Statistikenkät i kommunerna 2013 Avsnitt I: Tjänster för funktionshindrade

Transkript

1 Statistikenkät i kommunerna 2013 Avsnitt I: Tjänster för funktionshindrade Statistikenkät i kommunerna 2013 Social- och hälsovårdsministeriet, Finlands Kommunförbund och (THL) har tillsammans utarbetat en statistikenkät som genomförs vart tredje år i kommunerna. Den kompletterar verksamhetsdelen i Statistikcentralens statistik över kommunernas ekonomi och verksamhet, och dess ämnesområden är tjänster för äldre personer och funktionshindrade, social kreditgivning, barndagvård och arbetsverksamhet i rehabiliteringssyfte. Samma utredning har tidigare gjorts gällande åren 2007 och Uppgifter om tjänster för äldre insamlas inte för år 2013, eftersom en uppföljningsenkät om lagen om äldreomsorg genomfördes våren Enkäten omfattar fyra ämnesområden. Dessa frågor gäller ämnesområde 1, dvs. ordnandet av tjänster för funktionshindrade i er kommun år De övriga ämnesområdena är social kreditgivning barndagvård arbetsverksamhet i rehabiliteringssyfte. Enkäten gäller 2013 och därför tillämpas kommunindelningen för det året. Enkätuppgifterna ska alltjämt inlämnas kommunvis, även i sådana fall där hela social- och hälsovården har överförts på en annan kommuns eller en samkommuns ansvar. Du kan fritt bläddra bland enkätens innehåll och vid behov fylla i blanketten i etapper. Om du tycker att du inte är rätt person att besvara dessa frågor ber vi dig sända enkätlänken per e- post till den person i er kommun som är expert på området. Enkäten ska besvaras senast Frågor som gäller detta avsnitt besvaras vid behov av Riikka Väyrynen, riikka.vayrynen@thl.fi, telefon Insamlingen av uppgifterna bygger på 2 i lagen om (668/2008) och statistiklagen (280/2004). Päivi Hämäläinen avdelningsdirektör Nina Knape enhetschef

2 1. Kommun 2. Namn 3. Tjänstebenämning 4. Organisation 5. E-post 6. Telefon _ 7. Hade kommunen svårigheter med att anordna tillräckligt med följande handikappservice 2013? Nej Svårigheter I viss mån I betydande mån Färdtjänst ( ) ( ) ( ) Personlig assistans ( ) ( ) ( ) Serviceboende ( ) ( ) ( ) Om kommunen hade svårigheter i betydande mån eller viss mån, vilken typ av svårigheter var det? 8. Färdtjänst: 9. Personlig assistans:

3 10. Serviceboende: 11. Hur många av de personer som 2013 fick service enligt handikappservicelagen eller lagen om utvecklingsstörda hade en gällande serviceplan? Gällande serviceplan (antal klienter) Ingen gällande serviceplan (antal klienter) Sammanlagt Handikappservicelagen Lagen om utvecklingsstörda 12. Hade kommunen 2013 svårigheter att inleda utredningen av servicebehovet enligt 3 a 1 mom. i handikappservicelagen inom utsatt tid (7 vardagar)? ( ) Ja, i betydande mån ( ) Ja, i viss mån ( ) Nej, inga svårigheter 13. Hade kommunen 2013 svårigheter att utan obefogat dröjsmål upprätta serviceplaner enligt 3 a 2 mom. i handikappservicelagen? ( ) Ja, i betydande mån ( ) Ja, i viss mån ( ) Nej, inga svårigheter 14. Hade kommunen 2013 svårigheter att utan dröjsmål behandla ärenden enligt 3 a 3 mom. i handikappservicelagen (besluta om service och stöd senast tre månader efter att ansökan gjorts)? ( ) Ja, i betydande mån ( ) Ja, i viss mån ( ) Nej, inga svårigheter

