Minnesanteckningar från möte 4 med Resursgrupp Tillgänglighet Land och Sjö, torsdag

Transkript

1 1(8) Handläggare Eva Ness 1 Minnesanteckningar från möte 4 med Resursgrupp Tillgänglighet Land och Sjö, torsdag Tid: torsdag, kl. 13:00 16:00 Plats: Hötorget, plan 2, Lindhagensgatan 100 Deltagare: Från handikapporganisationerna: Amir Amirriazi, DHR Britt-Marie Färm, HOS Jaan Kaur, DHR Anders Lissegårdh, HSO/RTP-S Göran Gustafson, SRF Lasse Persson, HSO/Neuroförbundet Gunnel Skårstedt, SRF Bengt Jansson, HSOs kansli Lennart Karlsson, SRFs kansli Från TF och WÅAB: Ditte Kahlström Jansson, SU/Hållbar utveckling Eva Ness, SU/Hållbar utveckling Åsa Tivelius, WÅAB Sten Sedin, Thyréns (1 b) Herman Johansson, arkitekt (1 b) Bo Baudin, Affärsförvaltare Banunderbyggnad, TA/Tunnelbana (1 e) Anna-Maria Landström, Specialist kvalitetsstöd, TA/Försäljning och Trafikkompetens/Verksamhetsstöd och uppföljning (punkt 1 g) Förhinder: Lars Eklund, HSO Tomas Hellström, HSO Pia Laurell, HSO Stockholms läns landsting Trafikförvaltningen Stockholm Leveransadress: Lindhagensgatan 100 Godsmottagningen Stockholm Telefon: Fax: E-post: registrator.tf@sll.se Säte: Stockholm Org.nr: Besök oss: Lindhagensgatan 100. Kommunikationer: Stadshagen/Thorildsplan

2 2(8) Minnesanteckningar 1. TFs och WÅABs ärenden 1 a) Välkommen och fastställande av dagordningen. Ditte hälsade välkommen. Några övrigtfrågor kom upp. Punkten om försäljningskanaler utgår, då Mats Ellman från Affärsutveckling blivit sjuk. Kommer på första resursgruppmötet i januari. Alla presenterade sig. 1 b) Information om Bromma bussterminal Sten Sedin har ritat den nya bussterminalen i Bromma. Herman Johansson, arkitekt, ritar på hela området förutom bostäderna. Idag är Bromma bussterminal ganska rörig med bussar på olika platser och plattformar där blåst och regn kommer åt. Den nya terminalen däckas över och man planerar att bygga bostäder ovanpå terminalen, som i Jakobsberg och Liljeholmen. Bussarna angör hållplatserna genom dockning. Dockan går längs hela bussen och möjliggör av- och påstigning vid alla dörrar. Det blir ingen speciell avstigningshållplats. Resenärerna går av vid dockan genom dörrar in i terminalen. Dörrarna stängs sedan och det är ingen risk för krock med andra resenärer i det läget. Man planerar inte för allokering i Brommaterminalen, men det kanske kommer i framtiden. Då krävs det väntplatser, som i Täby, där organisationerna har ställt kravet, kommenterade Ditte. Då SL kräver ett visst antal hållplatser i terminalen, går det inte att få till någon avstigningshållplats i samma plan som bussangöringen. En sådan hållplats hade då placerats antingen en trappa upp eller i källaren, vilket hade blivit krångligt. Bussarna kör in snett. Utgången ligger sedan snett till vänster. Om man går av i dörren längst bak är det ca 23 meter fram till dörren där man går ut. Ledstråk ska läggas. Hur hittar man om bussarna går från olika platser, frågade Lennart Karlsson Det är svårt att lära sig vägen. Vi måste få förarna att ha som vana att tala om vilken gate man ska gå ut genom, eller om det går att ordna på elektronisk väg. I Täby finns sådan information. Vi måste också titta på ledstråken, enligt Ditte. Det är förvånansvärt att SL jobbar med allokeringssystem när det inte är ett bra system, speciellt inte för någon som ser dåligt, sa Lennart Karlsson. Enligt Herman Johansson vill förarna släppa av så nära tunnelbanan som möjligt. Det finns flera vägar att gå, två genom köpcentret, en som är närmare tunnelbanan och en som är längre bort. Man kan också gå utomhus via torget till tunnelbanan. Dörren ut till torget är i änden av vänthallen. Viktigt att affärsidkarna inte ställer ut skyltar, blommor och annat, som man kan snubbla på om man inte ser så bra, menade Gunnel Skårstedt. Det kan vara svårt att få affärsidkarna att inte göra det, då de vill visa upp sina varor, menade Herman Johansson. Affärerna mynnar ut i entrén. För att ha råd att bygga terminalen, måste köpcentret gå bra, SL betalar 1 kr. I Skärholmen finns en avbalkad del i mitten där butiksägarna får ställa sina sker. Är det något man kan göra redan från början, frågade Gunnel Skårstedt. Man tänkt sig ett inomhustorg. Man ska försöka hålla gångarna fria, svarade Herman Johansson. Köpcentret kommer att ha en yta på m 2 och bussterminalen m 2. Det är viktigt att det finns väggar med torg mellan sig så att t.ex. parfymerier inte vetter

