Barn- och utbildningsförvaltningen. Kvalitetsrapport 2015/2016. Gymnasiesärskolan. Beslutad. Lindesberg Reviderad
|
|
- Margareta Lindqvist
- för 7 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Barn- och utbildningsförvaltningen Kvalitetsrapport 2015/2016 Gymnasiesärskolan Beslutad Lindesberg Reviderad
2 Systematiskt kvalitetarbete gymnasiesärskolan Kvalitetsrapport GRUNDFAKTA Särskolans organisation inom Lindesbergs kommun består av både grundsärskola och gymnasiesärskola som leds av en rektor. 1 januari 2016 genomfördes ett rektorsbyte inom särskolan. Utöver elever från Lindesbergs kommun tar gymnasiesärskolan emot elever från Ljusnarsberg kommun och Nora kommun som behöver gymnasiesärskola. Elev från annan kommun kan också komma i fråga vid speciella omständigheter. Gymnasiesärskolan är integrerad i Lindeskolans gymnasieskola som ligger i Lindesberg. Det finns två olika huvudinriktningar, individuella programmet och nationella programmet. De olika programmen huserar i två olika byggnader på skolan. På individuella programmet erbjuds följande programinriktningar: Verksamhetsträning (VTR) Yrkesträning (YTR) På nationella programmet erbjuds följande programinriktningar: Programmet för fordonsvård och godshantering Programmet för hotell, restaurang och bageri Programmet för hälsa, vård och omsorg Programmet för samhälle, natur och språk. Samtliga uppgifter gäller för den 15 okt. - Gymnasiesärskola inriktning individuella programmet - 7 st elever (4 st från Lindesberg, 2 st från Nora, 1 st från Stockholm) - 4 pojkar och 3 flickor, varav 2 elever med annan kulturell bakgrund. - 1,4 tjänster lärare % lärare med högskoleexamen 2
3 Samtliga uppgifter gäller för den 15 okt. - Grundsärskola inriktning nationella programmet (placering Lindeskolan) - 9 st elever (7 från Lindesberg, 1 från Nora, 1 från Ljusnarsberg) - 7 pojkar och 2 flickor - 2,95 tjänster lärare % lärare med högskoleexamen Utöver ovan personalbeskrivning finns lärare med praktiskt estetisk inriktning, ämnes- och yrkesinriktade lärare som har sin huvudanställning på Lindeskolans gymnasieskola eller som arbetar inom särskolans organisation. Det finns också ett antal elevassistenter inom särskolan utifrån elevers och verksamhetens behov. Elevassistenterna stödjer eleverna både i undervisningssituationer och i andra sammanhang där behov finns. 2. RESULTAT 2.1 Normer och värden Då gymnasiesärskolan är integrerad på Lindeskolan gymnasiekola har man här långt följt Lindeskolans plan mot diskrimerande och kränkande behandling trots att den verksamheten har en annan skolledning med och olika elevhälsoteam. Utgångspunkten för undervisningen inom gymnasiesärskolan är att utbildningen anpassas till varje elevs förutsättningar och behov där eleven känner trygghet och möjlighet till gemenskap. Inom gymnasiesärskolan är elevernas förutsättningar att på ett medvetet sätt hantera frågor inom området normer och värden varierande. Många gånger när elever inte agerar inom de ramar som man förväntar sig har de inte förmågan att hantera olika situationer som uppstår utifrån sina personliga förutsättningar. Utöver klassgemensamt arbete gällande värdegrundsfrågor som grund arbetar därför personalen hela tiden aktivt med varje enskild elev för att hjälpa eleven att befästa ett bra agerande gentemot sin omgivning. Värdegrundsarbetet går i huvudsak ut på att öka förståelsen för varandra och de olikheter som finns samt att alla är lika mycket värda. Personalen har kontinuerliga samtal inom arbetslagen gällande normer och värden samt strävar efter att ha ett gemensamt förhållningssätt i arbetet med eleverna, allt för att underlätta och tydliggöra för eleverna vad de kan förvänta sig i sina vardagliga kontakter med all personal. Under ht 2015 genomförde eleverna på nationella programmet en kombinerad trygghetsvandring och enklare trivselenkät med stöd av personalen. Eleverna på individuella programmet genomförde bara en enklare trivselenkät som användes som grund i samband med utvecklingssamtalen. På individuella programmet genomfördes ingen trygghetsvandring utifrån att personal alltid finns med eleverna samt att det är svårt för eleverna att berätta om hur de upplever gällande otrygghet, något som personalen istället får bedöma utifrån elevens agerande. 3
4 Utifrån personalens bedömning gör elevernas komplexa förutsättningar att det är svårt att genomföra trygghetsvandringar och enkätundersökningar som ger ett resultat som kan ge ett rättmätigt underlag att dra slutsatser av då de inte går att genomföra utan personalens stöd. Inga föräldraenkäter har genomförts gällande elever på gymnasiesärskolan. Föräldrar som har kontaktat verksamheten med frågor som går att knyta till brister i verksamheten inom området normer och värden har varit ytterst få och gällande frågeställningar som inte varit komplicerade. Resultat: Nationella programmets trygghetsvandring och trivselenkät visar följande: - Alla tycker att klassrum, gymnastiksal, matsal och skolgård fungerar bra. - Toaletterna närmast vårt klassrum i A-huset upplevs som stökiga och ostädade av några elever. De väljer att inte gå på toaletten vissa dagar. - Matsalen upplevs vid vissa tillfällen som stökig med matrester och tallrikar, glas och bestick kvarlämnande på borden. - Eleverna känner sig trygga i klassrum och hittar dit de behöver på skolan. - Ingen känner sig retad eller retar någon annan. - Om eleverna känner att de vill prata med någon om viktiga saker kan alla namnge en eller flera personer de kan gå till. - I det stora hela känner eleverna sig trygga och nöjda med sin skolsituation. - Ingen uttrycker att det finns otrygga platser eller miljöer på skolan. Analys: Det finns inget statistiskt säkerställt underlag att göra en analys av. Enklare elevundersökningar och personalens uppfattning och slutsatser av den verksamhet som bedrivs får ligga till grund för de slutsatser som kan dras. Detta är inte tillfredsställande då det blir svårt att få ett underlag som är tillräckligt underbyggt för att kunna dra slutsatser och över tid kunna följa verksamhetens kvalitet och utvecklingsresultat. Att gymnasiesärskolan följt Lindeskolans plan mot diskriminerande och kränkande behandling är inte helt lyckat. Bl.a. har inte särskolan samma elevhälsoteam även om vissa funktioner används på båda enheterna. Särskolans elever har specifika behov som inte möts i gällande plan och delaktigheten i framtagandet av planen är heller inte tillfredsställande. Särskolan bör ha en egen plan mot diskriminerande och kränkande behandling som i sig förhåller sig till den skola man är integrerad på ett sätt som matchar varandra då man ingår i ett större sammanhang i många situationer. Utifrån tillgängliga underlag syns en tendens att eleverna känner sig trygga i skolan, får ett bra bemötande av personalen och att det är arbetsro. Situationen som råder med toaletter och matsal gynnar inte elevernas inlärningssituation och behöver lösas tillsammans med Lindeskolans gymnasieskola. Det är uppenbart att personalens förhållningssätt gentemot elever har en stor betydelse för hur eleverna både upplever och kan bidra i skolan inom området normer och värden. 4
