HJÄRTUNDERSÖKNING. 1. Inspektion Allmänt: Svårt att ligga ner? Halsvenstas? Dyspné? Ödem? Cyanos (läppar, naglar)? Lokalt: Thoraxdeformitet? Ärr?
|
|
- Björn Bengtsson
- för 7 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 1. Inspektion Allmänt: Svårt att ligga ner? Halsvenstas? Dyspné? Ödem? Cyanos (läppar, naglar)? Lokalt: Thoraxdeformitet? Ärr? HJÄRTUNDERSÖKNING 2. Palpation Ictus, pulsationer, fremissement Auskultationsytor: Aorta 1:2 dx (dx=hö, sin=vä) Pulmonalis 1:2 sin Tricuspidalis 1:4 sin Mitralis: Apex Vid hjärtauskultation palperas alltid radialspulsen samtidigt. 1:a tonen radialispuls 2:a tonen -..1:a tonen osv. Blåsljud bedöms efter: a. Läge i hjärtcykeln systoliskt eller diastoliskt b. Duration c. Intensitet I-VI (varav VI är starkast) d. Frekvens Högfrekvent (vinande/duschande) Lågfrekvent (grova/råa/mullrande) Första tonen: När segelklaffarna stängs (mitralis & tricuspidalis) och fickklaffarna öppnar (aorta & pulminalis) Andra tonen: Mitt mellan kammar systole och diastole när aorta och pulmonalis stängs. Systoliska blåsljud Aortastenos : Lågfrekvent (mullrande) PM1:2 dx. Fortleds via carotider. Mitralis insuff: Högfrekvent (vinande) PM Apex. Fortleds ut i vä axill. Funktionella, VSD, Pulmonalis stenos, Tricuspidals insuff Diastoliska blåsljud Mitralis stenos: Lågfrekvent (mullrande) PM Apex. Opening snapp. Starkare vid vä sidoläge. Aorta insuff: Högfrekvent (vinande) PM 1:3-4 sin. Förstärks framåtlutad. (Pulmonalis insuff, Tricusp stenos) Normalfynd: Regelbunden hjärtrytm, frekvens xx. Inga blåsljud auskulteras.
2 BUKUNDERSÖKNING 1. Inspektion Ärr, striae, venstas (operationer, graviditeter, levercirrhos) Asymmetri (tumor, ärrbråck, denervation) Distension (ascites, gas, ileus, förstoppning) 2. Auskultation Tarmljud lyssna efter tarmens peristaltik. OBS Alltid minst 30 sek! Lika över hela buken så endast ett ställe auskuklteras, förslagsvis strax hö om naveln (högfrekventa, spända, klingande = ileus; stegrade, kontinuerliga =gastroenterit) Normala tarmljud: Intermittenta, diskreta och koordinerade med tarmperistaltikvågen 3. Palpation Ytlig palpation (tonusökning de fense musculaire, tecken på lokal eller generell peritonit) Lokalisation av ömhet (börja långt från smärtcentrum) Testa släppömhet (tecken på peritoneal retning) Stötömhet över arcus (tecken på cholecystit, cholangit); över njurloger (tecken på pyelonefrit) Organpalpation Lever (kan normalt palperas 2-3 tvärfingrar nedom arcus; skarp eller rundad kant, knölig, ömhet, storlek be pat andas in) Mjälte (bimanuell palpation, storlek be pat andas in) Njurar (bimanuell palpation, testa stötömhet) Bukaorta (pulsationer, pulserande tumor) Resistenser? Bråckportar (undersöks i stående och liggande) 4. Perkussion Perkutera leverns övre gräns mot diafragma/lunga vid suspekt hepatomegali Dämpning (asymmetriskt över organ eller tumor, symmetriskt över flanker = ascites lägg då patienten på sidan) Tympanism (tecken på gas) 5. Rektalundersökning Ömhet Tumor Prostatapalpation Huvudregel: palpabla = patologiskt Normal bukstatus: Mjuk och oöm. Lever, mjälte el patologiska resistenser ej palpabla. Ingen ruckömhet över njurlogerna. Normala tarmljud.
3 1. Inspektion Allmänt: Toxisk? Hypothyroid? THYREOIDEA-UNDERSÖKNING Lokalt: Framför patienten: Svullnad? Beskriv: var, sida, storlek, hudförändringar, rörlig med sväljning? Ärr? 2. Palpation Bakom patienten: nacken midposition (avslappnade muskulaturen), bimanuellt, identifiera thyroidea (trachea, larynx, ringbrosk): Normal/inte Sidoskillnad, storlek, konsistens, ömhet, ytan (diffus, nodulär..), rörlighet, sväljning (intratorakal struma?) 3. Perkussion: vid misstänkt intratorakal struma. 4. Auskultation: kärlbrus. Normalfynd: Thyreoidea palperas u.a, om ni ej känner. Thyreoidea kan ej med säkerhet palperas.
4 LYMFKÖRTELPALPATION De lymfkörtlar som regelmässigt ska undersökas är de inom huvud-halsområdet, i axiller, ljumskar samt i fossa cubiti och poplitea. Vid speciell misstanke på lymfkörtelengagemang skall givetvis också ytterligare möjliga lokalisationer undersökas. Palpation av lymfkörtlar ingår alltid i mun- och svalgundersöknings liksom vid thyreoidea. Palpation och inte så mycket inspektion. Huvud (submentalt, submandibulärt, käkvinklarna, retroaurikulärt och occipitalt) Hals (fossa supra-och infaklavikulärt, längs med sternocleidomastoideus fram- och baksida) Axiller Armbågar Ljumskar Efter genomgången lymfadenit kan lymfkörtlarna kvarstå förstorade under lång tid. De är då oftast mjuka, elastiska och oömma. Vid akut lymfadenit mer svullna körtlar, degig konsistens och ömma. Vid systemsjukdomar är körtlarna ofta oömma med fast konsistens. Vid lymfkörtelmetastasering är körtlarna oömma, mycket hårda och ibland sammanväxande.
