MUN OCH SVALG. Inspektion av ansikte och hals (hudförändringar). Muskelfunktion (pareser) Patientens tal och andningsmönster (heshet, stridor)
|
|
- Ann-Christin Jansson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 MUN OCH SVALG Inspektion av ansikte och hals (hudförändringar). Muskelfunktion (pareser) Patientens tal och andningsmönster (heshet, stridor) Vid inspektion av mun och svalg: God belysning samt spatel. Visuell granskning: tunga, kinder, gom, tonsiller. Palpation av tunga, munbotten.
2 1. Inspektion Allmänt: Svårt att ligga ner? Halsvenstas? Dyspné? Ödem? Cyanos (läppar, naglar)? Lokalt: Thoraxdeformitet? Ärr? HJÄRTUNDERSÖKNING 2. Palpation Ictus, pulsationer, fremissement Auskultationsytor: Aorta 1:2 dx (dx=hö, sin=vä) Pulmonalis 1:2 sin Tricuspidalis 1:4 sin Mitralis: Apex Vid hjärtauskultation palperas alltid radialspulsen samtidigt. 1:a tonen radialispuls 2:a tonen -..1:a tonen osv. Blåsljud bedöms efter: a. Läge i hjärtcykeln systoliskt eller diastoliskt b. Duration c. Intensitet I-VI (varav VI är starkast) d. Frekvens Högfrekvent (vinande/duschande) Lågfrekvent (grova/råa/mullrande) Första tonen: När segelklaffarna stängs (mitralis & tricuspidalis) och fickklaffarna öppnar (aorta & pulminalis) Andra tonen: Mitt mellan kammar systole och diastole när aorta och pulmonalis stängs. Systoliska blåsljud Aortastenos : Lågfrekvent (mullrande) PM1:2 dx. Fortleds via carotider. Mitralis insuff: Högfrekvent (vinande) PM Apex. Fortleds ut i vä axill. Funktionella, VSD, Pulmonalis stenos, Tricuspidals insuff Diastoliska blåsljud Mitralis stenos: Lågfrekvent (mullrande) PM Apex. Opening snapp. Starkare vid vä sidoläge. Aorta insuff: Högfrekvent (vinande) PM 1:3-4 sin. Förstärks framåtlutad. (Pulmonalis insuff, Tricusp stenos) Normalfynd: Regelbunden hjärtrytm, frekvens xx. Inga blåsljud auskulteras.
3 LUNGUNDERSÖKNING 1. Inspektion Allmänt: Hudfärg - Cyanos (syns tydligare vid polycytemi men sämre, eller inte alls, vid anemi) Central (läppcyanos, tungcyanos) vid arteriell hypoxemi dvs O 2 - mättnad <85-90% Perifer (t ex fingrar, tår) finns alltid vid central cyanos. Enbart perifer cyanos kan finnas vid abnormt låg hjärtminutvolym eller minskat lokalt blodflöde. - Blekhet Ödem - Dekliva - Stokes krage Feber Hosta (torrhosta/produktiv hosta) Heshet (recurrens pares) Trumpinnefingar (uppdrivning av fingrarnas ytterfalanger) Urglasnaglar (ökad konvexitet i naglarnas längdriktning) Andning: Dyspnégrad: Vilo-, samtals-, avklädnings-, ansträngningsdyspné Andningsfrekvens vid rörelse och i vila (andas i takt med patienten)- normalt 12-16/min - Takypné - Ortopné - Bradypné - Hyperpné (onormalt djupa andetag t ex vid diabetsketoacidos sk Kussmauls andning) Stridor (vid högt andningshinder) Cheyne-Stokes andning (periodiskt ökande och minskande andning med mellanliggande apné t ex vid svåra hjärnskador) Interkostala indragningar vid inandning (tecken på emfysem samt lungstelhet p g a lungfibros) Jugulum indragning (tecken på användning av auxilliär andning) Asymmetri Deformiteter - Kyfoskolios - Tunnformad bröstkort (vid KOL, ffa om pat även har tydlig auxillär andningsmuskulatur) Asymmetriska andningsrörelser med eftersläpning av den sjuka sidan (vid pleurit eller skrumpnande pleuraprocess) Paradoxal andning (en del av bröstkorgsväggen rör sig inåt under utandning och tvärtom) vid större defekter i thoraxskelettet t ex efter thoraxoperationer eller multipla revbensfrakturer, vid ensidig diafragmapares. 2. Palpation Lymfkörtelstationer Halsen Fossa infra/supraclaviculares Axillerna
4 Andningsrörelser (bedöm om bröstkorgens rörelser är symmetriska). Asymmetriska andningsrörelser är alltid patologiska och är lättare att känna än att se. Händerna (handflatorna) läggs symmetriskt över nedre delen av bröstryggen med tummarna på samma avstånd från ryggraden. Kläm ihop bröstkorten från sidorna för att utesluta revbensutlöst smärta. 3. Perkussion Vänster hand med fingrarna horisontellt över bröstkorgsväggen. Vänster långfinger trycks ganska hårt mot huden. 1-3 slag med höger långfingertopp (ev. fler fingrar kan användas som hammare ) mot vänster långfingers mellanfalang. Slå från handleden, inte med hela armen! Lyssna på perkussionstonen och jämför sidorna. Sidoskillnad? Höger diafragma står normalt några cm högre än vänster. Dämpningsgraden Dämpad perskussionston (kort, stum, utan efterklang): vid parenkymförtätning eller över lungparenkym som inte innehåller luft (t ex perifer pneumoni, atelektras eller stor tumör), pleural breddökning (oftast vätska; ibland fibrös vävnad, tumör), fetma. Klangen - Sonor perkussionston (normal lufthalt) - Hypersonor perkussionston (stark och klingande, bröstkorgen låter ihålig p g a ökad lufthalt i lunga/lungsäck): vid emfysem och pneumothorax. Sänkta lunggränser: vid emfysem. Höjda lunggränser: vid fibros och pleuravätska (skjuter upp lungan). 