Perifer cirkulation T3
|
|
- Mats Blomqvist
- för 7 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 1 Institutionen för Medicin och Hälsa Avdelningen för kardiovaskulär medicin / Klinisk Fysiologi Hälsouniversitetet i Linköping C.Lassvik / modifierad /EF TL IE Perifer cirkulation T3 Under laborationen ges möjlighet att öva enkla, primära undersökningsmoment samt även möjlighet att studera mer avancerad klinisk fysiologisk metodik för diagnos av artärsjukdom. En kortare genomgång av noninvasiv venutredning kommer också att tas upp. NONINVASIV ARTÄRUTREDNING Patienter med riskfaktorer som rökning, diabetes, lipidrubbningar och hypertoni har ökad benägenhet för arterioskleros, framför allt i koronarkärl, karotiskärl och i benens kärl. Nedre extremitetens artärer är en av de vanligaste lokalisationerna för arterioskleros. Ofta drabbas artärerna i låret först. I övrigt kan aorta liksom a. iliaca och underbenets artärer drabbas. Symtom: 1. Claudicatio intermittens. Den arbetande muskulaturen får inte tillräckligt med syrgas, metaboliter ansamlas och ischemisk smärta uppstår. Patienten börjar ofta halta, vilket gett tillståndet namnet claudicatio intermittens (tillfällig hälta). 2. Kritisk ischemi. Vid lågt artärtryck och blodflöde kan ischemin ge vilobesvär i form av smärta, dålig sårläkning och ischemiska sår perifert i benen. Man kan dessutom få trycknekroser på hälen och mellan tårna, särskilt vid diabetes med neuropati. Klinisk fysiologisk metodik ger god möjlighet att diagnosticera såväl artär- som vensjukdomar. Den primära diagnostiken baseras dock på anamnes och enkel fysikalisk diagnostik med pulspalpation och användning av stetoskop, blodtrycksmanschett och undersökning med penndoppler, vilket alltså kan utföras på t.ex. vårdcentraler och olika specialistmottagningar (ex. diabetes-, hud- och kärlmottagningar). När patienten kommer till fysiologiska kliniken ("klinfys") är val av undersökningsmetod beroende av frågeställning. Frågeställning Metod 1. Finns klinisk artärsjukdom? Anamnes, palpation, auskultation, mätning av ankeltryck. Denna bedömning bör kunna göras på VC och mottagningar. 2. Finns tecken på tidig artärsjukdom? Bedömning av kärlväggen (intima-mediatjocklek, plack, endotelfunktion) kräver avancerad apparatur (ultraljud, s.k. Duplexundersökning). 3. Kan stenos lokaliseras? Duplex, med mätning av blodflödets hastighet i och före en stenos. 4. Kan stenos graderas? En 50% diameterreduktion ( 75% areareduktion) ger en fördubbling av hastigheten = 50% stenos. En 75% diameterreduktion( 90% areareduktion) ger 4 ggr så snabb hastighet= 75% stenos
2 5. Bedöma funktion Gångprov, kan göras för differentialdiagnostik: Exempelvis för att avgöra betydelsen av iliacastenos för subjektiva besvär, eller vid spinal stenos eller höftbesvär. Max gångsträcka, symptomatologi, ankeltryck före och efter arbete bedöms. 6. Bedöma prognos Tåtryck kan användas för bedömning av om ett sår har förutsättningar för att läka vid t.ex. infektion eller osteit. Tåtryck <30 mm Hg + sparsamt med kapillärer = sannolikt dålig prognos. 7. Ge underlag till terapi Medicinsk behandling: t.ex. profylax, träning (reducera blodtryck, sänka lipider, gångträning). Kirurgi / motsvarande: t.ex. trombendartärectomi (TEA), ballongdilatation (PTA=perkutan transluminal angioplastik) eller bypasskirurgi. 8. Belysa naturalförlopp Tryck, duplex, gångprov mm 9. Belysa effekt av terapi Tryck, duplex, gångprov mm Utredningsgången blir alltså följande: Besvara frågan om det föreligger artärsjukdom, ange nivån (lokalisationen) på förändringen, ange graden på förändringen samt ev. objektivvisera graden av funktionsinskränkning. 2 Metoder 1. Pulsationer Palpation av a. radialis, bukaorta, a. femoralis, a. poplitea, a. tibialis posterior, a. dorsalis pedis. Digitografi eller pulspletysmografi Innebär att man registrerar pulsationerna i fingrar eller tår med en av följande metoder: Trådtöjningsgivare (strain gauge), vilken visar ändringar i omkretsen i ett segment. Fotocell (fotopletysmograf) som mäter reflektionen av ljus som sänds in i vävnaden. Variationer som registreras med båda dessa metoder beror av blodfyllnadsgraden i vävnaden. Digitogrammet (pulskurvan) som uppkommer kan bedömas på olika sätt (se sid 8, fig 1). Det mest använda är att mäta inklinationstiden (IT), i praktiken tangenten på lutningen, uttryckt som den tid det tar för kurvan att stiga, IT är känslig för tidig arterioskleros. Propagationstiden (PT) anger tiden från EKG till start på kurvan och är alltså känsligt för sidoskillnader. Den är ej speciellt användbar för tidigdiagnostik och används sällan i rutindiagnostik. 2. Segmentell tryckmätning Segmentell blodtrycksmätning innebär att blodtrycket mäts på olika nivåer, t.ex. lår-, ankel- och tånivå med hjälp av lämplig manschett (bredd = minst 40 % av omkretsen) och lämplig givare (Doppler, fotocell, trådtöjningsgivare) distalt om manschetten. Oftast används penndoppler vid mätning av låroch ankeltryck och trådtöjningsgivare vid mätning av stortåtryck. Om blodtrycket på ankelnivå är lägre än i överarmen finns sannolikt betydelsefull artärstenos proximalt om ankeln. I stortån är trycket vanligen något lägre än i ankeln, dock högst 50 mm Hg. Tryckfall mellan ankel och tå kan innebära att det finns distala artärstenoser (vad-fot) men kan också bero på att de stora artärerna på ankelnivå är stela (mediaskleros). Om det finns tryckfall redan på låret brukar det finnas stenoser i lilla bäckenet eller proximalt på låret.