5 STATUS PERIFERA KÄRL (NEDRE EXTREMITETER) 1. Inspektion Fot-/bensår Ben- och fotsvullnad (ödem bidrar till en försämrad mikrocirkulation hämmar sårläkningen) Tunn, skör och glansig hud (atrofisk hud) Dålig hårväxt (behåring tår/fot/underben) Blåröd marmorerad hud Nagelförändringar (spröda, missfärgade naglar) Hudsprickor 2. Palpation Hudtemperatur (perifer kyla?) Palpera pulsar i a. radialis och a. carotis Pulsarna i benet skall palperas i: Aorta (aneurysm? Palpabel aortapuls?) Ljumsken (arteria fenoralis) över inguinalligamentet Knävecket (arteria poplitea): palperas enklast genom att med 4 fingrar en liten bit nedanför knä-ledspringar bimanuellt lätt lyfta patientens knä och samtidigt pressa muskevävnaden mot tibialishuvudet Bakom mediala malleolen (arteria tibialis piosterior) På fotryggen (arterial dorsalis pedis) 3. Auskultation: På halsen upp mot käkvinkeln (blåsljud över a. carotis) I ljumstregionen (över arteria femoralis utbredningsområde) vid stenos hörs ofta ett systoliskt blåsljud Bukaorta Normalfynd: Hud inspekteras u.a.bilat. A. femoralis, poplitea, ADP och ATP bilat u.a. Inga blåsljud att höra över femoralis eller aorta. Ratchows lägestest (elevationsprovet) Patienten ligger på rygg och benen lyfts i 45 o mot underlaget. Patienten får därefter vifta med fötterna i 1-2 minuter, varfter färgen på fotsulorna och fotrygg observeras. Om arteriell cirkulationsinsufficiens av betydelse föreligger, bleknar den drabbade extremitetens fot. När patienten sätter sig upp, kommer den av arteriell insufficiens ischemiska foten att några minuter bli mer rodnad (ev. rödcyanotisk) än den icke ischemiska foten där hyperemin kan ses sekunder efter nedsänkning (p g a att hudens kärlplexa genom ischemin är dilaterade). Detta kallas reaktiv hyperemi. Mätning av ankelpulsar med doppler, ankeltryck och ABI Om kärlet proximalt om det stället där pulsen palperas är ockluderat eller kraftigt stenoserad dämpas pulskurvan så att pulspalpation inte längre är möjlig. Icke desto mindre varierar flödet med varje hjärtcykel och kan därför auskulteras med hjälp av dopplerflödesmätare. Om en blodtrycksmanschett runt ankeln blåses upp så att trycket överstiger det systoliska kan man när
6 trycket i manschetten sedan minskas höra flödessignaler med hjälp av dopplermätaren och därvid kan ankeltrycket uppmätas. Man mäter trycket där manschetten är placerad så vid ankelbrakialtrycksbestämning, placeras manschetten så lång distalt som möjligt. -pulsar: palpabel puls JA/NEJ -doppler med tryckmätning: om ingen palpabel puls Kronisk kritisk extremitets-ischemi definieras som ischemiska vilosmärtor och/eller ischcemiska sår med systoliskt ankelblodtryck under eller lika med mmhg och/eller ett systoliskt tåtryck under eller lika med 30 mmhg. Detta gäller både diabetiker och ickediabetiker. Hos diabetiker med fotsår och ett systoliskt ankeltryck under 80 mmhg och eller tåtryck under 45 mmhg föreliggar en starkt ökad risk för gangränutveckling remiss till kärlkirurg. OBS! Hos diabetiker kan man ibland registrera ett falskt högt tryck beroende på att kärlen hos dessa patienter inte kan komprimeras på grund av kraftig mediaskleros. Genom att mäta blodtrycket i arm och ankel fås ett kvantitativt mått på graden av nedsättning i arteriell perfusion. Ett normalt ABI d v s Ankel-Brakial Index (ett index framräknat genom att dividera ankel med arm (brakial) blodtrycket) är 1,0 eller högre. Vid kvot <0,7 föreligger ofta claudicatio och vid ABI <0,3-0,4 kritisk ischemi.
7 LUNGUNDERSÖKNING 1. Inspektion Allmänt: Hudfärg - Cyanos (syns tydligare vid polycytemi men sämre, eller inte alls, vid anemi) Central (läppcyanos, tungcyanos) vid arteriell hypoxemi dvs O 2 - mättnad <85-90% Perifer (t ex fingrar, tår) finns alltid vid central cyanos. Enbart perifer cyanos kan finnas vid abnormt låg hjärtminutvolym eller minskat lokalt blodflöde. - Blekhet Ödem - Dekliva - Stokes krage Feber Hosta (torrhosta/produktiv hosta) Heshet (recurrens pares) Trumpinnefingar (uppdrivning av fingrarnas ytterfalanger) Urglasnaglar (ökad konvexitet i naglarnas längdriktning) Andning: Dyspnégrad: Vilo-, samtals-, avklädnings-, ansträngningsdyspné Andningsfrekvens vid rörelse och i vila (andas i takt med patienten)- normalt 12-16/min - Takypné - Ortopné - Bradypné - Hyperpné (onormalt djupa andetag t ex vid diabetsketoacidos sk Kussmauls andning) Stridor (vid högt andningshinder) Cheyne-Stokes andning (periodiskt ökande och minskande andning med mellanliggande apné t ex vid svåra hjärnskador) Interkostala indragningar vid inandning (tecken på emfysem samt lungstelhet p g a lungfibros) Jugulum indragning (tecken på användning av auxilliär andning) Asymmetri Deformiteter - Kyfoskolios - Tunnformad bröstkort (vid KOL, ffa om pat även har tydlig auxillär andningsmuskulatur) Asymmetriska andningsrörelser med eftersläpning av den sjuka sidan (vid pleurit eller skrumpnande pleuraprocess) Paradoxal andning (en del av bröstkorgsväggen rör sig inåt under utandning och tvärtom) vid större defekter i thoraxskelettet t ex efter thoraxoperationer eller multipla revbensfrakturer, vid ensidig diafragmapares. 2. Palpation Lymfkörtelstationer Halsen Fossa infra/supraclaviculares Axillerna
8 Andningsrörelser (bedöm om bröstkorgens rörelser är symmetriska). Asymmetriska andningsrörelser är alltid patologiska och är lättare att känna än att se. Händerna (handflatorna) läggs symmetriskt över nedre delen av bröstryggen med tummarna på samma avstånd från ryggraden. Kläm ihop bröstkorten från sidorna för att utesluta revbensutlöst smärta. 3. Perkussion Vänster hand med fingrarna horisontellt över bröstkorgsväggen. Vänster långfinger trycks ganska hårt mot huden. 1-3 slag med höger långfingertopp (ev. fler fingrar kan användas som hammare ) mot vänster långfingers mellanfalang. Slå från handleden, inte med hela armen! Lyssna på perkussionstonen och jämför sidorna. Sidoskillnad? Höger diafragma står normalt några cm högre än vänster. Dämpningsgraden Dämpad perskussionston (kort, stum, utan efterklang): vid parenkymförtätning eller över lungparenkym som inte innehåller luft (t ex perifer pneumoni, atelektras eller stor tumör), pleural breddökning (oftast vätska; ibland fibrös vävnad, tumör), fetma. Klangen - Sonor perkussionston (normal lufthalt) - Hypersonor perkussionston (stark och klingande, bröstkorgen låter ihålig p g a ökad lufthalt i lunga/lungsäck): vid emfysem och pneumothorax. Sänkta lunggränser: vid emfysem. Höjda lunggränser: vid fibros och pleuravätska (skjuter upp lungan). 