Vårdrutin 1 (7) Överenskommelse mellan kärlkirurgisektionen vid kirurgkliniken Centralsjukhuset Karlstad och allmänmedicin, Värmland
|
|
- Marianne Eliasson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Vårdrutin 1 (7) Perifer kärlsjukdom - handläggning Utgåva: 4 Godkänd av: Divisionschef Tobias Kjellberg, Divisionschef Karin Malmqvist Utarbetad av: Överläkare Birgitta Sigvant, AKO Bengt Hanson Revisionsansvarig: AKO Reviderad: Överenskommelse mellan kärlkirurgisektionen vid kirurgkliniken Centralsjukhuset Karlstad och allmänmedicin, Värmland CHECKLISTA FÖR REMISSER TILL KIRURGKLINIKEN AVSEENDE AR- TERIELL INSUFFICIENS I BENEN Anamnes: Ange uppgift om följande; Aktuella symtom? Funktionsgrad? Gångsträcka? Vilosmärta - nattlig eller hela dygnet? Övriga sjukdomar av betydelse, ex. kardiovaskulär sjukdom, diabetes, njursjukdom. Rökning? Aktuell medicinering? Status: Sår/gangrän: storlek och lokalisation. Finns palpabla pulsar i ljumskar, knäveck och vid anklar? Sidoskillnad? ABI (Ankel-Brachial Index)! ABI = Systoliskt blodtryck i ankel dividerat med systoliskt blodtryck i arm.(normalvärde 0,9 eller högre. Ofta symtomfrihet ner till 0,7-0,8. Claudicatio vid 0,5 0,8. Kritisk ischemi < 0,4 0,5. Diabetiker behöver ofta högre perifert tryck för sårläkning, (0,5-0,7))
2 Vårdrutin 2 (7) Enligt överenskommelse med primärvården görs ankeltrycksmätning i första hand på den egna vårdcentralen, av läkare eller fotterapeut. Om detta inte är tillfylles eller om ytterligare utredning avseende misstänkt perifer kärlsjukdom är indicerad, remitteras patienten i första hand till claudicatiomottagningen på CSK för vidare handläggning. På Klinisk Fysiologi utförs huvudsakligen tåtrycksmätningar, framför allt på remiss från kärlkirurgen. Remittering: Vid akutremiss: Telefonkontakt med kärlkirurgisk bakjour /kirurgbakjour (sök via växeln ). Remissen kan alternativt skickas med patienten. Vid icke brådskande fall: via post till: Kärlkirurgiska sektionen Kirurgkliniken Centralsjukhuset KARLSTAD Du är också välkommen att telefonkonsultera bakjouren vid tveksamhet om remissindikation eller andra frågor! Det är önskvärt att remiss innehåller klar frågeställning, anamnes och adekvat status (ABI, pulspalpation) och inte kopia på senaste mottagningsbesök. Handläggning av patienter med akut extremitetsischemi Orsak: embolus/trombos Klinik: snabbt insättande ischemiska symtom såsom Smärta Pulsbortfall Sensibilitetsbortfall Paralys Åtgärd: Akut arteriell ischemi påkallar snabbt handläggningstempo! Tag snarast kontakt med kirurgjour, akutremittering sker enl ovan.
3 Vårdrutin 3 (7) Handläggning av patienter med kronisk extremitetsischemi Åtgärder i primärvården: 1.Diagnostisera claudicatio intermittens Möjlighet finns att remittera till sjuksköterskeledd claudicatiomottagning (Remiss enligt ovan) Vid egenhandläggning rekommenderas: 2. Alla patienter skall rekommenderas rökstopp! Medikamentellt/annat stöd till detta skall erbjudas. 3. Initierar gångträning (3 månader; förslagsvis ca ½- 1 h promenad minst 3 ggr/vecka, till smärtgräns) överväg FaR (fysisk aktivitet på recept) 4. Samtliga patienter skall (om ej kontraindikation) ha ett välreglerat blodtryck, medicinera med ASA i lågdos samt erbjudas statinbehandling (oavsett lipidstatus) om ej kontraindikation finns. NSAIDs är ej lämpliga analgetikapreparat vid perifer kärlsjukdom. 5. Uppföljning av patienterna. Ökande symtom? Välreglerat blodtryck/lipidstatus? Tolereras insatta läkemedel? När skall patienten remitteras till kärlkirurg? A. VID KRITISK ISCHEMI 1. Progredierande arteriellt sår/gangrän oberoende av ankel-bt 2. Ej progredierande sår/gangrän med analgetikakrävande smärta och ankel- BT < 60 mm Hg eller ankel/arm index < 0,4 0,5. 3. Analgetikakrävande vilosmärta längre än 2 veckor och ankelblodtryck under 50 mm Hg och/eller ankel/arm-index < 0.4 0,5. Patient med kritisk ischemi är subakuta fall och skall beredas tid på kärlkirurgiska sektionens mottagning inom 1 vecka. Remiss sändes efter telefonkontakt med kärlkirurgisk bakjour.
4 Vårdrutin 4 (7) B. VID INVALIDISERANDE CLAUDICATIO TROTS RISKFAKTOR- SANERING OCH 3 MÅN GÅNGTRÄNING ELLER DÅ PATIENTEN P G A BESVÄREN EJ KLARAR SITT ARBETE. Operationsindikation för patienter med invalidiserande claudicatio intermittens Operationsindikationen är relativ För operation/pta (perkutan transluminal angioplastik) talar: - Högt hinder (ovan inguinalligamentet) - Låg operationsrisk - Aktiv patient - Progress av sjukdomen trots riskfaktorsanering och gångträning - Låg ålder Mot operation/pta talar: - Symtomgivande angina pectoris trots rörelsehandikappet - Hjärtinfarkt under de senaste 3 månaderna - Kraftigt nedsatt njurfunktion Ange egfr. - Svår respirations - Svårbehandlad hjärtsvikt - Cerebrala genomblödningsrubbningar - Kort förväntad återstående livslängd (ex vis vid malignitet) - Dåligt ben ex vis artros, reumatoid artrit, status post CVL, kontraktur - Kärlförändringar främst lokaliserade distalt (underbensartärer, arteria poplitea) - Hög ålder (> 80 år) Efter remiss får patienten tid på mottagningen inom 1 3 månader.
