Alameri suppleant Esteri Viitanen Representant för personalen Ulf-Johan Sunabacka

2 1. B. Direktionerna för grundskolorna och gymnasiet Direktionerna för grundskolan och gymnasiet valdes av nämnden för fullmäktigeperioden De har som uppgift att stödja utvecklandet av fostran och undervisning i grundskolan och gymnasiet, stödja skolans interna samarbete samt samarbetet mellan skolan, hemmet och samhället, stödja skapandet av ett stimulerande arbetsklimat samt upprätthållande av arbetsron i skolan och skapandet och upprätthållandet av en trygg studiemiljö samt att följa upp skolfastighetens och studiemiljöns skick, säkerhet och funktionsduglighet samt skolvägens trygghet och framställa förslag till utveckling och förbättring av dem. Direktionerna sammanträdde i medeltal två till tre gånger under året. I början av året ordnades också en träff för alla direktioner, nämnden och tjänstemän, där bl.a. samarbetet mellan olika parter diskuterades. 1 C. Ledningsgruppen för svensk dagvård och utbildning Till ledningsgruppen för svensk dagvård och utbildning hör utbildningsdirektören, undervisningschefen, utvecklingschefen, de tre områdesansvariga daghemsföreståndarna, tre rektorer som representerar olika utbildningsstadier, samt rektorn för Finno skola. I ledningsgruppen deltar också en sakkunnig från sektorns personalenhet, en sakkunnig från sektorns ekonomienhet samt en representant för arbetstagarna. En planerare vid Sdu fungerar som sekreterare i ledningsgruppen. 2. VISION, VERKSAMHETSIDÉ OCH UPPDRAG 2 A. Vision för svenskspråkig dagvård och utbildning Svensk dagvård och utbildning (Sdu) är en välfungerande och flexibel organisation. Verksamheten genomförs så att barnet och dess föräldrar upplever kontinuitet. Inlärningsmiljön är relevant och förbereder barnen för framtidens samhälle. Svensk dagvård och utbildning är en attraktiv arbetsgivare. 2 B. Vision för det pedagogiska utvecklingsarbetet Svensk dagvård och utbildning strävar efter att skapa en flexdag för barn och unga, vilket innebär att barnets och den ungas dag formas flexibelt i fyra olika dimensioner; utrymmen, plats, form och struktur. Flexdagens uppbyggnad varierar utgående från enhetens egna förutsättningar och behov. Den beaktar även barnens och de ungas egna behov vilket leder till att flexdagen ser olika ut för de olika individerna. Inom ramen för strategiarbetet beslöts att den gemensamma målsättningen för året är inom dagvården och utbildningen att främja hållbar utveckling från ekologiskt, socialt och ekonomiskt perspektiv. Därutöver har varje enhet i sin läsårsplan för ett mål som anknyter till visionen om en flexdag. Pilotprojektet om att anordna eftermiddagsverksamhet i kommunal regi och att utveckla ledarskapet inom Sdu är målsättningar som anknyter till visionen. Dessa beskrivs senare i texten.

3 Källa: Smeds, Krokfors, Ruokamo och Staffans (red.), InnoSchool välittävä koulu (2010) 2 C. Verksamhetsidé Det svenska dagvårds- och utbildningsväsendet arbetar för att varje barn och ung människa ska få goda möjligheter att växa, utvecklas och lära sig utgående från sina förutsättningar i en trygg och inspirerande svenskspråkig miljö. Kontinuiteten i vård, fostran och lärande samt den kulturella tillhörigheten förstärks genom att upprätthålla en sammanhållen förvaltning i perspektivet av livslångt lärande. Enheten för svensk dagvård och utbildning koordinerar utvärdering och utveckling av verksamheten inom dagvård och skola, ansvarar för ekonomi och förvaltning och skapar förutsättningar för och ger stöd till dagvården och skolorna. 2 D. Uppdrag Resultatenheten för svensk dagvård och utbildning ska för sin språkgrupps del anordna dagvård, förskoleundervisning, grundläggande utbildning och gymnasieutbildning, medverka till ombesörjandet av morgon- och eftermiddagsverksamhet för skolelever samt koordinera och utveckla utbildning som följer på den grundläggande utbildningen. 3. EKONOMI Den justerade driftsbudgeten för Svensk dagvård och utbildning år 2013 uppgick till 60,3 milj. euro. Bokslutet för svensk dagvård och utbildning visar ett totalt överskott på 1,5 milj. euro. Överskottet beror främst på personalutgifterna, skjutsarna och de interna hyrorna som varit mindre än det budgeterade. De budgeterade inkomsterna uppgick till 3,9 milj. euro och bokslutet visar ett överskott för inkomsternas del på 0,08 milj. euro. Överskottet hänför sig sponsorinkomster och verksamhetsstöd euro Svensk dagvård o utbildning, nämnden, Budget 2013 Utgifter Över- /underskott