3 3 Ankeltryck över 50 mm Hg Innebär vanligen att det inte föreligger någon kritisk perifer ischemi med risk för gangrän. Bör dock värderas med försiktighet eftersom ett stelt kärl kan ge falskt höga tryck. Ger därför ingen säker information om trycknivån hos diabetiker och äldre individer. Ankeltyck under 50 mm Hg Ger stark misstanke om kritisk ischemi. Stortåtryck över 30 mm Hg Sannolikt ingen kritisk ischemi. Stortåtryck under 30 mm Hg Definition på critical limb index (CLI). I enstaka fall kan man finna låga tryck hos patienter utan klinisk ischemi. 3. Flödesbedömning med enkel Doppler Dopplereffekten utnyttjas i ultraljudsutrustningar för att detektera rörelser som blodflöde. Skillnaden i frekvens på insänt ljud och reflekterat ljud blir en hörbar signal. Den kan presenteras på olika sätt där penndopplern är den enklaste formen. Genom att lyssna på flödesljudet kan man bedöma om flödet är normalt eller ej. I ett normalt elastiskt kärl finns både fram- och återflöde i systole (se sid. 8, fig. 2.). Återflödet, som är mycket kortvarigt, beror på den perifera resistensen, som i ett perifert kärl vanligen är hög. Om det finns sänkt perifer resistens (ex. hjärnan, njurarna, vid infektion i en extremitet) försvinner backflödet och det diastoliska flödet blir förhöjt (jämför en arteriovenös fistel eller en ductus arteriosus). Följande typsignaler kan registreras: I ett normalt kärl, med hög perifer resistens finns flerkomponentsljud, 2-3 toner, (komponenter), som på registreringen har flödesriktning framåt, bakåt, framåt. Vid artärstenos försvinner oftast den negativa fasen. OBS, detta sker även vid sänkt perifer resistens. På kurvan ser man dessutom oftast att lutningen på kurvan minskar och högsta flödeshastigheten som kan registreras minskar då också distalt om stenosen. Om man lyssnar i en stenos hör man ökad flödeshastighet, ljudet blir visslande, komponenterna försvinner. Efter stenosen hörs ett turbulent ljud. Efter några cm lugnar blodströmmen ner sig. Av ljudbilden kan man få en uppfattning om hur tät stenosen är. Om ljudet ett par cm nedströms blir normalt igen var stenosen sannolikt mindre än 50% av kärlets diameter. Vid tätare stenos, eller flera stenoser i rad, förändras oftast flödet nedom stenosen = enkomponentsljud, sänkt max-flöde etc. Vid kraftigt blodrycksfall blir flödet mer eller mindre kontinuerligt, med lågt maxflöde p.g.a. dämpad flödesprofil och högt diastoliskt flöde pga sänkt perifer resistens. Om hastigheten i stenosen är hög är stenosen sannolikt betydande. 4. Duplex (ultraljudsbild + Doppler) Med ultraljud kan man också göra en tvådimensionell bild (2D-bild) av kärlen och omkringliggande vävnaden. Eftersom man använder en hög frekvens på ultraljudssignalen (5-10 MHz) får man en god upplösning i bilden så att man kan se små väggförändringar, t.ex. arteriomatösa plaque, väggförtjockning mm. I mer avancerade utrustningar kan dopplersignalen, förutom att presenteras som ljud, också kodas i olika färger för olika hastigheter s.k. färgdoppler. När en 2D-bild av vävnaden kombineras med färgdopplern får man en s.k. duplexbild (duplex=två). Ytterligare ett sätt att presentera sin dopplerregistrering är med s.k. spektraldoppler där man grafiskt visar signalens frekvensinnehåll omräknat till hastigheter på y axeln och tiden på x-axeln. Denna signal registrerar man för en bestämd punkt i en duplexbild t.ex. där man ser med färgdopplern att hastigheterna är höga. 5. Flödeshastigheter Med modern Doppler kan alltså blodflödets hastigheten mätas exakt. Den maximala systoliska flödeshastigheten i normala perifera artärer varierar något, men är ofta i storleksordningen 0,5 1 m/s. Är hastigheten det dubbla tyder det på en förträngning där diametern minskat med ca 50% (arean minskar då med 75%). Om hastigheten ökar 3-4 ggr är stenosgraden 75% (areaminskning 90%)= tät stenos.
4 Duplextekniken är mycket bra vid stenoser över 50% och ocklusion. Tekniken ger en bättre uppfattning om hemodynamiken än vad man får vid angiografi, men för morfologisk diagnostik, t.ex. vid ställningstagande till operation, kompletteras duplexundersökning ofta med angiografi. Orsaken till att duplex successivt ersätter angiografi vid bedömning av kärlsjukdom i både artärer och vener beror på att metoden är skonsam för patienten samt smidig och informativ för användaren. Carotisartärerna Kärlen ligger ytligt och är lätta att undersöka med högupplösande ultraljud. Väggtjocklek och väggrörelse kan mätas på ett exakt sätt. Plack- och stenosbedömning kan göras med stor noggrannhet. Höggradig stenos anses föreligga vid en topphastighet i stenosen på minst 2,5-3 m/s vilket motiverar att patienten övervägs för kärlkirurgi. Vid carotisstenos får man oftast tillräcklig information av en duplexundersökning för att utföra operation utan angiografi. I dag används TEA som operationsteknik, i framtiden blir det ev. PTA och stent (ett fjädrande metallnät som läggs in i kärlet). Bukaortaaneurysm För bedömning och uppföljning av bukaortaaneurysm är Duplex en lämplig metod. Iliacaartärerna Dessa ligger på varierande djupt beroende på bukfettets tjocklek. Ofta kan man med Duplex göra en god bedömning av communis och externa. Denna bedömning är oftast fullt tillräcklig inför PTA med stentinläggning vilket görs i dessa kärl vid höggradig stenos (4* hastighetsökning). Femoralisartärerna En stenos nedanför ljumsken åtgärdas ofta inte, utan patienten får gångträna, sluta röka mm. Höggradiga förändringar kan opereras med konstgjorda eller naturliga (kroppsegna) grafter. Korta stenoser kan PTA-behandlas men p.g.a. dåliga långtidsresultat avvaktar man oftast om det endast föreligger en claudicatio. Vid ställningstagande till lång bypasskirurgi mellan ljumske och vadkärlen kan duplex vara tillräckligt, men angiografi används fortfarande flitigt. Vid kritisk ischemi kan man göra venbypass, t.ex. saphena magna (in situ eller reverserad) mellan ljumske och knä s.k. femoropopliteal by pass. Vid höggradiga förändringar i vaden kan man göra femorodistal bypass, t.ex. till a dorsalis pedis. På fysiologiska kliniken görs regelbundna kontroller av vengraft ( mån efter operation) Flöden Det går att beräkna flödet i ett kärl utifrån flödeshastigheter uppmätta vid en dopplerundersökning med formeln medelflödeshastighet x area. Denna metodik ger ungefärliga mätvärden och är lätt att använda i rutinen. Flödet kan också mätas mera exakt med ocklusionspletysmografi. Man stänger av det venösa avflödet i en extremitet med en manschett och mäter arteriellt inflöde med t.ex. en trådtöjningsgivare. Detta görs vanligen endast på särskild indikation, t.ex. forskning. Metoden är användbar för att mäta såväl viloblodflöde som maximal inflödeskapacitet, t.ex. pre- och postoperativt, i samband med sympatikusblockad mm. 7. Gångprov Gångprov utförs på rullande matta med en viss hastighet, t.ex. 1m/s och en successivt ökande lutning till maximalt 12º. Symtom under gång bedöms och tryckfall på ankelnivå mäts efter arbetet. OBS! att maximalt gångprov ofta ger tryckfall på ankelnivå även hos kärlfriska individer. Submaximalt gångprov skall dock ej ge tryckfall hos friska. Inom klinisk fysiologi används i dag gångprov mest vid misstanke på coarctation i aorta men sällan för bedömning av claudicatiopatienter där duplex ger tillräcklig information. I de fall testen ändå görs på claudicatiopatienter utförs det ofta som fullständigt arbetsprov med EKG kopplat därför att patienter med artärsjukdom i benen inte sällan samtidigt har angina pectoris alt. EKG-mässig koronarinsufficiens. Gångprov används däremot regelbundet av sjukgymnaster för att följa upp effekter av gångträning.
