Hur ser gymnasie- och yrkesutbildningen ut ur lärarnas perspektiv? Resultat från OAJ:s enkät till lärare inom andra stadiet

Storlek: px

Starta visningen från sidan:

Download "Hur ser gymnasie- och yrkesutbildningen ut ur lärarnas perspektiv? Resultat från OAJ:s enkät till lärare inom andra stadiet"

Linnéa Henriksson
för 7 år sedan
Visningar:

1 Hur ser gymnasie- och yrkesutbildningen ut ur lärarnas perspektiv? Resultat från OAJ:s enkät till lärare inom andra stadiet

2 Målgrupp och genomförande Ett slumpvist urval på 2000 personer bland OAJ:s medlemmar med tjänst eller befattning inom andra utbildningsstadiet Frågorna utarbetades i samarbete med OAJ-aktiva på regional nivå Frågorna om arbetshälsa tagna ur Folkhälsoinstitutets undersökning år % svarade inom yrkesutbildningen och 40 % inom gymnasieutbildningen

3 Målsättning Få information om väsentliga saker som kan användas i utbildningspolitiskt påverkansarbete lärarnas syn på förändringarna i arbetet och arbetsbilden riktlinjer för utvecklingen av utbildningen vilka effekter strukturella ändringar har på undervisningsarbetet lärarnas behov av att utveckla det egna kunnandet möjligheterna att delta i planering och beslutsfattande som gäller det egna arbetet

4 Hur ser yrkesutbildningen ut? Resultat från OAJ:s enkät till lärare inom andra stadiet

5 Förändringar inom yrkesutbildningen 12 OOO fler studieplatser större dragningskraft sammanslagning av läroanstalter, större enheter internationalisering på flera sätt; exempelvis EQF, NQF, ECVET, CQAF, EQARF förändring i undervisningsarbetet och andra uppgifter förordningen om behörighetsvillkoren har ändrats kvalitetssäkringssystem samarbete med arbetslivet yrkesexamens innehåll och ställning i det nationella utbildningssystemet reform av läroplanerna o.s.v.

6 Viktigt att upprätthålla kunnandet och utvecklandet 76% av svarandena uppger att de använder egen tid och egna pengar för att utveckla sitt kunnande. 74 % har utvecklingssamtal och på basis av dessa görs skriftliga utvecklingsplaner. Utvecklingssamtal upplevs som viktiga (71%), även om bara knappa hälften uppger att kunnandet följs upp i samband med samtalen. Endast 41 % upplever att arbetsgivarens stöd i form av pengar eller tid är tillräckligt för att utveckla kunnandet. Över hälften (52 %) upplever att stödet är litet eller inget alls.

7 Grundläggande yrkesutbildning Blått = antal lärare Rött = tilläggsplatser

8 Kunnande helt av samma åsikt och av samma åsikt (i procentandelar) Jag använder egen tid och egna pengar till att utveckla mitt kunnande Jag har regelbundna utvecklingssamtal med min chef Jag drar nytta av information från kurser och använder den till att utveckla det egna kunnandet Lärare inom yrkesutbildningen måste i framtiden i högre grad än tidigare delta i fortbildning

9 Möjlighet att ge undervisning i enlighet med undervisnings- och inlärningskraven I medeltal 28 timmar närundervisning per studievecka (1 sv=40 h studentarbete). OAJ:s mål är att minst 32 h närundervisning per studievecka ska ges för att inlärningsmålen ska nås. För lite undervisning upplevs som ett stort problem, det framgår också av de öppna svaren. I medeltal 18 studerande i en undervisningsgrupp, som mest över 30. I Finland är alla studieplatser besatta och dessutom finns studerande på överplatser; för många studerande i förhållande till utrymmen, apparatur mm. I de öppna svaren nämns också en ökning av övriga uppgifter; ex. ökat antal studerande i behov av särskilt stöd. Samarbetet med många intressegrupper utanför undervisningen har ökat, ex. föräldrar, socialarbetare m.fl.