4 centralen, IT Grundläggande utbildningen Gymnasiet Dagvården Totalt De olika verksamhetsområdenas överskott beror på följande: Verksamhetsområdet 321 som inkluderar nämnden, centralen samt IT-utgifterna underskrider det budgeterade med 0,1 milj. euro. Underskridningen hänför sig till interna hyror. Verksamhetsområdet 322 som inkluderar utgifterna för den grundläggande utbildningen visar ett överskott på 1,1 milj. euro och användningsgraden av budgeten är 96,4 procent. Personalutgifterna underskrider det budgeterade med 1 milj. euro. Skolornas personalutgifter underskred det budgeterade med 0,8 milj. euro, men motsvarande användning syns på köp av hyrd arbetskraft (0,5 milj. euro) och köp av skolmaterial och -utrustning (0,2 milj. euro). Köp av tjänster visar totalt en överskridning på 0,2 milj. euro och beror på att hyrd arbetskraft syns under köp av tjänster. Framför allt skolskjutsarna och kundstjänster från andra kommuner minskar på den överskridning som användningen av hyrd arbetskraft medför. Köp av material och förnödenheter visar en överskridning på knappa 0,2 milj. euro. Skolornas helhetsbudgetering har möjliggjort att oanvända personalutgifter kunnat utnyttjas för köp av behövlig utrustning och material. Köp av interna tjänster visar ett underskott på 0,1 milj. euro och hänför sig till köp av städtjänster samt personal- och arbetshälsovårdstjänster. Verksamhetsområdet 323 som inkluderar utgifterna för gymnasieutbildningen visar ett överskott på 30 tusen euro, vilket innebär att 99,3 procent av de budgeterade medlen använts. Personalutgifterna och köp av interna tjänster har varit lägre än det budgeterade. Verksamhetsområdet 324 som inkluderar de kommunala daghemmen och familjedagvården, köptjänster av övriga daghem samt FPA-understöden, d.v.s. stödet för privat dagvård och hemvårdsstödet, visar ett överskott på 0,3 milj. euro. Totalt har 98,7 procent av det budgeterade använts inom verksamhetsområdet. Personalutgifterna underskrider det budgeterade med 0,7 milj. euro men i motsvarande grad (ca 0,6 milj. euro) överskrider köp av hyrd arbetskraft det budgeterade eftersom även utgifterna för hyrd arbetskraft budgeterats under momentet för personalutgifter. Köp av dagvårdstjänster visar ett överskott på 0,2 milj. euro. Interna fastighetshyror visar ett underskott på 0,1 milj. euro då de varit högre än det budgeterade. Utveckling och jämförelse av elevpriserna Grundskolorna BS BS BS SUKO SDU SUKO SDU SUKO SDU Antal elever , ,5 / elev / elev / elev / elev / elev / elev

5 Förvaltning, undervisning och elevvård Skolskjutsar Fastighetskostnaderna Matavg ifter Grundskolan totalt Gymnasierna BS BS BS SUKO SDU SUKO SDU SUKO SDU Antal elever / elev / elev / elev / elev / elev / elev Förvaltning, undervisning och elevvård Fastighetskostnaderna Matavg ifter Gymnasiet totalt Utveckling och jämförelse av barnpriserna Kommunala daghem BS BS BS SUVA Sverum SUVA Sverum SUVA Sverum Beräknat antal barn / barn / barn / barn / barn / barn / barn Personalkostna der Fastighetskostn ader Övriga kostnader Totalt PERSONAL

