Alternativ 2 Ändringarna i lagen om småbarnspedagogik. bruk

Transkript

1 Ändringar i rätten till småbarnspedagogik BEDÖMNING AV VERKNINGARNA PÅ MÄNNISKOR OCH BARN Ärende: Ändringarna i 11 a och 11 b i lagen om småbarnspedagogik Beslutsfattare och slutligt beslutsfattare: Stadsstyrelsen Stadsfullmäktige Beredning och upplysningar: Titta Tossavainen, direktör för finsk dagvård, Virpi Mattila, utvecklingschef och Anne Peltonen, specialplanerare, finsk dagvård Andra som deltagit i beredningen: Finsk dagvård: distriktschefer, experter och daghemsföreståndare (18), svensk utbildning: experter och daghemsföreståndare (4), specialplanerare Annika Latva-Äijö, bildningssektorns stab, Niina Taipale utvecklingsexpert, idrotts- och ungdomstjänster, Jaana Turunen, ekonomiexpert, bildningssektorns ekonomienhet Datum: Klient: barnet och barnets vårdnadshavare Vårdnadshavarna beslutar hur länge barnet ska vara i dagvård per dag och månad i snitt. Vårdnadshavarna och staden träffar ett skriftligt avtal som ligger till grund för dagvårdsavgiften. På daghemmen och i grupperna varierar antalet barn under dagen och veckan. målen för de barn som inte är i dagvård alla vardagar. I Esbo får förskolebarnen vara i heldagsvård, över fem timmar per dag. Av barnen i finsk förskoleundervisning är 20 procent och i svensk förskoleundervisning 16 procent i heldagsvård. Familjernas valmöjligheter inskränks. Antalet barn i deltidsvård och deldagsvård ökar betydligt I vissa situationer kan alla dessa barn vara i samma grupp. När rätten till dagvård ändras kan barnet flyttas till en annan grupp. Även i detta alternativ är det svårt att nå de småbarnspedagogiska målen för de barn som inte är i dagvård alla vardagar. Uppehållen då barnet inte är i dagvård är långa, vilket fördröjer barnets anpassning till gruppen och till dagvården. Ett barn vars ena förälder är hemma och som tidigare varit i heldagsvård är mera hemma med resten av familjen. Vårdnadshavarnas rätt att besluta ändras inte. En del vårdnadshavare kan kräva att barnet är i dagvård 20 timmar per vecka enligt lagen om småbarnspedagogik. Även i detta alternativ är det svårt att nå de småbarnspedagogiska målen för de barn som inte är i dagvård alla vardagar. Beträffande dagvårdens längd för barn i dagvård över kommungränsen måste kommunerna avtala vilken kommuns beslut som ska följas i olika situationer. Detta gäller också barn som bor i två kommuner för att de vårdas gemensamt av föräldrar som bor i olika kommuner. kommunerna flyttning till eller från tas i, Barn med en förälder hemma har rätt till högst per vecka. Dagvårdstiden minskar för en del av förskolebarnen (förskoleundervisning 20 timmar och dagvård högst 25 timmar per vecka), flex under veckan är möjlig. Begränsning av dagvårdsrätten minskar dagvårdstiden för barn som stannar hemma med en förälder, men genom att avgränsa och precisera dagvårdstiden kan barnet vara i dagvård mera under den aktivaste tiden. Med 5 timmar per dag kan barnets ålder beaktas bättre (t.ex. barn under tre år kl och barn över tre år kl. 8 13). Beträffande dagvårdens längd för barn i dagvård över kommungränsen

2 2 tas i, Familjerna ska ha större insikt i hur ändringar i familjens livssituation påverkar dagvårdsrätten. Familjer med förskolebarn kan få det besvärligare (förskoleundervisning och dagvård högst 8 timmar per dag i snitt). kommunen? måste kommunerna avtala vilken kommuns beslut som ska följas i olika situationer. Detta gäller också barn som bor i två kommuner för att de vårdas gemensamt av föräldrar som bor i olika kommuner. Beträffande dagvårdens längd för barn i dagvård över kommungränsen måste kommunerna avtala vilken kommuns beslut som ska följas i olika situationer. kommunerna flyttning till eller från kommunen? Detta gäller också barn som bor i två kommuner för att de vårdas gemensamt av föräldrar som bor i olika kommuner. kommunerna flyttning till eller från kommunen? Tjänsteförsörjning Dagvården ordnas så att vårdnadshavarnas önskemål tillgodoses. När barnets fördel är på spel kan förhandlingar föras om dagvårdens längd. målen för alla barn och i synnerhet för de barn som endast är i dagvård en del av vardagarna. Barnen i deldagsvård (5 timmar per dag) placeras i samma grupper som barnen i heldagsvård, eftersom de är få och de Kommunen beslutar om principerna för ordnande av dagvård av olika längd och vårdnadshavarna kan inom ramen för dessa principer välja den tid som passar. Det är möjligt att en ändring av rätten till dagvård ökar det administrativa arbetet. Kontrollen riskerar att öka om inte samarbetet med familjerna löper smidigt. Alternativen för genomförandet av dagvården måste vara sådana att målen i lagen om småbarns- Staden måste besluta om familjerna ska ges möjlighet till högst 20 timmar per vecka enligt lagen. För närvarande bygger t.ex. avgiften för deldagvsvård på 25 timmar per vecka. Gruppbildningen ändras inte, barnen i deltidsvård och barnen i heltidsvård är i regel i samma grupper. Staden måste besluta om möjligheten till heldagsvård för barnen som deltar i förskoleundervisning fortsätter. För de barn som är i dagvård endast en del av vardagarna eller en del av dagen måste det bestämmas bättre vilka veckodagar och tider under dagen som vårdnadshavarna får välja. För barnen i deldagsvård måste man på hela stadens nivå noggrannare bestämma vilken tid på morgonen som dagvården börjar, så att alla behandlas jämlikt. Ordnande och verksamhetsätt bör omdryftas. Snäva gränser för grupperna måste dryftas. Hur ska man t.ex. göra med barnen som är i del-