5 5 NONINVASIV VENUTREDNING 1. Trombosdiagnostik Tromboembolisk sjukdom är vanlig och svår att diagnosticera kliniskt. Hos polikliniska patienter med besvär i form av värk, svullnad, rodnad (= inflammation) i benen visar sig ca 50% av fallen ha en djup ventrombos (DVT) som orsak till detta. Tillgängliga diagnostiska metoder är framför allt flebografi (en röntgenkontrastmetod) och ultraljudsmetodik. I den senare använder man en kombination av bild, färgdoppler s.k. färgduplex och spektraldoppler. Flera olika diagnostiska kriterier används vid trombosdiagnostik med duplexteknik. Den viktigaste är att det vid trombos blir omöjligt att komprimera venen helt med proben (=ultraljudsgivaren, fig 3 nedan). I stora vener ser man ofta tromben tydligt, och man ska då komprimera försiktigt för att ej riskera embolism. Med färgdoppler ser man ofta ett randflöde kring tromben. I de stora venerna är diagnostiken oftast lätt, medan trombosdiagnostik i små vener inklusive muskelvenerna kräver en hel del vana. Fig. 3 Påvisande av ventrombos genom tryck med ultraljudsgivaren. Venen visualiseras i tvärsnitt, varefter ett lätt tryck utövas med givaren. Den normala venen kollaberar lätt (A), medan den trombotiska venen inte kan tryckas ihop (B). 2. Venös insufficiens Vid kronisk venös insufficiens råder ett högt tryck i benets vener, eftersom de skadade venklaffarna inte förmår att hindra reflux av blodet i perifer riktning. Det höga ventrycket kan medföra ödem och besvär i form av tryckkänsla, värk mm. Vid stor venös insufficiens kan man se utveckling till venösa bensår. För att undersöka insufficiensen i en vad komprimerar man venen (vaden) distalt om mätstället, antingen manuellt eller med en manschett. Kompressionen ger ett flöde i proximal riktning, som vid venös insufficiens efterföljs av reflux. Flödet kan registreras med antingen pulsad Doppler eller färgdoppler och graderas med hjälp av färgintensitet och/eller volymflöde, eller maximal flödeshastighet. På låret kan men framkalla patologisk reflux genom att patienten krystar (en Valsalvamanöver).
6 6 DAGENS LABORATION T3 1. DEMONSTRATION AV TÅTRYCKSMÄTNING. Demonstration av hur värmning av ben och tår med värmebågen går till. Demonstration av manschetter och trådtöjningsgivarna (strain gauge). Genomgång om varför man utför denna mätning på klin fys och vilka patientkategorier som är viktigt att undersöka. Typkurvor visas. 2. UNDERSÖKNING AV ARTÄRER I BENEN Indikationer: Smärta i ben eller höft vid gång, diabeteskontroll, fotsår Utrustning: Händer, stetoskop, blodtrycksmanchetter, penndoppler och ultraljudsgel. Protokoll se bilaga 2. Anamnes Palpation och enkel Doppler Metod: 1. Patienten i liggande utan långbyxor, skor och strumpor. Smärtan bi-eller unilateral? Börja alltid undersöka den friska sidan. Observera att en ocklusion sitter en bit ovanför smärtlokalisationen. Således ger en ocklusion i iliacakärlet smärta i låret 2. Palpera över A.femoralis i ljumskhöjd bilateralt. Svag puls? Sidoskillnad? 3. Palpera puls i poplitea bilateralt. Finns? Finns inte? Sidoskillnad? 4. Palpera fotpulsar A tibialis posterior och A dorsalis pedis (10 % av normalbefolkningen saknar A dorsalis pedis). Svaga/inga pulsar? Sidoskillnad? 5. Mät ankeltryck bilateralt samt armtryck båda armarna och räkna ut ABI för hö respektive vä ben. 6. Ta fram en enkel Doppler och lyssna med den på de pulsar som nyss palperades. Bedöm hur många komponenter respektive signal innehåller. De klassas i 2K, 1K, PS (poststenosljud) resp. turbulens. OBS! ultraljudsproben måste vinklas mot flödet. Ankeltryck Metod: 1. Pat i liggande, utan strumpor och skor. 2. Placera blodtrycksmanchetten runt ankeln. 3. Hitta en bra artär i foten genom palpation och om det är svårt, lyssna dig fram med Doppler 4. Placera penndopplern över kärlet och se till att du har ett bra ljud. Stöd med ett par fingrar mot foten så att du håller dopplern absolut still. Sitt gärna ner bra arbetsställning är mycket viktigt. 5. Pumpa upp manchetten tills ljudet försvinner och lite till samtidigt som du håller kvar Dopplern. Släpp långsamt ut luften (2-3mm Hg/sek). Då ljudet återkommer läs av trycket på manometern. 6. Mät trycket i den arm som hade högst tryck (separat labhandledning).
7 7 Ankelbrachialindex (ABI) Normalt är ankeltrycket samma som eller högre än armtrycket. Ofta uttrycks detta som en kvot som benämns ABI och räknas fram enligt följande: ABI= systoliskt ankeltryck. högsta systoliska armblodtrycket Ett värde < 0,9 är patologiskt och vid ett värde < 0,3-0,4 eller ett absolut ankeltryck < 50 mm Hg råder risk för kritisk ischemi och gangrän. Felkällor: 1. Pat har smärta av annan orsak än av förträngda kärl. Tänk på ryggmärgspåverkan, höfteller knäledsartros och perifer nerv- eller muskelpåverkan. 2. Pat har stela kärl (mediaskleros, vanligt hos diabetiker) vilket ger falskt för höga värden. Mät tåtryck istället (mindre kärl = mindre mediaskleros). Måste göras på klinfys. 3. BLODTRYCK I BÅDA ARMARNA Utrustning: Händer, stetoskop och blodtrycksmanschett. Metod: se kompendium från T2 4. DEMONSTRATION AV DUPLEX BMA demonstrerar bl.a.: Duplex ( ultraljudsbild + Doppler ) Skillnad artär ven Trombosdiagnostik Insufficienser Artärdiagnostik 5. SAMMANFATTNING
8 8 Bilaga 1 Från Perifer cirkulation Pernow m.fl. Digital pulspletysmografi
9 Bilaga 2 9
Perifer cirkulation T3
Sida 1 av 6 Institutionen för Medicin och Hälsa Avdelningen för kardiovaskulär medicin/klinisk Fysiologi Hälsouniversitetet i Linköping C.Lassvik /mod 050215/EF TL IE modifierad 111028 / IE Perifer cirkulation
Läs merDoknr. i Barium Dokumentserie Giltigt fr o m Version SU/med RUTIN Arteriella sår
Doknr. i Barium Dokumentserie Giltigt fr o m Version 20191 SU/med 2017-02-06 2 Innehållsansvarig: Adil Samad, Överläkare, Läkare hud- och könssjukvård (adisa) Godkänd av: Helena Gustafsson, Verksamhetschef,
Läs merNär och var? Avdelningsplacering, angiolab och operationsavdelning enligt separat schema.