6 Personalsituationen inom dagvården är fortsättningsvis svår. Sdu har satsat på aktiv rekrytering, stöd för ledarskapet, möjligheter till kompetensutveckling för både behöriga och obehöriga yrkesgrupper, arbetshandledning och läroavtalsutbildning för att dagvården ska kunna genomföras kvalitativt. Även elevvårdspersonalen är en svårrekryterad personalgrupp och därför har en del av psykologtjänsterna skötts som köptjänst. I enlighet med stadens strategi har Sdu arbetat för att höja personalens behörighetsgrad i dagvården. Detta har skett i form av en läroavtalsutbildning för närvårdare och genom att ändra tre barnskötarbefattningar till barnträdgårdslärarbefattningar. Under år 2013 har en viss personalomsättning inom förvaltningen skett. 4 A. Ledarskapsutveckling Under 2012 påbörjades en utbildning i delat ledarskap för rektorer och deras ledningsgrupper. Utbildningen fortsatte under 2013 och vid årets slut hade alla rektorer och ledningsgrupper genomgått utbildningen. Motsvarande utbildning i delat ledarskap ordnades för daghemsföreståndarna och deras ledningsgrupper hösten Utbildningen följs upp i juni Alla daghemsföreståndare är administrativa som ett resultat av ett långsiktigt utvecklingsarbete med målet att skapa tid för ledarskapet. Varje daghemsföreståndare är ordförande i sin ledningsgrupp och medlem i områdets ledningsgrupp. 4 B. Kompetensutveckling Dagvårdens obligatoriska fortbildningsdag ordnades Fortbildningsdagen bestod av föreläsning om musikalitet och musikglädje i dagvården i enlighet med läsårets tema samt parallella workshopar kring kvalitet i dagvård och inlärning. Workshoparna arrangerades av alla daghemsföreståndare och personal i Sdu. Inom dagvården och förskoleundervisningen ordnades flertal fortbildningstillfällen kring bl.a. dagvårdens styrdokument, plan för barnets lärande och språkligt observationsschema. Åtta personer från dagvården deltog även i en fyra dagars fortbildningshelhet arrangerad av Palmenia. Två personer från förvaltningen och sex daghemsföreståndare deltog i januari i Förskolechefenkonferensen i Stockholm med temat vuxnas lärande i förskolan. Lärarnas fortbildningar har arrangerats från och med hösten 2011 huvudsakligen som ett samarbete inom huvudstadsregionen inom ramen för Kohur-projektet. Inom ramen för det nationella Kunnigprojektet har huvudstadsregionens kommuner beviljats medel för att utveckla former för och stödja undervisningspersonalens kompetensutveckling. Kyrkslätt kommun koordinerar arbetet och har anställt en koordinator för att genomföra projektet. Lärarna i den grundläggande utbildningen deltog i fortbildning som Kohur ordnat och i Educa-mässan som en del av deras obligatoriska fortbildning. Första hjälpen-kurser med inriktning på första hjälpen för barn och unga anordnades under vårterminen för personal i dagvård och utbildning. Personalens kompetens har kartlagts och utvärderats i samband med utvecklingssamtal. Ett verktyg för utvecklingssamtalen har utarbetats inom ramen för projektet Kohur och kommer att vidareutvecklas för att bättre tillgodose behovet. 4 C. Studerande och praktikanter Sdu samarbetar aktivt med olika läroanstalter och även under det gångna verksamhetsåret har flera studerande gjort sin arbetspraktik i daghem, skolor och inom förvaltningen. Sdu har samarbetat med Helsingfors universitet, Åbo Akademi, Arcada och Prakticum. 4 D. Personalen i siffror

7 Nyinrättade tjänster och befattningar 2013 (har grundats 2013, tas i bruk 2014) Grundskolan Antal Benämning 0 klasslärare 0 lektor Dagvården Antal Benämning 2 barnskötare 0 barnskötare (reservperson) 1 barnträdgårdslärare 0 gruppfamiljedagvårdare Nya fastanställningar år dagvård + utbildning sammanlagt Enheten för svensk dagvård och utbildning Ordinarie utbildningsdirektör 1 1 undervisningschef 1 1 utvecklingschef 1 1 familjedagvårdsledare 1 1 planerare 3 3 pedagogisk sakkunnig 1 1 sekreterare 1 1 Totalt 9 9 Elevvården grundskolan/gymnasiet Ordinarie psykolog 4 5 kurator 4 4