4 15. Hur många personer i kommunen fick 2013 personlig assistans enligt handikappservicelagen och hur många timmar i snitt per vecka? Män Mindre än 10 timmar/vecka timmar/vecka timmar/vecka timmar/vecka timmar/vecka Minst 70 timmar/vecka Kvinnor Sammanlagt 16. Hur många personer i kommunen fick personlig assistans enligt 8 c i handikappservicelagen 2013 och på vilket sätt ordnades den? Definition i denna enkät: Svara enligt det senaste beslutet, om sättet att ordna personlig assistans har ändrats under året. Klienten som arbetsgivare Servicesedel Kommunen köpte assistentservice Kommunen ordnade servicen i egen regi eller i samarbete med andra kommuner Kombination av flera sätt Sammanlagt Totalt

5 17. Hur stora utgifter hade kommunen totalt för personlig assistans enligt handikappservicelagen under åren och hur mycket har kommunen budgeterat för personlig assistans för 2014? År 2011 År 2012 År 2013 Budgeterat för 2014 Euro 18. Hur många personer i kommunen fick dagverksamhet enligt 8 b i handikappservicelagen 2013? Män Under 18 år Kvinnor år år 65 år och över Sammanlagt 19. Hur många personer i kommunen fick dagverksamhet enligt 2 i lagen om utvecklingsstörda 2013? Män Under 18 år Kvinnor år år 65 år och över Sammanlagt

6 20. Uppskatta hur många personer i kommunen som på grund av sin funktionsnedsättning 2013 fick service på grundval av lagarna nedan? Bara på grundval av socialvårdslagen Antal människor Bara på grundval av handikappservicelagen Bara på grundval av lagen om utvecklingsstörda På grundval av handikappservicelagen och socialvårdslagen På grundval av lagen om utvecklingsstörda och socialvårdslagen På grundval av handikappservicelagen och lagen om utvecklingsstörda På grundval av alla tre lagar Sammanlagt 21. Övriga upplysningar

7 Statistikenkät i kommunerna 2013 Avsnitt II: Social kreditgivning Statistikenkät i kommunerna 2013 Social- och hälsovårdsministeriet, Finlands Kommunförbund och (THL) har tillsammans utarbetat en statistikenkät som genomförs vart tredje år i kommunerna. Den kompletterar verksamhetsdelen i Statistikcentralens statistik över kommunernas ekonomi och verksamhet, och dess ämnesområden är tjänster för äldre personer och funktionshindrade, social kreditgivning, barndagvård och arbetsverksamhet i rehabiliteringssyfte. Samma utredning har tidigare gjorts gällande åren 2007 och Uppgifter om tjänster för äldre insamlas inte för år 2013, eftersom en uppföljningsenkät om lagen om äldreomsorg genomfördes våren Enkäten omfattar fyra ämnesområden. Dessa frågor gäller ämnesområde 2, dvs. ordnandet av social kreditgivning i er kommun år De övriga ämnesområdena är tjänster för funktionshindrade barnvagvård arbetsverksamhet i rehabiliteringssyfte. Enkäten gäller 2013 och därför tillämpas kommunindelningen för det året. Enkätuppgifterna ska alltjämt inlämnas kommunvis, även i sådana fall där hela social- och hälsovården har överförts på en annan kommuns eller en samkommuns ansvar. Du kan fritt bläddra bland enkätens innehåll och vid behov fylla i blanketten i etapper. Om du tycker att du inte är rätt person att besvara dessa frågor ber vi dig sända enkätlänken per e- post till den person i er kommun som är expert på området. Enkäten ska besvaras senast Frågor som gäller detta avsnitt besvaras vid behov av Ari Virtanen, ari.virtanen@thl.fi, telefon Insamlingen av uppgifterna bygger på 2 i lagen om (668/2008) och statistiklagen (280/2004). Päivi Hämäläinen avdelningsdirektör Nina Knape enhetschef

