BLODTRYCK OCH PERIFER CIRKULATION

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "BLODTRYCK OCH PERIFER CIRKULATION"

Transkript

1 Institutionen för Medicin och Hälsa M. Krants Avdelningen för kardiovaskulär medicin/klinisk fysiologi Hälsouniversitetet Linköping modif /IE, EF, TL moidf /IE EF BLODTRYCK OCH PERIFER CIRKULATION BLODTRYCK Den arteriella cirkulationens uppgift är att förse vävnaderna med syresatt blod och näringsämnen i förhållande till vävnadsområdets metaboliska behov eller krav på genomblödning för specialiserade uppgifter. Kontraktioner i hjärtats båda kamrar bygger upp trycknivåer, en nivå för vänster och en för höger kammare. Dessa tryck fortplantas sedan ut i kroppen med små energiförluster och lågt flödesmotstånd från distributionskärlen till motståndskärlen. För systemkretsloppets del innebär det att medelartärtrycket inte ändras nästan alls på sträckan från aorta till arteriolinivå. Den perifera resistansen finns ff.a. på arteriolinivån vilket leder till tryckfall. Perifera resistansen kan varieras via förändringar av glatt muskelkontraktion i arterioliväggar och en reglering av blodflödet till varje enskilt organ anpassas till det momentana behovet. Den kvarvarande trycknivån måste givetvis i varje stund vara tillräckligt högt för att mikrocirkulationen i kapillärerna (utbyteskärlen) skall fungera. Blodflödet regleras genom variationer i det perifera motståndet enligt sambandet i Ohms lag: Flöde = tryckfall / motstånd. Motståndet i ett kärlavsnitt bestäms i sin tur av sambandet i Poiseuilles lag: Motstånd = viskositet * längd / radien 4. En halvering av diametern i kärlet medför alltså att motståndet ökar 16 gånger. Trycket i de stora artärerna beror i huvudsak på inflödet till artären från vänster kammare och avflödet genom arteriolerna. Detta kan också uttryckas med hjälp av Ohms lag på formen: CO = BT/PR eller BT = CO * PR där tryckfallet motsvaras av blodtrycket, flödet av cardiac output (minutvolymen) och motståndet av den perifera resistansen. Cardiac output kan i sin tur delas upp i slagvolym*hjärtfrekvens, CO=SV*HR. Slagvolymen (SV) beror främst på fyllnadsgrad av kammaren i slutet av diastole (preload), eftergivlighet vid fyllnad i diastole (compliance), kontraktionskraften (kontraktiliteten) hos kammaren och det motstånd kammaren möter vid utpumpning av blodet (afterload). Slagvolymen påverkas också av hormoner och innervation. Hjärtfrekvens (HF) eller heartrate (HR) påverkas av nerver och hormoner, där autonoma nervsystemet, med sympatikus som ökar HR och parasympatikus som via n. vagus bromsar hjärtat, spelar störst roll. Sympatikus stimulerar också frisättning av adrenalin och noradrenalin från binjurarna. Ökning av dessa hormoner ökar också HR. 1

2 2 Tryck är en fysikalisk storhet som anger kraft/ytenhet. I SI-systemet betecknas det med N/m = Pa. Ofta används inom medicin sorterna kpa och hpa som är 1000 resp. 100 ggr större. Vid mätning av blodtryck används fortfarande enheten mm Hg. 1 mm Hg motsvarar kpa. Hos en ideal vätska i ett rör är summan av: 1) trycket mot kärlets väggar = lateraltryck, 2) lägesenergi = höjdtryck och 3) vätskans rörelseenergi = dymaniskt tryck konstant. Detta kallas Bernoullis princip. I kroppen råder inte ideala förhållanden utan det påverkas bl.a. av att blodet har en viss viskositet och att det uppstår friktion och bildas värme. Ändå används principen med förbehåll. Vid mätning av blodtryck är det lateraltrycket som är intressant och det är därför viktigt att standardisera mätningarna och veta var referensnivån finns så att mätningen inte påverkas av t.ex. höjdtrycket. Trycknivån i aorta och de stora artärerna varierar under hjärtcykeln så att det är högst under systole - systoliska trycket, och sjunker sedan långsamt till en lägsta nivå i slutet av diastole diastoliska trycket. Här bidrar kärlväggarnas elasticitet och återfjädring till att hålla trycket uppe så att blodet fortsätter i perifer riktning genom hela hjärtcykeln. Det genomsnittsliga trycket medeltrycket variera något beroende på hjärtfrekvens och en vanligt använd approximation i vila är distolisk trycknivå+1/3 av pulstrycket. (Pulstryck = systoliskt tryck diastoliskt tryck). Tryckvågens eller pulsens fortplantningshastighet i artärträdet är ca 7 m/s, medan blodets hastighet normalt är ca 1 m/s i aorta för att i kapillärbädden bara bli ca 1 mm/s där tvärsnittsytan är ca 1000 ggr större än i aorta. Tryckvågens utseende bestäms av flera faktorer som hjärtats kontraktionskraft, kärlträdets elastiska egenskaper, motståndet i den perifera kärlbädden och reflexionsvågor från kärlens förgreningsställen. De sista summeras med den våg som är på väg ut i periferin. Detta gör att man i t.ex. ankeln kan mäta upp en högre systolisk nivå än i armen. Tryck- och flödesprofiler i olika kärlavsnitt. Överst: Tryckprofiler från aorta t.o.m. underbenet. Det systoliska trycket ökar något i perifer riktning medan det diastoliska långsamt sjunker. Underst: Flödeshastigheten sjunker i proportion till att kärlbäddens totala tvärsnittsyta ökar. 2

3 ARTÄRER OCH VENER Artärer har tre lager i sin vägg intima, media och adventitia. I stora kärl består median huvudsakligen av kollagen och elastin. Ju mer perifert i artärträdet desto mindre kollagen och elastin och desto mer glatt muskulatur. Sammansättningen speglar funktionen, stora elastiska artärer ska kunna ta emot hjärtats slagvolym och förhindra en alltför stor blodtrycksökning i systole respektive minskning i diastole. Små artärer arterioler ska reglera blodflödet till kroppens organ och därmed kunna dra ihop sig. Med ökande ålder blir de centrala kärlen stelare, och arterioskleros kan accentuera dessa förändringar. Tillståndet kan kompliceras av plack- och stenosbildning med risk för trombbildning och/eller embolier. Allvarliga former ger sjukdomar som kärlkramp och fönstertittarsjuka. Flödet i benartärerna är normalt trifasiskt med brant stigande systolisk positiv våg följt av ett litet returflöde i tidig diastole och sist ett framåtflöde i slutet av diastole. Vid en stenos trubbas flödeskurvan av perifert om stenosen och blir så småningom monofasisk, pulsationerna blir svagare och blodtrycket blir lägre. Vener har samma tre lager som artärer, men väggen är betydligt tunnare och lumen är varierar beroende på fyllnad. Venernas funktion är, förutom att transportera blodet till hjärtat, att reglera den cirkulerande blodvolymen genom att vara blodreservoar. I venerna finns klaffar vars funktion är att förhindra backflöde. Det ytliga och djupa vensystemet är förbundet med perforanter i vilka det finns klaffar som endast tillåter flöde till det djupa systemet. Ventrycket i benen ökar med ca mm Hg i stående p.g.a. det hydrostatiska trycket. Muskelpump och intakta klaffar är då nödvändigt för att blodet skall fortsätta mot hjärtat. Flödet i venerna är kontinuerligt i central riktning men varierar med andningen. Vensjukdomar i benen är vanliga, särskilt DVT (Djup VenTrombos) och venös insufficiens (defekta klaffar och/eller inflammerade åderbråck). ORDLISTA Stenos Ocklusion Insufficiens Trombos Emboli Varicer Arterioskleros Claudicatio intermittens Angina Pectoris Förträngning Total förträngning Bristande funktion Sjukdom med bildning av proppar (tromber) i kärl Propp som lossnat och täpper till ett kärl Slingriga och vidgade vener Åderförkalkning stela och förträngda kärl Fönstertittarsjuka arterioskleros i benens artärer Kärlkramp arterioskleros i hjärtats kranskärl 3

