Målen för lärarutbildningen

Transkript

1

2 SOOL Finlands Lärarstuderandes Förbund - SOOL, är en nationell takorganisation för alla studenter på lärarutbildningar i Finland. I avsikt att förbättra lärarutbildningen strävar SOOL efter att befordra samarbetet av framtidens ombudsman på undervisningssektorn. Därutöver bevakar SOOL sina medlemmars juridiska och utbildningsrelaterade intressen och arbetar för att förbättra deras studieförhållanden och sociala status. För tillfället har SOOL över medlemmar, som representerar alla de olika studentgrupperna på lärarutbildningen. De största grupperna består av studenter som syftar till att bli daghemslärare, klasslärare, ämneslärare, speciallärare och studiehandledare. SOOLs medlemskap är öppet för alla studerande av pedagogiska studier som är medlemmar i någon av våra 42 medlemsföreningar. I praktiken samlar SOOL ihop studenter från olika grupper för att betrakta och diskutera om lärarutbildningens nutid och framtid. Vi erbjuder rådgivning och vägledning för våra medlemsföreningar samt arrangerar skolning och seminarier. Dessutom informerar vi våra medlemmar om de aktuella diskussionsämnena inom lärarutbildningen och samarbetar med flera olika myndigheter för framtidens utbildning.

3 Målen för lärarutbildningen Finlands Lärarstuderandes Förbund - SOOL Innehåll Förord... 4 SOOL har visioner... 5 Lärarutbildning i Finland... 6 Den finska lärarutbildningen är före sin tid Tillräcklig finansiering Flexibilitet i utbildningen Studerandes röst ska höras Tid för utveckling av läraridentiteten Utvecklingsområden inom lärarutbildningen... 8 Färdigheter för individuell beaktande av eleverna Interaktion och samarbete Undersökning som en synpunkt även i praktiken Medborgarpåverkan Kommunikation och teknologi Från utbildningen till arbetslivet...11

4 FÖRORD Undervisningen och uppfostran samt läraryrket uppskattas i Finland. Undervisningsbranschen har dragningskraft och med mångsidiga inträdesprov säkras det att de som söker in i utbildningen lämpar sig för den. I Finland sker lärarutbildningen på högskola- och magisternivå vilket är ovanligt jämfört med många andra länder. Undervisningen i lärarutbildningen är högklassig och utbildarna är sakkunniga. Studerande har möjlighet att påverka lärarutbildningen och vara med i beslutsfattandet. Det behövs lärare som har olika slags kunskaper och som kan arbeta flexibelt i varierande inlärningsmiljöer och med olika människor. Lärarutbildningen ska skapa en stabil grund för blivande lärarnas sakkunnighet och kunskaper. På denna grund kan man bygga sin egen läraridentitet. Läraridentiteten ska stödas även i arbetslivet genom olika stödåtgärder och fortbildning. Lärarutbildningen ska vara i kontinuerlig diskussion med både studerande och samhället. Högskolor som ger lärarutbildning ska besvara den nationella efterfrågan och jämföra intagningsantal med det framtida sysselsättningsläget. Med inriktad finansiering blir det möjligt att säkra utbildning av hög kvalitet samt öka utbildningen i branscher och områden där det behövs. Lärarutbildningen ska utveckas så att den kan fungera som föregångare inom undervisnings- och uppfostransbranschen samt bevara sin ställning som en utbildning med dragningskraft. 4

5 SOOL HAR VISIONER I SOOLs vision har alla nya lärare en högre högskoleexamen (magisternivån). Uppskattandet av sakkunnighet baseras på utbildningen och är grunden för läraridentiteten. Det finns ett riksomfattande organ som kontrollerar kvaliteten av lärarutbildningen. Organet definierar vissa kunnighetsmål som gäller alla nyutexaminerade lärare. Lärarutbildningar med olika betoningar baseras på en viss grund som är gemensam för alla högskolor som utbildar lärare. Det finns rum för valfrihet i lärarutbildningen. De blivande lärarna uppmuntras att skaffa sig internationella erfarenheter. Omfattande examina försäkrar att utexaminerade lärare har en godtagbar kompetens på arbetsmarknaden. Studerande har möjlighet att göra praktik i alla skolämnen som ingår i examen. Utveckling av läraridentitet hos blivande ämneslärare stödas i utbildningen och behovet av tid i denna utveckling godkänns. Ett sätt att möjliggöra utveckling av läraridentitet är direktantagning. Studier av de direktantagna studerandena ska vidareutvecklas. Nyutexaminerade lärare har flera olika kunskaper och de är inte rädda för ändringar. Den framtida undervisningen baseras på olika företeelser som granskas utanför de traditionella inlärningsmiljöerna. Gränserna mellan olika skolämnen blir oklarare och breda helheter betonas i inlärningen. Lärarutbildningen förberedar sig för förändringen som gäller skolämnen samt sätter sig in i principer av undersökande lärande. Inlärningen sker i nya, interaktiva inlärningsmiljöer där både elever och lärare har en aktiv roll: eleverna vet hur teknologin används och läraren vet hur man kan lära sig med hjälp av den. Kritisk värdering av information betonas i världen där det finns information överallt hela tiden. Läraren är en handledare för inlärning i processen där information skapas tillsammans. 5