4. Auskultation Undersök patienten enligt följande: Symmetrisk ställning, lätt framåtböjd. Be patienten andas djupt med öppen mun Be patienten andas ut hosta andas in Lyssna och jämför sidorna Glöm inte att lyssna lateralt och ventralt. Andningsljud - Vesikulärt andningsljud parenkymljud, exspiriet är kortare än inspiriet över lungparenchymet. - Bronkiellt andningsljud (starkare och mer högfrekvent) centrala luftvägarna dvs bronkerna, kan höras normalt över t ex trachea, exspiriet är lika långt som inspiriet. - Patologiskt bronkiellt andningsljud (i stället för vesikulärt) nedsatt lufthalt i lungparenchymet medför att andningsljudet fortleds bättre än i normalt lungparenchym medförande att ljudet hörs tydligare och exspiriet under längre tid. Om det bronkiella andningsljudet hörs perifert tyder det på en sjuklig förändring i lungparenchymet t ex pneumoni och atelektaser. - Försvagat andningsljud vid fetma, smärtfixering (pleurit), emfysem, bronkobstruktion (p g a sek. lufttomt segment), pleuraluft (pneumothorax) vätska svål (luft i pleura fortleder ljud dåligt och vätska reflekterar bort ljud). - Förlängt exspirium generell perifer bronkobstruktion (KOL) - Förlängt inspirium central obstruktion (trachea, bronker) dvs högt sittande andningshinder. Biljud - Rassel (luftpassage genom sekret): rikligt måttligt enstaka
5 Lösa rassel vätska i alveoler och bronker, ffa vid hjärtsvikt, lungödem. Kan höras via munnen om massor av vätska och slem finns i trachea och de stora bronkerna. Hårda rassel peribronkiella infiltrat som vid pneumoni och bronkit, lungfibros. Hörs bäst i axillarlinjen, d v s lateralt. Rassel kan förändras av hoststöt om slem i bronkträdet är orsaken till biljuden d v s ljudet kommer inte från lungparenkymet. Be pat hosta rent i bronkträdet slemmet i bronklumen förflyttar sig lyssna igen. Hos en sängliggande person som sätter sig upp kan man höra basala rassel under de första andetagen. P g a att kollaberade alveoler blir luftförande. Basala hårda rassel sent i inspiriet är typiskt vid generell lungfibros. Lyssna i axillarlinjen! Rassel i början av inspiriet kan höras vid pneumoni. Ronki (luftpassage genom förträngd bronk) Bronkförträngning p g a slemhinnesvullnad, sekret eller muskelkramp i luftvägarna - Sonora ronki lågfrekventa, brummande (kan ibland palperas) - Sibilanta ronki högfrekventa, pipande, visslande (bilateralt vid astma) - Gnidningsbiljud (torr pleurit) jmf gång i kramsnö Ensidigt isolerat ronki kan bero på lokaliserad stenos av t ex lungcancer. Silent chest specialfall. Obs! förlängt exspirium. Normalfynd: Pulm: vesikulärt andningsljud bilat.
6 1. Inspektion Allmänt: Toxisk? Hypothyroid? THYREOIDEA-UNDERSÖKNING Lokalt: Framför patienten: Svullnad? Beskriv: var, sida, storlek, hudförändringar, rörlig med sväljning? Ärr? 2. Palpation Bakom patienten: nacken midposition (avslappnade muskulaturen), bimanuellt, identifiera thyroidea (trachea, larynx, ringbrosk): Normal/inte Sidoskillnad, storlek, konsistens, ömhet, ytan (diffus, nodulär..), rörlighet, sväljning (intratorakal struma?) 3. Perkussion: vid misstänkt intratorakal struma. 4. Auskultation: kärlbrus. Normalfynd: Thyreoidea palperas u.a, om ni ej känner. Thyreoidea kan ej med säkerhet palperas.
7 LYMFKÖRTELPALPATION De lymfkörtlar som regelmässigt ska undersökas är de inom huvud-halsområdet, i axiller, ljumskar samt i fossa cubiti och poplitea. Vid speciell misstanke på lymfkörtelengagemang skall givetvis också ytterligare möjliga lokalisationer undersökas. Palpation av lymfkörtlar ingår alltid i mun- och svalgundersöknings liksom vid thyreoidea. Palpation och inte så mycket inspektion. Huvud (submentalt, submandibulärt, käkvinklarna, retroaurikulärt och occipitalt) Hals (fossa supra-och infaklavikulärt, längs med sternocleidomastoideus fram- och baksida) Axiller Armbågar Ljumskar Efter genomgången lymfadenit kan lymfkörtlarna kvarstå förstorade under lång tid. De är då oftast mjuka, elastiska och oömma. Vid akut lymfadenit mer svullna körtlar, degig konsistens och ömma. Vid systemsjukdomar är körtlarna ofta oömma med fast konsistens. Vid lymfkörtelmetastasering är körtlarna oömma, mycket hårda och ibland sammanväxande.
8 BUKUNDERSÖKNING 1. Inspektion Ärr, striae, venstas (operationer, graviditeter, levercirrhos) Asymmetri (tumor, ärrbråck, denervation) Distension (ascites, gas, ileus, förstoppning) 2. Auskultation Tarmljud lyssna efter tarmens peristaltik. OBS Alltid minst 30 sek! Lika över hela buken så endast ett ställe auskuklteras, förslagsvis strax hö om naveln (högfrekventa, spända, klingande = ileus; stegrade, kontinuerliga =gastroenterit) Normala tarmljud: Intermittenta, diskreta och koordinerade med tarmperistaltikvågen 3. Palpation Ytlig palpation (tonusökning de fense musculaire, tecken på lokal eller generell peritonit) Lokalisation av ömhet (börja långt från smärtcentrum) Testa släppömhet (tecken på peritoneal retning) Stötömhet över arcus (tecken på cholecystit, cholangit); över njurloger (tecken på pyelonefrit) Organpalpation Lever (kan normalt palperas 2-3 tvärfingrar nedom arcus; skarp eller rundad kant, knölig, ömhet, storlek be pat andas in) Mjälte (bimanuell palpation, storlek be pat andas in) Njurar (bimanuell palpation, testa stötömhet) Bukaorta (pulsationer, pulserande tumor) Resistenser? Bråckportar (undersöks i stående och liggande) 4. Perkussion Perkutera leverns övre gräns mot diafragma/lunga vid suspekt hepatomegali Dämpning (asymmetriskt över organ eller tumor, symmetriskt över flanker = ascites lägg då patienten på sidan) Tympanism (tecken på gas) 5. Rektalundersökning Ömhet Tumor Prostatapalpation Huvudregel: palpabla = patologiskt Normal bukstatus: Mjuk och oöm. Lever, mjälte el patologiska resistenser ej palpabla. Ingen ruckömhet över njurlogerna. Normala tarmljud.