5 Vårdrutin 5 (7) Handläggning av patienter med aneurysmsjukdom Sedan 2011 tillämpar landstinget i Värmland screeningdiagnostik av bukaortaaneurysm. Alla män erbjuds ultraljudsundersökning det år de fyller 65 år. Screeningverksamheten kommer att resultera i att ett antal män med bukaortaaneurysm identifieras. Några av dessa kommer att ha så stora bukaortaaneurysm att de bedöms inför operation. Andra kommer att ha aneurysm som är mellan 30 och 50 mm i diameter. Dessa kontrolleras av kärlkirurgen genom regelbundna ultraljudsundersökningar. Speciellt utbildad sjuksköterska på kärlkirurgiska mottagningen ansvarar för administrationen av ett särskilt kallelsesystem för dessa individer. Samtliga bör kontrolleras och monitoreras avseende blodtryck och blodfetter och vid diagnos går remiss från kärlkirurgiska mottagningen till respektive vårdcentral.. De patienter med bukaortaaneurysm som upptäcks vid utredning av annan sjukdom (t.ex. bifynd vid CT buk) eller vid utredning av bukresistens och som inte bedöms vara operationsfall ska följas av läkare på vårdcentral med regelbundna ultraljudskontroller. Dessutom ska självfallet blodtryck och blodfetter följas och eventuellt behandlas analogt med ovan. Följande gränser och intervall gäller: Bukaortaaneurysm mm i diameter kontrolleras vart annat år Bukaortaaneurysm mm i diameter kontrolleras varje år Bukaortaaneurysm som är 50 mm i diameter eller däröver remitteras till kärlkirurgisk specialist för ställningstagande till operation. Åtgärder på vårdcentral: 1. Alla patienter skall rekommenderas rökstopp! Ev medikamentellt/annat stöd till detta skall erbjudas. 2. Kontrollera och reglera blodtrycket. ACE-hämmare är lämpligt förstahandsmedel. 3. ASA och statiner skall erbjudas samtliga patienter med aneurysmsjukdom såvida ej kontraindikation föreligger.
6 Vårdrutin 6 (7) Operationsindikationer A. Bukaortaaneurysm 1. Kvinnor med bukaortaaneurysm > 5 cm i diameter med måttlig betydande operationsrisk. 2. Män med bukaortaaneurysm > 5 cm i diameter med måttlig operationsrisk. 3. Män med bukaortaaneurysm > 6 cm med relativt betydande operationsrisk. Vårdprioritering Akut: Aneurysm med symtom buksmärtor, låga ryggsmärtor, embolisering. Subakut undersökning ( inom 1 vecka): 1. Nyupptäckta bukaortaaneurysm med diameter > 7 cm. 2. Bukaortaaneurysm med måttliga symtom utan tecken till ruptur (lokal palpömhet). B. Iliacaaneurysm Samma indikationer som vid bukaortaaneurysm, men vid lägre diameter: 3-4 cm C. Popliteaaneurysm (pga trombos/embolirisk) 1. Alla symtomgivande (chock, smärta, perifer embolisering) aneurysm bör opereras oavsett storlek. Asymptomatiska popliteaaneurysm >2 cm i diameter Remittering sker enligt ovanstående, vid akuta fall kontaktas alltid kirurgjour via telefon
7 Vårdrutin 7 (7) Handläggning av patienter med ytlig venös, varicer Åtgärder i primärvården/vårdprioritering: Det stora flertalet patienter är asymptomatiska eller rapporterar måttliga symptom som förbättras av kompressionsstumpor Vid adekvat kompressionsbehandling är risken för progress med komplikationer som eksem och/eller bensår mycket liten. Lugnande besked kan ges till patienter som ofta är oroliga för sårutveckling, amputationsrisk etc. Operationsindikationer - Sår på underben med varicer som sannolik genes - Hudförändringar med klåda och missfärgning - Upprepade tromboflebitepisoder. Övriga patienter med bensvullnad, tyngdkänsla och kosmetiska besvär rekommenderas stödstrumpor kontinuerligt och får vända sig privat för ev operation.
Vårdrutin 2 (5) För vårdgivare som inte har Cosmic via post till: KÄRLKIRURGISKA SEKTIONEN, Kirurgkliniken CENTRALSJUKHUSET KARLSTAD
Vårdrutin 1 (5) Perifer kärlsjukdom - handläggning Allmänmedicin och sektionen kärlkirurgi Godkänd av: Tf divisionschef Anna Karin Edström, tf divisionschef Eva Bergquist Utarbetad av: Överläkare Birgitta
Läs merPerifer kärlsjukdom - handläggning
Dokumenttyp Ansvarig verksamhet Version Antal sidor Rutin Kirurgi Arvika och Karlstad 1 5 Dokumentägare Fastställare Giltig fr.o.m. Giltig t.o.m. Annika Carlson Avdelningschef Birgitta Sigvant Sektionschef
Läs merDoknr. i Barium Dokumentserie Giltigt fr o m Version SU/med RUTIN Arteriella sår
Doknr. i Barium Dokumentserie Giltigt fr o m Version 20191 SU/med 2017-02-06 2 Innehållsansvarig: Adil Samad, Överläkare, Läkare hud- och könssjukvård (adisa) Godkänd av: Helena Gustafsson, Verksamhetschef,
Läs merNär och var? Avdelningsplacering, angiolab och operationsavdelning enligt separat schema.