4 METODER Blodtrycksmätning Sedan lång tid är blodtrycksmätningen en av sjukvårdens vanligaste och viktigaste undersökningar. I denna medverkar en stor del av alla sjukvårdsanställda. Därför är det viktigt att alla som mäter blodtryck har kunskaper om blodtryck och om hur blodtrycksmätning skall utföras. Trots att metoden är så viktig för en korrekt diagnos av förhöjt blodtryck används inte sällan en felaktig teknik. Grundläggande för utvärdering av en patients reella blodrycksnivå är mätning vid flera tillfällen med standardiserat sätt att mäta. Mot denna bakgrund är det nödvändigt med återkommande utbildning i blodtrycksmätning. Mätningen kan göras direkt eller indirekt. Vid direkt mätning förbinder man kärlet med ett mätinstrument via en nål eller kateter men detta görs inte rutinmässigt. Indirekt mätning är det vanliga sättet att mäta blodtryck och görs oftast i armen med manschett och auskultation av Korotkoffljud. Indirekt blodtrycksmätning Artärblodtrycket mäts indirekt i armen och i speciella situationer även i ben, tår eller fingrar. En manschett appliceras runt kroppsdelen. Manschetten med en gummiblåsa inuti skall vara utformad så att trycket i gummiblåsan vid uppblåsning fortplantar sig fullständigt in i vävnaderna. Därmed blir trycket kring artären lika stort som trycket i gummiblåsan. Blåsans bredd måste vara åtminstone 40 % av extremitetens omkrets och längden som svarar mot omkretsen av överarmen. Längdsnitt genom armen och manschetten. Trycket i manschetten (som här har korrekt bredd) fortplantas genom vävnaden in till artären. A. Manschetttrycket överstiger artärtrycket artären är helt stängd och inga pulsljud hörs distalt om (=till höger om) manschetten. B. Manschettrycket är mindre än det systoliska och större än det diastoliska trycket. Artären är än stängd, än öppen och pulsljud hörs distalt om manschetten. C. Manschettrycket är lägre än artärtrycket, inga ljud hörs distalt. Betydelsen av korrekt manschettbredd A. Om manschetten är för smal ( i figuren antas den vara 30 % av armomkretsen) förmedlas inte dess tryck in till artären och man får ett för högt blodtryck. B. Korrekt manschett, 40 % av omkretsen C. För bred manschett ( 60 % av omkretsen) ger kompression av artären på en lång sträcka. Pulsvågen hinner dock inte igenom hela manschettens bredd under systole. Resultatet är att artärtrycket uppskattas till ett för lågt värde Bilder m. text från boken Klinisk fysiologi, red B. Jonsson m.fl.. 4

5 Trycket mäts med en manometer och det säkraste instrumentet är en kvicksilvermanometer, men dessa får inte tillverkas eller försäljas i Sverige sedan årsskiftet p.g.a. kvicksilvrets giftighet. I stället används vanligen aneroidmanometrar. Aneroidmanometrar är mindre exakta än kvicksilvermanometern och tillförlitligheten påverkas av stötar och annat vardagligt hanterande. Med tiden leder detta till falskt låga värden. Aneroidmanometern skall regelbundet kalibreras mot en kvicksilvermanometer helst en gång per år. Automatiska blodtrycksmätare klarar inte alltid uppställda krav. När trycket i blåsan blir större än artärtrycket faller artären ihop. Detta kan kontrolleras genom att registrera blodflöde eller volymförändring distalt (längre perifert) om manschetten. Metoder för att påvisa när blodet passerar under manschetten varierar: Palpatoriskt känna pulsen med fingrarna. Auskultatoriskt lyssna på artären med stetoskop Oscillometriskt registrera volymsvariationer med lämplig utrustning, t.ex. trådtöjningsgivare. Ultraljudsdoppler lyssna med hjälp av ultraljud I samtliga fall är det uppmätta trycket det tryck som finns i artären under manschetten och inte trycket på det ställe där man palperar, lyssnar eller registrerar puls alt. flöde. Korotkoffljud Vid auskultatorisk blodtryckstagning med hjälp av stetoskop hör man vid det systoliska trycket börjar smällande ljud. Dessa Korotkoffljud uppstår vid turbulent flöde. Man räknar med att ljuden normalt försvinner vid det diastoliska trycket. Vid en del tillstånd där cirkulationen är ökad kan pulsljuden, liksom under och efter arbete, höras ända ner till nolltryck i manschetten. Ljuden uppdelas i olika faser. Fas 1 Svaga klara tickande ljud börjar höras, som gradvis ökar i intensitet = systoliskt blodtryck Fas 2 Ljudet blir svagare och eventuellt susande Fas 3 Ljudet blir åter skarpare, men inte så starkt som i fas 1 Fas 4 En distinkt dämpning av ljuden som blir svaga och flämtande Fas 5 Ögonblicket då alla ljud upphör = diastoliskt blodtryck Någon gång kan Korotkoffljuden helt upphöra. Det uppstår ett silent gap (tyst avbrott). Detta inträffar vanligen i fas 2 och börjar oftast cirka 25 mm Hg under den verkliga systoliska blodtrycksnivån. Silent gap kan sedan råda under mm Hg, varefter ljuden återkommer och kan avlyssnas. Om manschetten inte pumpas upp tillräckligt kan man få ett felaktigt lågt systoliskt blodtrycksvärde. 5

6 Ultraljud är ljud med frekvens > Hz. I medicinska sammanhang används frekvenser mellan 2 och 10 MHz. Ljudet alstras av kristaller som kan omvandla elektrisk energi till mekanisk och tvärtom. Sådana kristaller är inbyggda i ultraljudsgivare (transducer). De fungerar både som sändare och mottagare. När en utsänd ljudvåg studsar mot ett föremål i rörelse kommer den reflekterade vågen att ändra frekvens, högre frekvens om rörelsen är mot sändaren och vice versa. Detta kallas Dopplereffekten. Genom registrering av frekvensskillnaden kan en rörelse och dess riktning påvisas, t ex blodflödet i ett kärl. Signalen kan tas ut som ljud och/eller bild beroende på vilken apparatur som används. Den reflekterade signalen är beroende av blodets flödeshastighet och vinkeln mellan riktningen för ultraljudssignalen och riktningen för blodflödet. Det är bra att ultraljudssignalens riktning kommer så parallellt med blodflödets riktning som möjligt. I sin enklaste form används ultraljud i form av en penndoppler som endast ger dopplerregistrering i ljudform. Kliniskt används penndopplern främst för undersökning av vener i benen samt vid blodtrycksmätning då det vanliga sättet med stetoskop inte är lika enkelt, t ex vid arbetsprov eller vid mätning av ankel-brachial-index (se förklaring senare). DAGENS PRAKTISKA ÖVNINGAR 1. BLODTRYCKSMÄTNING I ARM Indikationer: Högt eller lågt blodtryck Utrustning: Händer, måttband, stetoskop, blodtrycksmanschetter, automatisk blodtrycksmätare Metod 1. Informera patienten om undersökningen. 2. Mätning efter 5 minuters vila i enrum. 3. Helst i sittande, breda bekväma armstöd för båda armarna. Sittande blodtrycksmätning är det som är internationell standard. 4. Mät armomfång. 5. Välj rätt manschettstorlek. 6. Manschett i hjärthöjd. Om liggande blodtryckstagning ska armen vara i nivå med hjärtat, använd nivåkudde. 7. Mät palpatoriskt bltr. först för att få systolisk nivå. Detta för att inte få fel p.g.a silent gap. 8. Palpera a. radialis eller a. brachialis. Pumpa snabbt upp tills pulsen inte känns längre och mmhg extra. 9. Släpp ut luften med 2 mmhg per hjärtslag. Läs av så fort pulsen börjar kännas. Släpp ut resterande luft snabbt. 10. Mät nu auskultatoriskt. Placera stetoskopet mitt över a. brachialis 11. Pumpa snabbt upp till en nivå 30 mmhg över det nyss registrerade palpatoriska trycket. 12. Släpp ut luften med 2 mmhg/hjärtslag. 13. Läs av när pulsslagen börjar höras i stetoskopet och när ljudet försvinner/ändrar karaktär. 14. Avrunda till jämna mmhg, dvs på 2 mm när. 15. Mät auskultatoriskt i båda armarna. Fortsatta mätningar i den arm som har högst värde. 16. Gör 2 mätningar i den armen med någon minuts mellanrum. 17. Släpp ut all luft mellan mätningarna. 18. Ange medelvärdet. 19. Mät i mån av tid med en automatisk blodtrycksmätare. Jämför värden med tidigare mätningar Fråga: Vilka felkällor kan ni identifiera vid blodtrycksmätning? 6