5 Åtgärder: - Ta fram en egen plan mot diskriminerande och kränkande behandling som förhåller sig på ett naturligt sätt till den plan som gäller för den skola man är integrerad på för att eleverna fortsättningsvis ska också ska vara trygga överallt på skolans område. - Ta fram ett enkätunderlag riktat till elever som fungerar för dem och deras förutsättningar att besvara. - Personalen fortsätter arbetet med att skapa ett gemensamt förhållningssätt baserat på lågaffektivt bemötande med boken beteendeproblem i skolan av Bo Hejlskov Elvén som självstudiematerial. - Insatser för att ordna upp situationen gällande toaletter och matsal behöver göras och följas upp under hela läsåret 2016/ Måluppfyllelse i arbetet med kursplanernas mål Grundläggande för utbildningen är att den anpassas till varje elevs förutsättningar och behov för att få dem att känna trygghet och möjlighet till gemenskap, grunder som är bärande för att lyckas med sin kunskapsutveckling utifrån läro- och kursplanernas mål. Grunden i detta är att varje elev har en arbetsplats där den känner sig trygg och hemmastadd, har en individuell studieplan där det framgår vilka konkreta mål eleven har. Det är viktigt att dessa mål tydliggörs för eleven utifrån elevens förmåga och förutsättningar. Målen ska kontinuerligt utvärderas och förnyas utifrån hur de uppnåtts. Varje elev har ett individuellt anpassat schema och undervisningen sker individuellt eller i mindre grupp i lugn takt med lämpliga hjälp-och läromedel. Inom de olika programmen finns olika lösningar för att få till undervisningen. Specifika ämnes- eller yrkeslärare tas in från Lindeskolans gymnasium och eleverna på nationella programmen läser vissa delar av utbildningen integrerade i gymnasieskolans ordinarie undervisning eller anpassat på individnivå. Resultat: Alla elever som har följt kursplanerna för gymnasiesärskolan har uppnått målen. Elevunderlaget i de olika undervisningsenheterna är för litet för att måluppfyllelsen ska kunna presenteras på ett mer detaljerat sätt i denna kvalitetsrapport. Integrering av elever från nationella programmet som läser vissa delar av sin utbildning i den ordinarie gymnasieskolan har varit lyckad. Det gäller både för att vi därmed har lyckats att få till anpassade program för varje elev samt att de kunnat delta i gymnasieskolans ordinarie undervisningsgrupper och därmed fått arbeta tillsammans med elever som tillhör en annan målgrupp. Särskolans elever har upplevt detta positivt och personalens bedömning är att det har gynnat elevernas kunskapsutveckling. En första kartläggning gällande hur IT används som ett viktigt redskap när det gäller att förbättra elevernas möjligheter att nå målen visar att det inte finns någon tydlig struktur och plan inom särskolan. Det handlar om personalens inställning och kunskaper om IT som lärverktyg i undervisningen vilka förutsättningar en elev får. Analys: Det är bra att eleverna inom gymnasiesärskolan når målen, men ambitionsnivån med den undervisning som erbjuds måste vara högre än så. Det saknas tydliga redskap för 5
6 pedagogerna inom särskolan att använda när det gäller att kartlägga och planera elevernas kunskapsutveckling både på grupp- och individnivå. Sådana gemensamma verktyg inom hela särskolan är viktiga för att undervisningen ska ge eleverna möjlighet att utvecklas maximalt utifrån sina förutsättningar och behov under hela sin skolgång. Det handlar om verktyg som är kvalitativt bra, ex lokala pedagogiska planeringar, individuella utvecklingsplaner och bedömningsmatriser. Behovet av en gemensam IT-strategi är också stort då IT ger just särskolans målgrupp stora möjligheter när det gäller att underlätta inlärning och redskap som kan underlätta vardagen också efter avslutad skolgång. Ledarskapet i klassrummet är ett viktigt område som ständigt behöver stödjas och utvecklas. En trygg ledare i klassrummet ger särskolans målgrupp större möjligheter att lyckas ta till sig undervisningen. För all personal är det centralt att den specifika yrkeskompetenen utifrån uppdraget förtydligas och ges möjlighet till kompetensutveckling så att eleverna får rätt stöd i undervisningen. Åtgärder: Utifrån krav och förväntningar i läroplan och kursplaner arbeta fram och använda gemensamma verktyg när det gäller pedagogiska planeringar, individuella utvecklingsplaner och kunskapsbedömning. Framarbetade pedagogiska verktyg ska ge bättre möjligheter till bra samarbete med vårdnadshavare eller motsvarande när det gäller elevernas kunskapsutveckling. Pedagogerna ska utveckla sitt ledarskap i klassrummet. Upprätta en IT-plan. Förtydliga och utveckla yrkeskompetensen gällande assistentrollen, teckenstöd och kunskapen om utvecklingsstörning/autism. Fortsätta att utveckla samarbetet med Lindeskolans gymnasium och deras utbud när det gäller utbildning. 2.3 Elevinflytande och demokrati (inkl samverkan skola-hem) Inom gymnasiesärskolan är elevernas förutsättningar att på ett medvetet sätt vara delaktig när det gäller elevinflytande och demokrati är varierande och därför en utmaning för skolan. Personalen jobbar utifrån att eleverna får göra egna val efter sin förmåga, ofta baserat på två eller flera valmöjligheter vid t.ex. lektioner eller andra aktiviteter. På individuella programmet har man också försökt att föra in klassråd 1 gång/månad som ett steg att utveckla elevernas möjlighet till inflytande och demokrati, något som har varit svårt att genomföra utiifrån den befintliga elevgruppens förutsättningar. Eleverna på gymnasiesärskolan, som nämns under 2.1, genomförde t.ex. en trygghetsvandring och en enkätundersökning under Ht 15 där de aktivt fick genomföra en demokratisk process som också tränar dem i elevinflytande. 6