10 Framtidsutsikter Mångkulturell och internationell verksamhet ökar. Uppgifterna blir mångsidigare och undervisningsarbetet ändras. Fortsatta förändringar i verksamhetsmiljöerna. Större utmaningar med inlärning i arbetet; arbetsgivarna förbinder sig inte vid inlärningsmål och handledning. Behovet av undervisning och handledning ökar i takt med att studerandena blir allt heterogenare. Läraryrket lockande även i fortsättningen, arbetsgemenskapen är motiverande även om det finns få möjligheter att avancera.

11 Välmående på arbetet Yrkeslärarna upplever inte arbetet lika tjusigt som andra lärare Många andra uppgifter utöver undervisningen Det egna arbetet kan påverkas ganska lite Samarbetet och stödet av arbetskamraterna upplevs som gott Att leda och stöda borde utvecklas En del upplever psykiskt våld från elevernas sida 11

Arbetets tjusning blått=gymnasiet, rött=yrkes, grönt=universitet, lila=yrkeshögskola (minst en gång i veckan denna känsla) Jag känner mig full av energi i arbetet Jag känner mig stark och energisk i

12 Arbetets tjusning blått=gymnasiet, rött=yrkes, grönt=universitet, lila=yrkeshögskola (minst en gång i veckan denna känsla) Jag känner mig full av energi i arbetet Jag känner mig stark och energisk i arbetet Jag är inspirerad i mitt arbete Arbetet inspirerar mig När jag vaknar känns det bra att gå till jobbet Jag är nöjd när jag fördjupar mig i arbetet Jag är stolt över mitt arbete Jag går helt upp i mitt arbete När jag jobbar blir jag uppslukad av arbetet

Möjlighet att påverka arbetsmängden (ganska ofta, väldigt ofta eller alltid, %-andel) Gymn asiet Yrkeslärare Universitet (2008) Yrkeshögskola (2008) Grundskolan (2007) Kan du påverka Kan du påverka

13 Möjlighet att påverka arbetsmängden (ganska ofta, väldigt ofta eller alltid, %-andel) Gymn asiet Yrkeslärare Universitet (2008) Yrkeshögskola (2008) Grundskolan (2007) Kan du påverka Kan du påverka Kan du påverka Kan du påverka Kan du hålla tillräckligt arbetsmängden? mängden undervisningsarbete? mängden annat än ditt hur arbetet fördelar många pauser under dagen? undervisningsarbete? sig på olika dagar?

Förutsägbarhet (ganska ofta, väldigt ofta eller alltid, %-andel) Gymnasiet Yrkeslärare Universitet (2008) Yrkeshögskola (2008) Grundskola (2007) Tror du att du om två år har ett arbete som

14 Förutsägbarhet (ganska ofta, väldigt ofta eller alltid, %-andel) Gymnasiet Yrkeslärare Universitet (2008) Yrkeshögskola (2008) Grundskola (2007) Tror du att du om två år har ett arbete som du Tycker du om utmaningarna med att jobba Gillar du utmaningarna med att jobba finner lika intressant som ditt nuvarande jobb? med nya arbetskamrater? vid flera verksamhetsställen/skolor?

Socialt stöd av arbetskamrater och chefen (ganska ofta, väldigt ofta eller alltid, %-andelar av svaren) Får du vid behov hjälp och stöd Visar arbetskamraterna uppskattning

15 Socialt stöd av arbetskamrater och chefen (ganska ofta, väldigt ofta eller alltid, %-andelar av svaren) Får du vid behov hjälp och stöd Visar arbetskamraterna uppskattning Får du vid behov hjälp och stöd Visar din närmaste chef uppskattning av dina arbetskamrater? över dina arbetsprestationer? av din närmaste chef? över dina arbetsprestationer?

