Perifer cirkulation T3

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Perifer cirkulation T3"

Transkript

1 Sida 1 av 6 Institutionen för Medicin och Hälsa Avdelningen för kardiovaskulär medicin/klinisk Fysiologi Hälsouniversitetet i Linköping C.Lassvik /mod /EF TL IE modifierad / IE Perifer cirkulation T3 Under laborationen demonstreras och diskuteras mer avancerad klinisk fysiologisk metodik för att noninvasivt diagnosticera sjukdomar i perifera kärl. Både arteriella och venösa sjukdomar kommer att tas upp. 1-2 studenter/basgrupp kommer att få agera demonstrationspatient. (Kräver avklädning av benen) NONINVASIV ARTÄRUTREDNING Patienter med riskfaktorer som rökning, diabetes, lipidrubbningar och hypertoni har ökad benägenhet för arterioskleros, framför allt i koronarkärl, karotiskärl och i benens kärl. Nedre extremitetens artärer är en vanlig lokalisation för arterioskleros. Ofta drabbas artärerna i låret först. I övrigt kan aorta liksom a. iliaca och underbenets artärer drabbas. Symtom: 1. Claudicatio intermittens. Den arbetande muskulaturen får inte tillräckligt med syrgas, metaboliter ansamlas och ischemisk smärta uppstår. Patienten börjar ofta halta, vilket gett tillståndet namnet claudicatio intermittens (tillfällig hälta). 2. Kritisk ischemi. Vid lågt artärtryck och blodflöde kan ischemin ge vilobesvär i form av smärta, dålig sårläkning och ischemiska sår perifert i benen. Man kan dessutom få trycknekroser på hälen och mellan tårna, särskilt vid diabetes med neuropati. Klinisk fysiologisk metodik ger god möjlighet att diagnosticera såväl artär- som vensjukdomar. Den primära diagnostiken baseras dock på anamnes och enkel fysikalisk diagnostik med pulspalpation och användning av stetoskop, blodtrycksmanschett och undersökning med penndoppler, vilket alltså kan utföras på t.ex. vårdcentraler och olika specialistmottagningar (ex. diabetes-, hud- och kärlmottagningar). När patienten kommer till fysiologiska kliniken ("klinfys") är val av undersökningsmetod beroende av frågeställning. Frågeställning Metod 1. Finns klinisk artärsjukdom? Anamnes, palpation, auskultation, mätning av ankeltryck. Denna bedömning bör kunna göras på VC och mottagningar. 2. Finns tecken på tidig artärsjukdom? Bedömning av kärlväggen (intima-mediatjocklek, plack, endotelfunktion) kräver avancerad apparatur (ultraljud, s.k. Duplexundersökning). 3. Kan stenos lokaliseras? Duplex, med mätning av blodflödets hastighet i och före en stenos. 4. Kan stenos graderas? En 50% diameterreduktion ( 75% areareduktion) ger en fördubbling av hastigheten = 50% stenos. En 75% diameterreduktion( 90% areareduktion) ger 4 ggr så snabb hastighet= 75% stenos

2 Sida 2 av 6 5. Bedöma funktion Gångprov, kan göras för differentialdiagnostik: Exempelvis för att avgöra betydelsen av iliacastenos för subjektiva besvär, eller vid spinal stenos eller höftbesvär. Max gångsträcka, symptomatologi, ankeltryck före och efter arbete bedöms. 6. Bedöma prognos Tåtryck kan användas för bedömning av om ett sår har förutsättningar för att läka vid t.ex. infektion eller osteit. Tåtryck <30 mm Hg + sparsamt med kapillärer = sannolikt dålig prognos. 7. Ge underlag till terapi Medicinsk behandling: t.ex. profylax, träning (reducera blodtryck, sänka lipider, gångträning). Kirurgi / motsvarande: t.ex. trombendartärectomi (TEA), ballongdilatation (PTA=perkutan transluminal angioplastik) eller bypasskirurgi. 8. Belysa naturalförlopp Tryck, duplex, gångprov mm 9. Belysa effekt av terapi Tryck, duplex, gångprov mm Utredningsgången blir alltså följande: Besvara frågan om det föreligger artärsjukdom, ange nivån (lokalisationen) på förändringen, ange graden på förändringen samt ev. objektivvisera graden av funktionsinskränkning. Metoder 1. Pulsationer Palpation av a. radialis, bukaorta, a. femoralis, a. poplitea, a. tibialis posterior, a. dorsalis pedis. Digitografi eller pulspletysmografi Innebär att man registrerar pulsationerna i fingrar eller tår med en av följande metoder: Trådtöjningsgivare (strain gauge), vilken visar ändringar i omkretsen i ett segment. Fotocell (fotopletysmograf) som mäter reflektionen av ljus som sänds in i vävnaden. Variationer som registreras med båda dessa metoder beror av blodfyllnadsgraden i vävnaden. Digitogrammet (pulskurvan) som uppkommer kan bedömas på olika sätt (se fig 1). Det mest använda är att mäta inklinationstiden (IT), i praktiken tangenten på lutningen, uttryckt som den tid det tar för kurvan att stiga, IT är känslig för tidig arterioskleros. Propagationstiden (PT) anger tiden från EKG till start på kurvan och är alltså känsligt för sidoskillnader. Den är inte speciellt användbar för tidigdiagnostik och används sällan i rutindiagnostik. Digital pulspletysmografi Bild : Perifer cirkulation Pernow m.fl.

3 Sida 3 av 6 2. Segmentell tryckmätning Segmentell blodtrycksmätning innebär att blodtrycket mäts på olika nivåer, t.ex. lår-, ankel- och tånivå med hjälp av lämplig manschett (bredd = minst 40 % av omkretsen) och lämplig givare (Doppler, fotocell, trådtöjningsgivare) distalt om manschetten. Oftast används penndoppler vid mätning av låroch ankeltryck och trådtöjningsgivare vid mätning av stortåtryck. Om blodtrycket på ankelnivå är lägre än i överarmen finns sannolikt betydelsefull artärstenos proximalt om ankeln. I stortån är trycket vanligen något lägre än i ankeln, dock högst 50 mm Hg. Tryckfall mellan ankel och tå kan innebära att det finns distala artärstenoser (vad-fot) men kan också bero på att de stora artärerna på ankelnivå är stela (mediaskleros). Om det finns tryckfall redan på låret brukar det finnas stenoser i lilla bäckenet eller proximalt på låret. Ankeltryck över 50 mm Hg Innebär vanligen att det inte föreligger någon kritisk perifer ischemi med risk för gangrän. Bör dock värderas med försiktighet eftersom ett stelt kärl kan ge falskt höga tryck. Ger därför ingen säker information om trycknivån hos diabetiker och äldre individer. Ankeltyck under 50 mm Hg Ger stark misstanke om kritisk ischemi. Stortåtryck över 30 mm Hg Sannolikt ingen kritisk ischemi. Stortåtryck under 30 mm Hg Definition på critical limb index (CLI). I enstaka fall kan man finna låga tryck hos patienter utan klinisk ischemi. 3. Flödesbedömning med enkel Doppler Dopplereffekten utnyttjas i ultraljudsutrustningar för att detektera rörelser som blodflöde. Skillnaden i frekvens på insänt ljud och reflekterat ljud blir en hörbar signal. Den kan presenteras på olika sätt där penndopplern är den enklaste formen. Genom att lyssna på flödesljudet kan man bedöma om flödet är normalt eller ej. I ett normalt elastiskt kärl finns både fram- och återflöde i systole (se, fig. 2.). Återflödet, som är mycket kortvarigt, beror på den perifera resistensen, som i ett perifert kärl vanligen är hög. Om det finns sänkt perifer resistens (ex. hjärnan, njurarna, vid infektion i en extremitet) försvinner backflödet och det diastoliska flödet blir förhöjt (jämför en arteriovenös fistel eller en ductus arteriosus). Följande typsignaler kan registreras: I ett normalt kärl, med hög perifer resistens finns flerkomponentsljud, 2-3 toner, (komponenter), som på registreringen har flödesriktning framåt, bakåt, framåt. Vid artärstenos försvinner oftast den negativa fasen. OBS, detta sker även vid sänkt perifer resistens. På kurvan ser man dessutom oftast att lutningen på kurvan minskar och högsta flödeshastigheten som kan registreras minskar då också distalt om stenosen. Om man lyssnar i en stenos hör man ökad flödeshastighet, ljudet blir visslande, komponenterna försvinner. Efter stenosen hörs ett turbulent ljud. Efter några cm lugnar blodströmmen ner sig. Av ljudbilden kan man få en uppfattning om hur tät stenosen är. Om ljudet ett par cm nedströms blir normalt igen var stenosen sannolikt mindre än 50% av kärlets diameter. Bild : Perifer cirkulation Pernow m.fl. Vid tätare stenos, eller flera stenoser i rad, förändras oftast flödet nedom stenosen = enkomponentsljud, sänkt max-flöde etc. Vid kraftigt blodrycksfall blir flödet mer eller mindre kontinuerligt, med lågt maxflöde p.g.a. dämpad flödesprofil och högt diastoliskt flöde pga sänkt perifer resistens. Om hastigheten i stenosen är hög är stenosen sannolikt betydande.

