Perifer cirkulation T3

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Perifer cirkulation T3"

Transkript

1 Sida 1 av 6 Institutionen för Medicin och Hälsa Avdelningen för kardiovaskulär medicin/klinisk Fysiologi Hälsouniversitetet i Linköping C.Lassvik /mod /EF TL IE modifierad / IE Perifer cirkulation T3 Under laborationen demonstreras och diskuteras mer avancerad klinisk fysiologisk metodik för att noninvasivt diagnosticera sjukdomar i perifera kärl. Både arteriella och venösa sjukdomar kommer att tas upp. 1-2 studenter/basgrupp kommer att få agera demonstrationspatient. (Kräver avklädning av benen) NONINVASIV ARTÄRUTREDNING Patienter med riskfaktorer som rökning, diabetes, lipidrubbningar och hypertoni har ökad benägenhet för arterioskleros, framför allt i koronarkärl, karotiskärl och i benens kärl. Nedre extremitetens artärer är en vanlig lokalisation för arterioskleros. Ofta drabbas artärerna i låret först. I övrigt kan aorta liksom a. iliaca och underbenets artärer drabbas. Symtom: 1. Claudicatio intermittens. Den arbetande muskulaturen får inte tillräckligt med syrgas, metaboliter ansamlas och ischemisk smärta uppstår. Patienten börjar ofta halta, vilket gett tillståndet namnet claudicatio intermittens (tillfällig hälta). 2. Kritisk ischemi. Vid lågt artärtryck och blodflöde kan ischemin ge vilobesvär i form av smärta, dålig sårläkning och ischemiska sår perifert i benen. Man kan dessutom få trycknekroser på hälen och mellan tårna, särskilt vid diabetes med neuropati. Klinisk fysiologisk metodik ger god möjlighet att diagnosticera såväl artär- som vensjukdomar. Den primära diagnostiken baseras dock på anamnes och enkel fysikalisk diagnostik med pulspalpation och användning av stetoskop, blodtrycksmanschett och undersökning med penndoppler, vilket alltså kan utföras på t.ex. vårdcentraler och olika specialistmottagningar (ex. diabetes-, hud- och kärlmottagningar). När patienten kommer till fysiologiska kliniken ("klinfys") är val av undersökningsmetod beroende av frågeställning. Frågeställning Metod 1. Finns klinisk artärsjukdom? Anamnes, palpation, auskultation, mätning av ankeltryck. Denna bedömning bör kunna göras på VC och mottagningar. 2. Finns tecken på tidig artärsjukdom? Bedömning av kärlväggen (intima-mediatjocklek, plack, endotelfunktion) kräver avancerad apparatur (ultraljud, s.k. Duplexundersökning). 3. Kan stenos lokaliseras? Duplex, med mätning av blodflödets hastighet i och före en stenos. 4. Kan stenos graderas? En 50% diameterreduktion ( 75% areareduktion) ger en fördubbling av hastigheten = 50% stenos. En 75% diameterreduktion( 90% areareduktion) ger 4 ggr så snabb hastighet= 75% stenos

2 Sida 2 av 6 5. Bedöma funktion Gångprov, kan göras för differentialdiagnostik: Exempelvis för att avgöra betydelsen av iliacastenos för subjektiva besvär, eller vid spinal stenos eller höftbesvär. Max gångsträcka, symptomatologi, ankeltryck före och efter arbete bedöms. 6. Bedöma prognos Tåtryck kan användas för bedömning av om ett sår har förutsättningar för att läka vid t.ex. infektion eller osteit. Tåtryck <30 mm Hg + sparsamt med kapillärer = sannolikt dålig prognos. 7. Ge underlag till terapi Medicinsk behandling: t.ex. profylax, träning (reducera blodtryck, sänka lipider, gångträning). Kirurgi / motsvarande: t.ex. trombendartärectomi (TEA), ballongdilatation (PTA=perkutan transluminal angioplastik) eller bypasskirurgi. 8. Belysa naturalförlopp Tryck, duplex, gångprov mm 9. Belysa effekt av terapi Tryck, duplex, gångprov mm Utredningsgången blir alltså följande: Besvara frågan om det föreligger artärsjukdom, ange nivån (lokalisationen) på förändringen, ange graden på förändringen samt ev. objektivvisera graden av funktionsinskränkning. Metoder 1. Pulsationer Palpation av a. radialis, bukaorta, a. femoralis, a. poplitea, a. tibialis posterior, a. dorsalis pedis. Digitografi eller pulspletysmografi Innebär att man registrerar pulsationerna i fingrar eller tår med en av följande metoder: Trådtöjningsgivare (strain gauge), vilken visar ändringar i omkretsen i ett segment. Fotocell (fotopletysmograf) som mäter reflektionen av ljus som sänds in i vävnaden. Variationer som registreras med båda dessa metoder beror av blodfyllnadsgraden i vävnaden. Digitogrammet (pulskurvan) som uppkommer kan bedömas på olika sätt (se fig 1). Det mest använda är att mäta inklinationstiden (IT), i praktiken tangenten på lutningen, uttryckt som den tid det tar för kurvan att stiga, IT är känslig för tidig arterioskleros. Propagationstiden (PT) anger tiden från EKG till start på kurvan och är alltså känsligt för sidoskillnader. Den är inte speciellt användbar för tidigdiagnostik och används sällan i rutindiagnostik. Digital pulspletysmografi Bild : Perifer cirkulation Pernow m.fl.

3 Sida 3 av 6 2. Segmentell tryckmätning Segmentell blodtrycksmätning innebär att blodtrycket mäts på olika nivåer, t.ex. lår-, ankel- och tånivå med hjälp av lämplig manschett (bredd = minst 40 % av omkretsen) och lämplig givare (Doppler, fotocell, trådtöjningsgivare) distalt om manschetten. Oftast används penndoppler vid mätning av låroch ankeltryck och trådtöjningsgivare vid mätning av stortåtryck. Om blodtrycket på ankelnivå är lägre än i överarmen finns sannolikt betydelsefull artärstenos proximalt om ankeln. I stortån är trycket vanligen något lägre än i ankeln, dock högst 50 mm Hg. Tryckfall mellan ankel och tå kan innebära att det finns distala artärstenoser (vad-fot) men kan också bero på att de stora artärerna på ankelnivå är stela (mediaskleros). Om det finns tryckfall redan på låret brukar det finnas stenoser i lilla bäckenet eller proximalt på låret. Ankeltryck över 50 mm Hg Innebär vanligen att det inte föreligger någon kritisk perifer ischemi med risk för gangrän. Bör dock värderas med försiktighet eftersom ett stelt kärl kan ge falskt höga tryck. Ger därför ingen säker information om trycknivån hos diabetiker och äldre individer. Ankeltyck under 50 mm Hg Ger stark misstanke om kritisk ischemi. Stortåtryck över 30 mm Hg Sannolikt ingen kritisk ischemi. Stortåtryck under 30 mm Hg Definition på critical limb index (CLI). I enstaka fall kan man finna låga tryck hos patienter utan klinisk ischemi. 3. Flödesbedömning med enkel Doppler Dopplereffekten utnyttjas i ultraljudsutrustningar för att detektera rörelser som blodflöde. Skillnaden i frekvens på insänt ljud och reflekterat ljud blir en hörbar signal. Den kan presenteras på olika sätt där penndopplern är den enklaste formen. Genom att lyssna på flödesljudet kan man bedöma om flödet är normalt eller ej. I ett normalt elastiskt kärl finns både fram- och återflöde i systole (se, fig. 2.). Återflödet, som är mycket kortvarigt, beror på den perifera resistensen, som i ett perifert kärl vanligen är hög. Om det finns sänkt perifer resistens (ex. hjärnan, njurarna, vid infektion i en extremitet) försvinner backflödet och det diastoliska flödet blir förhöjt (jämför en arteriovenös fistel eller en ductus arteriosus). Följande typsignaler kan registreras: I ett normalt kärl, med hög perifer resistens finns flerkomponentsljud, 2-3 toner, (komponenter), som på registreringen har flödesriktning framåt, bakåt, framåt. Vid artärstenos försvinner oftast den negativa fasen. OBS, detta sker även vid sänkt perifer resistens. På kurvan ser man dessutom oftast att lutningen på kurvan minskar och högsta flödeshastigheten som kan registreras minskar då också distalt om stenosen. Om man lyssnar i en stenos hör man ökad flödeshastighet, ljudet blir visslande, komponenterna försvinner. Efter stenosen hörs ett turbulent ljud. Efter några cm lugnar blodströmmen ner sig. Av ljudbilden kan man få en uppfattning om hur tät stenosen är. Om ljudet ett par cm nedströms blir normalt igen var stenosen sannolikt mindre än 50% av kärlets diameter. Bild : Perifer cirkulation Pernow m.fl. Vid tätare stenos, eller flera stenoser i rad, förändras oftast flödet nedom stenosen = enkomponentsljud, sänkt max-flöde etc. Vid kraftigt blodrycksfall blir flödet mer eller mindre kontinuerligt, med lågt maxflöde p.g.a. dämpad flödesprofil och högt diastoliskt flöde pga sänkt perifer resistens. Om hastigheten i stenosen är hög är stenosen sannolikt betydande.