7 Resultat: Nationella programmets trivselenkät innehöll inga frågor som riktar sig till att ta reda på hur eleverna upplever sin möjlighet till elevinflytande och att vara delaktig i demokratiska processer. Detta är inte bra så här är det viktigt att enkätunderlagen till kommande läsår ger eleverna en bra möjlighet att lämna sina åsikter. Personalen på gymnasiesärskolan upplever att de har ett bra samarbete med vårdnadshavare eller motsvarande och baserat på vardagskontakter och utvecklingssamtal. Kontakten med hemmen sker genom informationsbrev, kontaktböcker, mejl och telefon. Dessa verktyg ger en bra och väl fungerande kommunikation med vårdnadshavare eller motsvarande. Vid de tillfällen vårdnadshavare eller motsvarande på individuella programmet är inbjudna till olika evenemang är det god uppslutning bland föräldrar. Däremot har det varit sämre uppslutning på informationsträffar riktade till vårdnadshavare eller motsvarande. Till viss del kan detta förklaras med att en del elever är myndiga. Analys: Området elevinflytande och demokrati är ett svårt och utmanande område att jobba med när det gäller särskolans målgrupp. Förutsättningarna att vara delaktig inom dessa områden är olika för respektive individ. Det betyder att varje individ måste mötas på detta område utifrån sin förmåga, något som personalen upplever att de lyckas bra med. Då det inte finns några riktiga enkätresultat att basera slutsaster gällande hur vi lyckas inom området är det av vikt att vi utvecklar enkäter och arbetet med besvarande av enkäter i framtiden så att personalens upplevelser inte blir basen i bedömningen av hur skolan lyckas. Åtgärder: Skapa förutsättningar så att vi får full medverkan i elev- och föräldraenkäter kommande läsår. Kartlägga hur vi jobbar med elevinflytande, demokrati och samverkan med hem. 2.4 Enhetens egna prioriterade mål Inför läsåret 2015/2016 upprättades ingen lokal verksamhetsplan för särskolan. Resultat: Inom särskolan har det inte funnits någon tydlig gemensam vision att förhålla sig till i arbetet. Under vårterminen påbörjades ett gemensamt arbete med att ta fram en vision med målet att vara klar inför läsåret 2016/2017. Då inga enhetsmål har satts finns inga mål att ta fram något resultat av. Den kartläggning som tillträdande rektor genomförde under vårterminen 2016 ledde fram till att ett mål sattes under slutet av vårterminen. Målet är att hela särskolan ska ha ett gemensamt förhållningssätt som baseras på lågaffektivt bemötande. Kurator och skolpsykolog inledde arbetet med en workshop tillsammans med all personal. boken beteendeproblem i skolan av Bo Hejlskov Elvén kommer att fungera som grund för utvecklingsarbetet som fortsätter under läsåret 2016/2017. Analys: Avsaknaden av en gemensam vision och en verksamhetsplan har påverkat både det praktiska arbetet och utvecklingsarbetet inom särskolan negativt. Däremot har det kartläggningsarbete av särskolans verksamhet som genomförts av rektor under vårterminen 2016 bidragit till att en gemensam vision och en tydlig verksamhetsplan för läsåret 2016/2017 kan tas fram. 7
8 Åtgärder: En gemensam vision för hela särskolan för läsåret 2016/2017 tas fram. En tydlig lokal arbetsplan för hela särskolan för läsåret 2016/2017 tas fram. 2.4 Skolinspektionens enkäter 2016 Elever och personal inom särskolan erbjöds inte att besvara skolenkäten. REKTORS SAMMANFATTNING Min bedömning som rektor är att gymnasiesärskolan erbjuder en bra verksamhet där eleverna känner sig trygga, att det är arbetsro, får ett bra bemötande av personalen och trivs. Bedömningar får till största del grundas på enkla enkätundersökningar och personalens uppfattning och slutsatser. Detta är inte bra när det gäller att säkerställa verksamhetens kvalitet och planera förbättringsområden. Personalens förhållningssätt gentemot elever och föräldrar är viktigt för att skapa en trygg skolmiljö. Ett arbete har påbörjats när det gäller att all personal i grunden ska ha samma förhållningssätt baserat på lågaffektivt bemötande. Eleverna inom gymnasiesärskolan når målen. Vi behöver dock höja ambitionsnivån när det gäller elevernas måluppfyllelse. Information om elevernas utveckling och lärande samt vårdnadshavares eller motsvarandes delaktighet i elevernas skolarbete behöver förbättras. Det behövs tydliga redskap för pedagogerna att använda sig av när det gäller undervisning, kartläggning och planering av elevernas kunskapsutveckling både på grupp- och individnivå. Det handlar om ledarskapet i klassrummet, lokala pedagogiska planeringar, individuella utvecklingsplaner, bedömnings-matriser samt en gemensam IT-strategi Elevinflytande och demokrati är ett utmanande område att jobba med när det gäller särskolans målgrupp. Min uppfattning är att personalen lyckas bra när det gäller att skapa goda förutsättningar till delaktighet genom att anpassa för respektive elevs förutsättningar men vi behöver genomföra en fördjupad kartläggning för att se hur vi jobbar med elevinflytande, demokrati och samverkan med hemmen. Den kartläggning av särskolans verksamhet som jag genomfört under min första termin som rektor visar att avsaknaden av en gemensam vision och en verksamhetsplan har påverkat både det praktiska arbetet och utvecklingsarbetet inom särskolan negativt. Det är av största vikt att en gemensam vision och en tydlig verksamhetsplan för läsåret 2016/2017 tas fram. 8
9 1. PRIORITERADE ÅTGÄRDER Följande prioriterade åtgärder för nästa läsår ska leda till förbättring i verksamheten som helhet: En gemensam vision för hela särskolan. En egen plan mot diskriminerande och kränkande behandling som förhåller sig på ett naturligt sätt till den plan som gäller för den skola man är integrerad på och som precis som för övriga skolor i kommunen följer kalenderår. En tydlig lokal arbetsplan för hela särskolan för läsåret 2016/2017. Full medverkan i elev- och föräldraenkäter kommande läsår - Enkätunderlag som fungerar för eleverna och deras förutsättningar. - Hitta former där föräldrar besvarar föräldraenkäten. En kompetensutvecklingsplan för personalen inom särskolan för perioden ht 2016 vårterminen 2019 tas fram. I planen ska följande saker finnas med: - Fortbildning och framtagande av arbetsverktyg när det gäller pedagogiska planeringar, individuella utvecklingsplaner och kunskapsbedömning och som förbättrar samarbetet med föräldrar när det gäller elevernas kunskapsutveckling. - IT-plan - Ett gemensamt förhållningssätt baserat på lågaffektivt bemötande. - Utveckling av pedagogernas ledarskap i klassrummet. - Förtydliga och utveckla yrkeskompetensen gällande assistentrollen, teckenstöd och kunskapen om utvecklingsstörning/autism. En kartläggning hur vi jobbar med elevinflytande, demokrati och samverkan med hem. 2. PRIORITERADE MÅL FÖR KOMMANDE PERIOD Mål för läsåret 2016/2017 tas fram under inledningen av ht 2016 och presenteras i den lokala verksamhetsplanen. 3. UNDERSKRIFT Beslutad i Lindesberg och reviderad Gunnar Stengarn Rektor särskolan i Lindesberg 9
Lokal verksamhetsplan. Särskolan (grundsär- och gymnasiesärskola)
Barn och utbildningsförvaltningen Lokal verksamhetsplan Särskolan (grundsär- och gymnasiesärskola) Verksamhetsåret 2018/2019 Beslutad 20180905 Lokal verksamhetsplan 1. Verksamhetsbeskrivning sid. 3 2.
