Informationsstrategi för skolväsendet i Sibbo

Transkript

1 (10) Informationsstrategi för skolväsendet i Sibbo Godkänd: Uppdatering:

2 2 (10) Innehåll 1. ALLMÄNT Edu-IT Uppgifter som Edu-IT-gruppen handhar PEDAGOGISKA MÅL Skolans personal Eleverna STÖDVERKSAMHET/UTBILDNING Pedagogiskt stöd inom Edu-IT KUUMA-TVT Digigruppen Uppgifterna som digigruppen i Sibbo sköter IKT-pedagogiskt stöd för skolorna TEKNISKA LÖSNINGAR Lärarnas digitala redskap Elevernas egen utrustning Skolorna och klassrummen/undervisningslokalerna 0 9 (2016) Gymnasierna... 9

3 3 (10) 1. ALLMÄNT Finland placerar sig bland de länder i Europa där användningen av informations- och kommunikationsteknik i undervisningen i skolorna är lägst, särskilt då det gäller elevernas utnyttjande av digitalteknik. Syftet med denna informationsstrategi är att förbättra situationen i Sibbo. I informationsstrategin beskrivs målen för det digitala lärandet, åtgärderna som ska vidtas samt skolornas IT-resurser i Sibbo. Den nya läroplanen 2016 baserar sig på ett inlärningsbegrepp där eleven ses som en aktiv aktör. Med hjälp av denna princip vill man ändra på en trend där mätarna visar en allt svagare motivation för skolarbetet och eleverna inte trivs med studierna. Att använda informations- och kommunikationsteknik på ett pedagogiskt meningsfullt sätt är ett väsentligt redskap då verksamhetskulturen i skolorna görs mer elevorienterad i enlighet med läroplanen. Inlärningsmiljön ändras snabbare än någonsin förut. Undervisningspersonalen behöver stöd för att den nya tekniken och pedagogiken som följer med den ska kunna utvecklas och bli en integrerad del av skolornas vardag. Avsikten med den här informationsstrategin är att staka ut målen och verksamhetssätten med vilka man i Sibbo tar en plats bland de främsta utvecklarna av IKT-pedagogiken Edu-IT Verksamhetsbeskrivning: Edu-IT är ett samprojekt för skolväsendet och IT-enheten, som sträcker sig åtminstone till Inom projektet gör man överenskommelser om skolväsendets IT-praxis, anskaffningar och tekniska resurser. I Edu-IT-gruppen medverkar undervisningschefen, representanter för IT-enheten och digigruppen samt rektorer och lärare.

4 4 (10) 1.2. Uppgifter som Edu-IT-gruppen handhar Svarar för Edu-IT-projektets budget (skolornas IT-budget) Sköter anskaffningen av skolornas IT-utrustning i enlighet med budgeten och ITstrategin för skolväsendet i Sibbo För en öppen dialog med skolorna och IT-enheten. Stödjer lärarnas tekniska och pedagogiska utbildning (en ny läroplan tas i bruk 2016) Planerar stödåtgärder för lärarna/skolorna Sköter om informationen till vårdnadshavarna och engagerar dem att delta i diskussioner om IT-strategin i Sibbo Utvecklar informationsstrategin för skolväsendet i Sibbo. 2. PEDAGOGISKA MÅL 2.1. Skolans personal Alla skolor definierar i läsårsplanen tre tyngdpunktsområden för befrämjandet av IKT användning i skolan. Målet med utvecklingen är, att pedagogiskt ändamålsenliga digitala undervisningsmetoder blir en fast del av skolans verksamhetskultur. Skolans rektor ansvarar för att tyngdpunktsområdena utvecklas enligt planen. Alla lärares yrkesmässiga IKT-färdigheter utvecklas. Lärarnas attityder till utnyttjandet av IKT i undervisningen är positiva. Lärarna samarbetar för att utveckla praxis för digitalt lärande och delar med sig av dessa till andra. Nya och mångsidiga miljöer för digitalt lärande används i inlärningen och utvecklandet av sociala färdigheter. Elektroniska undervisningsmaterial och inlärningsplattformar är en viktig del av inlärningen i alla årskurser. Lärare och elever gör tillsammans och delar med sig undervisningsmaterial Man söker aktivt områden som lärarna behöver utveckla och utbildningsutbudet utvecklas så att det svarar mot aktuella utmaningar. Ordnandet av utbildning beskrivs i mer detalj i punkt 2. Stödverksamhet.