4 Sida 4 av 6 4. Duplex (ultraljudsbild + Doppler) Med ultraljud kan man också göra en tvådimensionell bild (2D-bild) av kärlen och omkringliggande vävnaden. Eftersom man använder en hög frekvens på ultraljudssignalen (5-10 MHz) får man en god upplösning i bilden så att man kan se små väggförändringar, t.ex. arteriomatösa plaque, väggförtjockning mm. I mer avancerade utrustningar kan dopplersignalen, förutom att presenteras som ljud, också kodas i olika färger för olika hastigheter s.k. färgdoppler. När en 2D-bild av vävnaden kombineras med färgdopplern får man en s.k. duplexbild (duplex=två). Ytterligare ett sätt att presentera sin dopplerregistrering är med s.k. spektraldoppler där man grafiskt visar signalens frekvensinnehåll omräknat till hastigheter på y axeln och tiden på x-axeln. Denna signal registrerar man för en bestämd punkt i en duplexbild t.ex. där man ser med färgdopplern att hastigheterna är höga. 5. Flödeshastigheter Med modern Doppler kan alltså blodflödets hastighet mätas exakt. Den maximala systoliska flödeshastigheten i normala perifera artärer varierar något, men är ofta i storleksordningen 0,5 1 m/s. Är hastigheten det dubbla tyder det på en förträngning där diametern minskat med ca 50% (arean minskar då med 75%). Om hastigheten ökar 3-4 ggr är stenosgraden 75% (areaminskning 90%)= tät stenos. Duplextekniken är mycket bra vid stenoser över 50 % och ocklusion. Tekniken ger en bättre uppfattning om hemodynamiken än vad man får vid angiografi, men för morfologisk diagnostik, t.ex. vid ställningstagande till operation, kompletteras duplexundersökning ofta med angiografi. Orsaken till att duplex successivt ersätter angiografi vid bedömning av kärlsjukdom i både artärer och vener beror på att metoden är skonsam för patienten samt smidig och informativ för användaren. Carotisartärerna Kärlen ligger ytligt och är lätta att undersöka med högupplösande ultraljud. Väggtjocklek och väggrörelse kan mätas på ett exakt sätt. Plack- och stenosbedömning kan göras med stor noggrannhet. Höggradig stenos anses föreligga vid en topphastighet i stenosen på minst 2,5-3 m/s vilket motiverar att patienten övervägs för kärlkirurgi. Vid carotisstenos får man oftast tillräcklig information av en duplexundersökning för att utföra operation utan angiografi. I dag används TEA som operationsteknik, i framtiden blir det ev. PTA och stent (ett fjädrande metallnät som läggs in i kärlet). Bukaortaaneurysm För bedömning och uppföljning av bukaortaaneurysm är Duplex en lämplig metod. Iliacaartärerna Dessa ligger på varierande djupt beroende på bukfettets tjocklek. Ofta kan man med Duplex göra en god bedömning av communis och externa. Denna bedömning är oftast fullt tillräcklig inför PTA med stentinläggning vilket görs i dessa kärl vid höggradig stenos (4* hastighetsökning).

5 Sida 5 av 6 Femoralisartärerna En stenos nedanför ljumsken åtgärdas ofta inte, utan patienten får gångträna, sluta röka mm. Höggradiga förändringar kan opereras med konstgjorda eller naturliga (kroppsegna) grafter. Korta stenoser kan PTA-behandlas men p.g.a. dåliga långtidsresultat avvaktar man oftast om det endast föreligger en claudicatio. Vid ställningstagande till lång bypasskirurgi mellan ljumske och vadkärlen kan duplex vara tillräckligt, men angiografi används fortfarande flitigt. Vid kritisk ischemi kan man göra venbypass, t.ex. saphena magna (in situ eller reverserad) mellan ljumske och knä s.k. femoro-popliteal by pass. Vid höggradiga förändringar i vaden kan man göra femorodistal bypass, t.ex. till a dorsalis pedis. På fysiologiska kliniken görs regelbundna kontroller av vengraft ( mån efter operation). 6. Flöden Det går att beräkna flödet i ett kärl utifrån flödeshastigheter uppmätta vid en dopplerundersökning med formeln medelflödeshastighet x area. Denna metodik ger ungefärliga mätvärden och är lätt att använda i rutinen. Flödet kan också mätas mera exakt med ocklusionspletysmografi. Man stänger av det venösa avflödet i en extremitet med en manschett och mäter arteriellt inflöde med t.ex. en trådtöjningsgivare. Detta görs vanligen endast på särskild indikation, t.ex. forskning. Metoden är användbar för att mäta såväl viloblodflöde som maximal inflödeskapacitet, t.ex. pre- och postoperativt, i samband med sympatikusblockad mm. 7. Gångprov Gångprov utförs på rullande matta med en viss hastighet, t.ex. 1m/s och en successivt ökande lutning till maximalt 12º. Symtom under gång bedöms och tryckfall på ankelnivå mäts efter arbetet. OBS! att maximalt gångprov ofta ger tryckfall på ankelnivå även hos kärlfriska individer. Submaximalt gångprov skall dock ej ge tryckfall hos friska. Inom klinisk fysiologi används i dag gångprov mest vid misstanke på coarctation i aorta men sällan för bedömning av claudicatiopatienter där duplex ger tillräcklig information. I de fall testen ändå görs på claudicatiopatienter utförs det ofta som fullständigt arbetsprov med EKG kopplat därför att patienter med artärsjukdom i benen inte sällan samtidigt har angina pectoris alt. EKG-mässig koronarinsufficiens. Gångprov används däremot regelbundet av sjukgymnaster för att följa upp effekter av gångträning.