4. Auskultation Undersök patienten enligt följande: Symmetrisk ställning, lätt framåtböjd. Be patienten andas djupt med öppen mun Be patienten andas ut hosta andas in Lyssna och jämför sidorna Glöm inte att lyssna lateralt och ventralt. Andningsljud - Vesikulärt andningsljud parenkymljud, exspiriet är kortare än inspiriet över lungparenchymet. - Bronkiellt andningsljud (starkare och mer högfrekvent) centrala luftvägarna dvs bronkerna, kan höras normalt över t ex trachea, exspiriet är lika långt som inspiriet. - Patologiskt bronkiellt andningsljud (i stället för vesikulärt) nedsatt lufthalt i lungparenchymet medför att andningsljudet fortleds bättre än i normalt lungparenchym medförande att ljudet hörs tydligare och exspiriet under längre tid. Om det bronkiella andningsljudet hörs perifert tyder det på en sjuklig förändring i lungparenchymet t ex pneumoni och atelektaser. - Försvagat andningsljud vid fetma, smärtfixering (pleurit), emfysem, bronkobstruktion (p g a sek. lufttomt segment), pleuraluft (pneumothorax) vätska svål (luft i pleura fortleder ljud dåligt och vätska reflekterar bort ljud). - Förlängt exspirium generell perifer bronkobstruktion (KOL) - Förlängt inspirium central obstruktion (trachea, bronker) dvs högt sittande andningshinder. Biljud - Rassel (luftpassage genom sekret): rikligt måttligt enstaka
9 Lösa rassel vätska i alveoler och bronker, ffa vid hjärtsvikt, lungödem. Kan höras via munnen om massor av vätska och slem finns i trachea och de stora bronkerna. Hårda rassel peribronkiella infiltrat som vid pneumoni och bronkit, lungfibros. Hörs bäst i axillarlinjen, d v s lateralt. Rassel kan förändras av hoststöt om slem i bronkträdet är orsaken till biljuden d v s ljudet kommer inte från lungparenkymet. Be pat hosta rent i bronkträdet slemmet i bronklumen förflyttar sig lyssna igen. Hos en sängliggande person som sätter sig upp kan man höra basala rassel under de första andetagen. P g a att kollaberade alveoler blir luftförande. Basala hårda rassel sent i inspiriet är typiskt vid generell lungfibros. Lyssna i axillarlinjen! Rassel i början av inspiriet kan höras vid pneumoni. Ronki (luftpassage genom förträngd bronk) Bronkförträngning p g a slemhinnesvullnad, sekret eller muskelkramp i luftvägarna - Sonora ronki lågfrekventa, brummande (kan ibland palperas) - Sibilanta ronki högfrekventa, pipande, visslande (bilateralt vid astma) - Gnidningsbiljud (torr pleurit) jmf gång i kramsnö Ensidigt isolerat ronki kan bero på lokaliserad stenos av t ex lungcancer. Silent chest specialfall. Obs! förlängt exspirium. Normalfynd: Pulm: vesikulärt andningsljud bilat.
10 MUN OCH SVALG Inspektion av ansikte och hals (hudförändringar). Muskelfunktion (pareser) Patientens tal och andningsmönster (heshet, stridor) Vid inspektion av mun och svalg: God belysning samt spatel. Visuell granskning: tunga, kinder, gom, tonsiller. Palpation av tunga, munbotten.
11 OSCE Protokoll Hjärta Student, Namn: Försökt Rätt Fel Ej försökt 1 Hälsar på patienten 2 AT, inspektion av andfåddhet, cyanos, etc 3 Bedömning av perifera ödem 4 Bedömning av halsvenstas 5 Palpation/inspektion av thorax (ictus, pulsationer etc) 6 Auskultation (rytm, extraslag, toner etc) 7 Bedömning av blåsljud (lokal, plats i hjärtcykeln etc) Studentens PBD: Godkänd Underkänd. Observatörens namnteckning
12 OSCE Protokoll Thyreoidea Student, Namn: Försökt Rätt Fel Ej försökt 1 Hälsar på patienten 2 Inspektion av thyreoideakörteln 3 Står bakom patienten vid palpationen 4 Anmodar patienten att svälja vid undersökningen 5 Undersöker om ömhet vid palpationen förekommer 6 Bedömning av storlek 7 Bedömning av konsistens och morfologi 8 Bedömning av rörlighet Studentens PBD: Godkänd Underkänd. Observatörens namnteckning
13 OSCE Protokoll Kärl Student, Namn: Försökt Rätt Fel Ej försökt 1 Hälsar på patienten 2 Inspektion: hudfärg, sårbildningar 3 Palpation av hudtemperatur 4 Palpation av a. dorsalis pedis 5 Palpation av a. tibialis posterior 6 Palpation av a. poplitea 7 Palpation av a. femoralis 8 Auskultation över femoralis 9 Auskultation över aorta 10 Identifiering av patologiska fynd 11 Mäta armblodtryck Studentens PBD: Godkänd Underkänd. Observatörens namnteckning
14 OSCE Protokoll Lungor Student, Namn: Försökt Rätt Fel Ej försökt 1 Hälsar på patienten 2 Inspektion av allmäntillstånd/cyanos 3 Inspektion av thorax 4 Bedömning av andningsfrekvens och andfåddhet 5 Perkussion av lungfälten 6 Auskultation framifrån/axillarlinjerna 7 Auskultation bakifrån 8 Palpation lymfkörtlar Studentens PBD: Godkänd Underkänd. Observatörens namnteckning
15 OSCE Protokoll Buk Student, Namn: Försökt Rätt Fel Ej försökt 1 Hälsar på patienten 2 Inspektion av buken 3 Auskultation 4 Perkussion 5 Palpation, ytlig 6 Djuppalpation 7 Släppömhet/dunkömhet Studentens PBD: Godkänd Underkänd. Observatörens namnteckning
16 OSCE Protokoll Trombosfall Student, Namn: Försökt Rätt Fel Ej försökt 1 Hälsar på patienten 2 På svenska förklara att det finns en blodpropp och förklara hur högt den gått. 3 Principer för behandling i form av hemarin, Waran och stödstrumpa samt behandlingstidens längd. 4 Prognos för framtiden? Komplikationer? Ytterligare utredning? Studentens PBD: Godkänd Underkänd. Observatörens namnteckning
17 OSCE Protokoll HLR Student, Namn: Försökt Rätt Fel Ej försökt 1 Bedömer om patienten är kontaktbar 2 Bedömer om patienten: Spontanandas Skapar fria luftvägar Lyssnar, ser, känner om andning förekommer 3 Bedömer om puls finns 4 Larmar 5 Korrekt placering av händerna vid hjärtkompression 6 Korrekt inblåsningsteknik: Skapar fria luftvägar 7 Använder 2:30-teknik Studentens PBD: Godkänd Underkänd. Observatörens namnteckning
18 OSCE Protokoll Blodtrycksmätning hos liggande patient Student, Namn: Försökt Rätt Fel Ej försökt 1 Hälsar på patienten 2 Kollar att manschetten är rätt storlek 3 Anbringar manschetten korrekt 4 Höjer armen i hjärtats höjd med HELP-kudde 5 Orienterande blodtrycksmätning 6 Långsam tryckminskning i manschetten 2 mm Hg/sek 7 Är uppmätningen av blodtrycket korrekt? Studentens PBD: Godkänd Underkänd. Observatörens namnteckning
19
MUN OCH SVALG. Inspektion av ansikte och hals (hudförändringar). Muskelfunktion (pareser) Patientens tal och andningsmönster (heshet, stridor)
MUN OCH SVALG Inspektion av ansikte och hals (hudförändringar). Muskelfunktion (pareser) Patientens tal och andningsmönster (heshet, stridor) Vid inspektion av mun och svalg: God belysning samt spatel.
