SKOLORNAS KLUBBVERKSAMHET
|
|
- Carina Henriksson
- för 6 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 SKOLORNAS KLUBBVERKSAMHET Principer för verksamheten från
2 Innehåll 1 Inledning Klubbverksamhet... 3 Samarbete... 3 Mål... 4 Kvalitetskriterier... 4 Tidpunkt och längd... 4 Ansvar och försäkringar... 4 Grupper... 5 Mellanmål... 5 Sponsorer Ordnande av klubbverksamhet... 5 Koordinering på kommunnivå... 5 Utbildningssektionen... 6 Samarbetsparter... 6 Genomförande i skolor... 6 Rektor och lärare som svarar för klubbverksamheten... 6 Klubbledarna och lön... 6 Elevkår/klassråd... 7 Elevvårdsgrupp... 7 Föräldraförening... 7 Samarbetsparter Information...7 Klubbplaner Klubblokaler... 8 Ersättning för användning av lokaler Utvärdering
3 1 Inledning Skolornas klubbverksamhet har sedan våren 2008 utvecklats som en del av Undervisningsministeriets program Bättre grundläggande utbildning (POP-programmet). Utbildningsstyrelsen leder och koordinerar utvecklingsverksamheten nationellt. Målet är att klubbverksamhetens kvalitet förbättras samt att verksamheten utvidgas, görs mångsidigare och etableras i kommunerna. Med skolornas klubbverksamhet avses verksamhet enligt 47 i lagen om grundläggande utbildning som definieras i grunderna för läroplanen. Skolan bestämmer om den målinriktade verksamheten i sin årliga arbetsplan. Klubbarna ska ha anknytning till läroplanen. Den lokala läroplanen ska omfatta målen, verksamhetssätten, samarbetet, ansvaret och arbetsfördelningen mellan aktörerna för den övriga verksamheten som stöder den grundläggande utbildningen samt informeringen av verksamheten. Skolornas klubbverksamhet är avsedd för grundskolans elever, och verksamheten är gratis, frivillig och mångsidig och också en naturlig del av skolans verksamhet. Klubbverksamhet kan också vara verksamhet som kompletterar morgon- och eftermiddagsverksamheten. Borgå stads finskspråkiga utbildningstjänster koordinerar verksamheten som skolorna svarar för. 2 Klubbverksamhet Borgå stad har som mål att klubbverksamheten blir en del av varje grundskolans verksamhet samt att fördjupa och utveckla verksamhetens innehåll. I Borgå har skolorna själva fått besluta om de ordnar klubbverksamhet. Klubbarna ska ha anknytning till läroplanen. Målet är också att få fler samarbetsparter. Målet är att aktivera barnen att delta i klubbverksamheten, utveckla mångsidig verksamhet och att få klubbar speciellt i de skolor som inte har eftermiddagsklubbar. Därutöver är ett mål att planera klubbar t.ex. för barn som rör på sig för lite eller hotas av marginalisering. Eleven kan i och med klubbverksamheten få mera motivation för sin inlärning och stöd för sitt välmående. Klubbarna ger också en möjlighet att tillämpa och fördjupa det som eleverna lärt sig under lektionerna. Deltagande i klubbverksamheten kan också vara en del av det intensifierade och särskilda stödet. Samarbete Med klubbverksamheten förstärker man hemmets och skolans samarbete i fråga om uppfostran. Ett mångsidigt och öppet samarbete med hemmet är viktigt. Samarbete med föräldraföreningar rekommenderas också. I verksamheten strävar man efter att tillsammans med vårdnadshavarna hitta en gemensam linje för fostran och stöda uppfostran i hemmen. Det är fortfarande hemmet och vårdnadshavarna som bär det huvudsakliga ansvaret för fostran. 3
4 För att göra klubbverksamheten en bestående del av den grundläggande undervisningen behövs samarbete mellan alla aktörerna och genuint deltagande. Bästa resultat uppnås med samarbete. Kommuner och skolor uppmuntras att använda färdiga strukturer, fungerande samarbetsnätverk och arbetssätt samt att utveckla nya samarbetsformer. Förutsättningen för klubbverksamheten är att hitta en handledare, lämpliga lokaler och barnen till klubbarna. Mål Målen för skolans klubbverksamhet är att: stödja hemmets och skolans fostringsarbete öka barnens och de ungas delaktighet ge eleverna möjlighet att utveckla sociala färdigheter och att växa till människor med samhällsansvar ge eleverna möjlighet till att få uppleva att de lyckas utveckla kreativt handlande och tänkande uppmuntra barnen och de unga att skapa sin egen kultur ge möjlighet att bättre lära känna eleverna stödja intressen och främja positiva fritidssysselsättningar Kvalitetskriterier Kvalitetskriterier: barnet och barnets behov är utgångspunkten regelbundenhet, långsiktighet säkerhet differentiering, mångsidighet mänskliga relationer, de vuxnas närvaro Tidpunkt och längd Klubbar kan ordnas före eller efter skoldagen. Vid behov kan klubbar ordnas också på kvällar, om de uppfyller de krav som ställts på skolans klubbverksamhet. Enligt rekommendationen ska klubbarna dock ordnas efter skoldagen. En klubbtimme är 60 minuter lång. Klubbar kan ordnas under hela läsåret eller som kortare perioder. Ansvar och försäkringar Skolans klubbar och dess handledare ska antecknas i skolans verksamhetsplan, varvid klubbarna ingår i försäkringar på samma sätt som skolans övriga verksamhet. Skolan har ansvaret för eleverna under hela den tid de deltar i skolans verksamhet, också i klubbarna. Skolans rektor har ansvaret för ordnande av klubbarna. Eleverna omfattas av samma säkerhet som i skolarbetet, till exempel olyckor ersätts utan avgift. Handledaren har ansvaret för utomstående experter eller biträden som deltar i klubbverksamheten. Om ledaren är en person som inte är i arbetsförhållande till den som ordnar utbildning, är det säkrast att separat sköta ansvarsförsäkringen och kontrollen av brottslig bakgrund. 4
