FLEX-DAG FÖR BARN OCH UNGA

Transkript

1 VERKSAMHETSBERÄTTELSE FÖR SVENSK DAGVÅRD OCH UTBILDNING VISION, VERKSAMHETSIDÉ, UPPDRAG OCH SYFTE Vision för svenskspråkig dagvård och utbildning Svensk dagvård och utbildning som organisation är välfungerande och flexibel. Verksamheten genomförs så att barnet och dess föräldrar upplever kontinuitet. Inlärningsmiljön är relevant och förbereder barnen för framtidens samhälle. Svensk dagvård och utbildning är en attraktiv arbetsgivare. Vision för pedagogiskt utvecklingsarbete centraliserad virtuell global formell FLEX-DAG FÖR BARN OCH UNGA informell lokal fysisk decentraliserad Verksamhetsidé Det svenska dagvårds- och utbildningsväsendet arbetar för att varje barn och ung människa ges goda möjligheter att växa, utvecklas och lära sig utgående från sina förutsättningar i en trygg och inspirerande svenskspråkig miljö. Kontinuiteten i vård, fostran och lärande samt den kulturella tillhörigheten förstärks genom att upprätthålla en sammanhållen förvaltning i perspektivet av livslångt lärande. Enheten för svensk dagvård och utbildning koordinerar utvärdering och utveckling av verksamheten inom dagvård och skola, ansvarar för ekonomi och förvaltning samt skapar förutsättningar för och ger stöd till dagvården och skolorna. Uppdrag Resultatenheten för svensk dagvård och utbildning skall för sin språkgrupps del anordna dagvård, förskoleundervisning, grundläggande utbildning och gymnasieutbildning, medverka till ombesörjandet av morgon- och eftermiddagsverksamhet för skolelever samt koordinera och utveckla utbildning som följer på den grundläggande utbildningen. 1

2 2. BALANSERAT STYRKORT FÖR ÅR 2009 Balanserade styrkort togs i bruk som en del av stadens strategiarbete. Stadsdirektören hade navigationssamtal med stadens sektorers ledningsgrupper kring sektorernas balanserade styrkort. Inom bildningssektorn arrangerades motsvarande samtal med utgångspunkt i bildningssektorns balanserade styrkort. Bildningssektorns resultatenheter uppgjorde för sin del balanserade styrkort. (SDU:s balanserade styrkort som bilaga) Balanserade styrkortet som redskap för det strategiska arbetet presenterades för resultatenhetens ledare vid en utvecklingsdag. Beredningen av ibruktagandet av kortet som verktyg för ledarna fortsatte under året. 3. STATISTIK OM DAGVÅRD OCH UTBILDNING Dagvård Dagvårdsform Antal daghem Kommunala daghem 23 Gruppfamiljedaghem 3 Familjedagvårdare 11 Köpavtalsdaghem 9 Privata daghem 6 Dagvårdsstatistiken är räknad enligt barnantalet och Barnantalet år 2011 i den kommunala dagvården är 1246 barn, varav 326 barn är i förskoleundervisning. Det totala antalet barn i dagvård i Esbo är Antalet barn i dagvården varierar månatligen. Barnantal Förändring Kommunala daghem Kommunal familjedagvård Köpavtal Privat dagvård Totalt Utbildning Skolor i Esbo Årskurs Årskurs Årskurs Årskurs Gymnasium 1 1 Totalt

3 Elevstatistiken är räknad enligt elevantalet och Elevantal Förändring Årskurs Årskurs Totalt Gymnasium Elevantal enligt årskurs Årskurs Förändring Totalt Gymnasium (nationella + IB) Totalt

4 Gruppstorlekar I tabellen nedan presenteras antalet elever i grundskolan fördelat på olika gruppstorlekar enligt uppgifter per statistik. I statistiken ingår inte smågruppsundervisningen. Antalet elever fördelat på gruppstorleken i grundskola: Årskurs storlek elever % elever % elever % elever % elever % elever % elever % < Årskurs storlek elever % elever % elever % elever % elever % elever % elever % < Årskurs Storlek elever % elever % elever % elever % elever % elever % elever % < Medelstorleken åk åk åk

5 4. DAGVÅRD Dagvården Ett samarbete med Helsingfors universitet och Åbo Akademi har inletts kring den nya barnträdgårdslärarutbildningen som startade hösten I november 2011 påbörjade 15 st. av SDU:s barnträdgårdslärare en handledarutbildning arrangerad av HU och ÅA för att från och med våren 2012 kunna ta emot barnträdgårdslärarstuderanden som praktikanter under barnträdgårdslärarutbildningens praktikperioder. Inom ramen för samarbetet har även personal inom dagvården i Esbo gästföreläst på utbildningens kurser och SDU:s daghem och förskolor kommer att ta emot fältbesök som är en del av barnträdgårdslärarutbildningens studieprogram. Utvecklingsprojektet med syftet att genomföra insatser i språkstrategin när det gäller dagvården avslutades vid årsskiftet och verksamheten i form av en halvdags konsultativ barnträdgårdslärare implementerades som en del av dagvårdens vardag. Den konsultativa barnträdgårdsläraren har besökt daghemmen regelbundet och hållit praktiska språkstunder för barn i små grupper. Innehållet har varierat men anpassats till barnens ålder och utvecklingsnivå, bland annat rim och ramsor, rytmik, sång och sånglekar, bilder, bildkort och språklekar av olika slag har använts. Därutöver har den konsultativa barnträdgårdsläraren deltagit i föräldramöten och informerat om språkets betydelse, tvåspråkighet och betydelsen av att tala med barnet samt upplyst om material och metoder, tips på lekar, sånger med mera. Inom dagvården vidareutvecklades genuspedagogiken under året. Som ett stöd för arbetet samlades genuspedagogerna till idéträffar. I november 2011 anordnades två olika fortbildningar om genuspedagogik - en för de som tidigare deltagit i genusfortbildningen samt en öppen för alla. Fortbildningarna var gemensamma för personal i dagvård, grundläggande utbildning och gymnasieutbildning. Pedagogiska eftermiddagar i dagvården har fokuserat på bl.a. social träning, den pedagogiska miljön och leken. Förskoleundervisning Inom förskoleundervisningen har fokus legat på implementeringen av förändringarna i lagen om grundläggande utbildning. Arbete med att revidera förskolans läroplan i enlighet med förändringarna inleddes under hösten 2010 och slutfördes våren Den reviderade läroplanen för förskoleundervisningen godkändes i svenska dagvårds- och utbildningsnämnden De största förändringarna i läroplanen gäller anordnandet av stöd för barnets växande och lärande. Målet är att förstärka barnets rätt till planmässigt, tidigt och förebyggande stöd. Under våren anordnades fyra verkstäder för personalen i förskolan kring läroplansförändringarna för att stöda enheterna i att göra upp de förskolevisa läroplansdelarna samt för att stöda dem i tillämpningen av förändringarna i vardagen. I början av hösten anordnades ytterligare tre tillfällen där personal i förskolan hade möjlighet att ta del av de centrala förändringarna i läroplanen och de nya förfaringssätten. Familje- och gruppfamiljedagvård Antalet familjedagvårdare som arbetar i eget hem var år 2011 tio till antalet. I gruppfamiljedagvården var personalen tio till antalet; Kannbro gruppfamiljedaghem 3, Fiskargrändens daghem 3, Portängens daghem 2 och Meteorgatans gruppfamiljedaghem 2. I augusti 2011 Inledde Meteorgatans gruppfamiljedaghem sin verksamhet i de utrymmen öppna daghemmet Ask och Embla tidigare verkat i. Gruppfamiljedaghemmet har åtta platser för barn i åldern 1-5 år samt fyra platser reserverade för familjedagvården. Från och med tillämpas arbetstidslagen på familjedagvårdare som arbetar hemma. Förändringen medförde att familjedagvårdarnas arbetstid förkortades från 43:15 timmar till 40 timmar i veckan. Familjedagvårdarna började arbeta i sex veckors perioder med maximalt 9 5