9 STATUS PERIFERA KÄRL (NEDRE EXTREMITETER) 1. Inspektion Fot-/bensår Ben- och fotsvullnad (ödem bidrar till en försämrad mikrocirkulation hämmar sårläkningen) Tunn, skör och glansig hud (atrofisk hud) Dålig hårväxt (behåring tår/fot/underben) Blåröd marmorerad hud Nagelförändringar (spröda, missfärgade naglar) Hudsprickor 2. Palpation Hudtemperatur (perifer kyla?) Palpera pulsar i a. radialis och a. carotis Pulsarna i benet skall palperas i: Aorta (aneurysm? Palpabel aortapuls?). Palperas ovanför naveln eller strax till vänster om densamma. Ljumsken (arteria fenoralis) över inguinalligamentet Knävecket (arteria poplitea): palperas enklast genom att med 4 fingrar en liten bit nedanför knä-ledspringar bimanuellt lätt lyfta patientens knä och samtidigt pressa muskevävnaden mot tibialishuvudet Bakom mediala malleolen (arteria tibialis piosterior) På fotryggen (arterial dorsalis pedis) 3. Auskultation: På halsen upp mot käkvinkeln (blåsljud över a. carotis) I ljumstregionen (över arteria femoralis utbredningsområde) vid stenos hörs ofta ett systoliskt blåsljud Bukaorta Normalfynd: Hud inspekteras u.a.bilat. A. femoralis, poplitea, ADP och ATP bilat u.a. Inga blåsljud att höra över femoralis eller aorta. Ratchows lägestest (elevationsprovet) Patienten ligger på rygg och benen lyfts i 45 o mot underlaget. Patienten får därefter vifta med fötterna i 1-2 minuter, varfter färgen på fotsulorna och fotrygg observeras. Om arteriell cirkulationsinsufficiens av betydelse föreligger, bleknar den drabbade extremitetens fot. När patienten sätter sig upp, kommer den av arteriell insufficiens ischemiska foten att några minuter bli mer rodnad (ev. rödcyanotisk) än den icke ischemiska foten där hyperemin kan ses sekunder efter nedsänkning (p g a att hudens kärlplexa genom ischemin är dilaterade). Detta kallas reaktiv hyperemi. Mätning av ankelpulsar med doppler, ankeltryck och ABI Om kärlet proximalt om det stället där pulsen palperas är ockluderat eller kraftigt stenoserad dämpas pulskurvan så att pulspalpation inte längre är möjlig. Icke desto mindre varierar flödet med varje hjärtcykel och kan därför auskulteras med hjälp av dopplerflödesmätare. Om en
10 blodtrycksmanschett runt ankeln blåses upp så att trycket överstiger det systoliska kan man när trycket i manschetten sedan minskas höra flödessignaler med hjälp av dopplermätaren och därvid kan ankeltrycket uppmätas. Man mäter trycket där manschetten är placerad så vid ankelbrakialtrycksbestämning, placeras manschetten så lång distalt som möjligt. -pulsar: palpabel puls JA/NEJ -doppler med tryckmätning: om ingen palpabel puls Kronisk kritisk extremitets-ischemi definieras som ischemiska vilosmärtor och/eller ischcemiska sår med systoliskt ankelblodtryck under eller lika med mmhg och/eller ett systoliskt tåtryck under eller lika med 30 mmhg. Detta gäller både diabetiker och ickediabetiker. Hos diabetiker med fotsår och ett systoliskt ankeltryck under 80 mmhg och eller tåtryck under 45 mmhg föreliggar en starkt ökad risk för gangränutveckling remiss till kärlkirurg. OBS! Hos diabetiker kan man ibland registrera ett falskt högt tryck beroende på att kärlen hos dessa patienter inte kan komprimeras på grund av kraftig mediaskleros. Genom att mäta blodtrycket i arm och ankel fås ett kvantitativt mått på graden av nedsättning i arteriell perfusion. Ett normalt ABI d v s Ankel-Brakial Index (ett index framräknat genom att dividera ankel med arm (brakial) blodtrycket) är 1,0 eller högre. Vid kvot <0,7 föreligger ofta claudicatio och vid ABI <0,3-0,4 kritisk ischemi.