Läs merKvalitetsrapport. Särskolan
Kvalitetsrapport Särskolan Läsåret 2018 2019 Innehållsförteckning 1. Grundfakta... 3 2. Resultat... 4 2.1 Normer och värden, elevers ansvar och inflytande... 4 2.2 Kunskaper, bedömning och betyg... 7 2.3
Läs merKvalitetsrapport. Särskolan
Kvalitetsrapport Särskolan Läsåret 2017 2018 Innehållsförteckning 1. Grundfakta... 3 2. Resultat... 4 2.1 Normer och värden, elevers ansvar och inflytande... 4 2.2 Kunskaper, bedömning och betyg... 7 2.3
Läs merKvalitetsrapport 2013-2014
2014-08-27 Barn och utbildningsförvaltningen Gunnar Verngren 0581-811 81 Gunnar.Verngren@lindesberg.se Kvalitetsrapport 2013-2014 Gymnasiesärskola Individuella Program Lindeskolan 1 1. GRUNDFAKTA Från
Läs merKvalitetsrapport Vedevågs skola
Kvalitetsrapport Vedevågs skola 2015-2016 1 Innehåll 1. GRUNDFAKTA... 4 2. RESULTAT... 5 2.1 Normer och värden... 5 2.2 Måluppfyllelse i arbetet med kursplanernas mål... 6 2.3 Elevinflytande och demokrati
Läs merKvalitetsrapport Hagabackens skola
2016-06-02 Kvalitetsrapport 2015-2016 Hagabackens skola 1 1. GRUNDFAKTA 2 2. RESULTAT 2.1 Normer och värden Påstående: Årets res. Årets res. Förra året Förra året inte alls/ ganska dåligt % ganska bra/
Läs merKvalitetsrapport för Kristinaskolans grundskola läsåret 2014/2015
Kvalitetsrapport för Kristinaskolans grundskola läsåret 2014/2015 1 Systematiskt kvalitetarbete Grundskolan Kvalitetsrapport 2014-2015 2015-08-17 Innehållsförteckning 1. Grundfakta sid. 3 2. Resultat sid.
Läs merSystematiskt kvalitetarbete Grundskolan Kvalitetsrapport 2013-2014
Systematiskt kvalitetarbete Grundskolan Kvalitetsrapport 2013-2014 2014-06-03 1. GRUNDFAKTA Stadsskogsskolan 1 191 elever, 113 pojkar och 78 flickor 42 med annat modersmål 22 lärare Andel lärare med högskoleexamen
Läs merKvalitetsrapport Avseende läsåret 2010/2011
2011-04-28 1 (7) Dnr: Kvalitetsrapport Avseende läsåret 2010/2011 Södra Bäckby skolor Sofiaskolan Ansvarig: Birgitta Leijon Kvalitetsrapport grundskola och särskola Inledning I den nya skollagen är kravet
Läs merBeslut för gymnasiesärskola
IL Ån Beslut Dnr 43-2017:545 jens.holm@molndal.se Mölndals kommun Beslut för gymnasiesärskola efter tillsyn i Frejagymnasiet gymnasiesärskolan Mölndals stad belägen i Mölndals kommun 2 (9) Tillsyn i Frejagymnasiet
Läs merKvalitetsredovisning Särskolan 2012-06-11
Kvalitetsredovisning Särskolan 2012-06-11 Kvalitetsredovisning för Läsår 2011-2012 1. Grundfakta Enhetens namn: Kristinaskolan Brotorpsskolan - Lindeskolan Verksamhetsform: Grundsärskola Grundsärskola
Läs merSystematiskt Kvalitetsarbete Mörtviksskolan
Systematiskt Kvalitetsarbete Mörtviksskolan 2017-2018 Systematiskt kvalitetsarbete Skola Våra elever är morgondagens världsmedborgare och vi utvecklar därför elevernas kommunikativa förmåga, kreativitet
Läs merVerksamhetsplan Grundsärskola/ fritidshem 2014/2015
Tillsammans når vi toppen! Tre prioriterade utvecklingsområden för skolområde ÖST Höja måluppfyllelse och resultat Nationella prov Betyg Enkätresultat Elevhälsa VÄRDEGRUNDSARBETE Förebyggande arbete Samordna
Läs merFERLINSKOLAN
Barn och Utbildning Gun Palmqvist, rektor ARBETSPLAN 2018-2019 FERLINSKOLAN Grundsärskolan Utveckling, lärande och kunskaper I grundskolans skolutvecklingsprogram finns visionen Alla elever skall, när
Läs merKvalitetsrapport 2014-2015
Datum 2014-06-30 6 Antal sidor Kvalitetsrapport 2014-2015 Oleby Marcus och Anna 0564-477 00 direkt 070-642 16 65 mobil marcus.lech@torsby.se Innehållsförteckning 1. Fokusområde vad har vi uppnått 1.1 Analys
Läs merVÅGA VISA BEDÖMNINGSMATRIS GYMNASIESKOLA
VÅGA VISA BEDÖMNINGSMATRIS GYMNASIESKOLA NORMER OCH VÄRDEN Värdegrundsarbetet Det saknas eller finns i liten utsträckning en gemensam syn på verksamhetens värdegrund bland personalen. Det finns till viss
Läs merRESURSSKOLAN. Beskrivning av Resursskolans uppdrag och ansvar
RESURSSKOLAN Beskrivning av Resursskolans uppdrag och ansvar Karlskrona kommun Barn och ungdomsförvaltningen - 2014 RESURSSKOLAN EN DEL AV SÄRSKILT STÖD SÄRSKILD UNDERVISNINGS- GRUPP ENLIGT SKOLLAGEN:
Läs merArbetsplan för Sollebrunns skola åk F-9 Läsåret 2016/2017
160921 Arbetsplan för Sollebrunns skola åk F-9 Läsåret 2016/2017, Barn- och ungdomsförvaltningen, Utvecklingsenheten Telefon: 0322-61 60 00 Fax: 0322-61 63 40 E-post: barn.ungdom@alingsas.se Barn- och
Läs merBeslut för gymnasiesärskola
rw Skolinspektionen Eksjö kommun Beslut för gymnasiesärskola efter prioriterad tillsyn i Eksjö Gymnasiesärskola belägen i Eksjö kommun Skolinspektionen, Postadress: Box 156, 221 00 Lund, Besöksadress:
Läs merKvalitetsanalys för Myrans heldagsskola läsåret 2013/14
Saltsjö-Boo 2014-08-11 Kvalitetsanalys för Myrans heldagsskola läsåret 2013/14 Varje skola har enligt skollagen ansvar för att systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och utveckla utbildningen.