6 Sida 6 av 6 NONINVASIV UTREDNING AV VENER 1. Trombosdiagnostik Tromboembolisk sjukdom är vanlig och svår att diagnosticera kliniskt. Hos polikliniska patienter med besvär i form av värk, svullnad, rodnad (= inflammation) i benen visar sig ca 50% av fallen ha en djup ventrombos (DVT) som orsak till detta. Tillgängliga diagnostiska metoder är framför allt flebografi (en röntgenkontrastmetod) och ultraljudsmetodik. I den senare använder man en kombination av bild, färgdoppler s.k. färgduplex och spektraldoppler. Flera olika diagnostiska kriterier används vid trombosdiagnostik med duplexteknik. Den viktigaste är att det vid trombos blir omöjligt att komprimera venen helt med proben (=ultraljudsgivaren, fig 3 nedan). I stora vener ser man ofta tromben tydligt, och man ska då komprimera försiktigt för att ej riskera embolism. Med färgdoppler ser man ofta ett randflöde kring tromben. I de stora venerna är diagnostiken oftast lätt, medan trombosdiagnostik i små vener inklusive muskelvenerna kräver en hel del vana. Fig. 3 Påvisande av ventrombos genom tryck med ultraljudsgivaren. Venen visualiseras i tvärsnitt, varefter ett lätt tryck utövas med givaren. Den normala venen kollaberar lätt (A), medan den trombotiska venen inte kan tryckas ihop (B). 2. Venös insufficiens Vid kronisk venös insufficiens råder ett högt tryck i benets vener, eftersom de skadade venklaffarna inte förmår att hindra reflux av blodet i perifer riktning. Det höga ventrycket kan medföra ödem och besvär i form av tryckkänsla, värk mm. Vid stor venös insufficiens kan man se utveckling till venösa bensår. För att undersöka insufficiensen i en vad komprimerar man venen (vaden) distalt om mätstället, antingen manuellt eller med en manschett. Kompressionen ger ett flöde i proximal riktning, som vid venös insufficiens efterföljs av reflux. Flödet kan registreras med antingen pulsad Doppler eller färgdoppler och graderas med hjälp av färgintensitet och/eller volymflöde, eller maximal flödeshastighet. På låret kan men framkalla patologisk reflux genom att patienten krystar (en Valsalvamanöver).

Perifer cirkulation T3

Perifer cirkulation T3 1 Institutionen för Medicin och Hälsa Avdelningen för kardiovaskulär medicin / Klinisk Fysiologi Hälsouniversitetet i Linköping C.Lassvik / modifierad 050215 /EF TL IE Perifer cirkulation T3 Under laborationen

Läs mer

Del 6_10 sidor_17 poäng

Del 6_10 sidor_17 poäng Del 6_10 sidor_17 poäng Sven Unosson, 69 år, har en insulinbehandlad diabetes sedan många år. Sedan två år har han noterat en synförsämring och vid senaste rutinkontrollen på vårdcentralen uppmättes ett

Läs mer

Kärlkirurgi. Jonas Malmstedt

Kärlkirurgi. Jonas Malmstedt Kärlkirurgi Jonas Malmstedt Kärlkirurgi i Stockholm Karolinska SöS Kärljouren Perifer angiojour Tre stora patientgrupper Benartärsjukdom Förträngning av halspulsådern Pulsåderbråck +Kärltillgång för bloddialysbehandling,

Läs mer

Del 4 kirurgi. Totalt 9 sidor. Maxpoäng: 17p

Del 4 kirurgi. Totalt 9 sidor. Maxpoäng: 17p Totalt 9 sidor. Maxpoäng: 17p Johan Andersson, har en insulinbehandlad diabetes sedan 49 år tillbaka. Den har tidigare varit välreglerad men de senaste tre åren har en synförsämring inträtt och vid den

Läs mer

Uppsala universitet Institutionen för kirurgiska vetenskaper Omtentamen i Klinisk Medicin II T6, V11, kl i Hedstrandsalen ing 70 bv

Uppsala universitet Institutionen för kirurgiska vetenskaper Omtentamen i Klinisk Medicin II T6, V11, kl i Hedstrandsalen ing 70 bv 9 sidor. 17 poäng Sune Eriksson, har en insulinbehandlad diabetes sedan 47 år tillbaka. Den har tidigare varit välreglerad men de senaste två åren har en synförsämring inträtt och vid den förra regelbundna

Läs mer

KODNUMMER.. MEQ B 25 poäng 1(8)

KODNUMMER.. MEQ B 25 poäng 1(8) KODNUMMER.. MEQ B 25 poäng 1(8) KODNUMMER. Du är AT-läkare på vårdcentral. Idag kommer Evert Karlsson 72 år på sitt första besök till vårdcentralen. Han har flyttat från en annan del av landet och du har

Läs mer

När och var? Avdelningsplacering, angiolab och operationsavdelning enligt separat schema.

När och var? Avdelningsplacering, angiolab och operationsavdelning enligt separat schema. Studiehandledning delkurs kärlkirurgi T8 Innehåll Kursbeskrivning Kärlkirurgi är inriktad mot patienter med extracerebrala arteriella kärlproblem från distala arcus aortae och perifert, främst orsakade

Läs mer

Vårdrutin 2 (5) För vårdgivare som inte har Cosmic via post till: KÄRLKIRURGISKA SEKTIONEN, Kirurgkliniken CENTRALSJUKHUSET KARLSTAD

Vårdrutin 2 (5) För vårdgivare som inte har Cosmic via post till: KÄRLKIRURGISKA SEKTIONEN, Kirurgkliniken CENTRALSJUKHUSET KARLSTAD Vårdrutin 1 (5) Perifer kärlsjukdom - handläggning Allmänmedicin och sektionen kärlkirurgi Godkänd av: Tf divisionschef Anna Karin Edström, tf divisionschef Eva Bergquist Utarbetad av: Överläkare Birgitta

Läs mer

Gångtoleranstest. Görs det 2015 och i såfall när

Gångtoleranstest. Görs det 2015 och i såfall när Gångtoleranstest Görs det 2015 och i såfall när Torsdag den 22 oktober 2015 Anita Wisén Bakgrund Tidigare var gångtoleranstest en relativt vanlig undersökning bl. a. för objektiv värdering av patientens

Läs mer

Vårdrutin 1 (7) Överenskommelse mellan kärlkirurgisektionen vid kirurgkliniken Centralsjukhuset Karlstad och allmänmedicin, Värmland

Vårdrutin 1 (7) Överenskommelse mellan kärlkirurgisektionen vid kirurgkliniken Centralsjukhuset Karlstad och allmänmedicin, Värmland Vårdrutin 1 (7) Perifer kärlsjukdom - handläggning Utgåva: 4 Godkänd av: Divisionschef Tobias Kjellberg, Divisionschef Karin Malmqvist Utarbetad av: Överläkare Birgitta Sigvant, AKO Bengt Hanson Revisionsansvarig:

Läs mer

Venös insufficiens 2010

Venös insufficiens 2010 Venös insufficiens 2010 Anna Holm Sieppi Produktchef/ leg sjuksköterska 1 Program Cirkulationsuppbyggnaden Vad är venös insufficiens? Definition Symptom Riskfaktorer Prevalens Prevention Behandling Utprovning

Läs mer

artärsjukdom rsjukdom Aneurysm & dissketion

artärsjukdom rsjukdom Aneurysm & dissketion arteriella Kärlsystemets struktur och funktion Perifer arteriell kärlsjukdomk Ocklusiva kärlsjukdomark Inflammatoriska kärlsjukdomark Vasospastisk artärsjukdom rsjukdom Aneurysm & dissketion Kärlsystemet

Läs mer

BLODTRYCK OCH PERIFER CIRKULATION

BLODTRYCK OCH PERIFER CIRKULATION Institutionen för Medicin och Hälsa M. Krants 020314 Avdelningen för kardiovaskulär medicin/klinisk fysiologi Hälsouniversitetet Linköping modif. 050602/IE, EF, TL moidf. 100122/IE EF BLODTRYCK OCH PERIFER

Läs mer

1.1 Vilken sjukdom misstänker Du i första hand, ange namnet på svenska (1p) och på latin (1p).

1.1 Vilken sjukdom misstänker Du i första hand, ange namnet på svenska (1p) och på latin (1p). Du vikarierar i väntan på AT-tjänst på vårdcentralen i Korpilombolo. Din första patient på måndag morgon visar sig vara en manlig renskötare, 66 år, som klagar över att han sedan två veckor tillbaka får

Läs mer

Kärlundersökningar Fall 2

Kärlundersökningar Fall 2 Kärlundersökningar 2011-44 Fall 2 Fall 2 Önskad undersökning: Ultraljudsundersökning av a iliaca communis t.o.m. a poplitea vänster sida med duplexteknik Remisstext: Kvinna med högt blodtryck, tidigare

Läs mer

Kärlsjuka och sår vad gör vi när kärlen inte fungerar?

