VERKSAMHETSPLAN FÖR EFTERMIDDAGS- VERKSAMHETEN I SIBBO

Transkript

1 VERKSAMHETSPLAN FÖR EFTERMIDDAGS- VERKSAMHETEN I SIBBO Verksamhetsplan fastställd och godkänd av Bildningsnämndens svenska utbildningssektion

2 Innehållsförteckning sidan 1. Utgångspunkterna för anordnandet av morgon- och eftermiddagsverksamhet 3 2. Principer och administration för ordnandet av morgon- och eftermiddagsverksamheten Verksamhetens koordinering samt arbets- och ansvarsfördelning Verksamhetens finansiering och fördelning av budgetanslag Verksamhetens administration och finansiering Uppgörandet av verksamhets- och arbetsplan samt verksamhetsberättelse Tidpunkt och plats där verksamheten ordnas Beslut om hur verksamheten ordnas Köptjänster och understöd Ansökan om plats till eftermiddagsverksamheten Antagning av elev till eftermiddagsverksamheten Barngruppens storlek Avgifter och debitering samt eventuella avgiftsnedsättningar och avgiftsbefrielser Mellanmålet Ledarnas benämning, avlöning och utredning om den brottsliga bakgrunden Skolgångsbiträden och skolskjutsar Olycksfallsförsäkringar Information om morgon- och eftermiddagsverksamheten 9 3. Mål för verksamheten Att stöda hemmets och skolans fostrande arbete Att stöda känslolivet och den sociala utvecklingen Att stöda den etiska utvecklingen Att främja delaktigheten, öka jämlikheten och förebygga utslagning Morgon- och eftermiddagsverksamhetens innehåll Personal Barn i behov stöd inom morgon- och eftermiddagsverksamheten Samarbete Samarbete med hemmen Övrigt samarbete Utvärdering och uppföljning av den lagstadgade eftermiddagsverksamheten Insamling av information Så genomförs utvärderingen i praktiken 14 Bilagor: Avtal om ordnandet av morgon och eftermiddagsverksamhet 2

3 1. Utgångspunkterna för anordnandet av morgon- och eftermiddagsverksamhet Med morgon- och eftermiddagsverksamhet avses handledd och planenlig verksamhet för elever inom den grundläggande utbildningen enligt kapitlet 8 a i lagen om grundläggande utbildning som en kommun kan anordna eller skaffa. I enlighet med vad som föreskrivits i lagen om grundläggande utbildning 48 a 3 momentet besluter Utbildningsstyrelsen om mål och centralt innehåll för morgon- och eftermiddagsverksamheten. Dessa finns beskrivna i grunderna för morgon- och eftermiddagsverksamheten inom den grundläggande utbildningen. Verksamheten skall även grunda sig på den grundläggande utbildningens värden. Den grundläggande utbildningens värden är mänskliga rättigheter, jämlikhet, demokrati, naturens mångfald samt omgivningens livskraft samt tolerans och vilja att slå vakt om den kulturella mångfalden. Om kommunen anordnar eller skaffar denna verksamhet skall den erbjudas eleverna i årskurs 1 och 2 i alla skolor i kommunen samt i fråga om övriga årskurser till elever som tagits in eller förts över till specialundervisning i den omfattning som kommunen bestämmer. När verksamheten anordnas skall behoven hos olika språkgrupper beaktas. I Sibbo har det fattats beslut om att alla elever i åk 1 och 2 som vill delta i verksamheten skall ges möjlighet till det på sitt eget modersmål. För de elever som är överförda till specialundervisning har endast i begynnelse skedet elever i åk 1-6 getts rätt att delta i eftermiddagsverksamheten Morgon- och eftermiddagsverksamheten skall omfatta antingen 570 timmar eller 760 timmar under skolåret för varje barn som deltar i verksamheten. Verksamheten kan anordnas på vardagar i regel mellan klockan 7.00 och I Sibbo ordnas morgon och eftermiddagsverksamhet åtminstone alla skoldagar åtminstone 3 timmar per dag. För skolorna i Sibbo förläggs den lagstadgade morgon- och eftermiddagsverksamheten till eftermiddagen eftersom behovet av verksamhet är störst då och den lagstadgade timkvoten inte räcker till både för och morgon- och eftermiddagsverksamhet. Av den anledningen behandlas i fortsättningen i denna verksamhetsplan i huvudsak eftermiddagsverksamheten Kommunen har helhetsansvaret för verksamheten. Kommunen kan ordna verksamheten själv eller köpa tjänster av offentliga eller privat serviceproducenter. Verksamheten bör ordnas och övervakas av professionell och yrkeskunnig personal. Skolornas eller andra lämpliga utrymmen kan användas för morgon- och eftermiddagsverksamheten. Kommunen är skyldig att övervaka att de utrymmen och den utrustning som används är säkra. Barnen bör inte utsättas för mobbning eller våldshandlingar. Verksamhetsmiljön bör stöda verksamhetens målsättning och när den planeras bör utöver trygghetsaspekterna också verksamhetens karaktär och ändamål samt barnens behov beaktas. I Sibbo har det fattats beslut om att morgon- och eftermiddagsverksamheten kan ordnas i skolans utrymmen eller i lokaler i närheten av skolan som uppfyller ovannämnda kriterier. Den samhälleliga utgångspunkten för anordnandet av morgon- och eftermiddagsverksamhet är att erbjuda barnet en trygg uppväxtmiljö före och efter skoldagen. Syftet är 3