3 3 tas i, är på plats i dagvården olika tider under dagen enligt vårdnadshavarnas beslut. pedagogik nås för alla barns del. Ordnande och verksamhetsätt bör omdryftas. Ökningen av antalet barn i deltidsvård och deldagsvård möjliggör i vissa situationer att alla dessa barn är i samma grupp. dagsvård och har placerats i olika grupper för barn i heldagsvård för att de småbarnspedagogiska målen ska nås. För att barn och vårdnadshavare ska behandlas jämlikt måste tillräckliga dagvårdstider i olika familjesituationer eller t.ex. för att barnet ska lära sig ett språk beslutas. Praxis för ökning eller minskning av dagvårdsrätten, t.ex. vem som har prövningsrätt, måste beslutas. Personalen Personalen placeras huvudsakligen i grupperna enligt dimensioneringen i dagvårdsförordningen. Verksamheten ska planeras så att målen som finns i planen för småbarnsfostran som avtalats med vårdnadshavarna nås alla tider och för alla barn. När det finns barn i gruppen som är i dagvård endast en del av vardagarna eller en del av dagen är det svårt att planera verksamheten. Kompetensutvecklingen är planmässig och regelbunden. ändras och därmed måste också placeringen av personalen i grupperna planeras ånyo. Personalen måste fortsättningsvis se till att målen som finns i planen för småbarnsfostran nås alla tider och för alla barn Om antalet barn i deldagsvård ökar, kan det skapa möjligheter till deltidsjobb för hugade. I början betonas ledningen av ändring och kompetens. När relationstalet mellan antalet anställda i vård- och uppfostringsuppgifter och antalet barn som fullmäktige beslutat om tilllämpas, ändras praxis för placeringen av barn och personal i varje fall. och placeringen av personalen i grupperna måste planeras ånyo. Småbarnspedagogiken måste utvecklas ytterligare så att målen i lagen om småbarnspedagogik nås för alla barns del. Personalanvändningen måste dryftas, t.ex. mitt på dagen när barnen i deldagsvård ännu inte har gått. Omläggningen av aktiviteterna är både positivt och svårt.

4 4 tas i, Ekonomi Investeringar planeras enligt antalet dagvårdsbarn. Utgångspunkten är att en betydlig del av barnen är i heldagsvård. Driftsekonomin planeras så att kommunen kan ordna dagvård ekonomiskt och effektivt. Om antalet barn i deldagsvård ökar, måste investeringarna och daghemmens lokaler omdryftas så att de aktuella dagvårdstiderna beaktas bättre. Användningen av lokalerna kan bli effektivare. De totala kostnaderna för dagvård minskar. Inkomsterna av klientavgifterna minskar. Esbos tillägg till stödet för privat vård måste ses över eftersom de nya bestämmelserna om den lagstadgade vårdpenningen och om vårdtillägget följs av FPA från Investeringsbehovet förblir på nuvarande nivå. Inbesparningar måste sökas på annat håll. Esbos tillägg till stödet för privat vård måste ses över eftersom de nya bestämmelserna om den lagstadgade vårdpenningen och om vårdtillägget följs av FPA från Begränsningen sparar. Dessutom sparar staden om personalen kan användas effektivt. Slutsatser Vårdnadshavarna har fortsättningsvis stor rätt att välja dagvårdstider. målen för de barn som inte är i dagvård alla vardagar. Personalens pedagogiska kompetens och planering av en mångsidig verksamhet betonas. Ekonomiskt sett fortsätter verksamheten som hittills. Vårdnadshavarnas rätt att välja inskränks. Alternativen för ordnande av tjänsterna bestäms noggrannare. Det kan vara svårt att ordna dagvården så att barnet inte mister långvariga relationer till vuxna och till andra barn när rätten till dagvård ändras på grund av familjesituationen. Praxis måste förnyas på olika nivåer. Det är både en möjlighet och en svårighet vid utvecklingen av dagvården. Det måste beslutas till vilka delar minimikraven i lagen om småbarnspedagogik överskrids i Esbo. och placeringen av personalen i grupperna måste planeras på nytt när relationstalet ändras. Alla barn har en rätt till dagvård som överskrider minimikraven i lagen. Det som sparas i dagvården kan riktas till de familjer som behöver mera stöd eller till

5 andra invånare. tas i, 5 Alternativen i förhållande till stadens värderingar Främjar kommunbornas egen aktivitet, begränsar vårdnadshavarnas valfrihet. Främjar ifrågasättande av det rådande. I alla alternativ måste Esbos tillägg till stödet för privat vård ses över, så att de privata tjänsteproducenternas verksamhetsförutsättningar säkras. I Esbo är den privata dagvårdens andel betydlig. I alla alternativ är det svårt att ordna dagvården för de barn som inte är i dagvård alla vardagar så att de småbarnspedagogiska målen nås. Ändrar inte vårdnadshavarnas valfrihet, kan minska kommunbornas egen aktivitet. Främjar kommunbornas egen aktivitet, begränsar delvis vårdnadshavarnas valfrihet. Främjar staden som föregångare vid en fördomsfri utveckling av tjänsterna. I alla alternativ kan invånarnas aktiva deltagande i utvecklingen av tjänsterna främjas. I alla alternativ producerad tjänsterna i samarbete med stadens partner. I alla alternativ handlar staden öppet, rättvist, jämlikt, jämställt, humant och tolerant.