Läs merLokal verksamhetsplan BUF
Lokal verksamhetsplan BUF Lokal verksamhetsplan BUF 2010 (Grundskoleområde 2) Hållsta skola Kursiverad text från BoU-förvaltningen, övrigt från GSO2 1. Delaktiga och engagerade invånare, hållbar utveckling
Läs merSystematiskt kvalitetsarbete Läsåret 2013-2014
Grundsärskolan Ingela Dullum Rektor Systematiskt kvalitetsarbete Läsåret 2013-2014 Grundsärskolan Ferlinskolan/Strandvägsskolan Rektor Ingela Dullum 1 Innehållsförteckning: Kunskaper sidan 3 Normer och
Läs merLikabehandlingsplan Plan mot diskriminering och kränkande behandling
Likabehandlingsplan Plan mot diskriminering och kränkande behandling Björkskolan 2015/2016 På Björkskolan arbetar vi aktivt med; Värdegrund under hela läsåret. Gott språkbruk samt artighet, trivsel och
Läs merRedovisning av det systematiska kvalitetsarbetet
Redovisning av det systematiska kvalitetsarbetet Grundsärskolan Växthuset Läsåret 2015/2016 Identifierade utvecklingsområden som verksamheten arbetat med utifrån föregående läsårs analys 2(5) Att arbeta
Läs merResursskola. - En del av särskilt stöd. Beskrivning av Resursskolans uppdrag och ansvar
Resursskola - En del av särskilt stöd Beskrivning av Resursskolans uppdrag och ansvar Karlskrona kommun Barn- och ungdomsförvaltningen - 2013 1 Resursskola en del av särskilt stöd Enligt Allmänna råden
Läs merUtvecklings-/Arbetsplan läsåret 2017/2018. Skola: Grundsärskolan
Utvecklings-/Arbetsplan läsåret 2017/2018 Skola: Grundsärskolan Utvecklings-/Arbetsplan läsåret 2017/2018 Skola: Grundsärskolan Grundsärskolan inriktning grundsärskola består av tre grupper, Basgrupp 1,
Läs merUtvärdering av föregående plans insatser. Det främjande och förebyggande arbetet
Likabehandlingsplan för Landeryds skola, förskoleklassen på Landeryds skola och Linnås fritidshem läsåret 2014-2015 1 Utvärdering av föregående plans insatser Under året har föräldrarådet träffats. Vi
Läs mer15-07-10. Kvalitetsrapport Fritidshem Frövi F-6
15-07-10 Kvalitetsrapport Fritidshem Frövi F-6 Läsåret 2014-2015 1 2015-07-10 Systematiskt kvalitetsarbete Fritidshem Kvalitetsrapport 2014-2015 1. GRUNDFAKTA 2 2. RESULTAT 2.1 Normer och värden Mål: BUN:s
Läs merBeslut för gymnasiesärskola
Skolinspektionen Dnr 43-2014:7972 Karlskrona kommun Beslut för gymnasiesärskola efter prioriterad tillsyn i Törnströmska gymnasiet i Karlskrona kommun Skolinspektionen, Postadress: Box 156, 221 00 Lund,
Läs merVerksamhetsplan 2015/2016 Fröviskolan F-6
Verksamhetsplan 2015/ Fröviskolan F-6 Sammanställd 150825 Utvecklingsområden för Frövi F-6 Grundskola Måluppfyllelse Läroplanen Lgr 11 Skolan ska klargöra för elever och föräldrar vilka mål utbildningen
Läs merKvalitetsrapport Ramshyttans skola
2016-06-02 Kvalitetsrapport 2015-2016 Ramshyttans skola 1 1. GRUNDFAKTA 2 2. RESULTAT 2.1 Normer och värden Påstående: Årets res. Årets res. Förra året Förra året inte alls/ ganska dåligt % ganska bra/
Läs mer2015/2016. Mariebergsskolan HÄLSA LÄRANDE TILLSAMMANS
2015/2016 Mariebergsskolan HÄLSA LÄRANDE TILLSAMMANS HÄLSA LÄRANDE TILLSAMMANS Mariebergsskolans vision är att alla ska känna glädje och trygghet i en demokratisk lärandemiljö. All planering och alla aktiviteter
Läs merLikabehandlingsplan/ plan mot kränkande behandling och diskriminering för Ljungfälle grundsärskola och fritidshem Läsåret
Likabehandlingsplan/ plan mot kränkande behandling och diskriminering för Ljungfälle grundsärskola och fritidshem Läsåret 2016-2017 Annika Sandberg, rektor 0470-43690 1 Innehållsförteckning Sid 1. Vår
Läs merKvalitetsredovisning. Fröviskolan /2013
Kvalitetsredovisning Fröviskolan 7-9 2012/2013 1 Innehållsförteckning 1. Grundfakta 3 2. Resultat 2.1 Normer och värden 3 2.2 Utveckling och lärande 3 2.3 Elevinflytande och demokrati 8 2.4 Enhetens egna
Läs merBeslut för gymnasiesärskola
Dnr 43-2016:4785 Säffle kommun kommun@saffle.se Beslut för gymnasiesärskola efter tillsyn i Herrgårdsgymnasiet C i Säffle kommun 2 (9) Tillsyn i Herrgårdsgymnasiet C har genomfört tillsyn av Säffle kommun
Läs merVerksamhetsplanen 2015-2016 Segrande Liv Grundskola
Verksamhetsplanen 2015-2016 Segrande Liv Grundskola Information om verksamhetsplanen Verksamhetsplanen är en del av det ständigt pågående kvalitetsförbättringsarbetet i skolan. I verksamhetsplanen formuleras
Läs merArbetsplan för Violen
Köpings kommun Arbetsplan för Violen Läsår 2015 2016 Administratör 2015 09 18 Lena Berglind, Ann Christine Larsson, Kristin Aderlind Vad är en arbetsplan? Förskolan är en egen skolform och ingår i samhällets
Läs merKvalitetsarbete i fritidshem
Kvalitetsarbete i fritidshem Gäller för verksamhetsåret: 2015-2016 Enhet: Grevåkerskolans fritidshem Fritidshem Grevåkerskolans fritids- Baronen och Greven Ort Hammerdal Ansvarig rektor Birgitta K Lindberg
Läs merKvalitetsredovisning Björbo skolan Läsåret 2014/15
Kvalitetsredovisning Björbo skolan Läsåret 2014/15 Plan mot diskriminering och kränkande behandling Vi har under läsåret kontinuerligt arbetat med värdegrunden på skolan, bla har vi samtal med eleverna
Läs merPLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING
UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN Revideras april 2017 PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING Förskola: Grundskola: Gymnasium: Annan pedagogisk verksamhet: Ansvarig för planen Förskolechef: Rektor: Verksamhetschef:
Läs merKvalitetsrapport. Ekbackens skola
Kvalitetsrapport Ekbackens skola Läsåret 2018 2019 Innehållsförteckning 1. Grundfakta... 3 2. Resultat... 4 Normer och värden, elevers ansvar och inflytande... 4 Kunskaper, bedömning och betyg... 5 3.