6 timmars dagar. Under familjedagvårdarnas utjämningsperioder är barnen placerade på Kannbro - och Meteorgatans gruppfamiljedaghem. Språkprojektet har fortsatt i familjedagvården. Den konsultativa barnträdgårdsläraren har språkat med familje- och gruppfamiljedagvårdens barn och personal på Kannbro och Fiskargrändens gruppfamiljedaghem. Specialdagvård Inom specialdagvården skedde flera förändringar, både gällande personal och gällande processer. I augusti återkom en konsultativ specialbarnträdgårdslärare till arbetet och därmed hade dagvården tre konsultativa specialbarnträdgårdslärare i arbete. De konsultativa specialbarnträdgårdslärarna ansvarar för var sitt daghemsområde. Därutöver har en extern konsultativ specialbarnträdgårdslärare arbetat inom dagvården, två dagar i veckan under våren och en dag i veckan från och med hösten. De konsultativa specialbarnträdgårdslärarna har ordnat regelbundna möten med dagvårdens assistenter. Varje möte har haft ett tema. Assistenterna har utfört uppgifter mellan mötena, som tillsammans bildat en innehållsmässig helhet. För personalen inom specialdagvården ordnades utvecklingsdagar på våren för att följa upp och uppdatera processer inom specialdagvården. Under utvecklingsdagarna uppdaterades Handboken för ordnande av stöd och elevvård (tidigare Plan för barn och elever i behov av särskilt stöd) för dagvårdens del. Den uppdaterade Handboken för ordnande av stöd och elevvård godkändes i svenska dagvårds- och utbildningsnämnden Svenska habiliteringsgruppen har sammanträtt regelbundet under våren Gruppens uppdrag var att ge rekommendationer om stödåtgärder för barn i behov av särskilt stöd. Gruppen sammanträdde under ledning av undervisningschefen. Gruppen bestod av representanter för talterapi, ergoterapi, barnpsykologi, specialdagvård samt de tre föreståndare som ansvarar för specialdagvården på var sitt område. Hösten 2011 inrättades en ny habiliteringsgrupp för barn, i linje med förfaringssätten inom den finskspråkiga dagvården. Habiliteringsgruppen för barn samlas kring ett enskilt barns ärende i syfte att föra en dialog mellan ett barns föräldrar och en mångprofessionell arbetsgrupp samt för att avtala om barnets habilitering. Målet är att skapa en helhetsbild av barnets livssituation och behov av habilitering genom att göra upp en realistisk stödåtgärdsplan, sammanföra olika stödåtgärder och terapier samt komma överens om uppföljningen. I gruppen behandlas de barns ärenden vars stödbehov är mångfasetterade eller omfattande. Gruppen leds av en läkare, en hälsovårdare fungerar som sekreterare. I mötet deltar vårdnadshavare och enligt behov representanter för dagvården, rådgivningen och terapitjänsterna. Från dagvården deltar vanligen barngruppens barnträdgårdslärare och områdets konsultativa specialbarnträdgårdslärare. I och med att den nya habiliteringsgruppen för barn inrättats, ändrades den svenska habiliteringsgruppens uppgift. Den svenska habiliteringsgruppen är numera ett nätverk av sakkunniga som sammankallas två gånger om året för att skapa en helhetsbild av stödbehoven inom den svenskspråkiga dagvården samt för att för sin del utvärdera och utveckla specialdagvården. Till nätverksmötena kallas specialbarnträdgårdslärarna och terapeuterna inom enheten för svensk dagvård och utbildning samt stadens svenskspråkiga terapeuter och barnpsykolog. Vid behov kallas även andra sakkunniga. Nätverket behandlar inte enskilda barns ärenden. De förändrade förfaringssätten inom dagvården uppdaterades i Handboken för ordnande av stöd och elevvård under hösten och godkändes av nämnden I Finno daghem fortsatte verksamheten i den integrerade dagvårdsgruppen för barn i behov av särskilt stöd i åldern 3-5 år samt i den integrerade förskolegruppen. Under året har daghemmets 6