4 att stödja barnets växande och utveckling, skapa en grund för goda fritidssysselsättningar och hjälpa familjerna i deras fostrande arbete. Ett annat syfte är att förebygga riskfaktorer som uppkommer då barnen tillbringar fritiden ensamma eller utan tillsyn. Ytterligare ett syfte är att främja jämlikheten i samhället och förebygga utslagning. Morgon- och eftermiddagsverksamheten skall bygga vidare på den fostrande uppgiften inom småbarnsfostran och förskoleundervisningen och utgå från de allmänna principerna för fostran i den grundläggande utbildningen. Verksamheten har också en egen karaktär som betonar en högklassig fritidsverksamhet. I barndomen och förpuberteten ökar självständigheten gradvis, men barnet behöver fortsättningsvis trygghet, närvaro och handledning. I morgon- och eftermiddagsverksamheten betonas barnets egna upplevelser. Utgångspunkten för planeringen är individuella synpunkter och synpunkter som ansluter sig till gemenskapen och till det sociala växandet. Målet är att erbjuda en mångsidig och stimulerande verksamhet som utgår från barnens behov och att också ge möjlighet till vila och till att vara för sig själva. Händelserna under skoldagen skall om möjligt beaktas i verksamheten. Kommunen ansvarar för verksamheten som helhet. Kommunen kan anordna verksamheten själv eller skaffa tjänsterna genom olika offentliga eller privata serviceproducenter. När morgon- och eftermiddagsverksamheten anordnas kan man utnyttja olika kommunala förvaltningars och andra aktörers tjänster. Verksamheten skall genomföras under tillsyn av yrkeskunnig och för arbetet lämplig personal. Morgon- och eftermiddagsverksamheten kan anordnas i skolans lokaler eller i andra miljöer eller lokaler som är lämpliga för verksamheten. Kommunen skall se till att lokalerna och utrustningen är trygga. Barnen får inte utsättas för mobbning, trakasseri eller våld. Verksamhetsmiljön skall stödja uppnåendet av de mål som uppställts för verksamheten, och när verksamheten planeras skall man utöver trygghetsaspekten beakta verksamhetens natur och syfte, barnets intressen och verksamhetens mångsidighet. Morgon- och eftermiddagsvården skall stärka barnets självförtroende och utveckla barnets interaktionsfärdigheter. En väl organiserad morgon- och eftermiddagsvård handleder barnet till att utvecklas till en aktiv, sund och hållbar livshållning. Det rekommenderas att morgon- och eftermiddagsverksamheten är en del av den kommunala välfärdsplanen för barn och unga. 2. Principer och administration för ordnandet av morgon- och eftermiddagsverksamheten 2.1 Verksamhetens koordinering samt arbets- och ansvarsfördelning Sibbo kommun (bildningsavdelningen) ansvarar för att lagar gällande morgon- och eftermiddagsverksamheten följs. Förtroendeorganen och tjänstemännens beslutsrätt är i huvudsak den samma som gäller för den grundläggande utbildningen. 4