Läs merKvalitetsredovisning. Läsåret 2012/2013. Vallargärdets skola i Ulvsby skolområde
Kvalitetsredovisning Läsåret 2012/2013 Vallargärdets skola i Ulvsby skolområde Innehåll 1. Kvalitetsutvecklingsplan Planering Uppföljning Utvärdering och utveckling Analys och rapport Kvalitetsredovisning
Läs merVerksamhetsplan för Storåskolan 4-9 2014-2015
Storå Rektorsområde Storåskolan 4-9 2014-09-16 Verksamhetsplan för Storåskolan 4-9 2014-2015 Skolans vision Skolan där alla ska lyckas 1 Utveckling och lärande Utvecklade undervisningsmetoder med stöd
Läs merArbetsplan för Vedeby särskola
Arbetsplan för Vedeby särskola Läsåret 2013-2014 Beskrivning av verksamheten Vår skola ska värna om den enskilda elevens möjligheter att utvecklas positivt, dels socialt och dels pedagogiskt i en trygg
Läs merSkolplan för Tierps kommun 2004-2007
Skolplan för Tierps kommun 2004-2007 Fastställd av kommunfullmäktige 2004-02-24 I skolplanen innefattas all verksamhet i förskola, förskoleklass, grundskola, särskola, gymnasieskola, vuxenutbildning, fritidshem
Läs merVerksamhetsidé och handlingsplan för ökad måluppfyllelse Norrtullskolan 7-9, läsåret 2017/18
Verksamhetsidé och handlingsplan för ökad måluppfyllelse Norrtullskolan 7-9, läsåret 2017/18 Verksamhetsidé och handlingsplan för ökad måluppfyllelse Norrtullskolan 7-9, läsåret 2017/18 På Norrtullskolan
Läs merKvalitetsrapport 2017/2018. Grundsärskolan & Gymnasiesärskolan
Kvalitetsrapport 2017/2018 Grundsärskolan & Gymnasiesärskolan Köpings kommun Rapporten skriven av: Anette Höjlin, 2018-09-0 Rapporten finns även att läsa och ladda ner på www.koping.se. Inledning Innehåll
Läs merArbetsplan 2018/19 Strömtorpsskolan åk 1-6
Arbetsplan 2018/19 Strömtorpsskolan åk 1-6 Mål Hur når vi målen? Genomförande Hur vet vi att vi når målen? Hur ska vi göra? Normer och Värden Skolans plan mot kränkande behandling ska uppfylla skollagens
Läs merKvalitetsredovisning och verksamhetsplan för Tällbergs skola
Kvalitetsredovisning och verksamhetsplan för Tällbergs skola Kvalitetsredovisning 2013/2014 Varje huvudman inom skolväsendet ska på huvudmannanivå systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och
Läs merKvalitetsrapport. Ekbackens fritidshem
Kvalitetsrapport Ekbackens fritidshem 2016-2017 Innehållsförteckning 1. Grundfakta... 3 2. Resultat... 4 2.1 Skola och hem... 4 3. Enhetens prioriterade mål... 5 4. Fritidshemmet... 7 5. Rektors sammanfattande
Läs merSkolområde Korsavad 2013/2014
Skolområde Korsavad 2013/2014 Systematiskt kvalitetsarbete övergripande mål och riktlinjer i Lgr11 Normer och värden - Plan mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling Bedömning och betyg
Läs merMål Hur når vi målen? Genomförande Hur vet vi att vi nått målen? Utvärdering Normer och Värden
Arbetsplan 2015/2016 Mål Hur når vi målen? Genomförande Hur vet vi att vi nått målen? Utvärdering Normer och Värden Skolans plan mot kränkande behandling ska utvecklas till att uppfylla skollagens krav.
Läs mer2015-2016 FERLINSKOLAN GRUNDSÄRSKOLAN
Barn och Utbildning Gun Palmqvist, rektor ARBETSPLAN 2015-2016 FERLINSKOLAN GRUNDSÄRSKOLAN Utveckling, lärande och kunskaper I grundskolans skolutvecklingsprogram finns visionen Alla elever skall, när
Läs merKvalitetsrapport 2014-2015
Datum 2014-06-30 10 Antal sidor Kvalitetsrapport 2014-2015 Kvistbergsskolan Marcus och Anna 0564-477 00 direkt 070-642 16 65 mobil marcus.lech@torsby.se Innehållsförteckning 1. Fokusområde vad har vi uppnått
Läs merKVALITETSREDOVISNING
KVALITETSREDOVISNING Normer och värden Citat ur Läroplanerna Lpo 94, Lpfö 98, Lpf 94 Citat ur kommunens skolplan Skolans mål Att aktivt och medvetet påverka och stimulera eleverna att omfatta vårt samhälles
Läs merKvalitetsredovisning. Fröviskolan 7-9 2014/2015
Kvalitetsredovisning Fröviskolan 7-9 2014/2015 1 Innehållsförteckning 1. Grundfakta 3 2. Resultat 2.1 Normer och värden 3 2.2 Måluppfyllelse i arbetet med kursplanens mål 5 2.3 Elevinflytande och demokrati
Läs merBakgrund 1. Kunskaper 2. Enkäter 2
2008 INNEHÅLL Grundsärskola 1 Bakgrund 1 Vårt kvalitetsarbete 1 Skolverksinspektionen 1 Helhetsbedömning 1 Kunskaper 2 Enkäter 2 Resultat elevenkät 2 Resultat föräldraenkät 2 Redovisade områden 2 Hälsa
Läs merKvalitetsrapport. Ekbackens skola
Kvalitetsrapport Ekbackens skola 2016-2017 Innehållsförteckning 1. Grundfakta... 3 2. Resultat... 4 2.1 Normer och värden, elevers ansvar och inflytande... 4 2.2 Kunskaper, bedömning och betyg... 5 2.3
Läs merArbetsplan 2013/2014. Vintrosa skola och fritidshem Skolnämnd sydväst
Arbetsplan 2013/2014 Vintrosa skola och fritidshem Skolnämnd sydväst Innehållsförteckning 1. Inledning 2. Förutsättningar 3. Läroplansmål Normer och värden 4. Läroplansmål Kunskaper 5. Läroplansmål Elevernas
Läs merLokal arbetsplan. Eda gymnasieskola
Lokal arbetsplan Eda gymnasieskola Innehållsförteckning Vision... 3 Ledningsdeklaration... 3 Gymnasieskolans styrdokument... 3 Läroplanens mål och riktlinjer... 4 Normer och värden... 4 Elevernas ansvar
Läs merLikabehandlingsplan läsåret 14-15
Storängsskolan 2014-11-04 Likabehandlingsplan läsåret 14-15 Bakgrund Den 1 april 2006 trädde lagen i kraft som skall främja lika behandling. Lagen syftar till att främja elevers lika rättigheter oavsett
Läs merTeamplan Ugglums skola F-3 2011/2012