11 OSCE Protokoll Hjärta Student, Namn: Försökt Rätt Fel Ej försökt 1 Hälsar på patienten 2 AT, inspektion av andfåddhet, cyanos, etc 3 Bedömning av perifera ödem 4 Bedömning av halsvenstas 5 Palpation/inspektion av thorax (ictus, pulsationer etc) 6 Auskultation (rytm, extraslag, toner etc) 7 Bedömning av blåsljud (lokal, plats i hjärtcykeln etc) Studentens PBD: Godkänd Underkänd. Observatörens namnteckning
12 OSCE Protokoll Thyreoidea Student, Namn: Försökt Rätt Fel Ej försökt 1 Hälsar på patienten 2 Inspektion av thyreoideakörteln 3 Står bakom patienten vid palpationen 4 Anmodar patienten att svälja vid undersökningen 5 Undersöker om ömhet vid palpationen förekommer 6 Bedömning av storlek 7 Bedömning av konsistens och morfologi 8 Bedömning av rörlighet Studentens PBD: Godkänd Underkänd. Observatörens namnteckning
13 OSCE Protokoll Kärl Student, Namn: Försökt Rätt Fel Ej försökt 1 Hälsar på patienten 2 Inspektion: hudfärg, sårbildningar 3 Palpation av hudtemperatur 4 Auskultation över aorta 5 Auskultation över femoralis 6 Palpation av a. femoralis 7 Palpation av a. poplitea 8 Palpation av a. tibialis posterior 9 Palpation av a. dorsalis pedis 10 Identifiering av patologiska fynd Studentens PBD: Godkänd Underkänd. Observatörens namnteckning
14 OSCE Protokoll Lungor Student, Namn: Försökt Rätt Fel Ej försökt 1 Hälsar på patienten 2 Inspektion av allmäntillstånd/cyanos 3 Inspektion av thorax 4 Bedömning av andningsfrekvens och andfåddhet 5 Perkussion av lungfälten 6 Auskultation framifrån/axillarlinjerna 7 Auskultation bakifrån 8 Palpation lymfkörtlar Studentens PBD: Godkänd Underkänd. Observatörens namnteckning
15 OSCE Protokoll Buk Student, Namn: Försökt Rätt Fel Ej försökt 1 Hälsar på patienten 2 Inspektion av buken 3 Auskultation 4 Perkussion 5 Palpation, ytlig 6 Djuppalpation 7 Släppömhet/dunkömhet Studentens PBD: Godkänd Underkänd. Observatörens namnteckning
16 OSCE Protokoll Trombosfall Student, Namn: Försökt Rätt Fel Ej försökt 1 Hälsar på patienten 2 På svenska förklara att det finns en blodpropp och förklara hur högt den gått. 3 Principer för behandling i form av hemarin, Waran och stödstrumpa samt behandlingstidens längd. 4 Prognos för framtiden? Komplikationer? Ytterligare utredning? Studentens PBD: Godkänd Underkänd. Observatörens namnteckning
17 OSCE protokoll HLR Student, Namn: Försökt Rätt Fel Ej försökt 1 Bedömer om patienten är kontaktbar 2 Skapar fri luftväg 3 Bedömer om patienten spontanandas (se, lyssna, känn) 4 Larmar 5 Korrekt handplacering, djup och frekvens vid hjärtkompressioner 6 Korrekt inblåsningsteknik 7 Använder 30:2 Studentens PBD: Godkänd Underkänd. Observatörens namnteckning
18 OSCE Protokoll Blodtrycksmätning hos liggande patient Student, Namn: Försökt Rätt Fel Ej försökt 1 Hälsar på patienten 2 Kollar att manschetten är rätt storlek 3 Anbringar manschetten korrekt 4 Höjer armen i hjärtats höjd med HELP-kudde 5 Orienterande blodtrycksmätning 6 Långsam tryckminskning i manschetten 2 mm Hg/sek 7 Är uppmätningen av blodtrycket korrekt? Studentens PBD: Godkänd Underkänd. Observatörens namnteckning
MUN OCH SVALG. Inspektion av ansikte och hals (hudförändringar). Muskelfunktion (pareser) Patientens tal och andningsmönster (heshet, stridor)
MUN OCH SVALG Inspektion av ansikte och hals (hudförändringar). Muskelfunktion (pareser) Patientens tal och andningsmönster (heshet, stridor) Vid inspektion av mun och svalg: God belysning samt spatel.
Läs merHJÄRTUNDERSÖKNING. 1. Inspektion Allmänt: Svårt att ligga ner? Halsvenstas? Dyspné? Ödem? Cyanos (läppar, naglar)? Lokalt: Thoraxdeformitet? Ärr?
1. Inspektion Allmänt: Svårt att ligga ner? Halsvenstas? Dyspné? Ödem? Cyanos (läppar, naglar)? Lokalt: Thoraxdeformitet? Ärr? HJÄRTUNDERSÖKNING 2. Palpation Ictus, pulsationer, fremissement Auskultationsytor:
Läs merMUN OCH SVALG. Inspektion av ansikte och hals (hudförändringar). Muskelfunktion (pareser) Patientens tal och andningsmönster (heshet, stridor)
1 MUN OCH SVALG Inspektion av ansikte och hals (hudförändringar). Muskelfunktion (pareser) Patientens tal och andningsmönster (heshet, stridor) Vid inspektion av mun och svalg: God belysning samt spatel.
Läs merSkills Tillfredställande Ej tillfredställande Fråga 1 2 0 Fråga 2 2 0 Fråga 3 2 0 Fråga 4 2 0 Fråga 5 2 0
Station 1 Vt13 BFM - flerbildstolkning Skills Tillfredställande Ej tillfredställande Fråga 1 2 0 Fråga 2 2 0 Fråga 3 2 0 Fråga 4 2 0 Fråga 5 2 0 Station 2 Anamnes Astma Hälsar på patienten 0 0 Frågar om
Läs merHJÄRTUNDERSÖKNING. 1. Inspektion Allmänt: Svårt att ligga ner? Halsvenstas? Dyspné? Ödem? Cyanos (läppar, naglar)? Lokalt: Thoraxdeformitet? Ärr?