4 Sida 4 av 6 4. Duplex (ultraljudsbild + Doppler) Med ultraljud kan man också göra en tvådimensionell bild (2D-bild) av kärlen och omkringliggande vävnaden. Eftersom man använder en hög frekvens på ultraljudssignalen (5-10 MHz) får man en god upplösning i bilden så att man kan se små väggförändringar, t.ex. arteriomatösa plaque, väggförtjockning mm. I mer avancerade utrustningar kan dopplersignalen, förutom att presenteras som ljud, också kodas i olika färger för olika hastigheter s.k. färgdoppler. När en 2D-bild av vävnaden kombineras med färgdopplern får man en s.k. duplexbild (duplex=två). Ytterligare ett sätt att presentera sin dopplerregistrering är med s.k. spektraldoppler där man grafiskt visar signalens frekvensinnehåll omräknat till hastigheter på y axeln och tiden på x-axeln. Denna signal registrerar man för en bestämd punkt i en duplexbild t.ex. där man ser med färgdopplern att hastigheterna är höga. 5. Flödeshastigheter Med modern Doppler kan alltså blodflödets hastighet mätas exakt. Den maximala systoliska flödeshastigheten i normala perifera artärer varierar något, men är ofta i storleksordningen 0,5 1 m/s. Är hastigheten det dubbla tyder det på en förträngning där diametern minskat med ca 50% (arean minskar då med 75%). Om hastigheten ökar 3-4 ggr är stenosgraden 75% (areaminskning 90%)= tät stenos. Duplextekniken är mycket bra vid stenoser över 50 % och ocklusion. Tekniken ger en bättre uppfattning om hemodynamiken än vad man får vid angiografi, men för morfologisk diagnostik, t.ex. vid ställningstagande till operation, kompletteras duplexundersökning ofta med angiografi. Orsaken till att duplex successivt ersätter angiografi vid bedömning av kärlsjukdom i både artärer och vener beror på att metoden är skonsam för patienten samt smidig och informativ för användaren. Carotisartärerna Kärlen ligger ytligt och är lätta att undersöka med högupplösande ultraljud. Väggtjocklek och väggrörelse kan mätas på ett exakt sätt. Plack- och stenosbedömning kan göras med stor noggrannhet. Höggradig stenos anses föreligga vid en topphastighet i stenosen på minst 2,5-3 m/s vilket motiverar att patienten övervägs för kärlkirurgi. Vid carotisstenos får man oftast tillräcklig information av en duplexundersökning för att utföra operation utan angiografi. I dag används TEA som operationsteknik, i framtiden blir det ev. PTA och stent (ett fjädrande metallnät som läggs in i kärlet). Bukaortaaneurysm För bedömning och uppföljning av bukaortaaneurysm är Duplex en lämplig metod. Iliacaartärerna Dessa ligger på varierande djupt beroende på bukfettets tjocklek. Ofta kan man med Duplex göra en god bedömning av communis och externa. Denna bedömning är oftast fullt tillräcklig inför PTA med stentinläggning vilket görs i dessa kärl vid höggradig stenos (4* hastighetsökning).

5 Sida 5 av 6 Femoralisartärerna En stenos nedanför ljumsken åtgärdas ofta inte, utan patienten får gångträna, sluta röka mm. Höggradiga förändringar kan opereras med konstgjorda eller naturliga (kroppsegna) grafter. Korta stenoser kan PTA-behandlas men p.g.a. dåliga långtidsresultat avvaktar man oftast om det endast föreligger en claudicatio. Vid ställningstagande till lång bypasskirurgi mellan ljumske och vadkärlen kan duplex vara tillräckligt, men angiografi används fortfarande flitigt. Vid kritisk ischemi kan man göra venbypass, t.ex. saphena magna (in situ eller reverserad) mellan ljumske och knä s.k. femoro-popliteal by pass. Vid höggradiga förändringar i vaden kan man göra femorodistal bypass, t.ex. till a dorsalis pedis. På fysiologiska kliniken görs regelbundna kontroller av vengraft ( mån efter operation). 6. Flöden Det går att beräkna flödet i ett kärl utifrån flödeshastigheter uppmätta vid en dopplerundersökning med formeln medelflödeshastighet x area. Denna metodik ger ungefärliga mätvärden och är lätt att använda i rutinen. Flödet kan också mätas mera exakt med ocklusionspletysmografi. Man stänger av det venösa avflödet i en extremitet med en manschett och mäter arteriellt inflöde med t.ex. en trådtöjningsgivare. Detta görs vanligen endast på särskild indikation, t.ex. forskning. Metoden är användbar för att mäta såväl viloblodflöde som maximal inflödeskapacitet, t.ex. pre- och postoperativt, i samband med sympatikusblockad mm. 7. Gångprov Gångprov utförs på rullande matta med en viss hastighet, t.ex. 1m/s och en successivt ökande lutning till maximalt 12º. Symtom under gång bedöms och tryckfall på ankelnivå mäts efter arbetet. OBS! att maximalt gångprov ofta ger tryckfall på ankelnivå även hos kärlfriska individer. Submaximalt gångprov skall dock ej ge tryckfall hos friska. Inom klinisk fysiologi används i dag gångprov mest vid misstanke på coarctation i aorta men sällan för bedömning av claudicatiopatienter där duplex ger tillräcklig information. I de fall testen ändå görs på claudicatiopatienter utförs det ofta som fullständigt arbetsprov med EKG kopplat därför att patienter med artärsjukdom i benen inte sällan samtidigt har angina pectoris alt. EKG-mässig koronarinsufficiens. Gångprov används däremot regelbundet av sjukgymnaster för att följa upp effekter av gångträning.

