SMÅBARNSPEDAGOGIKEN ÄR TILL FÖR BARNET. centrala frågor i grunderna för planen för småbarnspedagogik

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "SMÅBARNSPEDAGOGIKEN ÄR TILL FÖR BARNET. centrala frågor i grunderna för planen för småbarnspedagogik"

Transkript

1 SMÅBARNSPEDAGOGIKEN ÄR TILL FÖR BARNET centrala frågor i grunderna för planen för småbarnspedagogik

2 Inledning Du kan påverka På väg mot ett gemensamt mål En lärande gemenskap verksamhetskulturens betydelse Vilka kompetenser är viktiga? Pedagogiken i centrum Lärområden Lekens och lärmiljöns betydelse för lärandet Stöd för barnets utveckling och lärande Att dokumentera och utvärdera verksamheten

3 Inledning Småbarnspedagogiken är till för barnet och den småbarnspedagogiska verksamheten ska i samarbete med vårdnadshavarna fungera som stöd för barnen när de växer upp, utvecklas och lär sig. Samtidigt ska all verksamhet utgå från barnens bästa för att de ska må bra och känna sig trygga. Broschyren omfattar några av de mest centrala frågorna i grunderna för planen för småbarnspedagogik med fokus på samverkan och delaktighet. Materialet är utformat för att fungera som ett stöd vid diskussioner mellan personalen och vårdnadshavarna. Målet är att stärka dialogen mellan hemmet och den småbarnspedagogiska verksamheten och att öka barnens och vårdnadshavarnas delaktighet. Varje kapitel avslutas med förslag på frågor som man kan reflektera kring och diskutera. 33

4 Du kan påverka Delaktighet handlar om att kunna påverka det som känns viktigt för just dig. Inom småbarnspedagogiken kan det här till exempel handla om en möjlighet att påverka den dagliga verksamheten att som barn ta egna initiativ till olika aktiviteter eller att som vuxen berätta om sina egna önskemål för personalen. Till barnens rättigheter hör att bli hörda och att vara delaktiga i frågor som påverkar deras liv. 4

5 Barnen har rätt att bli sedda och hörda och varje barn ska också få uppleva både sitt eget och andras värde. Alla barn har egna tankar och önskemål som de vuxna lyssnar och tar hänsyn till. För att det här i praktiken ska vara möjligt gäller det att medvetet erbjuda arbetssätt som gör det lättare för barnen att ta egna initiativ. Verksamheten ska anpassas efter barnen och personalen ska ta hänsyn till barnens egna åsikter, intressen och erfarenheter vid planeringen av det dagliga arbetet. Samtidigt ska också barnen aktivt vara med och forma verksamheten tillsammans med de vuxna. Samarbetet mellan personalen och vårdnadshavarna skapar kontinuitet och trygghet i barnens liv. Vårdnadshavarnas röster ska också bli hörda och de ska bland annat ges möjlighet att vara med och planera och utvärdera verksamheten. Ett nära samarbete med vårdnadshavarna och att lära känna familjen är viktigt för att verksamheten ska kunna ta i beaktande varje barns behov och förutsättningar, men också varje familjs vardag och familjebakgrund. Ett bra sätt är att dagligen utbyta tankar och information till exempel om hur dagen har varit. En gemensam diskussion om värderingar lägger grunden för samarbetet. Barnens, personalens och vårdnadshavarnas initiativ, åsikter och synpunkter ska värdesättas. FRÅGOR ATT REFLEKTERA KRING OCH DISKUTERA Vad är delaktighet? På vilket sätt kan barnen påverka verksamheten? Vilka frågor kan vårdnadshavarna påverka? Känner du att dina åsikter och önskemål värdesätts? Vad kännetecknar ett gott samarbete? 5

6 På väg mot ett gemensamt mål Alla barn ska ha rätt till en enhetlig och jämlik småbarnspedagogik oberoende av var de bor eller vilket eller vilka språk de talar. Målet är att alla barn ska få likvärdiga förutsättningar att växa, utvecklas och lära sig. För att det här ska vara möjligt är det viktigt att vi alla tillsammans strävar mot samma mål. Utgångspunkterna är lagen om småbarnspedagogik, grunderna för planen för småbarnspedagogik, som fastställs på nationell nivå, och de lokala planerna för småbarnspedagogik. Barnets plan för småbarnspedagogik är också ett centralt verktyg, liksom en ständig dialog mellan hemmen och personalen. En gemensam syn på den småbarnspedagogiska verksamheten, dess roll och uppdrag är av central betydelse. Den småbarnspedagogiska verksamheten är en del av det finländska utbildningssystemet och den lägger grunden för ett livslångt lärande. Värdegrunden, synen på lärande, mångsidig kompetens och verksamhetskultur är exempel på teman som genomsyrar verksamheten inom flera olika utbildningsformer. Barnets lärstig ska ses som en helhet och där ingår även småbarnspedagogiken som en naturlig del. Det är viktigt med ett fung- 6

7 erande samarbete vid övergångarna, till exempel från daghem till förskola och vidare till den grundläggande utbildningen, för att trygga kontinuiteten mellan de olika utbildningsformerna. I lagen om småbarnspedagogik föreskrivs om barnets rätt till småbarnspedagogik och om målen för den småbarnspedagogiska verksamheten. I och med att lagen om småbarnspedagogik trädde i kraft har begreppet småbarnspedagogik ersatt begreppet dagvård. Den småbarnspedagogiska verksamheten är framför allt till för barnen och för barnens skull, men också för att vårdnadshavarna ska ha möjlighet att arbeta och studera. Grunderna för planen för småbarnspedagogik är ett styrdokument, en norm, som har fastställts av Utbildningsstyrelsen. Den sätter ramarna för hur småbarnspedagogiken ska ordnas, genomföras och utvecklas. Alla som ordnar småbarnspedagogisk verksamhet är skyldiga att följa det som står i grunderna. I grunderna står det bland annat om småbarnspedagogikens värdegrund och om vilka mål och uppdrag småbarnspedagogiken har. I grunderna framgår också specifikt vad de som ordnar verksamheten ska besluta om och beskriva i de lokala planerna för småbarnspedagogik. Utgående från grunderna för planen för småbarnspedagogik ska anordnarna utarbeta lokala planer för småbarnspedagogik som gäller alla verksamhetsformer daghem, familjedagvård och övrig småbarnspedagogik. De lokala planerna kan utarbetas enligt serviceproducent, enhet, grupp eller verksamhetsform. I de lokala planerna preciserar anordnarna de nationella grunderna och beaktar det som lokalt känns viktigt inom de ramar som lagen och de nationella grunderna ger. Anordnare av småbarnspedagogik Anordnare av småbarnspedagogik är kommuner, samkommuner eller någon annan serviceproducent (offentlig eller privat). Anordnarna ska godkänna den lokala planen för småbarnspedagogik skilt för verksamhet på svenska, finska och vid behov på andra språk. Kommunen är skyldig att ordna småbarnspedagogisk verksamhet för alla som behöver det i kommunen. Det här kan innebära att kommunen sköter verksamheten själv eller att man på annat sätt ser till att man möter efterfrågan, till exempel genom att anlita en privat serviceproducent. Också då kommunen inte själv sköter verksamheten är den skyldig att se till att småbarnspedagogiken är av god kvalitet. 7 Kommunen ska se till att småbarnspedagogiken anordnas på barnets modersmål, då det är svenska, finska eller samiska.