5 Den beslutanderätten som avviker från den grundläggande utbildningen anges i denna verksamhetsplan. Rektor i respektive skola ansvarar för den morgon- och eftermiddagsverksamhet som ordnas i skolan. För vardera språkgruppen utses en koordinator som har i uppgift att följa upp och dra upp riktlinjer för verksamheten. Koordinatorn ansvarar också för den pedagogiska planeringen samt utvärderingen. 2.2 Verksamhetens finansiering och fördelning av budgetanslag Morgon- och eftermiddagsverksamheten bekostas med det statsbidrag som kommunen erhåller och de månadsavgifter som vårdnadshavarna erlägger samt eventuella övriga kommunala eller andra bidrag. De budgetmedel som skolorna har erhållit för egentlig undervisning kan inte användas för eftermiddagsverksamhet. Anslag som beviljats för eftermiddagsverksamhet kan inte heller användas för skoländamål. Budgetmedlen för skolans verksamhet och eftermiddagsverksamheten hålls skilt. Kommunen uppbär ingen skild hyra för de lokaler som används för eftermiddagsverksamhet. 2.3 Verksamhetens administration och finansiering I Sibbo har beslut fattats om att bildningsväsendet administrerar den lagstadgade morgonoch eftermiddagsverksamheten som ordnas enligt behov i alla skolor. Rektor i respektive skola ansvarar för eftermiddagsverksamheten. En koordinator för vardera språkgruppen utses åtminstone under en inkörsperiod. För övrigt bekostas morgon och eftermiddagsverksamhetens administration med bildningsväsendets budgetmedel. För att ordna och administrera morgon- och eftermiddagsverksamheten bör budgetmedel reserveras skolvis. Undervisningsdirektören fördelar budgetanslaget skolvis i proportion till antalet deltagare och anordnare. Rektor kan också köpa de administrationstjänster av arrangörerna eller sköta dem själv eller låta en tredje part sköta uppgifterna. Då en tredje part arrangerar morgon- och eftermiddagsverksamhet betalar kommunen en månatlig ersättning som baserar sig på antalet deltagare. Separat fakturering behövs inte utan det räcker att rektor anmäler till ekonomidirektören elevantalet som berättigar till fullt stöd. Om rektor i sin helhet sköter administrationen är han/hon berättigad till tilläggsersättning eller som minskning av undervisningsskyldigheten. I övriga fall kan man även komma överens om fördelningen av administrationen och ersättningen för den. Fördelningen baserar sig på elevantalet av de medel som är avsedda för morgon- och eftermiddagsverksamheten. Grunden för fördelningen baserar sig på totalantalet barn per vecka som är berättigade till stöd. Ett barn som deltar tre timmar fem dagar i veckan (15 timmar/vecka) är berättigat till fullt stöd. Koordinatorn för vardera språkgruppen har utarbetat blanketter för ändamålet så att antalet heldagsbarn/vecka lätt kan sammanställas. 2.4 Uppgörandet av verksamhets- och arbetsplan samt verksamhetsberättelse Den svenska utbildningssektionen godkänner den kommunala verksamhetsplanen för den svenskspråkiga eftermiddagsverksamheten. Utbildningssektionen godkänner också 5

6 eftermiddagsverksamhetens arbetsplan som en del av skolans arbetsplan. Rektor ansvarar för att arbetsplanen för eftermiddagsverksamheten görs upp. I samband med att skolornas verksamhetsberättelser behandlas godkänns även eftermiddagsverksamhetens verksamhetsberättelse. Övrig utvärdering av verksamheten behandlas senare i denna verksamhetsplan. 2.5 Plats där eftermiddagsverksamhet ordnas Svenska utbildningssektionen fattar beslut om på vilka platser det ordnas morgon- och eftermiddagsverksamhet. Verksamheten kan ordnas i skolans egna utrymmen eller i utrymmen som finns i skolans närhet. Oberoende var verksamheten ordnas bör de krav på utrymmen som framkommit tidigare uppfyllas. Då nya skolor för den grundläggande utbildningen byggs samt då nuvarande skolbyggnader renoveras bör behov av utrymmen för morgon- och eftermiddagsverksamheten beaktas. Morgon- och eftermiddagsvården bör erbjuda antingen 570 timmar eller 760 timmar ledd verksamhet under läsåret för alla barn som deltar i verksamheten. Verksamhet kan ordnas under vardagar i huvudsak mellan kl. 7 och 17. Trots att den lagstadgade verksamheten inte ordnas under sommarlovet kan övrig morgon- och eftermiddags ordnas. Denna verksamhet bör beskrivas i skolornas arbetsplaner. I Sibbo skall morgon- och eftermiddagsverksamhet ordnas under skoldagar minst 3 timmar/dag. Från och med läsåret strävar vi i Sibbo att övergå till att erbjuda morgon- och eftermiddagsverksamhet 760 timmar under läsåret. Då blir den dagliga verksamheten minst 4 h/barn och tiden kan användas till både morgon- och eftermiddagsverksamhet. 2.6 Beslut om hur verksamheten ordnas Hur verksamheten arrangeras bestäms av rektor. Rektor kan ordna den helt och hållet i skolans regi eller delvis som skolans egen verksamhet i samarbete med någon utomstående arrangör. Rektor kan också göra köpeavtal med övriga arrangörer. Det ges också möjlighet för utomstående arrangörer att vara med och arrangera eftermiddagsverksamhet utan bindande köp- eller understödsavtal. I så fall ansvarar samarbetsparterna för såväl utgifterna som verksamhetens innehåll. Rektor ansvarar för verksamhetens kvalitet även om eftermiddagsverksamheten sköts av en samarbetspartner. 2.7 Köptjänster och understöd Om verksamheten förverkligas som köptjänst gör rektor ett köpeavtal enligt bilaga 1 tillsammans med serviceproducenten. 2.8 Ansökan om plats till eftermiddagsverksamheten I samband med elevinskrivningen av nya elever ansöks också om plats för eftermiddagsverksamheten. Man kan också ansöka om plats senare. En skriftlig ansökan bör lämnas till närskolan före den 15 maj. Alla elever i åk 1-2 och elever i åk 1-6 överförda till specialundervisning som ansökt om plats inom utsatt tid antas (gäller läsåret ). Elever som flyttar till Sibbo under läsåret skall beredas plats såvitt det är möjligt. Om det finns plats kan även elever från andra årskurser delta. 6