8 talterapeut 1 1 ergoterapeut 1 1 Totalt Tillfälliga skolpsykolog 1 1 Totalt 1 1 Grundskolan Ordinarie rektor 5 5 biträdande rektor 1 2 lärare (klassl + lekt) 132 ( ) 134 (77+57) timlärare 2 1 vaktmästare 0 0 skolsekreterare 10 8 skolgångsbiträde specialklasslärare (10) speciallärare Totalt Tillfälliga timlärare lärarvikarie (klassl + lekt) 43 ( ) 42 (27+15) skolgångsbiträde skolsekreterare 1 0 specialklasslärare 4 3 speciallärare 4 2 Totalt Gymnasiet Ordinarie rektor 1 1 biträdande rektor 1 1 lektor 20 20

9 timlärare 0 0 skolsekreterare 1 2 Totalt Tillfälliga timlärare lärarvikarie 3 2 Totalt Dagvården Ordinarie daghemsföreståndare barnträdgårdslärare barnskötare reservperson 4 4 anstaltsbiträde gruppassistent familjedagvårdare 7 7 Totalt Tillfälliga daghemsföreståndare barnträdgårdslärare barnskötare reservperson 10 0 gruppassistent 11 4 anstaltsbiträde 4 0 specialbarnträdgårdslärare gruppfamiljedagvårdare specialbarnträdgårdslärare gruppfamiljedagvårdare 4 3 Totalt

10 5. TJÄNSTER 5 A. Uppföljning av stödformer Dagvårdens strukturella stödåtgärder inom intensifierat och särskilt stöd följs upp med hjälp av en gemensam blankett för den svenskspråkiga och finskspråkiga dagvården. Uppföljningen av pedagogiska stödåtgärder ska beaktas då en elektronisk version av plan för barnets lärande skapas under de kommande åren. Uppföljningen av stöd för elevens skolgång och lärande inom den grundläggande utbildningen förverkligas utgående från de olika elektroniska pedagogiska dokumenten som skapats gällande stöd för eleven i Wilma. De elektoriniska pedagogiska dokumenten togs i bruk i de svenskspråkiga skolorna hösten B. Språkstöd i dagvården En ny konsultativ barnträdgårdslärare inledde sitt arbete hösten 2013 med målet att förverkliga språkstrategin i dagvården. Utöver det fortsatte en halvdags konsultativ barnträdgårdslärare med uppgift att stöda förverkligandet av språkstrategin. Dessa konsultativa barnträdgårdslärare besöker daghemmen regelbundet och stödjer personalen i deras språkstimulerande arbete. Den konsultativa barnträdgårdsläraren kan också delta i föräldramöten. Det språkliga observationsschemat för 0-5-åringar uppdaterades och togs i bruk under år Den konsultativa barnträdgårdsläraren har handlett personalen i dagvården i ibruktagande av det nya schemat både genom fortbildningar och genom besök i daghem. 5 C. Påbyggnadsundervisning i Lagstad skola Alla elever i svenskspråkiga skolor i Esbo som saknade en studieplats efter den grundläggande utbildningen beviljades plats i påbyggnadsundervisning i Lagstads skola. Under år 2012 pågick utveckling av påbyggnadsundervisningen i Lagstad med målet att uppdatera påbyggnadsundervisningens läroplan och att bättre möta elevernas individuella behov. En ny läroplan för påbyggnadsundervisningen togs i bruk från och med hösten Målet med den nya läroplanen är att bättre kunna beakta elevernas individuella lärostig genom att erbjuda möjligheter till en mer praktisk inriktning i studierna mot en studieplats på andra stadiet inom yrkesutbildning eller möjligheter till fördjupning i studierna inför fortsatta gymnasiestudier 5 D. Eftermiddagsverksamheten Den lagstadgade eftermiddagsverksamheten i Esbo anordnas i enlighet med lagen om grundläggande utbildning och Utbildningsstyrelsens grunder för morgon- och eftermiddagsverksamheten. Eftermiddagsverksamheten erbjuds för skoleleverna genom att betala understöd till tjänsteproducenter för ändamålet. Verksamheten utvecklas i samarbete med den finska utbildningsenheten och tjänsteproducenterna. Under läsåret arrangeras eftermiddagsverksamheten av följande tjänsteproducenter: Tjänsteproducent Skola Esbo stad/resultatenheten för svensk dagvård och utbildning Finno skola Esbo svenska församling Föreningen Folkhälsan i Alberga r.f. Kungsgårdsskolan, Mattlidens skola, Mårtensbro skola Boställs skola

