Anita Lehikoinen Kanslichef

Transkript

1 Strukturen och finansieringen inom gymnasieutbildningen och andra stadiets yrkesinriktade grund- och tilläggsutbildning samt det fria bildningsarbetet förnyas Anita Lehikoinen Kanslichef

2 Centrala beredningar i anslutning till finansierings- och strukturreformen Reform av anordnarnätverket för andra stadiets utbildning och nätverket för anordnare av fritt bildningsarbete. RP har varit på remiss. Reform av den yrkesinriktade grund- och tilläggsutbildningens samt gymnasieutbildningens reglerings- och finansieringssystem. RP har varit på remiss. Lagen som gäller reformen av yrkesutbildningens examenssystem har stadfästs och lagstiftningen träder i kraft Utvecklande av systemet med fristående examen. RP-utkast har varit på remiss. Målet med det fria bildningsarbetets struktur- och finansieringsreform är tillräckligt livskraftiga och starka huvudmän inom fritt bildningsarbete för att garantera kvalitet och verkningsfullhet. RP har varit på remiss, arbetsgruppen ska ha sitt arbete färdigt senast Reformen som gäller gymnasieutbildningens mål och timfördelning

3 Reform av gymnasieutbildningens och den yrkesinriktade grund- och tilläggsutbildningens finansiering Man frångår systemet där finansieringen baserar sig på den faktiska kostnadsnivån. Istället skall finansierningen grunda sig på statsbudgeten. Man tar i bruk ett finansieringsindex Finansieringen består av basfinansiering, prestationsbaserad och effektbaserad finansiering. Hur finansieringsandelarna fördelas och vilka prestationer som tas i beaktande varierar mellan de olika utbildningsformerna Finansieringen grundar sig huvudsakligen på de prestationer som förverkligats två år innan finansförvaltningsåret eller på genomsnittet av prestationer från tre år tillbaka (t.ex. finansieringen för 2021 på 2017, 2018, 2019) Grundfinansiering för gymnasieutbildningen och den grundläggande yrkesutbildningen kan beviljas för en period på högst tre år, 2 år för avlagda examina, förordningar om den studerandes rätt att anmäla sig som frånvarande läggs Från och med 2017 övergår man stegvis till den nya modellen. Till en början är grundfinansieringen större, de slutgiltiga procentandelarna tas i bruk inom den grundläggande yrkesutbildningen 2021 och inom övriga utbildningsformer 2020.

4 Reform av gymnasieutbildningens finansiering Grundfinansiering 49% studerandeåren inom gymnasieutbildningen och utbildning som förbereder för gymnasiet ämnesstudier (för personer som inte avlagt studentexamen) Tillgänglighetsförhöjning, inklusive avsides belägna kommuner, språkförhöjningar Förhöjning pga. främmande språk, förhöjning för förberedande utbildning förhöjning för särskild utbildningsuppgift Prestationsfinansiering 47% studentexamina antalet lärokurser i gymnasiet Effektbaserad finansiering 4% placering i fortsatta studier (inom 3 år), genomsnittet 3 år färre avbrutna studier, genomsnittet 3 år den riksomfattande enkäten om studerandes välfärd

5 Reform av den grundläggande yrkesutbildningens finansiering Grundfinansiering 49% studerandeår (fram till tillståndets studerandeantal) finansieringskoefficient som bestäms enligt utbildningsområde eller examen viktkoefficient för specialundervisningen Prestationsfinansiering 45% examina, delar av examina, delar av förberedande utbildning finansieringskoefficient som bestäms utbildningsområde eller examen viktkoefficienten för omfattningen av de olika delarna i examen (kunskapspoäng) viktkoefficient för specialundervisningen koefficient för utbildningsnivån (personer utan utbildning efter grundstadiet) Effektbaserad finansiering 6% effektivitetsindex den riksomfattande enkäten om studerandes välfärd feedback om lärande på arbetsplatsen färre avbrutna studier (ett årligen stigande antal genomförda studier)

6 Reform av läroavtalsutbildningens finansiering Grundfinansiering 49% (grundexamina) eller 35% (tilläggsutbildning) studerandeår (effektiv läroavtalstid) koefficient för utbildningsnivån inom tilläggsutbildningen viktkoefficient för specialundervisning Prestationsfinansiering 47% (grundexamina) eller 61% (tilläggsutbildning) examina, delar av examina koefficient för del av examen (delens omfattning) koefficient för utbildningsnivån (personer utan utbildning efter grundstadiet) viktkoefficient för specialundervisning Effektbaserad finansiering 4% enkät om välfärd bland studerande feedback om arbetslivet för studerande andel avlagda examina av antalet inledda studier