Teamplan Ugglums skola F-3 2011/2012 2015 har 10 åringen nått statens och våra mål men framförallt sina egna och har tagit ansvar för sin egen utveckling med stöd av vuxna. 10 åringen tror på sig själv
Läs merAntagen av kommunfullmäktige 2004-06-21 45
Antagen av kommunfullmäktige 2004-06-21 45 Inledning Kommunens skolor och förskolor skall erbjuda en bra arbetsmiljö och lärandemiljö för elever och personal. De nationella målen för förskolan och skolan
Läs merAdolfsbergsskolan F-6 s vision: Lika-unika, stolta barn och vuxna tillsammans för trygghet, glädje och lärande
Adolfsbergsskolan F-6 s vision: Lika-unika, stolta barn och vuxna tillsammans för trygghet, glädje och lärande Arbetsplan 2017/2018 Adolfsbergsskolan F-6 inklusive fritidshem Inledning I denna arbetsplan
Läs merArbetsplan Vågen utifrån framtagna förbättringsområden
Arbetsplan Vågen utifrån framtagna förbättringsområden 2019 2020 Månadsrapporten ska utgå från de faktorer vi kan påverka. Följande faktorer ska särskilt beaktas: Undervisningens och utbildningens innehåll
Läs merUtvärdering av föregående plans insatser. Det främjande och förebyggande arbetet
Plan för arbete mot diskriminering och kränkande behandling för Landeryds skola, förskoleklassen på Landeryds skola och Linnås fritidshem läsåret 2015-2016 1 Utvärdering av föregående plans insatser Under
Läs merVERKSAMHETSPLAN Västra Husby FÖRSKOLEKLASS, SKOLA och FRITIDSHEM
1 VERKSAMHETSPLAN 2018-2019 FÖRSKOLEKLASS, SKOLA och FRITIDSHEM 2 Innehållsförteckning Grundfakta om verksamheten 3 Sammanfattning av läsåret 2017/18 3 Prioriterade områden för kommande verksamhetsår 4
Läs merArbetsplan för lilla avdelningen, Förskolan Benjamin
Köpings kommun Arbetsplan för lilla avdelningen, Förskolan Benjamin Läsår 2014 2015 Caroline, Ingrid, Anki Vad är en arbetsplan? Förskolan är en egen skolform och ingår i samhällets samlade utbildningssystem.
Läs merSylteskolan 7-9s plan mot diskriminering och kränkande behandling
Sylteskolan 7-9s plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen: Grundskola år 7-9 Läsår: 2014-2015 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Grundskola
Läs merKvalitetsrapport Förskola
Kvalitetsrapport Förskola Läsåret 2015/2016 Förskolans namn.. Förskolechef. 1. Beskrivning av verksamheten En kort presentation av förskolan. Beskriv kortfattat organisation: ledning, pedagoger, arbetslag
Läs merBirgittaskolan2/IVAS plan mot diskriminering och kränkande behandling
Birgittaskolan2/IVAS plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen Gymnasieskolan Läsår 2015/16 1/9 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Gymnasieskolan
Läs merArbetsplan för Noltorpsskolans grundsärskola Läsåret 2014/2015
Arbetsplan för Noltorpsskolans grundsärskola Läsåret 2014/2015 Barn- och ungdomsförvaltningens vision: Lust att lära Lärande Vi sätter Lärandet i centrum för barn, elever, medarbetare och ledare Samskapande
Läs merUtvecklingsplan, Strömsskolan, läsåret 17/18
Utvecklingsplan, Strömsskolan, läsåret 17/18 Vision: Strömsskolan - en trygg och trivsam skola med höga resultat. Vi kan, vi vill och vi vågar! Bakgrund och syfte: Utvecklingsplanen ska konkretisera och
Läs merUtvecklings-/Arbetsplan läsåret 2017/2018. Skola: Sandarne skola
Utvecklings-/Arbetsplan läsåret 2017/2018 Skola: Sandarne skola Utvecklings-/Arbetsplan läsåret 2017/2018 Skola: Sandarne skola I er Utvecklings-/Arbetsplan beskriver ni hur ni kommer att arbeta med BUN/förvaltningens
Läs merKvalitetsrapport Fritidshem
Kvalitetsrapport Fritidshem Fritidshemmets namn Rektor.. 1. Beskrivning av verksamheten 2 En kort presentation av fritidhemmet, t.ex. text från Om Fritidshemmet på er hemsida. Beskriv kortfattat organisation:
Läs merBEDÖMNINGSMATRIS GRUNDSKOLA, GRUNDSÄRSKOLA, FÖRSKOLEKLASS OCH FRITIDSHEM
BEDÖMNINGSMATRIS GRUNDSKOLA, GRUNDSÄRSKOLA, FÖRSKOLEKLASS OCH FRITIDSHEM Normer och värden sid 2 Kunskaper sid 3-7 Ansvar och inflytande för elever sid 8 Betyg och bedömning sid 9 Rektors ansvar sid 10-11
Läs merLikabehandlingsplan samt Plan mot kränkande behandling
Likabehandlingsplan samt Plan mot kränkande behandling Planen gäller från 2015-05-01 till 2015-12-31 Ansvariga för planen Helena Palmquist, Norsborg Yvonne Åkerblad, Östermalm Vision På vår skola ska ingen
Läs merMål Hur når vi målen? Genomförande Hur vet vi att vi nått målen? Utvärdering Normer och Värden
Arbetsplan 2016/2017 Mål Hur når vi målen? Genomförande Hur vet vi att vi nått målen? Utvärdering Normer och Värden Skolans plan mot kränkande behandling ska utvecklas till att uppfylla skollagens krav.
Läs merHanahöj och Hångers rektorsenhet. Hånger skola och fritidshems plan mot diskriminering och kränkande behandling
Hanahöj och Hångers rektorsenhet Hånger skola och fritidshems plan mot diskriminering och kränkande behandling Läsår: 2018/2019 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Grundskola och fritidshem
Läs merMellanvångsskolan läsåret 2016/2017
Kvalitetsplan Mellanvångsskolan läsåret 2016/2017 2016-08-14 Innehåll Kvalitetsplan... 2 Prioriterade områden läsåret 2016-2017... 3 Förväntansdokument... 5 Kvalitetsuppföljning... 6 Kvalitetsplan Huvudman,
Läs merKvalitetsrapport. Ramshyttans skola
Kvalitetsrapport Ramshyttans skola Läsåret 2016-2017 Innehållsförteckning 1. Grundfakta... 3 2. Resultat... 4 2.1 Normer och värden, elevers ansvar och inflytande... 4 2.2 Kunskaper, bedömning och betyg...
