NAMN TITEL DATUM Hélène Holm Tappert Förskolechef Kvalitetsrapport. Stockby förskola

Transkript

1 NAMN TITEL DATUM Hélène Holm Tappert Förskolechef Kvalitetsrapport Stockby förskola

2 Innehållsförteckning 1 Förutsättningar för genomförande Metoder och verktyg som har använts för uppföljning och utvärdering Måluppfyllelse resultat och analys Kunskaper, utveckling och lärande Normer, värden och inflytande Varje förskolas utveckling - systematiskt kvalitetsarbete Övergång, samverkan och omvärld Identifierade utvecklingsområden... 8 Stockby förskola, Kvalitetsrapport 2(8)

3 1 Förutsättningar för genomförande Stockby förskola består av 3 avdelningar med öppettiden 6.45/ Avdelning Myran består av 14 barn ht och 15 barn vt i åldrarna 1-2 år, 2,8 anställda, avdelning Igelkotten består av 17 barn i åldrarna 2,5-4 år, 3 heltider och avdelning Ekorren består av 19 barn ht och 21 barn vt i åldrarna 4-5 år, 3 heltider. På förskolan arbetar 8,87 pedagoger varav fyra förskollärarare under ht och två till tre under vt. Under läsåret har det varit en del personalförändringar p.g.a. pensionavgång och personal som slutat pga byte av arbetsplats. En barnskötare har fortsatt sin distansutbildning till förskollärare men är from mars månad föräldraledig. Pga problem att rekrytera föskollärare anställde vi en barnskötare som tidigare arbetat på förskolan vilket fungerat mycket bra. From april månad lyckades vi rekrytera en ny förskollärare. Under läsåret har vi också haft en del kortidssjukfrånvaro vilket tillsammans med övriga förändringar enligt ovan medfört en ökad arbetsbelastning på kvarvarande pedagoger eftersom det inte finns tillräckligt med resurser till vikarier samt att det finns svårigheter med att rekrytera personal. Arbetsklimatet är trots alla förändringar trivsamt, trevligt och stimulerande. Under våren har vi fyllt på med fler barn på förskolan p.g.a. efterfrågan av platser och för att förbättra ekonomin. Vi har haft inskolningar under både höstterminen och vårterminen vilket medfört en ökad arbetsbelastning p.g.a. att verksamheten måste anpassas till de nya barnens behov eftersom inskolningstiden är en viktig grund för att skapa trygghet och trivsel. På förskolan finns en förskollärare som är platsansvarig när förskolechefen inte är på plats. Två pedagoger är inköpsansvarig för olika typer av material. Förskollärarna på avdelningarna är huvudansvariga för det pedagogiska utvecklingsarbetet. En stor del av administrationen sköts fortfarande av mig som förskolechef förutom inköp samt anställningar och tjänstgöringsrapporter vilket är till stor hjälp men arbetsbördan och variationen av arbetsuppgifter är fortfarande alldeles för stor. Vi arbetar kontinuerligt med omstruktureringar av miljön för att få en stimulerande och inbjudande miljö med många mötesplatser både inne och ute. P.g.a. lokalernas utformningär är det svårt att ta in fler barn än högst barn per läsår. Under vårterminen har vi haft 53 barn inskrivna vilket inte är optimalt för den pedagogiska verksamhetet för barn och personal. Föräldrarna är mycket nöjda och trygga. Detta kan vi utläsa av ett mycket bra resultat från brukarundersökningen samt av den dagliga kontakten med föräldrarna och via utvecklingssamtal med alla föräldrar. Vi har inte haft råd med några större investeringar. Vi har lyckats få en ekonomi i balans tack vare att vi fyllt på med fler barn under vårterminen och endast till en del täckt upp med vikarier under personalens frånvarao. Men för att kunna behålla den goda kvaliteten och för att kunna leva upp till läroplansmålen är det nödvändigt att utöka resurserna för att kunna täcka upp vid sjukfrånvaro och kompetensutveckling. Det är viktigt med kontinuitet för små barn med personal som de känner och som kan verksamheten. Det går inte att spara mer på förskolan, personalen orkar inte mer, barnens välbefinnande och säkerhet måste fortsätta att tryggas. Vi har fortfarande ingen möjlighet att källsortera våra sopor vilket är förskräckligt med tanke på kommunens miljömål. Dock har vi numera möjlighet till sortering av matrester vilket är mycket positivt. Fastighetsägarna har även ordnat med egna skåp för soporna. Vi väntar fortfarande på att kommunen och fastighetsägarna ska åtgärda den bristande källsorteringen.. 