7 Reform av finansieringen av tilläggsutbildning i skolform Grundfinansiering 35% studerandeår (effektiv studietid som för närvarande) finansieringskoefficient som bestäms enligt utbildningsområde eller examen koefficient för utbildningsnivå (personer utan andra stadiets utbildning) viktkoefficient för specialundervisning Prestationsfinansiering 61% examina, delar av examina finansieringskoefficient som bestäms enligt utbildningsområde eller examen koefficient för del av examen (delens omfattning) koefficient för utbildningsnivån (personer som saknar examen efter grundstadiet) viktkoefficient för specialundervisning Effektbaserad finansiering 4% enkät om välfärd bland studerande feedback om hur utbildningen motsvarar arbetslivet andel avlagda examina av antalet inledda studier

8 Strukturreform av gymnasieutbildningen, andra stadiets grund- och tilläggsutbildning samt det fria bildningsarbetet I bakgrunden finns hållbarhetsunderskottet inom den offentliga ekonomin samt inbesparingar som riktar sig till utbildning och fritt bildningsarbete Målet är starka anordnare av utbildning som kan svara på arbetslivets, individernas och samhällets föränderliga och växande kompetens- och utbildningsbehov Ett tätare nätverk av grundläggande yrkesutbildning och tilläggsutbildning, gymnasieutbildning och fritt bildningsarbete De grundläggande uppgifterna för utbildningsanordnare ändras inte. Också styrningen, regleringen och budgetstrukturen söts enligt nuvarande modell Tillstånden för att anordna utbildning förnyas fr.o.m , i fråga om det fria bildningsarbetet undersöker man de ekonomiska förutsättningarna Kanslichef Lehikoinens styrgrupp leder beredningen och verkställandet av reformen av andra stadiet och det fria bildningsarbetet 8

9 Nätverket för anordnare och huvudmän Yrkesinriktad grund- och tilläggsutbildning Anordnarnätverket består av branschövergripande utbildningsanordnare som täcker hela yrkesutbildningens serviceutbud samt specialiserade utbildningsanordnare (t.ex. vuxenutbildning eller bransch). Inom det fria bildningsarbetet är målet ett livskraftigt nätverk som baserar sig på starka anordnare. Utbildningsanordnare kan inom ramarna för sitt tillstånd på ett flexibelt sätt anpassa utbildningen enligt behov. På basis av särskilda grunder kan utbildningsuppgiften ges åt en sökande som förutom yrkesutbildning ordnar tillräckligt med övrig utbildningsverksamhet (t.ex. fritt bildningsarbete). Anordnaren bör profilera och specialisera sig i enlighet med sin strategi, t.ex. på basis av målgrupp eller bransch. Gymnasieutbildning Målet är ett livskraftigt och mångsidigt anordnarnätverk för gymnasieutbildningen. Det består av olika utbildningsanordnare som förutom en enskild kommun kan betjäna en mera omfattande befolkningsgrupp eller övrigt utbildningsbehov. Då tillstånden för anordnarnätverken och tillstånden att ordna utbildning beviljas tar man i beaktande också områdets ämnesundervisning, gymnasie- och grundläggande utbildning för vuxna, fortsatta studier samt utbildningsbehov i anslutning till undervisningsspråket. Fritt bildningsarbete Målet är ett livskraftigt och starkt nätverk av huvudmän. Då tillstånden utvärderas (ekonomiska förutsättningar) beaktar man huvudmannens hela verksamhet, inklusive utbildning som leder till examen. Därutöver noteras värde- och idégrunden, särskilda drag inom utbildningen samt arbete som förebygger utslagning.

10 Allmänna principer Att trygga den studerandes möjligheter till fortsatt utbildning samt den regionala tillgängligheten till utbildning som motsvarar arbetslivets behov Reglerings- och finansieringssystemen revideras så att styreffekten är starkare är för tillfället Personer som avlagt yrkesexamen styrs genom att ändra bestämmelserna i huvudsak till utbildning som förbereder för fristående examen Nätverket består starka utbildningsanordnare och huvudmän som tjänar ett stort område, befolkningsunderlag, branscher eller övrigt utbildningsbehov, tydlig arbetsfördelning på området Bl.a. befolknings- och studerandeunderlaget, studerandeantalet, arbetskraftsoch kompetensbehovet, undervisningsspråket, att söka sig till utbildning, regionens utbildningsutbud samt det nationella utbildningsbehovet observeras Utbildningsutbudet på svenska tryggas Undervisningsspråket finska eller svenska