6 Sida 6 av 6 NONINVASIV UTREDNING AV VENER 1. Trombosdiagnostik Tromboembolisk sjukdom är vanlig och svår att diagnosticera kliniskt. Hos polikliniska patienter med besvär i form av värk, svullnad, rodnad (= inflammation) i benen visar sig ca 50% av fallen ha en djup ventrombos (DVT) som orsak till detta. Tillgängliga diagnostiska metoder är framför allt flebografi (en röntgenkontrastmetod) och ultraljudsmetodik. I den senare använder man en kombination av bild, färgdoppler s.k. färgduplex och spektraldoppler. Flera olika diagnostiska kriterier används vid trombosdiagnostik med duplexteknik. Den viktigaste är att det vid trombos blir omöjligt att komprimera venen helt med proben (=ultraljudsgivaren, fig 3 nedan). I stora vener ser man ofta tromben tydligt, och man ska då komprimera försiktigt för att ej riskera embolism. Med färgdoppler ser man ofta ett randflöde kring tromben. I de stora venerna är diagnostiken oftast lätt, medan trombosdiagnostik i små vener inklusive muskelvenerna kräver en hel del vana. Fig. 3 Påvisande av ventrombos genom tryck med ultraljudsgivaren. Venen visualiseras i tvärsnitt, varefter ett lätt tryck utövas med givaren. Den normala venen kollaberar lätt (A), medan den trombotiska venen inte kan tryckas ihop (B). 2. Venös insufficiens Vid kronisk venös insufficiens råder ett högt tryck i benets vener, eftersom de skadade venklaffarna inte förmår att hindra reflux av blodet i perifer riktning. Det höga ventrycket kan medföra ödem och besvär i form av tryckkänsla, värk mm. Vid stor venös insufficiens kan man se utveckling till venösa bensår. För att undersöka insufficiensen i en vad komprimerar man venen (vaden) distalt om mätstället, antingen manuellt eller med en manschett. Kompressionen ger ett flöde i proximal riktning, som vid venös insufficiens efterföljs av reflux. Flödet kan registreras med antingen pulsad Doppler eller färgdoppler och graderas med hjälp av färgintensitet och/eller volymflöde, eller maximal flödeshastighet. På låret kan men framkalla patologisk reflux genom att patienten krystar (en Valsalvamanöver).

Kärlkirurgi. Jonas Malmstedt

Kärlkirurgi. Jonas Malmstedt Kärlkirurgi Jonas Malmstedt Kärlkirurgi i Stockholm Karolinska SöS Kärljouren Perifer angiojour Tre stora patientgrupper Benartärsjukdom Förträngning av halspulsådern Pulsåderbråck +Kärltillgång för bloddialysbehandling,

Läs mer

BLODTRYCK OCH PERIFER CIRKULATION

BLODTRYCK OCH PERIFER CIRKULATION Institutionen för Medicin och Hälsa M. Krants 020314 Avdelningen för kardiovaskulär medicin/klinisk fysiologi Hälsouniversitetet Linköping modif. 050602/IE, EF, TL moidf. 100122/IE EF BLODTRYCK OCH PERIFER

Läs mer

Kärlsjuka och sår vad gör vi när kärlen inte fungerar?

Kärlsjuka och sår vad gör vi när kärlen inte fungerar? Kärlsjuka och sår vad gör vi när kärlen inte fungerar? Lena Blomgren Överläkare, med dr Kärlkirurgiska kliniken Karolinska Universitetssjukhuset Stockholm Ben- och fotsår behöver först och främst en diagnos

Läs mer

Studiehandledning delkurs kärlkirurgi T8 (hämtas från www.gul.gu.se )

Studiehandledning delkurs kärlkirurgi T8 (hämtas från www.gul.gu.se ) 1 Studiehandledning delkurs kärlkirurgi T8 (hämtas från www.gul.gu.se ) Innehåll Kursbeskrivning. 1 Lärandemål...... 2 Former för bedömning och kriterier för godkänt.... 3 Litteraturlista.. 3 Kontaktinformation.....

Läs mer

Varicer- åderbråck Anna Holm Sieppi Produktchef/ leg sjuksköterska 1

Varicer- åderbråck Anna Holm Sieppi Produktchef/ leg sjuksköterska 1 Varicer- åderbråck Anna Holm Sieppi Produktchef/ leg sjuksköterska 1 Program Hur fungerar cirkulationen i kroppen? Vad är åderbråck? Symptom Riskfaktorer Prevention Prevalens Behandling 2 Varicer åderbråck

Läs mer

Coarctatio aortae. GUCH-kurs Lund 2012-10-05 Niels Erik Nielsen Kardiologiska kliniken US Linköping

Coarctatio aortae. GUCH-kurs Lund 2012-10-05 Niels Erik Nielsen Kardiologiska kliniken US Linköping Coarctatio aortae GUCH-kurs Lund 2012-10-05 Niels Erik Nielsen Kardiologiska kliniken US Linköping 31-årig kvinna med känt lätt för högt BT sedan 20-års ålder Bröstsmärtor Coarctatio aortae allmänt Generaliserad

Läs mer

Kompetensbeskrivning. Specialiteten kärlkirurgi karaktäriseras av

Kompetensbeskrivning. Specialiteten kärlkirurgi karaktäriseras av Kompetensbeskrivning Specialiteten kärlkirurgi karaktäriseras av kunskaper och färdigheter i handläggning av sjukdomar och skador som engagerar kroppens samtliga blodkärl utanför hjärta och hjärna och

Läs mer

Blodkärlsundersökning Arteriografi

Blodkärlsundersökning Arteriografi Blodkärlsundersökning Arteriografi Patientinformation Undersökningen visar förekomst och grad av åderförkalkning (atheroskleros och annan artärstelhet) i just Dina blodkärl. Atheroskleros anses orsaka

Läs mer

Blodkärlsundersökning Arteriografi

Blodkärlsundersökning Arteriografi Blodkärlsundersökning Arteriografi Omfattande hjärt-kärlriskanalys på endast 3 minuter Genombrott inom tidig diagnostik av atheroskleros Arteriografundersökningen (liknar en vanlig blodtrycksmätning) undersöker

Läs mer

Diabetesfoten. Diabetesfoten. Angiopati. Neuropati. Diabetes. Claudicatio - Gangrän. Makro. Mikro

Diabetesfoten. Diabetesfoten. Angiopati. Neuropati. Diabetes. Claudicatio - Gangrän. Makro. Mikro Diabetesfoten Diabetesfoten Björn Lundin, doc, öl Verksamhetsområde (VO) Bild och Funktion (BoF) Skånes universitetssjukhus, Lund Diabetes Typ 1 Insulinkrävande / Ungdomsdiabetes (vid debut ofta ung, men

Läs mer

Benartärsjukdom Bakgrund, klinik och konservativ behandling

Benartärsjukdom Bakgrund, klinik och konservativ behandling Benartärsjukdom Bakgrund, klinik och konservativ behandling Gun Jörneskog Karolinska Institutet Danderyd Hospital Stockholm Namn Efternamn 18 mars 2013 1 Benartärsjukdom (PAOD) PAOD ökar med åldern; hög

Läs mer

Medicinska kompressionsstrumpor

Medicinska kompressionsstrumpor Medicinska kompressionsstrumpor JOBST kompressionsstrumpor för alla tillfällen Enligt tysk standard RAL Varför JOBST kompressionsstrumpor? Problem med venerna? Friska ben har vener med glatta och elastiska

Läs mer

BMLV A, Fysiologisk undersökningsmetodik inom hjärta och kärl 7,5hp (prov 0100 Metodik hjärt/kärlundersökningar 2,5hp) Anita Hurtig-Wennlöf

BMLV A, Fysiologisk undersökningsmetodik inom hjärta och kärl 7,5hp (prov 0100 Metodik hjärt/kärlundersökningar 2,5hp) Anita Hurtig-Wennlöf Tentamen BMLV A, Fysiologisk undersökningsmetodik inom hjärta och kärl 7,5hp (prov 0100 Metodik hjärt/kärlundersökningar 2,5hp) Kurskod: BL1010 Kursansvarig: Siw Lunander Datum: 2013-05-03 Skrivtid: 3

