BEDÖMNINGSMATRIS FÖR UNDERVISNINGSFÖRMÅGAN: bedömningen utgår från det skriftliga material som den sökande lämnat in

Transkript

1 HELSINGFORS UNIVERSITET Bedömning av undervisningsförmågan Undervisningsförmågan bedöms när man utnämner undervisnings och forskningspersonal och beviljar titeln docent. Den sökandes undervisningsförmåga bedöms som en helhet. Vid bedömningen beaktas följande delområden av undervisningsförmågan som fastställs i Helsingfors universitets instruktion (34 ): erfarenhet av undervisning, pedagogisk utbildning, förmåga att producera läromedel, andra meriter inom verksamheten som lärare och vid behov ett undervisningsprov samt deltagande i utbildningen av doktorander. Bedömningsskalan är den beskrivande femstegsskalan från 37 i examens och rättssäkerhetsinstruktionen där den mellersta nivån är god. Delområdena för bedömningen är samlade i nedanstående matris för bedömningen av undervisningsförmågan, som innehåller beskrivningar av kraven för vitsorden inom varje delområde. Varje delområde ska betygsättas i enlighet med beskrivningarna i matrisen. Helhetsvitsordet är inte nödvändigtvis det matematiska medeltalet av alla delområden, utan olika delområden kan kompensera varandra eller de kan betonas olika i förhållande till anställningen och kraven på undervisningsförmågan i anställningen. Ett delområde som enligt universitetets instruktion ska bedömas är ett undervisningsprov, för vilket det finns en separat bedömningsmatris. Undervisningsprovets delområden bedöms i enlighet med matrisen och vid fastställandet av helhetsvitsordet kan vitsorden för de olika delområdena kompensera varandra. Bedömningen av undervisningsprovet beaktas vid helhetsbedömningen av undervisningsförmågan. I enlighet med instruktionen för Helsingfors universitet varierar minimikraven för undervisningsförmågan i fråga om olika anställningar. Detta beaktas när undervisningsförmågan och dess tillräcklighet bedöms i förhållande till anställningen i fråga. BEDÖMNINGSMATRIS FÖR UNDERVISNINGSFÖRMÅGAN: bedömningen utgår från det skriftliga material som den sökande lämnat in Bedömning Underkänd Försvarlig Nöjaktig God Berömlig Utmärkt Delområde av undervisningsförmågan 1. Undervisningserfarenhet och utveckling undervisningserfarenhetens omfattning undervisningserfarenhetens kvalitet och mångsidighet egna undervisnings och bedömningsmetoder handledning av kandidatoch magisteravhandlingar hur den sökande utvecklar sin egen undervisning och utnyttjar respons för utveckling av undervisningen Ingen erfarenhet av undervisning Ingen rapport över bedömning och undervisningsmeto der Ingen erfarenhet av handledning Inga prov på utveckling av undervisningen och Endast litet undervisningserfarenhet Ensidiga undervisningsmetoder. Har deltagit i bedömning av studenters kunskaper, men inte i planeringen av bedömningen. Endast litet erfarenhet av handledning av examensarbeten, har exempelvis handledningsrelationer på Har erfarenhet av olika studieavsnitt Har använt olika undervisningsmetoder. Har använt ensidiga bedömningsmetoder. Har erfarenhet av att handleda examensarbetet som har blivit färdiga. Har litet erfarenhet av att utveckla den egna undervisningen, men inte Har erfarenhet av olika studieavsnitt OCH har haft ansvar för studieavsnittens planering och genomförande. Har planerat och provat olika undervisnings och bedömningsmetode r, och i dem beaktat studenternas aktiva lärande. Har erfarenhet av undervisning på olika stadier (kandidat, magister, doktor, eller motsvarande) OCH har haft ansvar för planeringen och genomförandet av flera olika studieavsnitt. Har planerat och provat olika undervisnings och Har gedigen erfarenhet av undervisning på olika stadier (kandidat, magister, doktor, eller motsvarande) OCH har haft huvudansvar för planeringen och genomförandet av studieavsnitt på olika nivåer. Har planerat och resultatinriktat provat olika undervisnings och bedömningsmetoder på ett pedagogiskt motiverat sätt och kan påvisa att utvecklingsarbetet har haft en 1

