Läroplan för förskoleundervisningen

Transkript

1 Läroplan för förskoleundervisningen Svensk dagvård och utbildning

2 INNEHÅLL 1 UNDERVISNINGEN OCH DESS UPPGIFT VÄRDEN OCH MÅLSÄTTNINGAR I FÖRSKOLEUNDERVISNINGEN VERKSAMHETSKULTUR INLÄRNINGSMILJÖ OCH ARBETSMETODER UNDERVISNINGSARRANGEMANG SAMMANHÅLLEN FÖRSKOLE- OCH NYBÖRJARUNDERVISNING BARNETS DELAKTIGHET I FÖRSKOLEUNDERVISNINGEN SAMARBETE MED ANDRA PARTER UPPFÖLJNING AV BARNETS UTVECKLING OCH INLÄRNING FOSTRINGSGEMENSKAP MED BARNETS HEM I FÖRSKOLAN STÖD FÖR VÄXANDE OCH LÄRANDE ALLMÄNT STÖD INTENSIFIERAT STÖD SÄRSKILT STÖD STÖDFORMER INOM RAMEN FÖR ALLMÄNT, INTENSIFIERAT OCH SÄRSKILT STÖD I FÖRSKOLEUNDERVISNINGEN DIFFERENTIERING OLIKA KOMMUNIKATIONSMEDEL HJÄLPMEDEL ASSISTENT SOM STÖD SPECIALLÄRARENS ARBETE I FÖRSKOLAN FLEXIBLA ARRANGEMANG I FÖRSKOLEUNDERVISNINGEN ÖVNINGAR SOM STÖDER DEN SOCIALA KOMPETENSEN PLACERING I FÖRMINSKADE/INTEGRERADE FÖRSKOLEGRUPP (FINNO DAGHEM) STÖDGRUPPER I ENLIGHET MED SPECIFIK METOD ELEVVÅRDSTJÄNSTER TERAPIER TOLKNINGSTJÄNSTER FÖR BARNET SPECIALUNDERVISNING FÖRLÄNGD LÄROPLIKT

3 8 ELEVVÅRD FRÄMJANDE AV HÄLSA OCH VÄLBEFINNANDE SAMT SÄKERHET I FÖRSKOLEUNDERVISNING PRINCIPER GÄLLANDE TRANSPORTER TILL OCH FRÅN FÖRSKOLEUNDERVISNINGEN SAMT SÄKERHETEN UNDER TRANSPORTER FÖRSKOLANS ARRANGEMANG I ANSLUTNING TILL MÅLTIDEN UTVÄRDERING OCH UTVECKLING MÅL OCH INNEHÅLL SPRÅK OCH INTERAKTION MATEMATIK NATUR OCH MILJÖ ETIK OCH LIVSÅSKÅDNING HÄLSA FYSISK OCH MOTORISK UTVECKLING KONST OCH KULTUR Läroplanens kap. 1-9 är uppdaterade i enlighet med förändringarna i lagen om den grundläggande utbildningen som trädde i kraft och godkända av Svenska dagvårds- och utbildningsnämnden Dessa delar av läroplanen tas i bruk i de svenska förskolorna i Esbo

4 1 UNDERVISNINGEN OCH DESS UPPGIFT Förskoleundervisningen är början på ett målinriktat lärande. Allmänna mål för fostran, utveckling och lärande styr anordnandet av förskoleundervisningen. Förskoleundervisningen bygger på en helhetssyn och ska erbjuda mångsidiga aktiviteter på ett sätt som motiverar barnet att lära sig. Utgångspunkten för ordnandet av förskoleundervisning är att barnen har en god och trygg dag på svenska. De svenska förskolorna har en särskild uppgift i att värna om det svenska språket. Förskoleundervisningen i de svenska förskolorna ska ordnas så att den utbredda tvåspråkigheten beaktas. Respekt för de mänskliga rättigheterna samt uppskattning av andra kulturer och mångfald genomsyrar verksamheten. Förskoleundervisningen ska ordnas så att förutsättningarna för alla barns välbefinnande, växande och lärande är så gynnsamma som möjligt. Både kollektiva och individuella behov i förskolan beaktas då undervisningen anordnas. Det centrala i förskoleundervisningen är barnets tillväxt och att barnet lär sig samt inhämtar kunskaper och färdigheter i enlighet med sina egna förutsättningar. Barnens tidigare erfarenheter, färdigheter och kunskaper samt barnens intressen beaktas. Detta sker i samarbete med vårdnadshavare, dagvårdens och förskolans personal samt övriga sakkunniga. Barnen ska känna glädje över att lära sig och få stöd för sin egen utveckling. Förskoleundervisningen stödjer barn med mångkulturell bakgrund att växa in i den finlandssvenska språk- och kulturgemenskapen samt att bistå dem i att bevara sin egen språkliga och kulturella bakgrund. Förskoleundervisningen är en kontinuerlig framskridande pedagogisk process där omsorg, fostran och lärande bildar en helhet. Läroplanens mål och innehåll utgör ram för undervisningen. Varje förskola uppgör en läsårplan där de praktiska arrangemangen för läsåret bestäms. Regelbunden utvärdering av undervisningen, personalens kompetensutveckling och mångprofessionellt samarbete är grund för genomförande och utveckling av undervisningen. Samarbetsmöjligheter utanför förskolan beaktas i undervisningen. Den avgiftsfria förskoleundervisningen omfattar 760 h och anordnas vardagar kl under läsåret. Måltider, utevistelse m.m. ingår i arbetstiden. Då förskoleundervisningen anordnas på daghemmen ska också lagen och förordningen om barndagvård tillämpas. Om barnet deltar i dagvård utöver förskoleundervisning ska dagen vara enhetlig ur barnets perspektiv. Småbarnsfostran, förskoleundervisningen och den grundläggande utbildningen ska bilda ett kontinuum som framskrider på ett följdriktigt sätt i enlighet med barnets utveckling. Mål och innehåll är beskrivna så att förskoleundervisningen är ändamålsenlig för sexåriga barn. Ifall ett äldre barn deltar i undervisningen ska detta beaktas då undervisningen planeras och förverkligas. Förskoleundervisningen är frivillig för barnen. Deltagande i förskoleundervisningen förutsätter att vårdnadshavare anmäler barnet till undervisningen. Sedan barnet inlett förskoleundervisningen förutsätts att han eller hon deltar i undervisningen. 4