11 Folkhälsan Syd Ab Garantiföreningen för Mattby svenska lekskola r.f./ Mattby svenska eftis Rytmimusiikkiopisto Tauko Rödskogs föräldraförening r.f. Skärgårdens Vänner i Esbo r.f./vikingahems eftis Tmi Kim Wollsten/Matinkylän liikunnallinen iltapäiväkerho Bemböle skola, Karamalmens skola, Lagstads skola, Mårtensbro skola, Smedsby skola, Vindängens skola Mattlidens skola Mattlidens skola Rödskog skola Mårtensbro skola Mattlidens skola Läsåren och piloterades eftermiddagsverksamheten i stadens egen regi på Finno skola. I utvärderingen av piloteringen fick verksamheten goda betyg av såväl elever, vårdnadshavare, personal som rektor. Nämnden Svenska rum beslöt att eftermiddagsverksamheten i Finno skola arrageras i stadens egen regi fr.o.m. läsåret Alla elever i årskurs 1 och 2 samt elever med beslut om särskilt stöd som ansökt till eftermiddagsverksamheten har erbjudits en plats. Enligt statistik från deltog 585 elever i eftermiddagsverksamheten av vilka 326 var ettor (89 % av eleverna i åk 1) och 256 tvåor (78 % av eleverna i åk 2). I den totala summan elever i eftermiddagsverksamheten ingår även elever i behov av särskilt stöd i åk E. Den elektroniska inlärningsmiljön utvecklas och utbudet på elektroniska tjänster förbättras I och med det så kallade IT-kontro projektet fortsatte genomgången av den tekniska utrustningen i daghemmen och skolorna. Utgående från kartläggningen har en plan för nödvändiga förändringar gjorts upp för varje enhet. Förändringarna förverkligas under de kommande åren i den mån som budgeten möjliggör. Projektet förverkligas i samarbete med bildningssektorns it-förvaltning. Under året påbörjades arbetet med att skapa en elektronisk lärmiljö för både skola och dagvård. 5 F. Utvärdering Utvärderingsarbetet leds och koordineras av resultatenhetens ledningsgrupp. Under verksamhetsåret har följande undersökningar utförts: Utvärdering av inlärningsresultat i hälsokunskap i årskurs 9, Utbildningsstyrelsen Utvärdering av inlärningsresultat i A-engelska och B-franska i årskurs 9, Utbildningsstyrelsen Hälsa i skolan, Institutet för hälsa och välfärd (THL) Enkät om serviceförmågan i huvudstadsregionens skolor för elever och vårdnadshavare i åk 8, kommunerna i huvudstadsregionen Personalenkät i skolorna i den grundläggande utbildningen som en del av skolornas självvärdering, enheten för svensk dagvård och utbildning Enheternas kvalitetsredovisningar insamlades under hösten. Kvalitetsredovisningen gjordes för tionde gången och i den utvärderades hur skolans/daghemmets mål för läsåret/verksamhetsåret har uppfyllts. Utvärderingsrapporten för resultatenheten svensk dagvård och utbildning 2013 godkändes av nämnden Svenska rum i januari G. Kvalitetskriterier