5 Grupper Klubbverksamheten kan omfatta grupper med elever i olika åldrar. Detta utvidgar elevernas sociala cirkel, vilket bl.a. hjälper till att förebygga mobbning. Gruppens minimi- och maximistorlek bestäms vid planeringen. Verksamheten ska vara säker och meningsfull. Gruppens storlek påverkas av elevernas ålder, klubbens innehåll och mål samt ledarens kunskaper. Gruppens storlek kan variera. Skolornas klubbverksamhet är speciellt viktigt för invandrarbarnen. I klubbarna kan de lätt bekanta sig med den finska kulturen och hobbyverksamheten samt få vänner. Klubbarna är avgiftsfria och därför det enda möjliga intresset för många. Det är viktigt för barn och unga att höra till en grupp. I gruppen är alla likvärdiga och gör saker tillsammans. Klubbverksamheten styrs av gemensamma spelregler och verksamhetsmodeller. Mellanmål Med ett mellanmål orkar man delta i klubbens verksamhet. Därför är det bra att äta ett mellanmål före klubben. Eleverna ska uppmuntras att äta eget mellanmål om klubben inte erbjuder det. Ledarna berättar när och var man kan äta sitt mellanmål. Sponsorer Företagen kan erbjuda klubbarna möjlighet att besöka företaget, själva besöka klubben eller donera material och redskap. Företagen får inte göra reklam eller dold reklam i klubbarna. Klubben är inte en marknadsföringskanal, och det är inte tillåtet att dela ut marknadsföringsmaterial för minderåriga. Sponsring är tillåtet. Sponsring går ut på att en aktör finansierar eller ekonomiskt stöder en klubb. Sponsorns logo kan användas till exempel i klubbmeddelanden, men sponsorn får inte påverka klubbens mål eller innehåll. Sponsorn får dock i sin marknadsföring utanför klubben berätta att den stöder skolans klubb. Klubbdeltagarnas föräldrar informeras om samarbetet i förväg. 3 Ordnande av klubbverksamhet Koordinering på kommunnivå I Borgå koordinerar de finskspråkiga utbildningstjänsterna skolornas klubbverksamhet. Stöd för verksamheten ansöks av Utbildningsstyrelsen. Utbildningsstyrelsens statsbidrag är 70 % av de godkända totala utgifterna. Den som ordnar verksamheten svarar för 30 % av kostnaderna. Den största delen av kostnaderna är personalkostnader. I Borgå är kostnaderna för en klubb ca euro/läsår (1 timme/vecka). Kommunens uppgift är att se till att det finns tillräckliga resurser och att uppdelningen är rättvis samt att ställa mål för verksamheten. Dessutom övervakar och bedömer kommunen verksamheten. 5
6 Utbildningssektionen Utbildningssektionen får information om klubbverksamheten. Utbildningssektionen godkänner principerna för skolornas klubbverksamhet, dvs. verksamhetsplanen. Samarbetsparter Samarbete med olika föreningar gör klubbverksamheten mångsidigare. Skolorna kan få klubbledare från de lokala föreningarna och idrottsklubbarna. Samtidigt får föreningarna lokal synlighet. Också samarbetet med konstinstitutioner ger mera innehåll. Ungdomsarbetarna kan stöda verksamheten i olika projekt. I och med samarbetet med idrottstjänsterna kan klubbarna t.ex. använda idrottssalar. Det är viktigt att samarbetsparterna känner till de författningar och mål som styr skolornas verksamhet. Också föräldraföreningarna och stödpersonerna är en central samarbetspart i skolans verksamhet. Genomförande i skolor Klubbverksamheten ökar elevernas positiva inställning till skolan. Också skolorna har nytta av den positiva image som klubbarna ger. Med klubbarna kan skolan utvidga sin verksamhet och göra den mångsidigare. Det är möjligt att skräddarsy olika lösningar för olika målgrupper och använda lokalerna effektivare. Det finns också en möjlighet till positivt samarbete med hemmen. Klubbarna är frivilliga för eleverna och ger en möjlighet att utveckla de sociala färdigheterna samt att uppleva något nytt i en säker och bekant miljö. Då barnen deltar i klubbverksamheten, tillbringar de inte lika mycket tid ensam. Dessutom förstärker klubbarna vänskapsförhållanden, ökar trivseln och motivationen samt sänker tröskeln för att prova på något nytt. Klubbverksamheten ger läraren en möjlighet att känna sina elever bättre, vilket främjar lärarens färdighet att i sitt undervisningsarbete bättre beakta elevernas starka sidor och behov. Rektor och lärare som svarar för klubbverksamheten Skolans rektor svarar för verksamheten. Rektorn eller den ansvariga läraren koordinerar/ordnar klubbar, rekryterar ledare, väljer barnen till klubben samt svarar för säkerheten, informationen (både den interna och den externa) och för eventuella utbildningar. Skolan möjliggör samarbetet mellan hemmen, föräldraföreningarna, aktörerna och elevvårdsgrupperna. För nya ledare ordnas introduktion till bl.a. reglerna, säkerheten samt övrigt som berör klubben. Klubbledarnas brottsliga bakgrund ska kontrolleras. Man funderar också på lokaler, tidtabeller och transporter. Om klubbrickan är omfattande, kan man utse en lärare som ansvarar för klubbverksamheten och som stöder rektorn, klubbledarna och eleverna. Denna lärare är kontaktpersonen mellan kommunen, hemmen, klubbledarna samt övriga intressentgrupper och svarar för den interna och externa informationen. Klubbledarna och lön Klubbledarens uppgift är att planera, bedöma och utveckla verksamheten (på order av rektorn). Ledaren tar reda på skolans regler och verksamhetskultur, svarar för deltagarna och för bok över närvaron. Dessutom svarar ledaren för informeringen till hemmen, skolans övriga personal och andra. Vid behov tar man kontakt med hemmen, elevvården och lärarna. Klubbledaren har ansvaret för klubbens verksamhet. 6
7 Lönen betalas i efterhand på basis av timmarna och konteras i timblanketten som är avsedd för detta. Ersättningen för klubbtimmen beror på klubbledarens yrkesbenämning. Ersättningen för en klubbtimme som godkänts i arbetsplanen är lärarens egen övertimarvodesgrund dividerad med undervisningsskyldigheten (UKTA). En skolgångshandledare får samma klubbtimlön som för sitt eget arbete som skolgångshandledare (AKTA). Vid planering används i kostnadsberäkning 35 e/timme. Elevkår/klassråd Elevkåren kan tillsammans med lärarna kartlägga elevernas önskemål samt delta i planeringen, informeringen, genomförandet och bedömningen. Elevvårdsgrupp Elevvårdsgruppen kan utveckla verksamheten och kartlägga de elever som bl.a. borde förstärka sina sociala färdigheter. Ett mål är också att planera klubbar t.ex. för barn som rör på sig för lite eller hotas av marginalisering. Gruppens uppgifter kan även omfatta stöd för föräldrarna och multiprofessionellt samarbete. Föräldraförening Föräldraföreningens mål är att upprätthålla och förbättra barnens och de ungas välmående. Föräldrarna och föräldraföreningarna kan stöda verksamheten, delta i kartläggningen av klubbarna och bedömningen samt dela ut information. Föräldraföreningarna kan också delta i föräldrakvällarna. Bland föräldrarna kan man också hitta klubbledare och sakkunskap. Föräldraföreningarna kan också ordna andra klubbar än skolans klubbar. Försäkringsärendena bör då också beaktas. Samarbetsparter Samarbetsparterna fungerar som klubbledare eller ger råd till lärarna. De kan också utbilda ledare, besöka klubbarna eller låna ut material. Samarbetsparterna ska känna till spelregler, förordningar och mål som styr skolans verksamhet. Skolan informerar också om trygghets- och ansvarsfrågor. 