7 personal aktivt utvecklat specialdagvården i dessa grupper samt samarbetet mellan alla grupper i Finno daghem. Övrigt Den öppna dagvårdsverksamheten låg nere på våren p.g.a. personalsituationen och på hösten togs lokalerna i bruk för det nya gruppfamiljedaghemmet Meteorgatan. Gruppfamiljedaghemmet fungerar som reservdagvårdsplats under familjedagvårdarnas utjämningsperioder. 5. GRUNDLÄGGANDE UTBILDNING Läroplan för den grundläggande utbildningen Lagen om den grundläggande utbildningen förändrades och trädde i kraft Lagförändringen föranledde en förändring av läroplanen. En arbetsgrupp och resultatenhetens ledningsgrupp arbetade med förändringarna i läroplanen under hösten Läroplanen bearbetades även under seminarier för skolornas elevvårdsgrupper. Ett utkast till ny läroplan skickades för utlåtande till skolorna i december Den reviderade läroplanen för den grundläggande utbildningen godkändes i nämnden De största förändringarna i läroplanen gällde anordnandet av stöd för elevens lärande och skolgång. Målet var att förstärka elevens rätt till planmässigt, tidigt och förebyggande stöd. Undervisningschefen besökte tillsammans med en planerare skolornas lärarmöten under våren 2011 i syfte att presentera och diskutera förändringarna i läroplanen tillsammans med alla lärare i de svenska skolorna i Esbo. Förändringarna i läroplanen trädde i kraft Utbildningsdirektören och undervisningschefen påbörjade uppföljningsbesök i skolorna i november. Under besöken diskuteras lag- och läroplansförändringens inverkan på skolans verksamhet med skolans elevvårdsgrupp, lärarna och skolgångsbiträdena samt användningen av resurser med rektor. Med anledning av förändringarna i lagen om den grundläggande utbildningen definierade Utbildningsstyrelsen i grunderna för läroplanen att det ska finnas en beskrivning av målen, metoderna och elevbedömningen då det gäller orienteringen i arbetslivet och speciellt då det gäller PRAO-perioderna. På grund av detta reviderades och uppdaterades läroämnet elevhandledning i den lokala läroplanen i enlighet med de nationella grunderna. Målet Eleven får stöd och handledning för sin yrkesinriktning innehåller en beskrivning av innehåll och lärostoff som anknyter till orientering till arbetslivet och PRAO-perioderna och för att uppfylla det som stadgas i grunderna för läroplanen gjordes justeringar i detta mål i innehållet och lärostoffet i alla årskurser. Svenska dagvårds- och utbildningsnämnden godkände förändringarna i läroplanen för läroämnet elevhandledning Läroplanen reviderades och kompletterades även i läroämnet historia och samhällskunskap i den grundläggande utbildningen för årskursernas 7-9 del, med anledning av förändringar och kompletteringar i grunderna för läroplanen fastställda av Utbildningsstyrelsen. Förändringarna och kompletteringarna berörde bl.a. de mänskliga rättigheterna. Förändringarna och kompletteringarna i läroplanerna genomfördes i samarbete med ämneslärarna i historia och samhällskunskap. I samband med förändringen initierade ämneslärarna i historia och samhällskunskap ytterligare förändringar för att klargöra mål och innehåll. Svenska dagvårds- och utbildningsnämnden godkände förändringarna i läroplanen Läroplan för gymnasieutbildningen Läroplanen reviderades och kompletterades i läroämnet historia, livsåskådning och filosofi i gymnasieutbildningen med anledning av förändringar och kompletteringar i grunderna för läroplanen fastställda av Utbildningsstyrelsen. Förändringarna och kompletteringarna berörde bl.a. de mänskliga rättigheterna. Förändringarna och kompletteringarna i läroplanen genomfördes i samarbete med ämneslärarna i historia och samhällskunskap i gymnasiet. Svenska dagvårds- och utbildningsnämnden godkände förändringarna i läroplanen

8 Särskilt stöd Lagförändringen i den grundläggande utbildningen medförde nya begrepp. Före lagförändringen deltog eleverna i den allmänna undervisningen eller i specialundervisningen. Från och med indelas stöd för eleven i allmänt, intensifierat och särskilt stöd. De elever som tidigare varit överförda till specialundervisning kan enligt den gällande lagen höra antingen till intensifierat eller särskilt stöd. I de svenska skolorna hade, enligt statistiken , 173 elever, d.v.s. 6,6 %, beslut om särskilt stöd. Av de elever som tidigare varit överförda till specialundervisning omfattas nu en del av intensifierat stöd, vilket gör att uppgifterna från tidigare år inte är fullt jämförbara med år Samtidigt som andelen elever i behov av särskilt stöd i princip minskat, har många elever större svårigheter än tidigare och för dem måste särskilda lösningar skapas. Inom ramen för utvecklingsprojektet KELPO har genomförandet av lagförändringen förberetts. En närmare beskrivning av projektet finns under kapitel 7. Utvecklingsprojekt. Elevvård Elevvårdens uppgift är att garantera elevens fysiska, psykiska och sociala välbefinnande i skolan. En elev inom den grundläggande utbildningen har enligt lag rätt till avgiftsfria elevvårdstjänster. Inom svensk dagvård och utbildning är elevvården och stödtjänsterna på svenska i Esbo definierade i Handbok för ordnandet av stöd och elevvård (tidigare Plan för barn och elever i behov av särskilt stöd) som nämnden godkände Elevvårdspersonalen inom svensk dagvård och utbildning består av sex skolpsykologer, fyra skolkuratorer, en talterapeut och en ergoterapeut. Två skolpsykologer arbetar på deltid. För medlemmarna i skolornas elevvårdsgrupper ordnades seminarier som under detta år behandlade förändringarna i lagen om grundläggande utbildning gällande specialundervisning (se projekt KELPO) samt stöd i föräldraskap. Samlingar för speciallärare ordnades under året. Finno resurscentrum Verksamheten i Finno resurscentrum inleddes med en koordinerande speciallärare och en koordinerande skolpsykolog. Resurscentret samlar den kunskap inom specialdagvård och elevvård som finns inom resultatenheten för svensk dagvård och utbilding. Finno resurscentrum stödjer personal inom resultatenheten för svensk dagvård och utbildning i Esbo med fortbildning, konsultativ verksamhet och verksamhet i ett infotek. Under året utvecklades resurscentrumets verksamhet och inkluderar nu också olika stödgrupper för barn/elever. Under året ordnades bl.a.: en grupp för pojkar i fsk-åk 2 med målet att förstärka självkänsla och självkännedom en överlevnadskurs In to the wild för en grupp för pojkar i åk 5. In to the wild genomfördes i Repovesi nationalpark och målet var för eleverna att lära sig självständighet, tålamod och självsäkerhet, att lära sig nya färdigheter, ansvar och att förstå sin egen roll i gemenskapen. Måndagsgruppen, en grupp för elever i åk 2-3 med arbete kring självkännedom, självkänsla och självförtroende. Nätverksarbete tillsammans med regionens andra resurscentrum aktiverades. Övrigt Lärarnas fortbildningsdag ordnades med temat Framtiden i sikte. I början av året utnämndes tre konsultativa lärare att utveckla och koordinera följande temaområden: 8

