Ett ode till gymnasieutbildningen. Processen med

Transkript

1 Ett ode till gymnasieutbildningen Processen med

2 Målet är en inspirerande och engagerande process som förenhetligar gymnasieundervisningen Målet är att förnya gymnasiets läroplansprocess Samma fräscha grepp som i Kultur- och undervisningsministeriets arbete med den nya gymnasielagen #nyagymnasiet Satsningar på kommunikation och växelverkan Dialog, klarspråk, flera informationskanaler Gymnasierna och intressegrupperna engageras Startenkät till alla gymnasier, rundtur i landskapen, seminarium för intressegrupper, studerandeseminarium som ordnas tillsammans med SLL och FSS, möjlighet att kommentera arbetet på nätet Arbetsgrupper för läroplansgrunderna med sakkunniga från de centrala instanserna - 23 arbetsgrupper, som förutom av s egna sakkunniga även består av 200 utomstående sakkunniga Gymnasiernas utvecklingsnätverk Luke, som föreslås få en fortsättning på två år för genomförandet av GLP 2021-processen Tjänsten egrunder, som formas för att betjäna det lokala arbetet med GLP En fortsättning på den föregående reformen 2

3 Läroplansprocessen 5-7/2018 GLParbetet inleds på Ubs 8/2018 Enkät Seminarium med intressegrupper Styr- och arbetsgrupper utnämns 9/2018 Linjedragningar egrunder 9-10/2018 Rundtur i landet, dialog med fältet Arbetet med grunderna vidtar 10-11/2018 Seminarium med förlagsföreningen Inledningsseminarium Arbetsgrupperna skriver utkast 11-12/2018 Seminarium för studerande Arbetsgrupperna skriver utkast Arbetet med grunderna vid 8/2021 Läroplanen tas i bruk 11/2020-6/2021 En ny gymnasieutbildning kan presenteras för elever som avslutar grundskolan 11/ /2020 Lokalt arbete Grunderna ges ut under Gymnasiedagarna egrunderna i bruk 10-11/2019 Layout och tryck 5-9/2019 Grunderna färdigställs Översättning Ubs direktion Generaldirektörens GLPbeslut 1-4/2019 Första versionen klar Utlåtanden och kommentarer stöder verkställandet av grunderna Arbetet med grunderna vid 3

4 Utgångspunkt: Förståelsen för bildningens innersta väsen Förmågan att hantera både läroämnenas mål och centrala innehåll samt ha en mångsidig kompetens, såsom färdigheter som gäller inlärning och reflektivt tänkande förmåga att tänka kritiskt och kreativt samarbets- och interaktionsfärdigheter kulturella och etiska färdigheter informationshanteringsfärdigheter digitala färdigheter förmåga att hantera och förstå helheter som överskrider läroämnesgränserna 4

5 Utgångspunkt: Förståelsen för bildningens innersta väsen Högskolorna förutsätter bättre kunskaper av gymnasisterna då det gäller kritisk tolkning av källor tolkning av sinsemellan motstridiga källor Även hjärtats bildning: vad finns kvar efter att jag har glömt allt jag lärt mig? Betydelsen av en verksamhetskultur som präglas av gemenskap och delaktighet Kontakter till omvärlden Livskompetens 5

6 Varför en reform de nya läroplanerna precis tagits i bruk? 1/2 Utbildningssystemet utvecklas kontinuerligt, ny lagstiftning Före 2020 blir studentexamen det primära antagningssättet till högskolorna En högre utbildningsnivå: målet är att 50 % av åringarna har en högskoleexamen före år 2030 (andelen nu 41 %) Övergången från gymnasieutbildning till fortsatta studier ska ske snabbare Fokus på att de studerande ska orka och må bra 6

7 Varför en reform de nya läroplanerna precis tagits i bruk? 2/2 Statistik från % av studenterna sökte och 29 % blev direkt antagna till fortsatta studier: universitet 15 %, yrkeshögskolor 10 %, yrkesutbildning 4 % Universiteten: 89 % av de sökande och 95 % av dem som tar emot studieplatsen är studenter Yrkeshögskolorna: 57 % av de sökande och 62 % av dem som tar emot studieplatsen är studenter 7