2 utnyttjande av respons för utveckling av undervisningen hälft Enstaka exempel på insamlad respons, men inga prov på att responsen utnyttjats av att utnyttja respons för utvecklingen. Har varit handledare för flera examensarbeten som har blivit färdiga. Har samlat in respons och utnyttjat den för utveckling av undervisningen (har konkreta exempel). bedömningsmetode r, och i dem beaktat studenternas aktiva lärande, och motiverat deras pedagogiska funktion. Har varit handledare för flera examensarbetet som blivit färdiga och har erfarenhet också av att handleda doktorsavhandlinga r. Har samlat in respons systematiskt och utnyttjat den för utveckling av undervisningen (har mångsidiga exempel). Kan reflektera över utvecklandet av den egna undervisningen. positiv inverkan på studenternas lärande. Har genomfört egna, pedagogiskt motiverade undervisningsinnovationer eller undervisningsexperiment. Har varit handledare för ett stort antal examensarbeten av grundexamensstuderande och påbyggnadsstuderande och har också varit den ansvariga handledaren. Har samlat in respons systematiskt av både studenter och kolleger. Har mångsidiga exempel på att hen har utnyttjat responsen för utveckling av undervisningen. Har utvecklat sin undervisning målinriktat och mångsidigt och reflekterar över utvecklingen på ett mångsidigt sätt. 2. Pedagogisk utbildning och pedagogiskt tänkande studier i universitetspedagogik eller andra pedagogiska studier lärarutbildning, lärarexamen andra pedagogiska studier och kurser eller motsvarande pedagogiskt tänkande Inga pedagogiska studier och ingen pedagogisk utbildning. En beskrivning av det pedagogiska tänkandet fattas helt. Mycket litet pedagogiska studier eller pedagogisk utbildning och/eller har intresse för pedagogisk utbildning 5 sp pedagogiska studier eller andra enskilda kurser i pedagogik. Har egna uppfattningar om undervisning och lärande, men inget genomgripande pedagogiskt tänkande. Minst 10 sp pedagogiska studier för lärare eller studier i universitetspedagog ik. Har en klar uppfattning av Över 10 sp pedagogiska studier för lärare eller studier i universitetspedagog ik. Har visat prov på målinriktad Minst 25 sp pedagogiska studier för lärare eller studier i universitetspedagogik. Har visat prov på kontinuerlig utveckling av sitt lärarskap. Har en strukturerad undervisningsfilosofi och ett 2

3 Beskrivningen av det pedagogiska tänkandet är knapp. undervisning och lärande och en motiverad undervisningsfiloso fi och motiverat pedagogiskt tänkande. utveckling av sitt lärarskap. motiverat undervisningstänkande, en uppfattning om vad kvalitativt lärande och forskningsbaserad undervisning är och har visat prov på att hen tillämpar dessa. 3. Förmåga att använda och producera läromedel mängden läromedel på högskolenivå kvaliteten på läromedel på högskolenivå digitala läromedel och lärmiljöer Har inte producerat läromedel. Har inte gett några exempel på användning av läromedel. Användningen av eget undervisningsmaterial begränsar sig till åskådliggörande vid enstaka undervisningstillfällen. Har visat exempel på användning av läromedel i sin undervisning. Har producerat olika typer av undervisningsmaterial och använt dem i sin undervisning. Har visat exempel på användning av läromedel i sin undervisning. Materialen och eventuella digitala lärplattformar stöder undervisningen och lärandet, och valet samt användningen av material är motiverade. Har visat exempel på självproducerat undervisningsmater ial för olika studieavsnitt eller kurser (t.ex. kurskompendier, videor) och/eller har medverkat i produktionen av läromedel som har publicerats (t.ex. som en författare för ett kapitel i en lärobok). Har producerat mångsidigt undervisningsmater ial som stöder studenternas lärande, och använder materialet på ett motiverat sätt. Har producerat rikligt med högklassigt undervisningsmaterial för mångsidigt bruk som stöder studenternas lärande. Har beskrivit hur hen använder material på ett kreativt och motiverat sätt och anpassar enligt situationen. 4. Andra pedagogiska meriter, exempelvis: ledare av ett utbildningsprogram, medlem i utbildningsprogrammets Inga prov på meriter i läraryrket. Litet prov på deltagande och meriter i läraryrket. Prov på deltagande och meriter i läraryrket. Ganska mycket prov på deltagande och meriter i läraryrket. Mycket prov på deltagande och meriter i läraryrket. Kan vara särskilt Väldigt mycket prov på deltagande och meriter i läraryrket inom punkterna på listan. 3