7 2a. UNDERSÖKNING AV ARTÄRER I BENEN Indikationer: Smärta i ben eller höft vid gång, diabeteskontroll, fotsår Utrustning: Händer, stetoskop, blodtrycksmanschett, penndoppler och elektrodgel. Metod: 1. Patienten i liggande utan långbyxor, skor och strumpor. Smärtan bi-eller unilateral? Börja alltid undersöka den friska sidan. Observera att en ocklusion sitter en bit ovanför smärtlokalisationen. Således ger en ocklusion i iliacakärlet smärta i låret. 2. Palpera och auskultera över bukaorta. Bredd? Blåsljud? 3. Palpera och auskultera över A femoralis i ljumskhöjd bilateralt. Svag puls? Blåsljud? Sidoskillnad? (Obs att blåsljud fortleds med blodströmmen.) Palpabel puls + blåsljud = stenos Ingen puls + blåsljud = tät stenos Ingen puls + inget blåsljud = ocklusion 4. Palpera puls i poplitea bilateralt. Finns? Finns inte? Sidoskillnad? 5. Palpera fotpulsar (10 % av normalbefolkningen saknar A dorsalis pedis). Svaga/inga pulsar? Sidoskillnad? 6. Mät ankeltryck (se nedan) bilateralt samt armtryck (i den arm som har högst) och räkna ut ABI för höger respektive vänster ben. OBS 1: Om en patient har typiska symptom på Claudicatio men vid mätning har normalt ABI ska du göra om mätningen efter att patienten gjort tåhäv ca 30 ggr eller tills smärta uppstår. Den ev trycksänkning som då uppstår varar i 5-10 min. Observera att du även måste mäta om trycket i armen. OBS 2: Att man hör ett flöde med doppler betyder inte att man har ett adekvat tryck och det är trycket som är det viktiga! Ankeltryck Metod: 1. Pat i liggande, utan strumpor och skor. 2. Placera blodtrycksmanchetten runt ankeln. 3. Hitta en bra artär i foten genom palpation. 4. Placera penndopplern över kärlet och se till att du har ett bra ljud. Stöd med ett par fingrar mot foten så att du håller dopplern absolut still. 5. Pumpa upp manchetten tills ljudet försvinner samtidigt som du håller kvar dopplern. Släpp långsamt ut luften (2-3mm Hg/sek). Då ljudet återkommer läs av trycket på manometern. 6. Mät trycket i den arm som hade högst tryck (separat labhandledning) Ankelbrachialindex (ABI) ABI= systoliskt ankeltryck högsta systolisk armblodtryck Normalt är ankeltrycket samma som eller högre än armtrycket. Ett värde < 0,9 är patologiskt och vid ett värde < 0,3-0,4 eller ett absolut ankeltryck < 50 mm Hg råder risk för kritisk ischemi och gangrän. Felkällor: 1. Pat har smärta av annan orsak än av förträngda kärl. Tänk på ryggmärgspåverkan, höfteller knäledsartros och perifer nerv- eller muskelpåverkan. 2. Pat har stela kärl (mediaskleros, vanligt hos diabetiker) vilket ger falskt för höga värden. Mät tåtryck istället (mindre kärl = mindre mediaskleros). Måste göras på klinfys. 7

8 Fråga: Varför kan du inte mäta det diastoliska trycket med hjälp av Doppler? 2b. UNDERSÖKNING AV ARTÄRER TILL HANDEN ALLEN S TEST Indikationer: T ex inför stick i A radialis i samband med artärblodgas-mätning eller inför operation av AV-fistel. Utrustning: Inget mer än dina egna och patientens händer. Metod: 1. Be patienten knyta handen så att den töms på blod. 2. Komprimera bilateralt över handleden så att du komprimerar både A radialis och A ulnaris. 3. Be pat öppna handen. 4. Släpp trycket på den ena av artärerna och observera fyllnaden i handflatan. 5. Gör nu samma sak på andra sidan. Fråga: Varför bör man göra denna test i situationerna ovan och vad gör man om man får en dålig fyllnad? 2c. CAROTIS Palpera a.carotis. Jämför båda sidor. OBS! Palpera ej båda sidor samtidigt. 3. UNDERSÖKNING AV VENER I BENEN Indikationer: Bensår, bensvullnad, misstanke om trombos eller venös insufficiens Utrustning: Penndoppler och elektrodgel. Metod: 1. Pat stående (gärna på en pall) utan långbyxor, skor och strumpor. När du undersöker stå om möjligt vid sidan om patienten och ej mitt framför då detta kan uppfattas som genant. 2. Börja alltid undersöka det friska benet, bra som referens. 3. Hitta A Femoralis i ljumsken med dopplern, flytta sedan dopplern någon cm medialt och du är förhoppningsvis över venen. 4. Komprimera vaden och håll kvar. Ljud? (Inget ljud ocklusion, eller så är du inte över venen) 5. Släpp vaden. Ljud? (Ljud = reflux = insufficienta vener) 6. Hitta A poplitea i knävecket, venerna ligger mer eller mindre bakom denna, och gör samma procedur som ovan. 7. Gör nu samma sak på andra benet. 8. Om du misstänker DVT skall du inspektera och palpera vaden samt genomföra Homan s test innan du gör undersökningen ovan. En typisk DVT ger smärta över kärlsträngen vid palpation, värmeökning och svullnad av vaden samt ett positivt Homan s tecken. Ofta finner man dock ingenting alls. Fråga: Varför gör du undersökningen både i ljumske och knäveck? Hur varierar venflödet med andningen? 8

9 9

Perifer cirkulation T3

Perifer cirkulation T3 1 Institutionen för Medicin och Hälsa Avdelningen för kardiovaskulär medicin / Klinisk Fysiologi Hälsouniversitetet i Linköping C.Lassvik / modifierad 050215 /EF TL IE Perifer cirkulation T3 Under laborationen

Läs mer

DELEGERING PROVTAGNING BLODTRYCK OCH PULS

DELEGERING PROVTAGNING BLODTRYCK OCH PULS DELEGERING PROVTAGNING BLODTRYCK OCH PULS Rutinen gäller inom Äldreomsorgen, Individ-och familjeomsorgen, Socialpsykiatrin och Funktionshinderverksamheten i Borås Stad. 1 Fastställt av: 2015-05-28 MAS-enheten

Läs mer

Cirkulation. Disposition

Cirkulation. Disposition Cirkulation Systembiologi Robert Frithiof Inst. för Fysiologi & Farmakologi HT 04 Disposition 08:30-09:15 Det kardiovaskulära systemet Hjärta Hjärtat som pump Elektrisk aktivitet EKG Hjärtcykeln 09:30-10:15

Läs mer

DELEGERING PROVTAGNING BLODTRYCK OCH PULS

DELEGERING PROVTAGNING BLODTRYCK OCH PULS DELEGERING PROVTAGNING BLODTRYCK OCH PULS Fastställt av: 2015-11-01, Medicinskt Ansvarig Sjuksköterska Dokumentet framtaget av: MAS För revidering ansvarar: MAS Dokumentet gäller till och med: Tillsvidare

Läs mer

Perifer cirkulation T3

Perifer cirkulation T3 Sida 1 av 6 Institutionen för Medicin och Hälsa Avdelningen för kardiovaskulär medicin/klinisk Fysiologi Hälsouniversitetet i Linköping C.Lassvik /mod 050215/EF TL IE modifierad 111028 / IE Perifer cirkulation

Läs mer

Välkommen till Blodtrycksutbildningen. Inger Norvinsdotter Borg

Välkommen till Blodtrycksutbildningen. Inger Norvinsdotter Borg Välkommen till Blodtrycksutbildningen Inger Norvinsdotter Borg Tänkvärt Blodtrycksmätning är den enda undersökningen för att ställa diagnosen högt blodtryck. Mätning av blodtryck är en av de vanligaste

Läs mer

Venös insufficiens 2010

Venös insufficiens 2010 Venös insufficiens 2010 Anna Holm Sieppi Produktchef/ leg sjuksköterska 1 Program Cirkulationsuppbyggnaden Vad är venös insufficiens? Definition Symptom Riskfaktorer Prevalens Prevention Behandling Utprovning