Studiehandledning delkurs kärlkirurgi T8 Innehåll Kursbeskrivning Kärlkirurgi är inriktad mot patienter med extracerebrala arteriella kärlproblem från distala arcus aortae och perifert, främst orsakade
Läs merKärlkirurgisk utredning och behandling
Kärlkirurgisk utredning och behandling Peter Danielsson, MD Specialist i allmänkirurgi och kärlkirurgi Överläkare Hallands Sjukhus Halmstad 2018-03-02 Dagens program Arteriell insufficiens i benen Bakgrund
Läs merPowerpointpresentation som kan användas vid fortbildning av personal i primärvård, hemsjukvård och särskilda boenden. Anteckningarna under bilderna
Powerpointpresentation som kan användas vid fortbildning av personal i primärvård, hemsjukvård och särskilda boenden. Anteckningarna under bilderna är ett stöd för den som håller i presentationen, exempelvis
Läs merKODNUMMER.. MEQ B 25 poäng 1(8)
KODNUMMER.. MEQ B 25 poäng 1(8) KODNUMMER. Du är AT-läkare på vårdcentral. Idag kommer Evert Karlsson 72 år på sitt första besök till vårdcentralen. Han har flyttat från en annan del av landet och du har
Läs merKärlsjuka och sår vad gör vi när kärlen inte fungerar?
Kärlsjuka och sår vad gör vi när kärlen inte fungerar? Lena Blomgren Överläkare, med dr Kärlkirurgiska kliniken Karolinska Universitetssjukhuset Stockholm Ben- och fotsår behöver först och främst en diagnos
Läs merKärlkirurgi. Jonas Malmstedt
Kärlkirurgi Jonas Malmstedt Kärlkirurgi i Stockholm Karolinska SöS Kärljouren Perifer angiojour Tre stora patientgrupper Benartärsjukdom Förträngning av halspulsådern Pulsåderbråck +Kärltillgång för bloddialysbehandling,
Läs merKärlsjuka och sår vad gör vi när kärlen inte fungerar?
Kärlsjuka och sår vad gör vi när kärlen inte fungerar? Lena Blomgren Överläkare, med dr Kärlkirurgiska kliniken Karolinska Universitetssjukhuset Stockholm samt Venous Centre Stockholm Dessa två patienter
Läs merCirkulationsutredning venös & arteriell insufficiens
Skånes universitetssjukvård Cirkulationsutredning venös & arteriell insufficiens Christina Monsen Leg. Sjuksköterska Dr med vet Enhet patientsäkerhet Skånes universitetssjukvård Helen Sinabulya ST läkare,
Läs merBehandlingsriktlinjer höftartros
Ortopediska kliniken Version: 1.0 Skapad: 20120915 Reviderad: 20120915 Gäller tv, längst tom: 20141015 Ansvarig: Magnus Eneroth Författare: Lennart Sanzén Dokumentinnehåll: Behandlingsriktlinjer höftartros
Läs merBehandlingsriktlinjer höftartros
Ortopediska kliniken Version: 1.0 Skapad: 20120915 Reviderad: 20120915 Gäller tv, längst tom: 20141015 Ansvarig: Magnus Eneroth Författare: Lennart Sanzén Dokumentinnehåll: Behandlingsriktlinjer höftartros
Läs merNorrtälje är värdkommun för Tiohundraprojektet, ett unikt samarbete med Stockholms läns landsting inom hälsa, sjukvård och omsorg.
Riktlinje Utgåva 2 Antal sidor 3 Dokumentets namn Fotsjukvård Utfärdare/handläggare Anne Hallbäck Medicinskt ansvarig sjuksköterska Datum 110118 Reviderad 130808 FOTSJUKVÅRD Stockholms läns landsting och
Läs mer1.2 Vid vilken diameter anser man att en operation är motiverad pga rupturrisk? (1p)
6 sidor - 22 poäng En 65-årig man har för två dagar sedan i samband med screening för aortaaneurysm visat sig ha ett infrarenalt aortaaneurysm med diameter 65 mm. Han är tidigare frisk. Han slutade att
Läs mer1.1 Vilken sjukdom misstänker Du i första hand, ange namnet på svenska (1p) och på latin (1p).