Läs mer

SFOR-kurs Aspenäs herrgård 6 8 april 2011. Lars Öhberg, MD, PhD Norrlands Universitetssjukhus, Umeå

SFOR-kurs Aspenäs herrgård 6 8 april 2011. Lars Öhberg, MD, PhD Norrlands Universitetssjukhus, Umeå SFOR-kurs Aspenäs herrgård 6 8 april 2011 Lars Öhberg, MD, PhD Norrlands Universitetssjukhus, Umeå Ljud definieras som tryckvariationer i luft, vatten eller annat medium. Det mänskliga örat uppfattar

Läs mer

Diane huvudversion av patientkort och checklista för förskrivare 17/12/2014. Patientinformationskort:

Diane huvudversion av patientkort och checklista för förskrivare 17/12/2014. Patientinformationskort: Patientinformationskort: Detta läkemedel är föremål för utökad övervakning. Detta kommer att göra det möjligt att snabbt identifiera ny säkerhetsinformation. Du kan hjälpa till genom att rapportera de

Läs mer

Karotisstenoser 30/1-13

Karotisstenoser 30/1-13 Karotisstenoser 30/1-13 Johan Sanner NR-kliniken CSK När skall vi utreda? Vilka skall vi behandla? Handläggning i praktiken Riksstrokedata 2011 Medelålder 76 år (K-d: 76 år, A: 78, T: 78) Män 73 år Kvinnor

Läs mer

P R I M Ä R V Å R DE N

P R I M Ä R V Å R DE N PRIMÄRVÅRDEN SKARABORG Bensår 2006-2007 INNEHÅLL DEL I ORGANISATION... Sida INLEDNING... 4 Definitioner...4 Problemets storlek...4 Kostnader...5 Sammanfattning...5 Vårdprogrammets målsättning...5 Effekter...5

Läs mer

CT-DIAGNOSTIK AV AKUT AORTASJUKDOM. AGNETA FLINCK Med.dr, Öl. Thoraxradiologiska sektionen SU/Sahlgrenska Göteborg

CT-DIAGNOSTIK AV AKUT AORTASJUKDOM. AGNETA FLINCK Med.dr, Öl. Thoraxradiologiska sektionen SU/Sahlgrenska Göteborg CT-DIAGNOSTIK AV AKUT AORTASJUKDOM AGNETA FLINCK Med.dr, Öl. Thoraxradiologiska sektionen SU/Sahlgrenska Göteborg Akuta aorta syndromet Aorta dissektion Intramuralt hematom (IMH) 5-20 % Penetrerande arteriosklerotiskt

Läs mer

a) Redogör översiktligt för mekanismerna för denna typ av koagulation. (3p)

a) Redogör översiktligt för mekanismerna för denna typ av koagulation. (3p) Tentamen 1 i Resp/Cirk, T3, 7 juni 2013. Maxpoäng: 66,5 Gräns för godkänt: 65% av maxpoängen, = 43 Inga hjälpmedel. Lycka till! I. Hemostas 1) Du ska göra ett projekt hos en forskargrupp som studerar mekanismerna

Läs mer

Hörnsten i klinisk fysiologi och kardiologisk diagnostik. Fysiologkliniker Kardiologkliniker Utförs på mindre enheter inom medicinkliniken

Hörnsten i klinisk fysiologi och kardiologisk diagnostik. Fysiologkliniker Kardiologkliniker Utförs på mindre enheter inom medicinkliniken Arbetsprov Hörnsten i klinisk fysiologi och kardiologisk diagnostik Fysiologkliniker Kardiologkliniker Utförs på mindre enheter inom medicinkliniken Varför? Bröstsmärta är mycket svårt att värdera Täta

Läs mer

Klaudikation, kritisk ischemi och livskvalitet

Klaudikation, kritisk ischemi och livskvalitet Klaudikation, kritisk ischemi och livskvalitet Michael Luther Aterosklerosen hör till de finländska folksjukdomar som belastar sjukvården med höga kostnader. Valet av vårdmetod för sjukdomen beror i första

Läs mer

Claudicatio intermittens

Claudicatio intermittens medicinens abc läs mer Fullständig referenslista http://ltarkiv.lakartidningen.se ABC om Claudicatio intermittens LINN KORAEN, ST-läkare, doktorand, kärlkirurgiska kliniken, Karolinska universitetssjukhuset,

Läs mer

Viktig information att känna till före förskrivning av sevelamerkarbonat. Information till förskrivande läkare

Viktig information att känna till före förskrivning av sevelamerkarbonat. Information till förskrivande läkare Denna information är framtagen för att förtydliga de riskfaktorer som förknippas med användning av sevelamerkarbonat. Därför bör följande särskilt uppmärksammas: Riskfaktorer för och förebyggande av komplikationer

Läs mer

Medicin B, Medicinsk temakurs 3, Tema Respiration/Cirkulation

Medicin B, Medicinsk temakurs 3, Tema Respiration/Cirkulation Omtentamen 2 T3 VT 2012 Medicin B, Medicinsk temakurs 3, Tema Respiration/Cirkulation Skrivningen består av följande frågor, fråga 1-4 rättas av MH, fråga 5-8 rättas av DD Fråga 1 Karl-Axel Pettersson...

Läs mer

Perifera artärsjukdomar

Perifera artärsjukdomar Ändrad 2015-03-04, s 398 och s 403. Hjärta Kärl 393 Anders Gottsäter, Kärlkliniken, Skånes universitetssjukhus, Malmö Thomas Mätzsch, Kärlenheten, Skaraborgs Sjukhus Skövde, Skövde Hans Thulesius, Vårdcentralen

Läs mer

Höftprotes. Höftfraktur som opererats med höftprotes ( främre snitt ) Patientinformation från CKOC/ortopedkliniken/Linköping

Höftprotes. Höftfraktur som opererats med höftprotes ( främre snitt ) Patientinformation från CKOC/ortopedkliniken/Linköping Höftprotes Patientinformation från CKOC/ortopedkliniken/Linköping Höftfraktur som opererats med höftprotes ( främre snitt ) Vad är en höftfraktur? Med höftfraktur menas ett brott i övre delen av lårbenet.

Läs mer

OBS! Ange svaren för respektive område på separata skrivningspapper.

OBS! Ange svaren för respektive område på separata skrivningspapper. BMLV A, Fysiologisk undersökningsmetodik inom neuro och rörelse Kurskod: BL1013 Kursansvarig: Maria Fernström Datum: 2015 03 27 Skrivtid: 4 timmar Totalpoäng: 60p EEG 15p Neurografi 11p Evoked potentials

Läs mer

Fall med LQTS. Figure 3. Representative morphologic changes in the 5 leads of ECGs during exercise in patients with LQT1 (A) and LQT2 (B).

Fall med LQTS. Figure 3. Representative morphologic changes in the 5 leads of ECGs during exercise in patients with LQT1 (A) and LQT2 (B). Fall HT 2014 Fall 1 Fall med LQTS Indikationer för arbetsprov vid LQTS -Arbetsprov kan avmaskera fall av misstänkt LQT 1 eller 2. -Uppföljning av betablockerande medicinering för att utvärdera om adekvat

Läs mer

efter knä- eller höftledsoperation

efter knä- eller höftledsoperation PA T I E N T I N F O R M A T I O N T I L L D I G S O M F ÅT T P R A D A X A efter knä- eller höftledsoperation Innehåll: Inledning 3 Vad är en blodpropp? 4 Behandling med Pradaxa 6 Ordlista 8 Doseringsanvisningar

Läs mer

Så går en dialys till - följ med till Pildammsdialysen i Malmö

Så går en dialys till - följ med till Pildammsdialysen i Malmö Så går en dialys till - följ med till Pildammsdialysen i Malmö Varför behöver man dialys? Dialys är en behandling som man får när njurarna helt eller till största delen har slutat att fungera. Njurarnas

Läs mer

Om högt blodtryck. Vad är blodtryck. Vad är högt blodtryck?