Kärlsjuka och sår vad gör vi när kärlen inte fungerar? Kärlsjuka och sår vad gör vi när kärlen inte fungerar? Lena Blomgren Överläkare, med dr Kärlkirurgiska kliniken Karolinska Universitetssjukhuset Stockholm Ben- och fotsår behöver först och främst en diagnos

Läs mer

ULTRALJUD ANGIOGRAFITEKNIK INDIKATIONER ANGIOGRAFITEKNIK. CT-angiografi. CT-angiografi. Angiografi och perifer kärlintervention. Fördelar.

ULTRALJUD ANGIOGRAFITEKNIK INDIKATIONER ANGIOGRAFITEKNIK. CT-angiografi. CT-angiografi. Angiografi och perifer kärlintervention. Fördelar. Angiografi och perifer kärlintervention Karin Zachrisson Överläkare UroGastroKärlsektionen Röntgen, SU/S ANGIOGRAFITEKNIK Ultraljud CT-angiografi MR-angiografi Konventionell angiografi - jodkontrast -CO2

Läs mer

1.1 Hur definieras kritisk ischemi? (3p) Sida 1 av 6

1.1 Hur definieras kritisk ischemi? (3p) Sida 1 av 6 Du arbetar som distriktsläkare i Karesuando, i norra Tornedalen. Patienten som har fått en akuttid heter Per Blind, är 64 år gammal och berättar att han sedan tre veckor tillbaka får ont i höger vad när

Läs mer

Kärlsjuka och sår vad gör vi när kärlen inte fungerar?

Kärlsjuka och sår vad gör vi när kärlen inte fungerar? Kärlsjuka och sår vad gör vi när kärlen inte fungerar? Lena Blomgren Överläkare, med dr Kärlkirurgiska kliniken Karolinska Universitetssjukhuset Stockholm samt Venous Centre Stockholm Dessa två patienter

Läs mer

Nyhet! JOBST. Comprifore. Ett flerlagers kompressionssystem för effektiv behandling av venösa bensår

Nyhet! JOBST. Comprifore. Ett flerlagers kompressionssystem för effektiv behandling av venösa bensår Nyhet! JOBST Comprifore Ett flerlagers kompressionssystem för effektiv behandling av venösa bensår Kunskap om venösa bensår. Kompression kan betraktas som grundpelaren vid behandling av venösa bensår.

Läs mer

Kärlkirurgi. En informationsbroschyr från svenskt nationellt kvalitetsregister för kärlkirurgi SWEDVASC

Kärlkirurgi. En informationsbroschyr från svenskt nationellt kvalitetsregister för kärlkirurgi SWEDVASC Kärlkirurgi En informationsbroschyr från svenskt nationellt kvalitetsregister för kärlkirurgi SWEDVASC Denna folder är en sammanfattning av den vård som ingår i begreppet kärlkirurgi - de olika kärlsjukdomarna

Läs mer

Varicer- åderbråck Anna Holm Sieppi Produktchef/ leg sjuksköterska 1

Varicer- åderbråck Anna Holm Sieppi Produktchef/ leg sjuksköterska 1 Varicer- åderbråck Anna Holm Sieppi Produktchef/ leg sjuksköterska 1 Program Hur fungerar cirkulationen i kroppen? Vad är åderbråck? Symptom Riskfaktorer Prevention Prevalens Behandling 2 Varicer åderbråck

Läs mer

PREOPERATIV BEDÖMNING DUPLEX

PREOPERATIV BEDÖMNING DUPLEX Patient: Randomiserad extremitet Inklusion efter skriftlig och muntlig information Kirurgens signatur PREOPERATIV BEDÖMNING Markera sida i bilden DUPLEX Symtomgivande varicer i randomiserad extremitet

Läs mer

Behandling av venösa bensår

Behandling av venösa bensår Behandling av venösa bensår Bra att veta om venös insufficiens Från venös insufficiens till venösa bensår Venklaffarna är ventiler i venerna som ser till att blodet som ska pumpas tillbaka till hjärtat

Läs mer

Utbildning för sjuksköterskor inom kommunal verksamhet

Utbildning för sjuksköterskor inom kommunal verksamhet Utbildning för sjuksköterskor inom kommunal verksamhet Maj 2015 Kl 13.15 16.00 Elisabeth Sörman elisabeth.sorman@privat.lul.se Krister Gustafsson krister.gustafsson@akademiska.se Diabetessamordnare Program

Läs mer

DELEGERING PROVTAGNING BLODTRYCK OCH PULS

DELEGERING PROVTAGNING BLODTRYCK OCH PULS DELEGERING PROVTAGNING BLODTRYCK OCH PULS Rutinen gäller inom Äldreomsorgen, Individ-och familjeomsorgen, Socialpsykiatrin och Funktionshinderverksamheten i Borås Stad. 1 Fastställt av: 2015-05-28 MAS-enheten

Läs mer

1. Vilken diagnos misstänker du i första hand hos denna patient (1p)?

1. Vilken diagnos misstänker du i första hand hos denna patient (1p)? Omtentamensfråga HKII, HT 2015, maxpoäng 17,5 p Sonja Karlsson är 81 år gammal, och är tidigare frisk. Hon tar bara medicin för struma. När hon är ute och går med sin hund får hon plötsligt väldigt ont

Läs mer

Hemodynamik vid chock - synpunkter på cirkulationsterapi

Hemodynamik vid chock - synpunkter på cirkulationsterapi Hemodynamik vid chock - synpunkter på cirkulationsterapi jonasakeson@anestesimasluse CNS-funktion ventilation cirkulation Patientens viktigaste organsystem samverkar fysiologiskt och stödjer varandras

Läs mer

Hjärtstatus & cirkulation. Martin Sundqvist SöS 130312

Hjärtstatus & cirkulation. Martin Sundqvist SöS 130312 Hjärtstatus & cirkulation Martin Sundqvist SöS 130312 Varför status? Diagnostik Diagnos = särskiljande kunskap Tecken, statusfynd Differentialdiagnostik Screening Omhändertagande Tid att tänka Inspektion

Läs mer

Studiehandledning delkurs kärlkirurgi T8 (hämtas från www.gul.gu.se )

Studiehandledning delkurs kärlkirurgi T8 (hämtas från www.gul.gu.se ) 1 Studiehandledning delkurs kärlkirurgi T8 (hämtas från www.gul.gu.se ) Innehåll Kursbeskrivning. 1 Lärandemål...... 2 Former för bedömning och kriterier för godkänt.... 3 Litteraturlista.. 3 Kontaktinformation.....

Läs mer

Del sidor. 16,5 poäng

Del sidor. 16,5 poäng 10 sidor. 16,5 poäng Edvin Karlsson är 79 år gammal, tidigare ganska frisk. Han tar bara medicin mot hypertoni. Men sista tiden har han känt sig lite hängig och tyckt att hjärtat har slagit lite konstigt.

Läs mer

MEQ fall 1. 9.0 p. Anvisning: Frågan är uppdelad på 4 sidor. Poäng anges vid varje delfråga.