2 Metoder och verktyg som har använts för uppföljning och utvärdering Varje läsårsstart reviderar vi enhetens arbetsplan för att konkretisera läroplansmålen och de gemensamma åtagandena/målen. Läroplansmålen och våra åtaganden/mål för enheten utvärderas och redovisas i en kvalitetsrapport varje läsår. Vi har fortsatt använda projektstrukturen för pedagogisk reflektion och dokumentation och för att systematisera kvalitetarbetet. I strukturen ingår en reflektions- och uppföljningsstruktur som delvis har genomförts på dagtid men vi har även avsatt Stockby förskola, Kvalitetsrapport 3(8)

4 tid på arbetsplastsmötena. Projektstrukturen har bidragit till att hitta en bättre systematik av uppfölningsarbetet men att det ibland varit svårt för pedagogerna att hitta tid. Avdelningarna har även gjort en sammanfattning av utvecklingsarbetet av hela läsåret i projektstrukturen där de redovisat sina förbättringsområden. Utifrån avdelningarnas läsårsutvärdering sammanställer förskolechefen förskolans arbete i en kvalitetsrapport. Utvecklingsarbetet på förskolan planeras och diskuteras på arbetsplatsmötena med all personal samt en gång i veckan där en representant per avdelning träffas för information, reflektion och diskussion. Enligt ett rullande schema har vi haft utvecklingsgruppsmöten där en förskollärare per avdelning träffas för att planera, reflektera och utvärdera utvecklingsarbetet. Avdelningsmöten på kvällstid förläggs till största delen på samma tid för alla avdelningar för att kunna utveckla samverkan och miljön på förskolan. Informations- och reflektionsmöten genomförs regelbundet en timme varje vecka då en pedagog per avdelning är representerad. Ett informationsblad delas ut vid varje informationsmöte. Utvecklingsarbetet och beslut på förskolan planeras och diskuteras på arbetsplatsmötena med all personal samt under reflektions/diskussionsmötena varje vecka och under utvecklingsgruppsmötet där en förskollärare per avdelning träffas regelbundet i 1,5 timme per vecka. Kvalitetsrapporten, resultat från brukarundersökningen och från medarbetarenkäten samt den dagliga dialogen med föräldrarna ligger som grund för nya åtaganden/mål på förskolan. Vi har tack vare pedagogernas engagemang, vilja och flexibilitet samt att vi fokuserat på våra mål och åtaganden kunnat fortsätta att förbättra verksamheten på förskolan. Barnen har haft möjlighet att påverka och vara med och planera olika aktiviteter och behov av material genom intervjuer med de äldsta barnen på förskolan och via samlingar på respektive avdelning samt via barnråd på förskolan med några barn per avdelning. Föräldrarna har via föräldrarådet, föräldramötet och den dagliga dialogen haft möjlighet att påverka innehållet i verksamheten och de har även haft möjlighet att delta på de gemensamma sociala aktiviteterna som sommarfesten, äppelfesten och luciafirade. En föräldrarådsrepresentant har även deltagit i utbildningsförvaltningens årliga kvalitetsuppföljningsmöte samt återkopplat från mötet till övriga i föräldrarådet. Vid behov konsulterar vi specialpedagog och förskolepsykolog m.fl. för stöd och rådfrågning för att skapa en verksamhet för barnets/barnens bästa. Medarbetarsamtal och lönesamtal har genomförts. 