5 5 (10) 2.2. Eleverna Eleverna behärskar funktionella arbetsmetoder som utnyttjar informations- och kommunikationsteknik. Elektroniska undervisningsmaterial och inlärningsplattformar är en viktig del av inlärningen i alla årskurser Utvecklingsmål och -områden som gäller eleverna: Lära sig grundläggande färdigheter i att söka fram, bedöma och producera information enligt sin ålder Bemästra grundläggande färdigheter i att läsa elektronisk information (multilitteracitet) Kunna producera bild och text som delas ut i andra medier Kunna använda olika program och medier på ett nyttigt sätt Lära sig nätetiketten och ansvarsfull användning av IKT Känna till de sociala medierna BYOD (bring your own device): eleverna uppmuntras att använda egna mobilapparater som stöd för studierna i skolan och hemma. Mer detaljerade mål för varje årskurs beskrivs i Digipasset (bilaga 1) Digipasset används i hela kommunen i åk 0 9 samt i gymnasiet. 3. STÖDVERKSAMHET/UTBILDNING 3.1. Pedagogiskt stöd inom Edu-IT Fortbildning/kurser ordnas, både skolspecifikt och som gemensam utbildning för flera eller samtliga skolor. För utbildningen ansöks i mån av möjlighet finansiering av KUUMA-TVT, så länge sådan finns att tillgå. Skolorna kan spara in på undervisningsmaterial på ett belönande sätt. Ifall skolorna sparar in på t.ex. skolböcker, kan den inbesparade summan användas för anskaffning av extra digitalteknik för skolan.

6 6 (10) Digipasset integreras i läroplanen. Edu-IT övervakar att digipasset är aktuellt och att utbildningen som behövs för ibruktagningen är lämplig. Via projektet KUUMA-TVT ordnas pedagogisk IKT-närutbildning för skolorna. Digigruppens agentutbildare fortsätter sitt arbete enligt modellen som startades hösten KUUMA-TVT Sibbo kommun har sedan år 2012 deltagit i KUUMA-kommunernas gemensamma IKTprojekt, KUUMA-TVT, som koordineras av Nurmijärvi. Tyngdpunkterna i det framgångsrika samprojektet har varit att utveckla lärarnas kompetens och inlärningsmiljöerna. Av de olika utbildningsformerna inom KUUMA-TVT har särskilt den skolspecifika närutbildningen visat sig vara fungerande, visar den respons som mottagits. Tack vare närutbildningen har användningen av IKT ökat och en gemensam utveckling startat. Med hjälp av modellen för skolspecifik närutbildning har man ordnat och ordnar fortfarande fortbildning för lärarna i den grundläggande utbildningen och hela arbetsgemenskapen i autentiska situationer i skolorna. Så länge KUUMA-projektet fortgår beställer man så mycket utbildning via projektet som möjligt. Efter det flyttas ansvaret för IKT-utbildningen helt över till kommunerna Digigruppen Digigruppen är en kommunspecifik expertgrupp som uppstått i samband med KUUMAprojektet och som främjar utvecklandet av IKT-pedagogiken. I KUUMA-projektets slutskede har man i kommunerna grundat digiteam som ska fortsätta att utveckla den pedagogiska användningen av IKT och även fortsätta att ge lokal utbildning enligt principerna för närutbildning. Teamet består av en koordinator samt till en början av utbildaragenterna inom KUUMA-projektet som redan deltagit i närutbildningen. I ett senare skede kommer medlemmar att väljas till gruppen på basis av en intern ansökan. Nödvändig utbildning ordnas för att se till att digigruppens medlemmar har tillräckliga kunskaper och gruppen

7 7 (10) utvecklas på önskat sätt. Koordinatorn för digigruppen sköter även om kontakterna till KUUMA-projektet. Digigruppen rapporterar om sin verksamhet både till Edu-IT-gruppen och till sektionerna Uppgifterna som digigruppen i Sibbo sköter Förankra användningen av IKT i undervisningen och skolornas verksamhetskultur enligt läroplanen och skolväsendets informationsstrategi Hjälpa lärarna att utveckla en IKT-praxis som är pedagogiskt meningsfull Dela med sig av denna goda praxis till andra Stödja, hjälpa och inspirera lärarna i klassituationer Fungera som expert bl.a. i uppdateringen av informationsstrategin och vid föräldrakvällar Sköta om kommunens interna pedagogiska IKT-utbildning för undervisningspersonalen Utveckla skolornas IT-verksamhetsmiljö tillsammans med IT-enheten så att målen ovan kan uppnås IKT-pedagogiskt stöd för skolorna Man har strävat efter att utse en IKT-pedagogisk stödperson i varje skola. Denna person är en lärare som vill utveckla sin kompetens och kännedom om IKT-pedagogik och är beredd att dela med sig av sitt kunnande och det nya hen lär sig. IKT-pedagogen lämnar varje termin en berättelse över sitt arbete till rektorn och koordinatorn för digigruppen. Arbetsbeskrivning för IKT-pedagoger: IKT-pedagogerna får utbildning av IT-enheten så att de kan tilldelas partiella administratörsrättigheter till den egna skolans datorer. De handleder och undervisar de övriga lärarna i skolan i hur elevernas EDUSI-koder nollställs.