Läs merHJÄRTUNDERSÖKNING. 1. Inspektion Allmänt: Svårt att ligga ner? Halsvenstas? Dyspné? Ödem? Cyanos (läppar, naglar)? Lokalt: Thoraxdeformitet? Ärr?
1. Inspektion Allmänt: Svårt att ligga ner? Halsvenstas? Dyspné? Ödem? Cyanos (läppar, naglar)? Lokalt: Thoraxdeformitet? Ärr? HJÄRTUNDERSÖKNING 2. Palpation Ictus, pulsationer, fremissement Auskultationsytor:
Läs merMUN OCH SVALG. Inspektion av ansikte och hals (hudförändringar). Muskelfunktion (pareser) Patientens tal och andningsmönster (heshet, stridor)
MUN OCH SVALG Inspektion av ansikte och hals (hudförändringar). Muskelfunktion (pareser) Patientens tal och andningsmönster (heshet, stridor) Vid inspektion av mun och svalg: God belysning samt spatel.
Läs merMUN OCH SVALG. Inspektion av ansikte och hals (hudförändringar). Muskelfunktion (pareser) Patientens tal och andningsmönster (heshet, stridor)
1 MUN OCH SVALG Inspektion av ansikte och hals (hudförändringar). Muskelfunktion (pareser) Patientens tal och andningsmönster (heshet, stridor) Vid inspektion av mun och svalg: God belysning samt spatel.
Läs merKUM kompendium. Klinisk undersökningsmetodik (KUM) Termin 5. Innehållsbeskrivning och instruktion
Klinisk undersökningsmetodik (KUM) Termin 5 Innehållsbeskrivning och instruktion ALLMÄNT För det första: Är det rätt patient? Kom ihåg att berätta för patienten vad du skall göra och i vissa fall varför
Läs merBukstatus. DSM2 120312 David Gustavsson
Bukstatus DSM2 120312 David Gustavsson Hur undersöka Informera pat om vad som ska göras, vänta ev med besked om per rektum-undersökning för pat ej ska spänna sig i förväg. Inspektion titta Auskultation
Läs merKUM kompendium. Klinisk undersökningsmetodik (KUM) Termin 5. Innehållsbeskrivning och instruktion
Klinisk undersökningsmetodik (KUM) Termin 5 Innehållsbeskrivning och instruktion ALLMÄNT För det första: Är det rätt patient? Kom ihåg att berätta för patienten vad du skall göra och i vissa fall varför
Läs merDoknr. i Barium Dokumentserie Giltigt fr o m Version SU/med RUTIN Arteriella sår
Doknr. i Barium Dokumentserie Giltigt fr o m Version 20191 SU/med 2017-02-06 2 Innehållsansvarig: Adil Samad, Överläkare, Läkare hud- och könssjukvård (adisa) Godkänd av: Helena Gustafsson, Verksamhetschef,
Läs merSkills Tillfredställande Ej tillfredställande Fråga 1 2 0 Fråga 2 2 0 Fråga 3 2 0 Fråga 4 2 0 Fråga 5 2 0
Station 1 Vt13 BFM - flerbildstolkning Skills Tillfredställande Ej tillfredställande Fråga 1 2 0 Fråga 2 2 0 Fråga 3 2 0 Fråga 4 2 0 Fråga 5 2 0 Station 2 Anamnes Astma Hälsar på patienten 0 0 Frågar om
Läs merDel 6_10 sidor_17 poäng
Del 6_10 sidor_17 poäng Sven Unosson, 69 år, har en insulinbehandlad diabetes sedan många år. Sedan två år har han noterat en synförsämring och vid senaste rutinkontrollen på vårdcentralen uppmättes ett
Läs merStatusmall VFU bas T3
Statusmall VFU bas T3 För att lära sig utföra en allmän kroppsundersökning på termin 3 är grundförutsättning att själva undersökningen sker i en okomplicerad situation. Patienten som undersöks kan ha allvarlig
Läs merDel 4 kirurgi. Totalt 9 sidor. Maxpoäng: 17p
Totalt 9 sidor. Maxpoäng: 17p Johan Andersson, har en insulinbehandlad diabetes sedan 49 år tillbaka. Den har tidigare varit välreglerad men de senaste tre åren har en synförsämring inträtt och vid den
Läs merBasstatus med klinisk examination (KEX) T4
Basstatus med klinisk examination (KEX) T4 En allmän kroppsundersökning på termin 4 är i grunden samma som termin 3 men här tillkommer också kunskaper kring blodtrycksövningar som ni gjort i slutet på
Läs merHjärtstatus & cirkulation. Martin Sundqvist SöS 130312
Hjärtstatus & cirkulation Martin Sundqvist SöS 130312 Varför status? Diagnostik Diagnos = särskiljande kunskap Tecken, statusfynd Differentialdiagnostik Screening Omhändertagande Tid att tänka Inspektion
Läs merBedöm alltid om något av följande tre kardinaltecken på hjärt-lungsjukdom finns:
Institutionen för Medicin och Hälsa M. Eriksson 090803 Avdelningen för Kardiovaskulär medicin/klinisk fysiologi Hälsouniversitetet Linköping HJÄRT-LUNGSTATUS Hjärtat och lungorna är sammankopplade både
Läs merGlobal Rating Scale Pass Borderline Fail Utgående från din magkänsla, snarare än från poängsättningen, hur presterade studenten på stationen?
Station 1 HLR Skills Tillfredsställande Ej tillfredsställande Kontroll av medvetande (ruska om, ropa) 1 0 Kontroll av andning. Öppnar luftvägen 0.5 0 Kontroll av andning: Titta, lyssna, känn (ca 10 sek)
Läs merUppsala universitet Institutionen för kirurgiska vetenskaper Omtentamen i Klinisk Medicin II T6, V11, kl i Hedstrandsalen ing 70 bv
9 sidor. 17 poäng Sune Eriksson, har en insulinbehandlad diabetes sedan 47 år tillbaka. Den har tidigare varit välreglerad men de senaste två åren har en synförsämring inträtt och vid den förra regelbundna
Läs merResultat på OSCE Termin 6,
Resultat på Termin 6, Examinator: Student: Bo Carlberg CAS-ID xxxxxxx xxxxxxx@student.umu.se Totalpoäng på 96 poäng av maximala 120 p (80,0 %) Det krävs 70 % totalt för godkänt på Du är Godkänd på denna
Läs merStation 1 Anamnes Anemi vt14, 27/05/2014 OSCE I vt 2014
Station 1 Anamnes Anemi vt14, 27/05/2014 OSCE I vt 2014 Frågar om: Trötthet (alla slags) Nedsatt fysisk prestationsförmåga Andfåddhet/hjärtklappning (vid ansträngning) Yrsel/ öronsus/ huvudvärk Pica/ restless
Läs mer1.1 Hur definieras kritisk ischemi? (3p) Sida 1 av 6
Du arbetar som distriktsläkare i Karesuando, i norra Tornedalen. Patienten som har fått en akuttid heter Per Blind, är 64 år gammal och berättar att han sedan tre veckor tillbaka får ont i höger vad när
Läs merStation 1 Pappersstation - Blodgasanalys, 11/01/2013 OSCE I
Station 1 Pappersstation - Blodgasanalys, 11/01/2013 OSCE I Knowledge Tillfredsställande Ej tillfredsställande En turist, ej känd på sjukhuset, en man i övre medelåldern kommer svårt medtagen till akutmottagningen.