Om högt blodtryck. Vad är blodtryck. Vad är högt blodtryck? Om högt blodtryck Vad är blodtryck Blodtrycket är det tryck som uppstår i blodkärlen när blodet drivs från hjärtat ut i kroppen och sedan tillbaka till hjärtat. Högt blodtryck gör att åderförfettningen

Läs mer

Efter genomförd laboration förväntas du kunna redogöra för följande:

Efter genomförd laboration förväntas du kunna redogöra för följande: 3. LABORATION BLODTRYCK & AUSKULTATION Introduktion Efter genomförd laboration förväntas du kunna redogöra för följande: Auskultation vid auskultation identifiera I:a och II:a tonerna var man vanligen

Läs mer

Bilaga III. Ändringar till relevanta avsnitt i produktresumén och bipacksedeln

Bilaga III. Ändringar till relevanta avsnitt i produktresumén och bipacksedeln Bilaga III Ändringar till relevanta avsnitt i produktresumén och bipacksedeln 38 PRODUKTRESUMÉ 39 Avsnitt 4.1 Terapeutiska indikationer [De nuvarande godkända indikationerna ska tas bort och ersättas med

Läs mer

Konstgjorda blodkärl PULSÅDERBRÅCK

Konstgjorda blodkärl PULSÅDERBRÅCK Konstgjorda blodkärl Conny Arnerlöv docent, kärlkirurg Institutionen för kirurgisk och perioperativ vetenskap Konstgjorda blodkärl, graft, används i olika delar av kroppen och av i huvudsak två skäl: För

Läs mer

Norrtälje är värdkommun för Tiohundraprojektet, ett unikt samarbete med Stockholms läns landsting inom hälsa, sjukvård och omsorg.

Norrtälje är värdkommun för Tiohundraprojektet, ett unikt samarbete med Stockholms läns landsting inom hälsa, sjukvård och omsorg. Riktlinje Utgåva 2 Antal sidor 3 Dokumentets namn Fotsjukvård Utfärdare/handläggare Anne Hallbäck Medicinskt ansvarig sjuksköterska Datum 110118 Reviderad 130808 FOTSJUKVÅRD Stockholms läns landsting och

Läs mer

Akut Hälseneruptur Bakgrund: Symtom: Skademekanism

Akut Hälseneruptur Bakgrund: Symtom: Skademekanism Akut Hälseneruptur Bakgrund: Akut hälseneruptur drabbar 90 % män, vanligen i medelåldern. 90 % uppkommer i samband med idrottsutövning, som racket sport och lagidrotter med boll. En annan grupp är över

Läs mer

PATIENTINFORMATION RYGGMÄRGSSTIMULERING VID SVÅR KÄRLKRAMP

PATIENTINFORMATION RYGGMÄRGSSTIMULERING VID SVÅR KÄRLKRAMP PATIENTINFORMATION RYGGMÄRGSSTIMULERING VID SVÅR KÄRLKRAMP Innehåll Smärta i bröstet 4 Att behandla kärlkramp 5 Ryggmärgsstimulering vid svår kärlkramp 6 Teststimulering och implantation 7 Hur ska jag

Läs mer

MC2050, Medicin avancerad nivå, Akut och Prehospitalmedicin, 15hp Tentamen del 2, prov 0400. Kursansvarig: Per Odencrants

MC2050, Medicin avancerad nivå, Akut och Prehospitalmedicin, 15hp Tentamen del 2, prov 0400. Kursansvarig: Per Odencrants MC2050, Medicin avancerad nivå, Akut och Prehospitalmedicin, 15hp Tentamen del 2, prov 0400. Kursansvarig: Per Odencrants Datum: 2015 01 16 Skrivtid: 4 timmar Totalpoäng: 55. Kardiologi, fråga 1, 7p. Infektioner,

Läs mer

a. Vilken ålderskategori brukar drabbas av detta tillstånd? (0,5p) b. Förklara en tänkbar sjukdomsmekanism vid primär hypertoni.

a. Vilken ålderskategori brukar drabbas av detta tillstånd? (0,5p) b. Förklara en tänkbar sjukdomsmekanism vid primär hypertoni. Omtentamen 1 i Resp/Cirk, T3, mars 2013. Maxpoäng: 60,5. Gräns för godkänt: 65% av maxpoängen, = 39p Lycka till! 1. Elin utreds på vårdcentralen för primär hypertoni. a. Vilken ålderskategori brukar drabbas

Läs mer

ABC i kärlkirurgi. Handledning inför den kärlkirurgiska remissen. Fredrik Lundgren. Linköping 2006-10-25

ABC i kärlkirurgi. Handledning inför den kärlkirurgiska remissen. Fredrik Lundgren. Linköping 2006-10-25 ABC i kärlkirurgi Handledning inför den kärlkirurgiska remissen Fredrik Lundgren Linköping 2006-10-25 William Harveys a funderingar över venklaffarnas funktion ledde efter ett kvartssekels experiment och

Läs mer

Etiska aspekter på rökning. Anders Ågård Överläkare, Angereds Närsjukhus Institutionen för Medicin, SA

Etiska aspekter på rökning. Anders Ågård Överläkare, Angereds Närsjukhus Institutionen för Medicin, SA Etiska aspekter på rökning Anders Ågård Överläkare, Angereds Närsjukhus Institutionen för Medicin, SA Rökare nekas operation, KALMAR, 2009-10-16 Vi skulle idag aldrig operera en person med ett för högt

Läs mer

BMG 4907. Svensk bruksanvisning

BMG 4907. Svensk bruksanvisning BMG 4907 Svensk bruksanvisning Generella säkerhets instruktioner - Läs bruksanvisningen noggrannt innan produkten används. Spara dessutom bruksanvisningen för framtida bruk och behåll garanti sedeln (warranty),

Läs mer

Sår och Sårbehandling 2008

Sår och Sårbehandling 2008 Sår och Sårbehandling 2008 Sår drabbar alla människor någon gång, från de enkla skrubbsåren till komplicerade svårläkta sår. Sårläkning är vanligen okomplicerad, men i vissa fall stannar den upp och kan

Läs mer

Tentamen Kursens namn: Medicin A, Klinisk medicin vid medicinska sjukdomstillstånd II

Tentamen Kursens namn: Medicin A, Klinisk medicin vid medicinska sjukdomstillstånd II Tentamen Kursens namn: Medicin A, Klinisk medicin vid medicinska sjukdomstillstånd II Kurskod: MC 1028 Kursansvarig: Rolf Pettersson Lärare: Eva Rask 4p Ann Dalius 4p Nils Nyhlin 7p Torbjörn Noren 19p

Läs mer

Fakta om stroke. Pressmaterial

Fakta om stroke. Pressmaterial Pressmaterial Fakta om stroke Stroke (hjärnblödning, slaganfall) är den främsta orsaken till svåra funktionshinder hos vuxna och den tredje största dödsorsaken efter hjärtsjukdom och cancer. Omkring 30

Läs mer

Regionala riktlinjer för hypertoni under graviditet i basmödrahälsovård

Regionala riktlinjer för hypertoni under graviditet i basmödrahälsovård Regionala riktlinjer för hypertoni under graviditet i basmödrahälsovård Riktlinjer för utförare av hälso- och sjukvård i. Regionala riktlinjer har tagits fram i nära samverkan med berörda sakkunniggrupper.