8 1. Kommun 2. Namn 3. Tjänstebenämning 4. Organisation 5. E-post 6. Telefon 7. Tillämpade kommunen social kreditgivning 2013 ( ) Ja ( ) Nej ( ) Nej, på kommande/planeras ( ) Inget behov 8. Hur stort var det totala beloppet för social kreditgivning (kapital) i kommunen (enligt kommunens balansräkning) och hur mycket av det var krediter som beviljades 2013 Totalt belopp av vilket beviljats 2013 Euro

9 9. Hur många personer beviljades social kredit 2013 (om flera personer i hushållet beviljats, räknas de åtskilda) Män Kvinnor år år år år 55 år och över Sammanlagt 10. I vilken typ av hushåll bodde dessa personer? Män Kvinnor Ensamboende Äkta par/sambopar, inga minderåriga barn Äkta par/sambopar, minderåriga barn Ensamförsörjare Annan Sammanlagt 11. Vilken var dessa personers huvudsakliga livssituation? Män Kvinnor Löntagare Företagare Arbetslös Studerande Pensionär Annan Sammanlagt

10 12. Hur många av de personer som beviljades social kredit Definition: Enligt motiveringspromemorian (RP 142/2002) till lagen om social kreditgivning (1133/2002) bör samarbetet mellan socialarbetarna och ekonomi- och skuldrådgivarna utvecklas, men på grund av risken för jäv kan rätten att besluta om sociala krediter inte överföras på ekonomi- och skuldrådgivarna. gick igenom kommunens officiella ekonomi- och skuldrådgivningsprocess fick beslutet utan att ha gått igenom en ekonomi- och skuldrådgivningsprocess 13. Hur många beslut om social kreditgivning fattade kommunen år 2013? Definition: Orsaker till återkrav kan enligt lagen vara en väsentlig fördröjning i betalningen eller avtalsbrott. Här avses hela krediten (eller restfordran), inga enskilda betalningsposter. Beviljade krediter Avslagna krediter Återkrävda krediter st. 14. Hade kommunen fastställt ett maximibelopp för social kredit per person och hushåll 2013? Euro Ja, per person Ja, per hushåll Nej

11 15. Hade kommunen en fast återbetalningstid för sociala krediter? Ja: Nej, den varierar mellan: År 16. Vilka var de vanligaste orsakerna och ändamålen för de beviljade krediterna i kommunen? Välj de tre vanligaste [ ] I stället för studielån när sökanden inte kan få statsborgen och studielån [ ] Att få den personliga ekonomin/hushållets ekonomi under kontroll [ ] Konsumtionskreditskulder [ ] Utsökningsskulder [ ] Trygga boende/förhindra vräkning [ ] Inköp till hemmet [ ] Främjande av rehabilitering [ ] Främjande av sysselsättning [ ] Klara av en social kris [ ] Annat, vad? 17. Hur stor var kommunens kreditförlust till följd av social kreditgivning 2013? Kreditförlust 2013 Euro 18. Övriga upplysningar

12 Statistikenkät i kommunerna 2013 Avsnitt III: Barndagvård Statistikenkät i kommunerna 2013 Social- och hälsovårdsministeriet, Finlands Kommunförbund och (THL) har tillsammans utarbetat en statistikenkät som genomförs vart tredje år i kommunerna. Den kompletterar verksamhetsdelen i Statistikcentralens statistik över kommunernas ekonomi och verksamhet, och dess ämnesområden är tjänster för äldre personer och funktionshindrade, social kreditgivning, barndagvård och arbetsverksamhet i rehabiliteringssyfte. Samma utredning har tidigare gjorts gällande åren 2007 och Uppgifter om tjänster för äldre insamlas inte för år 2013, eftersom en uppföljningsenkät om lagen om äldreomsorg genomfördes våren Enkäten omfattar fyra ämnesområden. Dessa frågor gäller ämnesområde 3, dvs. ordnandet av barndagvård i kommunen år De övriga ämnesområdena är tjänster för funktionshindrade social kreditgivning arbetsverksamhet i rehabiliteringssyfte. Enkäten gäller 2013 och därför tillämpas kommunindelningen för det året. Enkätuppgifterna ska alltjämt inlämnas kommunvis, även i sådana fall där hela social- och hälsovården har överförts på en annan kommuns eller en samkommuns ansvar. Du kan fritt bläddra bland enkätens innehåll och vid behov fylla i blanketten i etapper. Om du tycker att du inte är rätt person att besvara dessa frågor ber vi dig sända enkätlänken per e- post till den person i er kommun som är expert på området. Enkäten ska besvaras senast Frågor som gäller detta avsnitt besvaras vid behov av Salla Säkkinen, salla.sakkinen@thl.fi, telefon Insamlingen av uppgifterna bygger på 2 i lagen om (668/2008) och statistiklagen (280/2004). Päivi Hämäläinen avdelningsdirektör Nina Knape enhetschef