12 År 2010 inledde stadens svensk- och finskspråkiga utbildningsenheter ett projekt för att utveckla ett gemensamt självvärderingssystem för den grundläggande utbildningen i enlighet med undervisningsoch kulturministeriets kvalitetskriterier. Av de svenskspråkiga skolorna deltog Mårtensbro skola som pilotskola i projektet under år Hösten 2013 publicerades den första upplagan av handboken för självvärdering på svenska och modellen för kollegial utvärdering (på finska: vertaisarviointi) piloterades. Kvalitetskriterieprojektet avslutas H. Ekostödpersoner Staden har som mål att det i alla arbetsenheter finns en av närförmannen utnämnd och fortbildad ekostödsperson, som är insatt i arbetsplatsens miljöfrågor. Ekostödpersonens centrala uppgift är att främja en miljömedvetenhet inom den egna arbetsgemenskapen och stödja sina kolleger gällande miljöfrågor. Ekostödsverksamheten har sin grund i stadens klimatstrategi och målet att minska utsläpp. Ekostödsverksamheten koordineras av stadens miljöcentral. Sdu har i samarbete med miljöcentralen planerat en skräddarsydd ekostödskurs på svenska till personal inom svensk dagvård och utbildning. Den andra ekostödskursen på svenska anordnades under hösten Sdu har 34 ekostödspersoner. 5 I. Utvecklingsprojekt Utvecklandet av allmänt, intensifierat och särskilt stöd inom den grundläggande utbildningen (KELPO) Svensk dagvård och utbildning har sedan år 2008 deltagit i Utbildningsstyrelsens nationella projekt KELPO vars syfte var att utveckla det allmänna, intensifierade och särskilda stödet inom den grundläggande utbildningen. Det nationella utvecklingsarbetet var en del av beredningen av lagförändringen gällande specialundervisningen som trädde i kraft Målet med utvecklingsarbetet var att vidareutveckla det tidiga iakttagandet och stödåtgärderna inom den grundläggande utbildningen i enlighet med specialundervisningsstrategin som låg som grund för förändringarna i lagen om den grundläggande utbildningen. Svensk dagvård och utbildning beviljades ännu för åren för att genomföra projektet. Sdu beviljades tilläggstid för projektet för år Statsunderstödet riktades till att följa upp hur förändringarna i läroplanen verkställts, för att vidareutveckla stödet till eleven och för att stöda skolorna i de förnyade processerna. Arbetet förverkligades i praktiken genom att erbjuda olika typer av fortbildning, handledning, stöd och konsultation, språkstödjande insatser, utvecklande av stödgrupper enligt specifik metod samt koordinering av projektet. Inom ramen för projektet förverkligades bl.a. följande verksamheter: alla lärare inom den grundläggande utbildningen har haft möjlighet till benchlearning under en dag, dvs. att besöka en annan skola som en del av sin kompetensutveckling. Inom ramen för projektet har speciallärare i åk 7-9 fått en extra resurs för att handleda och stöda ibruktagandet av den nya läroplanen och de nya förfaringssätten i sina respektive skolor. en arbetsgrupp har träffats för att diskutera två- och flerspråkighetsproblematiken i förskola och skola. Gruppens uppgift var att fundera på olika sätt att stödja elever med två- eller flerspråkig bakgrund, men samtidigt hur man bättre kan stöda de enspråkigt svenska eleverna. Gruppen har bjudit in olika sakkunniga inom området för att belysa problematiken ur olika synvinklar. Gruppens arbete ligger som grund då språkstrategin för resultatenheten uppdateras år 2014 elektoriniska pedagogiska dokument (pedagogisk bedömning och utredning, plan för elevens lärande och individuell plan) har skapats i Wilma. Skolorna har fått fortbildning i ibruktagandet samt haft möjlighet till närhandledning på skolan som kunnat förverkligas med hjälp av statsunderstödet.