4 Information Klubbplaner Varje skola utarbetar en egen klubbplan som bifogas läsårsplanen. Verksamhetsberättelsen utarbetas senast i slutet av läsåret. Finsk- och svenskspråkiga utbildningsdirektörerna godkänner verksamhetsplanen och verksamhetsberättelsen. I verksamhetsplaneringen beaktas barnens och föräldrarnas förslag och förverkligar dem i mån av möjlighet. Skolorna informerar om sina klubbar på sina egna peda.net-sidor. Information om klubbarna skickas också hem. 7
8 Information om klubbarnas mål och innehåll ges till den tredje sektorn samt till övriga eventuella samarbetsparter. En högklassig klubbverksamhet består speciellt av planmässighet, samarbete och bedömning. 5 Klubblokaler Klubbarna ordnas i regel i skolornas lokaler. Om en klubb inte ordnas i skolans lokaler ska rektorn godkänna användningen av dessa lokaler och se till att lokalerna är trygga. Klubblokalerna ska vara trygga och lämpliga för verksamheten. Skolans regler följs både under skoldagen och i klubbarna. Klubbarna ser själva till att lokalerna hålls i ordning. Ersättning för användning av lokaler Skolans rektor kan komma överens om att låta utomstående föreningar använda lokalerna. Avgiftsfria klubbar får använda lokalerna gratis under skolornas arbetstider. I fråga om externa avgiftsbelagda klubbtjänster följer ersättningar för användning av lokalerna idrottstjänsternas principer för prissättning. 6 Utvärdering Skolans klubbverksamhet utvärderas i samband med utbildningstjänsternas utvärdering. Avsikten med bedömningen är att utveckla verksamheten: vad har lyckats och vad kunde förbättras. Då skolan planerar klubbverksamhet tas eleverna med i planering. Vid planering av verksamheten fyller skolan i en klubbplan. Skolan utvärderar verksamheten vid läsårets slut. Vid utvärdering ber skolan respons av klubbdeltagarna, vårdnadshavarna och av andra samarbetspartner. I början av 2011 gjorde man en riksomfattande enkät till eleverna i årskurserna 7-9. Utbildningstjänsterna gjorde egna enkäter till barnen år 2011 och
9 Skolornas klubbverksamhet 9
SKOLORNAS KLUBBVERKSAMHET
SKOLORNAS KLUBBVERKSAMHET Principer för verksamheten 2011-2015 Innehåll 1 Inledning... 3 2 Klubbverksamhet... 3 Samarbete... 3 Mål... 4 Kvalitetskriterier... 4 Tidpunkt och längd... 4 Ansvar och försäkringar...
Läs merKvalitetskriterier för morgonoch eftermiddagsverksamheten inom den grundläggande utbildningen och för skolans klubbverksamhet
Kvalitetskriterier för morgonoch eftermiddagsverksamheten inom den grundläggande utbildningen och för skolans klubbverksamhet Morgon- och eftermiddagsverksamheten inom den grundläggande utbildningen Beskrivning
Läs merLOJO STADS MORGON- OCH EFTERMIDDAGSVERKSAMHET FÖR SKOLELEVER VERKSAMHETSPLAN
LOJO STADS MORGON- OCH EFTERMIDDAGSVERKSAMHET FÖR SKOLELEVER VERKSAMHETSPLAN Utbildningsnämndens svenska sektion 10.12.2008 2 1. UTGÅNGSPUNKTER FÖR ORDNANDET AV VERKSAMHETEN... 3 1.1. Lagstiftning... 3
Läs merKvalitetsenkät 2019: Grundläggande utbildning
Kvalitetsenkät : Grundläggande utbildning Innehåll 1. Bakgrundsinformation Respondenter: vem svarade på enkäten 2. Enkätens resultat Skolans ledning Personal och ekonomi Läroplanen och läsårsplanen styr
Läs merMeningsfull eftermiddag i skolan Information om skolans eftis- och klubbverksamhet
Meningsfull eftermiddag i skolan Information om skolans eftis- och klubbverksamhet - 1 - Denna broschyr ger dig information och upplysning om syftet med skolans eftis- och klubbverksamhet, vad den ska
Läs merSkolans klubbverksamhet stödjer den grundläggande utbildningen
Skolans klubbverksamhet stödjer den grundläggande utbildningen Skolans klubbverksamhet utvecklar kvaliteten i den grundläggande utbildningen De resurser som frigörs från undervisningen när åldersklasserna
Läs merLAGSTIFTNINGEN VERKSAMHETEN LEDARNA ANSVARET
MORGON- OCH EFTERMIDDAGS- VERKSAMHET FÖR SKOLELEVER LAGSTIFTNINGEN VERKSAMHETEN LEDARNA ANSVARET Många barn tillbringar långa tider utan en vuxens närvaro. Syftet med morgon- och eftermiddagsverksamheten
Läs merMorgon- och eftermiddagsverksamhet för skolelever
Morgon- och eftermiddagsverksamhet för skolelever 2016-2017 www.inga.fi www.eftis.fi www.oph.fi Lagstiftningen är en trygghet för varje barn Ett av de viktigaste målen för morgon- och eftermiddagsverksamheten
Läs mer!!!!!!!!!!Välkommen!!!!!!!!!till!!!!!!!!!!!Svenska!samskolan!!!!!!!!i!!!!!!!!!!!Tammerfors!!
Välkommen till Svenskasamskolan i Tammerfors 1 Välkommentillskolanihöst Attbörjaskolanärenstorhändelsebådeförbarnetochförfamiljen.Enspännandeochnytidbörjar.Imånga familjerfunderarmanombarnetkanalltdetsomkrävsavenlitenskolelev.grundskolanharändratmycketpå
Läs merVERKSAMHETSPLAN FÖR EFTERMIDDAGSVERKSAMHET PÅ SVENSKA
VERKSAMHETSPLAN FÖR EFTERMIDDAGSVERKSAMHET PÅ SVENSKA Eftermiddagsverksamheten skall stödja och förebygga barnets välmående, samt genom meningsfull och mångsidig verksamhet skapa förutsättningar för växande
Läs merVilken fråga gällande elev- och studerandevård skulle du vilja ha svar på idag? För kunskap och bildning
Vilken fråga gällande elev- och studerandevård skulle du vilja ha svar på idag? ELEVHÄLSA GENOM SAMARBETE OCH DELAKTIGHET Lag om elev- och studerandevård 1287/2013 Nationella dagar för elev- och studerandevård
Läs merInformationspaket för hemmet om stödet för barnets lärande och skolgång. Vad är bra att känna till som förälder om barnets inlärning och skolgång?