Läs mer

1.1 Vilken sjukdom misstänker Du i första hand, ange namnet på svenska (1p) och på latin (1p).

1.1 Vilken sjukdom misstänker Du i första hand, ange namnet på svenska (1p) och på latin (1p). Du vikarierar i väntan på AT-tjänst på vårdcentralen i Korpilombolo. Din första patient på måndag morgon visar sig vara en manlig renskötare, 66 år, som klagar över att han sedan två veckor tillbaka får

Läs mer

Hemodynamik vid chock - synpunkter på cirkulationsterapi

Hemodynamik vid chock - synpunkter på cirkulationsterapi Hemodynamik vid chock - synpunkter på cirkulationsterapi jonasakeson@anestesimasluse CNS-funktion ventilation cirkulation Patientens viktigaste organsystem samverkar fysiologiskt och stödjer varandras

Läs mer

Del 6_10 sidor_17 poäng

Del 6_10 sidor_17 poäng Del 6_10 sidor_17 poäng Sven Unosson, 69 år, har en insulinbehandlad diabetes sedan många år. Sedan två år har han noterat en synförsämring och vid senaste rutinkontrollen på vårdcentralen uppmättes ett

Läs mer

Del 4 kirurgi. Totalt 9 sidor. Maxpoäng: 17p

Del 4 kirurgi. Totalt 9 sidor. Maxpoäng: 17p Totalt 9 sidor. Maxpoäng: 17p Johan Andersson, har en insulinbehandlad diabetes sedan 49 år tillbaka. Den har tidigare varit välreglerad men de senaste tre åren har en synförsämring inträtt och vid den

Läs mer

Efter genomförd laboration förväntas du kunna redogöra för följande:

Efter genomförd laboration förväntas du kunna redogöra för följande: 3. LABORATION BLODTRYCK & AUSKULTATION Introduktion Efter genomförd laboration förväntas du kunna redogöra för följande: Auskultation vid auskultation identifiera I:a och II:a tonerna var man vanligen

Läs mer

Blod och blodomloppet

Blod och blodomloppet Blod och blodomloppet Blodets delar En vuxen människa har ca 4-6 liter blod. Blodet består till ca 45 % av röda och mindre än 1 % vita blodkroppar samt mindre än 1 trombocyter, s.k. blodplättar. Resten

Läs mer

1.1 Hur definieras kritisk ischemi? (3p) Sida 1 av 6

1.1 Hur definieras kritisk ischemi? (3p) Sida 1 av 6 Du arbetar som distriktsläkare i Karesuando, i norra Tornedalen. Patienten som har fått en akuttid heter Per Blind, är 64 år gammal och berättar att han sedan tre veckor tillbaka får ont i höger vad när

Läs mer

Varicer- åderbråck Anna Holm Sieppi Produktchef/ leg sjuksköterska 1

Varicer- åderbråck Anna Holm Sieppi Produktchef/ leg sjuksköterska 1 Varicer- åderbråck Anna Holm Sieppi Produktchef/ leg sjuksköterska 1 Program Hur fungerar cirkulationen i kroppen? Vad är åderbråck? Symptom Riskfaktorer Prevention Prevalens Behandling 2 Varicer åderbråck

Läs mer

Uppsala universitet Institutionen för kirurgiska vetenskaper Omtentamen i Klinisk Medicin II T6, V11, kl i Hedstrandsalen ing 70 bv

Uppsala universitet Institutionen för kirurgiska vetenskaper Omtentamen i Klinisk Medicin II T6, V11, kl i Hedstrandsalen ing 70 bv 9 sidor. 17 poäng Sune Eriksson, har en insulinbehandlad diabetes sedan 47 år tillbaka. Den har tidigare varit välreglerad men de senaste två åren har en synförsämring inträtt och vid den förra regelbundna

Läs mer

Introduktion till kardiovaskulär

Introduktion till kardiovaskulär Introduktion till kardiovaskulär farmakologi Fristående kurs i farmakologi Klas Linderholm Kardiovaskulära systemet Hjärtat opumpfunktion Blodkärlen ostora och lilla kretsloppet Lymfsystemet oretursystem

Läs mer

Kondition, hjärta & blodomlopp Hannah Svensson

Kondition, hjärta & blodomlopp Hannah Svensson Kondition, hjärta & blodomlopp 2016-10-25 Hannah Svensson Arena Älvhögsborg Hjärtat Vårt organ som håller igång vårt blodomlopp och leder ut blod till vår kropp, organ och våra muskler Fungerar som en

Läs mer

Medicin A, Medicinsk temakurs 1, 30 högskolepoäng, Tema Respiration-Cirkulation Skriftlig tentamen 24 oktober 2011

Medicin A, Medicinsk temakurs 1, 30 högskolepoäng, Tema Respiration-Cirkulation Skriftlig tentamen 24 oktober 2011 Medicin A, Medicinsk temakurs 1, 30 högskolepoäng, Tema Respiration-Cirkulation Skriftlig tentamen 24 oktober 2011 1. Sven Karlsson (70) söker upp dig för besvär med episoder med yrsel. Han ledsagas av

Läs mer

Station 1: Audiometri, EKG. Blodtryck & Reaktionsmätning

Station 1: Audiometri, EKG. Blodtryck & Reaktionsmätning Station 1: Audiometri, EKG. Blodtryck & Reaktionsmätning 2012 AUDIOMETRI TEORI: Ljud är svängningsrörelser och frekvenser mellan 20 och 20 000 Herz (Hz) kan uppfattas av det mänskliga hörselorganet. Den

Läs mer

1. Vilken diagnos misstänker du i första hand hos denna patient (1p)?

1. Vilken diagnos misstänker du i första hand hos denna patient (1p)? Omtentamensfråga HKII, HT 2015, maxpoäng 17,5 p Sonja Karlsson är 81 år gammal, och är tidigare frisk. Hon tar bara medicin för struma. När hon är ute och går med sin hund får hon plötsligt väldigt ont

Läs mer

Hjärta och blodomlopp

Hjärta och blodomlopp Hjärtats uppbyggnad Pump och transportsystem Hjärtat och blodomloppet har flera viktiga uppgifter i kroppen, bland annat att förse kroppens celler med viktig näring föra bort avfall som bildas vid ämnesomsättningen

Läs mer

Allmänt ICD-10. R57.1 Hypovolemisk chock R57.0 Kardiogen chock

Allmänt ICD-10. R57.1 Hypovolemisk chock R57.0 Kardiogen chock 1 Copyright the33 Chock Den här artikeln behandlar Chock i allmänt men även: ICD-10 (sida 1) Stadieindelningen efter chock (sida 1-2) Patofysiologin (sida 2) Symptom (sida 2-3) Behandling (sida 3, 4 och

Läs mer

Methodological aspects of toe blood pressure measurements for evaluation of arterial insufficiency in patients with diabetes

Methodological aspects of toe blood pressure measurements for evaluation of arterial insufficiency in patients with diabetes Sida 1 av 5 Startsidan 2007-11-04 Methodological aspects of toe blood pressure measurements for evaluation of arterial insufficiency in patients with diabetes Hans-Ivar Påhlsson, verksam i Visby, försvarade

Läs mer

BMG 4907. Svensk bruksanvisning

BMG 4907. Svensk bruksanvisning BMG 4907 Svensk bruksanvisning Generella säkerhets instruktioner - Läs bruksanvisningen noggrannt innan produkten används. Spara dessutom bruksanvisningen för framtida bruk och behåll garanti sedeln (warranty),

Läs mer

Behandla ödemet! - med kompression. sjuksköterska Soile Kangasniemi Hudmottagningen Uddevalla sjukhus

Behandla ödemet! - med kompression. sjuksköterska Soile Kangasniemi Hudmottagningen Uddevalla sjukhus Behandla ödemet! - med kompression sjuksköterska Soile Kangasniemi Hudmottagningen Uddevalla sjukhus Ödem skadar vävnaden och är starkt läkningshämmande Mikroödem inte alltid synligt Kompression Förebyggande

Läs mer

Kärlsjuka och sår vad gör vi när kärlen inte fungerar?