13 Digital portfolio i dagvården Pluttra är ett digitalt verktyg för portfolio, kommunikation och dokumentation för dagvård och förskola. Sdu piloterar Pluttra i tre barngrupper läsåret Pluttra består av en avdelningsblogg och barnens personliga portfolio. I avdelningsbloggen dokumenteras barngruppens vardag med text och bild. I den personliga portfolion dokumenteras barnens utveckling och lärande. Utvärdering av Pluttra sker kontinuerligt under piloteringen både ur barngruppens perspektiv och ur föräldrarnas perspektiv. Under året har fyra barngrupper arbetat med Pluttra. Klubbverksamhet Resultatenheten för svensk dagvård och utbildning har beviljats understöd för utvecklande av klubbverksamhet sedan För åren beviljades Kommunens egen andel av understöden är 25 %. Skolans klubbverksamhet utvecklas inom den grundläggande utbildningen. Målet är att utveckla klubbverksamheten som en del av det allmänna stödet i skolan och erbjuda elever intressanta och mångsidiga aktiviteter utifrån deras behov och intressen i en trygg miljö. Skolorna planerar och genomför sin klubbverksamhet inom ramen för projektets mål och i enlighet elevernas behov och intressen. Lärare har deltagit aktivt i planeringen av klubbarna och genomförandet av klubbarna. Klubbledarna är delvis skolornas egen personal, men även utomstående klubbledare anlitas. Antalet klubbar som även fungerar som stöd för elevens lärande och skolgång, t.ex. läxläsningsklubbar, har ökat. Inom åk 7-9 har utbudet utvidgats och fler elever än tidigare har tagit del av verksamheten. Med understödet har skolorna anordnat ca 1822 timmar klubbverksamhet. Kohur Inom ramen för det nationella Kunnig-projektet har huvudstadsregionens kommuner beviljats medel för att utveckla former för och stödja undervisningspersonalens kompetensutveckling. Kyrkslätts kommun koordinerar arbetet och har anställt en koordinator för projektet. Under året arrangerades pedagogiska caféer och olika kurser. En gemensam elektronisk plattform som bland annat kan användas som infokanal och diskussionsforum har tagits i bruk under år Den elektroniska plattformen möjliggör samarbete inom huvudstadsregionen mångsidigt. Nätverk kring olika teman och ämnesgrupper har bland annat startat under år Toppkompetens Sdu deltar i Utbildningsstyrelsens utvecklingsprojekt för den svenskspråkiga utbildningen, Toppkompetens. Projektet pågår åren J. Fastighetsärenden Vindängens skola och daghem renoverandes under läsåret och verksamheten var under tiden utlokaliserad till Mårtensbro daghems och skolas tidigare utrymmen vid Fjärdgatan i Esboviken. I juni 2013 flyttade verksamheten tillbaka till de egna lokalerna i Hagalund. 5 K. Stödtjänster Skolskjutsar och skjutsar inom dagvården Esbo stad ordnar skjuts för elever i årskurs 1 2 om skolvägen är över tre kilometer och för elever i årskurs 3 9 om skolvägen är över fem kilometer. Skolvägen mäts enligt den kortaste väg som är framkomlig till fots året runt. Skolskjutsarna ordnas med kollektiva trafikmedel eller som abonnerade skjutsar med taxi. För elever i förskoleundervisningen beviljas reseunderstöd genom att understöda vårdnadshavarna med ett belopp som motsvarar priset av kollektivtrafikens periodbiljett för en vuxen.

14 Skolskjutsarna har koordinerats av bildningssektors stab. Rektorerna har beviljat resekort för elever inom den grundläggande utbildningen och utvecklingschefen i resultatenheten för svensk dagvård och utbildning har beviljat abonnerad skjuts. År 2013 beviljades 364 resekort för elever i grundskolan. Abonnerade skjutsar beviljades för 64 elever. Största delen av de beställda skjutsarna har beviljats för specialelever. En del av eleverna har inte abonnerad skolskjuts för alla skolresor och därför kan de ha båda förmånerna. Därutöver beviljas skjutsar på grund av undervisningsarrangemang, till exempel skjutsar i anslutning till religionsundervisningen. Inom dagvården beviljas skjutsar på basis av specialdagvårdens rekommendationer och läkarutlåtanden. Inom dagvården beviljades skjuts för 5 barn. 1 barn skjutsades till förskoleundervisningen. Reseunderstöd beviljades för 1 barn på hösten i förskoleundervisningen. Måltidstjänster Under år 2013 handhade Affärsverket Esbo catering i huvudsak själv bespisningen i de svenska skolorna och daghemmen. Blue Services Partners Oy har skött bespisningen som köptjänst i Karamalmens skola och Smedsby skola samt Karamlamens daghem, Smedsby daghem och Portängens daghem. I Vindängens skola och daghem har Folkhälsanhuset ansvarat för bespisningen. Avgiftsbelagda mellanmål hade eleverna möjlighet att köpa i Lagstads skola, Mattlidens skola, Mårtensbro skola och Sökövikens skola. Esbo catering skötte om mellanmålen till sex eftisar och Blue Service Partners till två. I Vindängen ansvarade Folkhälsan för eftismellanmålet. Städtjänster Städtjänsterna inom Esbo fastighetstjänster ansvarar avtalsenligt för städningen i skolorna och dagvårdsenheterna. Städningen sköts antingen som eget arbete eller som köptjänst. Vaktmästartjänster Enheten för reception och övervakning vid Esbo fastighetstjänster har fr.o.m ansvarat för vaktmästartjänsterna. Under vårterminen 2013 har de svenskspråkiga skolenheterna har haft 3 vaktmästare och under höstterminen NATIONELLT OCH INTERNATIONELLT SAMARBETE 6 A. Nätverk och samarbete Sdu har ett aktivt samarbete och befintliga nätverk både inom Svenskfinland och med andra resultatenheter inom staden. Särskilt samarbetet med resultatenheterna för finsk dagvård och för finsk utbildning är aktivt och regelbundet. Inom utbildningen har samarbetet mellan de finsk- och svenskspråkiga rektorerna aktiverats de senaste åren i samband med gemensamma projekt så som utvecklingen av skolornas ledarskap. Mattlidens gymnasiums rektor träffar de finska gymnasiernas rektorer regelbundet. Sdu är en aktiv aktör även inom huvudstadsregionen och nationellt samt i samarbetet med utbildningsenheter som Helsingfors universitet, Åbo Akademi, Arcada och Prakticum. 6 B. Internationellt samarbete Sdu deltog i Nordplus-projektet NatGrep. Syftet med projektet är att utveckla ett gemensamt nordiskt inlärningspaket för pedagoger i dagvården, som ska bidra till ett kompetenslyft i naturvetenskaper. I det nordiska nätverket deltar representanter för både utbildning och naturvetenskaper. Det breda samarbetet ger möjligheten att utarbeta material som baseras på både forskning och praktik. Projektet pågår fram till juni 2015.