5 1.2 VÄRDEN OCH MÅLSÄTTNINGAR I FÖRSKOLEUNDERVISNINGEN Barnet lär sig att ta hänsyn till andra och visar empati och tolerans. Den goda självbilden stärks och barnet bekantar sig med grunderna för ett sunt liv. Barnet får stöd för den språkliga utvecklingen och i att utveckla en god svenska. Barnet får växa i och ta del av finlandssvensk kultur och tradition, bekanta sig med olika kulturer, och stärka i sin identitet som kommunbo i Esbo. Barnet utvecklas till en självständig individ. Barnet lär sig att ta ansvar för sina handlingar, för sitt arbete och material, samt visar respekt för den omgivande miljön. Barnet är aktivt, har upptäckarglädje och utvecklar förmågan till reflektion. Barnet lär sig goda seder och bruk och bekantar sig med goda arbetsvanor. Barnet kan koncentrera sig och fungera både i grupp och enskilt. 5

6 2 VERKSAMHETSKULTUR Värden och målsättningarna för förskoleundervisningen konkretiseras i verksamhetskulturen. En verksamhetskultur består av värden, attityder, handlingsmönster, verksamhetsformer och beteenden - både officiella och inofficiella - vilka delas av de personer som tillhör gemenskapen i förskolan. En gemensam verksamhetskultur skapas i interaktion mellan alla som medverkar i gemenskapen. För att garantera jämlikt bemötande av alla parter i gemenskapen uttalas och synliggörs verksamhetskulturen i förskolan. Verksamhetskulturen ska byggas upp så att den konsekvent stödjer målen för förskoleundervisningen. Utgångsläget för verksamheten är en förskola för alla barn. Barn erbjuds, utgående ifrån sina förutsättningar, lämpliga utmaningar samt behövligt stöd för sitt växande och lärande. Alla som arbetar i förskolan bär ansvar för barnets växande och lärande samt för barnets välmående i gemenskapen. Gemenskapen i förskolan är trygg. Både barn och personal kommer gärna till förskolan. Verksamhetskulturen främjar en dialog barnen emellan, mellan barnen och de vuxna samt emellan de vuxna i förskolan. Det dagliga mötet mellan olika parter i förskolan karaktäriseras av ömsesidig respekt och ett vänligt förhållningssätt. De vuxna är medvetna om sin roll som förebilder för barnen. Verksamhetskulturen främjar samarbete, gemensamt ansvarstagande och delaktighet. Ett fungerande samarbete förutsätter att alla tar sitt ansvar och är medvetna om sin roll i samarbetet. Verksamhetskulturen i förskolan värnar om den finlandssvenska kulturella och språkliga identiteten samt beaktar enskilda barns kulturella bakgrund. Även jämlikhet mellan flickor och pojkar uppmärksammas. Dagen ska till sin struktur, sitt innehåll och sina arbetsformer vara sådan att den skapar möjligheter för rofyllt arbete samt att leka, lära sig och göra saker tillsammans. Förskoleundervisningen ska även erbjuda möjligheter till kreativitet, lustfyllt lärande, utevistelse samt lugn och ro. Grunden för verksamheten ska vara en pedagogik av hög kvalitet. Personalen erbjuds möjligheter och uppmuntrar dem att pröva nya metoder och flexibla lösningar i förskoleundervisningen. Systematisk självvärdering och kontinuerligt utvecklingsarbete är en naturlig del av förskolans vardag. Verksamhetskulturen utvecklas målmedvetet så att förskolan kan erbjuda en relevant pedagogisk miljö som ger möjligheter för barnet att lära sig och att inleda skolgången. Det gemensamma lärandet utnyttjas då verksamhetskulturen i förskolan utvecklas. Förkolans verksamhetsidé: 6

7 3 INLÄRNINGSMILJÖ OCH ARBETSMETODER Inlärningssyn Barnet ska utgående från sina tidigare erfarenheter och kunskaper inspireras till att aktivt delta i inlärningssituationen i syfte att inhämta nya färdigheter och kunskaper. I gruppen lär sig barnen av och med varandra. Personalens handledande roll i inlärningssituationen innebär bl.a. att stödja barnet t.ex. genom att ställa frågor som leder till reflektion hos barnet och att ge konstruktiv respons, uppmuntra barnet att tänka självständigt och att förhålla sig kritisk till information. Barnet blir medvetet om sin egen betydelse vid inlärning genom att under processen ha utvärderande samtal. Förskoleundervisningens innehåll relateras till för barnet betydelsefulla erfarenheter och sätt att fungera. Vårdnadshavare, personal och barn samverkar kring lärandet. BARNET I CENTRUM Personalen som handledare Pedagogisk miljö Den pedagogiska miljön består av fysiska, psykiska, sociala, kognitiva och emotionella delar. Miljön innefattar såväl trygga utrymmen inom- och utomhus som inspirerande material tillgängligt för barnen. Inredningen är estetiskt tilltalande. Atmosfären är god, öppen och trygg. En tillåtande syn på olika processer för inlärning uppmuntrar till upptäckande, reflekterande och lärande. Det individuella och det gemensamma präglar i lika mån verksamheten. Den pedagogiska miljön stimulerar barnets språkutveckling. Miljön har inslag av den finlandssvenska kulturen och synliggör dokumenterade inlärningsprocesser. Arbetsmetoder Barn lär sig i leken och leker det de lär sig. Planerad, mångsidig och målinriktad lek likväl som fri lek ger stöd för lärandet. Språkinlärning betonas vid val av arbetsmetoder. Undervisningen ska vara flexibel och beakta barnets och gruppens behov. Handledning ingår i all undervisning. Att differentiera undervisningen är det främsta sättet att beakta skillnader mellan barnen. Planerad, målmedveten och för barnet meningsfull förskoleundervisning ger barnet förutsättningar att lära sig och är motivationsskapande. Barnet ges möjlighet att vara delaktiga i planering av arbetssätt och metoder. Barnets kunskaper och intresseområden beaktas i förskoleundervisningen. Arbetssätt som uppmuntrar barnen till aktivitet och växelverkan samt utforskande betonas i förskoleundervisningen. IT används att stödja barnets inlärning. Dokumentation, reflektion och utvärdering av undervisningen är en del av personalens dagliga arbete. 7