Du vikarierar i väntan på AT-tjänst på vårdcentralen i Korpilombolo. Din första patient på måndag morgon visar sig vara en manlig renskötare, 66 år, som klagar över att han sedan två veckor tillbaka får
Läs merTIA transitorisk ischemisk attack Aspekter påp klinik, prognos och akut handläggning TIA Fokala neurologiska bortfallssymtom orsakade av cerebral ischemi som går g tillbaka helt inom 24 tim Majoriteten
Läs merKarotisstenoser 30/1-13
Karotisstenoser 30/1-13 Johan Sanner NR-kliniken CSK När skall vi utreda? Vilka skall vi behandla? Handläggning i praktiken Riksstrokedata 2011 Medelålder 76 år (K-d: 76 år, A: 78, T: 78) Män 73 år Kvinnor
Läs merGulamöte 2012. Aorta aneurysm och annan kärlkirurgi. Birgitta Sigvant Med doktor, Öl Sektionschef Kärlkirurgen Centralsjukhuset Karlstad
Gulanmöte 2012 Aorta aneurysm och annan kärlkirurgi Birgitta Sigvant Med doktor, Öl Sektionschef Kärlkirurgen Centralsjukhuset Karlstad Birgitta Sigvant Gulamöte 2012 Kärlsektionen Dygnet runt jour, länsspecialitet
Läs merKärlkirurgi. En informationsbroschyr från svenskt nationellt kvalitetsregister för kärlkirurgi SWEDVASC
Kärlkirurgi En informationsbroschyr från svenskt nationellt kvalitetsregister för kärlkirurgi SWEDVASC Denna folder är en sammanfattning av den vård som ingår i begreppet kärlkirurgi - de olika kärlsjukdomarna
Läs merartärsjukdom rsjukdom Aneurysm & dissketion
arteriella Kärlsystemets struktur och funktion Perifer arteriell kärlsjukdomk Ocklusiva kärlsjukdomark Inflammatoriska kärlsjukdomark Vasospastisk artärsjukdom rsjukdom Aneurysm & dissketion Kärlsystemet
Läs merHandläggning av diabetes typ 2
Handläggning av diabetes typ 2 DEFINITION Typ 2 diabetes orsakas av insulinresistens i kombination med relativ insulinbrist. Majoriteten (ca 80%) är överviktiga/feta och sjukdomen ingår som en del i ett
Läs merDiagnostik av arteriell cirkulationsinsufficiens med doppler
Diagnostik av arteriell cirkulationsinsufficiens med doppler Med hjälp av anamnes, inspektion och fysikalisk undersökning läggs grunden till diagnos av bensårets orsaker. Klinisk diagnostik är dock otillräcklig
Läs mer1.1 Hur definieras kritisk ischemi? (3p) Sida 1 av 6
Du arbetar som distriktsläkare i Karesuando, i norra Tornedalen. Patienten som har fått en akuttid heter Per Blind, är 64 år gammal och berättar att han sedan tre veckor tillbaka får ont i höger vad när
Läs merDiabetesfot. Gäller för: Region Kronoberg
Riktlinje Process: 3.0.2 RGK Styra Område: Diabetes Faktaägare: Kristofer Soldan, överläkare infektionskliniken Fastställd av: Stephan Quittenbaum, tf ordförande medicinska kommittén Revisions nr: 1 Gäller
Läs merGiltighetstid: 2012-10-01 -- längst t om 2015-10-01
1 (5) Vårdrutin Fotinfektioner riktlinjer för antibiotikabehandling. Godkänd av: Karin Malmqvist Divisionschef Allmänmedicin Erik Sandholm Verksamhetschef Infektionskliniken CSK Utarbetad/reviderad av:
Läs merDokumenttyp Ansvarig verksamhet Version Antal sidor Division allmänmedicin, hjärt- och akutmedicinsektionen
Dokumenttyp Ansvarig verksamhet Version Antal sidor Vårdrutin Division allmänmedicin, hjärt- och akutmedicinsektionen 3 5 Dokumentägare Fastställare Giltig fr.o.m. Giltig t.o.m. Jörgen Lindström, Magnus
Läs merUtbildning för sjuksköterskor inom kommunal verksamhet
Utbildning för sjuksköterskor inom kommunal verksamhet Maj 2015 Kl 13.15 16.00 Elisabeth Sörman elisabeth.sorman@privat.lul.se Krister Gustafsson krister.gustafsson@akademiska.se Diabetessamordnare Program
Läs merInformation om Bråck på stora kroppspulsådern
Information om Bråck på stora kroppspulsådern Society of Interventional Radiology, www.sirweb.org Vad är ett pulsåderbråck och varför måste det behandlas? Pulsåderbråck (aortaaneurysm) är en vidgning av
Läs merDel 6_10 sidor_17 poäng
Del 6_10 sidor_17 poäng Sven Unosson, 69 år, har en insulinbehandlad diabetes sedan många år. Sedan två år har han noterat en synförsämring och vid senaste rutinkontrollen på vårdcentralen uppmättes ett
Läs merDel 4 kirurgi. Totalt 9 sidor. Maxpoäng: 17p
Totalt 9 sidor. Maxpoäng: 17p Johan Andersson, har en insulinbehandlad diabetes sedan 49 år tillbaka. Den har tidigare varit välreglerad men de senaste tre åren har en synförsämring inträtt och vid den
Läs merDu vikarierar på kirurgkliniken i Falun, efter avslutad AT-tjänst. Där screenar man 65-åriga män för abdominellt aortaaneurysm (AAA) sedan 2007.
Del 5_10 sidor_29 poäng Du vikarierar på kirurgkliniken i Falun, efter avslutad AT-tjänst. Där screenar man 65-åriga män för abdominellt aortaaneurysm (AAA) sedan 2007. 1.1 Vilken undersökningsmetod använder
Läs merRegional riktlinje åderbråckskirurgi (varicer i nedre extremiteten)
Regional riktlinje åderbråckskirurgi (varicer i nedre extremiteten) Riktlinjer för utförare av hälso- och sjukvård i. Regionala riktlinjer har tagits fram i nära samverkan med berörda sakkunniggrupper.