8 Barnets plan för småbarnspedagogik, som utgår från barnets behov och barnets bästa, ska utarbetas för varje barn på ett daghem eller i familjedagvård. Innehållet i barnets plan bestäms i grunderna. Barnets plan innehåller bland annat mål och åtgärder som stödjer barnets utveckling, lärande och välbefinnande. I planen ställs målen för den pedagogiska verksamheten och inte på barnet. I planen ska också bland annat barnets styrkor, intressen och behov beskrivas. Planen ska utarbetas i samarbete med vårdnadshavaren och barnet och ses över minst en gång per år eller oftare om behov finns. Barnets åsikt ska utredas och den ska beaktas när planen görs upp. Lagen om småbarnspedagogik (580/2015) Exempel på hur målen och åtgärderna kan beskrivas i barnets plan. FRÅGOR ATT REFLEKTERA KRING OCH DISKUTERA Vad är viktigt för dig inom den småbarnspedagogiska verksamheten? Vad tycker du att barnen borde få göra och lära sig? Diskutera vilka betoningarna är i den lokala planen. På vilket sätt fungerar barnets plan som ett verktyg för barnets utveckling och lärande? 8

9 En lärande gemenskap verksamhetskulturens betydelse På ett daghem är verksamhetskulturen ständigt närvarande och den tar sig uttryck bland annat i värderingar, attityder och vanor. Det kan till exempel handla om hur man bemöter och tilltalar varandra, hur man förhåller sig till förändringar, hur lärmiljön ser ut och så vidare. Samarbetet i barngruppen påverkas bland annat av de vuxnas sätt att agera och kommunicera. Det är därför viktigt att reflektera över vilka värderingar, kunskaper och föreställningar som påverkar arbetet och tillsammans utveckla verksamhetskulturen i riktning mot en lärande gemenskap. I en lärande gemenskap värdesätts allas kunskap, åsikter och initiativ, oberoende om de kommer från barnen, personalen eller vårdnadshavarna. Det finns rum 9

10 för olika åsikter och känslor och man vågar pröva på nya saker samtidigt som det är tillåtet att göra misstag. I en lärande gemenskap ses alla som kompetenta och alla ställer sig positiva till utvecklingen av verksamheten och delar med sig av det som de kan. En tillåtande grupp där alla känner sig delaktiga inverkar positivt på lärandet, men också på tryggheten och trivseln. Genom att kontinuerligt tänka över arbetssätten och strukturerna skapar man en verksamhetskultur som är i ständig utveckling. Småbarnspedagogiken bildar en gemenskap där barnen och personalen lär sig med och av varandra. Verksamhetskultur: värdegrund syn på lärande värderingar, attityder och vanor medvetna och omedvetna handlingar historiskt och kulturellt formad tolkning av normer och mål lärmiljöer och arbetssätt olika former av samarbete kommunikation och atmosfär olika kompetenser pedagogik och professionalism delaktighet. 10

11 RIKTLINJER FÖR VERKSAMHETSKULTUREN En gemenskap som uppmuntrar till lek och kommunikation Välbefinnande, trygghet och en hållbar livsstil En lärande gemenskap är kärnan i verksamhetskulturen Delaktighet, likabehandling och jämställdhet Kulturell mångfald och språkmedvetenhet FRÅGOR ATT REFLEKTERA KRING OCH DISKUTERA Beskriv verksamhetskulturen. Vad är en lärande gemenskap? Vilka värderingar är viktiga för dig? Diskutera riktlinjerna för verksamhetskulturen och vad de innebär i praktiken. 11

12 Vilka kompetenser är viktiga? Barnen utvecklar nya kompetenser hela tiden. Utvecklingen börjar redan då barnen är riktigt små och fortsätter hela livet. Kompetenserna som lyfts fram i grunderna för planen för småbarnspedagogik har en naturlig fortsättning i kompetenserna i läroplansgrunderna för förskoleundervisningen och den grundläggande utbildningen. De olika kompetenserna utvecklas kontinuerligt under hela barndomen och under barnets hela lärstig. En av målsättningarna med den pedagogiska verksamheten inom småbarnspedagogiken är att stärka barnets mångsidiga kompetens. De mångsidiga kompetenserna utgör en helhet som består av kunskaper, färdigheter, värderingar, attityder och vilja. Samtidigt som kompetenserna överskrider och förenar olika kunskaper och färdigheter så utvecklas de också i och med att omgivningen, behoven och situationerna förändras. 12

13 Kompetenserna består av fem delområden som överlappar varandra. Förmåga att tänka och lära sig Lägger grunden för alla andra kompetenser och livslångt lärande. Förmågan att tänka och lära sig utvecklas samtidigt som fantasin och kreativiteten ges utrymme. Barnet ska få stöd i att utveckla sin förmåga att strukturera information och skapa ny kunskap, men också i att sätta ord på och ifrågasätta sin omgivning. Genom mångsidiga och meningsfulla upplevelser och glädje i lärandet utvecklas förmågan att tänka och lära sig. Barnets tro på sig själv stärks genom att barnet iakttar sitt lärande och känner igen sina styrkor. Kulturell och kommunikativ kompetens Lägger grunden för den egna kulturella identiteten och utvecklar en positiv inställning till en mångfald av språk, kulturer och sätt att tänka och vara. Barnet ska uppmuntras att kommunicera på olika sätt och träna sina sociala färdigheter. Vardagskompetens Stärker färdigheter som behövs för att barnet ska bli mera självständigt och kunna ta hand om sig själv i allt högre grad. Barnet ska också få stöd i att göra hållbara val, handla säkert och tryggt och att ta hand om sin hälsa och välbefinnande, till exempel genom att bli medvetet om matens och vilans betydelse och betydelsen av att röra på sig. Barnet ska också få hjälp med att utveckla sina emotionella färdigheter, det vill säga att lägga märke till, förstå och sätta ord på sina egna och andras känslor. Multilitteracitet och digital kompetens Multilitteracitet innebär att undersöka, tolka, använda och producera olika slag av meddelanden och texter och att kommunicera i olika miljöer. Med texter avses olika slag av information till exempel skriftlig, verbal, visuell, digital och numerisk. Digitala verktyg används i barngruppen på ett mångsidigt sätt både för kommunikation och som en del av den kreativa verksamheten för att producera innehåll av olika slag. Förmåga att delta och påverka Varje barn ska ges möjlighet att delta och påverka. Förmågan att delta och påverka stärks genom att barnets tankar och egna initiativ tas på allvar och genom att barnet bemöts med respekt. Barnet ska uppmuntras att vara delaktigt och påverka i frågor som gäller den egna vardagen. FRÅGOR ATT REFLEKTERA KRING OCH DISKUTERA Vilka kompetenser skulle du lyfta fram som de viktigaste och varför? Diskutera hur kompetensområdena konkret syns i verksamheten. Vad är multilitteracitet? Ge exempel på hur man pedagogiskt kan använda digitala verktyg i verksamheten. 13

14 14

15 Pedagogiken i centrum Med småbarnspedagogik avses en systematisk och målinriktad helhet som består av fostran, undervisning och vård av barn och i vilken i synnerhet pedagogiken betonas. Lagen om småbarnspedagogik (580/2015) Fostran, undervisning och vård utgör en helhet inom den småbarnspedagogiska verksamheten. Beroende på barnens ålder och verksamhetsform betonas fostran, undervisning och vård på olika sätt i verksamheten. Pedagogiken genomsyrar både fostran, undervisning och vård och innebär planerade och målmedvetna åtgärder som är till stöd för barnens utveckling, lärande och välbefinnande. 15

16 Språkens rika värld Jag växer, rör på mig och utvecklas Mina många uttrycksformer Jag utforskar min omgivning Jag och vår gemenskap Lärområden Utgående från barnen och deras frågor och intressen men också utgående från barnens behov kombineras och anpassas lärområdena på ett ändamålsenligt sätt. Tanken är inte att man ska behandla ett lärområde i taget utan att man ska se dem som större helheter som går in i varandra. På det sättet får barnen ett bredare perspektiv och mångsidigare upplevelser. Småbarnspedagogiken kännetecknas av en helhetsskapande pedagogisk verksamhet. Man kan använda sig av de teman som uppstår spontant i den dagliga verksamheten, till exempel i diskussioner och lekar, för att planera ett projekt som känns aktuellt och som väcker barnens intresse. 16

17 Lekens och lärmiljöns betydelse för lärandet Leken är viktig i den småbarnspedagogiska verksamheten. Barnen har rätt att leka. I leken lär sig och utvecklas barnen. Leken har en pedagogisk funktion och är ett verktyg för lärande samtidigt som leken i sig är viktig för barnen. I leken är allt möjligt och barnen kan pröva sig fram och utforska världen. Leken motiverar och ger barnen glädje samtidigt som den bidrar till att barnen lär sig nya saker. Leken ger barnen glädje och välbehag. 17