8 4 UNDERVISNINGSARRANGEMANG Förskoleundervisningen är början på ett målinriktat lärande och den bygger på en helhetssyn. I undervisningen integreras olika innehållsdelar till helheter som relateras till för barnet betydelsefulla erfarenheter och sätt att fungera. I förskoleundervisningens helhetssyn är själva inlärningsprocessen viktigare än de enskilda innehållsdelarna. Undervisningen stöder sig på leken och dess betydelse för barnets lärande. Förskoleundervisningen planeras och genomförs utgående från hela förskolegruppens, såväl som från det enskilda barnets starka sidor, som inlärnings- och utvecklingsbehov samt intressen. Undervisningen vidgar barnens intresseområden. Det centrala i förskoleundervisningen är handledning av individen och gruppen samt användning av mångsidiga metoder och olika material. Planer för barnets lärande och barns individuella planer (IP) ska beaktas i planeringen och genomförandet av förskoleundervisningen. Om ett barn som deltar i förskoleundervisning även är i dagvård, ska barnets dag utgöra en helhet. I vår förskola förverkligas helhetssynen i förskoleundervisningen på följande sätt: Barnens enskilda planer behandlas bland personalen och beaktas i planeringen och genomförandet av förskoleundervisningen på följande sätt: Ordnande av förskoleundervisning i sammansatt grupp: 4.1 SAMMANHÅLLEN FÖRSKOLE- OCH NYBÖRJARUNDERVISNING Sammanhållen förskole- och nybörjarundervisning (SFN) är en verksamhetsform där förskolan och årskurs 1-2 utgör en helhet. Inom denna helhet samarbetar personalen i förskolan och nybörjarundervisningens lärare. Detta möjliggör arbete med åldersblandade barngrupper samt utbyte av pedagogisk kompetens. Genom den sammanhållna förskole- och nybörjarundervisningen erbjuds barnet arbete utgående från individualiserade arbetsförlopp och egen utvecklingsnivå, oavsett kronologisk ålder. En miljö som gynnar alla barn och där de enskilda individerna stöder varandra på olika sätt skapas. Fördelen med den sammanhållna undervisningen är att den binder samman övergången från förskolan till nybörjarundervisningen för att ge barnet en trygg miljö. I och med den kontinuerliga uppföljningen av barnet under en längre tidsperiod och betoningen på verksamhetens anpassning enligt barnets 8

9 individuella behov har pedagogerna möjlighet att vid behov ingripa i ett tidigt skede, beakta de enskilda barnens behov samt ge dem tillräckligt stöd för sitt lärande och sin utveckling. I vår förskola förverkligas sammanhållen förskole- och nybörjarundervisning på följande sätt: 4.2 BARNETS DELAKTIGHET I FÖRSKOLEUNDERVISNINGEN Förskoleundervisningen uppmuntrar till interaktion, gemensamt arbete, gemensamt ansvarstagande och delaktighet. Barnen upplever att de blir hörda och att deras åsikter beaktas. Speciell uppmärksamhet ska fästas vid barnens möjligheter att påverka sitt eget arbete, det gemensamma arbetet och inlärningsmiljön. Barnen ska ha möjlighet att utgående ifrån egna förutsättningar delta i planering och utvärdering av förskolans verksamhet men också då barnens egna mål ställs upp och utvecklingen uppföljs. Då barnen är delaktiga främjas såväl barnens lärande och välbefinnande som deras växande till ansvarsfulla människor och samhällsmedlemmar. I vår förskola främjas barnens delaktighet genom: 9

10 4.3 SAMARBETE MED ANDRA PARTER Verksamheten präglas av ett mångsidigt samarbete med stadens kultur, - miljö- och fritidstjänster, konst- och vetenskapssammanslutningar, forskningsinstitut, församlingar, föreningar och företag. I samarbete beaktas även en fungerande informationsgång. I vår förskola samarbetar vi med andra parter: 5 UPPFÖLJNING AV BARNETS UTVECKLING OCH INLÄRNING En kontinuerlig uppföljning av barnets utveckling och lärande lägger grunden för att skapa en meningsfull verksamhet för varje barn i förskolan. Uppföljningen genomförs via regelbundna samtal med barnet och vårdnadshavare. Utgångspunkten för utvärderingen är ett omfattande material om barnets lärande i form av personalens dagliga iakttagelser, de dokument som samlats under året t.ex. i barnets portfolio, barnets övriga självvärdering samt vårdnadshavares och personalens synpunkter. I utvärderingen ska fokus vara på barnets växande och inlärningsprocess snarare än på uppnående av målen. Utvärderingen dokumenteras i planen för barnets lärande eller individuella plan (IP). I slutet av förskoleåret får varje barn ett intyg över att de har deltagit i förskoleundervisning. För de svenskspråkiga förskolorna i Esbo finns en gemensam modell för intyget. I intyget framkommer barnets namn, förskolans namn, året, barnträdgårdslärarens namn, samt en beskrivning av verksamhet som barnet deltagit i. 6 FOSTRINGSGEMENSKAP 6.1 MED BARNETS HEM Fostringsgemenskap betyder att vårdnadshavare och personalen arbetar tillsammans för barnets tillväxt och utveckling samt stöder tillsammans barnets inlärning. Det betyder att vårdnadshavares och personalens kunnande och erfarenheter förenas för att skapa de bästa förutsättningarna att främja välmående, trivsel och lärande i förskolan. Fostringsgemenskapen förverkligas både på individnivå och på hela förskolegemenskapens nivå. Vårdnadshavare har i första hand rättigheten att fostra sina barn och de bär ansvaret för barnets fostran. De känner sitt barn bäst. Personalens roll är att stödja med sin professionalitet samt med sin pedagogiska yrkeskunskap och sina insikter i barnets fostran. Personalen ansvarar för sin del att skapa och upprätthålla en fostrande gemenskap och ett jämlikt samarbete. Öppenhet och ett 10

11 ömsesidigt förtroende är grunden för ett konstruktivt samarbete. Vårdnadshavares delaktighet i förskolan möjliggörs genom att personalen är lyhörd för vårdnadshavares tankar och åsikter. Personalen beaktar familjers olika behov av samarbete. Utöver befintliga strukturer för samarbetet utvecklar förskolorna nya samarbetsformer som stödjer dialogen med hemmet. Detta innefattar även att möjligheter för inbördes växelverkan mellan vårdnadshavare skapas. - Personalen diskuterar med vårdnadshavare om hur fostringsgemenskapen ska organiseras på ett sätt som båda parterna är överens om. I samband med diskussionen informeras vårdnadshavare om sina egna och barnets samt personalens rättigheter och skyldigheter i förskoleundervisningen. - Fungerande kommunikation i form av daglig kontakt, telefonsamtal, utvecklingssamtal, föräldrasamlingar och olika evenemang är en naturlig del av vardagen. - Vårdnadshavare har möjlighet att besöka förskolan om de vill. Med tanke på barnet och verksamheten är det bra att komma överens med personalen om en lämplig tidpunkt. - Plan för barnets lärande/individuell plan (IP) om hur undervisningen arrangeras görs upp, uppföljs och utvärderas i samarbete med vårdnadshavare. Behovet av stöd bedöms även i samarbete med barnets vårdnadshavare. (se närmare punkt 7) - Under början av höstterminen arrangeras ett föräldramöte där läroplanen för förskoleundervisningen och förskolans verksamhetskultur presenteras. - Vårdnadshavare erbjuds också möjlighet att vara delaktiga i att ställa upp mål för, planera och utvärdera det fostrande arbetet i förskolan. - Personalen diskuterar regelbundet med vårdnadshavare om förskolans verksamhet och barnets utveckling. Vårdnadshavare informeras om hur uppgifter som gäller det egna barnet hanteras, hur information erhålls och överförs, samt om frågor i anslutning till sekretess. Därutöver är information om elevvård och dess förfaringssätt i förskolan tillgängliga åt vårdnadshavarna. I vår förskola förverkligas fostringsgemenskap med barnets hem på följande sätt: Följande förfaringssätt används vid problemsituationer i samarbetet mellan hem och förskola: 11