9 speciallärarträffar, projektet Dator som redskap för språkstimulans samt skolbibliotek och NetLibris. Ett informationstillfälle om den gemensamma ansökan till andra stadiet arrangerades i januari för alla Esboelever i årskurs nio och deras vårdnadshavare. Utöver presentationen av ansökningsprocessen inkluderade kvällens program även en kort presentation av studier i gymnasiet och yrkesutbildning samt i årskurs tio. Deltagarna hade också möjlighet att bekanta sig med olika läroanstalter på ett mässområde. KULPS! är en verksamhetsform som tar eleverna i grundskolan till kultur- och idrottsplatser och till biblioteken i hemstaden. Verksamheten är ett samarbete mellan skolväsendet och kultur-, idrottsoch ungdomsväsendet i Esbo. KULPS! är en del av den avgiftsfria grundläggande utbildningen och syftet är att alla elever under sina nio år i grundskolan ska lära känna de viktigaste platserna i Esbo. Varje årskurs har ett eget KULPS! -utbud från vilket lärarna kan välja lämpligt program för sin klass. I utbudet finns årligen varierande antal evenemang, bl.a. föreställningar, besök och utställningar. Eftermiddagsverksamhet Utgående från lagen om morgon- och eftermiddagsverksamhet vilken trädde i kraft och från stadsstyrelsens beslut, understöder staden sådan verksamhet som följer lagen. Morgon- och eftermiddagsverksamheten utvecklas i samarbete med den finska utbildningsenheten och tjänsteproducenterna. Under läsåret arrangeras den lagstadgade eftermiddagsverksamheten av följande tjänsteproducenter: Arrangör Folkhälsan Syd Ab Folkhälsan i Alberga Esbo svenska församling Skärgårdens Vänner i Esbo Mattby svenska lekskola o. eftis Matinkylän liikunnallinen iltapäiväkerho Lilla Villa Rödskogs familjeförening r.f. Föräldraföreningen vid Vindängens skola Skola/verksamhetsplats Bemböle, Lagstad, Mårtensbro/ Rektorsgränden, Smedsby Boställ Finno, Karamalmen, Kungsgård, Mårtensbro/ Sökö kapell samt Mattliden/kapellet i Mattby Mårtensbro/Sommaröarna Mattliden/Mattby Mattliden/Mattby Mattliden/Hemtans Rödskog Vindängen Under våren 2006 fastställde nämnden kriterier för inval till eftermiddagsverksamhet. Utgående från dessa bereds i första hand plats för elever i åk 1. Ifall behovet av plats för elever i åk 2 skulle vara större än utbudet kunde lottning av plats för elever i åk 2 tillämpas. Inför höstterminen 2011 kunde alla elever i åk 2 i behov av eftermiddagsverksamhet beredas plats efter förhandlingar med tjänsteproducenterna. Svenska dagvårds- och utbildningsnämnden fastställde på hösten 2011 nya kriterier för barninval och för val av tjänsteproducenter samt principer för understöd. Detta för att förenhetliga verksamhetsgrunderna med den finska eftermiddagsverksamheten. De nya kriterierna och principerna tillämpas på verksamheten fr.o.m. läsåret Enligt statistiken deltog 512 elever i morgon- och eftermiddagsverksamheten av vilka 277 var ettor (88 % av åk 1) och 235 tvåor (70% av åk 2). I den totala summan elever ingår även elever i behov av särskilt stöd från åk

10 6. ANDRA STADIETS UTBILDNING Sedan 2005 arbetar gymnasiet i enlighet med den läroplan som uppgjordes i och med den nationella läroplansreformen. Den nya läroplanen förutsätter att personalen har möjlighet att fortbilda sig och att nödvändigt undervisningsmaterial anskaffas. Den nuvarande läroplanen utvärderades i diskussion på lärarmöte. Utbildningsdirektören och stf. undervisningschefen deltog i diskussionen. Alla klassrum har utrustats med dokumentkamera och interaktiv tavla, en s.k. Smartboard. Hösten 2009 startade Mattlidens gymnasium distansundervisning i realtid tillsammans med Helsinge gymnasium i Vanda och fr.o.m. hösten 2012 kommer också Kyrkslätt gymnasium och Gymnasiet Grankulla svenska samskola med i samarbetet. Mattlidens gymnasium är det enda svenskspråkiga gymnasiet i Esbo. Skolan har 518 elever och ca 40 lärare och övrig personal. Mattlidens gymnasium är känt för sin internationella inriktning. En tredjedel av skolans elever går på IB-linjen och avlägger the International Baccalaureate Diploma, som är en internationellt synnerligen högt uppskattad studentexamen. Gymnasiets elever har som de enda svenskspråkiga gymnasiestuderandena i Finland, möjlighet att avlägga delar av Delf-examen (Diplome d etudes en langue francaise) i franska. Denna examen anordnas av franska staten via ambassaden i Helsingfors. Sedan tre år tillbaka har studerandena också kunnat delta i en språkexamen i tyska, Deutsches Sprachdiplom, likaså administrerad via ambassaden. Mattlidens gymnasium erbjuder också elva olika kurser i datateknik och några av eleverna avlägger ECDL (European Computer s Driving Licence). Gymnasiets studeranden kan avlägga gymnasiediplom i bildkonst och fr.o.m. hösten 2012 gymnasiediplom i media. Ryska kommer att inkluderas i språkutbudet under läsåret Gymnasiet deltar också i ToP-projektet som gör det möjligt för eleverna att ta en dubbelexamen, d.v.s. såväl student- som yrkesexamen. Solvalla är vår främsta partner. Gymnasiet har en omfattande utbytesverksamhet med ett antal skolor i olika länder: Tyskland och Frankrike för dem som läser landets språk, Norge, Polen, Italien och Skottland för miljö- och kulturintresserade. Några elever har möjlighet att representera skolan i Model European Parliament (MEP). MEP är ett ungdomsparlament som två gånger i året samlar EU-ungdomar runt lagstiftningsfrågor, resursfördelning, miljöfrågor, försvarspolitik mm. Redan i många år har Mattlidens gymnasium haft en omfattande tutorverksamhet. Skolan utbildar tutorer som tar hand om de nyantagna studerandena genast vid skolstarten. I slutet av den andra veckan under höstterminen åker alla tutorer (ca 35 st.), alla de nyantagna eleverna (ca 180 st.) och alla grupphandledare i åk 1 samt studiehandledaren, kuratorn, hälsovårdaren och gymnastiklärarna till Folkhälsans lägergård i Högsand för två introduktionsdagar. Under dessa två dagar blir de nya eleverna bekanta med varandra och med tutorerna och genom lekar och trevliga program, sport och fritid skapas en vi-anda och studerandena sammansvetsas. Mattlidens gymnasium försöker med hjälp av fester, program, teater, temadagar osv. skapa en känsla av samhörighet som motvikt till den känsla av rotlöshet som det årskurslösa gymnasiet medförde. Vi har också med hänvisning till föregående tagit ett steg bakåt och infört fasta grupper (klasser) i alla obligatoriska kurser under det första läsåret. Det innebär att samma elevgrupp följs åt och avlägger kurserna tillsammans. Självfallet kan man byta grupp om man av någon anledning vill göra det och under de två följande åren är det meningen att man själv gör sin läsordning. Våren 2008 blev saneringen av den gamla gymnasiebyggnaden klar och vi har nu en modern, välfungerande och vackert inredd skolfastighet. Följande utmaning för gymnasiet blir att i några ämnen övergå till nätbaserad undervisning. Två klassrum håller nu på att utrustas med den behövliga utrustningen. 10