18 Barnen ska ha möjlighet att utforska världen med alla sina sinnen och med hela kroppen. I den småbarnspedagogiska verksamheten ska barnen ges möjlighet att leka olika slags lekar och leken ska både få synas och höras. Det är viktigt att de vuxna är närvarande då barnen leker för att de på så sätt ska kunna stödja kommunikationen mellan barnen, men också för att få insikt i hur barnen tänker och vilka intressen, känslor och upplevelser de har. De iakttagelser som personalen gör om barnens lek ska sedan användas för att planera och handleda leken och den övriga verksamheten. Det krävs mottaglighet och känslighet av personalen för att upptäcka barnens egna initiativ till lek, men också yrkeskompetens för att bemöta dem på ett lämpligt sätt. Personalen ska också vara medveten om och lägga märke till traditionella könsmönster och könsroller och sträva efter ett jämställt bemötande. Alla barn ska ges samma möjligheter att leka och utvecklas utan begränsningar. Lärmiljöerna ska planeras och utformas tillsammans med barnen. Personalen ska vara uppmärksam på vad som begränsar leken för att kunna utveckla arbetssätt och lärmiljö- er som inbjuder till lek. Genom att variera arbetssätten och använda sig av aktiverande arbetssätt uppmuntras barnen till kreativitet och delaktighet. Barn lär sig på olika sätt och genom att variera arbetssätten får alla barn uppleva att de lyckas. Barnen är aktiva i sin lärandeprocess och skapar kunskap tillsammans med barn och vuxna i gruppen. Lärmiljöerna ska stödja barnens naturliga nyfikenhet och vilja att lära sig. Lärmiljöerna ska vara: trygga hälsosamma utvecklande mångsidiga formbara tillgängliga trivsamma. Lärmiljöerna ska främja lärande och locka barnen till fysisk aktivitet, till att leka, undersöka samt uppleva och uttrycka konst. Lika viktigt är att barnen har en möjlighet till vila och lugn och ro. Lärmiljöerna ska också stödja barnens språkliga utveckling och språkmedvetenhet och synliggöra kulturell mångfald. 18

19 En mångsidig språkmiljö och samarbete med vårdnadshavarna stödjer barnens språkliga utveckling. Barnens språkutveckling är ett centralt område inom den småbarnspedagogiska verksamheten. Genom språkutvecklingen utvecklar barnet ett eller flera språk i samspel med sin omgivning. Fram till att barnen är fem år sker en omfattande utveckling, när det gäller till exempel ordförråd, grammatik och samtalsfärdighet. Den tidiga språkutvecklingen betonar betydelsen av en språkmedveten småbarnspedagogik. I en språkmedveten småbarnspedagogik uppmuntras barnen att använda språk på ett mångsidigt sätt. I den dagliga verksamheten ska det finnas tillräckligt med tid att prata med varandra och alla barn ska ges utrymme att delta i diskussionerna. De vuxna fungerar som språkliga modeller för barnen. Att synliggöra flerspråkigheten inom daghemmet är samtidigt ett sätt att stödja barnens utveckling och den språkliga och kulturella identiteten. I verksamheten är barnens kulturella bakgrund en tillgång, som det är viktigt att man tar till vara. Personalens sätt att bemöta olika människor på ett positivt sätt och deras positiva inställning till en mångfald av språk, kulturer och åskådningar fungerar som modell för barnen. FRÅGOR ATT REFLEKTERA KRING OCH DISKUTERA Vad innebär en målinriktad och pedagogisk verksamhet? Konkretisera vad de olika lärområdena kan omfatta i praktiken. Diskutera lekens betydelse för lärandet. Hurdan är en bra lärmiljö? Vilken är daghemmets och familjens roll i barnets språkutveckling? 19

20 Stöd för barnets utveckling och lärande Målen med stödet nås bäst när alla parter deltar i samarbetet. Alla former av stöd och serviceformer som erbjuds barnet och familjen måste ses som en helhet för att de ska fungera väl. I de fall då det konstateras att ett barn har behov av stöd är samarbetet med vårdnadshavaren extra bety- delsefullt. Personalen inom den småbarnspedagogiska verksamheten ska genast kontakta hemmet när ett barn har problem med utvecklingen och lärandet eller när man annars märker att barnet inte mår bra. Samarbetet mellan personalen och vårdnadshavarna är viktigt för att klarlägga behovet av stöd men också när stödet planeras och genomförs. Speciellt när barnets plan för småbarnspedagogik görs upp ska man försäkra sig om att vårdnadshavaren ges möjlighet att vara delaktig. Också barnet ska delta enligt sin ålder och utveckling. 20

21 Möjligheterna att få stöd, de centrala principerna för stöd, det överenskomna stödet och hur stödformerna ska genomföras ska diskuteras med vårdnadshavaren. Varje barn har rätt att vid behov få stöd och i första hand ska stödet ges i barnets egen daghemsgrupp eller familjedagvårdsgrupp enligt principen om inkludering. Det viktigaste är ändå att stödet ges på det sätt som är det bästa för barnet. Behovet av stöd är inte konstant på något sätt ibland är behovet av stöd tillfälligt och ibland är det mera varaktigt. Ibland behövs bara en stödform medan det andra gånger behövs flera olika former av stöd samtidigt. Behovet av stöd ska kontinuerligt iakttas, dokumenteras och bedömas. Behovet av stöd ska antecknas i barnets plan för småbarnspedagogik, liksom också till exempel vilka åtgärder som man kommer att vidta och hur de i praktiken ska genomföras. Stöd för utveckling och lärande kan beröra hela gruppen och lärmiljön, men också enskilda barn och deras individuella behov. Vid allt stöd för barnets utveckling, lärande och välbefinnande betonas långsiktighet och kontinuitet. Stödet ska alltid utgå ifrån barnets verkliga behov och ges i ett så tidigt skede som möjligt. Tanken är att man ska undvika att problemen växer sig allt större och blir allt mera komplicerade och omfattande. Med tanke på långsiktigheten och kontinuiteten är det också viktigt att stödet utvärderas och barnets plan granskas minst en gång om året. Planen ska naturligtvis ändras vid behov och det ska också framgå av planen om behovet av stöd och stödåtgärder har upphört. Stödet kan omfatta: Pedagogiska arrangemang och arbetssätt omfattar till exempel flexibla gruppindelningar, anpassning av lärmiljöerna, differentiering av verksamheten, stöd av en specialbarnträdgårdslärare, tolknings- och biträdestjänster, särskilda hjälpmedel och digitala verktyg. Strukturella arrangemang gäller frågor om personalens dimensionering i förhållande till antalet barn och personalens sammansättning. Andra arrangemang som stödjer välbefinnandet som till exempel olika former av samarbete med sakkunniga inom social- och hälsovården och eventuella transportarrangemang. FRÅGOR ATT REFLEKTERA KRING OCH DISKUTERA Hur kan vi på bästa sätt trygga varje barns rätt till stöd? Hur organiseras stödet i praktiken i din kommun? Diskutera de centrala principerna för stöd. Ge exempel på situationer när stödet riktas till hela gruppen och när det riktas till det enskilda barnet. 21

22 Att dokumentera och utvärdera verksamheten Pedagogisk dokumentation är ett sätt att synliggöra barnens lärande och den ger information om barnens liv, utveckling, intressen, tankar och behov. Med hjälp av till exempel fotografier, videoinspelningar och teckningar kan man iaktta och synliggöra barnens utveckling och lärande. Pedagogisk dokumentation är ett sätt att arbeta tillsammans med barnen. Tanken är att de vuxna och barnen diskuterar och reflekterar tillsammans kring vad de har gjort och vad de har lärt sig. Syftet med pedagogisk dokumentation är att förverkliga småbarnspedagogisk verksamhet utgående från barnen. Dokumentationen ska användas när man planerar verksamheten i barngruppen. Pedagogisk dokumentation är en kontinuerlig process och en arbetsmetod för att planera, genomföra, utvärdera och utveckla verksamheten. Den information och förståelse som dokumentationen ger ska användas till exempel för att anpassa arbetssätten, lärmiljöerna, verksamhetens mål och innehåll enligt barnens intressen och behov. Den pedagogiska dokumentationen används också då barnets plan för småbarnspedagogik utarbetas. Dokumentationen är ett sätt för barnen och vårdnadshavarna att delta i planeringen, utvärderingen och utvecklingen av verksamheten. Utveckla Planera Utvärdera Genomföra Vid utvärderingen av den pedagogiska verksamheten och personalens självvärdering är den pedagogiska dokumentationen ett viktigt verktyg. Utvärderingar av verksamheten genomförs på nationell nivå men också på anordnar-, enhets- och individnivå. De synliggör verksamhetens styrkor och utvecklingsbehov och bidrar till att öka kvaliteten och utveckla verksamheten. Barnen och vårdnadshavarna ska regelbundet ges möjlighet att delta i utvärderingen av verksamheten. Vårdnadshavarna och personalen ska också känna till de centrala resultaten av utvärderingarna. 22

23 Syftet med utvärderingen av den pedagogiska verksamheten är att utveckla småbarnspedagogiken och förbättra förutsättningarna för barnens utveckling och lärande. FRÅGOR ATT REFLEKTERA KRING OCH DISKUTERA Vad är pedagogisk dokumentation? Hur jobbar man med pedagogisk dokumentation i barngruppen? På vilket sätt ser man att verksamheten utgår från barnen och deras intressen och behov? Vilken roll har vårdnadshavaren i planeringen, utvärderingen och utvecklingen av verksamheten? 23