MEQ fall 1. 9.0 p. Anvisning: Frågan är uppdelad på 4 sidor. Poäng anges vid varje delfråga. MEQ fall 1 Rest Tentamen Klinisk Medicin VT10 9.0 p Anvisning: Frågan är uppdelad på 4 sidor. Poäng anges vid varje delfråga. Du får bara ha en sida uppvänd åt gången, dvs besvara sid 1 färdigt innan sid

Läs mer

Vad vill kirurgen veta inför behandling av venös insufficiens

Vad vill kirurgen veta inför behandling av venös insufficiens Vad vill kirurgen veta inför behandling av venös insufficiens Lena Blomgren Överläkare, med dr Kärlkirurgiska kliniken Karolinska Universitetssjukhuset Stockholm samt Venous Centre Stockholm Det vi vill

Läs mer

Methodological aspects of toe blood pressure measurements for evaluation of arterial insufficiency in patients with diabetes

Methodological aspects of toe blood pressure measurements for evaluation of arterial insufficiency in patients with diabetes Sida 1 av 5 Startsidan 2007-11-04 Methodological aspects of toe blood pressure measurements for evaluation of arterial insufficiency in patients with diabetes Hans-Ivar Påhlsson, verksam i Visby, försvarade

Läs mer

BMLV A, Fysiologisk undersökningsmetodik inom hjärta och kärl 7,5hp (prov 0100 Metodik hjärt/kärlundersökningar 2,5hp)

BMLV A, Fysiologisk undersökningsmetodik inom hjärta och kärl 7,5hp (prov 0100 Metodik hjärt/kärlundersökningar 2,5hp) BMLV A, Fysiologisk undersökningsmetodik inom hjärta och kärl 7,5hp (prov 0100 Metodik hjärt/kärlundersökningar 2,5hp) Kurskod: BL1010 Kursansvarig: Britt Marie Nygren Datum: 2015 04 29 Skrivtid: 3 tim

Läs mer

Del sidor. 17 poäng

Del sidor. 17 poäng 11 sidor. 17 poäng Femtioettårig man med måttlig övervikt. Ingen hjärt-kärlsjukdom i släkten förutom att modern hade ett blåsljud över hjärtat som aldrig närmare utreddes. Vid militärtjänst fann man ett

Läs mer

Kompetensbeskrivning. Specialiteten kärlkirurgi karaktäriseras av

Kompetensbeskrivning. Specialiteten kärlkirurgi karaktäriseras av Kompetensbeskrivning Specialiteten kärlkirurgi karaktäriseras av kunskaper och färdigheter i handläggning av sjukdomar och skador som engagerar kroppens samtliga blodkärl utanför hjärta och hjärna och

Läs mer

Renogram och njurdoppler. Peter Gjertsson Klinisk Fysiologi Sahlgrenska Universitetssjukhuset

Renogram och njurdoppler. Peter Gjertsson Klinisk Fysiologi Sahlgrenska Universitetssjukhuset Renogram och njurdoppler Peter Gjertsson Klinisk Fysiologi Sahlgrenska Universitetssjukhuset Indikationer Separat njurfunktion, bl a njurdonatorer, njurtumörer rer Total njurfunktion? Kontroll av njurfunktion

Läs mer

Coarctatio aortae. GUCH-kurs Lund 2012-10-05 Niels Erik Nielsen Kardiologiska kliniken US Linköping

Coarctatio aortae. GUCH-kurs Lund 2012-10-05 Niels Erik Nielsen Kardiologiska kliniken US Linköping Coarctatio aortae GUCH-kurs Lund 2012-10-05 Niels Erik Nielsen Kardiologiska kliniken US Linköping 31-årig kvinna med känt lätt för högt BT sedan 20-års ålder Bröstsmärtor Coarctatio aortae allmänt Generaliserad

Läs mer

Faktadagar. Håkan Åstrand, Sektionsledare, Kärlektionen, Region Jönköpings län

Faktadagar. Håkan Åstrand, Sektionsledare, Kärlektionen, Region Jönköpings län Faktadagar Håkan Åstrand, Sektionsledare, Kärlektionen, Region Jönköpings län Ämne för dagen Venös insufficiens Arteriell insufficiens Carotis sjukdom Dessa 2 patienter har sår som inte läker. Behöver

Läs mer

Blodkärlsundersökning Arteriografi

Blodkärlsundersökning Arteriografi Blodkärlsundersökning Arteriografi Patientinformation Undersökningen visar förekomst och grad av åderförkalkning (atheroskleros och annan artärstelhet) i just Dina blodkärl. Atheroskleros anses orsaka

Läs mer

Riktlinjer. Kompressionsbehandling vid venös insufficiens

Riktlinjer. Kompressionsbehandling vid venös insufficiens Riktlinjer Kompressionsbehandling vid venös insufficiens Sårgruppen i Blekinge Mars 2016 Förord Kompressionsbehandling vid venös insufficiens ordination, kostnadsansvar och sortiment - är ett dokument

Läs mer

Hur kan DIABETES påverka mina FÖTTER?

Hur kan DIABETES påverka mina FÖTTER? Hur kan DIABETES påverka mina FÖTTER? HUR KAN DIABETES PÅVERKA MINA FÖTTER? Hur påverkar diabetes mina fötter? Denna broschyr förklarar hur komplikationer uppstår i samband med diabetes typ 1 och typ 2

Läs mer

Försättsblad tentamen Fakulteten för hälsa och samhälle

Försättsblad tentamen Fakulteten för hälsa och samhälle Försättsblad tentamen Fakulteten för hälsa och samhälle Försättsbladet utgör första sidan i tentamensfilen. Instruktioner för kursansvariga om hanteringen: mah.se/hs/tentamedarbetare * Fylls i av kursansvarig

Läs mer

1. Vilka två klaffvitier är vanligast i Sverige idag? Beskriv vilka auskultationsfynd du förväntar dig vid dessa! 4p

1. Vilka två klaffvitier är vanligast i Sverige idag? Beskriv vilka auskultationsfynd du förväntar dig vid dessa! 4p Marianne 75 år kommer på remiss till din mottagning pga. att husläkaren har hört ett blåsljud. Hon har tidigare arbetat som ekonom på bank och är nu aktiv pensionär. Hon tar inga mediciner regelbundet.

Läs mer

[Abdominal Aorta Aneurysm] [Orsak, diagnostik och behandling] Health Department, the33

[Abdominal Aorta Aneurysm] [Orsak, diagnostik och behandling] Health Department, the33 [Abdominal Aorta Aneurysm] [Orsak, diagnostik och behandling] Health Department, the33 1 Innehållsförteckning Allmänt.......2 ICD-10.......2 Epidemiologi......2 Etiologi och patogenes.....3 Symtom......

Läs mer

Del 2_7 sidor_14 poäng

Del 2_7 sidor_14 poäng Del 2_7 sidor_14 poäng 70-årig kvinna inkommer till akutmottagningen pga. svårigheter att få luft och obehag i bröstet. Hon har en tablettbehandlad hypertoni sedan många år och har gått på kontroller hos

Läs mer

33 Rörelseapparaten. Diabeteshanden. Tendovaginitis stenosans, triggerfinger. 2015-12- 16 diabeteshandboken.se

33 Rörelseapparaten. Diabeteshanden. Tendovaginitis stenosans, triggerfinger. 2015-12- 16 diabeteshandboken.se 33 Rörelseapparaten Vid diabetes har man en större benägenhet än andra att få problem med smärta och stelhet i händer, axlar och höfter. Det finns ett samband mellan ålder, lång diabetesduration samt grad

Läs mer

Skills Tillfredställande Ej tillfredställande Fråga 1 2 0 Fråga 2 2 0 Fråga 3 2 0 Fråga 4 2 0 Fråga 5 2 0

Skills Tillfredställande Ej tillfredställande Fråga 1 2 0 Fråga 2 2 0 Fråga 3 2 0 Fråga 4 2 0 Fråga 5 2 0 Station 1 Vt13 BFM - flerbildstolkning Skills Tillfredställande Ej tillfredställande Fråga 1 2 0 Fråga 2 2 0 Fråga 3 2 0 Fråga 4 2 0 Fråga 5 2 0 Station 2 Anamnes Astma Hälsar på patienten 0 0 Frågar om

Läs mer

accesskirurgi och vid accessproblem Madeleine Lindqvist Fysiologkliniken Karolinska Universitetssjukhuset

accesskirurgi och vid accessproblem Madeleine Lindqvist Fysiologkliniken Karolinska Universitetssjukhuset Ultraljudsundersökning inför accesskirurgi och vid accessproblem Madeleine Lindqvist Fysiologkliniken Karolinska Universitetssjukhuset Görs kartläggning inför anläggande av dialysaccess på din klinik?

