Diagnostik av arteriell cirkulationsinsufficiens med doppler
|
|
- Sandra Olofsson
- för 5 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Diagnostik av arteriell cirkulationsinsufficiens med doppler Med hjälp av anamnes, inspektion och fysikalisk undersökning läggs grunden till diagnos av bensårets orsaker. Klinisk diagnostik är dock otillräcklig när det gäller bedömning av graden av en eventuell cirkulationsrubbning. För denna bedömning krävs tillgång till en enkel ultraljudsdoppler. Motivet att komplettera bensårsdiagnostiken med dopplerundersökning är att det då finns möjlighet att diagnostisera behandlingsbara cirkulationsrubbningar och att inte ordinera kompressionsbehandling hos patienter med grav arteriell insufficiens. Här beskrivs en enkel metod för att, med hjälp av doppler, påvisa arteriell insufficiens hos patienter med bensår. Metoden lämpar sig väl för användning inom primärvården och kan utföras av såväl distriktsläkare som distriktssköterska. Dopplerundersökning bör rutinmässigt genomföras i samband med patientens första besök.
2 Utförande Patienten undersöks bäst liggande. En blodtrycksmanschett sättes över smalbenet. Applicera en klick gel i området där du tänker leta efter kärlet. Med dopplern letar man fram pulsljud i artärerna, arteria dorsalis pedis och arteria tib post. Håll dopplern i drygt 45 grader mot hudytan och låt den glida över området tills du hör pulsljudet. När bra pulsar hörs pumpas manschetten upp tills pulsljudet försvinner. Släpp därefter sakta ut luften ur manschetten. Trycket då pulsljuden återkommer noteras som systoliskt ankeltryck. Man bör mäta trycket i såväl a. dorsalis pedis som i a. tibialis posterior, om båda är öppetstående. Det högst uppmätta trycket jämförs med det systoliska armblodtrycket. Ankelindex räknas härefter se nedan. Utrustning som behövs ultraljudsdoppler för perifer blodtrycks-mätning (bör finnas på varje mottagning) vanlig blodtrycksmanschett ultraljudsgel
3 Ett index över 0,9 är normalt. Index 0,8-0,9 innebär en måttlig arteriell insufficiens. Index 0,5-0,7 innebär en betydande arteriell insufficiens Index lägre än 0,5 tyder på grav ischemi. Kom ihåg att patienter med grav arterioskleros kan ha falskt högt ankeltryck p.g.a. sklerotiska kärl, vanligt hos diabetiker.
4 Gör ankelindex på varandra. Prova att hitta både A tib post och A dors pedis!
5 Undersökning med doppler och staslang med tanke på venös insufficiens Utförande: Patienten undersöks stående med det aktuella benet avslappnat och lätt böjt i knäleden. 1) Placera dopplern riktad snett uppåt i knävecket något lateralt eller medialt om medellinjen, 2) Leta efter pulsljud från a. poplitea v. poplitea ligger alltid strax intill artären. Komprimera vaden varvid ett duschande flöde hörs från venen. Justera läget till bästa ljud hörs. 3) Komprimera nu vaden tills det duschande venflödet upphör, varvid kompressionen släpps. Hörs då ett liknande flöde som vid kompressionen talar det för en venös insufficiens, d v s att i avsaknad av fungerande klaffar rinner blodet tillbaka ner i venen. OM helt tyst tyder detta på normalfungerande klaffar dvs ingen insufficiens
6 4) För att försäkra sig om att det inte är en ytlig insufficiens i v saphena parva anbringas en stasslang tio centimeter nedom knävecket och vadkompressionen upprepas. Kvarstår backflödet efter det att kompressionen släppts, rör det sig om en djup venös insufficiens. Om backflödet försvinner beror det på en ytlig insufficiens i v. safena parva, (som kan opereras). Om inget backflöde hörs alls utan stasslang är klaffarna i v. poplitea intakta och patienten har ingen djup venös insufficiens. Har patienten varicer kan dessa vara orsaken och är ofta möjliga att operera. Med hjälp av denna metodik, d v s vadkompression, kan man också med dopplern kontrollera insufficiens i v saphena magna eller lyssna över varicer. Vid ytlig venös insufficiens hörs ett tydligt backflöde efter hävd kompression. Vid svårtolkade fynd rekommenderas kompletterande färgdoppler undersökning på klinfys.