13 1. Kommun 2. Namn 3. Tjänstebenämning 4. Organisation 5. E-post 6. Telefon Statistikföringsdagen är , och även köpta tjänster beaktas. 7. Hur många i kommunen hade tjänstebeteckningen daghemsföreståndare? Antal Antal daghemsföreståndare Hur många av dessa föreståndare ingår i relationstalet för barn och vård- och uppfostringspersonal? Antal föreståndare som arbetar i barngrupp

14 8. Hur många av barnen i kommunens dagvård hade i sin plan för småbarnsfostran/rehabilitering ett omnämnande av att de behöver särskilt stöd samt av hur stödet ska anordnas? Definition: Med barn som behöver särskilt stöd avses i denna enkät barn om vilka ett utlåtande getts av en läkare eller annan expert på ämnet i fråga, eller vars behov har observerats och fastställts på annat sätt i dagvården (t.ex. om antalet barn i gruppen har minskats eller antalet anställda ökats på grund av barnets vårdbehov). Ett barn kan behöva särskilt stöd bl.a. i situationer där barnet behöver stödåtgärder inom barnskyddet barnet har ett funktionshinder eller en långvarig sjukdom barnets utveckling ställer särskilda krav (språk, kommunikation, uppmärksamhet, känsloliv, socialt umgänge, kognitiva delområden osv.). Antal barn som får särskilt stöd sammanlagt flickor pojkar 9. Anordnade/producerade kommunen inom dagvården följande stödåtgärder för de dagvårdsbarn som behöver särskilt stöd? Pedagogiska stödåtgärder inom småbarnsfostran Barnet beaktas genom att antalet barn i gruppen minskas Barnet placeras i en specialgrupp med specialbarnträdgårdslärare Barnet placeras i en integrerad specialgrupp med specialbarnträdgårdslärare Ja Stödåtgärder Inte Inget Nej Tillräckligt tillräckligt behov ( ) ( ) ( ) ( ) ( ) ( ) ( ) ( ) ( ) ( ) ( ) ( ) ( ) ( ) ( ) ( ) ( ) ( ) ( ) ( ) Barnet har en assistent ( ) ( ) ( ) ( ) ( ) Barngruppen har en assistent ( ) ( ) ( ) ( ) ( ) Barndagvårdsenheten har tillgång till en specialbarnträdgårdslärares tjänster ( ) ( ) ( ) ( ) ( ) Annat ( ) ( ) ( ) ( ) ( )