11 7. UTVECKLINGSPROJEKT Intelligent på tangent Projektet Intelligent på tangent fortsatte under 2010 i enlighet med projektplanen för det finlandssvenska nätverket. Projektet avslutades i slutet av 2010 men kunskap och erfarenheter från projektet delades under 2011 vid olika seminarier runt om i Svenskfinland. I Esbo ordnades två seminarier, en för personal i förskolan och en för lärare inom den grundläggande utbildningen med fokus på åk 1-4. Projektets resultat är dokumenterat i publikationen "Intelligent på tangent - handbok för lärare" av Heilä-Ylikallio & Häggblom (red.). Dator som redskap för språkstimulans Som fortsättning på projektet Intelligent på tangent tillsattes ett nytt projekt "Dator som redskap för språkstimulans" för tiden Syftet med projektet är dels att utvidga det tidigare projektet att gälla de övriga förskolorna och skolorna inom resultatenheten, dels att vidareutveckla idén bakom projektet. Projektet Dator som redskap för språkstimulans grundar sig på tanken om ett utvidgat textbegrepp vilket innebär att texterna kan vara fiktiva eller faktabaserade, handskrivna, tryckta, grafiska eller elektroniska. I detta vidgade textbegrepp ingår alltså förutom skrivna och talade texter även mediatexter, ljud, bilder och kroppsspråk samt kombinationer av dessa. Under året ordnades några idéträffar och seminarier kring temat. Behovet av maskinvara kartlades och nya minibärbara datorer skaffades. Olika böcker om temat har beställts till enheterna. Utveckling av distansundervisning Mattlidens gymnasium har tillsammans med Helsinge gymnasium i Vanda utvecklat en modell för distansundervisning i realtid. Genom projektet strävar man efter att de studerande ska ha möjlighet att välja kurser ur ett bredare kursutbud än bara det egna gymnasiets. Samtidigt skapas lämpliga tillvägagångssätt för utvecklandet av ett gemensamt kursutbud i små gymnasier, som går att tillämpa också i andra gymnasier inreddes det första klassrummet i Mattlidens gymnasium med utrustning för videokonferens, enligt modell från Esbo stads IT-förvaltning. Utrustningen består av en media server, storbilds tv, videokanon, Smartboard och dokumentkamera. Distansundervisningen i realtid genomförs via en videobrygga som Esbo stads IT-förvaltning äger och upprätthåller. Deltagande klasser ringer upp till ett gemensamt klassrum i videobryggan. När båda klasserna har kontakt med det gemensamma klassrummet i bryggan kan ljud, bild och undervisningsmaterial förmedlas mellan de deltagande klasserna i realtid. I och med att projektet nu fått spridning även till Gymnasiet Grankulla samskola och till Kyrkslätts gymnasium, inreddes under 2011 ytterligare två klassrum i Mattlidens gymnasium med utrustning för videokonferens. Den första kursen genomfördes med start i oktober 2009 mellan Mattlidens gymnasium och Helsinge gymnasium. Under projektets gång har sammanlagt sju kurser genomförts från Mattlidens gymnasium - en kurs i Riskernas geografi, tre kurser i Konsthistoria och tre kurser i livsåskådning. Undervisningen skedde i Mattlidens gymnasium och studerande från Helsinge gymnasium deltog på distans. Från Helsinge gymnasiums sida har det också genomförts sammanlagt sju kurser - tre kurser i Mellanösterns historia, två kurser i Astronomi och två repetitionskurser i kemi. Undervisningen skedde i Helsinge gymnasium och studerande från Mattlidens gymnasium deltog på distans. 11

12 Undervisningen har överlag fungerat bra och projektets syfte med att utveckla en modell för distansundervisning i realtid har uppfyllts. Även målet att de studerande skulle kunna välja kurser ur ett bredare kursutbud än bara det egna gymnasiets, har uppnåtts. Elektronisk porfolio i dagvården Pilotering av Flekstest, en portal för elektronisk portfolio, startade i full skala i augusti 2011 och avslutades Piloteringen har genomförts i barngrupperna Jordgubbarna i Distby daghem och Ugglebo i Mattbergets daghem. Daghemspersonalen fick sammanlagt en halv dags handledning i att använda Flekstest portalen samt att bekanta sig med utrustningen. De slutsatser som kan dras från piloteringen är att nätverken (då främst trådlöst) måste fungera innan det går att introducera Fleks eller liknande elektroniska porfolielösningar. Den tekniska utrustningen ska vara pålitlig och fungera som ett välkommet stöd i arbetet med porfolien. Den elektroniska portfolioplattformen måste vara smidigare uppbyggd så att det går att ladda upp material med mindre antal klickningar (effektivare och rakare), då tiden personalen har för detta är begränsad. Det som har varit positivt är bland annat att personalen nu gärna jobbar med bild, film och dator tillsammans med barnen, samt att det inte har varit några problem att få föräldrarna engagerade i att använda portalen. Svensk dagvård och utbildning ska under 2012 ta fram en lösning på elektronisk portfolie i dagvården som beaktar resultatet av utvärderingen av Flekstest. Creaza i Esbo Moodle Lärarna har önskat ett lättanvänt multimedia verktygspaket att använda till digitalt berättande med eleverna. Vi valde Creaza för dess möjlighet att på ett enkelt sätt kombinera text, bild, seriefigurer, video och ljud. Creaza piloterades på två skolor innan vi gjorde det tillgängligt för övriga skolor. Båda pilotskolorna fick en dags introduktionsutbildning i att arbeta med Creaza. Syftet med piloteringen var att identifiera eventuella tekniska problem och att åtgärda dem innan övriga skolor börjar använda Creaza. Creaza är nu tillgängligt för samtliga elever och lärare i Moodle. VOSE-projekt (Projekt för prognostisering av kompetensbehov) Målsättningen är att utveckla en modell för prognostisering av kompetensbehov som kan användas på alla utbildningsstadier och inom alla branscher. Enheten för svensk dagvård och utbildning har deltagit i det svenska pilotarbetet inom VOSE-projektet gällande kunskapsbehov inom dagvården. Projektet var inrättat för tiden och leddes och koordinerades av Utbildningsstyrelsen. Utveckling av det allmänna, intensifierade och särskilda stödet inom den grundläggande utbildningen, projektet KELPO Svensk dagvård och utbildning deltar sedan år 2008 i Utbildningsstyrelsens nationella projekt KELPO vars syfte var att utveckla det allmänna, intensifierade och särskilda stödet inom den grundläggande utbildningen. Det nationella utvecklingsarbetet har varit en del av beredningen av lagförändringen gällande specialundervisningen som trädde i kraft Målet med utvecklingsarbetet var att vidareutveckla det tidiga iakttagandet och stödåtgärderna inom den grundläggande utbildningen i enlighet med specialundervisningsstrategin som låg som grund för förändringarna i lagen om den grundläggande utbildningen. Förändringarna i lagen trädde i kraft och föranledde förändringar i de nationella grunderna för läroplanen för den grundläggande utbildningen samt för förskoleundervisningen. Ändringar och kompletteringar i 12