24 24

25 Mina anteckningar 25

26 26

27 Mina anteckningar 27

28 Om du vill läsa mera: Grunderna för planen för småbarnspedagogik Broschyren kan beställas från: Svenskspråkig utbildning och småbarnspedagogik Utbildningsstyrelsen Tfn (växel) Broschyren kan laddas ner från nätet på Utbildningsstyrelsens sida för publikationer och läromedel: och_laromedel/broschyrer Utbildningsstyrelsen 6:2017 Bilder: Utbildningsstyrelsen och Shutterstock Grafiska illustrationer: KaisaGraf tmi och Dogman Media Ab Ombrytning: Dogman Media Ab Tryckeri: Grano Oy Utbildningsstyrelsen

DEL II. Referensram för den pedagogiska verksamheten. November 2016 i Helsingfors, Åbo och Vasa Charlotta Rehn Utbildningsstyrelsen

DEL II. Referensram för den pedagogiska verksamheten. November 2016 i Helsingfors, Åbo och Vasa Charlotta Rehn Utbildningsstyrelsen DEL II Referensram för den pedagogiska verksamheten November 2016 i Helsingfors, Åbo och Vasa Charlotta Rehn Utbildningsstyrelsen Grunderna för planen för småbarnsfostran 2003 (2005) Värdegrund Fostringsprinciper

Läs mer

Verksamhetskulturen i förändring. Eva Staffans

Verksamhetskulturen i förändring. Eva Staffans Verksamhetskulturen i förändring Eva Staffans Hur skapas verksamhetskultur? Utgångspunkten är det sociala samspelet Handlingsmönster formas av kulturen Alla bidrar till att forma verksamhetskulturen och

Läs mer

Kapellby skola: Förskolans läroplan 2016

Kapellby skola: Förskolans läroplan 2016 Kapellby skola: Förskolans läroplan 2016 Namn Kapellby skola: Förskolans läroplan 2016 Kommun Lappträsk Skola Kapellby skola Träder i kraft Innehållsförteckning 1. Uppgörandet, uppföljningen och utvecklingen

Läs mer

Nya grunder för förskoleundervisningens läroplan

Nya grunder för förskoleundervisningens läroplan Nya grunder för förskoleundervisningens läroplan Helsingfors 2.12.2014 Christina Anderssén Utbildningsstyrelsen 1 Arbetet med läroplansgrunderna 2012 2013 2014 2015 Allmänna riktlinjer Läroämnen/innehåll

Läs mer

Anvisningar om barnets plan för småbarnspedagogik

Anvisningar om barnets plan för småbarnspedagogik 20.6.2017 Anvisningar om barnets plan för småbarnspedagogik Syftet med barnets plan för småbarnspedagogik (nedan barnets plan) är att sätta upp gemensamma mål och komma överens om hur barnets individuella

Läs mer

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2016/2017 Förskolan Villekulla Avdelning Norrgården

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2016/2017 Förskolan Villekulla Avdelning Norrgården 2016 Barn och utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2016/2017 Förskolan Villekulla Avdelning Norrgården Norrgårdens vision: Trygghet, glädje, utveckling! INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Läs mer

Förskolan Lejonkulans pedagogiska planering

Förskolan Lejonkulans pedagogiska planering 2016 Barn och utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten Förskolan Lejonkulans pedagogiska planering Lejonkulans vision: Trygghet, glädje, utveckling! INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. Inledning sid. 2 2. Normer

Läs mer

Pedagogisk förankring i den lokala verksamheten. Vägkost modul 1-

Pedagogisk förankring i den lokala verksamheten. Vägkost modul 1- Pedagogisk förankring i den lokala verksamheten Vägkost modul 1- D I S K U S S I O N KONTINUERLIG PROCESS nuläget kontinuitet information delaktighet kunnande analys PLANEN SOM ARBETSVERKTYG SYNEN PÅ LÄRANDE

Läs mer

Förskolan Bullerbyns pedagogiska planering

Förskolan Bullerbyns pedagogiska planering 2017-2018 Barn och utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten Förskolan Bullerbyns pedagogiska planering Bullerbyns vision: Vår förskola ska vara utvecklande, utmanande och lärorik för alla! INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Läs mer

Det lokala arbetet med planen för småbarnspedagogiken i Vasa. Tammerfors Sept.2016

Det lokala arbetet med planen för småbarnspedagogiken i Vasa. Tammerfors Sept.2016 Det lokala arbetet med planen för småbarnspedagogiken i Vasa Tammerfors Sept.2016 Förberedande arbete - Utkast till grunderna för planen för förskoleundervisning 2000, 2010, 2014, nya grunderna 2016 Arbetet

Läs mer

53 09.12.2015. Svenska förskoleverksamhets- och utbildningsnämnden 53

53 09.12.2015. Svenska förskoleverksamhets- och utbildningsnämnden 53 Svenska förskoleverksamhetsoch utbildningsnämnden 53 09.12.2015 Principer för förskoleundervisningen från och med 1.8.2016. 337/12.00.01/2015 Svenska förskoleverksamhets- och utbildningsnämnden 53 Den

Läs mer

Läroplanen som verktyg i en helhetskapande skola

Läroplanen som verktyg i en helhetskapande skola Läroplanen som verktyg i en helhetskapande skola Nordiskt skolledarseminarium Helsingfors 28.1.2016 Christina Anderssén Utbildningsstyrelsen 1 SKOLANS LÄROPLAN och årsplanen som bygger på den KOMMUNENS

Läs mer

Facebook: LP stöd 2016 en välmående skola Twitter #LP2016

Facebook: LP stöd 2016 en välmående skola Twitter #LP2016 En välmående skola www.ops-tyokalupakki.fi/vasa En välmående skola Facebook: LP stöd 2016 en välmående skola Twitter #LP2016 En välmående skola helhetssyn på lärandet 15.4.2015 Helsingfors 16.4.2015 Åbo

Läs mer

Utbildningsstyrelsen. Charlotta Rehn 05/2016

Utbildningsstyrelsen. Charlotta Rehn 05/2016 Utbildningsstyrelsen Charlotta Rehn 05/2016 Utbildningsstyrelsen uppdrag fr.o.m. 1.8.2015 Till Utbildningsstyrelsens uppgifter hör o o o att göra upp och besluta om grunderna för planen för småbarnspedagogik

Läs mer

Lokal arbetsplan läsår 2015/2016

Lokal arbetsplan läsår 2015/2016 Lokal arbetsplan läsår 2015/2016 Förskolan Åmberg Sunne kommun Postadress Besöksadress Telefon och fax Internet Giro och org nr Sunne Kommun Sunne RO växel www.sunne.se 744-2684 bankgiro 40. Skäggebergsskolan

Läs mer

Facebook: LP stöd 2016 en välmående skola Twitter #LP2016

Facebook: LP stöd 2016 en välmående skola Twitter #LP2016 En välmående skola www.ops-tyokalupakki.fi/vasa En välmående skola Facebook: LP stöd 2016 en välmående skola Twitter #LP2016 En välmående skola helhetssyn på lärandet 15.4.2015 Helsingfors 16.4.2015 Åbo

Läs mer

Handlingsplan för Ulvsätersgårdens förskola, läsåret: 2016/2017.

Handlingsplan för Ulvsätersgårdens förskola, läsåret: 2016/2017. Handlingsplan för Ulvsätersgårdens förskola, läsåret: 2016/2017. 2.1 NORMER OCH VÄRDEN Mål för likabehandlingsarbetet utvecklar: öppenhet, respekt, solidaritet och ansvar, förmåga att ta hänsyn till och

Läs mer

TVÅSPRÅKIG UNDERVISNING

TVÅSPRÅKIG UNDERVISNING KAPITEL 10 TVÅSPRÅKIG UNDERVISNING Skolans undervisningsspråk är antingen svenska eller finska och i vissa fall samiska, romani eller teckenspråk. I undervisningen kan enligt lagen om grundläggande utbildning

Läs mer

Lokal arbetsplan läsår 2015/2016

Lokal arbetsplan läsår 2015/2016 Lokal arbetsplan läsår 2015/2016 Förskolan Björkbacken Sunne kommun Postadress Besöksadress Telefon och fax Internet Giro och org nr Sunne Kommun Sunne RO växel www.sunne.se 744-2684 bankgiro 40. Skäggebergsskolan

Läs mer

Kvalitetsrapport Läsåret 2016/2017 Lilla Grönhög, Grönhögsvägen 58-60

Kvalitetsrapport Läsåret 2016/2017 Lilla Grönhög, Grönhögsvägen 58-60 1(17) Systematiskt kvalitetsarbete i förskolan Kvalitetsrapport Läsåret 2016/2017 Lilla Grönhög, Grönhögsvägen 58-60 Linköpings kommun linkoping.se 2 Innehåll SAMMANFATTNING... 3 NORMER OCH VÄRDEN (2.1