7 2.9 Antagning av elever till eftermiddagsverksamheten Rektor fattar beslut om de elever som antas till eftermiddagsverksamheten. I Sibbo har det fattats beslut om att alla elever i åk 1-2 och de elever som är överförda till specialundervisningen i åk 1-6 antas förutsatt att ansökan om plats har lämnats in inom utsatt tid. Elever som flyttar till Sibbo eller elever som överförs till special-undervisning kan även antas under läsåret. Eleven antas för hela läsåret, vilket är både för målsmän och arrangörer den kortaste förbindelsetiden, frånsett de elever som antas under läsåret. En förteckning över de barn som har antagits till eftermiddagsverksamheten skickas till bildningskansliet. Om det inte är möjligt att ordna eftermiddagsverksamhet i den egna närskolan bör utbildningsdirektören anvisa en plats i någon annan närliggande skola som ordnar eftermiddagsverksamhet Avgifter och debitering samt eventuella avgiftsnedsättningar och avgiftsbefrielser a) Den tid som utgör grund för debitering och avgiften för tilläggstimmar Minimidebiteringstiden är 3 timmar per dag. För varje därpå börjad timme erläggs tilläggsavgifter, som arrangören kan fastställa. Grunden för tilläggstimmarna bör basera sig på de faktiska kostnaderna som uppstår för dessa timmar. Eleven kan delta 1-5 dagar per vecka. Avgiften som debiteras baserar sig på antalet dagar och timmar som målsman och arrangören avtalet om. b) Enligt lag kan avgiften för ett barn som deltar i eftermiddagsverksamheten 3 timmar/dag högst vara 60 /barn/månad. Lagen anger inte priset för de timmar som kommer därutöver. Från augusti 2012 strävar samtliga skolor i Sibbo att följa samma praxis och prissättning för timmar som överstiger det högst tillåtna. Undervisningsväsendet bör bekräfta en enhetlig prissättning för avgifterna senast i januari Ifall det lagstadgade timantalet för morgon- och eftermiddagsverksamheten överskrids, fastställs en separat avgift. Vid behov fastställs en särskild avgift för morgonverksamheten. De avgifter som uppbärs av målsmän framgår närmare i tabellen nedan. Fastställandet av priset för övertimmarna har överlåtits åt arrangörerna. Priset på tilläggstimmar i tabellen är per månad. högst 3 timmar/dag högst 4 timmar/dag högst 5 timmar/dag 5 dgr/v 60 /mån. 5 dgr/v 60 /mån + 20 tilläggst./mån 5 dgr/vecka 60 /mån.+ 40 tiläggst./mån 4 dgr/v 50 /mån. 4 dgr/v 60 /mån.+ 4 tilläggst./mån 4 dgr/vecka 60 /mån.+ 20 tilläggst./mån 3 dgr/v 40 /mån. 3 dgr/v 50 /mån. 3 dgr/vecka 60 /mån. 2 dgr/v 30 /mån. 2 dgr/v 40 /mån. 2 dgr/vecka 50 /mån. 1 dag/v 15 /mån. 1 dag/v 25 /mån. 1 dag/vecka 35 /mån. Den som ansvarar för eftermiddagsverksamheten fakturerar målsmännen. Avgiften uppbärs för varje månad som verksamheten ordnas. Om det antalet verksamhetsdagar en månad är högst 10 halveras den avgift som skall debiteras. Om ett barn är pga sjukdom är 7