8 8 (10) De får e-post om följande ärenden: KUUMA-TVT, Edu-IT, Digiteamet. IKTpedagogerna delar med sig av informationen de erhåller till de övriga lärarna. Rektorerna får endast en kopia av meddelandena. De ger första-hjälpen i bl.a. Edison-frågor och datorproblem i mån av möjlighet. Ifall datorproblemen inte kan lösas i skolan, hjälper stödpersonerna lärarna att skicka en hjälpbegäran till IT-helpdesk. De samarbetar med rektorn och Digigruppen. De deltar i IKT-pedagogernas möten och utbildning (1-2 gånger per termin) 4. TEKNISKA LÖSNINGAR 4.1. Lärarnas digitala redskap Alla lärare ska ha tillgång till en bärbar kommundator som antingen är lärarspecifik eller klasspecifik, dvs. antingen en dator per klass eller en dator per lärare. Skolorna avgör själva vilket arrangemang som är lämpligt. Datorerna är kopplade till EDUSInätet. IT-avdelningen strävar efter att webtallennus fungerar även i EDUSI-nätet. I regel har lärarna ingen egen telefon utan de har tillgång till t.ex. telefonerna i lärarrummet. Vissa lärargrupper, t.ex. lärarna i gymnastik, hushåll, teknisk slöjd och fy/ke, behöver en egen telefon. Även special- och JOPO-lärarna behöver en egen telefon. I lärarrummen finns en dator per 150 elever, som är kopplad till det administrativa nätet. I vissa skolor kan pilotprojekt för användningen av lärarnas egna apparater i arbetet genomföras (UYOD). I detta fall får läraren en liten ersättning för användningen av sin egen apparat, t.ex. 10 /månad. Ifall speciallärarna så önskar kan t.ex. ipads skaffas för elevernas bruk Elevernas egen utrustning I skolorna i Sibbo tar man i bruk det så kallade BYOD-konceptet (bring your own device): eleverna uppmuntras att använda egna mobilapparater som stöd för studierna i skolan och

9 9 (10) hemma. För detta ändamål utarbetar man anvisningar för användningen av egna apparater. Anvisningarna ges åt alla vårdnadshavare och elever, som ska läsa och godkänna dem. (bilaga 2) I skolorna ordnas säkra förvaringsutrymmen för elevernas apparater Skolorna och klassrummen/undervisningslokalerna 0 9 (2016) I samtliga klassrum/undervisningslokaler finns ett trådlöst nätverk. I skolorna har eleverna tillgång till bordsdatorer, bärbara datorer/surfplattor enligt följande: i den grundläggande utbildningen 1 dator/3 elever. I alla undervisningslokaler finns presentationsutrustning: dokumentkamera, högtalare, interaktiv videoprojektor/-tavla. I klassrummen finns även en dator ifall man i skolan inte använder lärarnas personliga bärbara apparater. Exempel på lokaler som har speciella behov: Klassrummen för bildkonst: skrivare och 10 datorer/surfplattor/ritplattor + en dator som tillhör läraren/klassrummet. Klassrummen för musik för åk 7 9 / gymnasiet: 10 datorer/surfplattor/ritplattor. + en dator som tillhör läraren/klassrummet. Lokalerna för teknisk slöjd och textilslöjd: enligt behov. Till kommunen skaffas ett utbud av låneapparater som eleverna kan pröva och använda, t.ex. surfplattor, ritplattor, elektroniska mikroskop, legorobotar, Bee-boot-robotar Gymnasierna I gymnasierna använder eleverna egna apparater i studierna. I gymnasierna stöds anskaffningen av egna datorer till de studerande med 100 /termin under sammanlagt tre år, dvs. totalt med 300.

10 10 (10) Därutöver används i gymnasierna en apparatdimensionering på 1 apparat/10 elever.