Läs mer

Blodkärlsundersökning Arteriografi

Blodkärlsundersökning Arteriografi Blodkärlsundersökning Arteriografi Omfattande hjärt-kärlriskanalys på endast 3 minuter Genombrott inom tidig diagnostik av atheroskleros Arteriografundersökningen (liknar en vanlig blodtrycksmätning) undersöker

Läs mer

7. KÄRLKIRURGI (SKRIVNING MEQ T8 - HT 2011)

7. KÄRLKIRURGI (SKRIVNING MEQ T8 - HT 2011) 7. KÄRLKIRURGI (SKRIVNING MEQ T8 - HT 20) En 46-årig man, som slutat röka för fem år sedan, kommer för allmän hälsokontroll, eftersom han känt sig trött senaste tiden. Han har ingen aktuell medicinering,

Läs mer

OBS! Ange svaren för respektive område på separata skrivningspapper.

OBS! Ange svaren för respektive område på separata skrivningspapper. BMLV A, Fysiologisk undersökningsmetodik inom neuro och rörelse Kurskod: BL1013 Kursansvarig: Maria Fernström Datum: 2014-03-28 Skrivtid: 4 timmar Totalpoäng: 66p EEG Metodik 11p Diagnostik 11p Neurografi

Läs mer

Behandla ödemet! - med kompression. sjuksköterska Soile Kangasniemi Hudmottagningen Uddevalla sjukhus

Behandla ödemet! - med kompression. sjuksköterska Soile Kangasniemi Hudmottagningen Uddevalla sjukhus Behandla ödemet! - med kompression sjuksköterska Soile Kangasniemi Hudmottagningen Uddevalla sjukhus Ödem skadar vävnaden och är starkt läkningshämmande Mikroödem inte alltid synligt Kompression Förebyggande

Läs mer

Arteriella och venösa sår. Lena Blomgren Överläkare, med dr Kärlkirurgiska kliniken Karolinska Universitetssjukhuset Stockholm

Arteriella och venösa sår. Lena Blomgren Överläkare, med dr Kärlkirurgiska kliniken Karolinska Universitetssjukhuset Stockholm Arteriella och venösa sår Lena Blomgren Överläkare, med dr Kärlkirurgiska kliniken Karolinska Universitetssjukhuset Stockholm Dessa två patienter har sår som ej vill läka behöver de antibiotika? Ben och

Läs mer

DIABETISKA FOTSÅR 2014-11-26. Den Diabetiska Foten. Diabetesfotsår. Diabetesfotsår. Diabetes, drabbar hela kärlträdet

DIABETISKA FOTSÅR 2014-11-26. Den Diabetiska Foten. Diabetesfotsår. Diabetesfotsår. Diabetes, drabbar hela kärlträdet Diabetes, drabbar hela kärlträdet Den Diabetiska Foten Gun Jörneskog Enheten för endokrinologi och diabetologi Danderyds sjukhus Mikroangiopati Retinopati Neuropati Nefropati Makroangiopati Hjärtinfarkt

Läs mer

Benartärsjukdom Bakgrund, klinik och konservativ behandling

Benartärsjukdom Bakgrund, klinik och konservativ behandling Benartärsjukdom Bakgrund, klinik och konservativ behandling Gun Jörneskog Karolinska Institutet Danderyd Hospital Stockholm Namn Efternamn 18 mars 2013 1 Benartärsjukdom (PAOD) PAOD ökar med åldern; hög

Läs mer

Försättsblad tentamen Fakulteten för hälsa och samhälle

Försättsblad tentamen Fakulteten för hälsa och samhälle Försättsblad tentamen Fakulteten för hälsa och samhälle Försättsbladet utgör första sidan i tentamensfilen. Instruktioner för kursansvariga om hanteringen: mah.se/hs/tentamedarbetare * Fylls i av kursansvarig

Läs mer

Hon kunde inte resa sig på grund av smärtorna i ljumsken. Asta var helt klar över det inträffade och ringde själv till 112 med sin mobiltelefon.

Hon kunde inte resa sig på grund av smärtorna i ljumsken. Asta var helt klar över det inträffade och ringde själv till 112 med sin mobiltelefon. Sida 1 (41) Fall 1 Asta, 69 år har tidigare varit frisk och är en ganska aktiv motionär. De senaste 2 3 åren har hon besvärats av belastningssmärtor i höger knäled, vilket resulterat i minskade motionsrundor.

Läs mer

Information till dig som har haft. blodpropp i benet. Du har behandlats för djup ventrombos (DVT) - i dagligt tal "blodpropp i benet"

Information till dig som har haft. blodpropp i benet. Du har behandlats för djup ventrombos (DVT) - i dagligt tal blodpropp i benet Information till dig som har haft blodpropp i benet Du har behandlats för djup ventrombos (DVT) - i dagligt tal "blodpropp i benet" Det finns flera orsaker till att blodproppar bildas. Tala med din läkare

Läs mer

Hjärtinsufficiens = hjärtsvikt. Hjärtat kan inte utföra sin uppgift att pumpa runt blodet i kroppen.

Hjärtinsufficiens = hjärtsvikt. Hjärtat kan inte utföra sin uppgift att pumpa runt blodet i kroppen. Brev 15 Hjärtinsufficiens = hjärtsvikt. Hjärtat kan inte utföra sin uppgift att pumpa runt blodet i kroppen. Kompensationsmekanismer: Hjärtfrekvensen ökar, även kontraktionskraften hos hjärtslagen, vilket

Läs mer

DELEGERING PROVTAGNING BLODTRYCK OCH PULS

DELEGERING PROVTAGNING BLODTRYCK OCH PULS DELEGERING PROVTAGNING BLODTRYCK OCH PULS Fastställt av: 2015-11-01, Medicinskt Ansvarig Sjuksköterska Dokumentet framtaget av: MAS För revidering ansvarar: MAS Dokumentet gäller till och med: Tillsvidare

Läs mer

Utredningsgång vid misstänkt DVT

Utredningsgång vid misstänkt DVT Utredningsgång vid misstänkt DVT Förslaget baseras på Socialstyrelsens riktlinjer utfärdade 2004 samt riktlinjer från närsjukvården i centrala Östergötland. Vid misstänkt DVT görs primärt en klinisk sannolikhetsbedömning

Läs mer

Diabetesfoten. Diabetesfoten. Angiopati. Neuropati. Diabetes. Claudicatio - Gangrän. Makro. Mikro

Diabetesfoten. Diabetesfoten. Angiopati. Neuropati. Diabetes. Claudicatio - Gangrän. Makro. Mikro Diabetesfoten Diabetesfoten Björn Lundin, doc, öl Verksamhetsområde (VO) Bild och Funktion (BoF) Skånes universitetssjukhus, Lund Diabetes Typ 1 Insulinkrävande / Ungdomsdiabetes (vid debut ofta ung, men

Läs mer

SFOR-kurs Aspenäs herrgård 6 8 april 2011. Lars Öhberg, MD, PhD Norrlands Universitetssjukhus, Umeå