8 förhindrat att delta i verksamheten en hel månad uppbärs ingen avgift. Om barnet av annan orsak inte deltar under en månad halveras avgiften. c) Eventuella avgiftsnedsättningar och avgiftsbefrielser Vårdnadshavaren lämnar in en ansökan om avgiftsnedsättning/avgiftsbefrielse till utbildningsdirektören. Handlingar som belyser familjens utkomst bör fogas till ansökan. Eventuella avgiftsnedsättningar/avgiftsbefrielser beviljas på samma grunder som inom dagvården. Utbildningsväsendet betalar skillnaden. d) Kommunens understöd till arrangörerna Kommunen betalar månatligen i förskott ersättning till verksamhetsarrangören enligt det anmälda deltagarantalet som berättigar till fullt stöd. Höstterminen 2004 fastställdes stödets storlek till 39,90 /barn/månad. Från detta pris avdras utgifterna för mellanmålet såvida mellanmålet köps via skolan. Någon egentlig faktura behöver inte göras. Understödet baserar sig på de uppgifter som rektor lämnat till ekonomichefen. För ändamålet har utarbetats en blankett som rektor fyller i Barngruppens storlek I utvecklingsplanen för morgon- och eftermiddagsverksamheten för åren definieras barngruppens storlek från och med hösten 2011 till 16 barn/ledare. Barngruppen är från och med hösten 2012 förslagsvis 13 barn/ledare. Målet är att dessa gruppstorlekar uppnås i enlighet med tidtabellen i utvecklingsplanen Mellanmålet De barn som deltar i den lagstadgade eftermiddagsverksamheten är berättigade till ett mellanmål. Mellanmålet finansieras med det bidrag som kommunen erhåller från staten. Övriga barn har också möjlighet att köpa mellanmål. Kosthållet fakturerar skolan eller arrangörerna för mellanmålet. Arrangörerna ges också möjligheten att själva ordna mellanmålet, i så fall avdras inte mellanmålskostnaderna från det bidrag som arrangörerna erhåller. Avsikten med mellanmålet är att hjälpa eleverna att orka hela skoldagen. Rätten till mellanmål är inte subjektiv. Arrangören avgör tidpunkten för när mellanmålet serveras. De elever som är på plats vid denna tidpunkt erhåller mellanmål Ledarnas benämning, avlöning och utredning av den brottsliga bakgrunden Om skolan själv ordnar morgon och eftermiddagsverksamheten är tjänstebenämningen eftermiddagsverksamhetsledare. Rektor avlönar ledarna. Utomstående arrangörer kan använda andra benämningar. Om det finns flera ledare bör en ansvarig ledare utses. Verksamhetsarrangören skall se till att alla som arbetar tillsammans med barnen lämnar in ett sådant brottsregisterutdrag som avses i lagen. Rektorn svarar för att den brottsliga bakgrunden hos verksamhetsledarna på sätt har retts ut. 8

9 2.13 Skolgångsbiträden och skolskjutsar För eftermiddagsverksamhetens ändamål har inga budgetmedel reserverats för skolskjutsar eller skolgångsbiträden. De elever som är berättigade till skolskjuts borde vi sträva till att dessa barn har möjlighet att använda skolskjuts då morgon- och eftermiddagsverksamheten ordnas Olycksfallsförsäkringar De elever som deltar i morgon- och eftermiddagsverksamheten är försäkrade på samma villkor som skoleleverna Information om eftermiddagsverksamheten Allmän information om eftermiddagsverksamheten Sibbo kommun informerar om på vilka ställen eftermiddagsverksamhet anordnas, vid vilken tidpunkt verksamheten börjar och slutar samt på vilket sätt ansökan till eftermiddagsverksamheten skall göras. Utöver detta kan kommunen ge fortlöpande information som riktas till barnen, deras föräldrar, skolorna och eventuellt andra samarbetspartners. Information om verksamheten I samråd med rektor informerar arrangören vårdnadshavarna om eftermiddagsverksamhetens program, arrangemang och dagliga arbete. Informationen kan vara både skriftlig och muntlig. 3. Mål för morgon- och eftermiddagsverksamheten Det allmänna målet för morgon- och eftermiddagsverksamheten är att stödja barnens allsidiga välbefinnande och hälsa och att skapa en grund för en god utveckling. Detta mål är förpliktande för alla som anordnar och genomför morgon- och eftermiddagsverksamhet. 3.1 Att stödja hemmets och skolans fostrande arbete Syftet med morgon- och eftermiddagsverksamheten är att stödja hemmets och skolans fostrande arbete. Samarbetet mellan hemmet, skolan och den som genomför verksamheten skall enligt planerna utgöra en naturlig del av morgon- och eftermiddagsverksamheten. Målet är att skapa en miljö för växande som främjar en gynnsam utveckling hos barnet. Det främsta ansvaret för barnets fostran bärs av vårdnadshavarna. I morgon och eftermiddagsverksamheten har verksamhetsledarna ansvar för att fostra barnet som en medlem av denna gemenskap. 9