Läs mer

Arbetsprovslaboration T3

Arbetsprovslaboration T3 Institutionen för Medicin och Hälsa Avdelningen för kardiovaskulär medicin / Klinisk Fysiologi Hälsouniversitetet i Linköping 050614 /EF IE MK Arbetsprovslaboration T3 MEDICINSK BAKGRUND och MÄTMETODER

Läs mer

TIA transitorisk ischemisk attack Aspekter påp klinik, prognos och akut handläggning TIA Fokala neurologiska bortfallssymtom orsakade av cerebral ischemi som går g tillbaka helt inom 24 tim Majoriteten

Läs mer

Medicin A, Medicinsk temakurs 1, 30 högskolepoäng, Tema Respiration-Cirkulation Skriftlig tentamen 24 oktober 2011

Medicin A, Medicinsk temakurs 1, 30 högskolepoäng, Tema Respiration-Cirkulation Skriftlig tentamen 24 oktober 2011 Medicin A, Medicinsk temakurs 1, 30 högskolepoäng, Tema Respiration-Cirkulation Skriftlig tentamen 24 oktober 2011 1. Sven Karlsson (70) söker upp dig för besvär med episoder med yrsel. Han ledsagas av

Läs mer

Skrivningsnummer:.. Rest delexamination 1, VT 2011 2011-03-18. Klinisk medicin. MEQ-fråga 1. Totalt 19 poäng. Anvisning:

Skrivningsnummer:.. Rest delexamination 1, VT 2011 2011-03-18. Klinisk medicin. MEQ-fråga 1. Totalt 19 poäng. Anvisning: Rest delexamination 1, VT 2011 2011-03-18 Klinisk medicin MEQ-fråga 1 Totalt 19 poäng Anvisning: All nödvändig information finns tillgänglig på varje sida När en sida är färdigbesvarad läggs den sidan

Läs mer

Information om åderbråck

Information om åderbråck Information om åderbråck Artärer, kapillärer och vener Innan man pratar om åderbråck, är det mycket viktigt att förstå skillnaden mellan artärer och vener, och att veta en del om de normala venerna i benen.

Läs mer

kärlopereras i ljumske/ ben

kärlopereras i ljumske/ ben Till dig som skall kärlopereras i ljumske/ ben Information till patient och närstående Dokumentet är skapat 2012-06-19 och är giltigt ett år från detta datum. Välkommen till Kärlkirurgen på Sahlgrenska

Läs mer

Handläggning av blåsljud hos barn

Handläggning av blåsljud hos barn Handläggning av blåsljud hos barn Vilka barn skall ses av barnkardiolog? 9 april 2014 Barnveckan i Malmö Solweig Harling Barnkardiolog i Halland Blåsljud vad gör jag nu! Bakgrund Minst 80% av medfödda

Läs mer

DIABETESFOTSÅR. Ann Åkesson Öl Infektionskliniken

DIABETESFOTSÅR. Ann Åkesson Öl Infektionskliniken DIABETESFOTSÅR Ann Åkesson Öl Infektionskliniken Diabetesfotsår Ett allvarligt hot mot såväl patientens som fotens överlevnad Prevalens 4 10 % av diabetiker Vanligaste diabeteskomplikationen som leder

Läs mer

Prislista 2015 Medicinsk service. Hälsoval Blekinge. Klinisk fysiologi

Prislista 2015 Medicinsk service. Hälsoval Blekinge. Klinisk fysiologi Prislista 2015 Medicinsk service Hälsoval Blekinge Klinisk fysiologi Amb1 1197 BLTR 24-timmars blodtrycksmätning (ambulatoriskt) Amb2 321 BLTR 24- timmars blodtrycksmätning, endast tolkning Ar01 1541 AEKG

Läs mer

Benartärsjukdom diagnostik och behandling

Benartärsjukdom diagnostik och behandling Sammanfattning och slutsatser Benartärsjukdom diagnostik och behandling SBU:s rapport om diagnostik och behandling av benartärsjukdom bygger på en systematisk och kritisk genomgång av den vetenskapliga

Läs mer

Flebografi eller ultraljud vid diagnostik av djup ventrombos i ben?

Flebografi eller ultraljud vid diagnostik av djup ventrombos i ben? Flebografi eller ultraljud vid diagnostik av djup ventrombos i ben? FÖRFATTARE PROGRAM/KURS OMFATTNING HANDLEDARE EXAMINATOR Elisabeth Jonsson Fristående kurs Examensarbete i Radiografi Avancerad nivå

Läs mer

Fakta om diabetes och typ 2-diabetes

Fakta om diabetes och typ 2-diabetes Fakta om diabetes och typ 2-diabetes Diabetes är en vanlig, kronisk ämnesomsättningssjukdom som leder till förhöjda sockerhalter i blodet. Diabetes är en folksjukdom, cirka 40 000 i Sveriges befolkning

Läs mer

Station 1: Audiometri, EKG. Blodtryck & Reaktionsmätning

Station 1: Audiometri, EKG. Blodtryck & Reaktionsmätning Station 1: Audiometri, EKG. Blodtryck & Reaktionsmätning 2012 AUDIOMETRI TEORI: Ljud är svängningsrörelser och frekvenser mellan 20 och 20 000 Herz (Hz) kan uppfattas av det mänskliga hörselorganet. Den

Läs mer

Hydrocephalus och shunt

Hydrocephalus och shunt Hydrocephalus och shunt Den här broschyren berättar om hydrocephalus (vattenskalle) och shunt. Den riktar sig i första hand till familjer och personal som kommer i kontakt med barn och ungdomar som har

Läs mer

Träningslära 1. Uppvärmning Uthållighetsträning/kondition Skador

Träningslära 1. Uppvärmning Uthållighetsträning/kondition Skador Träningslära 1 Uppvärmning Uthållighetsträning/kondition Skador Uppvärmning Förbereder oss fysiskt och mentalt Fysiskt O Huvudsyfte med uppvärmning är att förebygga skador, lederna smörjs och blodcirkulationen

Läs mer

Arbetsprov. Denna artikel behandlar följande frågor:

Arbetsprov. Denna artikel behandlar följande frågor: Arbetsprov Copyright the33 Denna artikel behandlar följande frågor: 1. Arbetsprov: Hur utförs ett arbetsprov? Varför gör man ett arbetsprov? När avbryter man ett arbetsprov, och varför? Vad beror de normala

Läs mer

Sår och Sårbehandling 2010

Sår och Sårbehandling 2010 Sår och Sårbehandling 2010 Sår drabbar alla människor någon gång, från de enkla skrubbsåren till komplicerade svårläkta sår. Sårläkning är vanligen okomplicerad, men i vissa fall stannar den upp och kan

Läs mer

Till dig som behandlas med Xarelto för blodpropp i ben och lunga. Patientinformation

Till dig som behandlas med Xarelto för blodpropp i ben och lunga. Patientinformation 1 Till dig som behandlas med Xarelto för blodpropp i ben och lunga Patientinformation Innehållsförteckning Vad är en blodpropp?... 5 Vad är venösa blodproppar, djup ventrombos och lungemboli?... 5 Varför

Läs mer

PM, checklistor och lathundar kopplade till vårdprogrammet för karotiskirurgi Innehåll

PM, checklistor och lathundar kopplade till vårdprogrammet för karotiskirurgi Innehåll PM, checklistor och lathundar kopplade till vårdprogrammet för karotiskirurgi Innehåll Sid PM hemortssjukhus i regionen 2-3 Checklista för rapport och remiss från hemort till Umeå 4 PM Karotisutredning

Läs mer

Blodtrycksmanschett eller manuell handkompression vid bedömning av venös insufficiens i Vena saphena magna

Blodtrycksmanschett eller manuell handkompression vid bedömning av venös insufficiens i Vena saphena magna Örebro universitet Hälsoakademin Biomedicinska analytikerprogrammet, 180 högskolepoäng BMLV C, Biomedicinsk laboratorievetenskap, Examensarbete, 15 högskolepoäng Juni 2011 Blodtrycksmanschett eller manuell

Läs mer

STROKE. Anna Stenborg, läkare strokeavdelningen Akademiska sjukhuset.