16 Psyksikt våld och mobbning ja-svaren i procentandelar Finns det anvisningar i din skola eller verksamhetsenhet om hur man ska gå till väga vid våld eller mobbning? Grundskolan (2007) Yrkeshögskola (2008) Universitet (2008) Yrkeslärare Gymnasiet Har du under det senaste halvåret utsatts för fysiskt våld av studerande? Har du under det senaste halvåret utsatts för verbalt våld i form av skällsord och hån av studerande? Har du under det senaste halvåret personligen utsatts för psykiskt våld eller mobbning av dina arbetskamrater? Har du under det senaste halvåret märkt att någon har blivit utsatt för psykiskt våld eller mobbning av arbetskamraterna eller chefen?

17 Känner du nuförtiden arbetsrelaterad stress? (ganska ofta, väldigt ofta, alltid, i %-andelar) Grundskola (2007) Yrkeshögskola (2008) Universitet (2008) Yrkeslärare Gymnasiet

18 Resultat från lärarenkäten 2011 /gymnasieutbildningen Resultat från OAJ:s enkät till lärare inom andra stadiet

19 Gymnasiet och undervisningsarrangemangen I över hälften av gymnasierna (56 %) är den vanligaste undervisningstimmen ca 75 minuter lång. I färre än en tredjedel av gymnasierna (31 %) hålls ca 45 minuters lektioner (inkl. vuxengymnasier med 40 minuters lektioner), 92 % av svarandena föredrar en längre undervisningstimme på 75 minuter I nästan alla gymnasier (97 %) har man provvecka 68 % uppger att läget är stabilt i det egna gymnasiet, 13 % av gymnasierna står inför en fusion och 4 % är nedläggningshotade. För 8 % av gymnasierna väntar byte av huvudman Olavi Arra, OAJ 19

20 Närmare hälften (46 %) av gymnasierna verkar i egen fastighet och vart tredje gymnasium (33 %) i samma fastighet som grundskolans högre klasser. Av yrkesläroanstalterna verkar 17 % tillsammans med en annan läroanstalt och bara 3 % med någon annan. Av gymnasierna hade 45 % tätt samarbete (ex. gemensamt kursutbud) med en yrkesläroanstalt, 38 % med ett annat gymnasium, 14 % med grundskolans högre klasser, 9 % med universitet, 9 % med yrkeshögskola och 8 % med fritt bildningsarbete. En femtedel (21 %) hade inget tätt samarbete med en annan skola. Olavi Arra, OAJ 20

21 Undervisningsgruppernas medel- och maximistorlek blått=medeltal, rött=maximi Alla Gymnasium Vuxengymnasium Gymnasium och grundskolans åk

22 I gymnasiet finns lämpligt mycket valfritt och obligatoriskt Helt av samma åsikt Av samma åsikt Av olika åsikt Helt av annan åsikt Vet inte 22

23 Mängden obligatoriska lärokurser i gymnasiet är lämplig 23

24 Har du regelbunda utvecklingssamtal med chefen? Ja Nej 24

25 Deltog du under förra läsåret i fortbildning som inte var kollektivavtalsenlig fortbildning? Ja Nej 25

26 Fortbildning har betydelse - ja-svarens andel rött=ingen fortbildning, blått =har deltagit i fortbildning Min undervisning har ändrats och förnyats under de senaste åren Undervisningen är likadan som för 10 år sedan Använder dator som är till mitt förfogande 26

27 Fortbildning har betydelse - ja-svarens procentuella andel rött=ingen fortbildning, blått =har gått fortbildning Kan du påverka beslut i din egen skola som är viktiga med tanke på ditt jobb? Svarat ganska eller väldigt ofta, alltid Har du regelbunda utvecklingssamtal med din chef? Har du undervisat i form av distansundervisning, nätundervisning eller flerformsundervisning? 27

28 Tack! Närmare uppgifter fås av och

Relevanta dokument

I punkten uppges kontaktuppgifter för den person som kan kontaktas i fråga om uppgifterna på blanketten.

I punkten uppges kontaktuppgifter för den person som kan kontaktas i fråga om uppgifterna på blanketten. IFYLLNADSANVISNINGAR 1(5) Basuppgifter 20.9.2015 FOLKHÖGSKOLOR På blanketten samlas uppgifter om antalet studerandeveckor som grund för statsandelsfinansiering för den utbildning som lyder under lagen