Kärlsjuka och sår vad gör vi när kärlen inte fungerar? Kärlsjuka och sår vad gör vi när kärlen inte fungerar? Lena Blomgren Överläkare, med dr Kärlkirurgiska kliniken Karolinska Universitetssjukhuset Stockholm Ben- och fotsår behöver först och främst en diagnos

Läs mer

Konstruktion av mätinstrument för analys av aortas karaktäristiska impedans

Konstruktion av mätinstrument för analys av aortas karaktäristiska impedans Konstruktion av mätinstrument för analys av aortas karaktäristiska impedans Examensarbete, 30 hp Huvudhandledare: Anna Bjällmark Bihandledare: Anders Sahlén and Dennis Sturm Projektbeskrivning Vår grupp

Läs mer

När och var? Avdelningsplacering, angiolab och operationsavdelning enligt separat schema.

När och var? Avdelningsplacering, angiolab och operationsavdelning enligt separat schema. Studiehandledning delkurs kärlkirurgi T8 Innehåll Kursbeskrivning Kärlkirurgi är inriktad mot patienter med extracerebrala arteriella kärlproblem från distala arcus aortae och perifert, främst orsakade

Läs mer

Kärlkirurgi. En informationsbroschyr från svenskt nationellt kvalitetsregister för kärlkirurgi SWEDVASC

Kärlkirurgi. En informationsbroschyr från svenskt nationellt kvalitetsregister för kärlkirurgi SWEDVASC Kärlkirurgi En informationsbroschyr från svenskt nationellt kvalitetsregister för kärlkirurgi SWEDVASC Denna folder är en sammanfattning av den vård som ingår i begreppet kärlkirurgi - de olika kärlsjukdomarna

Läs mer

Sensorteknik Lab 3 Sensorer. Biomedicinsk teknik LTH

Sensorteknik Lab 3 Sensorer. Biomedicinsk teknik LTH Sensorteknik 2016 Lab 3 Sensorer Biomedicinsk teknik LTH Tryckmätning En Motorola MPX10DP tryckgivare Ett spänningsaggregat En INA101 differentialförstärkare Ett digitalt oscilloskop Tryckluft En testplatta

Läs mer

Nyhet! JOBST. Comprifore. Ett flerlagers kompressionssystem för effektiv behandling av venösa bensår

Nyhet! JOBST. Comprifore. Ett flerlagers kompressionssystem för effektiv behandling av venösa bensår Nyhet! JOBST Comprifore Ett flerlagers kompressionssystem för effektiv behandling av venösa bensår Kunskap om venösa bensår. Kompression kan betraktas som grundpelaren vid behandling av venösa bensår.

Läs mer

ÖREBRO LÄNS LANDSTING. Säkrare blodtrycksmätning. Rekommendation för metoder & utrustningsval inom ÖLL

ÖREBRO LÄNS LANDSTING. Säkrare blodtrycksmätning. Rekommendation för metoder & utrustningsval inom ÖLL ÖREBRO LÄNS LANDSTING Säkrare blodtrycksmätning Rekommendation för metoder & utrustningsval inom ÖLL Syfte Inom sjukvården mäter vi blodtrycket ofta och det är viktigt att man gör detta på ett standardiserat

Läs mer

Användarmanual Blodtrycksmätare

Användarmanual Blodtrycksmätare Användarmanual Blodtrycksmätare Tack för att du köpt din blodtrycksmätare hos oss Kära kund Ca. 1 miljon har för högt blodtryck har det någon betydelse? Ca. 50% av befolkningen känner inte till sin blodtrycksnivå

Läs mer

Figur 1.1 Askultatorisk och palpatorisk blodtrycksmätning.

Figur 1.1 Askultatorisk och palpatorisk blodtrycksmätning. 1. Tryckmätning Per Ask Institutionen för medicinsk teknik Linköpings universitet Blodtryck eller andra tryck kan mätas med en direkt metod där en tryckmätningskateter eller mikrogivare förs in i blodbanan

Läs mer

Information till dig som har haft. blodpropp i benet. Du har behandlats för djup ventrombos (DVT) - i dagligt tal "blodpropp i benet"

Information till dig som har haft. blodpropp i benet. Du har behandlats för djup ventrombos (DVT) - i dagligt tal blodpropp i benet Information till dig som har haft blodpropp i benet Du har behandlats för djup ventrombos (DVT) - i dagligt tal "blodpropp i benet" Det finns flera orsaker till att blodproppar bildas. Tala med din läkare

Läs mer

Kärlsjuka och sår vad gör vi när kärlen inte fungerar?

Kärlsjuka och sår vad gör vi när kärlen inte fungerar? Kärlsjuka och sår vad gör vi när kärlen inte fungerar? Lena Blomgren Överläkare, med dr Kärlkirurgiska kliniken Karolinska Universitetssjukhuset Stockholm samt Venous Centre Stockholm Dessa två patienter

Läs mer

Gångtoleranstest. Görs det 2015 och i såfall när

Gångtoleranstest. Görs det 2015 och i såfall när Gångtoleranstest Görs det 2015 och i såfall när Torsdag den 22 oktober 2015 Anita Wisén Bakgrund Tidigare var gångtoleranstest en relativt vanlig undersökning bl. a. för objektiv värdering av patientens

Läs mer

Cirkulationsorganen. Föreläsningsupplägg. Cirkulation. Hjärtat Kärlen Blodtryck. Uppgifter Transport Skydd Stabilisera Filtration

Cirkulationsorganen. Föreläsningsupplägg. Cirkulation. Hjärtat Kärlen Blodtryck. Uppgifter Transport Skydd Stabilisera Filtration Cirkulationsorganen Hjärtat Kärlen Blodtryck 2013 Föreläsningsupplägg Människokroppen Kap 9 sid 266-311 Hjärtat - uppbyggnad funktion reglering Stora och lilla kretsloppet Blodkärl artärer vener kapillärer

Läs mer

Cirkulationsorganen. Föreläsningsupplägg. Cirkulation. Lilla och stora kretsloppet. Hjärtat Kärlen Blodtryck

Cirkulationsorganen. Föreläsningsupplägg. Cirkulation. Lilla och stora kretsloppet. Hjärtat Kärlen Blodtryck Cirkulationsorganen Hjärtat Kärlen Blodtryck Föreläsningsupplägg Människokroppen Kap 9 sid 266-311 Hjärtat uppbyggnad funktion reglering Stora och lilla kretsloppet Blodkärl artärer vener kapillärer uppbyggnad

Läs mer

MEQ fall 1. 9.0 p. Anvisning: Frågan är uppdelad på 4 sidor. Poäng anges vid varje delfråga.

MEQ fall 1. 9.0 p. Anvisning: Frågan är uppdelad på 4 sidor. Poäng anges vid varje delfråga. MEQ fall 1 Rest Tentamen Klinisk Medicin VT10 9.0 p Anvisning: Frågan är uppdelad på 4 sidor. Poäng anges vid varje delfråga. Du får bara ha en sida uppvänd åt gången, dvs besvara sid 1 färdigt innan sid

Läs mer

KODNUMMER.. MEQ B 25 poäng 1(8)

KODNUMMER.. MEQ B 25 poäng 1(8) KODNUMMER.. MEQ B 25 poäng 1(8) KODNUMMER. Du är AT-läkare på vårdcentral. Idag kommer Evert Karlsson 72 år på sitt första besök till vårdcentralen. Han har flyttat från en annan del av landet och du har

Läs mer

Del sidor. 16,5 poäng

Del sidor. 16,5 poäng 10 sidor. 16,5 poäng Edvin Karlsson är 79 år gammal, tidigare ganska frisk. Han tar bara medicin mot hypertoni. Men sista tiden har han känt sig lite hängig och tyckt att hjärtat har slagit lite konstigt.

Läs mer

SFOR-kurs Aspenäs herrgård 6 8 april 2011. Lars Öhberg, MD, PhD Norrlands Universitetssjukhus, Umeå

SFOR-kurs Aspenäs herrgård 6 8 april 2011. Lars Öhberg, MD, PhD Norrlands Universitetssjukhus, Umeå SFOR-kurs Aspenäs herrgård 6 8 april 2011 Lars Öhberg, MD, PhD Norrlands Universitetssjukhus, Umeå Ljud definieras som tryckvariationer i luft, vatten eller annat medium. Det mänskliga örat uppfattar

Läs mer

Artärer de ådror som för syresatt blod från lungorna ut i kroppen.

