Daglig verksamhet i framtiden?

Transkript

1 Daglig verksamhet i framtiden? Sakkunnig Annette Tallberg FDUV arbetar för frihet, delaktighet, utveckling och valmöjligheter för alla också för dem som behöver stöd i vardagen. fduv.fi

2 Dagens tema Daglig verksamhet Syfte med dag- och arbetsverksamhet Lagarna ett lapptäcke (?) Olika slag av sysselsättning På gång inom daglig sysselsättning och arbete FN-konventionen om daglig sysselsättning och arbete

3 Syfte med dag- och arbetsverksamhet meningsfull verksamhet dagtid öppen arbetsverksamhet/utlokaliserat arbete personer med intellektuell funktionsnedsättning ska komma ut i samhället; se vanliga arbetsplatser. ordnas ändå på samma villkor som dag- och arbetsverksamheten i övrig = en social åtgärd och inte lönearbete fduv.fi

4 Vilka lagar, vilket stöd? I Finland ordnas dag- och arbetsverksamhet för personer med funktionsnedsättning med stöd av olika lagar: Socialvårdslagen (1301/2014) Lagen om stöd och service på grund av handikapp (380/1987) Lag angående specialomsorger om utvecklingsstörda (519/1977) Lag om arbetsverksamhet i rehabiliteringssyfte (189/2001) fduv.fi

5 Daglig verksamhet för personer med funktionsnedsättning? Verksamheterna statistikförs inte separat Svårt att säga exakt hur många som använder sig av respektive tjänst Uppskattning personer arbetar på en allmän arbetsplats, får lön enligt arbetsavtal personer deltar i arbets- och dagverksamhet Ca 2000 i öppen (utlokaliserad) arbetsverksamhet Ca 6000 inom dag- och arbetsverksamhet (dag- och arbetscenter)

6 Svenskfinland? Kårkulla samkommun (1220 personer) utlokaliserad arbetsverksamhet (helt eller delvis): 128 personer dag- och arbetsverksamhet: 721 personer Ålands omsorgsförbund (150 personer) Daglig verksamhet: 95 personer sammanlagt Utlokaliserat (integrerat) arbete:? Dag- och arbetsverksamhet:? Källa: Kårkulla samkommuns årsberättelse 2016; Ålands omsorgsförbunds balansbok 2015)

7 Kritik mot dagliga verksamheten Systemet är väldigt splittrat Många olika lagar Stödet är väldigt organisationsstyrt Samma tjänster för alla grupplösningar = beaktar inte individuella behov Blir för många en förvaringsplats Arbetsersättning ( flitpeng ) betalas för deltagande i dag- och arbetsverksamhet 0 och 12 euro per dag skattefritt Personen betalar också vanligen sina lunchkostnader (varierar, vanligen ca 5-10 euro)

8 Mer kritik: stöd eller gratis arbetskraft? Tanken med utlokaliserad arbetsverksamhet var att öppna dörrarna till arbetslivet för många blivit en permanent lösning = få får anställning via öppen arbetsverksamhet. Personen tjänar inte in arbetspension eller semester, inte heller rätt till arbetsplatshälsovård Lönearbete och flitfällan då inkomsterna överstiger ca 750 euro per månad dras sjukpensionen in; därtill påverkas bostadsbidrag och vårdbidrag Kan lämna pensionen vilande två år

9 Varför är det svårt att få lönearbete? Socialvården har hittills haft huvudansvar för personer med funktionsnedsättning och deras verksamhet dagtid Fokus på att stöda social delaktighet oklart vem som har ansvar för att skapa kontakterna till arbetsmarknaden Sedan år 2013 har också personer som lyfter sjukpension kunnat anmäla sig som arbetslösa arbetssökande vid arbets- och näringsbyråerna I praktiken har A&N-byråerna ändå inte haft tillräckliga resurser att stöda personer med intellektuell funktionsnedsättning Man vet inte nödvändigtvis vilket slag av stöd personer med utvecklingsstörning behöver Situationen på arbetsmarknaden svår överlag

10 På gång Ny funktionshinderlag 2020 Verksamhet som stöder delaktighet (dagverksamhet) ELLER socialvårdslagen? Ny lag om arbetslivdelaktighet för personer i särskilt utsatt ställning på arbetsmarknaden(teos) 2020?? Bestämmelser kring arbetsprövning, arbetsersättning, arbetskonsulent mm. Lag om regionutveckling och tillväxttjänster Uppgifter från ELY-centraler, A&N-byråer och landskapsförbunden överförs till landskapen Kvalitetskriterier för verksamhet som främjar delaktighet och sysselsättning (KVANK)

11 Kvalitetskriter: stöd för... att göra egna val och planer vid förändringar och övergångsfaser att bli en del av närmiljön att komma in i studier att uppnå en så stor självständighet som möjligt hälsa, välmående och sociala relationer att komma in i yrkesstudier och i arbete att uttrycka sig och visa sin kreativitet att agera i viktiga sociala roller att påverka innehållet i servicen och hur servicen genomförs

12 Framtiden? Daglig verksamhet: Behov av att utveckla tjänster som stöder självbestämmande och delaktighet, inte förvaring Kommunikation, delaktighet, egna val m.fl. MEN! Sparkrav på funktionshinderlagen... Arbete Den yngre generationen är mer utbildad och har större motivation att arbeta + bättre hjälpmedel TEOS -lagen vill komma bort att personer utnyttjas som gratis arbetskraft Men hur utvecklas arbetsmarknaden i framtiden? enklare arbetsuppgifter försvinner?

13 Vad säger FN:s konventionen? Varje människa ska ha rätt till självbestämmande möjlighet att påverka sitt eget liv att delta i samhällelig verksamhet att vara en del av närsamhället arbete lika möjligheter och lika ersättning för arbete av lika värde fduv.fi

14 Har du några frågor? E-post: Tel fduv.fi