Läs mer

Lokal arbetsplan la sa r 2014/15

Lokal arbetsplan la sa r 2014/15 Lokal arbetsplan la sa r 2014/15 Förskolan Bäcken Sunne kommun Postadress Besöksadress Telefon och fax Internet Giro och org nr Sunne Kommun Sunne RO växel www.sunne.se 744-2684 bankgiro 40. Skäggebergsskolan

Läs mer

Läroplan för förskolan

Läroplan för förskolan UTKAST 1: 2017-09-11 Läroplan för förskolan 1. Förskolans värdegrund och uppdrag Grundläggande värden Skolväsendet vilar på demokratins grund. Förskolan ingår i skolväsendet. Enligt skollagen (2010:800)

Läs mer

Verksamhetsplan Duvans förskola

Verksamhetsplan Duvans förskola Verksamhetsplan 2017-2018 Duvans förskola Innehållsförteckning 1. Verksamhetens förutsättningar 2. Resultat 3. Analys 4. och Åtgärder Beslutande: Datum och paragraf: Dokumentansvarig: Reviderad: Gäller

Läs mer

GRUNDERNA FÖR PLANEN FÖR SMÅBARNSPEDAGOGIK

GRUNDERNA FÖR PLANEN FÖR SMÅBARNSPEDAGOGIK GRUNDERNA FÖR PLANEN FÖR SMÅBARNSPEDAGOGIK 2016 Föreskrifter och anvisningar 2016:17 Utbildningsstyrelsen Föreskrifter och anvisningar 2016:17 ISBN 978-952-13-6309-2 (häft.) ISBN 978-952-13-6310-8 (pdf)

Läs mer

ARBETSPLAN FÖRSKOLAN EKBACKEN

ARBETSPLAN FÖRSKOLAN EKBACKEN ARBETSPLAN FÖRSKOLAN EKBACKEN Inledning Förskolan regleras i skollagen och har Skolverket som tillsynsmyndighet. Sedan 1 augusti, 1998, finns en läroplan för förskolan, Lpfö 98. Läroplanen är utformad

Läs mer

Samverkan. Omsorg. Omsorg om den enskildes välbefinnande och utveckling skall prägla verksamheten (LPO 94)

Samverkan. Omsorg. Omsorg om den enskildes välbefinnande och utveckling skall prägla verksamheten (LPO 94) 090629 Samverkan Samverkan sker mellan: barn-barn, pedagog-barn, pedagog-förälder, pedagog-pedagog. Samverkan med kamrater är en förutsättning för att barnen ska nå de mål som finns i läroplanen. Med leken

Läs mer

VERKSAMHETSPLAN FÖR EFTERMIDDAGSVERKSAMHET PÅ SVENSKA

VERKSAMHETSPLAN FÖR EFTERMIDDAGSVERKSAMHET PÅ SVENSKA VERKSAMHETSPLAN FÖR EFTERMIDDAGSVERKSAMHET PÅ SVENSKA Eftermiddagsverksamheten skall stödja och förebygga barnets välmående, samt genom meningsfull och mångsidig verksamhet skapa förutsättningar för växande

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete ht12/vt13 Rönnbäret

Systematiskt kvalitetsarbete ht12/vt13 Rönnbäret Läroplanens mål 1.1 Normer och värden. Förskolan skall aktivt och medvetet påverka och stimulera barnen att utveckla förståelse för vårt samhälles gemensamma demokratiska värderingar och efterhand omfatta

Läs mer

Tyck till om förskolans kvalitet!

Tyck till om förskolans kvalitet! (6) Logga per kommun Tyck till om förskolans kvalitet! Självskattning ett verktyg i det systematiska kvalitetsarbetet Dokumentet har sin utgångspunkt i Lpfö 98/0 och har till viss del en koppling till

Läs mer

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Kotten

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Kotten Förskoleavdelningen Lokal Arbetsplan för Kotten 2016-2017 Innehållsförteckning: 1. Förskolans värdegrund 3 2. Mål och riktlinjer 4 2.1 Normer och värden 4 2.2 Utveckling och lärande 5-6 2.3 Barns inflytande

Läs mer

KAPITEL 3 DEN GRUNDLÄGGANDE UTBILDNINGENS UPPDRAG OCH MÅL. 3.1 Den grundläggande utbildningens uppdrag

KAPITEL 3 DEN GRUNDLÄGGANDE UTBILDNINGENS UPPDRAG OCH MÅL. 3.1 Den grundläggande utbildningens uppdrag KAPITEL 3 DEN GRUNDLÄGGANDE UTBILDNINGENS UPPDRAG OCH MÅL 3.1 Den grundläggande utbildningens uppdrag Varje skola som ger grundläggande utbildning har som uppdrag att undervisa och fostra. Det innebär

Läs mer

Vårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till

Vårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till Vårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till våra lokala mål och beskrivit våra metoder. På förskolan

Läs mer

Mål för Banvaktens Förskola Läsåret 2013/2014

Mål för Banvaktens Förskola Läsåret 2013/2014 2012-10-15 Sid 1 (7) Mål för Banvaktens Förskola Läsåret 2013/2014 V A L B O F Ö R S K O L E O M R Å D E Tfn 026-178000 (vx), www.gavle.se Sid 2 (7) 2.1 NORMER OCH VÄRDEN Mål för likabehandlingsarbetet

Läs mer

för Rens förskolor Bollnäs kommun

för Rens förskolor Bollnäs kommun för Bollnäs kommun 2015-08-01 1 Helhetssyn synen på barns utveckling och lärande Återkommande diskuterar och reflekterar kring vad en helhetssyn på barns utveckling och lärande, utifrån läroplanen, innebär

Läs mer

Arbetsplan 2015/2016

Arbetsplan 2015/2016 Arbetsplan 2015/2016 Reviderad nov 2015 Varje dag är en dag fylld av glädje, trygghet lek och lärande Förskolor öster område 2; Kameleonten, Måsen och Snöstjärnan. Förskolenämnd VÅR VERKSAMHET Från och

Läs mer

KNUTBYSKOLAN Utbildningsförvaltningen. Arbetsplan för fritidshemmet

KNUTBYSKOLAN Utbildningsförvaltningen. Arbetsplan för fritidshemmet KNUTBYSKOLAN Utbildningsförvaltningen Arbetsplan för fritidshemmet Innehåll Inledning... 3 Normer och värden... 4 Jämställdhet mellan flickor och pojkar... 5 Barns delaktighet och inflytande... 6 Ett mångkulturellt

Läs mer

Bildkonst. Läroämnets uppdrag årskurs 1 2. Allmän beskrivning av läroämnet bildkonst

Bildkonst. Läroämnets uppdrag årskurs 1 2. Allmän beskrivning av läroämnet bildkonst Bildkonst Läroämnets uppdrag årskurs 1 2 Allmän beskrivning av läroämnet bildkonst Undervisningen i bildkonst har som uppdrag att handleda eleverna att genom konsten utforska och uttrycka en kulturellt

Läs mer

Barnets plan för. småbarnspedagogik

Barnets plan för. småbarnspedagogik Barnets plan för småbarnspedagogik Ett barn som deltar i småbarnspedagogisk verksamhet har enligt lagen om småbarnspedagogik rätt till systematisk och målinriktad fostran, undervisning och vård. För att

Läs mer

Funktionell kvalitet VERKTYG FÖR BEDÖMNING AV FÖRSKOLANS MÅLUPPFYLLELSE OCH PEDAGOGISKA PROCESSER

Funktionell kvalitet VERKTYG FÖR BEDÖMNING AV FÖRSKOLANS MÅLUPPFYLLELSE OCH PEDAGOGISKA PROCESSER Funktionell kvalitet VERKTYG FÖR BEDÖMNING AV FÖRSKOLANS MÅLUPPFYLLELSE OCH PEDAGOGISKA PROCESSER GENERELL KARAKTÄR FÖRSKOLANS MÅLUPPFYLLELSE MÅL Målen anger inriktningen på förskolans arbete och därmed

Läs mer

VERKSAMHETSPLAN Vimpelns Förskola 2014/2015

VERKSAMHETSPLAN Vimpelns Förskola 2014/2015 VERKSAMHETSPLAN Vimpelns Förskola 2014/2015 2.1 NORMER OCH VÄRDEN 1 Mål för likabehandlingsarbetet Mål Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar Öppenhet, respekt, solidaritet och ansvar Förmåga

