Grunderna för planen för småbarnspedagogik

Transkript

1 Grunderna för planen för småbarnspedagogik - short & simple Charlotta Rehn Utbildningsstyrelsen

2 Från barndagvård till småbarnspedagogik Beredningen, förvaltningen och styrningen av lagstiftningen om barndagvård flyttades från social- och hälsovårdsministeriet till undervisnings- och kulturministeriet Småbarnspedagogiken är nu ännu tydligare än förr en del av det finländska utbildningssystemet Första skedet av nya lagen om småbarnspedagogik trädde i kraft Utbildningsstyrelsen blev sakkunnigt ämbetsverk för småbarnspedagogiken fr.o.m

3 Utbildningsstyrelsens uppdrag fr.o.m Till Utbildningsstyrelsens uppgifter hör o att göra upp och besluta om grunderna för planen för småbarnspedagogik o att svara för utvecklandet av småbarnspedagogiken o att främja uppnåendet av goda resultat i småbarnspedagogiken och följa hur den ordna (Lag om utbildningsstyrelsen 2 ) 3

4 Dokument som styr småbarnspedagogiken och förskoleundervisningen Grunderna för förskoleundervisningens läroplan Kommittébetänkande; mål Grunderna för planen för småbarnspedagogik

5 Grunderna för planen för småbarnspedagogik är en norm, inte en rekommendation

6 Grunderna för planen för småbarnspedagogik Grunderna för planen för småbarnspedagogik ska bidra till att verksamheten håller hög kvalitet och genomförs på lika grunder i hela landet likvärdiga förutsättningar för alla barn Tre nivåer: de nationella grunderna för planen för småbarnspedagogik de lokala planerna för småbarnspedagogik barnens planer för småbarnspedagogik En norm

7 Den allmänbildande utbildningen och småbarnspedagogiken förnyas Förskola, grundläggande och påbyggnadsutbildningen Gymnasiet Lokal lp Lokal lp Småbarnspedagogiken Lokal plan Gymn. o grundl förberedande Lokal lp Grundläggande och gymnasiet för vuxna Lokal lp Grundläggande konstundervisning Lokal lp 7

8 En enhetlig lärstig Småbarnspedagogik Förskoleundervisning Grundläggande utbildning idiga övergångar Smidiga övergångar Smidiga övergångar Smidiga övergång Grunder och lokala planer gjorda i samarbete

9 Utgångspunkter för revideringen av grunderna för planen för småbarnspedagogik Barnet - Lagen om småbarnspedagogik - Barnens verksamhetsmiljö i förändring - Barnens behov nu och i framtiden

10 Kärnan i lagen om småbarnspedagogik Från lagen om barndagvård till lagen om småbarnspedagogik Barnets rätt till småbarnspedagogik Planen för småbarnspedagogik blir bindande - NORM Barnets bästa Förnyade mål Barnets plan för småbarnspedagogik Småbarnspedagogisk miljö Utvärdering Barnens och vårdnadshavarnas delaktighet Mångprofessionellt samarbete

11 Styrdokument för småbarnspedagogiken - hur hänger allt ihop? Lag om småbarnspedagogik Grunderna för planen för småbarnspedagogik 2016 (Utbildningsstyrelsen) Lokala planer för småbarnspedagogik Enligt serviceproducent, enhet, grupp eller verksamhetsform, regionalt Barnets plan för småbarnspedagogik 11

12 Grunderna för planen för småbarnspedagogik baserar sig på de styrkor som redan finns inom småbarnspedagogiken beaktar småbarnspedagogikens särdrag motsvarar de förändringar som har skett i barnens uppväxtmiljö och i verksamhetsmiljöerna inom småbarnspedagogiken stödjer barnets helhetsmässiga utveckling, lärande och välbefinnande främjar livslångt lärande och utbildningsmässig jämlikhet stödjer det pedagogiska utvecklingsarbetet på lokal nivå 12

13 Planen för småbarnspedagogik i de olika verksamhetsformerna Småbarnspedagogik ges på daghem, i familjedagvård eller som övrig småbarnspedagogik, exempelvis i form av klubb- och lekverksamhet. Målen i lagen om småbarnspedagogik och i grunderna för planen för småbarnspedagogik styr alla verksamhetsformer av småbarnspedagogik Barnets plan för småbarnspedagogik görs upp på daghem och i familjedagvård Det är viktigt att vårdnadshavarna får tillräcklig information om alla verksamhetsformer med avseende på deras innehåll och särdrag. 13