Doknr. i Barium Dokumentserie Giltigt fr o m Version SU/med RUTIN Arteriella sår
Doknr. i Barium Dokumentserie Giltigt fr o m Version 20191 SU/med 2017-02-06 2 Innehållsansvarig: Adil Samad, Överläkare, Läkare hud- och könssjukvård (adisa) Godkänd av: Helena Gustafsson, Verksamhetschef,
Läs merDel 6_10 sidor_17 poäng
Del 6_10 sidor_17 poäng Sven Unosson, 69 år, har en insulinbehandlad diabetes sedan många år. Sedan två år har han noterat en synförsämring och vid senaste rutinkontrollen på vårdcentralen uppmättes ett
Läs merUppsala universitet Institutionen för kirurgiska vetenskaper Omtentamen i Klinisk Medicin II T6, V11, kl i Hedstrandsalen ing 70 bv
9 sidor. 17 poäng Sune Eriksson, har en insulinbehandlad diabetes sedan 47 år tillbaka. Den har tidigare varit välreglerad men de senaste två åren har en synförsämring inträtt och vid den förra regelbundna
Läs merP R I M Ä R V Å R DE N
PRIMÄRVÅRDEN SKARABORG Bensår 2006-2007 INNEHÅLL DEL I ORGANISATION... Sida INLEDNING... 4 Definitioner...4 Problemets storlek...4 Kostnader...5 Sammanfattning...5 Vårdprogrammets målsättning...5 Effekter...5
Läs merDELEGERING PROVTAGNING BLODTRYCK OCH PULS
DELEGERING PROVTAGNING BLODTRYCK OCH PULS Rutinen gäller inom Äldreomsorgen, Individ-och familjeomsorgen, Socialpsykiatrin och Funktionshinderverksamheten i Borås Stad. 1 Fastställt av: 2015-05-28 MAS-enheten
Läs merDel 4 kirurgi. Totalt 9 sidor. Maxpoäng: 17p
Totalt 9 sidor. Maxpoäng: 17p Johan Andersson, har en insulinbehandlad diabetes sedan 49 år tillbaka. Den har tidigare varit välreglerad men de senaste tre åren har en synförsämring inträtt och vid den
Läs merBehandling av venösa bensår
Behandling av venösa bensår Bra att veta om venös insufficiens Från venös insufficiens till venösa bensår Venklaffarna är ventiler i venerna som ser till att blodet som ska pumpas tillbaka till hjärtat
Läs merKärlkirurgi. Jonas Malmstedt
Kärlkirurgi Jonas Malmstedt Kärlkirurgi i Stockholm Karolinska SöS Kärljouren Perifer angiojour Tre stora patientgrupper Benartärsjukdom Förträngning av halspulsådern Pulsåderbråck +Kärltillgång för bloddialysbehandling,
Läs merVaricer- åderbråck Anna Holm Sieppi Produktchef/ leg sjuksköterska 1
Varicer- åderbråck Anna Holm Sieppi Produktchef/ leg sjuksköterska 1 Program Hur fungerar cirkulationen i kroppen? Vad är åderbråck? Symptom Riskfaktorer Prevention Prevalens Behandling 2 Varicer åderbråck
Läs merKärlsjuka och sår vad gör vi när kärlen inte fungerar?
Kärlsjuka och sår vad gör vi när kärlen inte fungerar? Lena Blomgren Överläkare, med dr Kärlkirurgiska kliniken Karolinska Universitetssjukhuset Stockholm samt Venous Centre Stockholm Dessa två patienter
Läs merKärlsjuka och sår vad gör vi när kärlen inte fungerar?
Kärlsjuka och sår vad gör vi när kärlen inte fungerar? Lena Blomgren Överläkare, med dr Kärlkirurgiska kliniken Karolinska Universitetssjukhuset Stockholm Ben- och fotsår behöver först och främst en diagnos
Läs merDELEGERING PROVTAGNING BLODTRYCK OCH PULS
DELEGERING PROVTAGNING BLODTRYCK OCH PULS Fastställt av: 2015-11-01, Medicinskt Ansvarig Sjuksköterska Dokumentet framtaget av: MAS För revidering ansvarar: MAS Dokumentet gäller till och med: Tillsvidare
Läs merVenös insufficiens 2010
Venös insufficiens 2010 Anna Holm Sieppi Produktchef/ leg sjuksköterska 1 Program Cirkulationsuppbyggnaden Vad är venös insufficiens? Definition Symptom Riskfaktorer Prevalens Prevention Behandling Utprovning
Läs merPerifer cirkulation T3
1 Institutionen för Medicin och Hälsa Avdelningen för kardiovaskulär medicin / Klinisk Fysiologi Hälsouniversitetet i Linköping C.Lassvik / modifierad 050215 /EF TL IE Perifer cirkulation T3 Under laborationen
Läs mer1.1 Hur definieras kritisk ischemi? (3p) Sida 1 av 6
Du arbetar som distriktsläkare i Karesuando, i norra Tornedalen. Patienten som har fått en akuttid heter Per Blind, är 64 år gammal och berättar att han sedan tre veckor tillbaka får ont i höger vad när
Läs merUltraljudsdiagnostik vid djup ventrombos