Artärer de ådror som för syresatt blod från lungorna ut i kroppen. Pressmaterial Ordlista Ablation en metod för behandling av förmaksflimmer som innebär att läkaren går in med en kateter från ljumsken till hjärtat och på elektrisk väg försöker häva störningen i hjärtats

Läs mer

Medicin A, Medicinsk temakurs 1, 30 högskolepoäng, vt12

Medicin A, Medicinsk temakurs 1, 30 högskolepoäng, vt12 Medicin A, Medicinsk temakurs 1, 30 högskolepoäng, vt12 Tema Respiration/Cirkulation Skriftlig tentamen 13 mars 2012 OBS! Varje fråga besvaras på separat papper! 1. Anders (70) känner sig under en promenad

Läs mer

Om högt blodtryck. Vad är blodtryck. Vad är högt blodtryck?

Om högt blodtryck. Vad är blodtryck. Vad är högt blodtryck? Om högt blodtryck Vad är blodtryck Blodtrycket är det tryck som uppstår i blodkärlen när blodet drivs från hjärtat ut i kroppen och sedan tillbaka till hjärtat. Högt blodtryck gör att åderförfettningen

Läs mer

Hjärtstatus & cirkulation. Martin Sundqvist SöS 130312

Hjärtstatus & cirkulation. Martin Sundqvist SöS 130312 Hjärtstatus & cirkulation Martin Sundqvist SöS 130312 Varför status? Diagnostik Diagnos = särskiljande kunskap Tecken, statusfynd Differentialdiagnostik Screening Omhändertagande Tid att tänka Inspektion

Läs mer

Kärlkirurgi. Jonas Malmstedt

Kärlkirurgi. Jonas Malmstedt Kärlkirurgi Jonas Malmstedt Kärlkirurgi i Stockholm Karolinska SöS Kärljouren Perifer angiojour Tre stora patientgrupper Benartärsjukdom Förträngning av halspulsådern Pulsåderbråck +Kärltillgång för bloddialysbehandling,

Läs mer

En hjärtesak För dig som undrar över högt blodtryck

En hjärtesak För dig som undrar över högt blodtryck En hjärtesak För dig som undrar över högt blodtryck Den dolda folksjukdomen Har du högt blodtryck? Den frågan kan långt ifrån alla besvara. Högt blodtryck, hypertoni, är något av en dold folksjukdom trots

Läs mer

1. Vilka två klaffvitier är vanligast i Sverige idag? Beskriv vilka auskultationsfynd du förväntar dig vid dessa! 4p

1. Vilka två klaffvitier är vanligast i Sverige idag? Beskriv vilka auskultationsfynd du förväntar dig vid dessa! 4p Marianne 75 år kommer på remiss till din mottagning pga. att husläkaren har hört ett blåsljud. Hon har tidigare arbetat som ekonom på bank och är nu aktiv pensionär. Hon tar inga mediciner regelbundet.

Läs mer

Ordinarie tentamen tema respiration/cirkulation 19 oktober termin 1, HT 2012.

Ordinarie tentamen tema respiration/cirkulation 19 oktober termin 1, HT 2012. Medicin A, Medicinsk temakurs 1, Tema Respiration/Cirkulation Temaansvariga Prof. Dick Delbro (DD) Dr Mikael Hasselgren (MH) Skriftlig tentamen 19 oktober 2012 Skrivningen består av följande frågor Respiration

Läs mer

Hjärtinsufficiens = hjärtsvikt. Hjärtat kan inte utföra sin uppgift att pumpa runt blodet i kroppen.

Hjärtinsufficiens = hjärtsvikt. Hjärtat kan inte utföra sin uppgift att pumpa runt blodet i kroppen. Brev 15 Hjärtinsufficiens = hjärtsvikt. Hjärtat kan inte utföra sin uppgift att pumpa runt blodet i kroppen. Kompensationsmekanismer: Hjärtfrekvensen ökar, även kontraktionskraften hos hjärtslagen, vilket

Läs mer

Reproducerbarhetsstudie av 24 timmars blodtrycksregistrering

Reproducerbarhetsstudie av 24 timmars blodtrycksregistrering Örebro universitet Hälsoakademin Biomedicinsk laboratorievetenskap fördjupning fysiologi BMLV C, Biomedicinsk laboratorievetenskap, Examensarbete, 15 högskolepoäng VT 2009 Reproducerbarhetsstudie av 24

Läs mer

[Chock] [ Hypovolemisk- och Kardiogen chock ] Health Department, the33

[Chock] [ Hypovolemisk- och Kardiogen chock ] Health Department, the33 [Chock] [ Hypovolemisk- och Kardiogen chock ] Health Department, the33 1 Innehållsförteckning Allmänt......2 ICD-10.......2 Stadieindelning.........2 Patofysiologi.....3 Symtom...... 3 Behandling.......4

Läs mer

JOBST. Allt du bör veta om venösa problem

JOBST. Allt du bör veta om venösa problem JOBST Allt du bör veta om venösa problem Bästa kund Bland den vuxna befolkningen i den västliga delen av världen antar man att 40 50% män och 50 55% kvinnor lider av sjukdom i venerna i benen* med alla

Läs mer

Skills Tillfredställande Ej tillfredställande Fråga 1 2 0 Fråga 2 2 0 Fråga 3 2 0 Fråga 4 2 0 Fråga 5 2 0

Skills Tillfredställande Ej tillfredställande Fråga 1 2 0 Fråga 2 2 0 Fråga 3 2 0 Fråga 4 2 0 Fråga 5 2 0 Station 1 Vt13 BFM - flerbildstolkning Skills Tillfredställande Ej tillfredställande Fråga 1 2 0 Fråga 2 2 0 Fråga 3 2 0 Fråga 4 2 0 Fråga 5 2 0 Station 2 Anamnes Astma Hälsar på patienten 0 0 Frågar om

Läs mer

Kompressionens ABC...

Kompressionens ABC... Kompressionens ABC... Kompressionsbehandling Att kompressionsbehandling är en av de mest avgörande faktorerna för att få ett lyckat resultat vid bensårsbehandling är de flesta idag överens om. Med denna

Läs mer

Hjärtat och blodomloppet

Hjärtat och blodomloppet Hjärtat och blodomloppet Hjärtat & Blodomloppet Göran Stenman, Ursviksskolan 6-9, Ursviken www.lektion.se Vår kropp behöver Syre Vatten Näring Syre behövs för att vi ska kunna förbränna maten och få energi.

Läs mer

Medicin B, Medicinsk temakurs 3, Tema Respiration/Cirkulation

Medicin B, Medicinsk temakurs 3, Tema Respiration/Cirkulation Omtentamen 2 T3 VT 2012 Medicin B, Medicinsk temakurs 3, Tema Respiration/Cirkulation Skrivningen består av följande frågor, fråga 1-4 rättas av MH, fråga 5-8 rättas av DD Fråga 1 Karl-Axel Pettersson...

Läs mer

Puls och g-kraft. Uppföljningsblad 1. Hjärtat, en pump. Begrepp: Samband mellan begreppen: Uppgift 1. Uppgift 2

Puls och g-kraft. Uppföljningsblad 1. Hjärtat, en pump. Begrepp: Samband mellan begreppen: Uppgift 1. Uppgift 2 Uppföljningsblad 1 Hjärtat, en pump Begrepp: Puls = hjärtats frekvens = antal slag per minut Slagvolym = volymen av det blod som pumpas ut vid varje hjärtslag Minutvolym = volymen av det blod som pumpas

Läs mer

Resultat på OSCE Termin 6,

Resultat på OSCE Termin 6, Resultat på Termin 6, Examinator: Student: Bo Carlberg CAS-ID xxxxxxx xxxxxxx@student.umu.se Totalpoäng på 96 poäng av maximala 120 p (80,0 %) Det krävs 70 % totalt för godkänt på Du är Godkänd på denna

Läs mer

Ultraljudsfysik. Falun

Ultraljudsfysik. Falun Ultraljudsfysik Falun 161108 Historik Det första försöken att använda ultraljud inom medicin gjordes på 1940- och 1950-talet. 1953 lyckades två kardiolger i Lund (Edler och Hertz) med hjälp av en lånad