Läs merHöft- och knäledsartros Godkänt av: Karin Bernhoff verksamhetschef ortopedkliniken AS Christina Fahlman Braw verksamhetschef INNEHÅLLSFÖRTECKNING
Titel: Förvaltning: Verksamhet/division: Akademiska sjukhuset, Lasarettet i Enköping, Primärvården Ortopedkliniken AS Kirurgiskt centrum LE Alla PV Höft- och knäledsartros Godkänt av: Karin Bernhoff verksamhetschef
Läs merKirurgisk behandling av åderbråck i Region Skåne
Specialiserad planerad vård 1 (5) Kirurgisk behandling av åderbråck i Gemensamma riktlinjer för utredning och behandling av åderbråckssjukdom har saknats i. Ett vårdprogram för patienter med åderbråckssjukdom
Läs merDiane huvudversion av patientkort och checklista för förskrivare 17/12/2014. Patientinformationskort:
Patientinformationskort: Detta läkemedel är föremål för utökad övervakning. Detta kommer att göra det möjligt att snabbt identifiera ny säkerhetsinformation. Du kan hjälpa till genom att rapportera de
Läs merLänsgemensam vårdöverenskommelse - Primärvård och Hud
Dokumenttitel: Länsgemensam vårdöverenskommelse - Primärvård och Hud Ämnesområde: Styrning och ledning Nivå: Verksamhetsspecifika Författare: Mats Bäckarslöf, Utvecklingsenheten Dokumentansvarig: Utvecklingsenheten
Läs merDel sidor. 17 poäng
11 sidor. 17 poäng Femtioettårig man med måttlig övervikt. Ingen hjärt-kärlsjukdom i släkten förutom att modern hade ett blåsljud över hjärtat som aldrig närmare utreddes. Vid militärtjänst fann man ett
Läs merRegional riktlinje för preoperativa utredningar
Regional riktlinje för preoperativa utredningar Riktlinjer för utförare av hälso- och sjukvård i. Regionala riktlinjer har tagits fram i nära samverkan med berörda sakkunniggrupper. Riktlinjerna är fastställda
Läs merGångtoleranstest. Görs det 2015 och i såfall när
Gångtoleranstest Görs det 2015 och i såfall när Torsdag den 22 oktober 2015 Anita Wisén Bakgrund Tidigare var gångtoleranstest en relativt vanlig undersökning bl. a. för objektiv värdering av patientens
Läs merSjuksköterskedagarna. Vad letar vi efter i sjukvården? Varför?
Sjuksköterskedagarna Cecilia Enockson specialist i allmänmedicin Medicinsk rådgivare Hälsoval Vad letar vi efter i sjukvården? Varför? Riskfaktorer för hjärt- kärlsjukdom Orsakar stor sjuklighet och lidande
Läs merUppsala universitet Institutionen för kirurgiska vetenskaper Omtentamen i Klinisk Medicin II T6, V11, kl i Hedstrandsalen ing 70 bv
9 sidor. 17 poäng Sune Eriksson, har en insulinbehandlad diabetes sedan 47 år tillbaka. Den har tidigare varit välreglerad men de senaste två åren har en synförsämring inträtt och vid den förra regelbundna
Läs merVenös Tromboembolism. Karl Jägervall, ST-läkare Medicinkliniken Växjö
Venös Tromboembolism Karl Jägervall, ST-läkare Medicinkliniken Växjö Venös tromboembolism Blodproppsbildning i vener DVT och LE står för >90 % av alla venösa tromboser DVT dubbelt så vanligt som LE Tredje
Läs merLipidsänkande behandling vid kardiovaskulär prevention
PM III från QregPV:s projekt Högtryck på mottagningen Lipidsänkande behandling vid kardiovaskulär prevention Allmänt Blodfettrubbningar förekommer ofta tillsammans med andra riskfaktorer för hjärtkärlsjukdomar.
Läs merLäkarguide för bedömning och övervakning av kardiovaskulär risk vid förskrivning av Strattera
Läkarguide för bedömning och övervakning av kardiovaskulär risk vid förskrivning av Strattera Strattera är indicerat för behandling av ADHD (Attention-Deficit/Hyperactivity Disorder) hos barn (från 6 års
Läs merAtt praktiskt hantera svårläkande sår Åsa Boström Hudkliniken Södersjukhuset.
Att praktiskt hantera svårläkande sår Åsa Boström Hudkliniken Södersjukhuset. Diagnos Multidisciplinärt Konsten att ta hand om Förbandskostnad ej relevant Biobörda/Sårinfektion? Antibiotika läker ej alla
Läs merLandstingsstyrelsens förslag till beslut
FÖRSLAG 2009:13 1 (6) Landstingsstyrelsens förslag till beslut Motion 2007:9 av Mikael Sundesten (s) om införande av screening för bukaortaaneurysm Föredragande landstingsråd: Lars Joakim Lundquist Ärendet
Läs merPerifer cirkulation T3
1 Institutionen för Medicin och Hälsa Avdelningen för kardiovaskulär medicin / Klinisk Fysiologi Hälsouniversitetet i Linköping C.Lassvik / modifierad 050215 /EF TL IE Perifer cirkulation T3 Under laborationen
Läs merFemoro-popliteal by-pass omvårdnadsrutiner
2018-04-18 22353 1 (5) Femoro-popliteal by-pass omvårdnadsrutiner Sammanfattning Rutinen omfattar pre- och postoperativa omvårdnadsåtgärder, utskrivningskriterier och uppföljning gällande för patienter
Läs merKartläggning av följsamheten till behandlingsrekommendationer för typ II diabetiker inom Primärvården Fyrbodal
Kartläggning av följsamheten till behandlingsrekommendationer för typ II diabetiker inom Primärvården Fyrbodal Ett projektarbete inom magisterprogrammet i klinisk farmaci Vårterminen 2008 Petra Laveno
Läs merAntikoagulantia som trombosprofylax vid förmaksflimmer. Läkemedelskommitténs. terapirekommendation. för Landstinget i Värmland
Antikoagulantia som trombosprofylax vid förmaksflimmer Läkemedelskommitténs terapirekommendation för Landstinget i Värmland Fastställd: 1 januari 2014 Gäller: t.o.m. 31 december 2015 Dokumenttyp Ansvarig
Läs merDel 2. Totalt 17p. EKG: Se bifogad kopia.