Doknr. i Barium Dokumentserie Giltigt fr o m Version 26900 su/med 2018-01-15 2 Innehållsansvarig: Lena Karlsson, Sektionschef, Klinisk fysiologimottagning 1 Sahlgrenska (lenka46) Godkänd av: Peter Gjertsson,
Läs merPerifer cirkulation T3
Sida 1 av 6 Institutionen för Medicin och Hälsa Avdelningen för kardiovaskulär medicin/klinisk Fysiologi Hälsouniversitetet i Linköping C.Lassvik /mod 050215/EF TL IE modifierad 111028 / IE Perifer cirkulation
Läs merUL-protokoll för STOP Leg Clots
UL-protokoll för STOP Leg Clots Ultraljud, helben Ultraljud - apparat Använd en maskin utrustad med linjära prober med frekvens mellan 4 och 6 MHz. För större patienter kan eventuellt en kurverad 4 MHz
Läs merPowerpointpresentation som kan användas vid fortbildning av personal i primärvård, hemsjukvård och särskilda boenden. Anteckningarna under bilderna
Powerpointpresentation som kan användas vid fortbildning av personal i primärvård, hemsjukvård och särskilda boenden. Anteckningarna under bilderna är ett stöd för den som håller i presentationen, exempelvis
Läs merVälkommen till Blodtrycksutbildningen. Inger Norvinsdotter Borg
Välkommen till Blodtrycksutbildningen Inger Norvinsdotter Borg Tänkvärt Blodtrycksmätning är den enda undersökningen för att ställa diagnosen högt blodtryck. Mätning av blodtryck är en av de vanligaste
Läs mer1.1 Vilken sjukdom misstänker Du i första hand, ange namnet på svenska (1p) och på latin (1p).
Du vikarierar i väntan på AT-tjänst på vårdcentralen i Korpilombolo. Din första patient på måndag morgon visar sig vara en manlig renskötare, 66 år, som klagar över att han sedan två veckor tillbaka får
Läs merCirkulationsutredning venös & arteriell insufficiens
Skånes universitetssjukvård Cirkulationsutredning venös & arteriell insufficiens Christina Monsen Leg. Sjuksköterska Dr med vet Enhet patientsäkerhet Skånes universitetssjukvård Helen Sinabulya ST läkare,
Läs merBehandla ödemet! - med kompression. sjuksköterska Soile Kangasniemi Hudmottagningen Uddevalla sjukhus
Behandla ödemet! - med kompression sjuksköterska Soile Kangasniemi Hudmottagningen Uddevalla sjukhus Ödem skadar vävnaden och är starkt läkningshämmande Mikroödem inte alltid synligt Kompression Förebyggande
Läs merVårdrutin 1 (7) Överenskommelse mellan kärlkirurgisektionen vid kirurgkliniken Centralsjukhuset Karlstad och allmänmedicin, Värmland
Vårdrutin 1 (7) Perifer kärlsjukdom - handläggning Utgåva: 4 Godkänd av: Divisionschef Tobias Kjellberg, Divisionschef Karin Malmqvist Utarbetad av: Överläkare Birgitta Sigvant, AKO Bengt Hanson Revisionsansvarig:
Läs merBensår en multidiciplinär utmaning! Göteborg Lill-Marie Persson Överläkare Bensårscentrum Skaraborgs sjukhus
Bensår en multidiciplinär utmaning! Göteborg 17 05 03 Lill-Marie Persson Överläkare Bensårscentrum Skaraborgs sjukhus Bensår ett vanligt symtom Bensår Sår nedanför knänivå som inte läkt eller förväntas
Läs merBLODTRYCK OCH PERIFER CIRKULATION
Institutionen för Medicin och Hälsa M. Krants 020314 Avdelningen för kardiovaskulär medicin/klinisk fysiologi Hälsouniversitetet Linköping modif. 050602/IE, EF, TL moidf. 100122/IE EF BLODTRYCK OCH PERIFER
Läs merKapitel 4 Blodtryck Sida 1 av 7. Kapitel 4. Blodtryck. Copyright 2016: HPI Health Profile Institute AB
Kapitel 4 Blodtryck Sida 1 av 7 Kapitel 4 Blodtryck Kapitel 4 Blodtryck Sida 2 av 7 Blodtryck Högt okontrollerat blodtryck ökar risken för diabetes, åderförfettning, stroke, hjärtinfarkt, hjärtförstoring,
Läs merBensår. Sår nedanför knänivå som inte läkt eller förväntas läka inom 6 veckor
Bensår Sår nedanför knänivå som inte läkt eller förväntas läka inom 6 veckor Vad innebär multidisciplinär vård? Samarbete mellan olika specialister Samarbete med andra vårdgivare och andra professioner
Läs merSkills Tillfredställande Ej tillfredställande Fråga 1 2 0 Fråga 2 2 0 Fråga 3 2 0 Fråga 4 2 0 Fråga 5 2 0
Station 1 Vt13 BFM - flerbildstolkning Skills Tillfredställande Ej tillfredställande Fråga 1 2 0 Fråga 2 2 0 Fråga 3 2 0 Fråga 4 2 0 Fråga 5 2 0 Station 2 Anamnes Astma Hälsar på patienten 0 0 Frågar om
Läs merVälkomna till en presentation av RiksSår!