10 Stödjande av skolans och hemmets fostrande arbete förutsätter samarbete som bygger på ömsesidig respekt och som betonar det gemensamma ansvaret och intresset för barnets utveckling. En öppen och tillitsfull växelverkan lägger också en grund för att möta eventuella problemsituationer. Syftet med växelverkan mellan de olika aktörerna är att öka kunskapen om barnet och på det sättet göra det möjligt att identifiera dess behov. Det gemensamma målet bör också synas i skötseln av ärenden som gäller det enskilda barnet. Planeringen av verksamheten bör ske i samarbete med hemmen och skolorna. Den administrationsmodell som Sibbo valt för att förverkliga morgon- och eftermiddagsverksamheten underlättar och stöder samarbetet mellan hemmet och skolan. 3.2 Att stödja känslolivet och den sociala utvecklingen Morgon- och eftermiddagsverksamheten har som mål att stödja barnets känsloliv. Målet är att var och en skall känna sig accepterad och uppskattad som han eller hon är. Barnet får lära sig att uttrycka olika känslor och behärska dem. Målet är att hitta fritidssysselsättningar som stöder personlighetens utveckling. Att betona glädjen i att delta och upplevelser av att lyckas är viktigt för utvecklingen av självkänslan. Befogad uppmuntran och beröm av barnet stöder utvecklingen av självkänslan och tilltron till den egna förmågan. Morgon- och eftermiddagsverksamheten skall ske i en lugn och trygg miljö och atmosfär. Bestående människorelationer främjar såväl barnets känsla av trygghet som verksamhetsledarens möjlighet att stödja barnet i dess utveckling. Också samverkan mellan barnen stöder känslolivet och den sociala utvecklingen. Genom de kamratförhållanden som erbjuds lär sig barnen färdigheter som de behöver i social växelverkan, såsom t.ex. ömsesidighet och förmåga att uttrycka och behärska sina känslor. Barnet behöver kamratkretsens godkännande och en känsla av att tillhöra den egna gruppen. De attityder och regler som omfattas i gruppen formar för egen del det kommande sociala beteendet. Gruppen möjliggör uppkomsten av en egen inbördes kultur barnen emellan och aktiviteter som utgår från barnens behov. Syftet med gemensamma regler och gränser är att ge barnet erfarenheter av trygghet och omsorg. Med hjälp av gemensamt överenskomna regler kan barnet lära sig att behärska sina känslor och också att acceptera andras rättigheter. Barnet skall enligt sin ålder få delta då gemensamma regler och överenskommelser görs upp. 3.3 Att stödja den etiska utvecklingen Morgon- och eftermiddagsverksamheten har som mål att stödja barnens etiska utveckling. Den etiska utgångspunkten för verksamheten är den värdegrund för den grundläggande utbildningen som fastslås i Grunderna för läroplanen för den grundläggande utbildningen 2004, kapitel 2.1 och de principer för fostran som hemmet och skolan är delaktiga i. I morgon- och eftermiddagsverksamheten skall barnet ses som en viktig individ som enligt sin ålder och sitt utvecklingsskede bär ansvar för sig själv och sina handlingar, i sitt etiska tänkande behöver handledning av en vuxen och som social varelse fortsättningsvis lär och 10

11 utvecklas. När den etiska utvecklingen byggs upp är den modell som de vuxna ger, det samspel och de etiska frågor som man stöter på i vardagen speciellt viktiga. Målet för den etiska utvecklingen är att förstå företeelser som ansvar och ömsesidighet. I morgon- och eftermiddagsverksamheten skall barnets uppmärksamhet fästas på ansvaret för den egna välfärden och sunda levnadsvanor andras välfärd och de rättigheter och skyldigheter som detta medför de följder och känslor som det egna beteendet leder till både för barnet och för andra de överenskommelser som ansluter sig till gruppens verksamhet och för att hålla sig till överenskommelserna inställningen till omgivningen och naturen. I morgon- och eftermiddagsverksamheten är målet en atmosfär som genomsyras av gemenskap och som återspeglar värdena etiskt ansvar, förtroende och omsorg. Barnet får lära sig tillvägagångssätt som gör det möjligt att hantera eventuella konfliktsituationer positivt och konstruktivt. För att stödja den etiska tillväxten är det viktigt att utnyttja samspelet i gruppen, diskussioner i anslutning till olika situationer, de möjligheter och estetiska upplevelser som konsten erbjuder och aktiv verksamhet. 3.4 Att främja delaktigheten, öka jämlikheten och förebygga utslagning Morgon- och eftermiddagsverksamheten har som mål att främja delaktigheten, öka jämlikheten och förebygga utslagning. Barnen bör ha möjlighet att delta i planeringen och bli hörda. I verksamheten bör det skapas situationer som ökar barnets upplevelse av delaktighet. Att öka delaktigheten för barn i behov av särskilt stöd och barn som kommer från olika kulturella minoriteter är viktigt. Ett av syftena med morgon- och eftermiddagsverksamheten är att öka jämlikheten i samhället. Målet är att varje barn skall få stöd och handledning enligt sin utvecklingsnivå och sina behov. När verksamheten planeras och genomförs bör skillnaderna i pojkars och flickors utveckling och deras olika behov beaktas. Delaktighet och jämlikhet förebygger utslagning. Målet är att så tidigt som möjligt observera faktorer som kan leda till utslagning och att fästa särskild vikt vid att stödja barnet och ordna det stöd som barnet behöver. I Sibbo är de elever som är överförda till specialundervisningen integrerade i vanlig eftermiddagsverksamhet. 4. Morgon- och eftermiddagsverksamhetens innehåll Morgon och eftermiddagsverksamheten har en egen innehållslig karaktär, för vilken mångsidighet, behovsinriktning och frivillighet är utmärkande. Anordnaren och den som genomför verksamheten definierar och väljer detaljinnehållet. Detaljinnehållet påverkas av 11

