Kvalitetsrapport

Transkript

1 NAMN TITEL DATUM Niamh Holden Wiltander Förskolechef Kvalitetsrapport Källängens förskola

2 Innehållsförteckning 1 Förutsättningar för genomförande Metoder och verktyg som har använts för uppföljning och utvärdering Måluppfyllelse resultat och analys Kunskaper, utveckling och lärande Normer, värden och inflytande Varje förskolas utveckling - systematiskt kvalitetsarbete Övergång, samverkan och omvärld Identifierade utvecklingsområden... 6 Källängens förskola, Kvalitetsrapport (6)

3 1 Förutsättningar för genomförande Källängens förskola ligger på Näset på Lidingö med närhet till parker, skog och grönområden och lokalerna är rymliga med totalt fyra gårdar som erbjuder olika aktiviteter. På Källängen har vi egen kock och en förskolechef på 50 % samt elva barnskötare och fem förskollärare. Barnantalet har under läsåret varit mellan barn. Vi gjorde en omorganisation av barngrupperna inför detta läsåret med syftet att vi ska kunna vara mer flexiibla i vilka barn vi kan ta emot i grupperna. Denna omorganisation har fallit väldigt väl ut och vi är nöjda med den. Mitt uppdrag och ansvar som förskolechef utifrån skollagen, läroplanen samt skolverkets Allmänna råd är att leda det pedagogiska arbetet och jag ska verka för att utbildningen utvecklas. Vidare ska jag se till att verksamheten utgår från läroplanens mål samt se till att det systematiska kvalitetsarbetet genomförs. Jag har ansvar för att utveckla olika former av inflytande, föräldramedverkan och pedagogernas kompetensutveckling. Det övergripande syftet är att barnens utveckling, lärande och inflytande främjas. 2 Metoder och verktyg som har använts för uppföljning och utvärdering Under läsåret har vi haft förärldraråd och brukarundersökning har genomförts samt att vi har dokumenterat arbetet på avdelningarna i projektstrukturen. Följande mötesorganisation ligger till grund för rapporten: Arbetslagen har haft veckoreflektion/planering ca 1 tim/vecka Förskollärarna har haft individuell reflektion ca 2 tim/vecka. Barnskötarna har haft individuell reflektion ca 1 tim/vecka. En gång i månaden har arbetslaget haft avdelningsmöte 3 tim på kvällstid. Varannan vecka träffas förskollärarna och förskolechefen i ledningsgrupp och diskuterar aktuella pedagogiska frågor och tar beslut i ledningsfrågor. Vi har också ett miljöråd samt reflektionsgrupper som träffas och diskuterar aktuella frågor. En gång per månad har vi arbetsplatsmöten samt två utvecklingsdagar/termin. Dessa möten är både informations- och diskussionsmöten där vi behandlar både praktiska och pedagogiska frågor. Medarbetarsamtal har hållits med medarbetarna minst en gång under läsåret. Föräldrarna erbjuds att ha utvecklingssamtal om sitt barn med en ansvarig pedagog två gånger varje läsår. Mötesorganisationen har möjliggjort att uppföljning och utvärdering har kunnat göras. Alla avdelningar har använt sig av projektstrukturen och det är underlaget för kvalitetsrapporten. Resultatet i årets brukarundersökning var ungefär detsamma som föregående men en mycket lägre svarsfrekvens. Föräldrar har möjlighet till inflytande och delaktighet genom föräldramöte, de informationsbrev som skickas varje vecka, föräldraråd, utvecklingssamtal, traditioner som lucia och sommaravslutning och inte minst i den dagliga dialogen med pedagogerna och kontakt med förskolchefen. Avdelningarna har påbörjat arbetet med att skatta sig med hjälp av BRUK men det är något vi behöver arbeta mer systematiskt med. Vi har även börjat att titta på verkyget Bedömning i förskolan och det behöver vi också arbeta mer systematiskt med för att säkerställa en god och hög kvalitet på förskolan. 3 Måluppfyllelse resultat och analys 3.1 Kunskaper, utveckling och lärande Alla avdelningar har arbetat med olika projekt utifrån barnens tankar samt våra utvecklingsområden Källängens förskola, Kvalitetsrapport (6)