SFOR-kurs Aspenäs herrgård 6 8 april 2011. Lars Öhberg, MD, PhD Norrlands Universitetssjukhus, Umeå SFOR-kurs Aspenäs herrgård 6 8 april 2011 Lars Öhberg, MD, PhD Norrlands Universitetssjukhus, Umeå Ljud definieras som tryckvariationer i luft, vatten eller annat medium. Det mänskliga örat uppfattar

Läs mer

1.1 Tolka bifogat EKG (1 p). 1.2 Nämn två ytterligare tänkbara differentialdiagnoser? (2p) Sida 1 av 7

1.1 Tolka bifogat EKG (1 p). 1.2 Nämn två ytterligare tänkbara differentialdiagnoser? (2p) Sida 1 av 7 Du har fått AT-tjänst i Lycksele, där man har gemensam medicin och kirurgjour. Klockan 01.20, när du precis har somnat, blir du kallad till akuten. En 56- årig man har just anlänt med en halvtimmes anamnes

Läs mer

Diane huvudversion av patientkort och checklista för förskrivare 17/12/2014. Patientinformationskort:

Diane huvudversion av patientkort och checklista för förskrivare 17/12/2014. Patientinformationskort: Patientinformationskort: Detta läkemedel är föremål för utökad övervakning. Detta kommer att göra det möjligt att snabbt identifiera ny säkerhetsinformation. Du kan hjälpa till genom att rapportera de

Läs mer

En hjärtesak För dig som undrar över högt blodtryck

En hjärtesak För dig som undrar över högt blodtryck En hjärtesak För dig som undrar över högt blodtryck Den dolda folksjukdomen Har du högt blodtryck? Den frågan kan långt ifrån alla besvara. Högt blodtryck, hypertoni, är något av en dold folksjukdom trots

Läs mer

DJUP VENTROMBOS (DVT) LUCÍA FRANZINI

DJUP VENTROMBOS (DVT) LUCÍA FRANZINI DJUP VENTROMBOS (DVT) LUCÍA FRANZINI DVT Diagnostiseras hos 15.000-20.000 patienter årligen i Sverige (lungemboli ca 4.000 patienter). Båda tillstånden underdiagnostiseras. Fördelningen mellan könen är

Läs mer

Fastställt av: Dokumentet framtaget av: För revidering ansvarar: Dokumentet gäller till och med: Rutin för

Fastställt av: Dokumentet framtaget av: För revidering ansvarar: Dokumentet gäller till och med: Rutin för Linda ben Fastställt av: Dokumentet framtaget av: För revidering ansvarar: Dokumentet gäller till och med: 1 Linda Ben Svullna ben Orsaker: Vensystemet fungerar inte som det ska. Detta kan leda till venösa

Läs mer

Abdominal Aorta Aneurysm (AAA)

Abdominal Aorta Aneurysm (AAA) 1 Abdominal Aorta Aneurysm (AAA) Copyright the33 Den här artikeln behandla Abdominal Aorta Aneurysm i allmänt och även: ICD:10 (Sida 1) Epidemiologi (Sida 1-3) Etiologi och patogenes (Sida 3) Symptom (Sida

Läs mer

Vårens utskick Myokardscintigrafi, 5 fall

Vårens utskick Myokardscintigrafi, 5 fall Vårens utskick Myokardscintigrafi, 5 fall Vårens fall 5 myokardscintigrafier Ischemi? Infarkt? Vänsterkammarfunktion? Deltagande Ett Två Tre Fyra Fem Sju Nio Deltagande - antal enskilda svar per klinik

Läs mer

BMLV A, Fysiologisk undersökningsmetodik inom hjärta och kärl 7,5hp (prov 0100 Metodik hjärt/kärlundersökningar 2,5hp) Anita Hurtig-Wennlöf

BMLV A, Fysiologisk undersökningsmetodik inom hjärta och kärl 7,5hp (prov 0100 Metodik hjärt/kärlundersökningar 2,5hp) Anita Hurtig-Wennlöf Tentamen BMLV A, Fysiologisk undersökningsmetodik inom hjärta och kärl 7,5hp (prov 0100 Metodik hjärt/kärlundersökningar 2,5hp) Kurskod: BL1010 Kursansvarig: Siw Lunander Datum: 2013-05-03 Skrivtid: 3

Läs mer

MUN OCH SVALG. Inspektion av ansikte och hals (hudförändringar). Muskelfunktion (pareser) Patientens tal och andningsmönster (heshet, stridor)

MUN OCH SVALG. Inspektion av ansikte och hals (hudförändringar). Muskelfunktion (pareser) Patientens tal och andningsmönster (heshet, stridor) MUN OCH SVALG Inspektion av ansikte och hals (hudförändringar). Muskelfunktion (pareser) Patientens tal och andningsmönster (heshet, stridor) Vid inspektion av mun och svalg: God belysning samt spatel.

Läs mer

Karotisstenoser 30/1-13

Karotisstenoser 30/1-13 Karotisstenoser 30/1-13 Johan Sanner NR-kliniken CSK När skall vi utreda? Vilka skall vi behandla? Handläggning i praktiken Riksstrokedata 2011 Medelålder 76 år (K-d: 76 år, A: 78, T: 78) Män 73 år Kvinnor

Läs mer

LUNGEMBOLI. Kevin Wakabi Kompletterings utbildning för utländska läkare Karolinska Institutet

LUNGEMBOLI. Kevin Wakabi Kompletterings utbildning för utländska läkare Karolinska Institutet LUNGEMBOLI Kevin Wakabi Kompletterings utbildning för utländska läkare Karolinska Institutet EPIDEMIOLOGI DVT 150-200/100 000/år LE 20-60/100 000/år Mortalitet: 10-15/100 000 Yngre kvinnor +80år, 1/100/år

Läs mer

Del 3_9 sidor_22 poäng

Del 3_9 sidor_22 poäng _9 sidor_22 poäng Gun Karlsson är 74 år gammal, hon är änka och bor själv numera ensam utan någon kommunal hjälp. Hon har aldrig rökt eller druckit alkohol, tar inga läkemedel och känner sig vanligen väldigt

Läs mer

Landstingsstyrelsens förslag till beslut

Landstingsstyrelsens förslag till beslut FÖRSLAG 2009:13 1 (6) Landstingsstyrelsens förslag till beslut Motion 2007:9 av Mikael Sundesten (s) om införande av screening för bukaortaaneurysm Föredragande landstingsråd: Lars Joakim Lundquist Ärendet

Läs mer

Månadens fall April 2015

Månadens fall April 2015 Månadens fall April 2015 Bakgrund: Man född -43 som -94 insjuknat i aortadissektion typ- B ned till aortabifurkationen. Konservativt behandlad och kontrollerad med CT. Successiv aneurysmatisk vidgning

Läs mer

Konstruktion av mätinstrument för analys av aortas karaktäristiska impedans

Konstruktion av mätinstrument för analys av aortas karaktäristiska impedans Konstruktion av mätinstrument för analys av aortas karaktäristiska impedans Examensarbete, 30 hp Huvudhandledare: Anna Bjällmark Bihandledare: Anders Sahlén and Dennis Sturm Projektbeskrivning Vår grupp

Läs mer

Venös insufficiens duplexdiagnostik

Venös insufficiens duplexdiagnostik Venös insufficiens duplexdiagnostik Stefan Rosfors * Fysiologiska kliniken Södersjukhuset Stockholm EQUALIS användarmöte Fysiologisk kärldiagnostik 18 mars 2015 * Metodansvarig / konsultläkare för Ultraljud

Läs mer

Behandlingsriktlinjer höftartros

Behandlingsriktlinjer höftartros Ortopediska kliniken Version: 1.0 Skapad: 20120915 Reviderad: 20120915 Gäller tv, längst tom: 20141015 Ansvarig: Magnus Eneroth Författare: Lennart Sanzén Dokumentinnehåll: Behandlingsriktlinjer höftartros

Läs mer

Behandlingsriktlinjer höftartros

Behandlingsriktlinjer höftartros Ortopediska kliniken Version: 1.0 Skapad: 20120915 Reviderad: 20120915 Gäller tv, längst tom: 20141015 Ansvarig: Magnus Eneroth Författare: Lennart Sanzén Dokumentinnehåll: Behandlingsriktlinjer höftartros

Läs mer

För delegationerna bifogas dokument D043528/02 Annex.