Informationspaket för hemmet om stödet för barnets lärande och skolgång Vad är bra att känna till som förälder om barnets inlärning och skolgång? - 1 - Jag kan inte! Om ett barn har inlärningssvårigheter
Läs merSvenskspråkiga utbildningssektionen Svenskspråkiga utbildningssektionen 30 03.05.2016 45 07.06.2016 FÖRSKOLANS LÄROPLAN SVUBS 03.05.2016 30 Beredning och tilläggsuppgifter: utbildningsdirektör Rikard Lindström
Läs merHandledningsplan för den grundläggande utbildningen i Kimitoöns kommun. Elevhandledningens struktur inom den grundläggande utbildningen
Handledningsplan för den grundläggande utbildningen i Kimitoöns kommun Inledning För att skolorna ska kunna arbeta målinriktat behövs en gemensam bild av målet för elevhandledningen. Handledningsplanen
Läs merUTVECKLINGSPLAN FÖR KYRKANS MORGON- OCH EFTERMIDDAGS- VERKSAMHET
UTVECKLINGSPLAN FÖR KYRKANS MORGON- OCH EFTERMIDDAGS- VERKSAMHET 2011 2014 Utbildningsstyrelsens nya grunder för morgon- och eftermiddagsverksamheten träder i kraft den 1 augusti 2011. Denna utvecklingsplan
Läs merSKOLAN I RÖRELSE BEDÖMNING AV NULÄGET BAKGRUNDSUPPGIFTER
SKOLAN I RÖRELSE BEDÖMNING AV NULÄGET BAKGRUNDSUPPGIFTER 1. Kommun 2. Skola 3. Skolform som bedömningen gäller Lågstadieskola Högstadieskola Alla årskurser i en samskola Årskurserna 1 6 i en samskola Årskurserna
Läs merKapellby skola: Förskolans läroplan 2016
Kapellby skola: Förskolans läroplan 2016 Namn Kapellby skola: Förskolans läroplan 2016 Kommun Lappträsk Skola Kapellby skola Träder i kraft Innehållsförteckning 1. Uppgörandet, uppföljningen och utvecklingen
Läs merDen grundläggande utbildningen i Åbo Elevens vardag Skolans nivå 2015 Bildningssektorn / Svenskspråkig fostran och undervisning
Den grundläggande utbildningen i Åbo Elevens vardag Skolans nivå 2015 Bildningssektorn / Svenskspråkig fostran och undervisning 13.8.2015 Suunnittelu- ja kehittämispalvelut / Sulake 1 Bakgrundsinformationer
Läs merVERKSAMHETSPLAN FÖR EFTERMIDDAGSVERKSAMHETEN I SJUNDEÅ KOMMUN
VERKSAMHETSPLAN FÖR EFTERMIDDAGSVERKSAMHETEN I SJUNDEÅ KOMMUN 2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 Utgångspunkterna för att ordna morgon- och eftermiddagsverksamhet som kompletterar grundläggande utbildning i Sjundeå
Läs merBedömning av kvaliteten på den grundläggande undervisningens morgon- och eftermiddagsverksamhet 2016 Degerby skola
Bedömning av kvaliteten på den grundläggande undervisningens morgon- och eftermiddagsverksamhet 0 genomförde i april 0 en uppföljningsförfrågan till barn och vårdnadshavare gällande den grundläggande undervisningens
Läs merSKOLANS KLUBBVERKSAMHET VERKSAMHETSBERÄTTELSE
SKOLANS KLUBBVERKSAMHET VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2017 2018 Innehåll 1 Inledning... 2 2 Mål... 3 3 Tyngdpunkter... 4 4 Samarbete... 4 5 Projektets genomförande... 6 6 Statistik... 7 7 Kartläggning... 8 8 Utvärdering
Läs merElevvård inom Lahtis stadsgrundläggan de utbildning
Elevvård inom Lahtis stadsgrundläggan de utbildning Teckningen gjord av IitaUlmanen Elevvården Under elevvård förstås omsorg om elevernas inlärningsförmåga samt deras psykiska, fysiska och sociala välmående.
Läs merVERKSAMHETSPLAN FÖR MORGON- OCH EFTERMIDDAGS- VERKSAMHETEN FÖR SKOLELEVER I PARGAS STAD
VERKSAMHETSPLAN FÖR MORGON- OCH EFTERMIDDAGS- VERKSAMHETEN FÖR SKOLELEVER I PARGAS STAD 2 VERKSAMHETSPLAN FÖR MORGON- OCH EFTERMIDDAGSVERKSAMHETEN FÖR SKOLELEVER I PARGAS STAD INLEDNING Morgon- och eftermiddagsverksamheten
Läs merSiuntion kunta Sjundeå kommun. Verksamhetsplan för eftermiddagsverksamhet. Sjundeå svenska skolas eftis
Siuntion kunta Sjundeå kommun Verksamhetsplan för eftermiddagsverksamhet Sjundeå svenska skolas eftis Uppdaterad senast 09/2015 Utgångspunkterna för att anordna eftermiddagsverksamhet inom grundläggande
Läs merKVALITETSPLAN. Morgon- och eftermiddagsverksamhet inom den grundläggande utbildningen samt skolans klubbverksamhet
KVALITETSPLAN Morgon- och eftermiddagsverksamhet inom den grundläggande utbildningen samt skolans klubbverksamhet 1 Innehåll 1 Bakgrund till kvalitetsarbetet... 3 Kvalitetskriterier för morgon- och eftermiddagsverksamhet
Läs merMed vänlig hälsning, Eveliina Wasström Koordinatorn för morgon- och eftermiddagsverksamheten Ingå kommun
Bedömning av kvaliteten på den grundläggande undervisningens morgon- och eftermiddagsverksamhet 06 Västankvarns skola/ genomförde i april 06 en uppföljningsförfrågan till barn och vårdnadshavare gällande
Läs merEn tydlig värdegrund som. Stöd till lärarna i
Världens bästa och jämlika grundskola förutsätter att alla aktörer arbetar långsiktigt och i samma riktning samt en gemensam verksamhetskultur. Skolans vardag och nationella beslut måste mötas bättre än
Läs merSKOLAN I RÖRELSE BEDÖMNING AV NULÄGET BAKGRUNDSUPPGIFTER
SKOLAN I RÖRELSE BEDÖMNING AV NULÄGET BAKGRUNDSUPPGIFTER 1. Kommun 2. Skola 3. Skolform som bedömningen gäller Lågstadieskola Högstadieskola Alla årskurser i en samskola Årskurserna 1 6 i en samskola Årskurserna