1. Inspektion Allmänt: Svårt att ligga ner? Halsvenstas? Dyspné? Ödem? Cyanos (läppar, naglar)? Lokalt: Thoraxdeformitet? Ärr? HJÄRTUNDERSÖKNING 2. Palpation Ictus, pulsationer, fremissement Auskultationsytor:
Läs merHjärtstatus & cirkulation. Martin Sundqvist SöS 130312
Hjärtstatus & cirkulation Martin Sundqvist SöS 130312 Varför status? Diagnostik Diagnos = särskiljande kunskap Tecken, statusfynd Differentialdiagnostik Screening Omhändertagande Tid att tänka Inspektion
Läs merBukstatus. DSM2 120312 David Gustavsson
Bukstatus DSM2 120312 David Gustavsson Hur undersöka Informera pat om vad som ska göras, vänta ev med besked om per rektum-undersökning för pat ej ska spänna sig i förväg. Inspektion titta Auskultation
Läs mer1.1 Hur definieras kritisk ischemi? (3p) Sida 1 av 6
Du arbetar som distriktsläkare i Karesuando, i norra Tornedalen. Patienten som har fått en akuttid heter Per Blind, är 64 år gammal och berättar att han sedan tre veckor tillbaka får ont i höger vad när
Läs merKUM kompendium. Klinisk undersökningsmetodik (KUM) Termin 5. Innehållsbeskrivning och instruktion
Klinisk undersökningsmetodik (KUM) Termin 5 Innehållsbeskrivning och instruktion ALLMÄNT För det första: Är det rätt patient? Kom ihåg att berätta för patienten vad du skall göra och i vissa fall varför
Läs merBuk- och rektalundersökning. Tarmkirurgen
Buk- och rektalundersökning Tarmkirurgen Buk-/rektalundersökning Del av allmänt status Bukundersökning ingår i rutinstatus på de flesta patienter Rektalundersökning kan vara motiverat Riktad undersökning
Läs mer7. KÄRLKIRURGI (SKRIVNING MEQ T8 - HT 2011)
7. KÄRLKIRURGI (SKRIVNING MEQ T8 - HT 20) En 46-årig man, som slutat röka för fem år sedan, kommer för allmän hälsokontroll, eftersom han känt sig trött senaste tiden. Han har ingen aktuell medicinering,
Läs merDoknr. i Barium Dokumentserie Giltigt fr o m Version SU/med RUTIN Arteriella sår
Doknr. i Barium Dokumentserie Giltigt fr o m Version 20191 SU/med 2017-02-06 2 Innehållsansvarig: Adil Samad, Överläkare, Läkare hud- och könssjukvård (adisa) Godkänd av: Helena Gustafsson, Verksamhetschef,
Läs merKUM kompendium. Klinisk undersökningsmetodik (KUM) Termin 5. Innehållsbeskrivning och instruktion
Klinisk undersökningsmetodik (KUM) Termin 5 Innehållsbeskrivning och instruktion ALLMÄNT För det första: Är det rätt patient? Kom ihåg att berätta för patienten vad du skall göra och i vissa fall varför
Läs merPerifer cirkulation T3
1 Institutionen för Medicin och Hälsa Avdelningen för kardiovaskulär medicin / Klinisk Fysiologi Hälsouniversitetet i Linköping C.Lassvik / modifierad 050215 /EF TL IE Perifer cirkulation T3 Under laborationen
Läs merKODNUMMER.. MEQ B 25 poäng 1(8)
KODNUMMER.. MEQ B 25 poäng 1(8) KODNUMMER. Du är AT-läkare på vårdcentral. Idag kommer Evert Karlsson 72 år på sitt första besök till vårdcentralen. Han har flyttat från en annan del av landet och du har
Läs merDel 6_10 sidor_17 poäng
Del 6_10 sidor_17 poäng Sven Unosson, 69 år, har en insulinbehandlad diabetes sedan många år. Sedan två år har han noterat en synförsämring och vid senaste rutinkontrollen på vårdcentralen uppmättes ett
Läs merDel 7_6 sidor_14 poäng
Del 7_6 sidor_14 poäng 62-årig kvinna med viss höftledsartros i övrigt väsentligen frisk. Hon kommer nu på mottagningsbesök pga att hon senaste halvåret haft tilltagande besvär av andfåddhet vid ansträngning.
Läs merDel 4 kirurgi. Totalt 9 sidor. Maxpoäng: 17p
Totalt 9 sidor. Maxpoäng: 17p Johan Andersson, har en insulinbehandlad diabetes sedan 49 år tillbaka. Den har tidigare varit välreglerad men de senaste tre åren har en synförsämring inträtt och vid den
Läs merNär och var? Avdelningsplacering, angiolab och operationsavdelning enligt separat schema.
Studiehandledning delkurs kärlkirurgi T8 Innehåll Kursbeskrivning Kärlkirurgi är inriktad mot patienter med extracerebrala arteriella kärlproblem från distala arcus aortae och perifert, främst orsakade
Läs merTentamen VT09 Fråga B Kodnr:.
Tentamen VT09 Fråga B Kodnr:. Du arbetar som AT-läkare på kirurgakutmottagningen.till akutmottagningen kommer en tidigare väsentligen frisk 24-årig man, han berättar att han har trillat av en häst och
Läs merGlobal Rating Scale Pass Borderline Fail Utgående från din magkänsla, snarare än från poängsättningen, hur presterade studenten på stationen?
Station 1 HLR Skills Tillfredsställande Ej tillfredsställande Kontroll av medvetande (ruska om, ropa) 1 0 Kontroll av andning. Öppnar luftvägen 0.5 0 Kontroll av andning: Titta, lyssna, känn (ca 10 sek)
Läs merUppsala universitet Institutionen för kirurgiska vetenskaper Omtentamen i Klinisk Medicin II T6, V11, kl i Hedstrandsalen ing 70 bv
9 sidor. 17 poäng Sune Eriksson, har en insulinbehandlad diabetes sedan 47 år tillbaka. Den har tidigare varit välreglerad men de senaste två åren har en synförsämring inträtt och vid den förra regelbundna
Läs merNär ni är klara så får ni öppna ögonen. Har ni frågor eller kommentarer till detta?.