Läs mer

GYMNASTIK ÅRSKURS 1 2

GYMNASTIK ÅRSKURS 1 2 GYMNASTIK ÅRSKURS 1 2 Läroämnets uppdrag Uppdraget i gymnastikundervisningen är att påverka elevernas välbefinnande genom att stödja den fysiska, sociala och psykiska funktionsförmågan och en positiv inställning

Läs mer

Mål för Häcklinge Förskola / Leoparden Läsåret 2013/2014

Mål för Häcklinge Förskola / Leoparden Läsåret 2013/2014 2012-10-15 Sid 1 (7) Mål för Häcklinge Förskola / Leoparden Läsåret 2013/2014 V A L B O F Ö R S K O L E O M R Å D E Tfn 026-178000 (vx), www.gavle.se Sid 2 (7) 2.1 NORMER OCH VÄRDEN Mål för likabehandlingsarbetet

Läs mer

Pedagogisk planering Verksamhetsåret Förskolan Bergabacken

Pedagogisk planering Verksamhetsåret Förskolan Bergabacken Förskoleverksamheten Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2016-2017 Förskolan Bergabacken 1 Innehållsförteckning Förskoleverksamhetens vision sidan 3 Inledning och Förutsättningar sidan 4 Normer och värden

Läs mer

Normer och värden (Detta är ett fast och ständigt återkommande inslag i vår verksamhet).

Normer och värden (Detta är ett fast och ständigt återkommande inslag i vår verksamhet). Utgår från kvalitetsredovisning 2014-15 samt utifrån barnens ålder och mognad. Normer och värden Förskolan ska aktivt och medvetet påverka och stimulera barnen att utveckla förståelse för vårt samhälles

Läs mer

LIVSÅSKÅDNINGSKUNSKAP ÅRSKURS 3-6

LIVSÅSKÅDNINGSKUNSKAP ÅRSKURS 3-6 LIVSÅSKÅDNINGSKUNSKAP ÅRSKURS 3-6 Läroämnets uppdrag Uppdraget för undervisningen i livsåskådningskunskap är att främja elevernas förmåga att sträva efter det goda livet. I livsåskådningskunskapen ses

Läs mer

Handlingsplan För Gröna. Markhedens förskola 2014/2015

Handlingsplan För Gröna. Markhedens förskola 2014/2015 2012-10-15 Sid 1 (12) Handlingsplan För Gröna Markhedens förskola 2014/2015 X X X X F Ö R S K O L E O M R Å D E Tfn 026-178000 (vx), 026-17 (dir) www.gavle.se Sid 2 (12) 2.1 NORMER OCH VÄRDEN Mål för likabehandlingsarbetet

Läs mer

PEDAGOGISK DOKUMENTATION TILL VILKEN NYTTA? Karis, Jan-Erik Mansikka, universitetslektor, Helsingfors universitet

PEDAGOGISK DOKUMENTATION TILL VILKEN NYTTA? Karis, Jan-Erik Mansikka, universitetslektor, Helsingfors universitet PEDAGOGISK DOKUMENTATION TILL VILKEN NYTTA? Karis, 12.5.2017 Jan-Erik Mansikka, universitetslektor, Helsingfors universitet VAD SÄGER DE NYA GRUNDERNA? Pedagogisk dokumentation (kap. 4.2) en arbetsmetod

Läs mer

Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2013/2014

Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2013/2014 Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2013/2014 Förskolan Båten Simvägen 37 135 40 Tyresö 070-169 83 98 Arbetsplan 2013/2014 Vårt uppdrag Förskolan ska lägga grunden för ett livslångt lärande.

Läs mer

Grunderna för planen för småbarnspedagogik Vasa Charlotta Rehn Utbildningsstyrelsen

Grunderna för planen för småbarnspedagogik Vasa Charlotta Rehn Utbildningsstyrelsen Grunderna för planen för småbarnspedagogik 24.11.2016 Vasa Charlotta Rehn Utbildningsstyrelsen Från barndagvård till småbarnspedagogik Beredningen, förvaltningen och styrningen av lagstiftningen om barndagvård

Läs mer

Årsplan Förskolan Kastanjen 2015/16

Årsplan Förskolan Kastanjen 2015/16 Reviderad 150824 Årsplan Förskolan Kastanjen 2015/16 Förskolan har 5 avdelningar med stegrande åldersgrupper och roterande personal. Åldersindelningen på avdelningarna är 1 åringar, 1-2 åringar 2-3 åringar,

Läs mer

VITSIPPANS LOKALA ARBETSPLAN

VITSIPPANS LOKALA ARBETSPLAN VITSIPPANS LOKALA ARBETSPLAN 2016-2017 Innehåll 2016-05-11 Presentation Förskolans värdegrund och uppdrag Normer och värden Utveckling och lärande Barns inflytande Förskola och hem Samverkan med förskoleklass,

Läs mer

Verksamhetsidé för Solkattens förskola

Verksamhetsidé för Solkattens förskola Verksamhetsidé för Solkattens förskola VERKSAMHETSIDÉ Solkattens förskola är en demokratisk mötesplats för barns lek, lärande och utveckling, inflytande och delaktighet. En välkomnande förskola som genomsyras

Läs mer

3 Förskoleklassen. Förskoleklassens syfte och centrala innehåll

3 Förskoleklassen. Förskoleklassens syfte och centrala innehåll 3 Förskoleklassen Förskoleklassens syfte och centrala innehåll Undervisningen i förskoleklass som anordnas vid en skolenhet med sameskola ska utgå från den värdegrund och det uppdrag samt de övergripande

Läs mer

Vägkost från Utbildningsstyrelsen

Vägkost från Utbildningsstyrelsen Vägkost från Utbildningsstyrelsen LPstöd2016 Modul 2.2 Christina Anderssén Utbildningsstyrelsen 1 Vad nytt? Grunderna för förskoleundervisningens läroplan i bokform (20 ) http://verkkokauppa.oph.fi/epages/oph.sf/sv_fi/?objectpath=/shops

Läs mer

Verksamhetsplan Solhaga förskola Förutsättningar. Verksamhetsidé vision. Oktober 2016 Förvaltning för livslångt lärande

Verksamhetsplan Solhaga förskola Förutsättningar. Verksamhetsidé vision. Oktober 2016 Förvaltning för livslångt lärande Oktober 2016 Förvaltning för livslångt lärande Verksamhetsplan Solhaga förskola 2016-2017 Förutsättningar 35 platser Två avdelningar, Solen 1 3 år, Månen 3 5 år 7 pedagoger (4 förskollärare, tre barnskötare

Läs mer

Arbetsplan för förskolorna Adolfsbergs Intraprenad

Arbetsplan för förskolorna Adolfsbergs Intraprenad Arbetsplan för förskolorna Adolfsbergs Intraprenad 2016-2017 Skutan Skeppet Glommagården Adolfsbergsskolans förskola 1 Vår verksamhetsidé Alla barn och vuxna ska känna sig välkomna i vår verksamhet. Det

Läs mer

Skolverkets föreskrifter om påbyggnadsutbildningen Barnskötare inom kommunal vuxenutbildning

Skolverkets föreskrifter om påbyggnadsutbildningen Barnskötare inom kommunal vuxenutbildning SKOLFS 2004:18 Utkom från trycket den 24 augusti 2004 Senaste lydelse av Skolverkets föreskrifter om påbyggnadsutbildningen Barnskötare inom kommunal vuxenutbildning 2004-08-09 Skolverket föreskriver med

Läs mer

Skolförvaltningen Sörgårdens förskola MÅLBILD. Mölndal (reviderad augusti -16)

Skolförvaltningen Sörgårdens förskola MÅLBILD. Mölndal (reviderad augusti -16) Skolförvaltningen Sörgårdens förskola MÅLBILD Sörgårdens förskola Mölndal (reviderad augusti -16) Våra styrdokument FN: deklaration om de mänskliga rättigheterna FN:s barnkonvention Läroplanen för förskolan

Läs mer

Läroplan för förskoleundervisningen i Larsmo kommun

Läroplan för förskoleundervisningen i Larsmo kommun Läroplan för förskoleundervisningen i Larsmo kommun Namn Kommun Läroplan för förskoleundervisningen i Larsmo kommun Larsmo Träder i kraft 1.8.2016 Innehållsförteckning 1. Uppgörandet, uppföljningen och

Läs mer

Kvalitetskriterier för morgonoch eftermiddagsverksamheten inom den grundläggande utbildningen och för skolans klubbverksamhet

Kvalitetskriterier för morgonoch eftermiddagsverksamheten inom den grundläggande utbildningen och för skolans klubbverksamhet Kvalitetskriterier för morgonoch eftermiddagsverksamheten inom den grundläggande utbildningen och för skolans klubbverksamhet Morgon- och eftermiddagsverksamheten inom den grundläggande utbildningen Beskrivning

Läs mer

Planen för småbarnspedagogik i Pargas stad

Planen för småbarnspedagogik i Pargas stad Planen för småbarnspedagogik i Pargas stad Namn Planen för småbarnspedagogik i Pargas stad Kommun Pargas Träder i kraft 30.5.2017 Innehållsförteckning 1. Utarbeta, utvärdera och utveckla planen för småbarnspedagogik.......