Läs merBedömning av kvaliteten på den grundläggande undervisningens morgon- och eftermiddagsverksamhet 2016 Merituulen koulu
Bedömning av kvaliteten på den grundläggande undervisningens morgon- och eftermiddagsverksamhet 06 genomförde i april 06 en uppföljningsförfrågan till barn och vårdnadshavare gällande den grundläggande
Läs merBedömning av kvaliteten på den grundläggande undervisningens morgon- och eftermiddagsverksamhet 2016 Kyrkfjärdens skola/ Ingå församling
Bedömning av kvaliteten på den grundläggande undervisningens morgon- och eftermiddagsverksamhet 0 Kyrkfjärdens skola/ genomförde i april 0 en uppföljningsförfrågan till barn och vårdnadshavare gällande
Läs merREVIDERING AV GRUNDERNA FÖR LÄROPLANEN FÖR FÖRSKOLEUNDERVISNINGEN. Sammandrag av svaren på den enkät som skickades till utbildningsanordnarna
1 UTBILDNINGSSTYRELSEN REVIDERING AV GRUNDERNA FÖR LÄROPLANEN FÖR FÖRSKOLEUNDERVISNINGEN OCH DEN GRUNDLÄGGANDE UTBILDNINGEN Sammandrag av svaren på den enkät som skickades till utbildningsanordnarna 31.1.2013
Läs merMÅL ÅTGÄRDER ANSVARSSEKTOR TIDTABELL
ÅTGÄRDSFÖRSLAG 1. FÖREBYGGANDE ARBETE MÅL ÅTGÄRDER ANSVARSSEKTOR TIDTABELL 1.1 Effektivisera det förebyggande arbetet Åtgärderna indelas enligt åldern: 1) Spädbarn, 0 2 år 2) Barn i lekåldern, 3 5 år 3)
Läs merIntroduktionspärm för ledare
Introduktionspärm för ledare Introduktionspärm för ledare Utbildningsstyrelsen har tillsammans med Kymmenedalens/Södra Karelens utvecklingsnätverk gjort en introduktionspärm för ledare. Den skall bekanta
Läs merVERKSAMHETSPLAN FÖR EFTERMIDDAGS- VERKSAMHETEN I SIBBO
VERKSAMHETSPLAN FÖR EFTERMIDDAGS- VERKSAMHETEN I SIBBO Verksamhetsplan fastställd och godkänd av Bildningsnämndens svenska utbildningssektion 5.9.2011 9 Innehållsförteckning sidan 1. Utgångspunkterna för
Läs merINFORMATIONSMÖTE Helheten statsunderstöd för allmänbildande utbildning och småbarnspedagogik 2019
INFORMATIONSMÖTE 15.2.2019 Helheten statsunderstöd för allmänbildande utbildning och småbarnspedagogik 2019 En gemensam ansökningsomgång för statsunderstöd inom småbarnspedagogiken, förskoleundervisningen,
Läs merGrunderna för morgon- och eftermiddagsverksamheten för skolelever. Utbildningsstyrelsen
Grunderna för morgon- och eftermiddagsverksamheten för skolelever Utbildningsstyrelsen Till kommunstyrelserna DNR 5/011/2004 FÖRESKRIFT Lagstadgad, bör iakttas DATUM 27.2.2004 Giltighetstid Fr.o.m. 1.8.2004
Läs merLukiMat Informationstjänst
LAG OM GRUNDLÄGGANDE UTBILDNING 21.8.1998/628 4 Skyldighet att ordna grundläggande utbildning och förskoleundervisning (23.12.1999/1288) 11 Undervisningens innehåll 14 Timfördelning och grunderna för läroplanen
Läs merNYKARLEBY STAD INSTRUKTION FÖR FÖRSKOLEUNDERVISNINGEN
NYKARLEBY STAD INSTRUKTION FÖR FÖRSKOLEUNDERVISNINGEN 1 Överföring av förskoleverksamhet All förskoleverksamheten i Nykarleby stad har genom beslut i stadsfullmäktige 38 18.05.2000 överförts att administreras
Läs merKRITERIER FÖR GOD HANDLEDNING. Kriterier för god handledning i den grundläggande utbildningen, gymnasieutbildningen och yrkesutbildningen
KRITERIER FÖR GOD HANDLEDNING Kriterier för god handledning i den grundläggande utbildningen, gymnasieutbildningen och yrkesutbildningen Innehåll 1. Syftet med kriterierna för god handledning... 3 2. Användningen
Läs merLäsårsplan för eftermiddagsverksamheten i Västankvarns skola
Läsårsplan för eftermiddagsverksamheten i Västankvarns skola 2015 2016 1 Eftermiddagsverksamheten i Västankvarns skola 2015 2016 Eftermiddagsverksamheten (eftis) i Västankvarns skola riktar sig till eleverna
Läs merRESULTATENHET: UTBILDNINGSTJÄNSTER
RESULTATENHET: UTBILDNINGSTJÄNSTER ANSVARSPERSON: Undervisningsdirektör Jari Alasmäki EKONOMISKT RESULTAT (Excel-tabell) VERKSAMHETSIDÉ Resultatenhetens ändamål är att ge kommuninvånarna en högklassig
Läs merBILAGA 1 (4) ORIENTERANDE OCH FÖRBEREDANDE UTBILDNING FÖR GRUNDLÄGGANDE YRKESUTBILDNING
BILAGA 1 (4) ORIENTERANDE OCH FÖRBEREDANDE UTBILDNING FÖR GRUNDLÄGGANDE YRKESUTBILDNING UNDERVISNING OCH HANDLEDNING I TRÄNINGS- OCH REHABILITERINGSSYFTE FÖR HANDIKAPPADE STUDERANDE I GRUNDLÄGGANDE YRKESUTBILDNING
Läs merFostran och undervisning samt tyngdpunktsområden under läsåret
LÄSÅRSPLANEN FÖR ISNÄS SKOLA OCH FÖRSKOLA 2012-2013 Behandling: Personalmöte 13.08.2012 Direktionen 01.10.2012 Underskrifter: Isnäs, 01.10.2012 Mikael von Martens direktionsordförande Laura Ståhl tf. föreståndare
Läs merDAGHEMMET ÄPPELGÅRDEN FÖRSKOLANS LÄROPLAN
DAGHEMMET ÄPPELGÅRDEN FÖRSKOLANS LÄROPLAN 2011-2012 1. ENHET Daghemmet Äppelgården Piennarlenkki 6 01840 Klaukkala tel. 040 317 2644 paivakoti.appelgarden@nurmijarvi.fi 2. TIDSPERIOD FÖR VERKSAMHETEN Verksamhetsplanen
Läs merVERKSAMHETSPLAN FÖR SKOLELEVERS MORGON- OCH EFTERMIDDAGSVERKSAMHET I LARSMO