Totalt 17p. Som primärjour på ett länsdelssjukhus ca sju mil från universitetsstaden blir Du sökt av en sjuksköterska kl 22.15. Man har mottagit ett EKG från ambulansen, det gäller en 73-årig kvinna med
Läs merStudiehandledning delkurs kärlkirurgi T8 (hämtas från www.gul.gu.se )
1 Studiehandledning delkurs kärlkirurgi T8 (hämtas från www.gul.gu.se ) Innehåll Kursbeskrivning. 1 Lärandemål...... 2 Former för bedömning och kriterier för godkänt.... 3 Litteraturlista.. 3 Kontaktinformation.....
Läs merHur högt är för högt blodtryck?
Hur högt är för högt blodtryck? Hypertonigränser med olika mätmetoder HANDLÄGGNING AV HYPERTONI I PRIMÄRVÅRD DR DSK SSK BT x 3, ca 1 gg/v Medel-BT räknas ut 130-140/85-90 >=140/90 Åter om 1-2 år DSK SSK
Läs merVårdrutin 1 (5) Godkänd av: Karin Malmqvist, divisionschef, Claus Vigsø, divisionschef
Vårdrutin 1 (5) Barn och ungdomar med sk t.o.m. 17 år. division allmänmedicin och division Gäller för: Division allmänmedicin och division Godkänd av: Karin Malmqvist, divisionschef, Claus Vigsø, divisionschef
Läs merMC2050, Medicin avancerad nivå, Akut och Prehospitalmedicin, 15hp Tentamen del 2, prov 0400. Kursansvarig: Per Odencrants
MC2050, Medicin avancerad nivå, Akut och Prehospitalmedicin, 15hp Tentamen del 2, prov 0400. Kursansvarig: Per Odencrants Datum: 2015 01 16 Skrivtid: 4 timmar Totalpoäng: 55. Kardiologi, fråga 1, 7p. Infektioner,
Läs merHur kan sjukhusdoktorn bidra till bättre matvanor? Mattias Ekström Biträdande överläkare Livsstilsmottagningen, Hjärtkliniken
Hur kan sjukhusdoktorn bidra till bättre matvanor? Mattias Ekström Biträdande överläkare Livsstilsmottagningen, Hjärtkliniken Spelar det någon roll vad doktorn/sköterskan säger om levnadsvanor och matvanor?
Läs merPrimärvårdspatienter med förmaksflimmer
Primärvårdspatienter med förmaksflimmer Val av strokeprofylax i relation till stroke- och blödningsrisk på VC Forshaga Daniel Fröding, ST-läkare allmänmedicin, VC Forshaga Akademisk handledare: Riitta
Läs merLäkarens guide för att bedöma och kontrollera kardiovaskulär risk vid förskrivning av Atomoxetin Mylan
Läkarens guide för att bedöma och kontrollera kardiovaskulär risk vid förskrivning av Atomoxetin Mylan Atomoxetin Mylan är avsett för behandling av ADHD (Attention Deficit Hyperactivity Disorder) hos barn
Läs merRegionala riktlinjer för hypertoni under graviditet i basmödrahälsovård
Regionala riktlinjer för hypertoni under graviditet i basmödrahälsovård Riktlinjer för utförare av hälso- och sjukvård i. Regionala riktlinjer har tagits fram i nära samverkan med berörda sakkunniggrupper.
Läs merArteriella och venösa sår. Lena Blomgren Överläkare, med dr Kärlkirurgiska kliniken Karolinska Universitetssjukhuset Stockholm
Arteriella och venösa sår Lena Blomgren Överläkare, med dr Kärlkirurgiska kliniken Karolinska Universitetssjukhuset Stockholm Dessa två patienter har sår som ej vill läka behöver de antibiotika? Ben och
Läs merOm högt blodtryck. Vad är blodtryck. Vad är högt blodtryck?
Om högt blodtryck Vad är blodtryck Blodtrycket är det tryck som uppstår i blodkärlen när blodet drivs från hjärtat ut i kroppen och sedan tillbaka till hjärtat. Högt blodtryck gör att åderförfettningen
Läs merFAKTA för Sjuksköterskor
FAKTA för Sjuksköterskor 14:00-14:15 Välkommen och introduktion till FAKTA för ssk - Marita 14:15-15:00 Bra att veta om hypertoni - Per Hauschild Riskfaktorer vid hjärtkärlsjukdom, Hem- resp. 24 tim blodtrycksmätning,
Läs merNationellt vårdprogram för prevention av fotkomplikationer vid diabetes: SKL: 2018
Nationellt vårdprogram för prevention av fotkomplikationer vid diabetes: SKL: 2018 Dokumentet gäller för alla typer av diabetes i alla åldrar och följer Socialstyrelsens nationella riktlinjer för diabetesvård.
Läs merGallstenssjukdomen. Britt-Marie Karlson, kir klin UAS
Gallstenssjukdomen Britt-Marie Karlson, kir klin UAS 2002-02-08 Gallstenssjukdomen naturalhistoria operationsindikationer laparoskopisk / öppen operation ERCP NATURALFÖRLOPP Incidens > 60 år kvinnor 25%
Läs merHälsoenkät. AAA-screening. (Bukaortaaneurysm i Västra Götaland) Undersökningsdatum:... Personnummer:... Namn..