6 LÄRARUTBILDNING I FINLAND Om Finland vill behålla sin ställning som topp i världen inom utbildning, måste lärarutbildningen vara före sin tid. Det lönar sig i framtiden att satsa på lärarutbildningen. Det är en rättighet för alla att få högklassig undervisning oberoende av bostadsort. Den finska lärarutbildningen är före sin tid Alla som studerar inom lärarutbildningen i universitetet, även barnträdgårdslärare (sv. förskolelärare), ska ta högre högskoleexamen (dvs. magisterexamen). Lärarutbildningen inriktar sig på framtiden för att kunna besvara de utmaningar som ändringar i samhället för med sig. Att använda och tillämpa nya inlärningsmiljöer, läromaterial och undervisningsmetoder redan i utbildningen ger kunskaper för blivande lärare att agera i ändrande situationer. Den pedagogiska kompetensen nås i utbildningen men man fortsätter lära sig och studera även efter man har blivit färdig. Det är nödvändigt att ständigt uppdatera sina kunskaper så att lärare är i takt med tiden och kan agera enligt tidens krav. Principer av livslångt lärande tillägnas i lärarutbildningen som betonar sambandet mellan grundutbildning och fortbildning. Pedagogiskt kunnande, sakkunnighet samt kännedom av det aktuella inom forskningen krävs av utbildare i lärarutbildningen. Därför ska pedagogisk behörighet vara ett kriterium i valet av lärare till universitet och yrkeshögskolor. Tillräcklig finansiering Lärarutbildningen har en särskild karaktär. Därför ska universitet, yrkeshögskolor och staten garantera en tillräcklig finansiering för att möjliggöra smågrupps- och kontaktundervisning. Till exempel undersökande lärande kan genomföras i smågruppsundervisning. Kontaktundervisning 6

7 spelar en viktig roll i inlärning av interaktionsfärdigheter. I kontaktundervisningen kan man dela sina erfarenheter och lära sig av andra. För att utbildningen kan vara högklassig ska några viktiga punkter garanteras. Det ska finnas tillräckligt med personal jämfört med antal studerande. Praktiken ska finansieras tillräckligt för att studerande får handledning av hög kvalitet. Den finska lärarutbildningen kan fortsätta att vara topp i världen om den får de resurser som behövs. Finansiering av utbildningar ska baseras även på kvalitativa faktorer. Ett riksomfattande högskolenätverk samt lärarutbildning på universitetsnivå ska garanteras för att behöriga lärare och sakkunnighet kan nås i hela landet. Inom branscher som har brist på behörig arbetskraft ska intagningsantalen ökas. Den viktigaste faktoren i ett högklassigt utbildningssystem är att lärarutbildningen är kostnadsfri. Flexibilitet i utbildningen Alla blivande lärare ska få likadana färdigheter för läraryrket oberoende av var de har studerat. De olika universitetens starka sidor ska ändå erkännas och det ska vara möjligt för dem att profilera sig. Särskilt kunnande ska utnyttjas över högskolegränser för att erbjuda studerande flera möjligheter att avlägga sina studier. Handledning har en avgörande betydelse för studier. Därför ska handledningen vara tillgänglig, personlig och sakkunnig. Smidiga lärarstudier möjliggörs med att se till att allt material är tillgängligt och varje studerande får stöd vid behov samt med flexibilitet i hur kurserna kan avläggas. Även studier som ger behörighet för att arbeta som både klass- och ämneslärare ska vara tillgängliga. Studerandes röst ska höras Samarbete och beaktande av studerandes åsikter är nödvändiga för att lärarutbildningen kan utvecklas. Studerande är experter angående sina studier och de ska tas med i utvecklingsarbetet på alla beslutsnivåer. Studerande ska få studiepoäng av sitt arbete i studentföreningar. Att vara med i utveckling av utbildningen ger färdigheter för arbetslivet och hjälper en förstå hur och var man kan påverka. 7

8 Tid för utveckling av läraridentiteten Sakkunnigheten och läraridentiteten börjar bildas under lärarutbildningen men detta är en livslång process. Under studierna ska studerande få tillräckligt med tid att tänka igenom sin läraridentitet. Arbetslivet behöver lärare som har de senaste kunskaperna och känner till sina starka sidor samt uppskattar och utvecklar sin sakkunnighet. Under lärarutbildningen skapas en värdegrund som påverkar hur man undervisar, uppfostrar och stöder elever. Det krävs tid, stöd och kritisk granskning av sig själv och världen för att denna värdegrund kan bildas. En lärare som är medveten om sina värden kan även utvärdera sin egen och andras verksamhet samt ge respons. Utvecklingsområden inom lärarutbildningen Lärarutbildningen ska förutse och reagera på skiftande omständigheter. Den ska även kunna förnyas och göra strukturerna mera fungerande. Praktiken är en viktig del av lärarutbildning och SOOL har ett eget program för rekommendationer angående praktiken. Färdigheter för individuell beaktande av eleverna Blivande lärare ska ha färdigheter att undervisa och stöda elever som lär sig på olika sätt. Inklusion är ett mål på alla skolnivåer och elevgrupperna är mångsidiga. Varje elev är speciell och läraren ska försöka svara på dessa personliga behov. Därför ska lärarutbildningen ge information om olika inlärningsstilar. Specialpedagogik ska vara med genom utbildningen och kurserna ska vara pragmatiska. Mångkulturalisering ökar mångsidighet av eleverna i skolor, daghem och andra läroanstalter. Lärarutbildningen ska erbjuda information om 8