STROKE. Anna Stenborg, läkare strokeavdelningen Akademiska sjukhuset. STROKE Anna Stenborg, läkare strokeavdelningen Akademiska sjukhuset. (MI=MYOCARDIAL INFARCTION) Hemorragisk stroke Ishemisk stroke hjärnblödning hjärninfarkt Stroke alla åldrar Stroke yngre Hjärtinfarkt

Läs mer

Att förebygga blodproppar efter höft- eller knäledsplastik

Att förebygga blodproppar efter höft- eller knäledsplastik Att förebygga blodproppar efter höft- eller knäledsplastik Det här häftet innehåller information till dig som har ordinerats ELIQUIS (apixaban) efter höft- eller knäledsplastik Läs alltid bipacksedeln

Läs mer

Kardiovaskulär primärprevention Vården kan förhindra ohälsa

Kardiovaskulär primärprevention Vården kan förhindra ohälsa Kardiovaskulär primärprevention Vården kan förhindra ohälsa Ronnie Willenheimer Docent i kardiologi, Lunds Universitet Medicinsk chef, Hjärtkärl-kliniken Potentiell intressekonflikt: Försörjning huvudsakligen

Läs mer

Körkort arbetsfysiologi

Körkort arbetsfysiologi Körkort arbetsfysiologi Utbildningsläkare Klinisk Fysiologi SU/Sahlgrenska Per Nivedahl Syfte Som led i klinikens kvalitetsarbete/kvalitetssäkra utbildningen för randare och ST-läkare Underlätta och strukturera

Läs mer

Preoperativ hälsodeklaration slutenvård

Preoperativ hälsodeklaration slutenvård Preoperativ hälsodeklaration slutenvård Datum: Namn: Personnummer: - Längd: _ Vikt: Ditt yrke/sysselsättning: Tel.nummer: Hem:_ Arbete: Mobil: Mailadress: Närmast anhörig: Relation: Tel: Mobil: Bor du

Läs mer

NEURORADIOLOGI medicinakuten

NEURORADIOLOGI medicinakuten NEURORADIOLOGI medicinakuten Hur reagerar hjärnan vid akuta tillstånd? Bortfallssymtom Retningssymtom Vad vill man påvisa på medicinakuten? Bortfallssymtom tänk kärl Infarkt? Blödning? Retningssymtom Expansivitet

Läs mer

Cirkulation. Disposition

Cirkulation. Disposition Cirkulation Systembiologi Robert Frithiof Inst. för Fysiologi & Farmakologi HT 04 Disposition 08:30-09:15 Det kardiovaskulära systemet Hjärta Hjärtat som pump Elektrisk aktivitet EKG Hjärtcykeln 09:30-10:15

Läs mer

Prehospitalt omhändertagande

Prehospitalt omhändertagande Prehospitalt omhändertagande Trombolyslarm (Rädda-hjärnan-larm) Innebär vid de flesta sjukhus att ambulanspersonal larmar akutmottagningen om att en patient som kan bli aktuell för trombolysbehandling

Läs mer

akut hjärtsvikt Termin 5 2008 Per Kvidal MLA Svikt&VOC-enheten Kardiologkliniken Akademiska Sjukhuset

akut hjärtsvikt Termin 5 2008 Per Kvidal MLA Svikt&VOC-enheten Kardiologkliniken Akademiska Sjukhuset akut hjärtsvikt Termin 5 2008 Per Kvidal MLA Svikt&VOC-enheten Kardiologkliniken Akademiska Sjukhuset Hemodynamik - begrepp & normalvärden i vila SVC = superio vena cava Sat 70 AO Sat 95% PA Sat 70

Läs mer

På universitetssjukhuset i Örebro utförs omkring 150 knäprotesoperationer per år.

På universitetssjukhuset i Örebro utförs omkring 150 knäprotesoperationer per år. Allmän information På universitetssjukhuset i Örebro utförs omkring 150 knäprotesoperationer per år. Det är naturligt att känna sig orolig inför en operation. Oron kan minskas och tillfrisknandet påskyndas

Läs mer

Sonograf EN KARRIÄRMÖJLIGHET FÖR RÖNTGENSJUKSKÖTERSKAN. Karin Asplund Sonograf Maria Zetterman Sonograf

Sonograf EN KARRIÄRMÖJLIGHET FÖR RÖNTGENSJUKSKÖTERSKAN. Karin Asplund Sonograf Maria Zetterman Sonograf Sonograf EN KARRIÄRMÖJLIGHET FÖR RÖNTGENSJUKSKÖTERSKAN Karin Asplund Sonograf Maria Zetterman Sonograf Utbildning till sonograf Uppdragsutbildning vid Karolinska Institutet Vidareutbildning i medicinskt

Läs mer

Läkarprogrammet stad III 2013-05-20 KOD: Hälsouniversitetet i Linköping Bildtentamen

Läkarprogrammet stad III 2013-05-20 KOD: Hälsouniversitetet i Linköping Bildtentamen 1(12) Du är jour på akuten. Dit kommer Ingela Esitis 38 år som är född och uppvuxen i Estland. Hon hade reumatisk feber vid 15 års ålder och opererades med en mitralisklaffprotes vid 32 års ålder i Estland.

Läs mer

Sår. Olika sår. Vård av stomiopererade patienter och sårbehandling

Sår. Olika sår. Vård av stomiopererade patienter och sårbehandling Vård av stomiopererade patienter och sårbehandling EVA I PERSSON Sår Vulnus- en störning i hudens normala anatomiska struktur och funktion och som läker organiserat och i tidsbestämd ordning, tex. det

Läs mer

Besvara respektive lärares frågor på separata papper. För godkänt krävs 60% av totalpoäng och för välgodkänt 85%. Totalpoäng: 75. Lycka till!

Besvara respektive lärares frågor på separata papper. För godkänt krävs 60% av totalpoäng och för välgodkänt 85%. Totalpoäng: 75. Lycka till! Tentamen i Farmakologi och Sjukdomslära. 16/8, 2013. Skrivtid: 08:00 13:00 Lärare: Christina Karlsson, fråga 1-3, 9p. Sara Nordkvist, fråga 4-9, 15p. Nils Nyhlin, fråga 10-13, 9p. Per Odencrants, fråga

Läs mer

Till dig som skall Genomgå Endovaskulär behandling av aortaaneurysm

Till dig som skall Genomgå Endovaskulär behandling av aortaaneurysm Till dig som skall Genomgå Endovaskulär behandling av aortaaneurysm Information till patient & närstående Dokumentet är skapat 2012-06-19 och är giltigt ett år från detta datum. Välkommen till Kärlkirurgen

Läs mer

Till dig som ska genomgå kranskärlsröntgen

Till dig som ska genomgå kranskärlsröntgen Till dig som ska genomgå kranskärlsröntgen En skrift från Hjärtkliniken på Danderyds sjukhus, 2011 Hjärtat kroppens blodpump Hjärtat är en muskel som pumpar cirka 90 000 gånger per dygn för att få ut syresatt

Läs mer

Målformulering för primärvårdsplaceringarna under kursen klinisk medicin, termin 5 och 6 på läkarprogrammet.