3 Måluppfyllelse resultat och analys 3.1 Kunskaper, utveckling och lärande Tack vare att vi valt att använda två av våra utvecklingsdagar att hämta inspiration och kunskap om hur vi kan använda våra lärplattor i vardagsarbetet på förskolan så har arbetet med att utveckla arbetet med IT utvecklats, några avdelningar har med hjälp av lärplattan gjort egna filmer och barnen har själva också använt dem att dokumentera med. Men för att avdelningarna ska kunna komma vidare med att utveckla arbetet behöver vi investera i en lärplatta per avdelning samt köpa in fler projektorer, stativ och andra digitala hjälpverktyg. Men pga av dåliga ekonomiska förutsättningar så har vi inte haft råd att investera i fler digitala hjälpmedel. Avdelningar har arbetat olika mycket med lärplattan i barnens vardag pga att det inte funnits tillräckligt många lärplattor tillgängliga. För att få ta del av hur Kalvhagens förskola arbete med IT samt för att få ännu mer inspiration och ytterligare öka kunskapen om hur vi kan använda lärplattan som ett verktyg för att utmana barns lärande och ge dem flera utrycksätt har vi till hösten bokat in ett studiebesök på Kalvhagens förskola. Nästa läsår kommer vi att fokusera på att utveckla arbetet med film. Stockby förskola, Kvalitetsrapport 4(8)

5 Det finns mycket kompetens på förskolan både bland personal och barn men vi har inte haft de ekonomiska förutsättningarna att komplettera med fler digitala hjälpmedel för att underlätta den fortsatta utvecklingen på förskolan. Som det är nu försvåras organisationen av vardagsarbetet med IT på grund av det inte finns en lärplatta per avdelning tillgänglig Utveckla arbetet med IT/IKT som ett verktyg så att barnen ges fler uttrycksätt Vi har påbörjat vårt arbete med att utveckla IT på förskolan. Vi har kommit en bit på väg. Vi har på våra utvecklingsdagar varit på två workshops på Lärcenter där vi fått prova olika sätt att arbeta med appar på lärplattan samt fått tips om olika typer av appar. Vilket varit mycket inspirerande och lärorikt. Vi har köpt in två lärplattor och ska beställa två stativ. På förskolan finns redan en dator och en smartphone per avdelning samt två projektorer, en dokument kamra samt digitala mikroskåp. Pedagogerna använder lärplattorna mera nu i det dagliga pedagogiska arbetet med barnen. Men för att vi ytterligare ska kunna utveckla arbetet med IT behöver vi investera i flera lärplattor och projektorer så att det finns en per avdelning. Till hösten har vi bokat ett studiebesök på Kalvhagens förskola för att få ännu mera inspiration om hur man arbetar med IT som ett verktyg för att ge barnen fler uttrycksätt samt för att få ta dela av deras arbete med IT. Nästa läsår kommer vi att fokusera på att utveckla arbetet med film. 3.2 Normer, värden och inflytande Barns åsikter och tankar är i fokus i det dagliga aktiviteterna och rutinerna. Pedagogerna förändrar i miljön utifrån barnens behov och intressen för att stimulera och utmana barnens lärande. Materialet är synligt och tillgängligt både inne och ute och pedagogerna har tillsammans med barnen genomfört barnråd ca en gång per månad, vilket har inneburit att barnen fått en ökad möjlighet till delaktighet och inflytande. Barnråden har förberetts på respektive avdelning. Barnen är tack vare en stimulerande miljö och tack vare pedagogernas förhållningssätt självständiga individer med stark självkänsla. Målet att barns åsiker och tankar tas tillvara kommer inte vara ett utvecklingsområde nästa läsår eftersom det ingår i det vardagliga arbetet. Personalen observerar och lyssnar in barnens åsikter och tankar, behov och intressen i det dagliga arbetet. Vi har under våra diskussioner på möten och utvecklingsdagar kommit fram till att interkulturalitet är ett område som ingår i vårt dagliga värdegrundsarbete och i vårt dagliga arbete mot didkriminering och kränkande behandling. De böcker som är inköpta har används på avdelningarna, framförallt med de äldre barnen.vi arbetar dagligen med att barnen ska visa hänsyn och respekt mot varandra genom att lära barnen att hjälpa och stötta varandra och att alla är