3 3(8) ut mot torget, då kan folk som är allergiska inte kan gå där, sa Bengt Jansson JM äger ytan, och kan få ta till sig synpunkterna, sa Herman Johansson.Fyra bussarangöringar ligger närmast centrum. Det blir en bit att gå från de längst bort placerade platserna. Angöringsplatserna längst bort i terminalen kommer inte att användas till en början. I terminalen blir det 13 hållplatser.det bussar som passera Bromma har tunnelbanan som mål. De kör in terminalen och sedan de kör vidare. Sten Sedin har ritat många terminaler, pratat med förare och fotograferat. Det är mest ledbussar som används och de backar rakt ut från angöringsplatsen och passerar långt bort från andra backande bussar. Bussarna är 18,7 m långa. Det är 8 meter mellan hållplatsstolparna i terminalen. En nackdel är att tunnelbanan ligger 1,6 m högre än bussterminalen. Man måste göra sluttande ramper eller installera hiss för att resenärer med t.ex. funktionsnedsättning ska kunna ta sig ner. Det behövs ramp utanför spärren samt ytterligare ett antal ramper inne i centrum för att klara nivåskillnaderna. De ska utformas så att det är lätt att ta sig fram. Diskuterades kring öppettider i terminalen. Om terminalen är öppen dygnet runt finns det risk att folk sover i terminalen. Det är dock viktigt att man har tillgång till hissarna, enligt Ditte, som är osäker om t.ex. SL ansvarar för gångarna i terminalen eller om det är köpcentret. Vi får ta med oss sådana frågorna. Det blir parkeringsgarage under terminalen och köpcentret. En cirkulationsplats byggs som blir entrépunkt till handelsplatsen och terminalen. Det blir skjutdörrar in och i terminalen. Från garaget går det hiss och ev. rullband. Två hissar planeras från garaget. Då ni ritar kommersiella lokaler kan ni ju påverka hur golvet utformas så att man tydligt kan se att det är gångytor som inte ska belamras med en massa saker från butikerna, tycker Lennart Karlsson. Att man tänker på att folk ska kunna använda hela området oavsett hinder eller inte. Att tänka i samma banor för hur en gångväg ser ut utomhus så att gångvägarna inomhus läggs så att det blir lätt att orientera sig. Att man vet att det är gångytor. Vi följer SLs riktlinjer när det gäller gångar t.ex. med kontrastmarkeringar. Det blir avstämningspunkt med tillgänglighetskonsult, enligt Herman Johansson. Inga pelare där bussarna kommer in i terminalen. Det kommer att finnas toaletter. Enligt Ditte kan det finnas anledning för Sten och Herman att komma tillbaka. Vi kan påverka SLs delar men inte utformningen av köpcentret. Beräknad byggstart om 2,5 år. En del börjar byggas redan i höst. Allt är troligen klart Avtalet mellan JM och SL är inte klart. JM äger större delen av marken idag. Även Stockholms stad äger en del. Scandic hotell kommer att rivas. 1 c)wåabs ärenden Åsa Tivelius tackade för alla synpunkter som kommit in från ett jättebra och konstruktivt möte man om WÅAB. WÅAB kommer kunna uppfylla de synpunkter som framförts. Åsa Tivelius vill att man skulle komma överens om ett datum för att åka ut med olika gamla fartyg. Man kan åka ut i skärgården året runt. Finns det någon kritisk tidpunkt, undrade Ditte. Åsa tror att man kan gör utflykten förutsättningslöst. Bengt tycker det kan vara en fördel att åka vintertid, så att man ser. Åsa pratar med trafikledningen, som får ta fram en bra resa, och mejlar datum till Ditte. Det datum då flest kan, blir det. OK för mötesdeltagarna att åka ut vid 9- tiden. Åsa vill veta antal personer som sitter i rullstol som kommer att vara med.