Studiehandledning delkurs kärlkirurgi T8 Innehåll Kursbeskrivning Kärlkirurgi är inriktad mot patienter med extracerebrala arteriella kärlproblem från distala arcus aortae och perifert, främst orsakade
Läs merDiagnostik av arteriell cirkulationsinsufficiens med doppler
Diagnostik av arteriell cirkulationsinsufficiens med doppler Med hjälp av anamnes, inspektion och fysikalisk undersökning läggs grunden till diagnos av bensårets orsaker. Klinisk diagnostik är dock otillräcklig
Läs mer1.1 Hur definieras kritisk ischemi? (3p) Sida 1 av 6
Du arbetar som distriktsläkare i Karesuando, i norra Tornedalen. Patienten som har fått en akuttid heter Per Blind, är 64 år gammal och berättar att han sedan tre veckor tillbaka får ont i höger vad när
Läs merDel 6_10 sidor_17 poäng
Del 6_10 sidor_17 poäng Sven Unosson, 69 år, har en insulinbehandlad diabetes sedan många år. Sedan två år har han noterat en synförsämring och vid senaste rutinkontrollen på vårdcentralen uppmättes ett
Läs merKODNUMMER.. MEQ B 25 poäng 1(8)
KODNUMMER.. MEQ B 25 poäng 1(8) KODNUMMER. Du är AT-läkare på vårdcentral. Idag kommer Evert Karlsson 72 år på sitt första besök till vårdcentralen. Han har flyttat från en annan del av landet och du har
Läs merUppsala universitet Institutionen för kirurgiska vetenskaper Omtentamen i Klinisk Medicin II T6, V11, kl i Hedstrandsalen ing 70 bv
9 sidor. 17 poäng Sune Eriksson, har en insulinbehandlad diabetes sedan 47 år tillbaka. Den har tidigare varit välreglerad men de senaste två åren har en synförsämring inträtt och vid den förra regelbundna
Läs merDel 4 kirurgi. Totalt 9 sidor. Maxpoäng: 17p
Totalt 9 sidor. Maxpoäng: 17p Johan Andersson, har en insulinbehandlad diabetes sedan 49 år tillbaka. Den har tidigare varit välreglerad men de senaste tre åren har en synförsämring inträtt och vid den
Läs merKärlkirurgi. Jonas Malmstedt
Kärlkirurgi Jonas Malmstedt Kärlkirurgi i Stockholm Karolinska SöS Kärljouren Perifer angiojour Tre stora patientgrupper Benartärsjukdom Förträngning av halspulsådern Pulsåderbråck +Kärltillgång för bloddialysbehandling,
Läs merUtbildning för sjuksköterskor inom kommunal verksamhet
Utbildning för sjuksköterskor inom kommunal verksamhet Maj 2015 Kl 13.15 16.00 Elisabeth Sörman elisabeth.sorman@privat.lul.se Krister Gustafsson krister.gustafsson@akademiska.se Diabetessamordnare Program
Läs merBLODTRYCK OCH PERIFER CIRKULATION
Institutionen för Medicin och Hälsa M. Krants 020314 Avdelningen för kardiovaskulär medicin/klinisk fysiologi Hälsouniversitetet Linköping modif. 050602/IE, EF, TL moidf. 100122/IE EF BLODTRYCK OCH PERIFER
Läs merKärlkirurgisk utredning och behandling
Kärlkirurgisk utredning och behandling Peter Danielsson, MD Specialist i allmänkirurgi och kärlkirurgi Överläkare Hallands Sjukhus Halmstad 2018-03-02 Dagens program Arteriell insufficiens i benen Bakgrund
Läs merDELEGERING PROVTAGNING BLODTRYCK OCH PULS
DELEGERING PROVTAGNING BLODTRYCK OCH PULS Fastställt av: 2015-11-01, Medicinskt Ansvarig Sjuksköterska Dokumentet framtaget av: MAS För revidering ansvarar: MAS Dokumentet gäller till och med: Tillsvidare
Läs merGångtoleranstest. Görs det 2015 och i såfall när
Gångtoleranstest Görs det 2015 och i såfall när Torsdag den 22 oktober 2015 Anita Wisén Bakgrund Tidigare var gångtoleranstest en relativt vanlig undersökning bl. a. för objektiv värdering av patientens
Läs merBehandling av venösa bensår
Behandling av venösa bensår Bra att veta om venös insufficiens Från venös insufficiens till venösa bensår Venklaffarna är ventiler i venerna som ser till att blodet som ska pumpas tillbaka till hjärtat
Läs mer1.1 Vilken sjukdom misstänker Du i första hand, ange namnet på svenska (1p) och på latin (1p).