Läs merDiagnostik av arteriell cirkulationsinsufficiens med doppler
Diagnostik av arteriell cirkulationsinsufficiens med doppler Med hjälp av anamnes, inspektion och fysikalisk undersökning läggs grunden till diagnos av bensårets orsaker. Klinisk diagnostik är dock otillräcklig
Läs merDel sidor. 16,5 poäng
10 sidor. 16,5 poäng Edvin Karlsson är 79 år gammal, tidigare ganska frisk. Han tar bara medicin mot hypertoni. Men sista tiden har han känt sig lite hängig och tyckt att hjärtat har slagit lite konstigt.
Läs merStatusmall med klinisk examination (KEX) T4
Statusmall med klinisk examination (KEX) T4 En allmän kroppsundersökning på termin 4 är i grunden samma som termin 3 men här tillkommer också kunskaper kring blodtrycksövningar som ni gjort i slutet på
Läs merBetygskriterier OSCE examination
Institutionen för Omvårdnad Umeå Universitet Omvårdnad med inriktning mot akutsjukvård 6 hp Betygskriterier OSCE examination Syftet med examinationen är att utifrån en helhetssyn på människan göra åtgärdsbedömningar.
Läs merSP- kirurgi (14,5 min)
SP- kirurgi (14,5 min) Information till studenten: Du är kirurgjour på akuten. En patient söker med buksmärtor. Akutjournalen visar: Temp 38,2 grader, BT 130/80 Urinsticka: +1 ketoner, övrigt ua Uppgift:
Läs merBuk- och rektalundersökning. Tarmkirurgen
Buk- och rektalundersökning Tarmkirurgen Buk-/rektalundersökning Del av allmänt status Bukundersökning ingår i rutinstatus på de flesta patienter Rektalundersökning kan vara motiverat Riktad undersökning
Läs mer1. Vilken diagnos misstänker du i första hand hos denna patient (1p)?
Omtentamensfråga HKII, HT 2015, maxpoäng 17,5 p Sonja Karlsson är 81 år gammal, och är tidigare frisk. Hon tar bara medicin för struma. När hon är ute och går med sin hund får hon plötsligt väldigt ont
Läs merPerifer cirkulation T3
1 Institutionen för Medicin och Hälsa Avdelningen för kardiovaskulär medicin / Klinisk Fysiologi Hälsouniversitetet i Linköping C.Lassvik / modifierad 050215 /EF TL IE Perifer cirkulation T3 Under laborationen
Läs mer7. KÄRLKIRURGI (SKRIVNING MEQ T8 - HT 2011)
7. KÄRLKIRURGI (SKRIVNING MEQ T8 - HT 20) En 46-årig man, som slutat röka för fem år sedan, kommer för allmän hälsokontroll, eftersom han känt sig trött senaste tiden. Han har ingen aktuell medicinering,
Läs merStudentinstruktion Kirurgistation nr 1 (11 min)
Studentinstruktion Kirurgistation nr 1 (11 min) Anamnes: En 26 årig kvinna kommer till akutmottagningen i ambulans efter att ha kommit emellan vid ett knivbråk. Hon är vaken, talbar och orienterad, men
Läs merKODNUMMER.. MEQ B 25 poäng 1(8)
KODNUMMER.. MEQ B 25 poäng 1(8) KODNUMMER. Du är AT-läkare på vårdcentral. Idag kommer Evert Karlsson 72 år på sitt första besök till vårdcentralen. Han har flyttat från en annan del av landet och du har
Läs merSeminariefall: Reumatologi 2 Reumatologi 2
Reumatologi 2 Patientfall nr 1: 34-årig kvinna Patientfall nr 2: 82-årig kvinna Patientfall nr 3: 47-årig kvinna Patientfall nr 4: 69-årig kvinna Patientfall nr 5: 61-årig kvinna Patientfall nr 6: 30-årig
Läs merDIABETES Förebygga fotproblem, sår och amputation!
DIABETES Förebygga fotproblem, sår och amputation! Ulrika Myrholm Diabetes/endokrinmottagningen Falu lasarett 161026,171023 Vårdprogram Diabetesfoten Se Dalarnas diabetesråd STRATEGI: 1. Regelbunden fotundersökning
Läs merStation 1 Ht15 Lymfstatus, 08/01/2016 T6
Station 1 Ht15 Lymfstatus, 08/01/2016 T6 Adekvat palpationseknik (lätt på handen, rör hand/fingrar över målet) Palperar submentalt Palperar submandibulärt Palperar i käkvinklar Palperar retroauriculärt
Läs merMinifall Tecken på allvarlig infektion 2019
Minifall Tecken på allvarlig infektion 2019 2019-05-22 Om ni har valt Minifall Tecken på allvarlig infektion som del av ert självdeklarationsarbete, ska ni diskutera alla de tre korta journalanteckningarna
Läs merMEQ-fråga Sida 1 (av 5)
MEQ-fråga 2016-10-07 Sida 1 (av 5) 20-årig man med diabetes typ I, insulinbehandlad. Inkommer med feber sedan tre dagar, 39-40 grader och ont i höger ljumske. Smärtorna i höger ljumske är måttliga utan
Läs merVårdrutin 2 (5) För vårdgivare som inte har Cosmic via post till: KÄRLKIRURGISKA SEKTIONEN, Kirurgkliniken CENTRALSJUKHUSET KARLSTAD
Vårdrutin 1 (5) Perifer kärlsjukdom - handläggning Allmänmedicin och sektionen kärlkirurgi Godkänd av: Tf divisionschef Anna Karin Edström, tf divisionschef Eva Bergquist Utarbetad av: Överläkare Birgitta
Läs merDel sidor. 17 poäng
11 sidor. 17 poäng Femtioettårig man med måttlig övervikt. Ingen hjärt-kärlsjukdom i släkten förutom att modern hade ett blåsljud över hjärtat som aldrig närmare utreddes. Vid militärtjänst fann man ett
Läs mer1. Vilka två klaffvitier är vanligast i Sverige idag? Beskriv vilka auskultationsfynd du förväntar dig vid dessa! 4p
Marianne 75 år kommer på remiss till din mottagning pga. att husläkaren har hört ett blåsljud. Hon har tidigare arbetat som ekonom på bank och är nu aktiv pensionär. Hon tar inga mediciner regelbundet.
Läs merHJÄRTSTATUS. Föreläsning T4, DSM VT 2011
HJÄRTSTATUS Föreläsning T4, DSM VT 2011 Hjärtstatus Inspektion - att titta (Palpation - att känna) (Perkussion - att knacka) Auskultation - att lyssna Vad letar man efter? Tecken på: Hjärtsvikt Arytmier
Läs merNär och var? Avdelningsplacering, angiolab och operationsavdelning enligt separat schema.