9 hur man möter elever som kommer från olika bakgrunder. Alla blivande lärare ska ha möjlighet för studier i finska som andraspråk. Läraren ska ha färdigheter att agera i mångkulturella inlärningsmiljöer och uppfostra barn och ungdomar att verka tillsammans, med beaktande av kulturarven. Interaktion och samarbete Samarbete mellan lärare på olika nivåer ska ökas redan under utbildningen. Gemensamma kurser drar olika synpunkter på inlärning och lärande vid samma bord samt får studerande att lära sig sätt att arbeta tillsammans. Praktiken är ett bra ställe för att se och öva hur man kan undervisa tillsammans. Samarbete mellan lärare på olika utbildningsnivåer är viktigt för att stöda studievägen av barn och ungdomar. Inlärning och växande begränsas inte endast i daghem, skolor eller andra läroanstalter. Därför är samarbete med både föräldrar och sakkunniga inom olika branscher viktigt. En särskild betoning ligger på samarbete mellan lärare på olika skolnivåer för att planera och verkställa anknytningsfaser av utbildningen. Lärarutbildningen ska förstärka de samarbets- och interaktionsfärdigheter som en blivande lärare behöver. Undersökning som en synpunkt även i praktiken Undersökning är en del av lärarutbildning i Finland. En undersökande lärare kan söka aktuell information om sin bransch men kan även producera den själv. Läraryrket kräver utnyttjande och kritisk värdering av information samt skapande av ny information. En lärare är en forskare av sitt eget arbete och försöker kontinuerligt utveckla sin undervisning. Utöver undersökning är praktiken ett sätt att fördjupa sakkunnigheten under utbildningen. Studerande ska ha bättre möjligheter att göra lärdomsprov i forskningsgrupper. Planeringsarbete ska övas under lärarutbildningen för det konkretiserar undersökning och utveckling av eget arbete. Läroplansarbete samt produktion och utvärdering av läromaterial är exempel på planering och utveckling. Studerande ska lära sig om olika utvärderingsmetoder och utbildningen ska betona viktighet av värderingen bakom utveckling av läroanstalter och läroplaner. 9

10 Medborgarpåverkan Läraren agerar som ett exempel på påverkan och stöder aktivt medborgarskap. Blivande lärare behöver medel för att uppfostra barn och ungdomar till medborgare som är aktiva och intresserade av samhällelig påverkan. Lärarutbildning som uppmuntrar till medborgarpåverkan baseras på uppskattning av individ och erbjudande av påverkningsmöjligheter. En miljö som uppmuntrar till påverkan stöder utveckling av färdigheter i kritiskt tänkande och argumentation. Kommunikation och teknologi Lärare och blivande lärare möter en ny utmaning när inlärningsmiljöer innehåller den snabbt utvecklande teknologiska världen samt barn som är födda i denna värld och utnyttjar den naturligt. Lärarutbildningen ska innehålla undervisning i informations- och kommunikationsteknik med modern utrustning. Multimodalitet är viktig idag. Multimodalitet betyder att man kan flytande läsa texter i olika former. En text kan innehålla bild, ljud och skriven text i olika medier. Medieuppfostran ska vara en del av lärarutbildningen för att studerande lär sig att utnyttja nutidens mångsidiga medier och förstå vilka anknytningar de har i samhället. På detta sätt kan eleverna bli kunnande och kritiska konsumenter och producenter av medier. 10

11 Från utbildningen till arbetslivet Början av lärarens karriär kan underlättas med att förbereda studerande för förändringen redan under utbildningen. Detta kan hjälpa de nyutexaminerade lärarna att kvarstå i läraryrket. All lärarutbildning ska innehålla undervisning i lärarens rättigheter, ansvar och plikter. En lärare som är beredd för arbetslivet trivs i sitt arbete och kan utveckla sitt eget kunnande. Det finns fungerande modeller av mentorskap för nya lärare. Dessa modeller ska utnyttjas redan under lärarutbildningen. Med hjälp av mentorskap kan studerande skapa kontakter med arbetsplatser för att underlätta övergången från studierna till arbetslivet. Att byta tankar med lärare i arbetslivet hjälper blivande lärare att orka i arbetet och orientera sig om undervisningsbranschen. I arbetslivet betonas färdigheter om ledarskap och att vara underordnad samt kännedom om undervisningsförvaltning och mångprofessionellt samarbete. Studerande ska få dessa färdigheter redan under utbildningen. Varje lärare behöver ledarskapskunskaper i undervisningssituationer, arbetsgrupper och samarbete.

12