12 6.2 I FÖRSKOLAN Den yrkesverksamma personalen inom förskolan samt de övriga sakkunniga som arbetar med förskolebarn bildar en mångprofessionell fostringsgemenskap, vars verksamhet grundar sig på värderingar och verksamhetssätt som är gemensamma och har formulerats i olika styrdokument. Det betyder att var och ens kunnande och erfarenheter förenas för att skapa de bästa förutsättningarna för att främja välmående, trivsel och lärande samt att i ett tidigt skede upptäcka och ingripa i sådant som utgör hinder för barnens växande, lärande, utveckling och hälsa. Detta förverkligas genom att fostringsgemenskapen sörjer för, följer upp och utvärderar välbefinnandet och lärandet i hela förskolesamfundet, i enskilda förskolegrupper samt hos det enskilda barnet. Vårdnadshavarnas och barnets delaktighet genomsyrar ordnandet av förskoleundervisning, stödåtgärder och elevvård. I vår förskola förverkligas den mångprofessionella fostringsgemenskapen på följande sätt: Inom förskolans personal Med den konsultativa specialbarnträdgårdsläraren Med skolpsykologen Med övriga sakkunniga Med personalen i de andra barngrupperna 12

13 7 STÖD FÖR VÄXANDE OCH LÄRANDE Varje barn har rätt att alla dagar få kvalitativ förskoleundervisning samt stöd för sitt växande och lärande. Utgångspunkten för ordnandet av förskoleundervisning och stöd är dels hela undervisningsgruppens och dels det enskilda barnets starka sidor samt behov för växande och lärande. I första hand stöds utvecklingen av barnets positiva jaguppfattning och sunda självkänsla. Varje barns möjlighet till ett jämlikt medlemskap i gruppen ska värnas om. Behov av stöd bemöts, med lösningar både på gruppnivå och på individnivå samt i den pedagogiska miljön, genast då ett behov uppstår. Varje barn ska ges möjligheter att utvecklas och lyckas samt erbjudas tillräckliga utmaningar i förskolan. Förskolepersonalen är barnets viktigaste stöd i förskolan. Den pedagogiska sakkunskapen liksom personalens samarbete i att upptäcka behov av stöd och att planera samt att genomföra stödet är centralt. Resultat från hälsoundersökningar eller andra undersökningar av ett barn kan användas då behovet av stöd bedöms eller utreds. Vid behov planeras och genomförs stödet i form av ett yrkesövergripande samarbete. Förskolan samarbetar med barnets vårdnadshavare då behovet av stöd bedöms samt då stödet planeras och genomförs. Vårdnadshavare ska få information om stödåtgärderna samt möjlighet att ge sin syn på att stödet genomförs. Barnets delaktighet i processen ska beaktas. Stöd för barnets växande och lärande anordnas inom ramen för allmänt, intensifierat eller särskilt stöd. Stödet genomförs i enlighet med en trestegsmodell. Stödet ges i första hand som allmänt stöd. Då allmänt stöd är otillräckligt ges intensifierat stöd. Om det intensifierade stödet är otillräckligt ges särskilt stöd. Barnets stödbehov följs regelbundet upp och stödnivån anpassas då behovet av stöd antingen minskar eller ökar. Kontinuitet i stödet beaktas vid övergången från dagvård till förskola samt från förskola till skola. Barns eventuella stödbehov i förskolan beaktas, i mån av möjlighet, redan i dagvården vid övergången till förskolan t.ex. vid planering av assistenttjänster eller då förskolegrupper bildas. Särskild uppmärksamhet ska ägnas åt att bedöma behovet av stöd hos ett barn som beviljats uppskov med skolstarten. Grunden för det allmänna, intensifierade och särskilda stödet är en kvalitativ förskoleundervisning och förebyggande insatser i förskolan såsom mobbningsförebyggande arbete, personalens medvetenhet om sin roll som förebild för barnen och olika projekt. Stöd för växande och lärande ges huvudsakligen i barnets egentliga förskolegrupp i den egna förskolan. Genomförandet av stödet kan förutsätta att barnet flyttas till en annan förskolegrupp eller till en annan förskola som bättre tillgodoser barnets behov. Barnet kan beviljas transport till och från förskolan på basis av prövning. Principerna för ordnandet av stöd för växande och lärande i de svenska förskolorna i Esbo grundar sig på ett flexibelt sätt att utnyttja tillbudsstående resurser så att stödformerna svarar mot barnens behov. Utöver stödformerna inom ramen för allmänt, intensifierat eller särskilt stöd kan den kompletterande dagvården beaktas i planeringen av stödet för ett barn. Stödet för barnet planeras då som en helhet. De mål och stödåtgärder vilka planerats för att stödja barnets växande och lärande dokumenteras i Plan för barnets lärande eller i en individuell plan för hur undervisningen ska ordnas (IP). Planen för barnets lärande uppgörs för alla barn inom ramen för den allmänna förskoleundervisningen. För de barn som är i behov av intensifierat stöd uppgörs en tilläggsbilaga för att komplettera planen för barnets lärande. Den individuella planen (IP) görs upp för barn i behov av särskilt stöd. De mål och stödåtgärder som definieras i planerna ska stöda det enskilda barnets växande och lärande samt fungera som stöd för förskolepersonalens arbetsplanering och samarbete. Innehållet i barnets plan ökar även vårdnadshavarers kunskap om barnets situation vilket gör att de bättre kan stödja sitt 13