Du vikarierar i väntan på AT-tjänst på vårdcentralen i Korpilombolo. Din första patient på måndag morgon visar sig vara en manlig renskötare, 66 år, som klagar över att han sedan två veckor tillbaka får
Läs mer7. KÄRLKIRURGI (SKRIVNING MEQ T8 - HT 2011)
7. KÄRLKIRURGI (SKRIVNING MEQ T8 - HT 20) En 46-årig man, som slutat röka för fem år sedan, kommer för allmän hälsokontroll, eftersom han känt sig trött senaste tiden. Han har ingen aktuell medicinering,
Läs mer33 Rörelseapparaten. Diabeteshanden. Tendovaginitis stenosans, triggerfinger. 2015-12- 16 diabeteshandboken.se
33 Rörelseapparaten Vid diabetes har man en större benägenhet än andra att få problem med smärta och stelhet i händer, axlar och höfter. Det finns ett samband mellan ålder, lång diabetesduration samt grad
Läs merSkills Tillfredställande Ej tillfredställande Fråga 1 2 0 Fråga 2 2 0 Fråga 3 2 0 Fråga 4 2 0 Fråga 5 2 0
Station 1 Vt13 BFM - flerbildstolkning Skills Tillfredställande Ej tillfredställande Fråga 1 2 0 Fråga 2 2 0 Fråga 3 2 0 Fråga 4 2 0 Fråga 5 2 0 Station 2 Anamnes Astma Hälsar på patienten 0 0 Frågar om
Läs merartärsjukdom rsjukdom Aneurysm & dissketion
arteriella Kärlsystemets struktur och funktion Perifer arteriell kärlsjukdomk Ocklusiva kärlsjukdomark Inflammatoriska kärlsjukdomark Vasospastisk artärsjukdom rsjukdom Aneurysm & dissketion Kärlsystemet
Läs merUL-protokoll för STOP Leg Clots
UL-protokoll för STOP Leg Clots Ultraljud, helben Ultraljud - apparat Använd en maskin utrustad med linjära prober med frekvens mellan 4 och 6 MHz. För större patienter kan eventuellt en kurverad 4 MHz
Läs merBehandlingsriktlinjer höftartros
Ortopediska kliniken Version: 1.0 Skapad: 20120915 Reviderad: 20120915 Gäller tv, längst tom: 20141015 Ansvarig: Magnus Eneroth Författare: Lennart Sanzén Dokumentinnehåll: Behandlingsriktlinjer höftartros
Läs merBehandlingsriktlinjer höftartros
Ortopediska kliniken Version: 1.0 Skapad: 20120915 Reviderad: 20120915 Gäller tv, längst tom: 20141015 Ansvarig: Magnus Eneroth Författare: Lennart Sanzén Dokumentinnehåll: Behandlingsriktlinjer höftartros
Läs merVårdrutin 1 (7) Överenskommelse mellan kärlkirurgisektionen vid kirurgkliniken Centralsjukhuset Karlstad och allmänmedicin, Värmland
Vårdrutin 1 (7) Perifer kärlsjukdom - handläggning Utgåva: 4 Godkänd av: Divisionschef Tobias Kjellberg, Divisionschef Karin Malmqvist Utarbetad av: Överläkare Birgitta Sigvant, AKO Bengt Hanson Revisionsansvarig:
Läs merMethodological aspects of toe blood pressure measurements for evaluation of arterial insufficiency in patients with diabetes
Sida 1 av 5 Startsidan 2007-11-04 Methodological aspects of toe blood pressure measurements for evaluation of arterial insufficiency in patients with diabetes Hans-Ivar Påhlsson, verksam i Visby, försvarade
Läs merVårdrutin 2 (5) För vårdgivare som inte har Cosmic via post till: KÄRLKIRURGISKA SEKTIONEN, Kirurgkliniken CENTRALSJUKHUSET KARLSTAD
Vårdrutin 1 (5) Perifer kärlsjukdom - handläggning Allmänmedicin och sektionen kärlkirurgi Godkänd av: Tf divisionschef Anna Karin Edström, tf divisionschef Eva Bergquist Utarbetad av: Överläkare Birgitta
Läs merBehandla ödemet! - med kompression. sjuksköterska Soile Kangasniemi Hudmottagningen Uddevalla sjukhus
Behandla ödemet! - med kompression sjuksköterska Soile Kangasniemi Hudmottagningen Uddevalla sjukhus Ödem skadar vävnaden och är starkt läkningshämmande Mikroödem inte alltid synligt Kompression Förebyggande
Läs merVad vill kirurgen veta inför behandling av venös insufficiens
Vad vill kirurgen veta inför behandling av venös insufficiens Lena Blomgren Överläkare, med dr Kärlkirurgiska kliniken Karolinska Universitetssjukhuset Stockholm samt Venous Centre Stockholm Det vi vill
Läs merRiktlinjer. Kompressionsbehandling vid venös insufficiens
Riktlinjer Kompressionsbehandling vid venös insufficiens Sårgruppen i Blekinge Mars 2016 Förord Kompressionsbehandling vid venös insufficiens ordination, kostnadsansvar och sortiment - är ett dokument
Läs merFotkomplikationer vid diabetes. Lars-Göran Sjöström Medicincentrum Endokrinsektionen NUS
Fotkomplikationer vid diabetes Lars-Göran Sjöström Medicincentrum Endokrinsektionen NUS Fotkomplikationer vid diabetes Bakgrund Fotsår Skelett Diagnostik Behandling Fotteam Fotkomplikationer vid diabetes
Läs merEn hjärtesak För dig som undrar över högt blodtryck
En hjärtesak För dig som undrar över högt blodtryck Den dolda folksjukdomen Har du högt blodtryck? Den frågan kan långt ifrån alla besvara. Högt blodtryck, hypertoni, är något av en dold folksjukdom trots
Läs merDel 7_6 sidor_14 poäng
Del 7_6 sidor_14 poäng 62-årig kvinna med viss höftledsartros i övrigt väsentligen frisk. Hon kommer nu på mottagningsbesök pga att hon senaste halvåret haft tilltagande besvär av andfåddhet vid ansträngning.
Läs merDel 6_11 sidor_19 poäng
Del 6_11 sidor_19 poäng Gösta Svensson är 71 år, vital för åldern. Han är pensionerad bilförsäljare och har rökt sedan 15 års ålder. Dagskonsumtionen är ett paket cigaretter. Han behandlas med Trombyl
Läs merc. Om man andas ut maximalt, är då lungorna helt tömda på luft? Motivera ditt svar! (1 poäng)
1. Nisse (62) har rökt sedan han var i tonåren, och inte så lite: upp till 20 cigaretter per dag. På sistone har han börjat märka att han blir ansträngd när han är ute och går, och att han har svårt att
Läs merBMLV A, Fysiologisk undersökningsmetodik inom hjärta och kärl 7,5hp (prov 0100 Metodik hjärt/kärlundersökningar 2,5hp)
BMLV A, Fysiologisk undersökningsmetodik inom hjärta och kärl 7,5hp (prov 0100 Metodik hjärt/kärlundersökningar 2,5hp) Kurskod: BL1010 Kursansvarig: Britt Marie Nygren Datum: 2015 04 29 Skrivtid: 3 tim
Läs merHjärtinsufficiens = hjärtsvikt. Hjärtat kan inte utföra sin uppgift att pumpa runt blodet i kroppen.
Brev 15 Hjärtinsufficiens = hjärtsvikt. Hjärtat kan inte utföra sin uppgift att pumpa runt blodet i kroppen. Kompensationsmekanismer: Hjärtfrekvensen ökar, även kontraktionskraften hos hjärtslagen, vilket
Läs merJOBST. Allt du bör veta om venösa problem
JOBST Allt du bör veta om venösa problem Bästa kund Bland den vuxna befolkningen i den västliga delen av världen antar man att 40 50% män och 50 55% kvinnor lider av sjukdom i venerna i benen* med alla
Läs merKompressionens ABC...