För delegationerna bifogas dokument D043528/02 Annex. Europeiska unionens råd Bryssel den 8 mars 2016 (OR. en) 6937/16 ADD 1 TRANS 72 FÖLJENOT från: inkom den: 7 mars 2016 till: Komm. dok. nr: Ärende: Europeiska kommissionen Rådets generalsekretariat D043528/02

Läs mer

AV-fistel nyanlagd. Att handha och sticka. Antal sidor 4

AV-fistel nyanlagd. Att handha och sticka. Antal sidor 4 Utgåva 1 Ersätter BE7-04 Utformad av Margreth Johansson Uppdaterad av Helena Simon-Andersson AV-fistel nyanlagd. Att handha och sticka. Antal sidor 4 Giltighetstid 1 år fr.o.m. 2013-01-01 Innehållsansvarig

Läs mer

Medicinska kompressionsstrumpor

Medicinska kompressionsstrumpor Medicinska kompressionsstrumpor JOBST kompressionsstrumpor för alla tillfällen Enligt tysk standard RAL Varför JOBST kompressionsstrumpor? Problem med venerna? Friska ben har vener med glatta och elastiska

Läs mer

Kirurgi, 10 minuter + Anestesi 10 minuter

Kirurgi, 10 minuter + Anestesi 10 minuter Praktiskt Prov T8 VT 2014 Kirurgi, 10 minuter + Anestesi 10 minuter Bemanning En kirurg (=statist) + en anestesiolog Utrustning Kirurgi Stetoskop Blodtrycksmanschett Dopplerpenna + gel Papper och penna

Läs mer

Medicin B, Medicinsk temakurs 3, Tema Respiration/Cirkulation

Medicin B, Medicinsk temakurs 3, Tema Respiration/Cirkulation Omtentamen 2 T3 VT 2012 Medicin B, Medicinsk temakurs 3, Tema Respiration/Cirkulation Skrivningen består av följande frågor, fråga 1-4 rättas av MH, fråga 5-8 rättas av DD Fråga 1 Karl-Axel Pettersson...

Läs mer

Patientinformation vid anläggande av AV-fistel

Patientinformation vid anläggande av AV-fistel Patientinformation vid anläggande av AV-fistel - en nationell kartläggning Bakgrund Förändring av muskelfunktion i arm och hand efter AV-fisteloperation? Det som finns rapporterat är skillnader i handfunktion

Läs mer

JOBST. Allt du bör veta om venösa problem

JOBST. Allt du bör veta om venösa problem JOBST Allt du bör veta om venösa problem Bästa kund Bland den vuxna befolkningen i den västliga delen av världen antar man att 40 50% män och 50 55% kvinnor lider av sjukdom i venerna i benen* med alla

Läs mer

Claudicatio intermittens

Claudicatio intermittens medicinens abc läs mer Fullständig referenslista http://ltarkiv.lakartidningen.se ABC om Claudicatio intermittens LINN KORAEN, ST-läkare, doktorand, kärlkirurgiska kliniken, Karolinska universitetssjukhuset,

Läs mer

Gulamöte 2012. Aorta aneurysm och annan kärlkirurgi. Birgitta Sigvant Med doktor, Öl Sektionschef Kärlkirurgen Centralsjukhuset Karlstad

Gulamöte 2012. Aorta aneurysm och annan kärlkirurgi. Birgitta Sigvant Med doktor, Öl Sektionschef Kärlkirurgen Centralsjukhuset Karlstad Gulanmöte 2012 Aorta aneurysm och annan kärlkirurgi Birgitta Sigvant Med doktor, Öl Sektionschef Kärlkirurgen Centralsjukhuset Karlstad Birgitta Sigvant Gulamöte 2012 Kärlsektionen Dygnet runt jour, länsspecialitet

Läs mer

Hur högt är för högt blodtryck?

Hur högt är för högt blodtryck? Hur högt är för högt blodtryck? Hypertonigränser med olika mätmetoder HANDLÄGGNING AV HYPERTONI I PRIMÄRVÅRD DR DSK SSK BT x 3, ca 1 gg/v Medel-BT räknas ut 130-140/85-90 >=140/90 Åter om 1-2 år DSK SSK

Läs mer

efter knä- eller höftledsoperation

efter knä- eller höftledsoperation PA T I E N T I N F O R M A T I O N T I L L D I G S O M F ÅT T P R A D A X A efter knä- eller höftledsoperation Innehåll: Inledning 3 Vad är en blodpropp? 4 Behandling med Pradaxa 6 Ordlista 8 Doseringsanvisningar

Läs mer

Del 7_6 sidor_14 poäng

Del 7_6 sidor_14 poäng Del 7_6 sidor_14 poäng 62-årig kvinna med viss höftledsartros i övrigt väsentligen frisk. Hon kommer nu på mottagningsbesök pga att hon senaste halvåret haft tilltagande besvär av andfåddhet vid ansträngning.

Läs mer

c. Om man andas ut maximalt, är då lungorna helt tömda på luft? Motivera ditt svar! (1 poäng)

c. Om man andas ut maximalt, är då lungorna helt tömda på luft? Motivera ditt svar! (1 poäng) 1. Nisse (62) har rökt sedan han var i tonåren, och inte så lite: upp till 20 cigaretter per dag. På sistone har han börjat märka att han blir ansträngd när han är ute och går, och att han har svårt att

Läs mer

Goda råd vid infektion. En liten guide om hur du som är 65 år och äldre tar hand om din hälsa och dina infektioner

Goda råd vid infektion. En liten guide om hur du som är 65 år och äldre tar hand om din hälsa och dina infektioner Goda råd vid infektion En liten guide om hur du som är 65 år och äldre tar hand om din hälsa och dina infektioner Bästa tiden att plantera ett träd var för tjugo år sedan, den näst bästa tiden är nu Information

Läs mer

Artärer de ådror som för syresatt blod från lungorna ut i kroppen.

Artärer de ådror som för syresatt blod från lungorna ut i kroppen. Pressmaterial Ordlista Ablation en metod för behandling av förmaksflimmer som innebär att läkaren går in med en kateter från ljumsken till hjärtat och på elektrisk väg försöker häva störningen i hjärtats

Läs mer

Urban Säfwenberg Akutsjukvården Akademiska sjukhuset

Urban Säfwenberg Akutsjukvården Akademiska sjukhuset Urban Säfwenberg Akutsjukvården Akademiska sjukhuset Djup Ventrombos 150-200 /100 000 Vanligare hos män än kvinnor ( 1,2:1) Mortalitet : 21% inom 1 år ( VTE= riskmarkör) Lungembolirisk: 10-15% 15% med

Läs mer

PATIENTINFORMATIONSHÄFTE. Endovaskulära stentgraft: Ett sätt att behandla bukaortaaneurysm

PATIENTINFORMATIONSHÄFTE. Endovaskulära stentgraft: Ett sätt att behandla bukaortaaneurysm PATIENTINFORMATIONSHÄFTE Endovaskulära stentgraft: Ett sätt att behandla bukaortaaneurysm Innehåll Inledning 1 Bukaortans anatomi 3 Vad är ett aneurysm? 4 Vilka symptom förknippas med 5 Vilka riskfaktorer

Läs mer