Övning för att koncentrera sig på andningen Att koncentrera sig på andningen erbjuder ett sätt att stänga av tillståndet för automatstyrningen och att återgå och leva i nuet. Eftersom övningen är kort
Läs merBedöm alltid om något av följande tre kardinaltecken på hjärt-lungsjukdom finns:
Institutionen för Medicin och Hälsa M. Eriksson 090803 Avdelningen för Kardiovaskulär medicin/klinisk fysiologi Hälsouniversitetet Linköping HJÄRT-LUNGSTATUS Hjärtat och lungorna är sammankopplade både
Läs merDiagnostik av arteriell cirkulationsinsufficiens med doppler
Diagnostik av arteriell cirkulationsinsufficiens med doppler Med hjälp av anamnes, inspektion och fysikalisk undersökning läggs grunden till diagnos av bensårets orsaker. Klinisk diagnostik är dock otillräcklig
Läs merStatusmall VFU bas T3
Statusmall VFU bas T3 För att lära sig utföra en allmän kroppsundersökning på termin 3 är grundförutsättning att själva undersökningen sker i en okomplicerad situation. Patienten som undersöks kan ha allvarlig
Läs merResultat på OSCE Termin 6,
Resultat på Termin 6, Examinator: Student: Bo Carlberg CAS-ID xxxxxxx xxxxxxx@student.umu.se Totalpoäng på 96 poäng av maximala 120 p (80,0 %) Det krävs 70 % totalt för godkänt på Du är Godkänd på denna
Läs merStation 1 Anamnes Anemi vt14, 27/05/2014 OSCE I vt 2014
Station 1 Anamnes Anemi vt14, 27/05/2014 OSCE I vt 2014 Frågar om: Trötthet (alla slags) Nedsatt fysisk prestationsförmåga Andfåddhet/hjärtklappning (vid ansträngning) Yrsel/ öronsus/ huvudvärk Pica/ restless
Läs merBasstatus med klinisk examination (KEX) T4
Basstatus med klinisk examination (KEX) T4 En allmän kroppsundersökning på termin 4 är i grunden samma som termin 3 men här tillkommer också kunskaper kring blodtrycksövningar som ni gjort i slutet på
Läs merFråga 1. Man 21 år. 12 poäng
Fråga 1 Man 21 år 12 poäng 6 delar 8 delfrågor 2010 01 08 T5 Fall 1 Man 21 år 6 delar 12 poäng Del 1 4,5 poäng Du är jour på en vårdcentral. En 21 årig man söker pga andnöd. Besvären började plötsligt
Läs merDELEGERING PROVTAGNING BLODTRYCK OCH PULS
DELEGERING PROVTAGNING BLODTRYCK OCH PULS Fastställt av: 2015-11-01, Medicinskt Ansvarig Sjuksköterska Dokumentet framtaget av: MAS För revidering ansvarar: MAS Dokumentet gäller till och med: Tillsvidare
Läs mer33 Rörelseapparaten. Diabeteshanden. Tendovaginitis stenosans, triggerfinger. 2015-12- 16 diabeteshandboken.se
33 Rörelseapparaten Vid diabetes har man en större benägenhet än andra att få problem med smärta och stelhet i händer, axlar och höfter. Det finns ett samband mellan ålder, lång diabetesduration samt grad
Läs merUtbildning för sjuksköterskor inom kommunal verksamhet
Utbildning för sjuksköterskor inom kommunal verksamhet Maj 2015 Kl 13.15 16.00 Elisabeth Sörman elisabeth.sorman@privat.lul.se Krister Gustafsson krister.gustafsson@akademiska.se Diabetessamordnare Program
Läs merVälkommen till Blodtrycksutbildningen. Inger Norvinsdotter Borg
Välkommen till Blodtrycksutbildningen Inger Norvinsdotter Borg Tänkvärt Blodtrycksmätning är den enda undersökningen för att ställa diagnosen högt blodtryck. Mätning av blodtryck är en av de vanligaste
Läs merRutinlab (Blodstatus med diff, Na, K, krea, ALAT, urinsticka) är u.a. SR 8 mm/h, CRP <3. 1. Vad kallas tillståndet Julie beskriver?
MEQ-FRÅGA JULIE Vid ett nybesök på reumatologiska mottagningen får du träffa Julie, en 33-årig kvinna som härstammar från Sydostasien. Hon har nu bott 4 år i norra Sverige, arbetar heltid som städerska,
Läs merDel sidor. 16,5 poäng
10 sidor. 16,5 poäng Edvin Karlsson är 79 år gammal, tidigare ganska frisk. Han tar bara medicin mot hypertoni. Men sista tiden har han känt sig lite hängig och tyckt att hjärtat har slagit lite konstigt.
Läs merAllmänt ICD-10. R57.1 Hypovolemisk chock R57.0 Kardiogen chock
1 Copyright the33 Chock Den här artikeln behandlar Chock i allmänt men även: ICD-10 (sida 1) Stadieindelningen efter chock (sida 1-2) Patofysiologin (sida 2) Symptom (sida 2-3) Behandling (sida 3, 4 och
Läs merTHORAXRADIOLOGI. Aktuella ämnen: Lungtumörer. och metastaser. Metoder för f r utredning. Tumörer och metastaser Kroniska lungsjukdomar
THORAXRADIOLOGI Fredrik Ahlfors Specialistläkare Thoraxradiologi, SU/Sahlgrenska Aktuella ämnen: Tumörer och metastaser Kroniska lungsjukdomar KOL/emfysem Bronkiektasier Interstitiella lungsjukdomar Tumörer
Läs merCORE 7 MEDICINSK YOGA FÖR DIN NEDRE TRIANGEL
CORE 7 MEDICINSK YOGA FÖR DIN NEDRE TRIANGEL IMY Medicinsk Yoga utgår från ett energitänkande som säger att de flesta obalanser, krämpor och sjukdomar vi drabbas av har sitt ursprung i präglingar och blockeringar
Läs merMEDICINSK YOGA FÖR DIN NEDRE TRIANGEL
CORE 8 MEDICINSK YOGA FÖR DIN NEDRE TRIANGEL IMY Medicinsk Yoga utgår från ett energitänkande som säger att de flesta obalanser, krämpor och sjukdomar vi drabbas av har sitt ursprung i präglingar och blockeringar
Läs mer1. Vilken diagnos misstänker du i första hand hos denna patient (1p)?
Omtentamensfråga HKII, HT 2015, maxpoäng 17,5 p Sonja Karlsson är 81 år gammal, och är tidigare frisk. Hon tar bara medicin för struma. När hon är ute och går med sin hund får hon plötsligt väldigt ont
Läs merSP- kirurgi (14,5 min)
SP- kirurgi (14,5 min) Information till studenten: Du är kirurgjour på akuten. En patient söker med buksmärtor. Akutjournalen visar: Temp 38,2 grader, BT 130/80 Urinsticka: +1 ketoner, övrigt ua Uppgift:
Läs merTungt att andas Vad kan det vara om det inte är astma?? Eleftherios Ntouniadakis ST-läkare ÖNH Logopedi och Foniatri
Tungt att andas Vad kan det vara om det inte är astma?? Eleftherios Ntouniadakis ST-läkare ÖNH Logopedi och Foniatri Fall 1 Ung tjej-98, kommer med sin mamma Frisk, inga mediciner/allergier Mittfältare
Läs merLUNGEMBOLI. Kevin Wakabi Kompletterings utbildning för utländska läkare Karolinska Institutet
LUNGEMBOLI Kevin Wakabi Kompletterings utbildning för utländska läkare Karolinska Institutet EPIDEMIOLOGI DVT 150-200/100 000/år LE 20-60/100 000/år Mortalitet: 10-15/100 000 Yngre kvinnor +80år, 1/100/år
Läs merANDNINGEN ÄR SJÄLVA LIVET!