14 barn. För barn i förskolan kan planen för barnets lärande eller den individuella planen (IP) bygga på planen för barnets lärande och/eller habiliteringsplanen som gjorts upp inom dagvården samt, med vårdnadshavares tillstånd, eventuella utlåtanden av sakkunniga. De svenskspråkiga förskolorna i Esbo använder en gemensam modell för planerna. Barnets personliga egenskaper beskrivs inte i barnets plan. Barnets plan fylls i till de delar som är nödvändiga för att stödja barnets växande och lärande. Processer för och arbetsfördelning vid bedömning av behovet av stöd, planeringen och ordnandet av stödet beskrivs närmare i Handboken för ordnande av stöd och elevvård (tidigare Plan för barn och elever i behov av särskilt stöd). 7.1 ALLMÄNT STÖD Varje barn ska ha möjlighet att utgående ifrån egna förutsättningar få stöd för växande och lärande i alla situationer i förskolan. Grunden för förskoleundervisningen är en kvalitativ och mångsidig pedagogik som beaktar både gruppens behov och enskilda barns individuella behov. Fungerande daglig struktur och dagliga rutiner skapar ramarna för verksamheten. Pedagogisk handledning, smågruppsverksamhet och differentiering är centrala stödåtgärder inom det allmänna stödet i förskoleundervisningen. En plan för barnets lärande görs upp individuellt för varje barn som stöd för planeringen och genomförande av förskoleundervisningen. Vid uppgörandet av planen för barnets lärande utgår man ifrån barnets starka sidor. Planen tar fasta på att iaktta barnets färdigheter, att ställa upp mål för barnets lärande samt på att definiera stödfunktioner ifråga om barnets fysiska, psykiska och sociala växande och utveckling samt barnets inlärning inom olika områden. I planen definieras tidpunkt för uppföljning. Förskoleundervisningen för barnet kan även fördjupas eller breddas genom att ställa lämpliga målsättningar i planen för barnets lärande. Det språkliga observationsschemat beaktas i uppgörandet av plan för barnets lärande. Barnträdgårdsläraren bekantar sig med tillgänglig information om barnet och iakttar tillsammans med gruppens övriga personal barnet i olika situationer i förskoleundervisningen. Inom allmänt stöd uppgörs plan för barnets lärande av barnträdgårdsläraren, vid behov i samarbete med andra sakkunniga. Vårdnadshavare ges vid ett diskussionstillfälle möjlighet att ta del av planen. Under vårterminen följs planen för barnets lärande upp vid ett samtal med vårdnadshavare. Barnets delaktighet ska beaktas då egna mål ställs upp och utveckling uppföljs. 7.2 INTENSIFIERAT STÖD Barn som för sitt växande och lärande behöver regelbundet stöd eller flere olika stödformer samtidigt ges intensifierat stöd. Intensifierat stöd ges då det allmänna stödet inte är tillräckligt. Avsikten är att förebygga att barnets behov av stöd växer eller blir mångfasetterade. Genom det intensifierade stödet stöds barnets växande och lärande systematiskt och målmedvetet. Kvaliteten i och kvantiteten av stödet ska ordnas så att det motsvarar barnets utvecklingsnivå och individuella behov. Det intensifierade stödet inleds efter en pedagogisk bedömning av barnets växande och lärande. Den pedagogiska bedömningen görs av barnets barnträdgårdslärare i samarbete med (konsultativ) specialbarnträdgårdslärare. Vid behov kan andra sakkunniga delta i arbetet. De svenskspråkiga förskolorna i Esbo använder en gemensam blankett för uppgörandet av den pedagogiska bedömningen. 14

15 Inledandet, ordnandet och utvärderingen av det intensifierade stödet, samt vid behov barnets övergång till det allmänna stödet, behandlas av barnträdgårdslärare, (konsultativ) specialbarnträdgårdslärare och daghemsföreståndare utgående från den pedagogiska bedömningen. Ifall det från utvärderingen framgår att stödåtgärderna inom det intensifierade stödet inte är tillräckliga ska en pedagogisk utredning av behovet av särskilt stöd göras (se punkt 7.3). Det intensifierade stödet arrangeras i enlighet med plan för barnets lärande med tilläggsbilaga. Stödåtgärderna som planeras ska rikta sig till de delområden som barnet behöver utveckla utgående från den pedagogiska bedömningen. En plan för barnets lärande som är uppgjord inom allmänt stöd ska beaktas i planering av stödet. Planen för barnets lärande med tilläggsbilaga görs upp av barnträdgårdsläraren tillsammans med barnet och dess vårdnadshavare. Den konsultativa specialbarnträdgårdsläraren deltar, vid behov med den övriga personalen i förskolegruppen och/eller andra sakkunniga, i uppgörandet av planen med tilläggsbilaga. I den förminskade eller integrerade förskolegruppen uppgör specialbarnträdgårdsläraren tillsammans med behövliga sakkunniga planen för barnets lärande med tilläggsbilaga. Plan för barnets lärande med tilläggsbilaga inom det intensifierade stödet omfattar också barnets habilitering inom dagvården. Om barnet deltar i dagvård på sommaren före skolstarten ska stödåtgärderna planeras så att de täcker även denna tid. Barnets växande och lärande ska regelbundet, minst två gånger under förskoleåret, följas upp och utvärderas. I tilläggsbilagan definieras tidpunkten för uppföljning. Om det sker förändringar i barnets situation, justeras planen för barnets lärande med tilläggsbilagan så att den motsvarar barnets behov av stöd. Förskolan samarbetar med barnet och vårdnadshavare vid bedömning av behov samt vid planering, genomförande och uppföljning av stödet. 7.3 SÄRSKILT STÖD Särskilt stöd ges barn för vilka förskoleundervisning inte annars kan ordnas med anledning av svårigheter i anslutning till växande och lärande. Det särskilda stödet i förskoleundervisningen arrangeras huvudsakligen för barn med förlängd läroplikt. Syftet med det särskilda stödet är att ge barnet ett övergripande och systematiskt stöd så att hon har likvärdiga möjligheter till växande och lärande enligt egna förutsättningar tillsammans med sina jämnåriga. Beslutet om särskilt stöd är ett förvaltningsbeslut som fattas av undervisningschefen. I beslutet bestäms om frågor som är betydelsefulla för anordnandet av barnets förskoleundervisning. Som grund för beslutet ska en skriftlig pedagogisk utredning göras och barnet samt barnets vårdnadshavare höras. Den pedagogiska utredning görs på en blankett som är gemensam för de svenskspråkiga förskolorna i Esbo. Den pedagogiska utredningen görs av barnträdgårdsläraren, (konsultativa) specialbarnträdgårdsläraren och daghemsföreståndaren samt vid behov andra sakkunniga. I utredningen bifogas vid behov sakkunnig utlåtande. Då den pedagogiska utredningen sammanställs ska en eventuell tidigare pedagogisk bedömning och plan för barnets lärande i förskolan beaktas. Med vårdnadshavares tillstånd kan även andra dokument utnyttjas. Då den pedagogiska utredningen görs med tanke på barnets skolstart, deltar skolpsykologen och/eller specialläraren både i själva utredningen och i behandlingen av den. 15