Välkomna till en presentation av RiksSår! - Sveriges Nationella Kvalitetsregister för patienter med svårläkta sår! Nina Åkesson, Nationell Koordinator RiksSår Varför ett kvalitetsregister för svårläkta
Läs merRegional riktlinje åderbråckskirurgi (varicer i nedre extremiteten)
Regional riktlinje åderbråckskirurgi (varicer i nedre extremiteten) Riktlinjer för utförare av hälso- och sjukvård i. Regionala riktlinjer har tagits fram i nära samverkan med berörda sakkunniggrupper.
Läs merNationellt vårdprogram för prevention av fotkomplikationer vid diabetes: SKL: 2018
Nationellt vårdprogram för prevention av fotkomplikationer vid diabetes: SKL: 2018 Dokumentet gäller för alla typer av diabetes i alla åldrar och följer Socialstyrelsens nationella riktlinjer för diabetesvård.
Läs merInnehållsförteckning INLEDNING...1 BENSÅRSMOTTAGNING I PRIMÄRVÅRDEN...2 BENSÅRSBEHANDLING INOM KOMMUNAL HÄLSO- OCH DERMATOLOGENS ROLL...
Innehållsförteckning INLEDNING...1 BENSÅRSMOTTAGNING I PRIMÄRVÅRDEN...2 BENSÅRSBEHANDLING INOM KOMMUNAL HÄLSO- OCH SJUKVÅRD...3 DERMATOLOGENS ROLL...4 KÄRLKIRURGI...6 DIABETESFOTTEAM...7 TRYCKSÅR...8 BENSÅR
Läs merArteriella och venösa sår. Lena Blomgren Överläkare, med dr Kärlkirurgiska kliniken Karolinska Universitetssjukhuset Stockholm
Arteriella och venösa sår Lena Blomgren Överläkare, med dr Kärlkirurgiska kliniken Karolinska Universitetssjukhuset Stockholm Dessa två patienter har sår som ej vill läka behöver de antibiotika? Ben och
Läs merNyhet! JOBST. Comprifore. Ett flerlagers kompressionssystem för effektiv behandling av venösa bensår
Nyhet! JOBST Comprifore Ett flerlagers kompressionssystem för effektiv behandling av venösa bensår Kunskap om venösa bensår. Kompression kan betraktas som grundpelaren vid behandling av venösa bensår.
Läs merGångtoleranstest. Görs det 2015 och i såfall när
Gångtoleranstest Görs det 2015 och i såfall när Torsdag den 22 oktober 2015 Anita Wisén Bakgrund Tidigare var gångtoleranstest en relativt vanlig undersökning bl. a. för objektiv värdering av patientens
Läs merMetodbeskrivning Klinisk fysiologi Venmapping inför bypasskirurgi
Doknr. i Barium Dokumentserie Giltigt fr o m Version 26238 su/med 2017-11-22 2 Innehållsansvarig: Peter Gjertsson, Områdeschef, Områdesledning (petgj1) Godkänd av: Lena Karlsson, Sektionschef, Klinisk
Läs merPREOPERATIV BEDÖMNING DUPLEX
Patient: Randomiserad extremitet Inklusion efter skriftlig och muntlig information Kirurgens signatur PREOPERATIV BEDÖMNING Markera sida i bilden DUPLEX Symtomgivande varicer i randomiserad extremitet
Läs merKompressionens ABC...
Kompressionens ABC... Kompressionsbehandling Att kompressionsbehandling är en av de mest avgörande faktorerna för att få ett lyckat resultat vid bensårsbehandling är de flesta idag överens om. Med denna
Läs merJOBST COMPRIFORE FLERLAGERS KOMPRESSIONSSYSTEM FÖR EFFEKTIV BEHANDLING AV VENÖSA BENSÅR THERAPIES. HAND IN HAND.
JOBST COMPRIFORE FLERLAGERS KOMPRESSIONSSYSTEM FÖR EFFEKTIV BEHANDLING AV VENÖSA BENSÅR THERAPIES. HAND IN HAND. VENÖSA BENSÅR Kompression kan betraktas som grundpelaren vid behandling av venösa bensår.