ANDNINGEN ÄR SJÄLVA LIVET! ANNA HARDENSTEDT STÅHL Herren Gud danade människan av stoft från jorden och inblåste livsande i hennes näsa, och så blev människan en levande varelse. Skapelseberättelsen Familj
Läs merDu vikarierar på kirurgkliniken i Falun, efter avslutad AT-tjänst. Där screenar man 65-åriga män för abdominellt aortaaneurysm (AAA) sedan 2007.
Del 5_10 sidor_29 poäng Du vikarierar på kirurgkliniken i Falun, efter avslutad AT-tjänst. Där screenar man 65-åriga män för abdominellt aortaaneurysm (AAA) sedan 2007. 1.1 Vilken undersökningsmetod använder
Läs merBukstatus. Mattias Josephson, DSM T4, HT 2011
Bukstatus Mattias Josephson, DSM T4, HT 2011 Hur undersöka? Inspektion Palpation Perkussion Auskultation Det mesta i liggande på rygg, med knäna lätt flekterade och armarna längs med sidorna. Inspektion
Läs merSekretmobilisering Anna Hardenstedt Ståhl
ANNA HARDENSTEDT STÅHL ANDNINGEN ÄR SJÄLVA LIVET! Herren Gud danade människan av stoft från jorden och inblåste livsande i hennes näsa, och så blev människan en levande varelse. Skapelseberättelsen Familj
Läs merDiskussionsfall Reumatologi
Diskussionsfall Reumatologi 2009 08 31 Fallbeskrivning A. Man född 1962 46-årig VD för annonsbyrå kommer till reumatologmottagningen 2008 07 22 på remiss från husläkaren. I sjukhistorien finns en del gastrit-ulcusbesvär
Läs merIntegrerande MEQ-fråga 2
Skrivningskod :.. 1 (13) Integrerande Delexamination 2 Klinisk medicin, Södersjukhuset Restskrivning 2013-08-30 Totalt 20 poäng Anvisning: Frågan är uppdelad på 13 sidor (inkl. detta försättsblad) där
Läs merStation 1 Pappersstation - Blodgasanalys, 11/01/2013 OSCE I
Station 1 Pappersstation - Blodgasanalys, 11/01/2013 OSCE I Knowledge Tillfredsställande Ej tillfredsställande En turist, ej känd på sjukhuset, en man i övre medelåldern kommer svårt medtagen till akutmottagningen.
Läs merAnvändarmanual Blodtrycksmätare
Användarmanual Blodtrycksmätare Tack för att du köpt din blodtrycksmätare hos oss Kära kund Ca. 1 miljon har för högt blodtryck har det någon betydelse? Ca. 50% av befolkningen känner inte till sin blodtrycksnivå
Läs mer1.1 Du finner mycket få uppgifter av relevans för hypertonin i journalen. Hur kompletterar du anamnesen? Vad frågar du om mer? 2 p
Du har börjat som vikarie vid en husläkarmottagning, den ordinarie läkaren har flyttat utomlands efter en misslyckad politisk karriär. En 44 årig överviktig regissör kommer för kontroll av hypertoni som
Läs merKursmaterial. ProfylaxGruppen i Sverige AB AnnasProfylax Webbkurs Sidan 1 av 16
Kursmaterial ProfylaxGruppen i Sverige AB AnnasProfylax Webbkurs Sidan 1 av 16 Avsnitten AVSLAPPNING, DJUP-, MELLAN- OCH LÄTTANDNING Att andas och slappna av är inte helt lätt när det gör ont. Hur vi andas
Läs merGoda råd vid infektion. En liten guide om hur du som är 65 år och äldre tar hand om din hälsa och dina infektioner
Goda råd vid infektion En liten guide om hur du som är 65 år och äldre tar hand om din hälsa och dina infektioner Bästa tiden att plantera ett träd var för tjugo år sedan, den näst bästa tiden är nu Information
Läs merMEQ 1 Sida 1. 1 a) Vad kan innefattas i begreppet kardiella inkompensationstecken i status? Ange tre
September 2007 MEQ1 MEQ 1 Sida 1 En 63-årig kvinna söker på VC pga tryck i bröstet vid ansträngning sedan ungefär 6 månader tillbaka. I vanliga fall brukar hon gå rejäla promenader dagligen med sina två
Läs merStudentinstruktion Kirurgistation nr 1 (11 min)
Studentinstruktion Kirurgistation nr 1 (11 min) Anamnes: En 26 årig kvinna kommer till akutmottagningen i ambulans efter att ha kommit emellan vid ett knivbråk. Hon är vaken, talbar och orienterad, men
Läs merHjärta och lungor HJÄRTA OCH LUNGOR
IV Hjärta och lungor HJÄRTA OCH LUNGOR 63 Bröstsmärta Vid samtidig andnöd se även avsnitt Andnöd s 66. Vid säkert trauma mot bröstkorgen se även avsnitt Symtom från rörelseapparaten s 34. Vid feber + andningskorrelerad
Läs merRÖNTGENREMISSEN. Medicinsk Diagnostik DSM2 VT 2016. Lovisa Brydolf
RÖNTGENREMISSEN Medicinsk Diagnostik DSM2 VT 2016 Lovisa Brydolf Anamnes Kliniska fynd Diagnos Undersökningsfynd Röntgenremissens uppbyggnad UNDERSÖKNINGSTYP/REMISSGRUPP: T ex Rtg, DT, MRT, Ultraljud,
Läs merSPIROMETRI T2. Mätning av in- och utandade gasvolymer i lungorna.