VERKSAMHETSPLAN FÖR SKOLELEVERS MORGON- OCH EFTERMIDDAGSVERKSAMHET I LARSMO Innehåll 1. Inledning...3 2. Värdegrund och uppgift..4 3. Verksamhetens mål 5 4. Innehåll.6 5. Verksamhetens ramar 7 Verksamhetsplaner..7
Läs merGODA RELATIONER MED HEMMEN Micaela Romantschuk, verksamhetsledare Förbundet Hem och Skola. Sursik
GODA RELATIONER MED HEMMEN Micaela Romantschuk, verksamhetsledare Förbundet Hem och Skola Sursik 3.2.2018 VARFÖR? HUR? VAD? OcH Hur KAN Förbundet hem och skola stödja er i ert arbete? Minding the gap Closing
Läs merEhkäisevää päihde- ja pelikasvatusta kouluille ja oppilaitoksille. Förebyggande rusmedels- och spelfostran för skolor och läroanstalter
Ehkäisevää päihde- ja pelikasvatusta kouluille ja oppilaitoksille Förebyggande rusmedels- och spelfostran för skolor och läroanstalter METODER OCH UTBUD RUSMEDELS- OCH SPELFOSTRAN FRÅN LÅGSTADIET TILL
Läs merLOHJAN KAUPUNKI LOJO STAD. Bildningssektorn. Morgon- och eftermiddagsverksamhet för skolelever Verksamhetsplan. Lojo stad 1.8.2015
LOHJAN KAUPUNKI LOJO STAD Bildningssektorn Morgon- och eftermiddagsverksamhet för skolelever Verksamhetsplan Lojo stad 1.8.2015 Nämnden för fostran och utbildning 28.1.2015 Innehåll 1. Utgångspunkter för
Läs merHANDLINGSPLAN VID OROVÄCKANDE FRÅN- VARO I GRUNDSKOLAN ÅRSKURS 7-9
HANDLINGSPLAN VID OROVÄCKANDE FRÅN- VARO I GRUNDSKOLAN ÅRSKURS 7-9 Svenskspråkiga utbildningssektionen 11.6.2013 HANDLINGSPLAN VID OROVÄCKANDE FRÅNVARO I GRUNDSKOLAN ÅRSKURS 7-9 Handlingsplanen är utarbetad
Läs mer3 BARN I BEHOV AV STÖD I MORGON- OCH EFTERMIDDAGSVERKSAMHETEN
KORSHOLMS KOMMUNS Innehållsförteckning 1 MÅL FÖR MORGON- OCH EFTERMIDDAGSVERKSAMHETEN 1.1 Stödjandet av hemmets och skolans fostrande arbete...3 1.2 Stödjandet av välbefinnandet, känslolivet och den sociala
Läs merFörsamlingen som samarbetspartner
Församlingen som samarbetspartner Församlingen kan vara en samarbetspartner till skolan och läroinrättningar samt inom småbarnspedagogiken. Broschyren är tänkt för dem som arbetar med fostran. Den riktar
Läs merLäroplan för förskoleutbildningen i Hangö stad
Läroplan för förskoleutbildningen i Hangö stad 1.8.2016 -> 20 Godkänd i Bildningsnämndens svenskspråkiga sektion 19.5.2016, 25 1. Den lokala läroplanen Läroplanen utarbetas och godkänns på finska och svenska
Läs merRP 124/2006 rd. I propositionen föreslås ändringar i bestämmelserna
Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av 48 b och 48 f i lagen om grundläggande utbildning PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I propositionen föreslås ändringar i bestämmelserna
Läs merDAGHEMMET ÄPPELGÅRDEN GRUNDERNA FÖR FÖRSKOLEUNDERVISNINGENS LÄROPLAN
DAGHEMMET ÄPPELGÅRDEN GRUNDERNA FÖR FÖRSKOLEUNDERVISNINGENS LÄROPLAN 2014-2015 1. ENHET Daghemmet Äppelgården Piennarlenkki 6 01840 Klaukkala tel. 040 317 4704 paivakoti.appelgarden@nurmijarvi.fi 2. TIDSPERIOD
Läs merKAPITEL 7 STÖD FÖR LÄRANDE OCH SKOLGÅNG. 7.1 Principerna för stöd
KAPITEL 7 STÖD FÖR LÄRANDE OCH SKOLGÅNG 7.1 Principerna för stöd Det finns tre nivåer av stöd: allmänt, intensifierat och särskilt stöd. En elev kan få stöd på endast en nivå åt gången. Stödformer som
Läs merVÄLKOMMEN TILL SKOLAN!
VÄLKOMMEN TILL SKOLAN! BÄSTA VÅRDNADSHAVARE Att inleda det första skolåret upplevs både med glädje och spänning. I detta häfte finns information som är nyttig då en familjemedlem skall inleda sin skolgång.
Läs merTVÅSPRÅKIG UNDERVISNING
KAPITEL 10 TVÅSPRÅKIG UNDERVISNING Skolans undervisningsspråk är antingen svenska eller finska och i vissa fall samiska, romani eller teckenspråk. I undervisningen kan enligt lagen om grundläggande utbildning
Läs merJämställdhets- och likabehandlingsplan. Donnerska skolan
Jämställdhets- och likabehandlingsplan Donnerska skolan 1. Jämställdhetsarbetet är hela skolans sak Ø Först utser man vilka personer som ansvarar för processen med planen och hur samarbetet mellan eleverna
Läs merBedömning av kvaliteten på den grundläggande undervisningens morgon- och eftermiddagsverksamhet Ingå kommun
Bedömning av kvaliteten på den grundläggande undervisningens morgon- och eftermiddagsverksamhet genomförde i april 0 en uppföljningsförfrågan till barn och vårdnadshavare gällande den grundläggande undervisningens
Läs merSKOLANS VERKSAMHETSKUL- TUR
SKOLANS VERKSAMHETSKUL- TUR Hur? Hur fungerar detta i skolans vardag? Vad lyckas bra? Vad kan utvecklas? Konkreta förslag: Varför? Hur? När? Vem? 1. Verksamhetskulturen i vår skola befrämjar samarbete
Läs merNationellt nätverk för skolutveckling inom grundläggande utbildning
Nationellt nätverk för skolutveckling inom grundläggande utbildning Vilka slags medborgare behöver Finland i framtiden? Aktiva och innovativa Kreativa och skickliga i att tillämpa sina färdigheter Mångkunniga
Läs merÄNDRING AV GRUNDERNA FÖR LÄROPLANEN I GYMNASIEUTBILDNING FÖR UNGA, KAPITEL 4.3 STUDERANDEVÅRD