Kompressionens ABC... Kompressionsbehandling Att kompressionsbehandling är en av de mest avgörande faktorerna för att få ett lyckat resultat vid bensårsbehandling är de flesta idag överens om. Med denna
Läs merHjärtstatus & cirkulation. Martin Sundqvist SöS 130312
Hjärtstatus & cirkulation Martin Sundqvist SöS 130312 Varför status? Diagnostik Diagnos = särskiljande kunskap Tecken, statusfynd Differentialdiagnostik Screening Omhändertagande Tid att tänka Inspektion
Läs merAnvändarmanual Blodtrycksmätare
Användarmanual Blodtrycksmätare Tack för att du köpt din blodtrycksmätare hos oss Kära kund Ca. 1 miljon har för högt blodtryck har det någon betydelse? Ca. 50% av befolkningen känner inte till sin blodtrycksnivå
Läs merFörsättsblad tentamen Fakulteten för hälsa och samhälle
Försättsblad tentamen Fakulteten för hälsa och samhälle Försättsbladet utgör första sidan i tentamensfilen. Instruktioner för kursansvariga om hanteringen: mah.se/hs/tentamedarbetare * Fylls i av kursansvarig
Läs merVälkommen till Blodtrycksutbildningen. Inger Norvinsdotter Borg
Välkommen till Blodtrycksutbildningen Inger Norvinsdotter Borg Tänkvärt Blodtrycksmätning är den enda undersökningen för att ställa diagnosen högt blodtryck. Mätning av blodtryck är en av de vanligaste
Läs merOrd och fraser som kan vara svåra att förstå
ORDLISTA NIVÅ 1&2 Ord och fraser som kan vara svåra att förstå Före besöket Akut Att vara akut sjuk eller att få en akut tid betyder att du måste få hjälp i dag. Om det inte är akut kan du få en tid hos
Läs merKärlsjuka och sår vad gör vi när kärlen inte fungerar?
Kärlsjuka och sår vad gör vi när kärlen inte fungerar? Lena Blomgren Överläkare, med dr Kärlkirurgiska kliniken Karolinska Universitetssjukhuset Stockholm Ben- och fotsår behöver först och främst en diagnos
Läs merBuk- och rektalundersökning. Tarmkirurgen
Buk- och rektalundersökning Tarmkirurgen Buk-/rektalundersökning Del av allmänt status Bukundersökning ingår i rutinstatus på de flesta patienter Rektalundersökning kan vara motiverat Riktad undersökning
Läs merGoda råd vid infektion. En liten guide om hur du som är 65 år och äldre tar hand om din hälsa och dina infektioner
Goda råd vid infektion En liten guide om hur du som är 65 år och äldre tar hand om din hälsa och dina infektioner Bästa tiden att plantera ett träd var för tjugo år sedan, den näst bästa tiden är nu Information
Läs merkärlröntgenundersökning
Till dig som skall genomgå en kärlröntgenundersökning Information till patient & närstående Denna information avser kärlröntgenundersökning vid Kärlkirurgisk vårdavdelning 18, på Sahlgrenska Universitetssjukhuset.
Läs merLUNGEMBOLI. Kevin Wakabi Kompletterings utbildning för utländska läkare Karolinska Institutet
LUNGEMBOLI Kevin Wakabi Kompletterings utbildning för utländska läkare Karolinska Institutet EPIDEMIOLOGI DVT 150-200/100 000/år LE 20-60/100 000/år Mortalitet: 10-15/100 000 Yngre kvinnor +80år, 1/100/år
Läs merDelexamination 3. Klinisk Medicin HT 2012 20 poäng MEQ2
Skrivningsnummer: Delexamination 3 Klinisk Medicin HT 2012 20 poäng MEQ2 All nödvändig information finns tillgänglig på varje sida. När en sida är färdigbesvarad läggs den sidan på golvet eller i bifogat
Läs merGynObstetrik. the33. Graviditetsdiagnostiska metoder. Health Department
GynObstetrik Graviditetsdiagnostiska metoder Health Department Innehållsförteckning 1 Diagnostik och uppföljning av graviditeten..2 Maternell undersökning......2 Kroppsvikt Blodtrycksmätning Ultraljud
Läs merDel sidor. 16,5 poäng
10 sidor. 16,5 poäng Edvin Karlsson är 79 år gammal, tidigare ganska frisk. Han tar bara medicin mot hypertoni. Men sista tiden har han känt sig lite hängig och tyckt att hjärtat har slagit lite konstigt.
Läs merULTRALJUD ANGIOGRAFITEKNIK INDIKATIONER ANGIOGRAFITEKNIK. CT-angiografi. CT-angiografi. Angiografi och perifer kärlintervention. Fördelar.
Angiografi och perifer kärlintervention Karin Zachrisson Överläkare UroGastroKärlsektionen Röntgen, SU/S ANGIOGRAFITEKNIK Ultraljud CT-angiografi MR-angiografi Konventionell angiografi - jodkontrast -CO2
Läs merKärlundersökningar Fall 2
Kärlundersökningar 2011-44 Fall 2 Fall 2 Önskad undersökning: Ultraljudsundersökning av a iliaca communis t.o.m. a poplitea vänster sida med duplexteknik Remisstext: Kvinna med högt blodtryck, tidigare
Läs merLjumskbråck. Ljumskbråck. Information inför operation av ljumskbråck med öppen metod
Ljumskbråck Ljumskbråck Information inför operation av ljumskbråck med öppen metod Kirurgiska kliniken, Enheten lap/bukväggskirurgi Malmö, Trelleborg och Landskrona 1 Text Överläkare Agneta Montgomery
Läs merDIABETES Förebygga fotproblem, sår och amputation!
DIABETES Förebygga fotproblem, sår och amputation! Ulrika Myrholm Diabetes/endokrinmottagningen Falu lasarett 161026,171023 Vårdprogram Diabetesfoten Se Dalarnas diabetesråd STRATEGI: 1. Regelbunden fotundersökning
Läs merHJÄRTINFARKT, HJÄRTSVIKT OCH ANGINA PECTORIS
HJÄRTINFARKT, HJÄRTSVIKT OCH ANGINA PECTORIS Anette Dolk AiV 1 Innehållsförteckning Inledning... 1 Syfte... 1 Metod... 1 Hjärtinfarkt... 1 Incidens... 1 Orsaker... 2 Symtom... 2 Diagnos... 3 Behandling...
Läs merSvimning. Anamnes och klinisk undersökning - viktigast i diagnostiken!
Svimning Övergående medvetandeförlust utan neurologiska restsymptom. Orsakas av tillfällig minskning av cerebralt blodflöde (efter 8-10 s avbrott i cerebrala cirkulationen). Vanligt problem! Upp till 48%
Läs merHögt blodtryck Hypertoni
Högt blodtryck Hypertoni För högt blodtryck försvårar hjärtats pumparbete och kan vara allvarligt om det inte behandlas. Har du högt blodtryck ökar risken för följdsjukdomar som stroke, hjärtinfarkt, hjärtsvikt,
Läs merDu vikarierar på kirurgkliniken i Falun, efter avslutad AT-tjänst. Där screenar man 65-åriga män för abdominellt aortaaneurysm (AAA) sedan 2007.