4 (Vattenresurser, IKT) och använt sig av projektstrukturen. Det skapar en likvärdighet mellan avdelningarna där pedagogernas arbete styrs på ett positivt sätt utifrån dokumentationen och reflektionen i projektstrukturen. På det sättet har det också blivit ett större fokus på barns lärande och utveckling samt att skapa bra förutsättningar för det. Ett exempel på det är att avdelningarna har fortsatt att skapa bra pedagogiska lärmiljöer samt erbjuda material som är relevant för de projekt som har pågått. Källängens förskola deltar i programmet Undervisning i förskolan med Ifous (Innovation, Forsking & Utveckling i skola och förskola) och Malmö högskola där arbetsmetoder, förhållningssätt och kunskap inom undervisning i förskolan utvecklas. Syftet med att delta i ett Ifousprogram är att minska gapet mellan forskning och praktik för att förbättra förutsättningarna för barns lärande. Förskolechef och tre förskollärare på Källängens förskola deltar i projektet tillsammansd med tre andra förskolor, det startade i febrauri 2016 och pågår till december Förskollärarna får uppgifter som de dokumenterar och lämnar till forskare på Malmö högskola och bidrar på så sätt till forskningen. Eftersom svarsfrekvensen var så låg i årets brukarundersökning 55 % jämfört med 84 % 2016 är det inte möjligt att göra några jämförelser vad gäller resultatet Alla barn på Nallebjörnens förskola ska under läsåret använda dator och/eller Ipad för att utforska, undersöka och reflektera över vår verksamhet tillsammans med pedagogerna. Vi har två IKT inspiratörer på förskolan som ingår i ett nätverk med de övriga kommunala förskolorna och under läsåret har de haft ett antal workshops kring IKT på APT och utvecklingsdagar vilket har medfört att pedagogerna har fått öva och känner sig mer säkra i användningen av framförallt Ipad. Pedagogerna har fått göra film med hjälp av Ipad, testat ett antal appar samt arbetat i v-klass. Det i sin tur har resulterat i att pedagoerna har använt sig mer av Ipad i verksamheten med barnen. Barnen har t ex fått prova på analog programmering där de på ett rutat papper har fått lägga ut pilar som visar vägen till en skatt. Barnen har också fått göra filmer med hjälp av Ipad där de har tyckt att det varit kul att komma på egna berättelser, göra rekvisita och sedan filma det. Metoden att lägga tid på gemensamma möten samt att använda sig av kolleigalt lärande har fungerat mycket bra. Vi gjorde även ett studiebesök på Islinge förskola som var mycket givande och inspirerande. Vi kommer att fortsätta att använda oss av kollegialt lärande i utvecklingen av arbtetet med IKT eftersom samtliga pedagoger uttrycker att det har varit mycket givande. Källängens förskola är med i programmet Undervisning i förskolan genom ifous där vi använder Ipad vid filmning som bidrar till forskningen. Eventuellt kommer vi att göra studiebesök på andra förskolor utanför Lidingö för att fortsätta utvecklingen av kompetensen kring IKT. Målet är uppfyllt till viss del och det är ett utveclkingsområde som kommer att behållas till nästa läsår Vår förskola ska innehålla en verksamhet som ger förståelse för och kunskap om vattenresurser där barnen tar aktiv del genom att utforska, undersöka och experimentera med vatten i olika former. Vi har under läsåret haft fokus på vatten vilket har varit synligt på våra temaveckor med bland annat olika experiment. Experiment och aktiviteter syns inte bara på temaveckor utan inspiration hämtas från dessa och utförs sedan på gårdarna och inne på avdelningarna även andra tider och perioder. Under läsåret har barnen erbjudits fyra temaveckor med fokus på vatten i olkia former. Källängens förskola, Kvalitetsrapport (6)

5 Det har varit olika experiment där barnen har fått doppa ner papper i olika färgblandningar, ett annat experiment bestod av att göra en lavalampa samt ett experiment där karamellfärg hälldes i filmjölk och sedan tillsattes en droppe diskmedel. Vi har även gjort isballonger, blandat färg och vatten, blåst bubblor i diskmedel och vatten med hjälp av sugrör, samt såpbubblor. Vi kan se att barnen tycker mycket om experiment. Det roar dem och väcker deras nyfikenhet. Det har varit lätt att hitta ingångar till projektet i och med att vatten finns överallt i olika former. Några avdelningar har besökt vattentornet och GlashusEtt och fått lära sig mer om vattnets betydelse och funktion. Dessa besök har givit barnen inspiration och många nya tankar bland annat att man ska vara rädd om vattnet och inte skräpa ner för det förstör för allt levnde i våra sjöar och hav. Diskussioner har också förts kring hur vatten blir rent så att vi kan dricka det. Några barn har deltagit i undervisningsaktiviteter som de förskollärare som deltar i programmet Undervisning i förskolan har hållt i och där har barnen bland annat har undersökt volym med hjälp av vatten och decilitermått. Allt detta gör att vi har uppfyllt målet i hög grad. Vi kommer att välja ett annat mål till nästa läsår och det vi ser som framgångsrikt är att skapa intresse för olika ämnen under temaveckor och sedan göra de aktiiviteter synliga och tillgängliga för barnen inne på avdelningen och på gården som en del av barnens vardag. 3.2 Normer, värden och inflytande Våra värdegrundsord (Trygghet, Social kompetens, Respekt, Kunskap och Livsglädje)är väl implementerade i verksamheten vilket märks i barngrupperna som är väl fungerande och det finns ett gott socialt klimat. Framgångsfaktorerna är att pedagogerna alltid bemöter barn och föräldrar positivt och engagerat, är närvarande samt reagerar och tar tag i händelser direkt. En annan viktig framgångsfaktor är att arbetslaget har väl fungerande rutiner och en struktur på verksamheten samt ständigt för en diskussion om hur de ska arbeta. Närvarande pedagoger och att dela barngruppen i mindre grupper ses som ett framgångsrikt arbetssätt då det blir utrymme för barnens samtal och en lugnare tillvaro. Alla avdelningar har också arbetat med organisationen av miljön så att den anpassas efter den aktuella barngruppens behov och förutsättningar. Det har också varit få personalbyten under läsåret vilket också är en framgångsfaktor. De nya pedagogerna som kommit in i barngrupperna har funnit sig väl tillrätta och tagits emot på ett positivt sätt av barn, föräldrar och kollegor. Vid två tillfällen under läsåret har vi genomfört trygghetsvandringar med barnen vilket är en del av barnens utvärdering av vårt värdegrundsarbete och som tas med i revideringen av vår plan mot diskriminering och kränkande behandling. Indikatorer Utfall 2017 Utfall 2016 Mitt barn känner sig tryggt i förskolan 97,87 % 97,7 % 3.3 Varje förskolas utveckling - systematiskt kvalitetsarbete Vårt systematiska kvalitetsarbete består av att pedagogerna använder sig av projektstrukturen för att dokumentera, reflektera, följa upp och utvärdera verksamheten och är en viktig del av det systematiska kvalitetsarbetet. På APT, utvecklingsdagar, reflektionstid samt avdelningsmöten förs gemensamma diskussioner om verksamhetens utveckling. Varje torsdag har vi olika grupper (Traditionsgruppen, Miljöråd samt refllektionsgrupper för barnskötare respektive förskollärare) som träffas för reflektion och de är otroligt viktiga för förskolans utveckling. Vid frånvaro i personalgruppen är det svårt att genomföra reflektionen och utvecklingsarbetet blir stillastående. Fokus på våra gemensamma möten har bland annat varit våra utvecklingsområden (Vattenresurser, IKT), värdegrundsfrågor samt den nya omorganisationen av barngrupperna Källängens förskola, Kvalitetsrapport (6)