12 de lokala förhållandena och utbudet, personalens styrka, betoningarna och det praktiskt genomförbara. Innehållet måste bidra till att målen för verksamheten uppnås. Innehållet bör planeras så att verksamheten bildar en helgjuten och mångsidig helhet som bjuder på social interaktion, estetiska upplevelser, uppiggande fysiska aktiviteter inom- och utomhus och också möjlighet till egen verksamhet, rekreation och vila. När innehållet väljs skall särskild vikt fästas vid lek, skapande verksamhet och positiva upplevelser. Innehållet kan ansluta sig till olika målinriktade aktiviteter och annan verksamhet som stöder utvecklingen, såsom fysiska aktiviteter, handens färdigheter, språkligt och visuellt uttryck, musik och vardagssysslor. Också olika kognitiva ämneskretsar kan utgöra innehåll i verksamheten. Inom ramen för verksamheten kan man också vid behov reservera tid för att utföra uppgifter som ansluter sig till skolarbetet. Också skolans klubbverksamhet och grundläggande undervisning i konst kan utgöra barnets morgon- och eftermiddagsverksamhet. När innehållet i verksamheten planeras skall barnets behov och önskemål beaktas. Ett samtal mellan barnet och verksamhetsledaren om vad för slags verksamhet som barnet finner intressant och som är till glädje för honom eller henne, påverkar det praktiska genomförandet av de olika delarna i innehållet. 5. Personalen I morgon- och eftermiddagsverksamheten bör en tillräckligt behörig och yrkeskunnig personal anställas. Som ledare för eftermiddagsverksamheten kan verka en person som avlagt examen för ändamålet eller som har en utbildning som lämpar sig för verksamheten t.ex. behörigt skolgångsbiträde. Från och med hösten 2009 krävs en för uppgiften avlagd examen. Målet är att åtminstone en av ledarna skulle ha avlagt en examen som ger behörighet för uppgiften som ledare för eftermiddagsverksamheten. Kraven på lämplighet hos de ledare som fungerar som hjälpledare kan arrangören fastställa. Med tanke på arbetstagarens anställningstrygghet bör möjligheterna till annat arbete i skolan (tex skolgångsbiträde) övervägas. I mån av möjlighet bör ett heldagsarbete erbjudas ledarna. Ledaren har i uppgift att: leda verksamheten och ansvara för barngrupperna fullfölja planerad verksamhet delta i gemensamma planeringsmöten samla in uppgifter som berör verksamheten Om antalet barn förutsätter flera ledare bör en ansvarig ledare utses. 6. Barn i behov av stöd inom morgon- och eftermiddagsverksamheten Morgon- och eftermiddagsverksamheten ska stärka barnens helhetsmässiga uppväxt och utveckling. Också när det är fråga om barn i behov av stöd, är det morgon- och eftermiddagsverksamhetens allmänna mål och innehåll som är utgångspunkten för ordnandet och genomförandet av verksamheten. Det stöd som barnet kan få indelas i allmänt, intensifierat och särskilt stöd. De är olika stödformer både vad gäller omfattning och längd. De elever som har ett beslut om särskilt stöd är berättigade att anhållan om 12