13 läroplansgrunderna för den grundläggande utbildningen fastställdes av Utbildningsstyrelsen. Ändringar och kompletteringar i läroplansgrunderna för förskoleundervisningen fastställdes Svensk dagvård och utbildning beviljades i understöd för åren , för åren , för år 2011 och ytterligare för åren för genomförande av projektet. Svensk dagvård och utbildning i Esbo har med understödet för åren 2008 och 2009 utvecklat det tidiga iakttagandet och det tidiga stödet genom att utveckla en modell för speciallärarens arbete i förskola, utvecklat stödet inom påbyggnadsundervisningen samt utvecklat modeller och strukturer för allmänt, intensifierat och särskilt stöd på lokal nivå. Stödet för elever inom allmänundervisningen med svårigheter inom det sociala beteendet eller känslolivet har även utvecklats genom att erbjuda tio lärare fortbildning i ART. En arbetsgrupp har under utarbetat modeller för pedagogisk bedömning, pedagogisk utredning och plan för elevens lärande, samt diskuterat andra centrala ärenden inom ramen för projektet. Under hösten 2010 påbörjades arbetet med den lokala läroplanen i enlighet med de av Utbildningsstyrelsen fastställda ändringarna och kompletteringarna i grunderna för läroplanen för den grundläggande utbildningen. Ändringarna i den lokala läroplanen skickades ut till skolorna för kommentarer. Ändringarna och kompletteringarna i läroplanen för den grundläggande utbildningen godkändes av svenska dagvårds- och utbildningsnämnden Handboken för ordnande av stöd och elevvård (tidigare Plan för barn och elever i behov av särskilt stöd) uppdaterades i enlighet med den förändrade lagen om grundläggande utbildningen och den förändrade läroplanen. I handboken beskrivs processer som är anknutna till ordnande av stöd och elevvård. En person arbetade som konsultuppdrag med uppdateringen av handboken under våren Handboken för ordnande av stöd och elevvård godkändes i svenska dagvårds- och utbildningsnämnden Inom ramen för projektet har speciallärare i åk 7-9 fått en extra resurs för att handleda och stöda ibruktagandet av den nya läroplanen och de nya förfaringssätten i sina respektive skolor under år Skolor med åk 1-6 hade även under hösten möjlighet att tilldela en extra resurs till lärare som aktivt arbetat med att genomföra förändringen i den egna skolan. Under året har även en coach med uppdraget att handleda skolorna att genomföra förändringarna som den förändrade lagen kräver i praktiken. Coachens uppgift har varit att stödja personalen i förändringsprocessen och handleda personalen att utveckla den egna skolans interna processer i enlighet med riktlinjer som SDU lagt upp på kommunal nivå och Utbildningsstyrelsen på nationell nivå. Coachen har i sitt arbete fokuserat speciellt på förändringens betydelse för verksamhetskulturen och de olika arbetsrollerna i skolan. Coachen har genom individuella samtal med rektorerna lagt upp en plan för respektive skola och genomfört handledningen i enlighet med skolornas individuella behov. Verksamhet inspirerad av ART har planerats tillsammans med lärare som tagit del av ART utbildningen. Under hösten kartlades behovet av ART verksamhet i skolorna och det beslöts att en grupp startas under vårterminen 2012 i en skola där behov finns. Under höstterminen har även verksamhet inspirerad av ART genomförts i en skola med åk 1-6 för en grupp med behov av social träning. Denna verksamhet har understötts med KELPO statsunderstöd. Under år 2011 har tre elevvårdsseminarier ordnats där representanter för skolornas elevvårdsgrupper samlats och diskuterat centrala teman gällande lagförändringen samt stöd i föräldraskap. Elevvårdsgrupperna har även under seminarierna bearbetat texter för Handbok för ordnande av stöd för elevvård. En fortbildning om differentiering anordnades under våren. Differentiering är en av de mest centrala aspekterna i lagförändringen. 13

14 Med KELPO statsunderstödet har även en elektronisk portal för lärarna utvecklats. Tanken var att samla material som anknyter till ordnandet av stöd och elevvård i Moodle lättillgängligt för hela personalen. Målet var att lärarna själva även skulle dela med sig material och idéer. Detta arbete färdigställdes inte under år 2011 och enheten för svensk dagvård och utbildning beviljades tilläggstid för genomförande av projektet fram till slutet av år Utvecklandet av klubbverksamhet i skolan Resultatenheten för svensk dagvård och utbildning har beviljats understöd för utvecklande av klubbverksamhet för åren , åren och för För åren har beviljats ytterligare Kommunens egen andel av understöden är 25 %. Skolans klubbverksamhet utvecklas för årskurserna 1 9 i den grundläggande utbildningen. Målen för utvecklingen inom svensk dagvård och utbildning är bland annat att fördjupa hemmets och skolans samarbetsformer, att utveckla samarbetet med tredje sektorn i anordnande av verksamhet, att utöka elevernas delaktighet och att varje barn ska få en möjlighet att delta i någon form av klubbverksamhet, t.ex. i idrottslag, under hela sin grundläggande utbildning. Projektet har möjliggjort att klubbar på alla skolor startat. Skolorna planerar och genomför klubbverksamhet enligt elevernas behov och intressen. Lärare har deltagit aktivt i planeringen av klubbarna och genomförandet av klubbarna. Nya former av klubbar har startats, där deltagarantalet inte är begränsat. I de större skolorna har behovet av vuxennärvaro på eftermiddagarna ökat och tanken om "svenska rum" i skolor med 7-9 med en vuxen närvarande utvecklas vidare. Klubbledarna är delvis skolornas egen personal, men även utomstående klubbledare anlitas. Rakt på sak SDU deltar som en av sex pilotkommuner i projektet Rakt på sak som leds av Finlands Kommunförbund och Institutet för de inhemska språken. Målet med projektet är att förbättra och förtydliga den skriftliga kommunikationen inom kommunen och på så sätt höja kvaliteten på servicen till kommunborna. Inom ramen för projektet uppmuntras de anställda att utveckla sin språkliga kompetens och bland annat kommunernas blanketter, information och beslutsberedning granskas. Under året sammankom kommungruppen till några möten och ett projektseminarium. I Esbo ordnades också ett eget seminarium för anställda som arbetar med svenskspråkiga texter. Projektet fortsätter under Kvalitetskriterier för den grundläggande utbildningen Stadens svensk- och finskspråkiga utbildningsenheter har tillsammans genomfört ett projekt med målsättningen att utveckla metoder för att ta i bruk de nationella kvalitetskriterierna för den grundläggande utbildningen samt att anpassa metoderna till nuvarande utvärderingssystem. Därutöver har målsättningen varit att beskriva en process genom vilken kvalitetskriterierna som en del av utvärderingssystemet, förenas med resultatenheternas strategiarbete inklusive BSC. Projektets ledningsgrupp har bestått av vardera utbildningsenhetens direktörer och chefer. Alla svenskspråkiga grundskolor har deltagit i projektets första del som avslutades Projektet har fått tilläggsfinansiering från Utbildningsstyrelsen för tiden Delaktig i Finland Resultatenheten för svensk dagvård och utbildning är tillsammans med förvaltningarna för dagvård och utbildning i huvudstadsregionens kommuner samarbetspartners i det nationella projektet Delaktig i Finland, vilket leds av Arbetarinstitutet i Helsingfors i samarbete med Luckan. Ett par möten i anslutning till projektet har arrangerats under året. KOHUR Inom ramen för det nationella Kunnig-projektet har huvudstadsregionens kommuner beviljats medel för att utveckla former för och stödja undervisningspersonalens kompetensutveckling. 14