Läs mer

ÖSTERMALM BARN OCH UNGDOM

ÖSTERMALM BARN OCH UNGDOM ÖSTERMALM BARN OCH UNGDOM Handläggare: Jacky Cohen TJÄNSTEUTLÅTANDE DNR 2009-907-400 1 (7) 2009-11-30 BILAGA 2. MÅL - INDIKATORER - ARBETSSÄTT - AKTIVITETER... 2 1. NÄMNDMÅL:... 2 A. NORMER OCH VÄRDEN...

Läs mer

Handlingsplan. Storhagens förskola. Ht16/Vt17

Handlingsplan. Storhagens förskola. Ht16/Vt17 Handlingsplan Storhagens förskola Ht16/Vt17 1 2.1 NORMER OCH VÄRDEN Mål för likabehandlingsarbetet utvecklar: öppenhet, respekt, solidaritet och ansvar, förmåga att ta hänsyn till och leva sig in i andra

Läs mer

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2014/15 Förskolan Junibacken

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2014/15 Förskolan Junibacken Förskoleverksamheten Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2014/15 Förskolan Junibacken 1 Innehållsförteckning Förskoleverksamhetens vision sidan 3 Inledning sidan 4 Förutsättningar sidan 4 Normer och värden

Läs mer

Karlshögs Fritidshem

Karlshögs Fritidshem rlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarls högkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshö gkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlsögkarlshögkarlshögkarlshögka

Läs mer

Förskolan Bullerbyns pedagogiska planering

Förskolan Bullerbyns pedagogiska planering 2016 Barn och utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten Förskolan Bullerbyns pedagogiska planering Bullerbyns vision: Förskolan ska vara trygg, utvecklande och lärorik för alla! Förskoleverksamhetens

Läs mer

Förskolan är byggd för två avdelningar. Vi arbetar i storarbetslag över hela förskolan, med personalrotation.

Förskolan är byggd för två avdelningar. Vi arbetar i storarbetslag över hela förskolan, med personalrotation. Verksamhetsplan för Kvarngårdens förskola 2016/2017 Enhet Kvarngårdens förskola Förskoleverksamhet 1-5 år Förutsättningar Förskolan är byggd för två avdelningar. Vi arbetar i storarbetslag över hela förskolan,

Läs mer

Avdelning Blå. Handlingsplan för Markhedens Förskola 2015/ Sid 1 (17) V A L B O F Ö R S K O L E E N H E T. Tfn (vx),

Avdelning Blå. Handlingsplan för Markhedens Förskola 2015/ Sid 1 (17) V A L B O F Ö R S K O L E E N H E T. Tfn (vx), 2011-10-17 Sid 1 (17) Handlingsplan för Markhedens Förskola Avdelning Blå 2015/2016 V A L B O F Ö R S K O L E E N H E T Tfn 026-178000 (vx), 026-17 (dir) www.gavle.se Sid 2 (17) 2.1 NORMER OCH VÄRDEN Mål

Läs mer

Årsplan Förskolan Kastanjen 2014/15

Årsplan Förskolan Kastanjen 2014/15 Reviderad 140820 Årsplan Förskolan Kastanjen 2014/15 Förskolan har 5 avdelningar med stegrande åldersgrupper och roterande personal. Åldersindelningen på avdelningarna är 1-2 åringar, 2-3 åringar 3-4 åringar,

Läs mer

PLANEN FÖR SMÅBARNSPEDAGOGIK I HELSINGFORS 2017

PLANEN FÖR SMÅBARNSPEDAGOGIK I HELSINGFORS 2017 PLANEN FÖR SMÅBARNSPEDAGOGIK I HELSINGFORS 2017 UTKAST 15.3.2017 1 Innehåll 1 Inledning... 4 1.1 Grunderna för planen för småbarnspedagogik... 4 1.2 Planen för småbarnspedagogik i Helsingfors... 4 1.3

Läs mer

3 Förskoleklassen. Förskoleklassens syfte och centrala innehåll

3 Förskoleklassen. Förskoleklassens syfte och centrala innehåll 3 Förskoleklassen Förskoleklassens syfte och centrala innehåll Undervisningen i en förskoleklass som anordnas vid en skolenhet med specialskola ska utgå från den värdegrund och det uppdrag samt de övergripande

Läs mer

Lidingö Specialförskola Arbetsplan

Lidingö Specialförskola Arbetsplan Lidingö Specialförskola Arbetsplan 2017 2018 Förskolans styrdokument Internationella styrdokument: FNs deklaration om mänskliga rättigheter FNs barnkonvention Nationella styrdokument Skollagen 2010:800

Läs mer

DET ANDRA INHEMSKA SPRÅKET FINSKA, A-LÄROKURS. Annika Lassus, alassus@abo.fi Vasa övningsskola

DET ANDRA INHEMSKA SPRÅKET FINSKA, A-LÄROKURS. Annika Lassus, alassus@abo.fi Vasa övningsskola DET ANDRA INHEMSKA SPRÅKET FINSKA, A-LÄROKURS Annika Lassus, alassus@abo.fi Vasa övningsskola Läroämnets uppdrag Språk är en förutsättning för lärande och tänkande. Språket är närvarande i all verksamhet

Läs mer

Fritidshemmets syfte och centrala innehåll

Fritidshemmets syfte och centrala innehåll Regeringsredovisning: förslag till text i Lgr11 om fritidshemmet U2015/191/S 2015-11-23 Dnr: 2015:201 Fritidshemmets syfte och centrala innehåll Undervisningen i fritidshemmet ska utgå från den värdegrund

Läs mer

Lokal arbetsplan läsår 2015/2016

Lokal arbetsplan läsår 2015/2016 Lokal arbetsplan läsår 2015/2016 Förskolan Björkbacken Sunne kommun Postadress Besöksadress Telefon och fax Internet Giro och org nr Sunne Kommun Sunne RO växel www.sunne.se 744-2684 bankgiro 40. Skäggebergsskolan

Läs mer

Mål för Markhedens Förskola Läsåret 2013/2014

Mål för Markhedens Förskola Läsåret 2013/2014 2012-10-15 Sid 1 (7) Mål för Markhedens Förskola Läsåret 2013/2014 V A L B O F Ö R S K O L E O M R Å D E Tfn 026-178000 (vx), www.gavle.se Sid 2 (7) 2.1 NORMER OCH VÄRDEN Mål för likabehandlingsarbetet

Läs mer

Lärandet och mångsidig kompetens

Lärandet och mångsidig kompetens Lärandet och mångsidig kompetens 14-15.3.2017 PeD Johanna Still & PeM Mikaela Svanbäck-Laaksonen Åbo Akademi Storgatan 7 68600 Jakobstad 21.3.2017 1 Värdegrund Privata värdegrund Professionella yrkesetiken

Läs mer

Plan för småbarnspedagogik på svenska i Esbo. Från och med

Plan för småbarnspedagogik på svenska i Esbo. Från och med Plan för småbarnspedagogik på svenska i Esbo Från och med 1.8.2017 Resultatenheten Svenska bildningstjänster2017 Innehållsförteckning 1. GRUNDERNA FÖR PLANEN FÖR SMÅBARNSPEDAGOGIK OCH DE LOKALA PLANERNA

Läs mer

LÄROPLANEN I ETT NÖTSKAL

LÄROPLANEN I ETT NÖTSKAL LÄROPLANEN I ETT NÖTSKAL 1 LÄROPLANEN I ETT NÖTSKAL Innehåll Förbundet Hem och Skola i Finland rf. 2016 Denna broschyr utgår ifrån Grunderna för läroplanen för den grundläggande utbildningen 2014 och Utbildningsstyrelsens

Läs mer

Lokal arbetsplan läsår 2015/2016

Lokal arbetsplan läsår 2015/2016 Lokal arbetsplan läsår 2015/2016 Förskolan Klätten Sunne kommun Postadress Besöksadress Telefon och fax Internet Giro och org nr Sunne Kommun Sunne RO växel www.sunne.se 744-2684 bankgiro 40. Skäggebergsskolan