Studiehandledning delkurs kärlkirurgi T8 Innehåll Kursbeskrivning Kärlkirurgi är inriktad mot patienter med extracerebrala arteriella kärlproblem från distala arcus aortae och perifert, främst orsakade
Läs merNedre luftvägsinfektioner hos vuxna Nya riktlinjer och kvalitetsindikatorer
Nedre luftvägsinfektioner hos vuxna Nya riktlinjer och kvalitetsindikatorer Sven Engström Distriktsläkare Gränna Vårdcentral Ordf. SFAMQ Omfattning Patienter med luftvägsinfektioner är vanliga i primärvården
Läs merDel 2_7 sidor_14 poäng
Del 2_7 sidor_14 poäng 70-årig kvinna inkommer till akutmottagningen pga. svårigheter att få luft och obehag i bröstet. Hon har en tablettbehandlad hypertoni sedan många år och har gått på kontroller hos
Läs merKirurgi, 10 minuter + Anestesi 10 minuter
Praktiskt Prov T8 VT 2014 Kirurgi, 10 minuter + Anestesi 10 minuter Bemanning En kirurg (=statist) + en anestesiolog Utrustning Kirurgi Stetoskop Blodtrycksmanschett Dopplerpenna + gel Papper och penna
Läs merNationellt vårdprogram för prevention av fotkomplikationer vid diabetes: SKL: 2018
Nationellt vårdprogram för prevention av fotkomplikationer vid diabetes: SKL: 2018 Dokumentet gäller för alla typer av diabetes i alla åldrar och följer Socialstyrelsens nationella riktlinjer för diabetesvård.
Läs merSTATUS. AT, hud, munhåla och svalg, ytliga lymfkörtlar, thyreoidea, bröst
STATUS AT, hud, munhåla och svalg, ytliga lymfkörtlar, thyreoidea, bröst STATUS: Allmäntillstånd (AT) Exempel 1: Gott och opåverkat. Exempel 2: Opåverkat. Vaken och orienterad x3. Temp 37,3. Ingen cyanos,
Läs merPausa dig. Ett rörelsepausprogram från Friskvården KI
Pausa dig Ett rörelsepausprogram från Friskvården KI Detta material är ett komplement till det webbaserade rörelsepausprogrammet och kan med fördel användas vid rörelsepaus i grupp eller som underlag för
Läs merVårdrutin 1 (7) Överenskommelse mellan kärlkirurgisektionen vid kirurgkliniken Centralsjukhuset Karlstad och allmänmedicin, Värmland
Vårdrutin 1 (7) Perifer kärlsjukdom - handläggning Utgåva: 4 Godkänd av: Divisionschef Tobias Kjellberg, Divisionschef Karin Malmqvist Utarbetad av: Överläkare Birgitta Sigvant, AKO Bengt Hanson Revisionsansvarig:
Läs merSJUKVÅRD. DET ÄR BÄTTRE ATT GÖRA NÅGOT ÄN INGET Alla kan du komma i en situation där den kan bli fråga om att rädda liv.
SJUKVÅRD Kliv in och hjälp till DET ÄR BÄTTRE ATT GÖRA NÅGOT ÄN INGET Alla kan du komma i en situation där den kan bli fråga om att rädda liv. Att lära sig rädda liv är inte så svårt Varje år är det tusentals
Läs merDELEGERING PROVTAGNING BLODTRYCK OCH PULS
DELEGERING PROVTAGNING BLODTRYCK OCH PULS Rutinen gäller inom Äldreomsorgen, Individ-och familjeomsorgen, Socialpsykiatrin och Funktionshinderverksamheten i Borås Stad. 1 Fastställt av: 2015-05-28 MAS-enheten
Läs merDel 3_9 sidor_22 poäng
_9 sidor_22 poäng Gun Karlsson är 74 år gammal, hon är änka och bor själv numera ensam utan någon kommunal hjälp. Hon har aldrig rökt eller druckit alkohol, tar inga läkemedel och känner sig vanligen väldigt
Läs merAnatomi i vardagen - inklusive basal lungtolkning
Anatomi i vardagen - inklusive basal lungtolkning Lisbeth Denbratt Överläkare, Thoraxradiologi Sahlgrenska Universitetssjukhuset Ett sätt att bedöma en lungröntgenbild 1 Allmänt intryck 2 Diafragmavalv
Läs merFråga 1. Man 21 år. 12 poäng
Fråga 1 Man 21 år 12 poäng 6 delar 8 delfrågor 2010 01 08 T5 Fall 1 Man 21 år 6 delar 12 poäng Del 1 4,5 poäng Du är jour på en vårdcentral. En 21 årig man söker pga andnöd. Besvären började plötsligt
Läs merFrågor 1. Vilken orsak till patientens besvär misstänker du i första hand, motivera? (3p)
På din husläkarmottagning söker en ensamstående 68-årig kvinna, pensionerad lärarinna. Aldrig rökt. Aldrig tidigare sjukhusvårdad. Ingen regelbunden medicinering. Hon berättar att hon senaste 2-3 månaderna
Läs merTentamen VT09 Fråga B Kodnr:.
Tentamen VT09 Fråga B Kodnr:. Du arbetar som AT-läkare på kirurgakutmottagningen.till akutmottagningen kommer en tidigare väsentligen frisk 24-årig man, han berättar att han har trillat av en häst och
Läs merBukstatus. Mattias Josephson, DSM T4, HT 2011
Bukstatus Mattias Josephson, DSM T4, HT 2011 Hur undersöka? Inspektion Palpation Perkussion Auskultation Det mesta i liggande på rygg, med knäna lätt flekterade och armarna längs med sidorna. Inspektion
Läs mer1.1 Vilken sjukdom misstänker Du i första hand, ange namnet på svenska (1p) och på latin (1p).
Du vikarierar i väntan på AT-tjänst på vårdcentralen i Korpilombolo. Din första patient på måndag morgon visar sig vara en manlig renskötare, 66 år, som klagar över att han sedan två veckor tillbaka får
Läs mer1.1 Nämn 4 viktiga differentialdiagnoser som kan orsaka patientens symptom (2p).
Del 6_12 sidor_22 poäng 73-årig man söker på akutmottagningen då han senaste dagarna noterat försämrad ork och tungt med andningen lite hosta. I normala fall så är han fysiskt aktiv, promenerar med stavar
Läs merMEQ fall 1. 9.0 p. Anvisning: Frågan är uppdelad på 4 sidor. Poäng anges vid varje delfråga.
MEQ fall 1 Rest Tentamen Klinisk Medicin VT10 9.0 p Anvisning: Frågan är uppdelad på 4 sidor. Poäng anges vid varje delfråga. Du får bara ha en sida uppvänd åt gången, dvs besvara sid 1 färdigt innan sid
Läs merDelexamen 4 Infektion FACIT s
MEQ-fråga 2 Sida 1 (7) En 71-årig man inkommer med ambulans. Han har haft snuva, slemhosta och huvudvärk i två dagar. Känt sig varm. I morse påtagligt sämre med frysningar, trötthet, mycket hosta och en
Läs merMedicin B, Medicinsk temakurs 3, Tema Respiration/Cirkulation
Omtentamen 2 T3 VT 2012 Medicin B, Medicinsk temakurs 3, Tema Respiration/Cirkulation Skrivningen består av följande frågor, fråga 1-4 rättas av MH, fråga 5-8 rättas av DD Fråga 1 Karl-Axel Pettersson...