Hälsoenkät AAA-screening (Bukaortaaneurysm i Västra Götaland) Undersökningsdatum:... Personnummer:... Namn.. 1 2 DINA SJUKDOMAR 1. Hjärtsjukdom Har du haft hjärtinfarkt, kärlkramp eller hjärtsvikt? (om
Läs merPrimärvård och Ögon Utfärdande förvaltning: Sökord: Giltig fr.o.m. 2011-05-20. vårdöverenskommelse
Hälso- och sjukvård Länsgemensam 1.0 Vårdöverenskommelse vårdöverenskommelse Primärvård och Ögon Utfärdande förvaltning: Sökord: Giltig fr.o.m. Hälso- och sjukvård Samverksansdokument, 2011-05-20 vårdöverenskommelse
Läs mer1. Vilken diagnos misstänker du i första hand hos denna patient (1p)?
Omtentamensfråga HKII, HT 2015, maxpoäng 17,5 p Sonja Karlsson är 81 år gammal, och är tidigare frisk. Hon tar bara medicin för struma. När hon är ute och går med sin hund får hon plötsligt väldigt ont
Läs merRiktlinje Klinisk riktlinje att förebygga och handlägga metabol risk hos patienter med allvarlig psykisk sjukdom
Riktlinje Klinisk riktlinje att förebygga och handlägga metabol risk hos patienter med allvarlig psykisk sjukdom Giltighet 2013-08-16 2014-08-16 Egenkontroll, uppföljning och erfarenhetsåterföring Målgrupp
Läs merSekundärprevention efter Stroke/TIA. Bo Carlberg Inst för Folkhälsa och Klinisk Medicin Umeå Universitet
Sekundärprevention efter Stroke/TIA Bo Carlberg Inst för Folkhälsa och Klinisk Medicin Umeå Universitet Sekundärprevention efter stroke Vad handlar det om? Vad vet vi om effekter av åtgärder? Kan vi få
Läs merLANDSTINGET I VÄRMLAND 2009-06-08 1
LANDSTINGET I VÄRMLAND 2009-06-08 1 Förtydligande av vårdrutinen ansvars- och arbetsfördelning mellan division och division beträffande patienter med sk problematik Psykoorganiska tillstånd Konfusion Demens
Läs merPREOPERATIV BEDÖMNING DUPLEX
Patient: Randomiserad extremitet Inklusion efter skriftlig och muntlig information Kirurgens signatur PREOPERATIV BEDÖMNING Markera sida i bilden DUPLEX Symtomgivande varicer i randomiserad extremitet
Läs merGränssnitt Hudtumörer Primärvård/Specialistklinik
Rutin Diarienr: Ej tillämpligt 1(5) Upprättare: Susanne Vandell Uddströmer Fastställandedatum: Fast dat Giltigt t.o.m.: datum Fastställare: Fast Gränssnitt Hudtumörer Primärvård/Specialistklinik Innehåll
Läs merDiagnostiskt centrum för tidig diagnostik av cancer eller annan allvarlig sjukdom
Diagnostiskt centrum för tidig diagnostik av cancer eller annan allvarlig sjukdom 2012 06 18 Charlotta Sävblom specialistläkare, med.dr. Projektledare Diagnostiskt centrum, RCC Syd Hälso och sjukvårdsstrateg
Läs merGävle HC Carema. Metabol bedömning & mottagning
Gävle HC Carema Metabol bedömning & mottagning Är personen SJUK? eller FRISK?... . eller har hon en mycket HÖG RISK? Hur ska vi HJÄLPA utan att STJÄLPA? HJÄLP!? Nationella riktlinjer för hjärtsjukvård
Läs merStudentinstruktion Kirurgistation SP (11 min)
Studentinstruktion Kirurgistation SP (11 min) Som kirurgjour på akutmottagningen ska du handlägga en patient, vars akutjournal anger: Besöksorsak: Söker för buksmärta Status Nu opåverkad. Temp 37.4 ºC
Läs merDel 6_7 sidor_19 poäng
Del 6_7 sidor_19 poäng Du har fått AT-tjänst i Falun, där man har gemensam medicin- och kirurgjour. Klockan 01.20, när du precis har somnat, blir du kallad till akuten. En 56-årig man har just anlänt med
Läs merREGEL FÖR HÄLSO OCH SJUKVÅRD: FOTSJUKVÅRD
Region Stockholm Innerstad Sida 1 (5) 2014-02-24 Sjuksköterskor Medicinskt Ansvarig för Rehabilitering REGEL FÖR HÄLSO OCH SJUKVÅRD: FOTSJUKVÅRD Sjuksköterskor och Medicinskt Ansvarig för Rehabilitering
Läs merTYP 2-DIABETES Tillstötande sjukdomar vård och uppföljning
TYP 2-DIABETES Tillstötande sjukdomar vård och uppföljning Innehåll T2D tillstötande sjukdomar Hjärtat och blodkärlen Njurarna Nervsystemet Ben och fötte Ögonen Munnen 4 7 10 11 12 13 14 Hjärtat och blodkärlen
Läs merÖgonkliniken och primärvårdens vårdöverenskommelser Gäller för: Region Kronoberg
Riktlinje Process: Hälso- och sjukvård Område: Vårdöverenskommelser Giltig fr.o.m: 2017-06-01 Faktaägare: Joakim Färdow, överläkare, ögonkliniken Fastställd av: Per-Henrik Nilsson, hälso- och sjukvårdsdirektör
Läs merBesvara respektive lärares frågor på separata papper. För godkänt krävs 60% av totalpoäng och för välgodkänt 85%. Totalpoäng: 75. Lycka till!