16 Barnets hörande anordnas utgående från barnets utvecklingsnivå. Vid hörande genomgås barnets upplevelser av vad som är svårt och på vilket sätt barnet kan stödas. Hörandet av barnet och vårdnadshavare dokumenteras på samma blankett. I anslutning till hörande av vårdnadshavare begärs ett samtycke för beslut om särskilt stöd. Anordnandet av höranden antecknas i den pedagogiska utredningen. Ett beslut om särskilt stöd kan fattas utan föregående pedagogisk utredning om det av en psykologiskt eller medicinskt utlåtande framgår att förskoleundervisningen för barnet inte kan ordnas på annat sätt t.ex. pga. handikapp eller sjukdom. Det särskilda stödet arrangeras i enlighet med en individuell plan för hur undervisningen ordnas (IP). I den individuella planen definieras målen för barnets växande och lärande samt de pedagogiska metoder och stödåtgärder som barnet behöver utgående från den pedagogiska utredningen. De svenskspråkiga förskolorna i Esbo använder en gemensam blankett för den individuella planen. En plan för barnets lärande uppgörs inte för de barn som har en individuell plan (IP). Den individuella planen görs upp av barnträdgårdsläraren tillsammans med barnet och barnets vårdnadshavare. Den konsultativa specialbarnträdgårdsläraren deltar, vid behov med den övriga personalen i förskolegruppen och/eller andra sakkunniga, i uppgörandet av den individuella planen. I den förminskade eller integrerade förskolegruppen uppgör specialbarnträdgårdsläraren tillsammans med behövliga sakkunniga barnets individuella plan. I den individuella planen definieras också principer för uppföljning och utvärdering av barnets framsteg. Den individuella planen ska granskas så att den motsvarar barnets behov, dock minst två gånger under förskoleåret, och innehållet ska justeras alltid då barnets behov av stöd eller mål förändras. Den individuella planen omfattar också barnets habilitering inom dagvården. Om barnet deltar i dagvård på sommaren före skolstarten ska stödåtgärderna planeras så att de täcker även denna tid. Beslutet om särskilt stöd granskas före skolstarten eller vid behov ifall barnets stödbehov ändras. Ett beslut om särskilt stöd granskas under förskoleåret i enlighet med en pedagogisk utredning då det vid uppföljning av barnets individuella plan framgår att stödbehovet minskat och barnet eventuellt kan överföras till intensifierat stöd. Avslutande av särskilt stöd och övergång till intensifierat stöd är ett förvaltningsbeslut som fattas inom SDU av undervisningschefen. En pedagogisk utredning görs även inför skolstarten för de barn som omfattas av särskilt stöd i förskolan. Skolpsykologen och/eller specialläraren kan delta både i själva utredningen och i behandlingen av den. En pedagogisk utredning görs inför skolstarten för barn som i förskolan fått intensifierat stöd och som personalen anser att eventuellt är i behov av särskilt stöd i åk 1. Då deltar skolpsykologen och/eller specialläraren både i själva utredningen och i behandlingen av den. 16

17 A L L M Ä N F Ö R S K O L E U N D E R V I S N I N G ALLMÄNT STÖD INTENSIFIERAT STÖD SÄRSKILT STÖD Differentiering Flexibla arrangemang i förskoleundervisningen Övningar som stöder den sociala kompetensen Speciallärarens arbete i förskolan Olika kommunikationsmedel Hjälpmedel Flexibel användning av assistentresurs Elevvårdstjänster Alla former av stöd inom det allmänna stödet + Assistent som stöd Placering i förminskade/integrerade förskolegrupp (Finno) Stödgrupper i enlighet med specifik metod Terapier Tolkningstjänster Alla former av stöd inom det allmänna och intensifierade stödet + Specialundervisning Förlängd läroplikt KVALITATIV FÖRSKOLEUNDERVISNING, FOSTRINGSGEMENSKAP MED HEMMET OCH FÖREBYGGANDE INSATSER 7.4 STÖDFORMER INOM RAMEN FÖR ALLMÄNT, INTENSIFIERAT OCH SÄRSKILT STÖD I FÖRSKOLEUNDERVISNINGEN Differentiering Att differentiera undervisningen är det främsta sättet att beakta skillnader mellan barnen. Differentiering betyder att förskolans personal ändrar vägen för att nå målet, inte själva målsättningen. Barnens olika sätt att lära sig och deras olika arbetsrytm, intressen och färdigheter samt de emotionella behov som är förknippade med motivation och självkänsla uppmärksammas. Uppmärksamhet fästs även vid genusspecifika skillnader och skillnader i barnets bakgrund. Differentiering spelar en viktig roll för att väcka och upprätthålla motivationen att lära sig. Genom att differentiera förskoleundervisningen kan barnen ges lämpliga utmaningar och erfarenheter av att lyckas samt möjligheter att utvecklas och lära sig i enlighet med egna styrkor och utmaningar för utveckling. De tre viktigaste dimensionerna i differentieringen har att göra med omfattning, djup och tempo. Differentieringen kan gälla innehåll, de undervisningsmaterial och de metoder som används, arbetssätten, antalet aktiviteter och den tid som anslås för dem samt inlärningsmiljön. Olika kommunikationsmedel (se även tolkningstjänster) Barngruppens eller enskilda barns specifika behov för växande och lärande kan stödjas genom att använda olika kommunikationsmedel som stödjer tal, så som bilder eller tecken. 17

18 Hjälpmedel Barn har vid behov rätt till olika hjälpmedel, t.ex. dator, sittdyna eller speciallampa, för att lära sig och för att klara av förskolan. Assistent som stöd Assistent finns för att trygga barnet de grundförutsättningar hon behöver för att kunna delta i förskoleundervisningen och få erfarenhet av att höra till och fungera i en grupp. Det stöd som assistenten ger ska främja barnets initiativförmåga och möjligheter att klara sig självständigt samt stödja barnets självförtroende. Assistenten hjälper och stödjer barnet att klara av de dagliga rutinerna i förskolan, men också att utföra enskilda aktiviteter i anslutning till förskoleundervisningen eller habiliteringen enligt förskolepersonalens eller terapeuternas anvisningar. Stödet som assistenten ger riktar sig till ett enskilt barn, till flere barn samtidigt eller till hela barngruppen. Assistent som stöd är avsett att användas så att det enskilda barnet får det stöd som är definierat i tilläggsbilagan för planen för barnets lärande eller den individuella planen (IP). I mån av möjlighet kan assistentresurs som stöd användas flexibelt inom ramen för det allmänna stödet för att förbättra hela barngruppens förutsättningar till växande och lärande. Speciallärarens arbete i förskolan Målet med speciallärarens arbete i förskolan är att befrämja barnets förutsättningar för växande och lärande samt att stöda barn med eventuella svårigheterna i växande och lärande. Speciellt förstärks alla barns grundläggande färdigheter inför skolstarten. Mål för och innehåll i speciallärarens arbete anknyts till den övriga förskoleundervisningen. Speciallärarens arbete riktas huvudsakligen till hela barngruppen. Inom ramen för intensifierat och särskilt stöd arbetar specialläraren även med mindre grupper eller vid behov individuellt med barnet. Då ska speciallärarens arbete planeras så att det enskilda barnet får det stöd som är definierat i tilläggsbilagan för planen för barnets lärande eller den individuella planen (IP) Flexibla arrangemang i förskoleundervisningen Barngruppens eller enskilda barns specifika behov för växande och lärande kan stödjas genom strukturella arrangemang som flexibla lösningar gällande delning av barngruppen, arbetspassens, arbetsdagens och arbetsveckans struktur samt via andra strukturella arrangemang. Speciell uppmärksamhet fästs vid de dagliga rutinerna och arrangemangen kring dem. Övningar som stöder den sociala kompetensen Målet med övningar i social kompetens är att stärka barngruppens positiva egenskaper, hjälpa barnen finna nya sätt att fungera tillsammans med andra samt att stödja utveckling av barnens empati och moral. Övningar i social kompetens stärker det enskilda barnets möjligheter att utveckla en sund självkänsla. Placering i förminskade/integrerade förskolegrupp (Finno daghem) Ett barn, vars stödbehov i växande och lärande är sådana att förskoleundervisning i en liten grupp med specialbarnträdgårdslärare är ändamålsenlig, kan placeras i en förminskad/integrerad förskolegrupp i Finno daghem. 18