lika viktiga samt genom att lyssna på varandra så att alla får komma till talls. Interkulturalitet kommer fortsättningsvis inte vara ett utvecklingsmråde men att det ingår i det dagliga pedagogiska arbetet med barnen. Vi har tack vare att vi fokuserat på interkulturalitet kommit fram till att det finns i vår vardag och att det är bra att fördjupa sig i vissa områden, delar av läroplanen för att få syn på hur vi arbetar och på vars och ens förhållningssätt och bemötande. Vi har fått en annan förståelse och respekt för att alla människor har en egen kultur som de bär med sig oberoende varifrån man kommer. Indikatorer Enheten är certifierad med Grön Flagg Utfall Nej Mitt barn känner sig tryggt i förskolan 98,9 % Att barns åsikter och tankar tas tillvara Vi har uppfyllt målet genom att vi i det dagliga pedagogiska arbetet förändrar i miljön utifrån barnens behov och intressen för att stimulera och utmana barnens lärande. Materialet är synligt och tillgängligt både inne och ute och vi har haft barnråd ca en gång per månad då två pedagoger ett ett barn per avdelning är representerade vilket har har gett barnen en ökad möjlighet till delaktighet och inflytande. Barnråden har förberetts på respektive avdelning. Barnen är tack vare en stimulerande Stockby förskola, Kvalitetsrapport 5(8)

6 miljö och tack vare pedagogernas förhållningssätt självständiga individer med stark självkänsla. Vi kommer inte fortsätta att ha det som ett utvecklingsområde pga att personalen observerar och lyssnar in barnens åsikter och tankar, behov och intressen i det dagliga arbetet Känna delaktighet i sin egen kulur och utveckla känsla och respekt för andra kulturer Vi har uppfyllt målet, vi har använt de böcker som inhandlats i det dagliga arbetet med barnen samt kommit fram till att interkulturalitet är ett område som ingår i vårt dagliga värdegrundsarbete och i vårt dagliga arbete mot didkriminering och kränkande behandling. Vi arbetar dagligen med att barnen ska visa hänsyn och respekt mot varandra genom att lära barnen att hjälpa och stötta varandra och att alla är lika viktiga samt genom att lyssna på varandra så att alla får komma till talls. Interkulturalitet kommer fortsättningsvis inte vara ett utvecklingsmråde men att det ingår i det dagliga pedagogiska arbetet med barnen. Vi har tack vare att vi fokuserat på interkulturalitet kommit fram till att det finns i vår vardag och att det är bra att fördjupa sig i vissa områden, delar av läroplanen för att få syn på hur vi arbetar och på vars och ens förhållningssätt och bemötande. Vi har fått en annan förståelse och respekt för att alla människor har en egen kultur som de bär med sig oberoende varifrån man kommer. 3.3 Varje förskolas utveckling - systematiskt kvalitetsarbete Projektstrukturen är bra för att få in systematiken i kvalitetsarbetet men den är för omfattande och vissa frågeställningar är inte relevamnta. Överlag har avdelningarna hittat en organisation på avdelningarna som fungerar bättre än tidigare år. Vi har utvärderat den och kommit fram till att den är för omfattande och innehåller för många sidor och ibland har det varit svårt att hitta tiden att arbeta i den. Avdelningarna har under två Ap-möten följt upp och utvärderat temat och projekten som pågår på avdelningarna. På utvecklingsdagen i maj gjordes en sammanställning av temat, projekten och våra åtaganden/mål. Vi ska fortsätta att dokumnetera temat, projekten och våra åtaganden/mål i projektstrukturen men revidera några frågeställningar samt komma ihåg att frågeställningarna är en hjälp i utvärderingsarbetet men att man inte behöver besvara alla frågorna eller fylla i alla sidorna. Det är viktigt att arbetet med projektstrukturen inte blir ett merarbete i kvalitetsarbetet, att man inte ska behöva känna sig stressad av att inte hinna med. Det viktigaste är vi hittar en kontinutet och en organisation