Tentamen i Farmakologi och Sjukdomslära. 16/8, 2013. Skrivtid: 08:00 13:00 Lärare: Christina Karlsson, fråga 1-3, 9p. Sara Nordkvist, fråga 4-9, 15p. Nils Nyhlin, fråga 10-13, 9p. Per Odencrants, fråga
Läs merRemissbedömning ortopedi, SÄS
2018-02-09 27047 1 (6) Sammanfattning Remiss från externa vårdgivare och egen vårdbegäran inkomna till ortopedkliniken bedöms enligt denna riktlinje. Akuta konsultremisser omhändertas av dagbakjour eller
Läs merModern radiologi en uppdatering för Allmänläkardagar 2013
Modern radiologi en uppdatering för Allmänläkardagar 2013 Els-Marie Raupach Överläkare Bild och funktionsmedicin Skövde 130201 Som man frågar får man svar! Remissen är radiologens verktyg och styr: Prioritering
Läs mer1.1 Tolka bifogat EKG (1 p). 1.2 Nämn två ytterligare tänkbara differentialdiagnoser? (2p) Sida 1 av 7
Du har fått AT-tjänst i Lycksele, där man har gemensam medicin och kirurgjour. Klockan 01.20, när du precis har somnat, blir du kallad till akuten. En 56- årig man har just anlänt med en halvtimmes anamnes
Läs mer30 REKLISTAN 2010 www.vgregion.se/vardgivarstod
30 REKLISTAN 2010 www.vgregion.se/vardgivarstod Vid all form av hjärt-kärlsjukdom rekommenderas rökstopp och anpassad fysisk aktivitet. För rökstopp se kapitel 19 Tobaksavvänjning. terapiråd Rekommenderad
Läs merNedre urinvägssymtom (LUTS) i primärvården. Patientfall
Nedre urinvägssymtom (LUTS) i primärvården Patientfall Detta är en fallbaserad diskussion som har målet att ge kunskap om Orsaker till miktionsbesvär Utredning av miktionsbesvär i primärvård Behandling
Läs merDelexamination 3 VT Klinisk Medicin. 19 poäng MEQ 2
Delexamination 3 VT 2012 Klinisk Medicin 19 poäng MEQ 2 All nödvändig information finns tillgänglig på varje sida. När en sida är färdigbesvarad läggs den sidan på golvet eller i bifogat kuvert. Därefter
Läs merOFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN
Telmisartan/Hydrochlorothiazide ratiopharm 4.12.2014, Version 2.0 OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN VI.2 Delområden av den offentliga sammanfattningen VI.2.1 Information om sjukdomsförekomst
Läs merAntibiotikaprofylax vid ortopedisk kirurgi
Dokumenttyp Ansvarig verksamhet Version Antal sidor Terapirekommendation Smittskydd Värmland /Strama Värmland 1 6 Dokumentägare Fastställare Giltig fr.o.m. Giltig t.o.m. Eva Mogard, Thomas Ahlqvist Olle
Läs merFörsättsblad tentamen Fakulteten för hälsa och samhälle
Försättsblad tentamen Fakulteten för hälsa och samhälle Försättsbladet utgör första sidan i tentamensfilen. Instruktioner för kursansvariga om hanteringen: mah.se/hs/tentamedarbetare * Fylls i av kursansvarig
Läs merETORICOXIB RATIOPHARM FILMDRAGERADE TABLETTER OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN
ETORICOXIB RATIOPHARM FILMDRAGERADE TABLETTER Datum: 4.8.2016, Version: 2.0 OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN VI.2 Delområden av den offentliga sammanfattningen VI.2.1 Information om sjukdomsförekomst
Läs merAntikoagulantia som trombosprofylax vid förmaksflimmer. Läkemedelskommitténs. terapirekommendation. för Landstinget i Värmland
Antikoagulantia som trombosprofylax vid förmaksflimmer Läkemedelskommitténs terapirekommendation för Landstinget i Värmland Fastställd: 10 mars 2016 Gäller: t.o.m. 10 mars 2018 Dokumenttyp Ansvarig verksamhet
Läs merVårdriktlinje för diabetesfoten och diabetesfotsår i primärvård. Förvaltning Ägare Reviderat datum. Ove Lind
Förvaltning Ägare Reviderat datum Ove Lind 2018-05-29 Verksamhet Primärvård Norr,Primärvård Örebro,Primärvård Söder,Primärvård väster,privata vårdcentraler,staben Hälso- och sjukvård,hälsooch sjukvårdsförvaltningen
Läs merHandläggning av blåsljud hos barn
Handläggning av blåsljud hos barn Vilka barn skall ses av barnkardiolog? 9 april 2014 Barnveckan i Malmö Solweig Harling Barnkardiolog i Halland Blåsljud vad gör jag nu! Bakgrund Minst 80% av medfödda
Läs merFamiljära thorakala aortasjukdomar
Centrum för kardiovaskulär genetik Norrlands universitetssjukhus Information till patienter och anhöriga Familjära thorakala aortasjukdomar Denna information riktar sig till dig som har sjukdomen FTAAD
Läs merHusläkarmottagningen har öppet 8-17 på vardagar. Du bokar en tid genom att ringa till mottagningen eller genom att logga in på 1177.se.
HITTA RÄTT I VÅRDEN Övning 4 NIVÅ 1&2 Foto: Juliana Wiklund Hitta rätt i vården Husläkarmottagning På husläkarmottagningen behandlas både vuxna och barn för sjukdomar och besvär. Husläkarmottagning kallas
Läs merRekommendationer för tidig upptäckt av gynekologisk cancer.
Rekommendationer för tidig upptäckt av gynekologisk cancer. Enligt nationella cancerstrategin och regionala cancerplanen är det vårdprogramgruppernas uppgift att ta fram information till remitterande och
Läs merSpecialiserade överviktsmottagningar
Underlag Specialiserade överviktsmottagningar Bakgrund Fetma utgör ett stort hot för folkhälsan. Med fetma följer en ökad risk för psykisk ohälsa, ökad sjuklighet och för tidig död. Övervikt/fetma brukar
Läs mer