19 Stödgrupper i enlighet med specifik metod Inom ramen för Finno resurscentrums verksamhet erbjuds gruppverksamhet i enlighet med en specifik metod som leds av sakkunniga. Till grupperna samlas barn som har behov av den specifika metoden. Elevvårdstjänster Kärnan i det allmänna elevvårdande stödet är bemötandet mellan barn och vuxna i förskolans vardag. Personalen har också möjlighet att konsultera konsultativ specialbarnträdgårdslärare, specialläraren, skolpsykologen och hälsovårdaren samt andra sakkunniga, vilket är ett indirekt stöd för barnet. Ett utökat samarbete med andra vårdande sektorer och sakkunniga samt uppbyggnad av stödnätverk är en del av det intensifierat och särskilda elevvårdande stödet. Stödet är i högre grad inriktat på det enskilda barnets behov. Elevvård i förskolan definieras ytterligare under rubriken Elevvård. Terapier Ett barn kan erbjudas olika terapitjänster. Förskolan och terapitjänsterna samarbetar i syfte att skapa en helhet ur barnets synvinkel. Förskolan har inom ramen för samarbetet möjlighet till konsultation för att stödja barnets rehabilitering. Tolkningstjänster för barnet Tolkningstjänster hänvisar till tolkning med teckenspråk eller alternativ eller kompletterande kommunikation som stöder tal (t.ex. olika symbolsystem, punktskrift). Tolkningstjänster kan ges för ett barn för att trygga de grundförutsättningar hon behöver för att kunna delta i förskoleundervisningen. De som arbetar med barnet planerar tillsammans kommunikationsstödet i olika inlärningssituationer. Dessutom planeras de övriga stödåtgärderna, såsom individuella material för lärande. Utomstående sakkunniga kan vid behov konsulteras vid planering av tolkningstjänster för barnet. Specialundervisning Specialundervisning planeras som en stödåtgärd i förskolan för barn i behov av särskilt stöd. Specialundervisningen planeras och genomförs i enlighet med en individuell plan för hur undervisningen ska ordnas (IP). Förlängd läroplikt Om ett handikapp eller en sjukdom hos barnet medför att de mål som uppställts för den grundläggande utbildningen inte kan nås under nio år blir barnet läropliktigt ett år tidigare än vad som bestäms i lagen om den grundläggande utbildningen och läroplikten fortgår i 11 år. Syftet är att förbättra barnets förutsättningar så att barnet ska klara sig av den grundläggande utbildningen så bra som möjligt. Beslut om förlängd läroplikt fattas i regel innan läroplikten uppkommer. Då fattas även ett beslut om särskilt stöd för barnet. För ett barn som omfattas av förlängd läroplikt och som får särskilt stöd ska en individuell plan för hur undervisningen ska ordnas (IP) göras upp då förskoleundervisningen inleds. Det året då barnet deltar i den läroplansenliga förskoleundervisningen får hon specialundervisning. Undervisningen för barn som omfattas av förlängd läroplikt kan ordnas på följande alternativa sätt: barnet börjar i frivillig förskoleundervisning det år då barnet fyller 5 år, fortsätter ett år till i förskolan med läroplikt och inleder därefter åk 1 19

20 barnet inleder den läropliktsenliga förskoleundervisningen det år då barnet fyller 6 år och inleder året därefter åk 1 barnet inleder den läropliktsenliga förskoleundervisningen det år då barnet fyller 6 år och deltar i förskolan i två år och inleder åk 1 ett år senare, då barnet fyller 8 år. Ett separat förvaltningsbeslut är nödvändigt. Vårdnadshavare ska tillräckligt tidigt få information om de olika alternativen vid förlängd läroplikt och om konsekvenserna av olika val. Vårdnadshavare beslutar om barnet ska delta i den förskoleundervisning som föregår läroplikten. Förskoleundervisningens längd och inledandet av den grundläggande utbildningen ska planeras utgående från barnets framsteg, behov av stöd och helhetssituationen. 8 ELEVVÅRD Elevvården i förskolan kan ses ur två olika men lika viktiga perspektiv: den dagliga verksamheten i förskolan som stöder barnets växande och lärande samt elevvård som erbjuds av sakkunniga som inte tar del av verksamheten dagligen. De allmänna principerna för fostringsgemenskapen och förverkligandet av dem i förskolan, de förebyggande insatserna som ligger som grund för stödåtgärder och elevvårdstjänster som ges inom ramen för allmänt, intensifierat och särskilt stöd samt de förskolevisa planerna bildar tillsammans förskolans elevvård. Ansvaret för arbetet i förskolan ligger hos daghemsföreståndaren. Elevvården för hela förskolan koordineras och utvecklas i olika mångprofessionella nätverk. Mångprofessionella nätverk kan även bildas för att anordna elevvård och stöd för ett enskilt barn. En närmare arbets- och ansvarsfördelning beskrivs i Handboken för ordnande av stöd och elevvård. Endast de personer som omedelbart deltar i barnets förskoleundervisning eller arrangerandet av elevvården åt barnet får ta del av behandlingen av det enskilda barnets ärende. Med vårdnadshavares samtycke kan även andra delta i behandlingen av barnets ärende. När ärendet behandlas görs en anteckning om vem som inlett ärendet, vad frågan gäller, beslut om fortsatta åtgärder med motiveringar, vem som deltagit i behandlingen av ärendet och vilka uppgifter som lämnats och till vem. Inom Resultatenheten för svensk dagvård och utbildning används gemensamma botten för protokollförande av behandling av ett enskilt barns ärende. Ärenden som har att göra med hela förskolesamfundets välmående och allmänt främjande av hälsa behandlas mångprofessionellt utan hinder av bestämmelser för sekretess till skillnad från då enskilda barns ärenden behandlas. Inskolning till förskola: Barnen ges möjlighet att stifta bekantskap med sin nya förskola i förväg. Om barnet har tidigare varit i kommunal dagvård hålls ett överlåtelsemöte på våren före förskoleåret. Plan för barnets lärande som uppgjorts inom dagvården för barnet överlåts med vårdnadshavares godkännande till förskolan. Samarbete vid övergång från förskola till skola: Barnen ges möjlighet att stifta bekantskap med sin nya skola i förväg. 20