BILAGA 6/011/2014 ÄNDRING AV GRUNDERNA FÖR LÄROPLANEN I GYMNASIEUTBILDNING FÖR UNGA, KAPITEL 4.3 STUDERANDEVÅRD 4.3 Studerandevård Målet med studerandevården i gymnasiet är att främja de studerandes lärande,
Läs merGrundläggande utbildningen i Åbo 2015
Grundläggande utbildningen i Åbo 2015 Åbo stads bildningssektorn Bilder: Bildarkiv för Åbo stads bildningssektor och pixhill.com 2 Innehåll Bästa vårdnadshavare... 4 Läroplikt... 4 Skolor...4 Den grundläggande
Läs merUtvärdering av eftermiddagsverksamheten 2014
Utvärdering av eftermiddagsverksamheten 2014 (N=1459) Kysely toteutettiin sähköisesti 24.3.-6.4.2014 välisenä aikana. Opetusvirasto, suunnittelija Sami Eriksson, puh. 09 310 84062, sami.eriksson@hel.fi
Läs merHANDLEDNINGSPLAN FÖR NÄRPES STAD
HANDLEDNINGSPLAN FÖR NÄRPES STAD Syfte och mål Syftet med denna plan är att skapa gemensamma verksamhetsförutsättningar och principer för ordnande av handledning. Detta grundar sig på respekt för den handleddes
Läs merCENTRALA PRINCIPER GÄLLANDE SAMARBETET MELLAN HEMMET OCH LÄROANSTALTEN SAMT MÅLEN FÖR STUDERANDEVÅRDEN INOM UNDERVISNINGSVÄSENDET
CENTRALA PRINCIPER GÄLLANDE SAMARBETET MELLAN HEMMET OCH LÄROANSTALTEN SAMT MÅLEN FÖR STUDERANDEVÅRDEN INOM UNDERVISNINGSVÄSENDET UTARBETANDET AV EN STUDERANDEVÅRDSPLAN Föreskrift 94, 101/011/2014 INNEHÅLL
Läs merFörsamlingen som dagvårdens, skolans och läroinrättningarnas samarbetspart
Församlingen som dagvårdens, skolans och läroinrättningarnas samarbetspart Ett mångsidigt samarbete kan illustreras med fyra korgar. Med hjälp av korgarnas olika innehåll får man en klarare bild av samarbetets
Läs merMorgon- och eftermiddagsverksamheten i Svenskfinland - En situationsrapport 2016 / Sammandrag. Några nyckeltal från rapporten:
Morgon- och eftermiddagsverksamheten i Svenskfinland - En situationsrapport 2016 / Sammandrag Några nyckeltal från rapporten: Det finns 238 eftisar i Svenskfinland Totalt 4 871 barn går i eftis i Svenskfinland
Läs merVälkommen till Svenska samskolan i Tammerfors
Välkommen till Svenska samskolan i Tammerfors Välkommen till skolan! Att börja skolan är en stor händelse för barnet och familjen. En spännande och ny tid börjar. I många familjer funderar man på om barnet
Läs merBeslut för grundsärskola
Dnr 43-2015:524 Nacka kommun Beslut för grundsärskola efter prioriterad tillsyn i Eklidens skola belägen i Nacka kommun 2 (9) Tillsyn i Eklidens skola har genomfört tillsyn av Nacka kommun under våren
Läs merSTÖD FÖR LÄRANDE OCH SKOLGÅNG
STÖD FÖR LÄRANDE OCH SKOLGÅNG VALTERI Lösningar till utmaningar inom lärande och delaktighet Valteri center för lärande och kompetens erbjuder elever, deras familjer och medarbetare stöd för lärande och
Läs merBeslut för grundsärskola
n Beslut Stockholms kommun Beslut för grundsärskola efter tillsyn i Eriksdalsskolan belägen i Stockholms kommun 2 (7) Tillsyn i Eriksdalsskolan har genomfört tillsyn av Stockholms kommun under våren 2016.
Läs merBeslut för grundsärskola
Dnr 43-2016:4784 Säffle kommun kommun@saffle.se Beslut för grundsärskola efter tillsyn i Tingvallaskolan S i Säffle kommun 2 (9) Tillsyn i Tingvallaskolan S har genomfört tillsyn av Säffle kommun under
Läs merBeslut för grundsärskola
Dnr 43-2016:26 Göteborgs kommun angered@angered.goteborg.se Beslut för grundsärskola efter tillsyn i Tretjärnsskolan i Göteborgs kommun 2 (9) Tillsyn i Tretjärnsskolan har genomfört tillsyn av Göteborgs
Läs merLäsåret Från sjuan till nian. Info om övergången till sjuan
Läsåret 2019 2020 Från sjuan till nian Info om övergången till sjuan Välkommen till sjunde klassen Hej! Du har säkert funderat på hur det blir att börja i sjuan. Mycket kommer att kännas välbekant, men
Läs merLäsårsplan för morgon- och eftermiddagsverksamheten samt förskoleklubben i Degerby skola
Läsårsplan för morgon- och eftermiddagsverksamheten samt förskoleklubben i Degerby skola 2018-2019 1 Morgon- och eftermiddagsverksamheten i Degerby skola 2018-2019 Eftermiddagsverksamheten (eftis) i Degerby
Läs merLÄROPLANEN I ETT NÖTSKAL
LÄROPLANEN I ETT NÖTSKAL 1 LÄROPLANEN I ETT NÖTSKAL Innehåll Förbundet Hem och Skola i Finland rf. 2016 Denna broschyr utgår ifrån Grunderna för läroplanen för den grundläggande utbildningen 2014 och Utbildningsstyrelsens
Läs merFinland Organisationens telefonnummer * 019-520211 Organisationens e-postadress fornamn.efternamn@porvoo.fi Typ av ägare * kommun Företagsform
Opetushallitus, PL 380, 00531 Helsinki UBS Redovisningsblankett specialunderstöd Projektgrupp > redovisning av användningen av statsunderstöd Utbildningsnivå * Allmänbildande utbildning Ansökningsgrupp
Läs merKokkolan kaupunki Sivistyskeskus. Verksamhetsplan för eftermiddagsverksamhet. skolelever 2015-2016
Kokkolan kaupunki Sivistyskeskus Verksamhetsplan för eftermiddagsverksamhet för skolelever 2015-2016 Karleby stad Bildningscentralen 2015 Innehåll 1. Utgångspunkterna för anordnandet av morgon- och eftermiddagsverksamheten...