13 plats inom morgon- och eftermiddagsverksamheten under hela den grundläggande utbildningen. Morgon- och eftermiddagsverksamheten kan vi behov vara en del av det stöd för inlärning och skolgång som ges under den grundläggande utbildningen. Då verksamheten ordnas är det speciellt viktigt att samarbetet mellan hemmet och skolans morgon- och eftermiddagsverksamhet fungerar. Det är viktigt att hemmet och skolans personal är medvetna om hur det intensifierade eller särskilda stödet beaktas inom morgon- och eftermiddagsverksamheten. På detta vis blir elevens dag en pedagogiskt fungerande helhet. Ledaren för morgon- och eftermiddagsverksamheten kan med vårdnadshavarens tillstånd delta i uppgörandet av elevens individuella plan för hur undervisningen ordnas (IP) Som anordnare av verksamheten bör kommunen se till att personalen inom morgon- och eftermiddagsverksamheten utbildas i hur personuppgifter behandlas, frågor i anslutning till sekretess, förordningar som gäller tystnadsplikten och skyldigheter i anslutning till barnskyddslagen. Speciallärare och elevvårdens personal kan genom konsultation stöda ledarnas arbete. 7. Samarbete Den modell som Sibbo kommun valt för att förverkliga eftermiddagsverksamheten är starkt anknuten till skolvärlden. Verksamheten ordnas i de flesta fall i skolan och rektor ansvarar för verksamheten. Dessutom administrerar bildningsväsendet både den grundläggande undervisningen och eftermiddagsverksamheten. Eftersom det är frågan om en ny verksamhetsform är det viktigt att samarbetet inom skolenheten byggs upp på ett mångsidigt sätt. Skolan och arrangören för eftermiddagsverksamheten samt övriga parter bör hitta en samarbetsmodell som tillfredsställer samtliga parter. Nödvändiga uppgifter om barnen delges åt ledarna för eftermiddagsverksamheten och vice versa, såvida målsmännen har gett sitt samtycke därtill. Lagen om tystnadsplikt bör iakttas. Om behov finns kan ledare för eftermiddagsverksamheten delta i elevvårdsgruppens möten. På sikt kan det också vara bra att etablera samarbete med andra utomstående som för tillfället inte har någon nämnvärd roll i arrangerandet av eftermiddagsverksamheten. 7.1 Samarbete med hemmen I grunderna för morgon- och eftermiddagsverksamheten fastställs att ett av verksamhetsmålen är att stödja hemmets fostrande arbete. Detta förutsätter en öppen och tillitsfull växelverkan med hemmen. Detta samarbete kan ta sig uttryck i form av träffar, information till föräldrarna, diskussionstillfällen mm. 7.2 Övrigt samarbete Samarbete med någon annan arrangör av morgon- och eftermiddagsverksamhet rekommenderas, såväl inom den egna språkgruppen såväl som den andra. Regelbundna möten mellan ledarna möjliggör utbyte av erfarenheter och t.ex. samplanering. Planering av större helheter gällande verksamhetens innehåll till förmån för hela kommunen är även möjlig på de olika enheterna. Samarbete med aktörer inom hobby- och 13

14 föreningsverksamhet t.ex. Borgånejdens musikinstitut och Sibbo svenska församling är även möjligt. 8. Utvärdering och uppföljning av den lagstadgade eftermiddagsverksamheten Enligt lag skall kommunen utvärdera eftermiddagsverksamheten som den ordnar eller köper. Kommunen är också skyldig att delta i extern utvärdering. Utvärderingsresultaten är offentliga. Varje år görs en gemensam utvärdering för att följa upp verksamhetens målsättningar samt för att kunna bedöma eftermiddagsverksamhetens kvalitetsnivå. Målet med utvärderingen bör vara att befrämja och utveckla eftermiddagsverksamheten. 8.1 Insamling av uppgifter I samband med att grundskolestatistken görs upp (i september månad) samlas även följande uppgifter in om eftermiddagsverksamheten: antalet elever (årskurs 1 och 2 samt elever som är inom det särskilda stödet) det sammanlagda antalet ledda timmar En uppföljning av ovannämnda uppgifter görs på vårterminen (inom april månad) Dessutom förs det dagligen bok över de barns som deltar i verksamheten. 8.2 Så genomförs utvärderingen i praktiken En välfungerande uppföljning och utvärdering kopplas naturligt ihop med verksamheten. Barnen, deras föräldrar och eventuella samarbetspartners ombes dela med sig av sina åsikter om verksamhetens utformning samt hur de mål som är uppställda förverkligats i praktiken. a) Barnens utvärdering Ett frågeformulär som berör verksamheten: trivseln, ledarna, kompisarna, utrymmen, mellanmålen, lekredskapen mm fylls i av barnen (eller tillsammans med personalen/föräldrarna). Verksamheten utvärderas också muntligt med jämna mellanrum för att ledarna skall kunna anpassa verksamheten efter barnens behov. b) Föräldrarnas utvärdering Ett frågeformulär som berör verksamheten: nöjdhetsgrad, målsättningarnas förverkligande, ledarnas roll, uppfattning om barnens trivsel, avgifter mm fylls i av förädlarna. Verksamheten utvärderas också muntligt med jämna mellanrum för att ledarna skall kunna anpassa verksamheten efter barnens och målsmännens behov och önskemål. c) Personalens, lärarnas, arrangörernas och samarbetspartners utvärdering För att åstadkomma en fungerande eftermiddagsverksamhet krävs många personers och samarbetspartners insatser. Deras åsikter är värdefulla för att alla inblandade parter skall få en helhetsbild av serviceproduktionen. Ett frågeformulär 14

15 som berör verksamheten: samarbete, verksamhetsförutsättningar, stödfunktioner, måluppfyllelse, arrangörerna och samarbetspartners fylls i av personalen. Materialet från samtliga utvärderingar sammanställs. Utvärderingsresultaten bör i mån av möjlighet beaktas i fortsatt planering. Koordinatorn ansvarar för sin del att den i verksamhetsplanen angivna utvärderingen genomförs. Om skolan är arrangör redogörs det för eftermiddagsverksamheten i skolans verksamhetsberättelse. 15

16 16