4 4(8) WÅAB ska datera upp sin hemsida. När ni får frågor om att.t.ex. resa med rullstol ring SL Kundtjänst, som skickar vidare till WÅABs trafikledning. Ni är alltid välkomna att ringa några dagar innan, då vet skepparen att en person med funktionsnedsättning ska ut och resa, då lösar man det på plats. Man har alltid extra bemanning. Allt går inte att skriva i text, men informationen ska förbättras på hemsidan. Det går att skicka mejl. WÅAB använder sig av SL Kundtjänst. Om SL Kundtjänst ska kunna svara på tillgänglighetsfrågor om WÅAB-trafiken och sjötrafikfrågor måste det in i utbildningen. Ditte tar med sig frågan så att de som svarar på tillgänglighetsnumret får rätt kompetens. Frågor gällande maten ombord kan WÅAB styra vid nästa upphandling. Nu kan man trycka på dem som har verksamheten ombord. Leif tog upp kopplingen mellan färdtjänst och Stavsnäs. Man bör koppla med busstrafiken. Den buss Leif skulle resa med från Östanå brygga hade gått sönder och det kom ingen buss. De som väntade fick ingen information. Åsa tar med sig frågan om koppling fartyg och buss, så att man informerar om bussen inte kommer. WÅABs trafikplanering är öppen dygnet runt. Från april 2014 får man resa fritt med WÅABs trafik när man har färdtjänstkort. Även medföljare får resa gratis. Det gäller alla fartyg, även de som kör för WÅAB. Undantag är Cinderella, vad vi vet idag. Åsa kollar om SL Accesskortet gäller på Cinderella och återkommer till Ditte. Lennart efterlyste skriftlig information så att man kan informera sina medlemmar. SL Access på WÅABs fartyg och för dem som kör för WÅAB och ev. undantag. Trolig avgift. WÅAB har reskassa och zoner. Praktiskt problem är att reda ut WÅABs zoner och SLs zoner. Man jobbar på att gå över till SL Access. Viseringsutrustning kommer att finnas på båtarna från hösten. Både månadskort och reskassa samt något annat betalningssätt. Remsan kanske, föreslog Bengt Jansson och mötesdeltagarna fick sig ett gott skratt. Åsa ser till att det kommer ut information hur det ska fungera. Om ni har ytterligare frågor mejla dem till Ditte, som v b till Åsa. Åsa skriver ihop information som mejlas ut. 1 d) Information om spårsänkningar Bo Baudin jobbar enbart med tunnelbanan och har tagit över projektet med spårsänkningar. Utställning över arbetet finns på plan 2. Det finns 6 stationer kvar att åtgärda i projektet. Under hösten pågår arbete med Johanneshov och Skärmarbrink. Det finns planer att utföra Råcksta efter årsskiftet, då man även ska byta makadammet under spåren där. Det kommer att ske både vågrätt och lodrätt. Det tar totalt två veckor att åtgärda en plattformssida. Avståndet mellan plattform och vagn är A och O för en som reser med rullstol, enligt Amir. Enligt Bo kollas hur tätt man kan komma utan att öppning och stängning av dörrarna påverkas. Avståndet påverkas också av hur fullt tåget är. Bäst är att gå på vid den rakaste delen av plattformen. Det finns värdar på stationer som kan hjälpa till om man t.ex. inte ser. Om det inte finns några vädrar kanske man kan ta hjälp av medresenärer.