Läs merSysToe Svensk bruksanvisning feb 2017 Sid 1/5 Normal tå: AUTO MODE två manschetter (tryck & sensor) 1 2
SysToe Svensk bruksanvisning feb 2017 Sid 1/5 Normal tå: AUTO MODE två manschetter (tryck & sensor) 1 2 Patienten skall vila liggandes under 10 minuter i ett inte för kallt rum, gärna med temperatur mellan
Läs merKärlkirurgi. En informationsbroschyr från svenskt nationellt kvalitetsregister för kärlkirurgi SWEDVASC
Kärlkirurgi En informationsbroschyr från svenskt nationellt kvalitetsregister för kärlkirurgi SWEDVASC Denna folder är en sammanfattning av den vård som ingår i begreppet kärlkirurgi - de olika kärlsjukdomarna
Läs merKODNUMMER.. MEQ B 25 poäng 1(8)
KODNUMMER.. MEQ B 25 poäng 1(8) KODNUMMER. Du är AT-läkare på vårdcentral. Idag kommer Evert Karlsson 72 år på sitt första besök till vårdcentralen. Han har flyttat från en annan del av landet och du har
Läs merVenös insufficiens och kirurgisk behandling av varicer
Venös insufficiens och kirurgisk behandling av varicer Preoputredning Kirurgisk teknik Alternativa tekniker Introduktion Perforanter Recidivvaricer Varicernas Historia Venös insufficiens? I vila Vid gång
Läs merInformation till dig som har haft. blodpropp i benet. Du har behandlats för djup ventrombos (DVT) - i dagligt tal "blodpropp i benet"
Information till dig som har haft blodpropp i benet Du har behandlats för djup ventrombos (DVT) - i dagligt tal "blodpropp i benet" Det finns flera orsaker till att blodproppar bildas. Tala med din läkare
Läs merPerifer kärlsjukdom - handläggning
Dokumenttyp Ansvarig verksamhet Version Antal sidor Rutin Kirurgi Arvika och Karlstad 1 5 Dokumentägare Fastställare Giltig fr.o.m. Giltig t.o.m. Annika Carlson Avdelningschef Birgitta Sigvant Sektionschef
Läs merFastställt av: Dokumentet framtaget av: För revidering ansvarar: Dokumentet gäller till och med: Rutin för
Linda ben Fastställt av: Dokumentet framtaget av: För revidering ansvarar: Dokumentet gäller till och med: 1 Linda Ben Svullna ben Orsaker: Vensystemet fungerar inte som det ska. Detta kan leda till venösa
Läs merDel 3_9 sidor_22 poäng
_9 sidor_22 poäng Gun Karlsson är 74 år gammal, hon är änka och bor själv numera ensam utan någon kommunal hjälp. Hon har aldrig rökt eller druckit alkohol, tar inga läkemedel och känner sig vanligen väldigt
Läs merKärlundersökningar Fall 2
Kärlundersökningar 2011-44 Fall 2 Fall 2 Önskad undersökning: Ultraljudsundersökning av a iliaca communis t.o.m. a poplitea vänster sida med duplexteknik Remisstext: Kvinna med högt blodtryck, tidigare
Läs merDel sidor. 16,5 poäng
10 sidor. 16,5 poäng Edvin Karlsson är 79 år gammal, tidigare ganska frisk. Han tar bara medicin mot hypertoni. Men sista tiden har han känt sig lite hängig och tyckt att hjärtat har slagit lite konstigt.
Läs merTENTAMEN Klinisk anatomi och rörelselära kl Polacksbacken, Skrivsalen
Kod:... TENTAMEN Klinisk anatomi och rörelselära 2012-10-05 kl. 08.00-13.00. Polacksbacken, Skrivsalen Skrivningen omfattar 35 frågor. Totalt ger skrivningen 80 poäng. Godkändgränsen är 60% (48 poäng).
Läs merNär och var? Avdelningsplacering, angiolab och operationsavdelning enligt separat schema.
Studiehandledning delkurs kärlkirurgi T8 Innehåll Kursbeskrivning Kärlkirurgi är inriktad mot patienter med extracerebrala arteriella kärlproblem från distala arcus aortae och perifert, främst orsakade
Läs merUtredningsgång vid misstänkt DVT
Utredningsgång vid misstänkt DVT Förslaget baseras på Socialstyrelsens riktlinjer utfärdade 2004 samt riktlinjer från närsjukvården i centrala Östergötland. Vid misstänkt DVT görs primärt en klinisk sannolikhetsbedömning
Läs merKärlkirurgisk utredning och behandling
Kärlkirurgisk utredning och behandling Peter Danielsson, MD Specialist i allmänkirurgi och kärlkirurgi Överläkare Hallands Sjukhus Halmstad 2018-03-02 Dagens program Arteriell insufficiens i benen Bakgrund
Läs merVårdrutin 2 (5) För vårdgivare som inte har Cosmic via post till: KÄRLKIRURGISKA SEKTIONEN, Kirurgkliniken CENTRALSJUKHUSET KARLSTAD
Vårdrutin 1 (5) Perifer kärlsjukdom - handläggning Allmänmedicin och sektionen kärlkirurgi Godkänd av: Tf divisionschef Anna Karin Edström, tf divisionschef Eva Bergquist Utarbetad av: Överläkare Birgitta
Läs merUtbildning för sjuksköterskor inom kommunal verksamhet
Utbildning för sjuksköterskor inom kommunal verksamhet Maj 2015 Kl 13.15 16.00 Elisabeth Sörman elisabeth.sorman@privat.lul.se Krister Gustafsson krister.gustafsson@akademiska.se Diabetessamordnare Program
Läs mer1. Vilken diagnos misstänker du i första hand hos denna patient (1p)?