6 Vi har fått till en bra struktur för att utvärdera vår plan mot diskriminering och kränkande behandling och får in barnens tankar genom att ha Trygghetsvandringar med barnen två gånger under läsåret. Det vi behöver fokusera och bli bättre på till nästa läsår är att skatta verksamheten i BRUK och arbeta med Bedömning i förskolan i syfte att höja kvaliteten på förskolan. En utmaning till nästa läsår är att få till utvärdering, uppföljning och analys av vårt arbete i vår nya digitala lärplattform vklass. 3.4 Övergång, samverkan och omvärld Föräldrar ges möjlighet till delaktighet och inflytande på verksamheten genom föräldraråd, brukarundersökningen, via veckobrev, föräldramöten, traditioner som Lucia och sommaravslutning, utvecklingssamtal samt i kontakten med pedagogerna eller förskolechefen. De har möjlighet att påverka vår verksamhet till en viss del men vi kan inte alltid tillgodose allas önskningar då vi har över 80 familjer att ta hänsyn till. Under detta läsår har det varit extra viktigt med samverkan med nya föräldrar då vi har tagit emot många nya familjer och med annat modersmål än svenska. Vi har haft fyra föräldraråd under det gångna läsåret där vi har informerat om vår verksamhet samt haft diskussioner om vår plan mot diskriminering och kränkande behandling, våra fokusområden (vattenresurser och IKT), budget, brukarundersökningen, hygien samt förändringar i barn och personalgrupperna. Genom att skapa förutsättningar för föräldrars delaktighet och inflytande hoppas vi att det bidrar till bättre kundnöjdhet och att det i längden ska locka fler föräldrar att aktivt söka förskoleplats på Källängens förskola. Övergången till förskoleklass för de äldsta barnen, födda 2011, har inneburit att de har varit på sammanlagt två skolbesök i Bo och Klockargårdens skolor. 4 Identifierade utvecklingsområden Inför nästa läsår behöver Källängens förskola: Fortsätta fokusera på värdegrundsfrågor där vi kommer att titta närmare på Barnkonventionen. Fortsätta att utveckla det systematiska kvalitetsarbetet med hjälp av BRUK och Bedömning i förskolan. Fortsätta att utveckla vårt arbete med IKT samt implementera vklass. Fortsatt deltagande i programmet "Undervisning i förskolan" med Ifous (Innovation, forskning och utveckling i skola och förskola) där vi också kommer att att sprida arbetet från deltagarna till hela förskolan samt övriga förskolor på Lidingö. Våra utvecklingsområden läsåret : Alla barn på Källängens förskola ska under läsåret använda dator och/eller Ipad för att utforska, undersöka och reflektera över vår verksamhet tillsammans med pedagogerna. Vårt andra utvecklingsområde är ännu inte formulerat men kommer att beröra vårt värdegrundsarbete med inslag av Barnkonventionen samt temat Livsstil och Hälsa i Grön flagg. Niamh Holden Wiltander Förskolechef Källängens förskola Källängens förskola, Kvalitetsrapport (6)