Läs merFör barn och unga 7 20 år Grundsärskolan och gymnasiesärskolan. Den svenska skolan för nyanlända
För barn och unga 7 20 år Grundsärskolan och gymnasiesärskolan Den svenska skolan för nyanlända Det här är den svenska skolan Gymnasieskola ungdomar 16 20 år frivillig Grundskola ungdomar 7 15 år obligatorisk
Läs merFERLINSKOLAN
Barn och Utbildning Gun Palmqvist, rektor ARBETSPLAN 2015-2016 FERLINSKOLAN Utveckling, lärande och kunskaper I grundskolans skolutvecklingsprogram finns visionen Alla elever skall, när de lämnar grundskolan
Läs merBeslut för grundsärskola
Dnr 43-2015:564 Södertälje kommun Beslut för grundsärskola efter prioriterad tillsyn i Fornbackaskolan belägen i Södertälje kommun 2 (11) Tillsyn i Fornbackaskolan har genomfört tillsyn av Södertälje kommun
Läs merVerksamhetsplan 2016/2017. Brotorpsskolan
Verksamhetsplan 2016/2017 Brotorpsskolan Sammanställd Augusti/september 2016 Utvecklingsområden för Brotorpsskolan Grundskola Trygghet Skolan ska sträva efter att vara en levande social gemenskap som ger
Läs merSangis skola och fritidshem Kvalitetsredovisning 2010/2011
Sangis skola och fritidshem Kvalitetsredovisning 2010/2011 Volymer och nyckeltal Elevgrupp/åk Antal elever Antal lärare, heltidstjänster förskoleklass 9 0,6 100% 1 9 1,0 100% 2 9 1,0 100% 3 16 1,0 100%
Läs merKvalitetsredovisning läsåret 2013/14 Insjöns skola och förskoleklass.
Kvalitetsredovisning läsåret 2013/14 Insjöns skola och förskoleklass. Varje huvudman inom skolväsendet ska på huvudmannanivå systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och utveckla utbildningen.
Läs merKvalitetsrapport. Vedevågs skola
Kvalitetsrapport Vedevågs skola Läsåret 2016-2017 Innehållsförteckning 1. Grundfakta... 3 2. Resultat... 4 2.1 Normer och värden, elevers ansvar och inflytande... 4 2.2 Kunskaper, bedömning och betyg...
Läs merVERKSAMHETSPLAN Kungsskolan
VERKSAMHETSPLAN Kungsskolan Läsåret 2017-2018 Kungsskolan är skolan mitt i byn. Skolan där positiva förväntningar på eleverna och stort engagemang av personalen ger eleverna en stabil grund och stå på
Läs merArbetsplan 140905 Nolhagaskolan Grundskolan
Arbetsplan 140905 Nolhagaskolan Grundskolan Läsåret 2014/2015 Barn- och ungdomsförvaltningens vision: Lust att lära Lärande Samskapande Styrkebaserad Vi sätter Lärandet i centrum för barn, elever, medarbetare
Läs merUtvecklingsplan. Tingbergsskolan Förskoleklass, grundskola 1 6, fritidshem Läsåret 2017/2018. Upprättat:
Upprättat: 170904 Utvecklingsplan Tingbergsskolan Förskoleklass, grundskola 1 6, fritidshem Läsåret 2017/2018 Det Systematiska Kvalitéts Arbetet (SKA) på Tingbergsskolan Ett systematiskt kvalitetsarbete
Läs merLokal Arbetsplan. F-klass och grundskolan
Lokal Arbetsplan 2011 F-klass och grundskolan NORMER OCH VÄRDEN Skolan ska aktivt och medvetet påverka och stimulera eleverna att omfatta vårt samhälles gemensamma värderingar och låta dem komma till uttryck
Läs merPlan mot diskriminering och kränkande behandling Mogärdeskolan F-6
2014-12-01 Plan mot diskriminering och kränkande behandling Mogärdeskolan F-6 Verksamhetsformer som omfattas av planen: Grundskola F-6 och fritidshemmet Läsår: 2014/2015 Planen gäller till 2015-11-30 Vetlanda
Läs merBarn- och utbildningsförvaltningen ADRESS: Simrishamn DATUM Österlengymnasiet. Kvalitetsredovisning 2006
Österlengymnasiet Kvalitetsredovisning 2006 KVALITETSREDOVISNING Normer och värden Citat ur Läroplanerna Lpo 94, Lpfö 98, Lpf 94 Citat ur kommunens skolplan Skolans mål Att aktivt och medvetet påverka
Läs merKvalitetsredovisning Läsåret 2011/12
2012/10/16 Kvalitetsredovisning Läsåret 2011/12 Åkerö skola Flexgrupp 1 och 2 Särskola och Asbergerklass 1 Innehållsförteckning 1. Presentation av skolan 2. Beskrivning av årets verksamhet 3. Underlag
Läs merInnehåll: Ansvariga för planen. Vår vision. Delaktighet. Förankring av planen. Utvärdering. Kartläggning och utvärdering av 2017/2018 års plan
Innehåll: Ansvariga för planen Vår vision Delaktighet Förankring av planen Utvärdering Kartläggning och utvärdering av 2017/2018 års plan Kartläggning inför 2018/2019 års plan Resultat och analys Insatser
Läs merFERLINSKOLAN
Barn och Utbildning Gun Palmqvist, rektor ARBETSPLAN 2019-2020 FERLINSKOLAN Foto: Patrik Sjölander Utveckling, lärande och kunskaper I grundskolans skolutvecklingsprogram finns visionen Alla elever skall,
Läs merKvalitetsrapport. Brotorpsskolan
Kvalitetsrapport Brotorpsskolan Läsåret 2018 2019 Innehållsförteckning 1. Grundfakta... 3 2. Resultat... 4 Normer och värden, elevers ansvar och inflytande... 4 Kunskaper, bedömning och betyg... 6 3. Enhetens
Läs merKvalitetsarbete för grundskolan Garpenbergs skola period 4 (april juni), läsåret
Kvalitetsarbete för grundskolan Garpenbergs skola period 4 (april juni), läsåret 2013-2014 1 Systematiskt kvalitetsarbete Enligt Skollagen (SFS 2010:800) ska varje huvudman inom skolväsendet på huvudmannanivå
Läs merArbetsplan för Ödenäs skola F-6
151013 Arbetsplan för Ödenäs skola F-6 Läsåret 2015/2016, Barn- och ungdomsförvaltningen, Utvecklingsenheten Telefon: 0322-61 60 00 Fax: 0322-61 63 40 E-post: barn.ungdom@alingsas.se Barn- och ungdomsförvaltningens
Läs mer