Läs mer

Till dig som ska genomgå kranskärlsröntgen

Till dig som ska genomgå kranskärlsröntgen Till dig som ska genomgå kranskärlsröntgen En skrift från Hjärtkliniken på Danderyds sjukhus, 2011 Hjärtat kroppens blodpump Hjärtat är en muskel som pumpar cirka 90 000 gånger per dygn för att få ut syresatt

Läs mer

Riktlinjer. Kompressionsbehandling vid venös insufficiens

Riktlinjer. Kompressionsbehandling vid venös insufficiens Riktlinjer Kompressionsbehandling vid venös insufficiens Sårgruppen i Blekinge Mars 2016 Förord Kompressionsbehandling vid venös insufficiens ordination, kostnadsansvar och sortiment - är ett dokument

Läs mer

AV-fistel nyanlagd. Att handha och sticka. Antal sidor 4

AV-fistel nyanlagd. Att handha och sticka. Antal sidor 4 Utgåva 1 Ersätter BE7-04 Utformad av Margreth Johansson Uppdaterad av Helena Simon-Andersson AV-fistel nyanlagd. Att handha och sticka. Antal sidor 4 Giltighetstid 1 år fr.o.m. 2013-01-01 Innehållsansvarig

Läs mer

Aortaballongpump IABP

Aortaballongpump IABP Doknr. i Barium Dokumentserie Giltigt fr o m Version 13943 su/med 2016-03-29 3 Innehållsansvarig: Anders Hjärpe, Ivasjuksköterska, Operation 3 Sahlgrenska (andjo16) Godkänd av: Helena Rexius, Verksamhetschef,

Läs mer

Global Rating Scale Pass Borderline Fail Utgående från din magkänsla, snarare än från poängsättningen, hur presterade studenten på stationen?

Global Rating Scale Pass Borderline Fail Utgående från din magkänsla, snarare än från poängsättningen, hur presterade studenten på stationen? Station 1 HLR Skills Tillfredsställande Ej tillfredsställande Kontroll av medvetande (ruska om, ropa) 1 0 Kontroll av andning. Öppnar luftvägen 0.5 0 Kontroll av andning: Titta, lyssna, känn (ca 10 sek)

Läs mer

3. Varför är det oftast inte bra att äta alltför mycket snabba kolhydrater, till exempel läsk och godis?

3. Varför är det oftast inte bra att äta alltför mycket snabba kolhydrater, till exempel läsk och godis? .9 Föda Besvara följande frågor med hjälp av läroboken. 1. Hur stor del av kroppen består av vatten? 2. Vad kan man enkelt säga att kolhydrater är?. Varför är det oftast inte bra att äta alltför mycket

Läs mer

Oregon Scientific Blodtrycksmätare För Handledsbruk (BPW211) INNEHÅLLSFÖRTECKNING INTRODUCTION SWE

Oregon Scientific Blodtrycksmätare För Handledsbruk (BPW211) INNEHÅLLSFÖRTECKNING INTRODUCTION SWE Oregon Scientific Blodtrycksmätare För Handledsbruk (BPW211) Bruksanvisning INNEHÅLLSFÖRTECKNING Inledning... 2 Huvudfunktioner... 2 Huvudenhet... 2 Plastförpackning... 2 LCD-displaysymboler... 2 Säkerhets-

Läs mer

Kontrollerad utrustning ska användas.

Kontrollerad utrustning ska användas. Blodtrycksmätning Uppdaterad den 7 november 2001 Allmänt om blodtryck För att få jämförbara blodtrycksvärden för en och samma patient är det viktigt att ha en standardiserad mätmetod utförd med kontrollerad

Läs mer

c. Om man andas ut maximalt, är då lungorna helt tömda på luft? Motivera ditt svar! (1 poäng)

c. Om man andas ut maximalt, är då lungorna helt tömda på luft? Motivera ditt svar! (1 poäng) 1. Nisse (62) har rökt sedan han var i tonåren, och inte så lite: upp till 20 cigaretter per dag. På sistone har han börjat märka att han blir ansträngd när han är ute och går, och att han har svårt att

Läs mer

MUN OCH SVALG. Inspektion av ansikte och hals (hudförändringar). Muskelfunktion (pareser) Patientens tal och andningsmönster (heshet, stridor)

MUN OCH SVALG. Inspektion av ansikte och hals (hudförändringar). Muskelfunktion (pareser) Patientens tal och andningsmönster (heshet, stridor) MUN OCH SVALG Inspektion av ansikte och hals (hudförändringar). Muskelfunktion (pareser) Patientens tal och andningsmönster (heshet, stridor) Vid inspektion av mun och svalg: God belysning samt spatel.

Läs mer

Blodkärlsundersökning Arteriografi

Blodkärlsundersökning Arteriografi Blodkärlsundersökning Arteriografi Patientinformation Undersökningen visar förekomst och grad av åderförkalkning (atheroskleros och annan artärstelhet) i just Dina blodkärl. Atheroskleros anses orsaka

Läs mer

Centrala och perifera nervsystemet. Fråga 1 7, 16p. Endokrina, kardiovaskulära och respirationssystemet. Urinorganens fysiologi. Fråga 8 19, 54p.

Centrala och perifera nervsystemet. Fråga 1 7, 16p. Endokrina, kardiovaskulära och respirationssystemet. Urinorganens fysiologi. Fråga 8 19, 54p. Tentamen Medicin B, Fysiologi, 7,5hp Kurskod: MC1411 Kursansvarig: Per Odencrants Examinator: Eva Oskarsson Datum: 2015 12 12 Skrivtid: 4 timmar Totalpoäng: 70 p Centrala och perifera nervsystemet. Fråga

Läs mer

HJÄRTINFARKT, HJÄRTSVIKT OCH ANGINA PECTORIS

HJÄRTINFARKT, HJÄRTSVIKT OCH ANGINA PECTORIS HJÄRTINFARKT, HJÄRTSVIKT OCH ANGINA PECTORIS Anette Dolk AiV 1 Innehållsförteckning Inledning... 1 Syfte... 1 Metod... 1 Hjärtinfarkt... 1 Incidens... 1 Orsaker... 2 Symtom... 2 Diagnos... 3 Behandling...

Läs mer

33 Rörelseapparaten. Diabeteshanden. Tendovaginitis stenosans, triggerfinger. 2015-12- 16 diabeteshandboken.se

33 Rörelseapparaten. Diabeteshanden. Tendovaginitis stenosans, triggerfinger. 2015-12- 16 diabeteshandboken.se 33 Rörelseapparaten Vid diabetes har man en större benägenhet än andra att få problem med smärta och stelhet i händer, axlar och höfter. Det finns ett samband mellan ålder, lång diabetesduration samt grad

Läs mer

Vårdrutin 1 (7) Överenskommelse mellan kärlkirurgisektionen vid kirurgkliniken Centralsjukhuset Karlstad och allmänmedicin, Värmland

Vårdrutin 1 (7) Överenskommelse mellan kärlkirurgisektionen vid kirurgkliniken Centralsjukhuset Karlstad och allmänmedicin, Värmland Vårdrutin 1 (7) Perifer kärlsjukdom - handläggning Utgåva: 4 Godkänd av: Divisionschef Tobias Kjellberg, Divisionschef Karin Malmqvist Utarbetad av: Överläkare Birgitta Sigvant, AKO Bengt Hanson Revisionsansvarig:

Läs mer

Behandling av venösa bensår

Behandling av venösa bensår Behandling av venösa bensår Bra att veta om venös insufficiens Från venös insufficiens till venösa bensår Venklaffarna är ventiler i venerna som ser till att blodet som ska pumpas tillbaka till hjärtat

Läs mer

Allmänt om blodtrycksmätning. Standardiserad metod för manuell blodtrycksmätning. Kontrollerad utrustning ska användas.

Allmänt om blodtrycksmätning. Standardiserad metod för manuell blodtrycksmätning. Kontrollerad utrustning ska användas. Blodtrycksmätning Uppdaterad 2008-08-21 Allmänt om blodtrycksmätning Blodtryck är det cirkulerande blodets tryck på kärlväggarna. När hjärtat dras samman och pumpar ut blod, uppstår det systoliska blodtrycket.