Läs merDelexamination 1 Klinisk medicin, Södersjukhuset, vt15/ht15 3 mars 2015 KORTSVARSFRÅGOR
Delex 1 Klin med SöS 2015 03 03 1(8) Delexamination 1 Klinisk medicin, Södersjukhuset, vt15/ht15 3 mars 2015 Examinationen består av en MEQ-fråga om 20 poäng samt 14 kortsvarsfrågor om 40 poäng. KORTSVARSFRÅGOR
Läs merPerifer cirkulation T3
Sida 1 av 6 Institutionen för Medicin och Hälsa Avdelningen för kardiovaskulär medicin/klinisk Fysiologi Hälsouniversitetet i Linköping C.Lassvik /mod 050215/EF TL IE modifierad 111028 / IE Perifer cirkulation
Läs merBLODTRYCK OCH PERIFER CIRKULATION
Institutionen för Medicin och Hälsa M. Krants 020314 Avdelningen för kardiovaskulär medicin/klinisk fysiologi Hälsouniversitetet Linköping modif. 050602/IE, EF, TL moidf. 100122/IE EF BLODTRYCK OCH PERIFER
Läs merFall 1. SVK-seminarium Akuta barninfektioner Anna Nordlander, Hanna Hobell & Karl Hildebrand
SVK-seminarium Akuta barninfektioner 170508 Anna Nordlander, Hanna Hobell & Karl Hildebrand Notera att du endast kan förbereda fallen till och med initial handläggning/utredning! Behandling och vårdnivå
Läs merartärsjukdom rsjukdom Aneurysm & dissketion
arteriella Kärlsystemets struktur och funktion Perifer arteriell kärlsjukdomk Ocklusiva kärlsjukdomark Inflammatoriska kärlsjukdomark Vasospastisk artärsjukdom rsjukdom Aneurysm & dissketion Kärlsystemet
Läs merHLR-D FÖR FÖRSTA HJÄLPEN-JOURHAVANDE/VUXEN,
HLR-D FÖR FÖRSTA HJÄLPEN-JOURHAVANDE/VUXEN, två som hjälper Första hjälpen-jouren ska ha tillgång till defibrillator. Första hjälpen-jourhavande använder fickmask vid mun mot mun-metoden. Fickmasken ska
Läs merDelexamination 2. Klinisk medicin Ht2011 MEQ1. 20 poäng
Delexamination 2 Klinisk medicin Ht2011 MEQ1 20 poäng All nödvändig information finns tillgänglig på varje sida. När en sida är färdigbesvarad läggs den sidan i bifogat kuvert. Därefter rättvändes nästa
Läs merKärlkirurgisk utredning och behandling
Kärlkirurgisk utredning och behandling Peter Danielsson, MD Specialist i allmänkirurgi och kärlkirurgi Överläkare Hallands Sjukhus Halmstad 2018-03-02 Dagens program Arteriell insufficiens i benen Bakgrund
Läs merUtbildning för sjuksköterskor inom kommunal verksamhet
Utbildning för sjuksköterskor inom kommunal verksamhet Maj 2015 Kl 13.15 16.00 Elisabeth Sörman elisabeth.sorman@privat.lul.se Krister Gustafsson krister.gustafsson@akademiska.se Diabetessamordnare Program
Läs merFråga 1. Vilken undersökningsmetod använder man när man screenar för AAA? (1p)
screeningupptäckt 5,5 cm stort AAA (bukaortaaneurysm). Fråga 1. Vilken undersökningsmetod använder man när man screenar för AAA? (1p) Fråga 2. Hur definieras vanligen ett AAA? (0,5p) och vid vilken diameter
Läs merTHORAXRADIOLOGI. Aktuella ämnen: Lungtumörer. och metastaser. Metoder för f r utredning. Tumörer och metastaser Kroniska lungsjukdomar
THORAXRADIOLOGI Fredrik Ahlfors Specialistläkare Thoraxradiologi, SU/Sahlgrenska Aktuella ämnen: Tumörer och metastaser Kroniska lungsjukdomar KOL/emfysem Bronkiektasier Interstitiella lungsjukdomar Tumörer
Läs merSEKRETMOBILISERING Anna Hardenstedt Ståhl
SEKRETMOBILISERING Anna Hardenstedt Ståhl Andningen är själva livet! Herren Gud danade människan av stoft från jorden och inblåste livsande i hennes näsa, och så blev människan en levande varelse. Skapelseberättelsen
Läs merNär ni är klara så får ni öppna ögonen. Har ni frågor eller kommentarer till detta?.
Övning för att koncentrera sig på andningen Att koncentrera sig på andningen erbjuder ett sätt att stänga av tillståndet för automatstyrningen och att återgå och leva i nuet. Eftersom övningen är kort
Läs merDel 7_6 sidor_14 poäng
Del 7_6 sidor_14 poäng 62-årig kvinna med viss höftledsartros i övrigt väsentligen frisk. Hon kommer nu på mottagningsbesök pga att hon senaste halvåret haft tilltagande besvär av andfåddhet vid ansträngning.
Läs merTRYCKSÅR R I K T L I N J E R H U R A R B E T A R V I F Ö R E B Y G G A N D E?