11 Helheten som består av den yrkesinriktade grund- och tilläggsutbildningen, gymnasieutbildningen samt det fria bildningsarbetet utvärderas. Även möjlig grundläggande utbildning och grundläggande konstundervisning noteras Tillgängligheten förverkligas så att unga har likvärdiga möjligheter att söka sig till antingen gymnasieutbildning eller yrkesutbildning. Man främjar också ungas läroavtalsutbildning Anordnaren/huvudmannen bör ha ekonomiska förutsättningar att förverkliga en utbildning av hög kvalitet och med goda resultat, solvens Anordnaren bör ha den goda kompetens, personal, fungerande och moderna pedagogiska processer och inlärningsmiljöer, utrymmen, utrustning och samarbetsförhållanden som förutsätts för utbildningsuppgiften Centrala principer är att huvudmannen är neutral och att studerande fritt har rätt att söka sig till utbildningen Beslutet grundar sig på kriterier slagits fast på förhand samt på helhetsövervägande

12 Kriterier: yrkesinriktad grund- och vuxenutbildning Regionalt och/eller riksomfattande utbildningsbehov branscher, omfattning, språk orter Yrkesmässiga och ekonomiska förutsättningar på lång sikt ägare, förvaltning, intern granskning, risk management, bokslutsdokument, utredning om soliditet och solvens - då verksamheten inleds och under de fem kommande åren kvalitetsfaktorer kunskap, inlärningsmiljöer fungerande arbetslivsrelationer samarbete med regionens högskolor, övriga utbildningsanordnare samt arbetslivet Ett verksamhetssystem som täcker hela verksamheten och metoder för kvalitetsstyrningen hur man garanterar en hög kvalitet på utbildningen hur man garanterar att studerande behandlas likvärdigt

13 Att begrunda inom vuxenutbildningen: Kompetens då man ordnar fristående examen och i fråga om personlig handledning Mängden fristående examina och förberedande utbildning, kvaliteten i fråga om att ordna fristående examen samt på den personliga handledningen inom den förberedande utbildningen Samarbete med arbetslivet och utvecklande av arbetslivet Arbetskraftsutbildning Mängden avgiftsbelagd serviceverksamhet (MAPA), kompetenstjänster och åtgärder för att utveckla arbetslivet Erfarenhet av att ordna kortvarig utbildning som främjar yrkesmässig beredskap, inklusive certifikatutbildningar Kompetens i fråga om att förverkliga läroavtalsutbildning Erfarenhet av att ordna läroavtalsutbildning samt antalet läroavtal Ungas möjligheter att delta i läroavtalsutbildning tas i beaktande samt flexibla inlärningsstigar mellan utbildning i skolform och läroavtal

14 Kriterier för gymnasieutbildningen Utbildningsbehovet tillräckligt befolknings- och studerandeunderlag att söka sig till utbildning och regionens utbud av gymnasieutbildning inverkan på ämnesundervisningen, gymnasie- och den grundläggande utbildningen för vuxna samt den fortsatta utbildningen Ekonomiska förutsättningar utgångspunkten är att man bör kunna ordna utbildning av hög kvalitet och med goda resultat med den finansiering som kommer från staten och kommunen soliditet, också om situationen förändras kostnadsstrukturen, den uppskattade inkomstutvecklingen, studerandemängdens stabilitet observeras Yrkesmässiga förutsättningar att uppfylla de bestämmelser som föreskrivs i lagstiftningen samt i grunderna för examina och läroplanerna kvalitetsfaktorer för undervisningen utrymmen och utrustning som är pedagogiskt moderna, trygga och friska den behövliga mängden behörig personal samarbete med områdets högskolor, övriga utbildningsanordnare samt arbetslivet ett verksamhetssystem som täcker hela verksamheten

15 Struktur- och finansieringsprocessen för gymnasiet och andra stadiets grund- och tilläggsutbildning 08-09/2014 Riktlinjer och kriterier för den strukturella utvecklingen 10/2014 RP-utkast (strukturell utveckling och revidering av finansieringen) 09-11/2014 Kick-off och regionala tillställningar 10-11/2014 Regeringspropositionerna avlåts Lagändringarna stadfästs 01/2015 UKM:s anvisning om att söka tillstånd för att ordna utbildning 09/2015 Tillståndsansökningar 01-04/2016 Beslut om tillstånden 01/2017 De nya tillstånden träder i kraft 15