Del 5_10 sidor_29 poäng Du vikarierar på kirurgkliniken i Falun, efter avslutad AT-tjänst. Där screenar man 65-åriga män för abdominellt aortaaneurysm (AAA) sedan 2007. 1.1 Vilken undersökningsmetod använder
Läs mer1. Vilken diagnos misstänker du i första hand hos denna patient (1p)?
Omtentamensfråga HKII, HT 2015, maxpoäng 17,5 p Sonja Karlsson är 81 år gammal, och är tidigare frisk. Hon tar bara medicin för struma. När hon är ute och går med sin hund får hon plötsligt väldigt ont
Läs merPerifer kärlsjukdom - handläggning
Dokumenttyp Ansvarig verksamhet Version Antal sidor Rutin Kirurgi Arvika och Karlstad 1 5 Dokumentägare Fastställare Giltig fr.o.m. Giltig t.o.m. Annika Carlson Avdelningschef Birgitta Sigvant Sektionschef
Läs merDet är mycket viktigt att du tydligt anger på vita omslaget vilka frågor som omslaget innehåller, ex fråga
BMLV, Fysiologisk undersökningsmetodik inom neuro och rörelse. Kurskod: BL009G, BL1013 Datum: 2017 03 25 Kursansvarig: Maria Fernström Skrivtid: 3 timmar Totalpoäng: 55,5p Neurografi metodik 10p Neurografi
Läs merFotens sjukgymnastik hos patienter med både dialys och diabetes. Eva Maria Wiberg Leg Fysioterapeut Tel 046-171443 Maj 2015
Fotens sjukgymnastik hos patienter med både dialys och diabetes Eva Maria Wiberg Leg Fysioterapeut Tel 046-171443 Maj 2015 Statistik aktiv uremivård 2014 5194 fungerande transplanterad njure 833 peritonealdialys
Läs merArtärer de ådror som för syresatt blod från lungorna ut i kroppen.
Pressmaterial Ordlista Ablation en metod för behandling av förmaksflimmer som innebär att läkaren går in med en kateter från ljumsken till hjärtat och på elektrisk väg försöker häva störningen i hjärtats
Läs merAtt behandlas för Radiusfraktur
Att behandlas för Radiusfraktur Patientinformation Sydöstra sjukvårdsregionen Radiusfraktur Handledsbrott kallas även radiusfraktur eller brott på strålbenet. Detta är det vanligaste benbrottet, som uppkommer
Läs merBlodtrycksmätare BMG 4922 Svensk bruksanvisning
Blodtrycksmätare BMG 4922 Svensk bruksanvisning Tack för att du valde AEG från www.moon.se Applikation sektion Typ B Läs manualen och spara den för framtida bruk. Tänk på vår miljö! När produkten inte
Läs merPATIENTINFORMATIONSHÄFTE. Endovaskulära stentgraft: Ett sätt att behandla bukaortaaneurysm
PATIENTINFORMATIONSHÄFTE Endovaskulära stentgraft: Ett sätt att behandla bukaortaaneurysm Innehåll Inledning 1 Bukaortans anatomi 3 Vad är ett aneurysm? 4 Vilka symptom förknippas med 5 Vilka riskfaktorer
Läs merEKG GUIDEN. För dig som vill veta mer om EKG-tolkning. Magnus Simonsson
Magnus Simonsson EKG GUIDEN För dig som vill veta mer om EKG-tolkning EKG-GUIDEN för dig som vill veta mer om EKG-tolkning EKG är en viktig rutinundersökning vid många tillstånd. Till sin hjälp att tolka
Läs meropereras för åderbråck
Till dig som skall opereras för åderbråck Information till patient och närstående Dokumentet är skapat 2012-06-01 och är giltigt ett år från detta datum. Välkommen till Kärlkirurgen på Sahlgrenska Universitetssjukhuset!
Läs merPuls och g-kraft. Uppföljningsblad 1. Hjärtat, en pump. Begrepp: Samband mellan begreppen: Uppgift 1. Uppgift 2
Uppföljningsblad 1 Hjärtat, en pump Begrepp: Puls = hjärtats frekvens = antal slag per minut Slagvolym = volymen av det blod som pumpas ut vid varje hjärtslag Minutvolym = volymen av det blod som pumpas
Läs merPREOPERATIV BEDÖMNING DUPLEX
Patient: Randomiserad extremitet Inklusion efter skriftlig och muntlig information Kirurgens signatur PREOPERATIV BEDÖMNING Markera sida i bilden DUPLEX Symtomgivande varicer i randomiserad extremitet
Läs merKlinisk omvårdnad: Somatisk hälsa, ohälsa och sjukdom Provmoment: Tentamen 2 Ladokkod: Tentamen ges för: SSK 07. 3 högskolepoäng.
Klinisk omvårdnad: Somatisk hälsa, ohälsa och sjukdom Provmoment: Tentamen 2 Ladokkod: Tentamen ges för: SSK 07 3 högskolepoäng TentamensKod: Tentamensdatum: 120218 Tid: 09.30-12.30 Hjälpmedel: Inga hjälpmedel
Läs merRenografi våren 2011. Sammanställning av patientfall. Göran Granerus
Renografi våren 2011 Sammanställning av patientfall Göran Granerus Equalis användarmöte i Nuklearmedicin 2011 Min bedömning och poängsättning av svaren Alla sex fallen kommer att presenteras på ett likartat
Läs merPatientinformation rörande: Grå starr
Specialitet: Godkänt datum: Patientinformation rörande: Grå starr Kort om sjukdomsförloppet Katarakt eller grå starr, innebär grumling av ögats egen lins och är en av de vanligaste orsakerna till synnedsättning
Läs merDu är AT- läkare och primärjour (medicin) på akutmottagningen. Du ska bedöma och handlägga en 76- årig patient med trolig urosepsis.
Station 1 Vilostation Station 2 Du är AT- läkare och primärjour (medicin) på akutmottagningen. Du ska bedöma och handlägga en 76- årig patient med trolig urosepsis. Patienten har KAD och har efter ett
Läs merFör delegationerna bifogas dokument D043528/02 Annex.
Europeiska unionens råd Bryssel den 8 mars 2016 (OR. en) 6937/16 ADD 1 TRANS 72 FÖLJENOT från: inkom den: 7 mars 2016 till: Komm. dok. nr: Ärende: Europeiska kommissionen Rådets generalsekretariat D043528/02
Läs merDenna pat återkommer från röntgen efter reposition av axelleden, den är nu i led. Undersök distalstatus noggrant! Förklara vad det är du undersöker.
Ortopedi 1 (7 min) Lärarinformation Distalstatus Denna pat återkommer från röntgen efter reposition av axelleden, den är nu i led. Undersök distalstatus noggrant! Förklara vad det är du undersöker. Studenten
Läs merCirkulationsutredning venös & arteriell insufficiens
Skånes universitetssjukvård Cirkulationsutredning venös & arteriell insufficiens Christina Monsen Leg. Sjuksköterska Dr med vet Enhet patientsäkerhet Skånes universitetssjukvård Helen Sinabulya ST läkare,
Läs merVad händer i hästens leder?