4 ledningsgrupp deltagande i utarbetning av styrdokument för undervisning (undervisningsplaner, moduler, studentantagning m.m.) expertuppgifter i anknytning till undervisning (t.ex. pedagogiska nämnden) nationella och internationella arbetsgrupper för utveckling av undervisningen på universitetsnivå projekt för utveckling av undervisningen forskning och publikationer i anknytning till undervisningen pedagogiska hedersomnämnanden och priser andra pedagogiska meriter Kan vara särskilt meriterad inom en punkt på listan. meriterad inom 2 3 punkter på listan. Prov på pedagogisk forskning eller publikationer inom området. MATRIS FÖR BEDÖMNING AV UNDERVISNINGSPROV Bedömning Underkänd Försvarlig Nöjaktig God Berömlig Utmärkt Undervisningsprovets delområden 1. Kunskapsmål, målgrupp och kontext definiering av kunskapsmålen beaktande av substansinnehåll, målgrupp och kontext i definieringen av kunskapsmålen Kunskapsmålen definieras inte. Undervisningens målgrupp definieras inte. Kunskapsmålen är otydligt definierade. Genomgången av ämnet är helt klart för utmanande eller för enkel för målgruppen. Kunskapsmålen definieras, men de uppnås inte eller de uppnås endast delvis. Genomgången av ämnet är litet för utmanande eller för enkel för målgruppen. Kunskapsmålen är tydligt definierade och de uppnås. Genomgången av ämnet är lämplig för målgruppen och motsvarar målgruppens kunskapsnivå. Kunskapsmålen definieras tydligt och de är anpassade till målgruppen. Kunskapsmålen följs upp i undervisningen och läraren bedömer hur de uppnås. Genomgången av ämnet passar målgruppen och Kunskapsmålen beskrivs tydligt och de är anpassade till målgruppen. Kunskapsmålen följs upp i undervisningen och de uppnås utmärkt. Läraren bedömer hur kunskapsmålen uppnås. 4

5 sporrar studenterna att lära sig. 2. Substansinnehåll undervisningsprovets tema och hur innehållet motsvarar temat innehållets vetenskaplighet och aktualitet kritiskt grepp och mångsidig argumentation koppling mellan teori och empiri forskningskunskapens lämplighet och mångsidighet hur egna forskningsrön utnyttjas innehåll motsvarar inte temat. Forskningsgrunden saknas eller är inte ändamålsenlig. innehåll motsvarar temat i viss grad. Forskningsgrunden är knapp. innehåll motsvarar temat i viss grad. Undervisningen grundar sig på forskning och innehållet är vetenskapligt. Innehållet granskas kritiskt. Forskningskunskapen lämpar sig för temat. Undervisningsprovet tangerar lärarens egen forskning. innehåll motsvarar temat. Innehållet är vetenskapligt och undervisningen grundar sig på forskning som är relevant för temat. Innehållet granskas kritiskt och argument framläggs. Kopplingen mellan teori och empiri framkommer tydligt. Forskningskunskapen passar temat. Undervisningsprovet tangerar lärarens egen forskning. Målgruppen beaktas i valet av innehåll. innehåll motsvarar temat mycket väl. Innehållet är vetenskapligt och aktuellt och undervisningen grundar sig mångsidigt på forskning inom vetenskapsområdet. Innehållet granskas kritiskt och mångsidiga argument framläggs. Kopplingen mellan teori och empiri framkommer på ett ändamålsenligt sätt. Forskningskunskapen passar temat och är mångsidig. Undervisningsprovet innehåller exempel ur lärarens egen forskning i den mån det är möjligt. Målgruppen beaktas i valet av innehåll. innehåll motsvarar temat och lyfter fram nya perspektiv. Innehållet är vetenskapligt och ytterst aktuellt och undervisningen grundar sig mångsidigt på central forskning inom vetenskapsområdet. Innehållet granskas kritiskt och mycket mångsidiga argument framläggs. Kopplingen mellan teori och empiri kommer fram på ett mycket ändamålsenligt sätt. Forskningskunskapen passar temat och är mycket mångsidig. Undervisningsprovet innehåller exempel ur lärarens egen forskning. 3. Undervisningsmetoder och hjälpmedel Undervisningen består endast av informationsspridning. Undervisningen består främst av informationsspridning. I undervisningen betonas informationsspridning. Undervisningen består av både Undervisningsmetoderna är interaktiva och aktiverar studenterna på ett ändamålsenligt sätt. Målgruppen beaktas noga i valet av innehåll. Undervisningsmetoderna är interaktiva och aktiverar studenterna på 5