14 Småbarnspedagogikens mångprofessionella personal är en resurs Lagen om småbarnspedagogik betonar pedagogikens roll Barnträdgårdslärarna, barnskötarna och den övriga personalen inom småbarnspedagogiken planerar och genomför verksamheten tillsammans Barnträdgårdsläraren helhetsansvar för att planera verksamheten i barngruppen genomföra en systematisk och målinriktad verksamhet utvärdera och utveckla verksamheten utarbeta barnets plan för småbarnspedagogik Daghemmens mångprofessionella personal utgör en resurs för genomförandet av kvalitativ småbarnspedagogik, då allas kompetens, ansvarsområden, uppgifter och yrkesroller tas till vara på ett ändamålsenligt sätt. 14

15 Barnets plan för småbarnspedagogik - ett pedagogiskt, lagstadgat dokument Utarbetas för varje barn på ett daghem eller i familjedagvård Planen ska utgå från barnets behov och barnets bästa Personalen har ansvar för att göra varje barn delaktigt och för att hitta lämpliga sätt att klarlägga barnets perspektiv De mål som beskrivs i barnens planer ska beaktas då verksamheten i barngruppen planeras och lärmiljöerna utvecklas Sakkunniga och andra parter som stödjer barnets utveckling och lärande deltar vid behov i utarbetandet av barnets planen Verktyg för utvärdering -> man utvärderar inte barnet utan verksamheten, hur den har organiserats och hur pedagogiken har genomförts Lokalt beslutar man om strukturen för barnets plan för småbarnspedagogik och riktlinjer för hur den ska utarbetas och utvärderas

16 Att göra upp barnets plan för småbarnspedagogik Vid daghemmen ansvarar en person som har behörighet som barnträdgårdslärare för att planen för småbarnspedagogik utarbetas och utvärderas. (Lag om småbarnspedagogik 7 a ) Barnträdgårdsläraren har det pedagogiska ansvaret för att göra upp barnets plan för småbarnspedagogik. Personalen i barngruppen deltar tillsammans då planen görs upp och utvärderas. På lokal nivå bestämmer man vem som för diskussionerna och vem som har pedagogisk kompetens för den uppgiften. Barnträdgårdslärarens sakkunskap ska anlitas då en plan utarbetas för ett barn i familjedagvård. T.ex. den daghemsföreståndare eller lokala dagvårdschef som ansvarar för familjedagvården svarar för att barnens planer görs upp och följs upp i enlighet med grunderna Övervakning av den privata familjedagvården ska också beaktas. 17

17 Målet med den pedagogiska verksamheten är att främja barnens lärande och välbefinnande samt mångsidiga kompetens. 18

18 1) Varje barn är unikt och värdefullt Varje barn har rätt till en god och trygg barndom (2.4) Det att alla är lika värda betyder inte att alla är likadana. (3.1) Alla barn har rätt att bli hörda och sedda (2.4) Barnen har rätt att uttrycka sig, sina tankar och åsikter (2.4) Personalen ska uppmuntra barnen att göra val oberoende av könsbundna eller andra personrelaterade stereotypa rollmönster och förväntningar. (3.1) Barnen har rätt att leka, lära sig genom lek, glädjas över sitt lärande och bilda sig en uppfattning om sig själva, sina identiteter och världen utifrån sina egna perspektiv. (2.4) Varje barn ska få uppleva och känna glädje över att lyckas och lära sig och över sig själv som en lärande individ (2.5) 21

19 2) Verksamheten utgår från barnens intressen, kunskaper och behov Barnens kunskaper och färdigheter, intressen och behov ska utgöra grunden för planeringen av verksamheten. Den centrala utgångspunkten för verksamheten är barnens frågor och intressen. (4.5 Lärområden) Utgångspunkten för lärandet i småbarnspedagogiken är barnets tidigare erfarenheter, intressen och kunskaper. (2.5 Synen på lärande) 22

20 Vad betyder det att utgå från barnen - ett barnperspektiv? Det innebär att man som lärare måste anstränga sig för att bli delaktig i barnens värld, vilket kräver en aktiv lärarroll karaktäriserad av intresse och engagemang. Att förstå det barn uttrycker som meningsfullt. Den pedagogiska praktiken och dess villkor ska formas och förändras för att passa barnet, och inte tvärtom. Tre sätt att se på barnet och pedagogiska konsekvenser: Barnet som natur Barnet som kultur- och kunskapsåterskapare Det kultur- och kunskapsskapande barnet Källa: Johansson & Pramling Samuelsson