Läs mer

Biovetenskapliga Läkemedelsprogrammet/Apotekarprogrammet Block 3: Integrativ Biomedicin med Läkemedelsinriktning TENTAMENSSKRIVNING

Biovetenskapliga Läkemedelsprogrammet/Apotekarprogrammet Block 3: Integrativ Biomedicin med Läkemedelsinriktning TENTAMENSSKRIVNING 1 Kodnr... Namn...Födelsenummer... Biovetenskapliga Läkemedelsprogrammet/Apotekarprogrammet Block 3: Integrativ Biomedicin med Läkemedelsinriktning TENTAMENSSKRIVNING DELKURS 3: AUTONOMA NERVSYSTEMET,

Läs mer

Högt blodtryck. Med nya kostvanor, motion och läkemedel minskar risken för slaganfall och sjukdomar i hjärta och njurar.

Högt blodtryck. Med nya kostvanor, motion och läkemedel minskar risken för slaganfall och sjukdomar i hjärta och njurar. Högt blodtryck Med nya kostvanor, motion och läkemedel minskar risken för slaganfall och sjukdomar i hjärta och njurar. 1 Sjukdomen är ofta förknippad med övervikt. En viktig del av behandlingen är därför

Läs mer

Ht 12 Mälarhöjdens skola Joakim Gräns. Den fantastiska kroppen Arbetshäfte 1: KONDITION

Ht 12 Mälarhöjdens skola Joakim Gräns. Den fantastiska kroppen Arbetshäfte 1: KONDITION Ht 12 Mälarhöjdens skola Joakim Gräns Den fantastiska kroppen Arbetshäfte 1: KONDITION FYSIOLOGI/TRÄNINGSLÄRA Vi har fyra fysiska kvaliteter: 1. Uthållighet (Kondition) 2. Styrka 3. Rörlighet 4. Koordination

Läs mer

Kortformsinstruktion. BP Pump 2 Simulator för non-invasivt blodtryck

Kortformsinstruktion. BP Pump 2 Simulator för non-invasivt blodtryck TTSF-BPP2, ver 090821 Kortformsinstruktion BP Pump 2 Simulator för non-invasivt blodtryck Postadress Telefon Fax Tesika Teknik AB 046-55 080 046-55 082 Björnstorps by 247 98 GENARP Hemsida E-post www.tesika.se

Läs mer

Fastställt av: Dokumentet framtaget av: För revidering ansvarar: Dokumentet gäller till och med: Rutin för

Fastställt av: Dokumentet framtaget av: För revidering ansvarar: Dokumentet gäller till och med: Rutin för Linda ben Fastställt av: Dokumentet framtaget av: För revidering ansvarar: Dokumentet gäller till och med: 1 Linda Ben Svullna ben Orsaker: Vensystemet fungerar inte som det ska. Detta kan leda till venösa

Läs mer

Så går en dialys till - följ med till Pildammsdialysen i Malmö

Så går en dialys till - följ med till Pildammsdialysen i Malmö Så går en dialys till - följ med till Pildammsdialysen i Malmö Varför behöver man dialys? Dialys är en behandling som man får när njurarna helt eller till största delen har slutat att fungera. Njurarnas

Läs mer

Medicinska kompressionsstrumpor

Medicinska kompressionsstrumpor Medicinska kompressionsstrumpor JOBST kompressionsstrumpor för alla tillfällen Enligt tysk standard RAL Varför JOBST kompressionsstrumpor? Problem med venerna? Friska ben har vener med glatta och elastiska

Läs mer

Manus Neuropatisk smärta. Bild 2

Manus Neuropatisk smärta. Bild 2 Manus Neuropatisk smärta Bild 2 Denna föreläsning handlar om neuropatisk smärta. Även om du inte just nu har någon smärta från rörelseapparaten eller från de inre organen rekommenderar jag att du tar del

Läs mer

Träningslära 1. Uppvärmning Uthållighetsträning/kondition Skador

Träningslära 1. Uppvärmning Uthållighetsträning/kondition Skador Träningslära 1 Uppvärmning Uthållighetsträning/kondition Skador Uppvärmning Förbereder oss fysiskt och mentalt Fysiskt O Huvudsyfte med uppvärmning är att förebygga skador, lederna smörjs och blodcirkulationen

Läs mer

efter knä- eller höftledsoperation

efter knä- eller höftledsoperation PA T I E N T I N F O R M A T I O N T I L L D I G S O M F ÅT T P R A D A X A efter knä- eller höftledsoperation Innehåll: Inledning 3 Vad är en blodpropp? 4 Behandling med Pradaxa 6 Ordlista 8 Doseringsanvisningar

Läs mer

Utbildning för sjuksköterskor inom kommunal verksamhet

Utbildning för sjuksköterskor inom kommunal verksamhet Utbildning för sjuksköterskor inom kommunal verksamhet Maj 2015 Kl 13.15 16.00 Elisabeth Sörman elisabeth.sorman@privat.lul.se Krister Gustafsson krister.gustafsson@akademiska.se Diabetessamordnare Program

Läs mer

Digital Blodtrycksmätare SC 6360 För mätning på överarmen. Bruksanvisning

Digital Blodtrycksmätare SC 6360 För mätning på överarmen. Bruksanvisning Digital Blodtrycksmätare SC 6360 För mätning på överarmen Bruksanvisning Innehållsförteckning Introduktion Speciella egenskaper hos SC 6360 Säkerhetsinstruktioner Hur man startar SC 6360/Byta batterier

Läs mer

Svarsmall instuderingsfrågor Nervcellen t.o.m. Respiration

Svarsmall instuderingsfrågor Nervcellen t.o.m. Respiration Svarsmall instuderingsfrågor Nervcellen t.o.m. Respiration HT16 Svaren hittar ni i läroboken: Fysiologi (5:e upplagan), Lännergren m.fl. Nervcellen 1. Vad är en jonkanal? Svar: sid 53-54 2. Beskriv jämviktspotentialen

Läs mer

Bukstatus. DSM2 120312 David Gustavsson

Bukstatus. DSM2 120312 David Gustavsson Bukstatus DSM2 120312 David Gustavsson Hur undersöka Informera pat om vad som ska göras, vänta ev med besked om per rektum-undersökning för pat ej ska spänna sig i förväg. Inspektion titta Auskultation

Läs mer

Vårdrutin 2 (5) För vårdgivare som inte har Cosmic via post till: KÄRLKIRURGISKA SEKTIONEN, Kirurgkliniken CENTRALSJUKHUSET KARLSTAD

Vårdrutin 2 (5) För vårdgivare som inte har Cosmic via post till: KÄRLKIRURGISKA SEKTIONEN, Kirurgkliniken CENTRALSJUKHUSET KARLSTAD Vårdrutin 1 (5) Perifer kärlsjukdom - handläggning Allmänmedicin och sektionen kärlkirurgi Godkänd av: Tf divisionschef Anna Karin Edström, tf divisionschef Eva Bergquist Utarbetad av: Överläkare Birgitta

Läs mer

OBS! Ange svaren för respektive område på separata skrivningspapper.

OBS! Ange svaren för respektive område på separata skrivningspapper. BMLV A, Fysiologisk undersökningsmetodik inom neuro och rörelse Kurskod: BL1013 Kursansvarig: Maria Fernström Datum: 2015 03 27 Skrivtid: 4 timmar Totalpoäng: 60p EEG 15p Neurografi 11p Evoked potentials

Läs mer

Del 7_6 sidor_14 poäng

Del 7_6 sidor_14 poäng Del 7_6 sidor_14 poäng 62-årig kvinna med viss höftledsartros i övrigt väsentligen frisk. Hon kommer nu på mottagningsbesök pga att hon senaste halvåret haft tilltagande besvär av andfåddhet vid ansträngning.

Läs mer

artärsjukdom rsjukdom Aneurysm & dissketion

artärsjukdom rsjukdom Aneurysm & dissketion arteriella Kärlsystemets struktur och funktion Perifer arteriell kärlsjukdomk Ocklusiva kärlsjukdomark Inflammatoriska kärlsjukdomark Vasospastisk artärsjukdom rsjukdom Aneurysm & dissketion Kärlsystemet

Läs mer

Del 2_7 sidor_14 poäng

Del 2_7 sidor_14 poäng Del 2_7 sidor_14 poäng 70-årig kvinna inkommer till akutmottagningen pga. svårigheter att få luft och obehag i bröstet. Hon har en tablettbehandlad hypertoni sedan många år och har gått på kontroller hos

Läs mer