Omtentamensfråga HKII, HT 2015, maxpoäng 17,5 p Sonja Karlsson är 81 år gammal, och är tidigare frisk. Hon tar bara medicin för struma. När hon är ute och går med sin hund får hon plötsligt väldigt ont
Läs merVenös insufficiens duplexdiagnostik
Venös insufficiens duplexdiagnostik Stefan Rosfors * Fysiologiska kliniken Södersjukhuset Stockholm EQUALIS användarmöte Fysiologisk kärldiagnostik 18 mars 2015 * Metodansvarig / konsultläkare för Ultraljud
Läs merVenös Tromboembolism. Karl Jägervall, ST-läkare Medicinkliniken Växjö
Venös Tromboembolism Karl Jägervall, ST-läkare Medicinkliniken Växjö Venös tromboembolism Blodproppsbildning i vener DVT och LE står för >90 % av alla venösa tromboser DVT dubbelt så vanligt som LE Tredje
Läs merSP- kirurgi (14,5 min)
SP- kirurgi (14,5 min) Information till studenten: Du är kirurgjour på akuten. En patient söker med buksmärtor. Akutjournalen visar: Temp 38,2 grader, BT 130/80 Urinsticka: +1 ketoner, övrigt ua Uppgift:
Läs merartärsjukdom rsjukdom Aneurysm & dissketion
arteriella Kärlsystemets struktur och funktion Perifer arteriell kärlsjukdomk Ocklusiva kärlsjukdomark Inflammatoriska kärlsjukdomark Vasospastisk artärsjukdom rsjukdom Aneurysm & dissketion Kärlsystemet
Läs merÖdembehandling. Siv Carlsson sjuksköterska 2017
Ödembehandling Pumpstövelbehandling Flowtron HC Hydroven, Flowpac Kompressionsbehandling Lågelastisk kompr.- Kortsträcksbinda Högelastisk kompr.-långsträcksbinda Kompressionsstrumpor Klass 2, ev dubbla
Läs merRiktlinjer. Kompressionsbehandling vid venös insufficiens
Riktlinjer Kompressionsbehandling vid venös insufficiens Sårgruppen i Blekinge Mars 2016 Förord Kompressionsbehandling vid venös insufficiens ordination, kostnadsansvar och sortiment - är ett dokument
Läs merVad vill kirurgen veta inför behandling av venös insufficiens
Vad vill kirurgen veta inför behandling av venös insufficiens Lena Blomgren Överläkare, med dr Kärlkirurgiska kliniken Karolinska Universitetssjukhuset Stockholm samt Venous Centre Stockholm Det vi vill
Läs merRättarens poäng på denna sida: 1
9 sidor 14 poäng Herr Brenner, 72 år gammal, vaknar vid 3-tiden på morgonen pga svåra smärtor i höger underben. Han har svårt att röra på tårna. Frånsett en galloperation för c:a 20 år sedan har han varit
Läs merVälkommen till videoföreläsning!
Välkommen till videoföreläsning! OBS! stäng av Mikrofonen för att inte störa under föreläsningen. Mikrofon Fjärrkontroll Cisco Jabber Cisco Meeting och Join.video.rvn.se Hur påverkar strukturerad behandling
Läs merStudiehandledning delkurs kärlkirurgi T8 (hämtas från www.gul.gu.se )
1 Studiehandledning delkurs kärlkirurgi T8 (hämtas från www.gul.gu.se ) Innehåll Kursbeskrivning. 1 Lärandemål...... 2 Former för bedömning och kriterier för godkänt.... 3 Litteraturlista.. 3 Kontaktinformation.....