TRYCKSÅR R I K T L I N J E R H U R A R B E T A R V I F Ö R E B Y G G A N D E? DEFINITON Ett trycksår är en lokaliserad skada i hud och underliggande vävnad, vanligtvis över benutskott, som ett resultat
Läs merDELEGERING PROVTAGNING BLODTRYCK OCH PULS
DELEGERING PROVTAGNING BLODTRYCK OCH PULS Fastställt av: 2015-11-01, Medicinskt Ansvarig Sjuksköterska Dokumentet framtaget av: MAS För revidering ansvarar: MAS Dokumentet gäller till och med: Tillsvidare
Läs merPerifer kärlsjukdom - handläggning
Dokumenttyp Ansvarig verksamhet Version Antal sidor Rutin Kirurgi Arvika och Karlstad 1 5 Dokumentägare Fastställare Giltig fr.o.m. Giltig t.o.m. Annika Carlson Avdelningschef Birgitta Sigvant Sektionschef
Läs merAnatomiskt perspektiv på basal lungtolkning
Anatomiskt perspektiv på basal lungtolkning Åse Allansdotter Johnsson Stort tack till Lisbeth Denbratt Överläkare, Thoraxradiologi Sahlgrenska Universitetssjukhuset Ett sätt att bedöma en lungröntgenbild
Läs merDelexamination 2 2015-11-24 Klinisk Medicin MEQ 21 poäng
Delexamination 2 2015-11-24 Klinisk Medicin MEQ 21 poäng All nödvändig information finns tillgänglig på varje sida. När en sida är färdigbesvarad läggs den sidan på golvet eller i bifogat kuvert. Därefter
Läs merMEQ fråga p. Tentamen i Klinisk Medicin vt Anvisning:
Sida: 0 MEQ fråga 1 10 p Tentamen i Klinisk Medicin vt 2011 Anvisning: Frågan är uppdelad på 4 sidor samt detta försättsblad. Poäng anges vid varje delfråga. Börja besvara frågorna från sidan 1. Du får
Läs merLuftvägarnas och lungornas viktigaste uppgifter är att
Luftvägar och lungor Näsmussla Till luftvägarna räknas: 1. näsan 2. bihålorna 3. svalget 4. struphuvudet 5. luftstrupen 6. luftrören. Lungorna tar upp syre från luften Luftvägarnas och lungornas viktigaste
Läs merNyttiga rörelser vid Parkinsons sjukdom
Nyttiga rörelser vid Parkinsons sjukdom Gör övningarna i den takt som känns bäst för dig. Skippa övningar som inte känns bra eller som du får mer ont av. Du ska känna dig pigg efter programmet! 1. Övningar
Läs merVad kan det kliniska ögat se? SÅ GÖRS EN KLINISK UNDERSÖKNING
Vad kan det kliniska ögat se? SÅ GÖRS EN KLINISK UNDERSÖKNING Klinisk undersökning omfaaar o Anamnes o Status Anamnesen o Allmänna anamnesen: Ålder, kön, kroniska sjukdomar, 7digar opera7oner, medicinering,
Läs mer33 Rörelseapparaten. Diabeteshanden. Tendovaginitis stenosans, triggerfinger. 2015-12- 16 diabeteshandboken.se
33 Rörelseapparaten Vid diabetes har man en större benägenhet än andra att få problem med smärta och stelhet i händer, axlar och höfter. Det finns ett samband mellan ålder, lång diabetesduration samt grad
Läs merCORE 1 MEDICINSK YOGA FÖR DIN NEDRE TRIANGEL
CORE 1 MEDICINSK YOGA FÖR DIN NEDRE TRIANGEL IMY Medicinsk Yoga utgår från ett energitänkande som säger att de flesta obalanser, krämpor och sjukdomar vi drabbas av har sitt ursprung i präglingar och blockeringar
Läs merDelexamination 1 Klinisk medicin, Södersjukhuset, vt/ht 2013 4 mars 2013 KORTSVARSFRÅGOR
Delex 1 Klin med SöS 2013-03-04 1(7) Delexamination 1 Klinisk medicin, Södersjukhuset, vt/ht 2013 4 mars 2013 Examinationen består av en MEQ-fråga om 21 poäng samt 10 kortsvarsfrågor om 39 poäng. KORTSVARSFRÅGOR
Läs merSkrivtid: Nummer:...
1 Skrivning 3, HT 2010 2010-11-04 Skrivtid: 10.00-12.00 Nummer:... Lycka till! 2 1. Du träffar under AT på Mariefreds vårdcentral Lukas, 18 år som söker pga ändtarmsbesvär. Han har sin mamma med sig som
Läs merModern radiologi en uppdatering för Allmänläkardagar 2013
Modern radiologi en uppdatering för Allmänläkardagar 2013 Els-Marie Raupach Överläkare Bild och funktionsmedicin Skövde 130201 Som man frågar får man svar! Remissen är radiologens verktyg och styr: Prioritering
Läs merSeminarium Andfåddhet. SVK Akut omhändertagande av akutmedicinska patienter, KI, termin 11, Johan Hulting, Christian Trumstedt VT 2015
Seminarium Andfåddhet SVK Akut omhändertagande av akutmedicinska patienter, KI, termin 11, Johan Hulting, Christian Trumstedt VT 2015 Begrepp och termer Andningsbesvär Vad upplever patienten själv Andnöd
Läs merANDNINGEN ÄR SJÄLVA LIVET!
ANDNINGEN ÄR SJÄLVA LIVET! ANNA HARDENSTEDT STÅHL Herren Gud danade människan av stoft från jorden och inblåste livsande i hennes näsa, och så blev människan en levande varelse. Skapelseberättelsen Familj
Läs merChockseminarium SVK HT 2014/ VT 2015
Chockseminarium SVK HT 2014/ VT 2015 Fall 1-24-årig man Anamnes: 24-årig kille från New Mexico, USA, semestrar i Europa sedan en månad. Efter att ha varit på Mykonos kom han till Stockholm för en vecka
Läs merRutinlab (Blodstatus med diff, Na, K, krea, ALAT, urinsticka) är u.a. SR 8 mm/h, CRP <3. 1. Vad kallas tillståndet Julie beskriver?
MEQ-FRÅGA JULIE Vid ett nybesök på reumatologiska mottagningen får du träffa Julie, en 33-årig kvinna som härstammar från Sydostasien. Hon har nu bott 4 år i norra Sverige, arbetar heltid som städerska,
Läs merVårdriktlinje för diabetesfoten och diabetesfotsår i primärvård. Förvaltning Ägare Reviderat datum. Ove Lind
Förvaltning Ägare Reviderat datum Ove Lind 2018-05-29 Verksamhet Primärvård Norr,Primärvård Örebro,Primärvård Söder,Primärvård väster,privata vårdcentraler,staben Hälso- och sjukvård,hälsooch sjukvårdsförvaltningen
Läs merPneumoni. Atelektas Pleuravätska Pneumothorax. Interstitium och alveolärrummet Mattglas och konsolidation Luftbronkogram och siluettfynd
Pneumoni Interstitium och alveolärrummet Mattglas och konsolidation Luftbronkogram och siluettfynd Atelektas Pleuravätska Pneumothorax 1 Bakterier, leukocyter och inflammatorisk vätska samlas i interstitiet
Läs merEfter genomförd laboration förväntas du kunna redogöra för följande:
3. LABORATION BLODTRYCK & AUSKULTATION Introduktion Efter genomförd laboration förväntas du kunna redogöra för följande: Auskultation vid auskultation identifiera I:a och II:a tonerna var man vanligen
Läs merVälkommen till Blodtrycksutbildningen. Inger Norvinsdotter Borg
Välkommen till Blodtrycksutbildningen Inger Norvinsdotter Borg Tänkvärt Blodtrycksmätning är den enda undersökningen för att ställa diagnosen högt blodtryck. Mätning av blodtryck är en av de vanligaste
Läs merAllmänt ICD-10. R57.1 Hypovolemisk chock R57.0 Kardiogen chock
1 Copyright the33 Chock Den här artikeln behandlar Chock i allmänt men även: ICD-10 (sida 1) Stadieindelningen efter chock (sida 1-2) Patofysiologin (sida 2) Symptom (sida 2-3) Behandling (sida 3, 4 och
Läs merDelexamen 4 Infektion MEQ-fråga 1 Nr Sida 1 (6)
MEQ-fråga 1 Nr Sida 1 (6) 56-årig rökande, kvinna söker på vårdcentralen i Fruängen. Hon är känd där på grund av ett alkoholmissbruk som hon dock sedan 6 månader är fri från. Hon har hemhorrojdbesvär,
Läs mer