15 Kyrkslätt kommun koordinerar arbetet och har anställt en koordinator för att genomföra projektet. Under året arrangerades studiecirklar m.m. 8. PERSONAL Personalsituationen inom dagvården är fortfarande allvarlig. Läroavtalsutbildning för närvårdare har fortsatt under året och i slutet av året utexaminerades 7 nya närvårdare som en del av effektivitetsprojektet gällande avvecklande av biträden inom dagvården. Tillgången på sökande till barnträdgårdslärare är begränsad. Fyra grundskolor fick ny rektor från och med läsåret Rektorerna rekryterades under våren och inledde arbetet i augusti. Enligt överenskommelse med de valda personerna inleddes introduktion i arbete för dessa och för några daghemsföreståndare i juni. Introduktionen fortsatte under hösten med sammanlagt 3 fortbildningsdagar. För varje ny rektor utsågs en mentor bland resultatenhetens övriga rektorer. Under hösten sammankom de nya ledarna tillsammans med utbildningsdirektören för att diskutera olika aktuella ärenden. Utbildningsdirektören besökte även de nya rektorernas arbetsplatser dels för att delta i lärarmöte och dels för att hålla enskilt samtal med rektorn. Inom resultatenhetens förvaltning har en rekrytering pågått under en lägre period. På grund av att personer internt valts till för dem nya vakanser inom resultatenheten har rekryteringsprocessen varit fortgående och kommer att sträcka sig till 2011 innan alla förvaltningens tjänster besattas med ordinarie anställda. Rekryteringen har lyckats väl. Den omstrukturering av ansvars- och arbetsfördelning inom resultatenheten vilken planerats som en följd av bildningssektorns omorganisering i matrisorganisation, kan genomföras fullt ut under 2011 då alla vakanser är besatta. Det dagliga arbetet har präglats av tidsbrist då resultatenheten i praktiken haft en anställd för lite under en längre period. Nyinrättade tjänster och befattningar (har grundats 2011, tas i bruk 2012) Grundskolan Antal Benämning 10 klasslärare 2 speciallärare 1 specialklasslärare 1 lektor 1 jopo-lärare Dagvården Antal Benämning 6 barnträdgårdslärare 5 barnskötare Fastanställningar år skola + dagvård sammanlagt 15

16 Enheten för svensk dagvård och utbildning Ordinarie Benämning Antal 2010 Antal 2011 utbildningsdirektör 1 1 undervisningschef 1 1 familjedagvårdsledare 1 1 planerare 2 3 pedagogisk sakkunnig 1 1 sekreterare 1 1 utvecklingschef 0 1 Totalt 7 9 Elevvården grundskolan/gymnasiet Ordinarie Benämning Antal 2010 Antal 2011 psykolog 5 5 kurator 4 4 talterapeut 1 1 ergoterapeut 1 1 Totalt Tillfälliga Benämning Antal 2010 Antal 2011 skolpsykolog 2 1 Totalt 2 1 Grundskolan Ordinarie Benämning Antal 2010 Antal 2011 rektor 4 5 biträdande rektor 1 1 lärare (klassl&lekt) (74+71) timlärare 3 6 vaktmästare 3 2 skolsekreterare skolgångsbiträde specialklasslärare speciallärare Totalt Tillfälliga Benämning Antal 2010 Antal 2011 timlärare lärarvikarie (klassl&lekt) (21+14) skolgångsbiträde skolsekreterare 1 2 vaktmästare 1 0 specialklasslärare 5 Totalt

17 Gymnasiet Ordinarie Benämning Antal 2010 Antal 2011 rektor 1 1 biträdande rektor 1 1 lektor timlärare 0 0 skolsekreterare 1 1 Totalt Tillfälliga Benämning Antal 2010 Antal 2011 biträdande rektor 0 0 timlärare lärarvikarie 2 6 Totalt Dagvården Ordinarie Benämning Antal 2010 Antal 2011 daghemsföreståndare spec.barnträdgårdslärare 3 4 barnträdgårdslärare barnskötare reservperson 1 2 anstaltsbiträde gruppassistent 0 11 gruppfamiljedagvårdare 3 3 familjedagvårdare Totalt Tillfälliga Benämning Antal 2010 Antal 2011 daghemsföreståndare 0 0 spec.barnträdgårdslärare 0 0 barnträdgårdslärare barnskötare reservperson 0 1 gruppassistent 27 3 anstaltsbiträde 1 2 gruppfamiljedagvårdare 3 3 familjedagvårdare 1 0 Totalt

18 Kompetensutveckling Kompetensutvecklingen för olika personalgrupper presenteras i samband med olika teman i verksamhetsberättelsen. Lärarnas fortbildningar arrangerades från och med hösten 2011 huvudsakligen som ett samarbete inom huvudstadsregionen inom ramen för Kohur-projektet. Mattelandet arrangerade fortbildningar som tidigare. Huvudstadsregionens daghemsföreståndare samlades till gemensamma utvecklingsdagar i januari. Det var första gången föreståndarna kom samman och dagarna gav ett mervärde för deltagarna. I juni samlades stadens svenskspråkiga daghemsföreståndare, rektorer och förvaltningspersonal till strategidagar. Sdu:s vision fördjupades och handlingsplanen diskuterades. Resultaten i PISA gav anledning att kalla samman huvudstadsregionens daghemsföreståndare och rektorer till ett gemensamt seminarium, som arrangerades i Esbo inom ramen för Kohur. Alla ledare deltog i en 360 graders utvärdering med fokus på temperament och interaktionsstil. I anslutning till utvärderingen gavs varje ledare möjlighet att träffa en coach för genomgång av resultaten. Utvärderingen fördjupade ledarnas självkännedom och upplevdes relevant. Teman för utveckling av ledarskap har i övrigt haft fokus på delat och dialogiskt ledarskap. 9. NÄTVERK OCH SAMARBETE Resultatenheten för svensk dagvård och utbildning har ett aktivt samarbete och befintliga nätverk både inom Svenskfinland och inom staden med olika resultatenheter, främst med resultatenheten för finskspråkig dagvård och för finskspråkig utbildning. Inom utbildningen har samarbetet mellan de finsk- och svenskspråkiga rektorerna aktiverats särskilt i anslutning till stadens olika projekt såsom skolvis budgetering och utvecklande av ledarskap. Mattlidens gymnasiums rektor träffar de finska gymnasiernas rektorer regelbundet på Lurex (lukion rehtorit) möten. Stadens svenskspråkiga resultatenhet är en aktiv aktör även nationellt och i samarbete med utbildningsenheter som Helsingfors universitet, Åbo Akdemi, Arcada och Prakticum. 10. FASTIGHETSÄRENDEN Nya enheter I augusti 2011 togs det öppna daghemmets lokaler i Olars i bruk av Meteorgatans gruppfamiljedaghem. Gruppfamiljedaghemmet fungerar bl.a. som reservdagvårdsplats under familjedagvårdarnas utjämningsperioder. Saneringar Karamalmens skolas sanering färdigställdes i juni 2011 och lokalerna togs i bruk i början av höstterminen. Skepparbackens daghem flyttade i början av augusti 2011 till tillfälliga lokaler i Stensvik eftersom fastigheten på Sjöfarargatan där daghemmets ordinarie verksamhetslokaler finns stod inför en omfattande sanering. Planering Planeringen av ombyggnaden av Vindängens skola och daghem fortgick under Ombyggnadsarbetet kommer att omfatta ändringar i skolans kök och matsal samt daghemmets och tandklinikens lokaler. Arbetet förväntas påbörjas under våren under 2012 och ta ca ett drygt år i anspråk. Nybyggen Byggnadsarbetet av Mårtensbro nya skola och daghem fortsatte hela kalenderåret. Byggnadsarbetet fördröjdes bl.a. av väderförhållanden och lokalerna kunde inte tas i bruk planenligt vid årsskiftet utan senare under våren

