RESULTATENHET: UTBILDNINGSTJÄNSTER

Storlek: px

Starta visningen från sidan:

Download "RESULTATENHET: UTBILDNINGSTJÄNSTER"

Eva Sundqvist
för 2 år sedan
Visningar:

Transkript

1 RESULTATENHET: UTBILDNINGSTJÄNSTER ANSVARSPERSON: Undervisningsdirektör Jari Alasmäki EKONOMISKT RESULTAT (Excel-tabell) VERKSAMHETSIDÉ Resultatenhetens ändamål är att ge kommuninvånarna en högklassig utbildning med kunniga lärare, upprätthålla trivsamma och trygga skolor, skapa möjligheter till yrkesutbildning även parallellt med gymnasieutbildningen och stärka ungdomarnas framtidstro. Detta innebär att barn, ungdomar och vuxna erbjuds vägkost för ett gott liv. Verksamheten erbjuds både centralt och i byarna och bidrar sålunda till att utforma ett mångsidigt samhälle. MÅL OCH UPPFÖLJNING ANALYS AV UTFALLET AV MÅL OCH NYCKELTAL Bindande mål år 2011 Bindande mål Åtgärd Mätare Den pedagogiska kvaliteten förbättras. Storleken på undervisningsgrupperna inom den grundläggande utbildningen hålls inom ramen för sektionernas beslut år Antalet kurser/studerande är tillräckligt i gymnasiet. Kursutbudet är på samma nivå som år Ett enhetligt kvalitetsutvärderingssystem utarbetas inom den grundläggande utbildningen. Arbetsplanerna för läsåret Ett enhetligt kvalitetsutvärderingssyste m har utarbetats inom den grundläggande utbildningen. Gruppstorlekarna har inom den grundläggande undervisningen blivit mindre eftersom Utbildningstjänsters timresurs hållits på 2010 års nivå och undervisnings och kulturministeriet har på basen av anhållan beviljat Sibbo öronmärkt statsbidragför läsåret totalt euro och för läsåret totalt euro för minskande av basundervisningsgrupperna. Gymnasiernas kursutbud ökade från 492 kurser till 532 kurser från början av läsåret Skolornas utvecklingsplaner för åren har under våren färdigställts för de finskspråkiga skolorna och för de svenskspråkiga skolorna under hösten Målet är ett långsiktigt och systematisk utvecklingsarbete vars behållning bör leda till en pedagogisk kvalitetsökning.

Detta innebär att barn, ungdomar och vuxna erbjuds vägkost för ett gott liv. Verksamheten erbjuds både centralt och i byarna och bidrar sålunda till att utforma ett mångsidigt samhälle.

2 Ett enhetligt kvalitetsutvärderingssystem har blivit färdigt i december 2011 och det skall våren 2012 få politiskt godkännande. (Kvalitetskriterier för god undervisning och inlärning). Med hjälp av ett enhetligt system för kvalitestsutvärdering kan man identifiera kvalitativa utvecklingsmål och sålunda i framtiden centrera utvecklingsverksamheten och resurser på lokalt identifierade utvecklingspunkter. Informations- och kommunikationstekniken (IKT) i skolorna utvecklas. En dator, datakanon och dokumentkamera (eller en Smartboard) finns i minst hälften av klassrummen i Sibbo. Operativsystemet Linux installeras i bordsdatorerna i några skolor så att hälften av bordsdatorerna i elevnätet i dessa skolor fungerar med Linux. Kartläggningar och utredningar görs inom projektet Edu-IT. En av utbildningstjänsters spjutspetsar för utvecklingen som godkänts av fullmäktige den är utnyttjandet av informations- och kommunikationsteknik i undervisningen. Utbildningstjänster ordnade i april 2011 seminarium - Framgångssteg 1, där både de förtroendevaldas och undervisningspersonalens gemensamma nämnare för vilja var en stark lust att bygga upp utnyttjandet av informations- och kommunikationstekniken i både undervisningen och inlärningen som en stark framgångsfaktor på vägen mot målet för vår vision. Undervisnigspersonalens systematiska utbildning i TIETYtietotyötutkintokoulutus har inletts. Även en systematisk utbildning för ibruktagning av (Moodle och Fronter) inlärningsmiljöerna har påbörjats. Utbildningstjänster deltar i det internationella FINNABLEprojektet. FINNABLE är ett av professor vid Helsingfors universitet Hannele Niemi sammanställt omfattande forskningsprojekt angående undervisningsteknologi. Via projektet kommer bl.a. skolorna i Sibbo att testa nya undervisningsteknologier på lektionerna. Genom detta binder sig Sibbo kommun starkt att bygga ut modern nätteknik som stöd för inlärningen. På basen av projektet kommer inlärningen och undervisningen att förnyas kontinuerligt från förundervisningen till gymnasieutbildningen. Sibboskolornas maskinpark och presentationsteknik är delvis bristfälliga. Förnyandet och förstärkandet av dessa kommer i fortsättningen att kräva tilläggsresurser. EDU-IT har utarbetat en utredning om skolornas nuvarande nivå beträffande presentationsteknik och maskinpark. Dessutom har EDU-IT utarbetat en plan för skolornas presentationsteknik och maskinpark, där man beaktat utvecklingsmålnivån för presentationstekniken och

identifierade utvecklingspunkter. Informations- och kommunikationstekniken (IKT) i skolorna utvecklas.