Läs merFoten något om fotens anatomi och funktion Ola Wahlström Ortopedi
Foten något om fotens anatomi och funktion Ola Wahlström Ortopedi Foten introduktion Fall 1 a Kvinna, 24 år, fotboll trampar snett Laterala fotranden Supination Ligamentum fibulo-talare anterior Ligament
Läs merRiktlinje för sårvård i Halmstad kommun
RIKTLINJE RUTIN Dokumentnamn Riktlinje för Sårvård i Halmstad Kommun Framtagen och godkänd av: Eva-Karin Stenberg Charlotte Johnsson Medicinskt ansvarig sjuksköterska Gäller from: 140530 Gemensam med Regionen:
Läs merHandläggning av svårläkta sår
Handläggning av svårläkta sår Bakgrund Ojämlik handläggning av patienter med sår i Västra Götaland, många patienter får fel eller ingen behandling. Fokus har ofta varit på sårvård. Otydligt gränssnitt
Läs merKompressionsbehandling av venösa bensår
Kompressionsbehandling av venösa bensår Kompressionsbehandling utgör grunden för behandlingen av venösa sår. Den venösa hypertensionen motverkas, venöst återflöde förbättras liksom mikrocirkulationen,
Läs merDistriktssköterskors och sjuksköterskors kunskaper om svårläkta bensår
AKADEMIN FÖR HÄLSA OCH ARBETSLIV Avdelningen för hälso- och vårdvetenskap Distriktssköterskors och sjuksköterskors kunskaper om svårläkta bensår En beskrivande och jämförande studie i slutenvård och primärvård
Läs merVaricer, symtom och objektiva fynd Av Lena Blomgren, med. dr., överläkare, Södersjukhuset
NUMMER 1 FEBRUARI 2006 INNEHÅLL Varicer, symtom och objektiva fynd...1 Varicer, venös insufficiens och bensår...2 Hur känner jag igen ett venöst besår..3 Nu satsar Norra Stockholms läkemedelskommitté på
Läs merSvårläkta sår. Patientsäker och individanpassad sårbehandling. Rätt diagnos = Rätt sårmaterial
Svårläkta sår Inbjudan till konferens i Stockholm den 29-30 augusti 2011 LYSSNA TILL Röda Korsets högskola Christina Lindholm RiksSår Sårcentrum Blekinge Lyckeby vårdcentral Rut Öien Patientsäker och individanpassad
Läs merSår och Sårbehandling 2008
Sår och Sårbehandling 2008 Sår drabbar alla människor någon gång, från de enkla skrubbsåren till komplicerade svårläkta sår. Sårläkning är vanligen okomplicerad, men i vissa fall stannar den upp och kan
Läs mer7. KÄRLKIRURGI (SKRIVNING MEQ T8 - HT 2011)
7. KÄRLKIRURGI (SKRIVNING MEQ T8 - HT 20) En 46-årig man, som slutat röka för fem år sedan, kommer för allmän hälsokontroll, eftersom han känt sig trött senaste tiden. Han har ingen aktuell medicinering,
Läs merKunskaper om svårläkta bensår hos distriktssköterskor och sjuksköterskor - en jämförelse mellan slutenvården och primärvården.
AKADEMIN FÖR HÄLSA OCH ARBETSLIV Avdelningen för hälso- och vårdvetenskap Kunskaper om svårläkta bensår hos distriktssköterskor och sjuksköterskor - en jämförelse mellan slutenvården och primärvården.
Läs merForsknings- och utvecklingsenheten för närsjukvården i Östergötland Rapport 2 Mars 2010
Sammanställning av kostnader för vård av patienter med svårläkta sår i primärvården i Östergötland februari/mars 2010 Primärvårdens kvalitetsråd anordnade i januari 2009 ett uppskattat seminarium om svårläkta
Läs merAtt praktiskt hantera svårläkande sår Åsa Boström Hudkliniken Södersjukhuset.
Att praktiskt hantera svårläkande sår Åsa Boström Hudkliniken Södersjukhuset. Diagnos Multidisciplinärt Konsten att ta hand om Förbandskostnad ej relevant Biobörda/Sårinfektion? Antibiotika läker ej alla
Läs merNorrtälje är värdkommun för Tiohundraprojektet, ett unikt samarbete med Stockholms läns landsting inom hälsa, sjukvård och omsorg.
Riktlinje Utgåva 2 Antal sidor 3 Dokumentets namn Fotsjukvård Utfärdare/handläggare Anne Hallbäck Medicinskt ansvarig sjuksköterska Datum 110118 Reviderad 130808 FOTSJUKVÅRD Stockholms läns landsting och
Läs merTENTAMEN Klinisk anatomi och rörelselära kl Skrivsalen Polacksbacken
Namn:... Personnummer: Kod:... TENTAMEN Klinisk anatomi och rörelselära 2011-10-07 kl. 08.00-13.00. Skrivsalen Polacksbacken Skrivningen omfattar 35 frågor. Totalt ger skrivningen 80 poäng. Godkändgränsen
Läs merSår och Sårbehandling 2010
Sår och Sårbehandling 2010 Sår drabbar alla människor någon gång, från de enkla skrubbsåren till komplicerade svårläkta sår. Sårläkning är vanligen okomplicerad, men i vissa fall stannar den upp och kan
Läs merRAPPORT SÅRVÅRDSPROGRAM
RAPPORT SÅRVÅRDSPROGRAM Region Skåne våren 2017 Bakgrund Mellan 70 80 % av alla sår i Sverige behandlas i kommunen och studier visar att upp till 60 % av en sjuksköterskas tid går åt till sårbehandling.