21 Vilken pedagogisk ram erbjuder ni barnen? Den enskilda lärarens och arbetslagets syn på barn, kunskap och lärande samt tankar kring den pedagogiska miljön utgör den pedagogiska ram inom vilken barnet har möjlighet att synliggöra sina kompetenser för andra och för sig själv, och de möjligheter det har att använda och utveckla dessa. (Johansson & Pramling Samuelsson 2003) 24

22 3) Verksamheten är målinriktad och pedagogisk Med småbarnspedagogik avses en systematisk och målinriktad helhet som består av fostran, undervisning och vård, i vilken i synnerhet pedagogiken betonas. (1.1) Med pedagogik avses en planerad och målinriktad, professionellt ledd verksamhet som grundar sig på tvärvetenskaplig kunskap, framför allt pedagogisk och småbarnspedagogisk kunskap, som genomförs av yrkesutbildad personal i syfte att säkerställa att barnen mår bra och lär sig. (2.6) De mål som beskrivs i barnens planer för småbarnspedagogik ska beaktas då verksamheten i barngruppen planeras och lärmiljöerna utvecklas. (1.3) 25

23 Blogg

24 Reflektion Vad betyder det i praktiken att man betonar pedagogiken i den helhet som består av fostran, undervisning och vård?

25 4) Verksamheten utvärderas och utvecklas kontinuerligt På anordnar-, enhets- och individnivå Bland annat med hjälp av Pedagogisk dokumentation Barnets plan för småbarnspedagogik Personalens självvärdering Utveckla Utvärdera Planera Genomföra Med hjälp av utvärderingen ska kvaliteten på småbarnspedagogiken främjas, verksamhetens styrkor och utvecklingsbehov synliggöras och verksamheten utvecklas. 28

26 5) Alla är delaktiga Barnen ska planera, genomföra och utvärdera verksamheten tillsammans med personalen. (2.7) Till barnens rättigheter hör att bli hörda och att vara delaktiga i frågor som påverkar deras liv. (2.7) Barnens, personalens och vårdnadshavarnas initiativ, åsikter och synpunkter ska värdesättas. (3.1) Delaktigheten stärks genom att barnen och vårdnadshavarna deltar i planeringen, genomförandet och utvärderingen av verksamheten. (3.1) Samarbetet med vårdnadshavarna spelar en viktig roll inom småbarnspedagogiken. (3.3) 30

27 6) Verksamhetskulturen är inkluderande och tillåtande En lärande gemenskap är kärnan i verksamhetskulturen Barnen och personalen lär sig med och av varandra. Det finns rum för olika åsikter och känslor. Det är tillåtet att göra misstag. En gemenskap som uppmuntrar till lek och kommunikation Bekräftar lekens betydelse för barnets välbefinnande och lärande Leken ska få synas och höras. Lekande barn och vuxna ska ges lekro. Delaktighet, likabehandling och jämställdhet Medvetet utveckla arbetssätt och strukturer som främjar delaktighet Kulturell mångfald och språkmedvetenhet Kulturell mångfald ses som en resurs. Personalen är medveten om att de är språkliga modeller Barnen ska uppmuntras att använda språk på ett mångsidigt sätt. 31

28 7) Barnen ska ha möjlighet att utforska världen med alla sina sinnen och med hela kroppen Lärmiljöerna ska stödja barnens naturliga nyfikenhet och vilja att lära sig. (3.2) Barnen har rätt att få mångsidiga upplevelser inom de olika lärområdena. (4.5) Leken ger barnen glädje och välbehag. (4.4) Leken är ett centralt arbetssätt inom småbarnspedagogiken. (4.4) Barnen ska ha möjlighet att pröva olika arbetssätt (4.3) Barn lär sig naturligt genom aktiverande arbetssätt som främjar kreativitet och delaktighet. (4.3) 32

29 Utvecklingen av mångsidig kompetens börjar i den tidiga barndomen och fortgår hela livet Förmåga att delta och påverka Förmåga att tänka och lära sig kompetens Multilitteracitet och digital kompetens Kulturell och kommunikativ kompetens Vardags- 33

30

31 Du är viktig!

32 Save the Date:

33

34 Tack!