8 Målen för gymnasiereformen 1/2 Gör gymnasiet mer attraktivt som en allmänbildande utbildningsform som ger behörighet till fortsatta studier vid högskola Främjar gymnasieelevernas välbefinnande Stöder utvecklingen av gymnasiernas verksamhetskultur så att den - bättre utgår från de studerandes delaktighet, samarbete och gemenskap - beaktar de indivuella behoven - blir mer mångsidig 8

9 Målen för gymnasiereformen 2/2 Främjar en studerandeorienterad verksamhetskultur och individualiserade studier, vilket ökar studiemotivationen och bidrar till att studierna känns mer meningsfulla Förbättrar utbildningens kvalitet och inlärningsresultaten Främjar anordnandet av mer omfattande studieavsnitt och ämnesövergripande studier samt utvecklingen av de studerandes mångsidiga kompetens Stöder en smidig övergång från andra stadiets studier till högskolestudier Svarar på samhällets kunskapsbehov (högskolor, arbetsliv) 9

10 Centrala förändringar 1/4 Kurserna blir studiepoäng 1 kurs = 2 studiepoäng Gör det enklare att bygga upp större, ämnesövergränsande studieavsnitt I stället för kurs används benämningen modul. En modul kan vara mer än 2 studiepoäng. Gymnasiestudierna omfattar 150 studiepoäng i stället för 75 kurser Ändringar i studentexamensprovet Studentexamensprovet får större betydelse i högskolornas studerandeurval Provet kan förnyas obegränsat Även ett engelskspråkigt studentexamensprov övervägs 10

11 Centrala förändringar 2/4 Alla studerande ska göra upp en mer omfattande individuell studieplan redan i början av gymnasiestudierna Mål för gymnasiestudierna Mål för studentexamen Mål för fortsatta studier Särskilt stöd erbjuds i allt högre grad de gymnasister som behöver det Läromedelstillägg till studerande i familjer med låga inkomster Utbildningsanordnarens skyldighet att ingripa i mobbning preciseras: den studerande ska entydigt skyddas från mobbning, våld, trakasserier och rasism 11

12 Centrala förändringar 3/4 Allt fler kontakter till det omgivande samhället och högskolorna Alla ska ha möjlighet att utveckla sina arbets- och företagsfärdigheter under gymnasietiden Alla ska möjlighet till internationella erfarenheter under gymnasietiden Alla ska möjlighet att bekanta sig med högskolestudier Kunnande som förvärvats på annat håll ska bättre identifieras och erkännas 12

13 Centrala förändringar 4/4 I fortsättningen erbjuds studiehandledning även åt dem som gått ut gymnasiet Gymnasierna blir skyldiga att handleda tidigare studerande Kostnaderna för reformen beräknas totalt uppgå till 8,35 mn, som i sin helhet ska adderas till statsandelarna som anvisas för gymnasieutbildningen 13

14 Utkast Mångsidig kompetens i gymnasiet, vol. 8 ( ) Målsättningen är en god allmänbildning, goda färdigheter för fortsatta studier och arbetslivet och förmåga att bygga upp en hållbar framtid Interaktionsfärdigheter Emotionella färdigheter, förmåga att vara empatisk Sociala färdigheter, samarbetsförmåga Språklig medvetenhet och förmåga till konstruktiv kommunikation yhteistyöhön Kompetens för välbefinnande Omsorg om sig själv och andra Förmåga att känna igen och använda sina egna styrkor, karriärplanering Uthållighet i en värld med ständiga förändringar och överraskningar Samhällelig kompetens Värdeorientering och etiska val Förmåga att påverka och bidra till en trygg och hållbar framtid Förmåga att utnyttja kompetensen för både sitt eget och samhällets väl En god, balanserad och bildad människa Internationell och kulturell kompetens Världsmedborgarattityd och ansvarstagande för jordens tillstånd Förstår kulturell mångfald och kulturella betydelser Bygga upp en egen identitet och värdesätta andra Kreativ kompetens Förmåga att finna mening och kombinera saker på ett nytt sätt Förmåga till kreativ verksamhet och innovativa lösningar Entreprenörsattityd Reflektivt tänkande och studiefärdigheter Multilitteracitet i den digitala världen Förmåga att kritiskt tolka, tillämpa och producera ny information Akademisk självkänsla 14

15 Tack!