Läs merVårdriktlinje för diabetesfoten och diabetesfotsår i primärvård. Förvaltning Ägare Reviderat datum. Ove Lind
Förvaltning Ägare Reviderat datum Ove Lind 2018-05-29 Verksamhet Primärvård Norr,Primärvård Örebro,Primärvård Söder,Primärvård väster,privata vårdcentraler,staben Hälso- och sjukvård,hälsooch sjukvårdsförvaltningen
Läs merDel 2_7 sidor_14 poäng
Del 2_7 sidor_14 poäng 70-årig kvinna inkommer till akutmottagningen pga. svårigheter att få luft och obehag i bröstet. Hon har en tablettbehandlad hypertoni sedan många år och har gått på kontroller hos
Läs merRutinlab (Blodstatus med diff, Na, K, krea, ALAT, urinsticka) är u.a. SR 8 mm/h, CRP <3. 1. Vad kallas tillståndet Julie beskriver?
MEQ-FRÅGA JULIE Vid ett nybesök på reumatologiska mottagningen får du träffa Julie, en 33-årig kvinna som härstammar från Sydostasien. Hon har nu bott 4 år i norra Sverige, arbetar heltid som städerska,
Läs merJOBST. Allt du bör veta om venösa problem
JOBST Allt du bör veta om venösa problem Bästa kund Bland den vuxna befolkningen i den västliga delen av världen antar man att 40 50% män och 50 55% kvinnor lider av sjukdom i venerna i benen* med alla
Läs merDel 6_7 sidor_19 poäng
Del 6_7 sidor_19 poäng Du har fått AT-tjänst i Falun, där man har gemensam medicin- och kirurgjour. Klockan 01.20, när du precis har somnat, blir du kallad till akuten. En 56-årig man har just anlänt med
Läs merManual till Sår nr x. Bakgrund och Syfte
Rubrik Gäller för Gäller fr.o.m. Sårjournal Region Skåne 2019-07-16 Utfärdad av Fastställd av Version. Regional arbetsgrupp journaldokumentation Melior Styrgrupp journaldokumentation 1.0 Bakgrund och Syfte
Läs merUtbud inom klinisk fysiologi fr o m
Särskilda Vårdfrågor Prehospital vård och medicinsk service 1 (11) Utbud inom klinisk fysiologi fr o m 2018-01-01 OBLIGATORISKT BASUPPDRAG Arbetsfysiologi, EKG, blodtryck och andra undersökningar Arbetsprov,
Läs merVenös tromboembolism och D-dimer
Venös tromboembolism och D-dimer Henry Eriksson Sahlgrenska Universitetssjukhus - Östra 2013 01-24 Annual no. of deaths Venous thromboembolism and other public health burdens 600 000 500 000 543,454 Annual
Läs merMetodbeskrivning Klinisk fysiologi Ultraljudsdiagnostik vid djup ventrombos
Doknr. i Barium Dokumentserie Giltigt fr o m Version 25634 su/med 2017-10-05 2 Innehållsansvarig: Peter Gjertsson, Områdeschef, Områdesledning (petgj1) Godkänd av: Lena Karlsson, Verksamhetschef, Klinisk
Läs merTENTAMEN Klinisk anatomi och rörelselära kl Skrivsal BMC B:10
Kod:... TENTAMEN Klinisk anatomi och rörelselära 2012-08-22 kl. 09.00-14.00. Skrivsal BMC B:10 Skrivningen omfattar 36 frågor. Totalt ger skrivningen 80 poäng. Godkändgränsen är 60% (48 poäng). Eftersom
Läs merBENSÅR. Överläkare Cecilia Svedman SUS Malmö HT2014
BENSÅR Överläkare Cecilia Svedman SUS Malmö HT2014 Sårläkning Hudens förmåga till självgenerering! Normal sårläkning indelas i: Exudationsfas Inflammationsfas Proliferationsfas 0-2 dagar 1-6 dagar 7-10
Läs merSå går en dialys till - följ med till Pildammsdialysen i Malmö
Så går en dialys till - följ med till Pildammsdialysen i Malmö Varför behöver man dialys? Dialys är en behandling som man får när njurarna helt eller till största delen har slutat att fungera. Njurarnas
Läs merVÅRDUTVECKLINGSPLAN FÖR PATIENTER MED BENSÅR FÖRFATTARE ANNICA LAGERIN DISTRIKTSSKÖTERSKA, PEDAGOGISK SAMORDNARE CENTRUM FÖR ALLMÄNMEDICIN
VÅRDUTVECKLINGSPLAN FÖR PATIENTER MED BENSÅR 2013 FÖRFATTARE ANNICA LAGERIN DISTRIKTSSKÖTERSKA, PEDAGOGISK SAMORDNARE CENTRUM FÖR ALLMÄNMEDICIN LENA TÖRNKVIST DISTRIKTSSKÖTERSKA, DOCENT CENTRUM FÖR ALLMÄNMEDICIN
Läs mer