5 5(8) Det bästa är att söka sig mot den rakaste delen av plattformen, eller i ändarna på perrongen. Även om man har ledsagning kan man fastna, enligt Amir. Ditte har aldrig hört att man inte kommit av eller på p.g.a. mellanrum mellan vagn och plattform. Enligt Bo kan man markera de ställen där man kan gå av. Det blir en utvecklingsfråga på lång sikt. I dagens trafik går det inte att göra så mycket. Problemet är olika tågtyper med dörrar på olika ställen, enligt Ditte. Under 2014 kommer Råcksta, Hässelby Gård, Gullmarsplan och Gamla stan att åtgärdas. Vid Gullmarsplan byts även plattformselementen. Det är den yttersta delen på plattformen som byts ut. Den börjar bli dålig. Det kommer även att bli en skyddszon om man skulle ramla ner. Tidplanen för arbetet inte klar. Man börjar med plattformen på den södergående sidan i år. Arbetet med den norrgående delen av plattformen sker förhoppningsvis under 2014 tillsammans med åtgärder vid Skärmarbrink. Tillgängligheten på plattformarna är viktig för handikapporganisationerna. SL Kundtjänst kan inte se vilka plattformar som är åtgärdade svarade Bo på fråga från Lennart Karlsson. Den informationen får läggas in i reseplaneraren samtidigt som vi lägger in hissar och rulltrappor, enligt Ditte. Mejla synpunkter till Ditte som v b till Bo. Det blir taktila stråk över allt. Eftersom plattformarna åtgärdas vid olika tillfällen är det viktigt att plattformarna inte blir olika utformade, påpekade Lennart Karlsson. De taktila stråken försvinner inte för att man sätter dit nya plattformselement, svarade Bo på fråga från Lennart. Jenny Carlsson och Ylva Preutz Papantoni tog fram material i samarbete med handikapporganisationerna 2011 kring detta. Vid Gamla stan finns det konst på plattformarna att ta hänsyn till. Man har bl.a. diskuterat att pumpa upp plattformen. Det finns ännu ingen praktisk lösning. Hela Gamla stan är ju pålad och spåren ligger fast. Projektet håller på och undersöker hur man ska kunna lösa uppgiften. Planen är att arbetet ska göras under Ditte avslutade genom att säga att vi får anledning att titta på detta. Vi vill påverka ombyggnaderna. 1 e) Information om försäljningskanaler Utgår. 1 f) Enkätredovisning ljudinstallation Hökarängen Anna-Maria Landström, Specialist kvalitetsstöd på TA berättade om en undersöknings om man låtit ett undersökningsföretag Markör göra i slutet av augusti och början av september i år avseende en ljudinstallation (konst) på Hökarängens tunnelbanestation, där man intervjuat ca 300 personer som befunnit sig på plattformen vid olika tillfällen. Man har också låtit intervjua boende intill stationen. Man har sett att mätningarna är representativa. Det spelade ingen roll hur ofta man reser. Information hade gått ut i förväg om att installationen skulle göras. Efter denna installation finns inget behov av att installera något liknande någon annan stans, enligt Ditte. Det är bra att få erfarenhet. SRF hade gjort vissa påpekanden som man tagit till sig. Leif efterlyste enkätredovisningen inlagt i ett

6 6(8) Worddokument för läsbarhet. Anna-Maria Landström mejlar till Ditte som skickar vidare. 2. Ärenden från organisationerna 2 a) Ledsagning Nybroplan- pendlarbåt, ledsagning Täby Enligt Ditte har SL tagit över en kiosk vid kajen på Nybroplan, där pendelbåtarna lägger till. Man vill kunna använda kiosken till att sälja biljetter samt att kunna ha ledsagning till spårvagnar som går i närheten. Projektledaren Anders Rörby skulle återkomma till Ditte när allt är fixat. Planerna är inte så långt framskridna men Ditte ville ända ta upp detta med handikapporganisationerna. Båten lägger till vid tre olika platser, beroende på vattenståndet. Ditte har ingen tidplan för genomförandet. När ledsagningen fungerar ska man ringa till SL Kundtjänst. Det finns ingen ledsagning vid Täby Centrum idag. Vi måste ut och titta. Enligt vad Ditte har hört ska Täby nya bussterminal ha öppnats, trots att allt inte är klart Kommunen ville att den skulle öppnas. Vändplats, färgsättning och annat ska vara utfört enligt våra önskemål. Vi får kolla hur det blev i verkligheten i början på nästa år. Då får vi också kolla avstånden mellan olika platser med tanke på ledsagningen. Bussförarna utför ingen ledsagning. Vi måste titta på andra lösningar. Ditte kollar hur man tar sig dit och kommer med förslag på datum innan första resursgruppmötet Hela resursgruppen bör följa med. 2 b) Vad innebär 60-dagarsgränsen på biljetter? 60-dagarsgränsen gäller endast för kort som laddats via Mitt SL. Inga andra biljetter berörs. Reskassan på ett registrerat SL Accesskort försvinner inte. Amir hade inte fått information om reskassan och zonerna av spärrvakten och blivit bötesfälld när han varit ute och rest utanför på kortet registrerade zoner. TF har nu en resenärsombudsman Per Ekberg, som kommer att ta hand om alla frågor som gäller för våra resenärer, som känner sig illa behandlade av SL. Det här är en sådan fråga. Ditte bjuder in Per Ekberg till resursgruppmötet i januari. Ryckig körning på tunnelbanan är också en sådan fråga. Ditte berättade att hon och Ylva är mer än överhopade med arbete. De hade haft arbetsplanering inför 2014 och insåg då att de måste klona sig för att hinna med alla arbetsuppgifter. Ditte har insett att hon inte kan ta på sig nya uppdrag. De uppdrag som hon får måste komma via budget och via ledningen. Inga nya projekt förutom sådana uppdrag kommer att påbörjas. Vi ska avsluta sådant som vi har påbörjat, som t.ex. Täby Centrum. Ditte har 65 olika uppdrag att ta hänsyn till och det blir varken hackat eller malet. Amir frågade vad som händer med de projekt som är på gång. Ditte svarade att de som kommer från TFs lednings måste genomföras. Lennart protesterade, då upplägget, som Ditte presenterade, inte stämmer överens med de intentioner som finns i avtalet mellan SL och handikapporganisationerna. Ditte svara att det är bra att organisationerna kommer med input, men att handikapporganisationerna inte kan komma med arbetsuppgifter. Ditte kan inte självmant ta på sig flera uppgifter.