i vardagen som fungerar. Men pga frånvaro och inte tillräckliga ekonomiska förutsättningar har det ibland inte varit möjligt att hinna med att dokumentera i den Utveckla arbetet med projektstrukturen Vi har arbetat mot målet och överlag har avdelningarna hittat en organisation på avdelningarna som fungerar bättre och som gjort att projektstrukturen är ett verktyg i det systematiska kvalitetsarbetet. Vi har utvärderat den och kommit fram till att den är för omfattande och innehåller för många sidor och ibland har det varit svårt att hitta tiden att arbeta i den. Avdelningarna har under två Ap-möten följt upp och utvärderat temat och projekten som pågår på avdelningarna. På utvecklingsdagen i maj gjordes en sammanställning av temat, projekten och våra åtaganden/mål. Projektstrukturen är bra för att få in systematiken i kvalitetsarbetet men den är för omfattande och vissa frågeställningar är inte relevamnta. Vi ska fortsätta att dokumnetera temat, projekten och våra åtaganden/mål i projektstrukturen men revidera några frågeställningar samt komma ihåg att frågeställningarna är en hjälp i utvärderingsarbetet men att man inte behöver besvara alla frågorna eller fylla i alla sidorna. Det är viktigt att arbetet med projektstrukturen inte blir ett merarbete i kvalitetsarbetet, att man inte ska behöva känna sig stressad av att inte hinna med, det viktigaste är man hittar en kontinutet och en organisation i vardagen som fungerar. 3.4 Övergång, samverkan och omvärld Vår upplevelse är att föräldrarna är engagerade och mycket nöjda och trygga pga ett välkomnade Stockby förskola, Kvalitetsrapport 6(8)

7 förhållningssätt, att alla som vistas på förskolan möts med respekt och förståelse.detta kan vi utläsa av ett mycket bra resultat från brukarundersökningen samt av den dagliga kontakten med föräldrarna och via utvecklingssamtalen med alla föräldrar. Vi har trots personalförändringar fortsatt att arbeta med vårt mål att vi vill skapa en atmosfär där alla trivs, har roligt tillsammans och respekterar varandra. Informationsbreven från avdelningarna har skickats regelbundet under läsåret. Vi har informerat om verksamhetens innehåll, om barnens lärande och om arbetet med planen mot diskriminering och kränkande behandling. Vi har utifrån behov genomfört utvecklingssamtal en till två gånger detta läsår. Föräldrarna har haft möjlighet till inflytande i verksamheten via föräldramöte, föräldrarådsmöten, informatiionsbrev och via den dagliga kontakten. Vi ska fortsätta att ha ett positvivt och trevligt bemötande gentemot föräldrarna och alla som vistas på förskolan samt att personalen har ett öppet, informativt förhållningssätt och bemötande men att föräldrasamverkan inte kommer att vara ett utvecklingsområde nästa läsår. Vi kommer i informationen till föräldrarna dock fortsätta förtydliga hur vi arbetar för att motverka mobbning och hur vi arbetar med planen mot diskriminering och kränkande behandling. Personalen har samverkat och samarbetat och försökt hitta former för en fungerande samverkan som skapar ett bra arbetsklimat. Ibland har alla inte varit överens om hur vi ska samverka vilket skapat en del oro i personalgruppen. Vi har haft två planerade trivselkväller som alla deltagit i, de har varit trevliga och viktiga för arbetstrivseln. Hälsoinspiratören har ej planerat och genomfört olika afterwork, vilket vi vill ska förbättras till nästa läsår eftersom vi sedan tidigare år vet att det bidrar till en ökad trivsel. Viljan finns att samarbeta och organisera för att hitta tid för planering och reflektion av verksamhetens utvecklikngs-arbete men ibland har det varit svårt att organisera arbetet så att personalen hinner och orkar göra ett bra arbete på arbetstid. Att få tiden att räcka till är ett bekynner på förskolan, viljan att dokumentera barns lärande finns men personalen räcker inte till, de hinner inte