Läs merBeslut för grundsärskola
Dnr 43-2015:571 Trollhättans kommun maria.major@trollhattan.se Beslut för grundsärskola efter prioriterad tillsyn i Grundsärskolan Trollhättans stad i Trollhättans kommun 2 (9) Tillsyn i Grundsärskolan
Läs merFINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING
FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING Utgiven i Helsingfors den 31 december 2013 1287/2013 Lag om elev- och studerandevård Utfärdad i Helsingfors den 30 december 2013 I enlighet med riksdagens beslut föreskrivs:
Läs merKlassföräldra- guiden em och skola i finland h tillsammans för barnen
Klassföräldraguiden hem och skola i finland tillsammans för barnen Vad säger skolans läroplan om samarbete mellan hem och skola? Utbildningsanordnaren ansvarar för att utveckla förutsättningarna för samarbete
Läs merGRUNDERNA FÖR MORGON- OCH EFTERMIDDAGS- VERKSAMHETEN INOM DEN GRUNDLÄGGANDE UTBILDNINGEN 2011. Föreskrifter och anvisningar 2011:1
GRUNDERNA FÖR MORGON- OCH EFTERMIDDAGS- VERKSAMHETEN INOM DEN GRUNDLÄGGANDE UTBILDNINGEN 2011 Föreskrifter och anvisningar 2011:1 Föreskrifter och anvisningar 2011:1 Utbildningsstyrelsen GRUNDERNA FÖR
Läs merAllmänna principer för bidrag till föreningar och andra aktörer
Stadsstyrelsen Allmänna principer för bidrag till föreningar och andra aktörer Anvisningarna är i kraft fr.o.m. 1.1.2017 Innehåll 1 Allmänna principer... 3 2 Bidragsformer och ansökning... 3 2.1 Allmänt
Läs merAnvisningar för användningen av de nya pedagogiska blanketterna
Anvisningar för användningen av de nya pedagogiska blanketterna Nationella utvecklingsdagar för specialundervisning 21-22.4.2016 Christina Anderssén Utbildningsstyrelsen Pedagogiska modellblanketter Tre
Läs merHANDLEDNINGSPLAN VID SVENSKA SAMSKOLAN I TAMMERFORS. 1 Handledning. 1.1 Alla handleder. 1.2 Vad säger läroplanen om handledning?
HANDLEDNINGSPLAN VID SVENSKA SAMSKOLAN I TAMMERFORS 1 Handledning 1.1 Alla handleder Alla lärare har som uppgift att handleda eleverna i de olika läroämnena, att hjälpa eleverna att utveckla sina färdigheter
Läs merLokal arbetsplan för Österåsens skola läsåret 2010/2011
2010-10-19 Lokal arbetsplan för Österåsens skola läsåret 2010/2011 Lust att lära och utvecklas hela livet Den lokala arbetsplanen anger skolans prioriterade utvecklingsmål för läsåret, med åtaganden enskilt
Läs merÄndringar och kompletteringar av läroplanen för den grundläggande utbildningen i Jakobstad
Ändringar och kompletteringar av läroplanen för den grundläggande utbildningen i Jakobstad 2011 FÖRESKRIFT 29.10.2010 DNR 50/011/2010 GODKÄND I BILDNINGSNÄMNDENS SVENSKA SEKTION 61/22.6.2011 INNEHÅLL 1.
Läs merRIKTLINJER FÖR BEVILJANDE AV SKOLSKJUTS OCH RESEUNDERSTÖD
Nämnden Svenska rum 26.2.2015 Träder i kraft 1.8.2015 RIKTLINJER FÖR BEVILJANDE AV SKOLSKJUTS OCH RESEUNDERSTÖD ALLMÄNNA PRINCIPER - Med en skolresa avses en resa mellan hemmet och skolan inom Esbo som
Läs merUTVECKLING AV FRIVILLIGVERKSAMHETEN. Om du vill gå snabbt, gå ensam. Om du vill komma långt, gå tillsammans med andra. Afrikanskt ordspråk
UTVECKLING AV FRIVILLIGVERKSAMHETEN Om du vill gå snabbt, gå ensam. Om du vill komma långt, gå tillsammans med andra. Afrikanskt ordspråk Strategin Vår kyrka 2015 Kyrkans uppgift är att kalla människor
Läs merBILAGA: Ändringar i läroplanen för den grundläggande utbildningen på svenska i Esbo, kap. 8 Elevvård
BILAGA: Ändringar i läroplanen för den grundläggande utbildningen på svenska i Esbo, kap. 8 Elevvård 8 Elevvård Med elevvård avses främjande och upprätthållande av elevens goda lärande, goda fysiska och
Läs mer1. Miljöfostran in Ingå
Innehåll 1. Miljöfostran in Ingå... 2 1.1. Ett positivt förhållningssätt till naturen och miljön... 2 2. Hållbar utveckling... 4 2.1. Agenda 2030... 4 2.2. Hållbar utveckling i planer som styr fostran
Läs merINGÅ FÖRSAMLING. Morgon- och eftermiddagsverksamhet
INGÅ FÖRSAMLING Morgon- och eftermiddagsverksamhet Morgon och eftermiddagsverksamhet i Ingå församling Vi inleder en ny termin i morgon- och eftermiddags verksamheten 11.8.2015 för skolåret 2015-2016.
Läs merUtbildning FÖR DEN PERSONLIGA UTVECKLINGEN
Utbildning FÖR DEN PERSONLIGA UTVECKLINGEN 1. UTBILDNINGSSYTEMET 1.1. Målsättning 1.2. Begrepp som används i utbildningssystemet 1.3. Utbildningens arbetsfördelning 1.4. Utbildningshelheterna 1.5. Modulkartan
Läs merWorkshop om elevhälsoplanerna. Helsingfors Vasa
Workshop om elevhälsoplanerna Helsingfors 25.4.2017 Vasa 26.4.2017 Ann-Sofi Loo 5.5.2017 1 Enkät i mars till alla tvåspråkiga utbildningsanordnare inom grundläggande utbildningen 11 svar, 10 kommuner/utbildningsanordnare
Läs merBeslut för grundsärskola
Skolinspektionen Bergshyddan AB Org.nr. 556551-0392 för grundsärskola efter tillsyn i Solhagaskolan (tidigare Hyddans skola) belägen i Jönköpings kommun Skolinspektionen, Postadress: Box 156, 221 00 Lund,
Läs merVälkommen till Svenska samskolan i Tammerfors
Välkommen till Svenska samskolan i Tammerfors Välkommen till skolan! Att börja skolan är en stor händelse för barnet och familjen. En spännande och ny tid börjar. I många familjer funderar man på om barnet
Läs merElevvårdsplan för elevvården i Hangöby skola
Hangöby skola Elevvårdsplan för elevvården i Hangöby skola Med elevvård avses främjande och upprätthållande av elevens goda lärande, goda fysiska och psykiska hälsa och sociala välbefinnande samt verksamhet
Läs merSofia Svanhnström
Uppföljning av morgon- och eftermiddagsverksamheten för skolelever Vårdnadshavarna - (N = 11614) Sofia Svanhnström 6.5.2011 Bästa anordnare av morgon- och eftermiddagsverksamhet! Utbildningsstyrelsen genomförde
Läs merBeslut för gymnasiesärskola
Dnr 43-2016:4785 Säffle kommun kommun@saffle.se Beslut för gymnasiesärskola efter tillsyn i Herrgårdsgymnasiet C i Säffle kommun 2 (9) Tillsyn i Herrgårdsgymnasiet C har genomfört tillsyn av Säffle kommun
Läs mer