15 10. Hur många barn var regelbundet fem dagar per vecka i dagvård? Definition: De barn som enligt vårdavtalet/planen för småbarnsfostran regelbundet varje vardag är i dagvård (exkl. lov och sjukfrånvaro).de barn som har hel- eller halvdagsplats, men som enligt vårdavtalet/planen för småbarnsfostran är i dagvård endast 1-4 dagar per vecka eller under vissa perioder varje månad, inbegrips inte. Regelbunden frånvaro kan bero t.ex. på föräldrarnas oregelbundna arbetstider. Totalt antal barn i regelbunden heldagsvård Antal barn Halvdagsvård 11. Hur många gruppfamiljedaghem hade kommunen? Antal Av dem gruppfamiljedaghem med två vårdare. gruppfamiljedaghem med tre vårdare Hur många barn i kommunen får gruppfamiljedagvård? Antal 12. För hur många barn i kommunens dagvård anordnades vård kvällstid, nattetid eller under veckoslut (= skiftvård)? Antal barn: 13. Hur många av alla barn i skiftvård i kommunen vårdades nattetid och/eller under veckoslut (=heldygnsvård)? Definition: Daghemmens öppettider är i regel Om ett barn på grund av föräldrarnas arbets- eller studietider behöver vård utanför denna tid är det fråga om skiftvård. Kvällsvård innebär att barnet behöver vård mellan kl och kl När ett barn vårdas nattetid och/eller under veckoslut är det fråga om heldygnsvård. Antal barn:

16 14. Hur många av barnen i kommunens dagvård hade invandrarbakgrund? (uppskattning av antalet barn) Definition: Med barn med invandrarbakgrund avses i denna enkät barn vars modersmål är någonting annat än finska, svenska eller samiska. Antal barn Barn, antal (uppskattning) 1 2-åriga, antal 3 5-åriga, antal över 5-åriga 15. Hur fördelades barnen i kommunens heldagsvård enligt dagvårdsavgiften i följande grupper i december 2013? OBS! Gäller december 2013 Antal barn 0 /barn/mån /barn/mån /barn/mån /barn/mån /barn/mån 229 /barn/mån /barn/mån 264 barn/mån

17 16. Hur många procent av dagvårdsbarnen hade en plan för småbarnsfostran (eller motsvarande, se 7 i lagen om klientens ställning och rättigheter inom socialvården (812/2000))? ( ) 0 % ( ) 1 19 % ( ) % ( ) % ( ) % ( ) % 17. Övriga upplysningar

18 Statistikenkät i kommunerna 2013 Avsnitt IV: Arbetsverksamhet i rehabiliteringssyfte Statistikenkät i kommunerna 2013 Social- och hälsovårdsministeriet, Finlands Kommunförbund och (THL) har tillsammans utarbetat en statistikenkät som genomförs vart tredje år i kommunerna. Den kompletterar verksamhetsdelen i Statistikcentralens statistik över kommunernas ekonomi och verksamhet, och dess ämnesområden är tjänster för äldre personer och funktionshindrade, social kreditgivning, barndagvård och arbetsverksamhet i rehabiliteringssyfte. Samma utredning har tidigare gjorts gällande åren 2007 och Uppgifter om tjänster för äldre insamlas inte för år 2013, eftersom en uppföljningsenkät om lagen om äldreomsorg genomfördes våren Enkäten omfattar fyra ämnesområden. Dessa frågor gäller ämnesområde 4, dvs. ordnandet av arbetsverksamhet i rehabiliteringssyfte i er kommun år De övriga ämnesområdena är tjänster för funktionshindrade social kreditgivning barndagvård Enkäten gäller 2013 och därför tillämpas kommunindelningen för det året. Enkätuppgifterna ska alltjämt inlämnas kommunvis, även i sådana fall där hela social- och hälsovården har överförts på en annan kommuns eller en samkommuns ansvar. Du kan fritt bläddra bland enkätens innehåll och vid behov fylla i blanketten i etapper. Om du tycker att du inte är rätt person att besvara dessa frågor ber vi dig sända enkätlänken per e- post till den person i er kommun som är expert på området. Enkäten ska besvaras senast Frågor som gäller detta avsnitt besvaras vid behov av Ari Virtanen, ari.virtanen@thl.fi, telefon Insamlingen av uppgifterna bygger på 2 i lagen om (668/2008) och statistiklagen (280/2004). Päivi Hämäläinen avdelningsdirektör Nina Knape enhetschef