med pga att det är ont om personal och många barn i grupperna och brist på pengar för att täcka upp vid sjukfrånvaro. Lokalernas förutsättningar är också en bidragande orsak till att personalen inte har energi kvar efter jobbet Utveckla föräldrasamverkan och föräldrarnas delaktighet Vi har uppfyllt målet. Informationsbreven har skickats regelbundet under läsåret, ibland ej alltid en gång per vecka bla pga frånvaro hos personalen. Vi har informerat om verksamhetens innehåll, om barnens lärande och om arbetet med planen mot diskriminering och kränkande behandling. Vi har utifrån behov genomfört utvecklingssamtal en till två gånger detta läsår. Föräldrarna har haft möjlighet till inflytande i verksamheten via föräldramöte, föräldrarådsmöten, informatiionsbrev och via den dagliga kontakten. Informationsbreven och den dagliga kommunikationen och öppenheten mot föräldrarna har skapat en trygg och trivsam miljö där föräldrarna känner sig nöjda, vilket vi kan utläsa i årets brukarundersökning. Vi kommer inte fortsätta att ha det som ett utvecklingsområde pga att det ingår i det dagliga arbetet på förskolan att ha ett positvivt och trevligt bemötande gentemot föräldrarna och alla som vistas på förskolan samt att personalen har ett öppet, informativt förhållningssätt och bemötande. Vi kommer i informationen till föräldrarna dock fortsätta förtydliga hur vi arbetar med planen mot diskriminering och kränkande behandling Utveckla samverkan på enheten Vi har alla arbetat mot målet. Alla har bidragit till att försöka hitta former för en fungerande samverkan och skapa ett bra arbetsklimat. Ibland har alla inte varit överens om hur vi ska samverka vilket skapat en del oro i personalgruppen. Vi har haft två planerade trivselkväller som alla deltagit i, de har varit trevliga och viktiga för arbetstrivseln. Hälsoinspiratören har ej planerat och genomfört olika afterwork, vilket vi vill ska förbättras till nästa läsår eftersom vi sedan tidigare vet att det bidrar till en ökad trivsel. Viljan finns att samarbeta och organisera för att hitta tid för planering och reflektion av verksamhetens utvecklikngs-arbete. Ibland har det varit svårt att organisera arbetet så Stockby förskola, Kvalitetsrapport 7(8)

8 att personalen hinner och orkar göra ett bra arbete på arbetstid. Vilket bla beror på många barn i grupperna samt pga lokalernas förutsättningar. Vi har även haft sämre ekonomiska förutsättningar vilket gjort att vi inte kunnat sätta in vikarier vid all frånvaro, 4 Identifierade utvecklingsområden Vi ska fortsätta utveckla arbetet med projektstrukturen, att avsätta tid för reflektion och dokumentation enskilt och på våra gemensamma möten under läsåret och att alla avdelningar arbetar aktivt i den. Vi ska använda projektstukturen för dokumentation för pedagogerna och för att synliggöra till föräldrarna samt använda den i det sytematiska kvalitetsarbetet för utvärdering och uppföljning. IT arbetet har utvecklats på förskolan. Men för att ytterligare utveckla arbetet med IT behöver vi investera i fler lärplattor så att det finns en per avdelning samt investera i andra hjälpverktyg, utrustningar för att utveckla IT arbetet.vi har bokat ett studiebesök på Kalvhagens förskola för att öka kunskapen om hur vi kan arbeta med IT i vardagen så att det blir ett verktyg där barnen ges fler uttrycksätt/språk och som därmed bidrar till deras utveckling och lärande. Nästa läsår kommer vi att fokusera på att utveckla arbetet med film med hjälp av lärplattor och smartphones. Vi ska fortsätta att samarbeta, samverka för att organisera reflektion- och arbetslagsplaneringarna så att de inte behöver ställas in pga sjukfrånvaro och annan frånvaro samt organisera våra möten så att vi tar tillvara tiden till reflektion, diskussion och problematisering för att kunna fortsätta utveckla verksamheten. Stockby förskola, Kvalitetsrapport 8(8)