21 Skolpsykologen besöker barngrupper inom förskoleundervisningen och speciallärare arbetar systematiskt med förskolebarn under förskoleåret. Överlåtelsemöte med skolan hålls på våren. Plan för barnets lärande eller individuell plan i förskolan överlåts med vårdnadshavares godkännande till skolan. Vårdnadshavare har vid behov möjlighet att diskutera om barnets övergång till skolan även med skolans personal. Samarbete med den kompletterande dagvården Inom svensk dagvård i Esbo anordnas förskoleundervisning och den kompletterande dagvården huvudsakligen i samma barngrupp, i samma utrymmen och med samma personal. Principer för samarbete inom personalen har beskrivits i kap. 6 Fostringsgemenskap Om barnets dagvård anordnas någon annanstans eller med annan personal kommer förskolans personal överens med dagvårdens personal om principer för samarbete med det ifrågavarande barnets vårdnadshavares tillstånd. Förskolan samarbetar aktivt med social- och hälsovårdssektorn, speciellt med rådgivningen, barnens terapitjänster och barnskyddsmyndigheterna samt med övriga samarbetspartners som deltar i främjande av barnens växande och lärande. Förskoleundervisningen utgör en del av konsultativa specialbarnträdgårdslärarnas, skolpsykologernas och speciallärarnas arbetsområden. I Finno daghem hör resultatenhetens ergo- och talterapeut även till förskolans elevvård. 8.1 FRÄMJANDE AV HÄLSA OCH VÄLBEFINNANDE SAMT SÄKERHET I FÖRSKOLEUNDERVISNING I all verksamhet i förskolan beaktas barnets rätt till en sund och trygg uppväxt- och inlärningsmiljö. Barnens och personalens fysiska, psykiska och sociala hälsa, välbefinnande och säkerhet beaktas då förskoleundervisning och annan verksamhet i enheten planeras och förverkligas. Ramarna för uppföljning, utvärdering och övervakning av riskfaktorer definieras dels i nationella och kommunala säkerhetsanvisningar (t.ex. arbetsskyddslagen) samt dels på förskolenivå (t.ex. i ordningsregler). Risker för hälsa och välbefinnande samt säkerhet förebyggs. Eventuella riskfaktorer följs upp och utvärderas. Riskfaktorer för hälsa och säkerhet dokumenteras och brister åtgärdas omedelbart. Beredskap att fungera vid situationer, som kan utgöra risk för hälsa och säkerhet i förskolan, gäller all personal som befinner sig i enheten. Barnen och vårdnadshavare görs förtrogna med förskolans förfaringssätt vid eventuella olycksfall och krissituationer. Då oro gällande ett barns hälsa, välbefinnande och säkerhet väcks, diskuteras ärendet i första hand med barnets vårdnadshavare i enlighet med metoden Ta upp oro. Principer för arrangerandet av stöd och uppföljning av stödet som ges åt barn som får hälso- eller sjukvård ingår i planen för barnets lärande/den individuella plan (IP) som är uppgjord för barnet. För att kunna stödja barnet på rätt sätt samarbetar förskolan med barnets vårdnadshavare och eventuell vårdinstans. En kontaktperson utses från förskolans sida för detta ändamål. De individuella hälsoundersökningar och den individuella hälsorådgivningen ordnas som rådgivningstjänster enligt folkhälsolagen. I situationer där barnets växande och utveckling kan äventyras på grund av omständigheter i uppväxtmiljön samarbetar personalen med barnskyddsmyndigheter eller polisen för att barnet kan få det stöd hon behöver. I sådana situationer är den trygga vardagen i förskolan en betydelsefull stödåtgärd personalen kan erbjuda. Skyldigheten att göra barnskyddsanmälan i enlighet barnskyddslagen gäller hela personalen i enheten. 21

22 Förskolans Krisplan och Plan för förebyggande av och ingripande i mobbning, våld och trakasseri utvärderas och uppdateras årligen. Riktlinjer för förebyggande av och åtgärder vid olycksfall samt första hjälpen beskrivs i dagvårdens handbok som uppdateras centralt. Förskolans överenskommelser gällande dokumentation av risker för hälsa, välbefinnande och säkerhet: Förskolans personal har följande ansvarsfördelning för att åtgärda eventuella brister i den fysiska miljön: Förskolans personal har följande ansvarsfördelning för att följa upp och uppdatera Krisplanen Plan för förebyggande av och ingripande i mobbning, våld och trakasseri Förskolans personal har följande ansvarsfördelning för att göra barnen, vårdnadshavare och personalen samt övriga samarbetspartners förtrogna med instruktionerna: Krisplanen: Plan för förebyggande av och ingripande i mobbning, våld och trakasseri: Riktlinjer för förebyggande av och åtgärder vid olycksfall samt första hjälp: Övriga instruktioner: Dessa planer bevaras i: 22

23 8.2 PRINCIPER GÄLLANDE TRANSPORTER TILL OCH FRÅN FÖRSKOLEUNDERVISNINGEN SAMT SÄKERHETEN UNDER TRANSPORTER Främjandet av säkerheten i förskolan omfattar även säkerhetsfaktorer som ansluter sig till transporterna. Förskolan sörjer för säkerheten under resorna samt vid väntan på transport genom att komma överens om gemensamma förfaringssätt. Detta gäller även säkerhetsaspekten då vårdnadshavare själva skjutsar sina barn till och från förskolan. Barnet och vårdnadshavare ska få information både om väntetiderna vid transporterna och om övervakningen i anslutning till väntetiderna. Kontaktuppgifter till taxibolagen finns på enskild lista som görs upp av bildningssektorns ekonomienhet årligen och skickas till de förskolor där barn har transporter. Förskolorna sammanställer en lista över de barn i förskolan som beviljats abonnerad skjuts. I sammanställningen antecknas tider för skjutsarna och den/de ansvarsperson(er) som vidtalats att övervaka ankomst och avfärd. Förskolan anmäler en kontaktperson till taxibolaget årligen. Uppgiftsbeskrivning för ansvarspersoner i förskolan som vidtalats att övervaka de abonnerade skjutsarnas ankomster och avfärder: Förfaringssätt vid problemsituationer (t.ex. då skjutsen inte avhämtar barnet på morgonen, då skjutsen är försenad vid avhämtande från hemmet, då skolskjutsen är försenad vid avhämtande från förskolan): Regler för barnen att iaktta i väntan på skjuts: under resans gång: Överenskommelser med vårdnadshavare om säkerhetsaspekter då de själva skjutsar sina barn: Principer för information till hemmen om arrangemangen kring skjutsar: Principer för information till barnet om arrangemangen kring skjutsen: Principer för uppföljning och utvärdering av skjutsarrangemang: 23