3 Skolskjutsarna utvecklas och skolresornas säkerhet ökas. maskinparken. Skolornas läsordningar planeras så att den rekommenderade väntetiden inte överstiger 30 minuter och skolskjutsarna fungerar efter lektionernas slut. Väntetiderna för skolskjutseleverna i de olika skolorna kartläggs årligen. Väntetiderna för skolskjutsarna har kartlagts i december En analys av väntetiderna presenteras våren 2012 för bildningsutskottet. Morgon- och eftermiddagsverksamheten utvecklas. En utvecklingsplan för morgonoch eftermiddagsverksamheten utarbetas för åren I kvalitetsutvärderingssyste met som utarbetas under åren bestäms de indikatorer för morgonoch eftermiddagsverksamhete n som uppföljs årligen. Utbildnignsstyrelsen har publicerat de riksomfattande grunderna för morgonoch eftermiddagsverksamheten, vilka togs ibruk i kommunerna den Utvecklingsplanen för Sibbo kommuns morgon och eftermiddagsverksamhet blev klar på våren Dessutom uppdaterades kommunens verksamhetsplanen för kommunens morgon och eftermiddagsverksamhet på våren 2011, varefter den motsvarar de riksomfattande grunderna. Finska utbildningssektionen godkände utvecklingsplanen och verksamhetsplanen och svenska utbildningssektionen Principerna för fördelningen av timresursen förtydligas. Principerna för fördelningen av timresursen uppdateras. Principerna är tillgängliga för bildningsutskottet i januari 2011 då timresursen för läsåret fördelas mellan språkgrupperna. Ungdomarnas rusmedelsbruk minskar. Bildningsutskottet har godkänt grunderna för fördelningen av timresurs i samband med att bildningsutskottet fördelade timresursen för läsåret mellan språkgrupperna. Förebyggande missbruksarbete utförs i samarbete med Social- och hälsovårdsavdelningen. Den undersökta åldersgruppens rusmedelsbruk minskar med 2 % i jämförelse med den föregående enkäten.

Väntetiderna för skolskjutseleverna i de olika skolorna kartläggs årligen. Väntetiderna för skolskjutsarna har kartlagts i december 2011.

4 Ungdomsväsendet och utbildningstjänster ordnade i april 2011 tillsammans med social- och hälsovårdsavdelningen Drogtunneln-tillfället för Sibboungdomarna. Skolhälsoenkäten gjordes inte under år 2011 och därför kunde inte minkningen av rusmedelsbruk konstateras eller mätas. Nyckeltal BS 2010 BU 2011 BS 2011 Volymmål Grundskoleelever ( ) Gymnasieelever ( ) Skolskjutsar Skolskjutselever ( ) Kvalitetsmål Antal timmar inom den grundläggande utbildningen Veckotimme/elev 1,74 1,70 1,76 Antal veckotimmar inom gymnasieutbildningen 626 Antal kurser i gymnasierna Kurser/gymnasiestuderande 1,39 1,36 1,52 Ekonomimål Kostnader/elev inom den grundläggande utbildningen Kostnader/elev inom den grundläggande utbildningen exklusive stödtjänster *) Kostnader/gymnasiestuderande Kostnader/gymnasiestuderande exklusive stödtjänster *) Skolskjutsar Kostnader/skolskjutselev *) stödtjänster = kostnader exkl. hyror, kost- och städtjänster BEDÖMNING AV DEN FRAMTIDA UTVECKLINGEN Allt fler barn och unga behöver psykiskt, fysiskt och socialt stöd och hjälp för att stöda sin tillväxt och utveckling. Utbildnignstjänster fortsätter det starka utvecklingsarbetet och verkställer i praktiken de praktiska förändringarna som baserar sig på den förnyade lagstiftningen gällande den grundläggande undervisningen och grunderna för läroplanen. Ett av huvudmålen är att förenhetliga specialundervisningens och elevvårdens verksamhetsmetoder så att de är möjligast lika i varje skola oberoende av skolans storlek eller undervisningsspråk. Det mångprofessionella samarbetet mellan utbildningstjänster och social- och hälsovården kommer fortsättningsvis att utvecklas och en gemensam vision om säkerställande av välfärden för barn och unga i Sibbo kommer att vara en stark ledtråd. En möjligast kvalitativ gundläggande undervisning och tillräckligt små undervisningsgrupper, genom vilka en saklig och trygg inlärningsmiljö kan säkerställas, är en metod för främjande av välfärd och förebyggande av behov av stödfunktioner. Man strävar till att erbjuda tillräckligt små elevgrupper och vuxenstöd enligt behov från förundervisningen till utgången av den grundläggande undervisningen. I skolans verksamhet bör gemenskap, stöd av individuellt lärande och kreativa arbetsmetoder betonas. Skolorna bör ha tidsenliga och till undervisningen anpassade informations- och kommunikationsteknisk utrustning frö att man i både undervisningen och inlärningen skall kunna utnyttja de möjligheter det

2010) 2 471 2 555 2467 Gymnasieelever (20.9.

5 mångsidiga utbudet på innovativt e-inlärningsmaterial och de möjligheter tknologin erbjuder. Med hjälp av informations- och kommunikationsteknik kan man genom undervisningen stöda positivitet, motivation, uppmuntran och omdömesförmåga. Teknologin möjliggör stöd av olika inlärningsstilar i skolan och i inlärningsmiljöer utanför skolan. Informations- och kommunikationstekiken som stöd i undervisningen och inlärningen kommer att vara Sibboskolornas viktigaste fokusområde och det kräver klar satsning under de kommande åren både på förnyandet av den informations och kommunikationstekniska utrustningen samt fortbildningen av undervisningspersonalen.

Teknologin möjliggör stöd av olika inlärningsstilar i skolan och i inlärningsmiljöer utanför skolan.

Relevanta dokument

Plan för skolnätet i Sibbo kommun

1 Plan för skolnätet i Sibbo kommun Ställningstagande av styrgruppen för skolnätet 13.12.2010 UTGÅNGSLÄGE Framtidens servicenät och serviceproduktion bygger på kvalitet både pedagogiskt och strukturellt.