19 1. Kommun 2. Namn 3. Tjänstebenämning 4. Organisation 5. E-post 6. Telefon 7. Hur många aktiveringsplaner upprättade kommunen 2013? Personer under 25 år Personer över 25 år Antal aktiveringsplaner Antal aktiveringsplaner som innefattade arbetsverksamhet i rehabiliteringssyfte 8. Antal personer som deltog i arbetsverksamhet i rehabiliteringssyfte Under 25 år Över 25 år Män Kvinnor Sammanlagt

20 9. Hur har arbetsverksamhet i rehabiliteringssyfte anordnats? Personer Som egen verksamhet Som köpta tjänster Verksamhetsdagar 10. Grund för hänvisning till arbetsverksamhet i rehabiliteringssyfte (välj två: vanligast=1, 2) längre period av utkomstskydd för arbetslösa varit klient med utkomststöd 11. Metoder för arbetsverksamhet i rehabiliteringssyfte (välj två: vanligast =1, 2) arbetsverksamhet vid en sysselsättningsenhet (t.ex. arbetsverkstäder) arbetsverksamhet på en vanlig arbetsplats arbetsträning gruppverksamhet individuell handledning Annat, vad?

21 12. Typisk längd för arbetsverksamheten som anges i beslut om arbetsverksamhet i rehabiliteringssyfte (välj två: vanligast =1, 2) högst 3 månader 4 6 månader 7 12 månader månader 13. Klienterna deltar vanligtvis i arbetsverksamhet i rehabiliteringssyfte (välj två: vanligast =1, 2) en gång två perioder tre perioder eller oftare 14. Antal personer som avböjt arbetsverksamhet i rehabiliteringssyfte Avböjde under 25 år över 25 år

22 15. Orsaker till att arbetsverksamhet avböjdes (välj 2 4 orsaker: 1 = vanligast, 2,3,4). familjesituationen (t.ex. svårt att ordna barndagvård) ekonomiska orsaker (t.ex. resorna till och från arbetsplatsen) den erbjudna arbetsverksamheten motsvarar inte aktiveringsplanen påbörjat lönearbete/arbetsträning/utbildning övergått i annans tjänst (t.ex. rehabilitering) missbruksproblem eller psykiska problem andra hälsorelaterade skäl orsaker som relaterar till livsbalansen (sociala orsaker) brist på motivation att arbeta utan lön annan orsak, vilken? 16. Antal personer som avbrutit arbetsverksamhet i rehabiliteringssyfte Avbröt under 25 år över 25 år

23 17. Orsaker till att arbetsverksamhet avbrutits (välj 2 4 orsaker: 1 = vanligast, 2,3,4). familjesituationen (t.ex. svårt att ordna barndagvård) ekonomiska orsaker (t.ex. resorna till och från arbetet) arbetsverksamheten motsvarar inte aktiveringsplanen påbörjat lönearbete/arbetsprövning påbörjat utbildning/studier övergått i annans tjänst (t.ex. rehabilitering) arbetsverksamhetsplatsen är inte lämplig för arbetstagarens funktionsförmåga avtalsbrott från anordnarens sida missbruksproblem eller psykiska problem andra hälsorelaterade skäl orsaker som relaterar till livsbalansen (sociala orsaker) annan orsak, vilken?

24 18. Vad gjorde personerna efter perioden med arbetsverksamhet i rehabiliteringssyfte? (välj 2 4 alternativ: 1 = vanligast, 2, 3, 4) de deltog i en ny period av arbetsverksamhet i rehabiliteringssyfte de övergick till lönearbete de övergick till lönesubventionerat arbete de deltog i arbetsprövning de påbörjade en utbildning eller studier de deltog i arbetskraftspolitisk utbildning de genomgick en bedömning av arbetsförmågan eller deltog i yrkesinriktad rehabilitering de fick sjukförmån de gick i pension/fick möjlighet till pensionsutredning de var arbetslösa arbetssökande de levde på utkomststöd de blev klienter inom en annan service, vilken? 19. Övriga upplysningar