15 Flera daghem och skolor har samarbetspartner och vänskolor i andra nordiska länder. Bl.a. Mattlidens skola deltog i ett samarbetsprojekt kring nordisk litteratur i grundskolans övre årskurser. Mattlidens gymnasium har redan i 20 år haft ett gemensamt projekt med skolor från Norge, Polen, Italien och Skottland. Projektet LEAP (Linked European Awareness Project) går ut på att tio studerande och en lärare från alla skolor träffas en vecka i slutet på september kring ett gemensamt tema. Utöver detta har flera skolor och daghem samt förvaltningen haft besök av internationella gäster. Besökarna kom från Norge, Indien, Sverige, Nederländerna, Danmark, USA, Sydkorea, Colombia, Tyskland, Ryssland, Japan och Nya Zeeland. Förvaltningen har haft besök bl.a. från Norge, Japan och Kina. Besökarna var intresserade av pedagogiska frågor, förvaltningsmässiga frågor samt skoloch daghemsarkitekturen i Mårtensbro. En lärare från Australien gjorde ett studiebesök i Mårtensbro skola under en vecka. Personalen har deltagit i utbildningar, kurser, studiebesök och mässor främst i Norden kring teman som pedagogisk utveckling och ledarskap. En lärare praktiserade i en brittisk skola med hjälp av Erasmus-stipendium. Gymnasiets modersmålslärare besökte bokmässan i Göteborg och lärare vid IBlinjen deltog i IB-workshops i olika länder. Sdu deltog under året även i bildningssektorns samarbetsprojekt i Kosovo och gymnasiesamarbete med Shanghai. 7. STATISTIK Dagvård Dagvårdsstatistiken är räknad enligt barnantalet och Barnantalet år 2013 i de svenskspråkiga kommunala daghemmen är 1325 barn, varav 363 barn deltar i förskoleundervisning. Antalet barn i dagvården varierar månatligen. Dagvårdsform (antal enheter) Barnantal Förändring Kommunala daghem (24) Kommunal familjedagvård (7) Köpavtal (7) Privat dagvård Totalt Utbildning Läroinrättningar i Esbo Årskurs * Årskurs * Årskurs Årskurs Gymnasium 1 1 Totalt * fr.o.m är Bemböle skola en skola för elever i åk 1-4

16 Elevstatistiken är räknad enligt elevantalet och Elevantal Förändring Årskurs Årskurs Totalt Gymnasium Elevantal enligt årskurs Årskurs Förändring Totalt Gymnasium (nationella + IB) Årskurs Totalt