Läs mer

GRUNDERNA FÖR FÖRSKOLEUNDERVISNINGENS

GRUNDERNA FÖR FÖRSKOLEUNDERVISNINGENS GRUNDERNA FÖR FÖRSKOLEUNDERVISNINGENS LÄROPLAN 2014 Föreskrifter och anvisningar 2014:94 Utbildningsstyrelsen Föreskrifter och anvisningar 2014:94 ISBN 978-952-13-6000-8 (häft.) ISBN 978-952-13-6001-5

Läs mer

Gun Oker-Blom 1

Gun Oker-Blom 1 Läroplanen som verktyg för en helhetsskapande skola; med fokus på gymnasiet Gun Oker-Blom, Utbildningsstyrelsen Nordiskt skolledarseminarium 28.1. 2016 28.1.2016 Gun Oker-Blom 1 Upplägg Läroplanen och

Läs mer

Arbetsplan. för. Östra Fäladens förskola. Läsår 10/11

Arbetsplan. för. Östra Fäladens förskola. Läsår 10/11 Arbetsplan för Östra Fäladens förskola Läsår 10/11 Förskolan har ett pedagogiskt uppdrag och är en del av skolväsendet. Läroplanen för förskolan, Lpfö 98, är ett styrdokument som ligger till grund för

Läs mer

Flerspråkighet och modersmålsstöd i förskolan

Flerspråkighet och modersmålsstöd i förskolan Flerspråkighet och modersmålsstöd i förskolan Gemensamma riktlinjer för Trelleborgs kommuns förskoleverksamhet Inledning Barn med annat modersmål som ges möjlighet att utveckla detta får bättre möjligheter

Läs mer

Lokal arbetsplan. Furulunds förskolor HT 2011 VT 2012

Lokal arbetsplan. Furulunds förskolor HT 2011 VT 2012 Lokal arbetsplan Furulunds förskolor HT 2011 VT 2012 1 Arbetet i verksamheten Den lokala arbetsplanen utgår från kvalitetsredovisningen av verksamheten under höstterminen 2010 vårterminen 2011.Här anges

Läs mer

Förskolan Bullerbyns pedagogiska planering

Förskolan Bullerbyns pedagogiska planering 2014 Barn och utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten Förskolan Bullerbyns pedagogiska planering Bullerbyns vision: Förskolan ska vara utvecklande, utmanande och lärorik för alla! INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Läs mer

Handlingsplan för. Nya Lurbergsgården

Handlingsplan för. Nya Lurbergsgården Sid 1 (13) Handlingsplan för Nya Lurbergsgården X X X F Ö R S K O L E E N H E T Tfn 026-178000 (vx), 026-17 (dir) www.gavle.se Sid 2 (13) 2.1 NORMER OCH VÄRDEN Mål för likabehandlingsarbetet Mål Förskolan

Läs mer

Grunderna för planen för småbarnspedagogik

Grunderna för planen för småbarnspedagogik Grunderna för planen för småbarnspedagogik 13.9.2016 Vägkost kick off i Tammerfors Charlotta Rehn Utbildningsstyrelsen Från barndagvård till småbarnspedagogik Beredningen, förvaltningen och styrningen

Läs mer

Grunderna för morgon- och eftermiddagsverksamheten för skolelever. Utbildningsstyrelsen

Grunderna för morgon- och eftermiddagsverksamheten för skolelever. Utbildningsstyrelsen Grunderna för morgon- och eftermiddagsverksamheten för skolelever Utbildningsstyrelsen Till kommunstyrelserna DNR 5/011/2004 FÖRESKRIFT Lagstadgad, bör iakttas DATUM 27.2.2004 Giltighetstid Fr.o.m. 1.8.2004

Läs mer

Lokal arbetsplan År 2009 Uppdatering år 2010

Lokal arbetsplan År 2009 Uppdatering år 2010 Lokal arbetsplan År 2009 Uppdatering år 2010 Solvägens förskola består av 2 avdelningar Junibacken 1år-2,5år 15 barn Saltkråkan 2,5år-5år 22 barn På Junibacken arbetar: Maria 100%, barnskötare Kicki 100

Läs mer

Kvalitetsrapport Fristående förskola Läsåret 2015/2016 (1 juli juni 2016)

Kvalitetsrapport Fristående förskola Läsåret 2015/2016 (1 juli juni 2016) Kvalitetsrapport Fristående förskola Läsåret 2015/2016 (1 juli 2015 30 juni 2016) Förskolans namn. Huvudman. 1. Beskrivning av verksamheten En presentation av förskolan. Beskriv kortfattat organisation:

Läs mer

Handledning i enlighet med nya läroplanen handledning är alla lärares sak. Kohur Sonja Andersson

Handledning i enlighet med nya läroplanen handledning är alla lärares sak. Kohur Sonja Andersson Handledning i enlighet med nya läroplanen handledning är alla lärares sak Kohur 28.04.2016 Sonja Andersson De nya läroplansgrunderna och lärarens roll Värdegrunden, synen på lärande och verksamhetskulturen

Läs mer

Regeringen föreskriver följande. Den läroplan som framgår av bilagan till denna förordning skall gälla för förskolan.

Regeringen föreskriver följande. Den läroplan som framgår av bilagan till denna förordning skall gälla för förskolan. VERSION 170823 - UTSKICK Förordning (SKOLFS 2018:xx) om läroplan för förskolan Regeringen föreskriver följande. Den läroplan som framgår av bilagan till denna förordning skall gälla för förskolan. Denna

Läs mer

Avdelningen Gula. Handlingsplan för Markhedens Förskola 2013/ Sid 1 (14) V A L B O F Ö R S K O L E E N H E T

Avdelningen Gula. Handlingsplan för Markhedens Förskola 2013/ Sid 1 (14) V A L B O F Ö R S K O L E E N H E T 2011-10-17 Sid 1 (14) Handlingsplan för Markhedens Förskola Avdelningen Gula 2013/2014 V A L B O F Ö R S K O L E E N H E T Tfn 026-178000 (vx), 026-17 (dir) www.gavle.se Sid 2 (14) 2.1 NORMER OCH VÄRDEN

Läs mer

Arbetsplan för Östra förskolan

Arbetsplan för Östra förskolan Bildningsförvaltningen Område Öst/Tingdal HT 2015 Arbetsplan för Östra förskolan Inledning: Östra förskolans arbetsplan bygger på de olika styrdokumenten som läroplanen, bildningsnämndens mål samt vårt

Läs mer

Skolans uppdrag är att främja lärande där individen stimuleras att inhämta och utveckla kunskaper och värden.

Skolans uppdrag är att främja lärande där individen stimuleras att inhämta och utveckla kunskaper och värden. Författningsstöd Övergripande författningsstöd 1 kap. 4 skollagen Utbildningen inom skolväsendet syftar till att barn och elever ska inhämta och utveckla kunskaper och värden. Den ska främja alla barns

Läs mer

Sida 1(7) Lokal arbetsplan. Lövåsens förskola

Sida 1(7) Lokal arbetsplan. Lövåsens förskola 1(7) Lokal arbetsplan Lövåsens förskola 2010/2011 2 Innehållsförteckning Inledning 3 2.1 Normer och värden 3 Mål 3 3 2.2 Utveckling och lärande 3 Mål 3 4 2.3 Barns inflytande 4 Mål 4 4 2.4 Förskola och

Läs mer

LP-stöd 2016 MODUL Ingelisa Wikholm

LP-stöd 2016 MODUL Ingelisa Wikholm LP-stöd 2016 MODUL 4 25.9.2014 Ingelisa Wikholm Var står LP-arbetet just nu? - UBS:s tidtabell - kort information om turné kring förskolan E-grunder - normdel - stöddel - eventuellt material för lärarhandledning

Läs mer

Handlingsplan. Storhagens förskola 2015/2016

Handlingsplan. Storhagens förskola 2015/2016 Handlingsplan Storhagens förskola 2015/2016 1 2.1 NORMER OCH VÄRDEN Mål för likabehandlingsarbetet Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar: öppenhet, respekt, solidaritet och ansvar, förmåga

Läs mer

Handlingsplan för. Trollgårdens förskola 2013/2014

Handlingsplan för. Trollgårdens förskola 2013/2014 2012-10-15 Sid 1 (12) Handlingsplan för Trollgårdens förskola 2013/2014 X X X X F Ö R S K O L E O M R Å D E Tfn 026-178000 (vx), 026-17 (dir) www.gavle.se Sid 2 (12) 2.1 NORMER OCH VÄRDEN Mål för likabehandlingsarbetet

Läs mer