7 7(8) Organisationerna har full respekt för Dittes och Ylvas arbetssituation. TF måste ju se att det krävs mera resurser. Det blir nytt samverkansavtal nästa år kanske kan något göras då. Fram till sommaren får Ditte hjälp av konsult. Hur kan handikapporganisationerna närma sig TFs ledning i dessa frågor, frågade Leif. Jens Plambeck är TFs representant som avdelningschef för Strategisk utveckling, svarade Ditte. Revisorerna vet också om att vi är underbemannade. Kan det räcka med att organisationerna ber att få ett möte med Jens för att diskutera dessa frågor. Bengt tycker frågan bör lyftas på nästa beredningsgruppsmöte, samverkansråd eller med TFs chefer. Leif föreslog att man internt inom organisationerna diskuterar hur de kan hjälpa till. Det är också viktigt att avsluta saker, sa Ditte och sedan gå igenom bevakningslistan. Hur får organisationerna kontakt med Per Ekberg, frågade Bengt. Ditte svarade att vi bjuder in honom till första resursgruppmötet i januari. Leif tycker att resenärsombudsmanen bör kunna nås via knappval på Resenärsombudsmannen är till för dem som blir illa behandlade i SL-trafiken för övriga ärenden ringer man SL Kundtjänst. 2 c) A35, information om synpunkter som har lämnats Ditte har sökt information men inte fått något svar. Ditte återkommer via mejl. 2 d) Ryckig körning på tunnelbanan Se under punkten 2 b). Tas upp med resenärsombudsmannen Per Ekberg. Efter kontakt säger Per Ekberg att hans som resenärsombudsman inte är till för den här typen av frågor utan då ska man vända sig till SL Kundtjänst. Ditte läste upp ett svar från affärsförvaltaren. Man jobbar med dessa frågor på olika sätt. Man kan också ringa SL Kundtjänst och klaga Övrigt 3 a) Varför har larmtelefonen försvunnit på plattformarna i tunnelbanan? Enligt Amir fanns det tidigare larmtelefon med knapp på plattformarna. Från början var det ett test. Telefonerna finns inte kvar längre. Amir tycker att man bör kunna nå larmcentralen via knapp på en larmtelefon. Enligt Lennart Karlsson hade man diskuterat hur man skulle kunna hitta dessa telefoner. Säkerhet hade sagt att man lagt det hela på is. Det är mera en trygghetsfråga än en tillgänglighetsfråga. Skicka mejl till Kent Martin, sa Ditte. kent.martin@sll.se. Britt-Marie Färm tog upp hissar och deras placering. Hissarna är TV-övervakade, men inte gångarna dit. Ditte sa att det skulle behövas en workshop mellan säkerhet, tillgänglighet och trygghet, men Ditte hinner inte med det i dagsläget. En sådan workshop får anordnas när det finns tid. Vi skickar anteckningarna till TryggC.

8 8(8) 3 b)smuts under ramp på bussar Frågan togs även upp under samverkansrådet i november. Frågan skickas till Lisa Svennberg på TA. 3 c) Allergi och hundar i Tvärbanans fordon på Solnagrenen Ditte har fått frågan via SL Kundtjänst. De som har tagit fram A35-vagnen måste ha tänkt till, tycker Ditte. Enligt Bengt är det olika system för var hundarna får vara i de olika fordon som finns i SL-trafiken. En översyn bör göras. Det är bättre ventilation i mitten på tunnelbanevagnarna. Ditte har lyft frågan till C30-projektet, då det är en jätteviktig fråga. Ditte kollar hur det är med A35-vagnen för att kunna återkoppla till kunden. Workshop läggs på is. Får vi ta upp senare och se hur lång vi kan komma, trots olika typer av vagnar. På Roslagsbanan är det bara tillåtet att ha med hund i en vagn. Ditte avslutade mötet genom att tacka för år. Det har varit ett roligt och nyttigt år och det är roligt med dessa möten! God Jul och Gott Nytt År! Antecknat av Eva Ness