6 beaktande av undervisningstillfällets organisering, lärandemål, substansinnehåll, målgrupp och kontext motivering av målgruppen val av undervisningsmetoder och ändamålsenlig användning ändamålsenlig användning av hjälpmedel och material digitala hjälpmedel De metoder och hjälpmedel som används för att åskådliggöra undervisningen stöder inte undervisningen/lärandet. är inte särskilt väl organiserat. De metoder och hjälpmedel som används för att åskådliggöra undervisningen stöder lärandet bara delvis. är bristfälligt organiserat. Metoderna för åskådliggörande är ganska ensidiga och hjälpmedlen stöder i regel lärandet. är ganska väl organiserat med tanke på lärandemålen. informationsspridning och interaktion. Metoderna för åskådliggörande konkretiserar innehållet och användningen av hjälpmedel stöder lärandet. organiseras på ett ändamålsenligt sätt med beaktande av lärandemålen och innehållet. Undervisningsmetoderna och materialen används på ett ändamålsenligt sätt med tanke på situationen och innehållet Åskådliggörandemetoderna lyfter fram kopplingar mellan teori och empiri och användningen av hjälpmedel stöder studenternas kunskapsbygge. är organiserat på ett lyckat sätt med tanke på lärandemålen, innehållet, målgruppen och kontexten. Målgruppen motiveras att följa med undervisningen. Olika undervisningsmetoder och material används på ett ändamålsenligt sätt med tanke på situationen, lärandemålen och innehållet. ett ändamålsenligt sätt och skapar ett engagerande studieklimat. Metoderna för åskådliggörande förenar teori och empiri på ett insiktsfullt sätt och användningen av hjälpmedel fördjupar studenternas kunskapsbygge och förståelse. är ytterst väl organiserat med beaktande av lärandemålen, innehållet, målgruppen och kontexten. Målgruppen motiveras att följa med undervisningen. Mångsidiga undervisningsmetoder och material används på ett ändamålsenligt sätt med tanke på situationen, lärandemålen och innehållet. Temat behandlas på ett sätt som passar målgruppen och sporrar studenterna att lära sig. 6

7 4. Sammanfattning och utvärdering sammanfattning av undervisningstillfället och utvärdering av lärandet i linje med de uppställda kunskapsmålen Läraren sammanfattar inte undervisningstillfället och utvärderar inte hur kunskapsmålen uppnås. Sammanfattningen av undervisningstillfället är otydlig. sammanfattas med koppling till kunskapsmålen. sammanfattas i linje med kunskapsmålen. sammanfattas i linje med kunskapsmålen. Läraren beskriver hur hen skulle utvärdera undervisningstillfället i praktiken. sammanfattas i linje med kunskapsmålen. Läraren beskriver hur hen skulle utvärdera undervisningstillfället i praktiken. Kunskapsmålen följs upp i undervisningen och läraren utvärderar hur de uppnås. Deltagarnas lärande utvärderas med koppling till kunskapsmålen på ett mångsidigt sätt under undervisningstillfället. 5. Lärarrollen röstanvändning, är framförandet tydligt och begripligt konsekvent kommunikation i tal och skrift interaktionens kvalitet tidsanvändning andra aspekter som främjar kommunikationen Lärarens tal är otydligt eller svårt att förstå. Lärarens muntliga och skriftliga kommunikation är inte sammanhängande Ingen kontakt med deltagarna. Lärarens tal är tidvis otydligt. Lärarens muntliga och skriftliga kommunikation är inte alltid sammanhängande och i balans sinsemellan. Litet kontakt med deltagarna. Undervisningsmaterialet är alltför omfattande eller för knappt i förhållande till den tid som står till förfogande. Lärarens tal är tydligt. Lärarens muntliga och skriftliga kommunikation är sammanhängande Läraren tar kontakt med deltagarna och interaktionen är ändamålsenlig. Undervisningsmaterialet är omfattade/knappt i förhållande till den tid som står till förfogande eller läraren verkar ha bråttom. Lärarens tal och framträdande är tydligt. Lärarens muntliga och skriftliga kommunikation är sammanhängande Lärarens kontakt med deltagarna är naturlig och saklig och interaktionen är ändamålsenlig med tanke på undervisningsprovet. Tidsanvändningen fungerar och undervisningsmaterialets omfattning är lämpligt med tanke på den tid som står till förfogande. Lärarens tal är tydligt och begripligt och framträdandet är övertygande. Lärarens muntliga, skriftliga och visuella kommunikation är konsekvent Lärarens kontakt med deltagarna är naturlig. Interaktionen är naturlig och ändamålsenlig med tanke på undervisningsprovet. Tidsanvändningen är pedagogiskt funktionell och undervisningsmaterialets omfattning är lämplig med tanke på den tid som står till förfogande och tiden Lärarens tal är tydligt och begripligt och framträdandet är övertygande och kompetent. Lärarens muntliga, skriftliga och visuella kommunikation är konsekventa sinsemellan. Lärarens kontakt med deltagarna är naturlig och ändamålsenlig med tanke på undervisningsprovet. Läraren skapar en uppmuntrande lärmiljö och förmedlar sitt engagemang för undervisningsämnet. Tidsanvändningen är pedagogiskt funktionell och 7

8 har utnyttjats på ett fungerande sätt. undervisningsmaterialets omfattning är lämpligt med tanke på den tid som står till förfogande och tiden har utnyttjats på ett pedagogiskt fungerande sätt. 8