19 11. IT INOM DAGVÅRD OCH SKOLA Undervisningsteknologiska hjälpmedel har införskaffats till de enheter som har haft behov. De undervisningsteknologiska hjälpmedlen består av videokanoner, dokumentkameror, smartboards och utrustning för distansundervisning. Under 2012 kommer vidareutveckling av Linuxnätet att genomföras. Resultatenheten för svenska dagvård och utbildning har 2011 fått statsunderstöd för utbyggnad av ett trådlöst nätverk. Utbyggnaden beräknas vara klar senast Grund- och kompletterande IT-utbildning för personalen erbjöds inom svensk dagvård och utbildning, och kursdagar genomfördes under Inom ramen för kompetensutveckling inom huvudstadsregionens svenska utbildningsväsenden, KOHUR, erbjuds it-relaterad utbildning kontinuerligt. 12. STÖDTJÄNSTER Skolskjutsar och skjutsar inom dagvården Esbo stad ordnar skjutsar för elever i årskurs 1-2 om skolvägen är över tre kilometer och för elever i årskurs 3-9 om skolvägen är över fem kilometer. Skolvägen mäts enligt kortaste väg som är framkomlig till fots året runt. Skolskjutsarna ordnas med kollektiva trafikmedel eller som abonnerade skjutsar med taxi. I första hand beviljas skolskjuts för elever i årskurserna 1-10 som kollektivtrafikens resekort. För elever i förskoleundervisningen beviljas reseunderstöd genom att understöda vårdnadshavarna med ett belopp som motsvarar priset av kollektivtrafikens periodbiljett för en vuxen. År 2011 beviljades 445 resekort för elever i grundskolan. Abonnerade skjutsar beviljades för 68 elever. Största delen av de beställda skjutsarna har beviljats för specialelever. En del av eleverna har inte abonnerad skolskjuts för alla skolresor och därför kan de ha båda förmånerna. Därutöver beviljas skjutsar på grund av undervisningsarrangemang, till exempel skjutsar i anslutning till religionsundervisningen. Inom dagvården beviljas skjutsar på basis av specialdagvårdens rekommendationer och läkarutlåtanden. Inom dagvården beviljades skjuts för 1 barn. 2 elever skjutsades till förskoleundervisningen. Reseunderstöd beviljades för en elev på hösten i förskolundervisningen. Kajon Oy och Oy Taxia Handicab Ab har handhaft grundskolelevernas abonnerade skolskjutsar och skjutsar inom dagvården, och Oy Taxiapartners Handicab Ab för handikappade elevers skolskjutsar. Skjuts i samband med undervisningsarrangemang (främst religionsundervisning) har från hösten sköts med Lähitaksikort och gällt totalt 4 elever. Vårdnadshavaren har beställt taxin och ersatts för telefonkostnaderna som föranletts av detta arrangemang. Skolskjutsarna till sjukhusskolorna ansvarade Taxione Oy för och för tillfälliga skolskjutsar p.g.a. olycksfall eller annan orsak ansvarade Myllymäen Kuljetus Oy. Åbergin Linja Oy ansvarade för den abonnerade skjutsen mellan Karamalmens skola/bemböle skola och Boställsskolan då eleverna i dessa skolor haft undervisningen i gymnastik och slöjd i Boställsskolans lokaler. Esbo catering Under år 2010 handhade Esbo catering bespisningen i de svenska skolorna och daghemmen. Personalen vid Esbo catering skötte största delen av skolornas bespisning. 19

20 Sodexo Oy skötte bespisningen i två svenska skolor, Karamalmens skola och Kungsgårdsskolan samt i tre daghem, Karamalmens daghem, Kungsgårds daghem och Mickels daghem. I Vindängens skola och daghem har Folkhälsanhuset ansvarat för bespisningen. Avgiftsbelagda mellanmål hade eleverna möjlighet att köpa i Lagstads skola, Mattlidens skola, Mårtensbro skola och Sökövikens skola. Esbo catering skötte om mellanmålen till fyra eftisar och Sodexo till ett eftis. I Vindängen ansvarade Folkhälsan även för eftismellanmålet. 13. INFORMATION Resultatenhetens webbsidor har utvecklats. Under året har ett ledarinfo regelbundet en gång per vecka sänts till ledarna. En av resultatenhetens planerare har sammanställt nödvändig information och sänt dem till ledarna. Resultatenheten saknar fortfarande en informatör. 14. FÖRVALTNING Svenska dagvårds- och utbildningsnämnden Svenska dagvårds- och utbildningsnämnden har som uppgift att leda, utveckla och övervaka verksamheten inom svensk dagvård och utbildning enligt stadsfullmäktiges och stadsstyrelsens fastställda mål. Under året sammankom nämnden till möte tio gånger. Dessutom deltog nämnden i en utvecklingsdag tillsammans med ledningsgruppen för svenska dagvårds- och utbildningsenheten, i bildningssektorns ekonomi- och strategiseminarium för sektorns nämnder samt i ett seminarium om ämnesprofilering i skolan. Nämnden sammanträdde också till möte med ordförandena för Esbo svenska skolors direktioner. Nämnden övergick i december till elektroniskt sammanträdesförfarande. 20