Målformulering för primärvårdsplaceringarna under kursen klinisk medicin, termin 5 och 6 på läkarprogrammet. Målformulering för primärvårdsplaceringarna under kursen klinisk medicin, termin 5 och 6 på läkarprogrammet. Under terminerna 5 och 6 har läkarstudenterna totalt två veckors praktiktjänstgöring på vårdcentral.

Läs mer

Kranskärlssjukdom. Fortbildningsmöte Läkemedelskommittén Halland Kungsbacka 2015-09-15

Kranskärlssjukdom. Fortbildningsmöte Läkemedelskommittén Halland Kungsbacka 2015-09-15 Kranskärlssjukdom Fortbildningsmöte Läkemedelskommittén Halland Kungsbacka 2015-09-15 Johan Pontén, överläkare Medicinkliniken, Hallands sjukhus Halmstad Kliniska riktlinjer - Socialstyrelsens nationella

Läs mer

Martin Delle BDC/Röntgen Södersjukhuset. CT-angiografi och MR-angiografi

Martin Delle BDC/Röntgen Södersjukhuset. CT-angiografi och MR-angiografi Martin Delle BDC/Röntgen Södersjukhuset CT-angiografi och MR-angiografi 1895 Willhelm Conrad Roentgen Dr Haschek and Dr Lindenthal 1896 Första femoralis angiografin 1924 av B. Brooks Brooks B JAMA 1924

Läs mer

Lunds universitet Gipstekniker 22,5 p 080218

Lunds universitet Gipstekniker 22,5 p 080218 Lunds universitet Gipstekniker 22,5 p 080218 Mikael Frisk Magnus Andersson Eva Carlberg Marie Wallin Jean-Martin Charcot (1825-1893) Jean- Martin Charcot föddes i Paris den 29 november 1825. År 1853 fick

Läs mer

Kranskärlskliniken SUS

Kranskärlskliniken SUS Kranskärlskliniken SUS Information till dig som skall genomgå kranskärlsingrepp KRANSKÄRLSRÖNTGEN OCH BALLONGVIDGNING patientinformation Hjärtat är en muskel som genom regelbundna sammandragningar pumpar

Läs mer

Ögonskador. Distriktsveterinärerna tipsar

Ögonskador. Distriktsveterinärerna tipsar Ögonskador Distriktsveterinärerna tipsar 2 Ögonskador Ögat är en mycket känslig struktur, även en liten skada på hornhinnan kan göra mycket ont. Hästar får snabbt en inflammation i ögat som är mycket smärtsam

Läs mer

Patientinformation från CKOC/ortopedkliniken/Linköping

Patientinformation från CKOC/ortopedkliniken/Linköping Höftfraktur Patientinformation från CKOC/ortopedkliniken/Linköping Höftfraktur Med höftfraktur menas ett brott i övre delen av lårbenet. En höftfraktur orsakas oftast av att man faller mot denna del av

Läs mer

1 Egenvård... 3. 2 Indikation för medicinsk fotvård... 3. 3 Medicinska tillstånd... 5. Patientinformation... 13. Remiss...14

1 Egenvård... 3. 2 Indikation för medicinsk fotvård... 3. 3 Medicinska tillstånd... 5. Patientinformation... 13. Remiss...14 Regional riktlinje Remittering till medicinsk fotvård 2010 Innehållsförteckning 1 Egenvård... 3 1.1 Förebyggande behandling...3 2 Indikation för medicinsk fotvård... 3 2.1 Målgrupper...3 2.2 Remiss...4

Läs mer

Information till dig som har kranskärlssjukdom

Information till dig som har kranskärlssjukdom Information till dig som har kranskärlssjukdom Sammanställning av Eva Patriksson leg.sjusköterska Granskad av Maria Lachonius verksamhetsutvecklare kardiologi, Truls Råmunddal specialistläkare kardiologi

Läs mer

Reproducerbarhetsstudie av 24 timmars blodtrycksregistrering

Reproducerbarhetsstudie av 24 timmars blodtrycksregistrering Örebro universitet Hälsoakademin Biomedicinsk laboratorievetenskap fördjupning fysiologi BMLV C, Biomedicinsk laboratorievetenskap, Examensarbete, 15 högskolepoäng VT 2009 Reproducerbarhetsstudie av 24

Läs mer

Infekterade diabetesfotsår. Mikrobiologisk diagnostik. Göran Hedin Överläkare Avd för klinisk mikrobiologi, Falu lasarett

Infekterade diabetesfotsår. Mikrobiologisk diagnostik. Göran Hedin Överläkare Avd för klinisk mikrobiologi, Falu lasarett Infekterade diabetesfotsår. Mikrobiologisk diagnostik Göran Hedin Överläkare Avd för klinisk mikrobiologi, Falu lasarett Disposition Betydelse Tecken på infektion. Indikation för odling. Provtagningsmetoder,

Läs mer

Vesikoureteral reflux hos barn. Patient-/föräldrabroschyr

Vesikoureteral reflux hos barn. Patient-/föräldrabroschyr Vesikoureteral reflux hos barn Patient-/föräldrabroschyr TM Att förstå reflux Ditt barn har vesikoureteral reflux (VUR/reflux) vilket innebär att urinen rinner tillbaks från urinblåsan till njuren. Reflux

Läs mer

Välkomna till en presentation av RiksSår!

Välkomna till en presentation av RiksSår! Välkomna till en presentation av RiksSår! - Sveriges Nationella Kvalitetsregister för patienter med svårläkta sår! Nina Åkesson, Nationell Koordinator RiksSår Varför ett kvalitetsregister för svårläkta

Läs mer

Lars Öhberg, MD, PhD Norrlands Universitetssjukhus, Umeå

Lars Öhberg, MD, PhD Norrlands Universitetssjukhus, Umeå Lars Öhberg, MD, PhD Norrlands Universitetssjukhus, Umeå Axelleder Senor Muskulatur Bursor Mjukdelstumörer Icke mineraliserade barnskelettet Punktionshjälp Trauma Preoperativt Ej ungdomar - sällsynt med

Läs mer

Utredning och Behandling av Hypertoni. Faris Al- Khalili

Utredning och Behandling av Hypertoni. Faris Al- Khalili Utredning och Behandling av Hypertoni Faris Al- Khalili 2014 Hypertoni Silent killer Ledande orsak till kardiovaskulär mortalitet Förekomst 20 50 % av populationen ( 38% i Sverige) Står för ca 50% av all

Läs mer

88 Kraftnedsättning/förlamning Förkunskaper

88 Kraftnedsättning/förlamning Förkunskaper 88 Kraftnedsättning/förlamning Neuroanatomi och neurofysiologi Utbredningen av dermatom och myotom Nociceptiv och neurogen smärta Diagnostik och behandling vid perifer nervinklämning Diagnostik och handläggning

Läs mer

Kortformsinstruktion. BP Pump 2 Simulator för non-invasivt blodtryck

Kortformsinstruktion. BP Pump 2 Simulator för non-invasivt blodtryck TTSF-BPP2, ver 090821 Kortformsinstruktion BP Pump 2 Simulator för non-invasivt blodtryck Postadress Telefon Fax Tesika Teknik AB 046-55 080 046-55 082 Björnstorps by 247 98 GENARP Hemsida E-post www.tesika.se

Läs mer