Vad händer i hästens leder? De flesta som sysslar med sporthästar har någon gång stött på problemet att hästen blivit halt. Vad beror det på? Ja, i de flesta fall så har hästen blivit överansträngd och/eller
Läs merFråga 1. Man 21 år. 12 poäng
Fråga 1 Man 21 år 12 poäng 6 delar 8 delfrågor 2010 01 08 T5 Fall 1 Man 21 år 6 delar 12 poäng Del 1 4,5 poäng Du är jour på en vårdcentral. En 21 årig man söker pga andnöd. Besvären började plötsligt
Läs merHudinfektioner och bensår Spårvagnshallarna 12.1-12. Christina Jorup Familjeläkarna i Saltsjöbaden
Hudinfektioner och bensår Spårvagnshallarna 12.1-12 Christina Jorup Familjeläkarna i Saltsjöbaden Kvinna född 32 Rökare, bypass-opererad vä underben 6 år sedan Sedan 1 mån sår vä fots laterala malleol,
Läs merViktig information till patienter som fått sevelamerkarbonat utskrivet
Teva Sweden har tagit fram detta informationsblad för att påminna patienten om viktig säkerhetsinformation som gäller sevelamerkarbonat och riskfaktorer som förknippas med följande tillstånd: Komplikationer
Läs merNationellt vårdprogram för prevention av fotkomplikationer vid diabetes: SKL: 2018
Nationellt vårdprogram för prevention av fotkomplikationer vid diabetes: SKL: 2018 Dokumentet gäller för alla typer av diabetes i alla åldrar och följer Socialstyrelsens nationella riktlinjer för diabetesvård.
Läs merKärlsjuka och sår vad gör vi när kärlen inte fungerar?
Kärlsjuka och sår vad gör vi när kärlen inte fungerar? Lena Blomgren Överläkare, med dr Kärlkirurgiska kliniken Karolinska Universitetssjukhuset Stockholm samt Venous Centre Stockholm Dessa två patienter
Läs merSPIROMETRI T2. Mätning av in- och utandade gasvolymer i lungorna.
Institutionen för Medicin och Hälsa Avdelningen för kardiovaskulär medicin/klinisk fysiologi Hälsouniversitetet Linköping D. Johnsson 02-03-15 / modif 090828ef SPIROMETRI T2 Mätning av in- och utandade
Läs merDen diabetiska foten ur ortopedens synvinkel. Hedvig Örneholm MD, PhD, Specialistläkare ortopedi Ortopediska kliniken Skånes Universitetssjukhus
Den diabetiska foten ur ortopedens synvinkel Hedvig Örneholm MD, PhD, Specialistläkare ortopedi Ortopediska kliniken Skånes Universitetssjukhus For an obstinate ulcer, sweet wine and a lot of patience
Läs merMUN OCH SVALG. Inspektion av ansikte och hals (hudförändringar). Muskelfunktion (pareser) Patientens tal och andningsmönster (heshet, stridor)
MUN OCH SVALG Inspektion av ansikte och hals (hudförändringar). Muskelfunktion (pareser) Patientens tal och andningsmönster (heshet, stridor) Vid inspektion av mun och svalg: God belysning samt spatel.
Läs merTill dig som har förmaksflimmer och behandlas med Xarelto. Patientinformation
1 Till dig som har förmaksflimmer och behandlas med Xarelto Patientinformation Innehållsförteckning Orsaker till förmaksflimmer 5 Symtom 7 Tre typer av förmaksflimmer 7 Behandling av förmaksflimmer 8 Förmaksflimmer
Läs merGenomförande av Hälsokurvan
Senast uppdaterad 2012-09-06 Genomförande av Hälsokurvan 1. Förslag till kallelserutiner Inbjudan, information, frågeformulär, svarsbrev (se bilagor) och svarskuvert skickas ut cirka en månad före planerad
Läs merDelexamination 3 VT 2012. Klinisk Medicin. 22 poäng MEQ 1
Delexamination 3 VT 2012 Klinisk Medicin 22 poäng MEQ 1 All nödvändig information finns tillgänglig på varje sida. När en sida är färdigbesvarad läggs den sidan på golvet eller i bifogat kuvert. Därefter
Läs merStudiehandledning delkurs kärlkirurgi T8 (hämtas från www.gul.gu.se )
1 Studiehandledning delkurs kärlkirurgi T8 (hämtas från www.gul.gu.se ) Innehåll Kursbeskrivning. 1 Lärandemål...... 2 Former för bedömning och kriterier för godkänt.... 3 Litteraturlista.. 3 Kontaktinformation.....
Läs merArytmogen högerkammarkardiomyopati
Centrum för kardiovaskulär genetik Norrlands universitetssjukhus Information till patienter och anhöriga Arytmogen högerkammarkardiomyopati Den här informationen riktar sig till dig som har sjukdomen arytmogen
Läs merDELEGERING PROVTAGNING BLODTRYCK OCH PULS
DELEGERING PROVTAGNING BLODTRYCK OCH PULS Rutinen gäller inom Äldreomsorgen, Individ-och familjeomsorgen, Socialpsykiatrin och Funktionshinderverksamheten i Borås Stad. 1 Fastställt av: 2015-05-28 MAS-enheten
Läs merRutinlab (Blodstatus med diff, Na, K, krea, ALAT, urinsticka) är u.a. SR 8 mm/h, CRP <3. 1. Vad kallas tillståndet Julie beskriver?
MEQ-FRÅGA JULIE Vid ett nybesök på reumatologiska mottagningen får du träffa Julie, en 33-årig kvinna som härstammar från Sydostasien. Hon har nu bott 4 år i norra Sverige, arbetar heltid som städerska,
Läs merHjärta och blodomlopp
Hjärtats uppbyggnad Pump och transportsystem Hjärtat och blodomloppet har flera viktiga uppgifter i kroppen, bland annat att förse kroppens celler med viktig näring föra bort avfall som bildas vid ämnesomsättningen
Läs merAllmänt ICD-10. R57.1 Hypovolemisk chock R57.0 Kardiogen chock
1 Copyright the33 Chock Den här artikeln behandlar Chock i allmänt men även: ICD-10 (sida 1) Stadieindelningen efter chock (sida 1-2) Patofysiologin (sida 2) Symptom (sida 2-3) Behandling (sida 3, 4 och
Läs merHjärtsvikt. Catharina Lysell Bergström Överläkare. Geriatriskt kompetensbevis Det sviktande hjärtat 1
Hjärtsvikt Catharina Lysell Bergström Överläkare Geriatriskt kompetensbevis Det sviktande hjärtat 1 Hjärtsvikt Är ett symptom på underliggande sjukdom Ännu ett tillstånd som ökar med stigande ålder Goda
Läs mer