Institutionen för Medicin och Hälsa Avdelningen för kardiovaskulär medicin/klinisk fysiologi Hälsouniversitetet Linköping D. Johnsson 02-03-15 / modif 090828ef SPIROMETRI T2 Mätning av in- och utandade
Läs merSPIROMETRI T2. Mätning av in- och utandade gasvolymer i lungorna.
Institutionen för Medicin och Hälsa Avdelningen för kardiovaskulär medicin/klinisk fysiologi Hälsouniversitetet Linköping D. Johnsson 02-03-15 / modif 050117ef SPIROMETRI T2 Mätning av in- och utandade
Läs merStatusmall med klinisk examination (KEX) T4
Statusmall med klinisk examination (KEX) T4 En allmän kroppsundersökning på termin 4 är i grunden samma som termin 3 men här tillkommer också kunskaper kring blodtrycksövningar som ni gjort i slutet på
Läs merGynObstetrik. the33. Graviditetsdiagnostiska metoder. Health Department
GynObstetrik Graviditetsdiagnostiska metoder Health Department Innehållsförteckning 1 Diagnostik och uppföljning av graviditeten..2 Maternell undersökning......2 Kroppsvikt Blodtrycksmätning Ultraljud
Läs merAkut hjälp vid personskada.
Akut hjälp vid personskada. Inläsningsuppgift inför instruktörsfortbildning våren 2007 CIVILFÖRSVARSFÖRBUNDET Marianne Danell-Kindberg 1 (8) Akut hjälp vid personskador. -En kort teoretisk översikt- Andningsapparaten
Läs merDel 3_9 sidor_22 poäng
_9 sidor_22 poäng Gun Karlsson är 74 år gammal, hon är änka och bor själv numera ensam utan någon kommunal hjälp. Hon har aldrig rökt eller druckit alkohol, tar inga läkemedel och känner sig vanligen väldigt
Läs merVad kan det kliniska ögat se? SÅ GÖRS EN KLINISK UNDERSÖKNING
Vad kan det kliniska ögat se? SÅ GÖRS EN KLINISK UNDERSÖKNING Klinisk undersökning omfaaar o Anamnes o Status Anamnesen o Allmänna anamnesen: Ålder, kön, kroniska sjukdomar, 7digar opera7oner, medicinering,
Läs merGäller fr o m: 2011-11-07. Gäller t o m: 2012-10-06 Utgåva: 2. BilevelPAP
1/4 är ett ventilationssystem som ger patienten ett positivt tryck i luftvägarna under hela andningscykeln, med möjlighet att variera trycket mellan in- och utandning. Genom att hålla ett högre tryck på
Läs merLärarmanual för Simkampen
Lärarmanual för Simkampen Lärarmanualen är tänkt att använda som ett hjälpmedel vid simundervisningen inför Sim- kampen. Materialet innehåller ett antal övningar med skiftande svårighetsgrad och förslag
Läs merEn hjärtesak För dig som undrar över högt blodtryck
En hjärtesak För dig som undrar över högt blodtryck Den dolda folksjukdomen Har du högt blodtryck? Den frågan kan långt ifrån alla besvara. Högt blodtryck, hypertoni, är något av en dold folksjukdom trots
Läs merMEQ fall 1. 9.0 p. Anvisning: Frågan är uppdelad på 4 sidor. Poäng anges vid varje delfråga.
MEQ fall 1 Rest Tentamen Klinisk Medicin VT10 9.0 p Anvisning: Frågan är uppdelad på 4 sidor. Poäng anges vid varje delfråga. Du får bara ha en sida uppvänd åt gången, dvs besvara sid 1 färdigt innan sid
Läs merHjärtinsufficiens = hjärtsvikt. Hjärtat kan inte utföra sin uppgift att pumpa runt blodet i kroppen.
Brev 15 Hjärtinsufficiens = hjärtsvikt. Hjärtat kan inte utföra sin uppgift att pumpa runt blodet i kroppen. Kompensationsmekanismer: Hjärtfrekvensen ökar, även kontraktionskraften hos hjärtslagen, vilket
Läs merHANDLÄGGNING VID FRÄMMANDE KROPP I LUFTVÄG
HANDLÄGGNING VID FRÄMMANDE KROPP I LUFTVÄG Allmän beskrivning Främmande kropp (FK) i luftvägen orsakar dryg 80 dödsfall per år i Sverige, majoriteten sker utanför sjukhuset och drabbar barn. I den vuxna
Läs merTentamen i Pediatrik 2008-03-11. Del II - kortsvar
Tentamen i Pediatrik 2008-03-11 Del II - kortsvar Kod nr. 1. En 10-årig pojke kommer till din mottagning pga buksmärtor och uttalad trötthet. Enligt mor har han dålig aptit och är ofta trög i magen men
Läs merBasal spirometri och fallbeskrivningar
Basal spirometri och fallbeskrivningar Lennart Hansson Överläkare, Med Dr Lung- o allergikliniken, Lund Skånes Universitetssjukhus Per Olsson Distriktsläkare kare VC Sjöbo Fråga 1 Mina spirometrikunskaper
Läs merDenna pat återkommer från röntgen efter reposition av axelleden, den är nu i led. Undersök distalstatus noggrant! Förklara vad det är du undersöker.
Ortopedi 1 (7 min) Lärarinformation Distalstatus Denna pat återkommer från röntgen efter reposition av axelleden, den är nu i led. Undersök distalstatus noggrant! Förklara vad det är du undersöker. Studenten
Läs mer1. Vilka två klaffvitier är vanligast i Sverige idag? Beskriv vilka auskultationsfynd du förväntar dig vid dessa! 4p
Marianne 75 år kommer på remiss till din mottagning pga. att husläkaren har hört ett blåsljud. Hon har tidigare arbetat som ekonom på bank och är nu aktiv pensionär. Hon tar inga mediciner regelbundet.
Läs merDIABETES Förebygga fotproblem, sår och amputation!
DIABETES Förebygga fotproblem, sår och amputation! Ulrika Myrholm Diabetes/endokrinmottagningen Falu lasarett 161026,171023 Vårdprogram Diabetesfoten Se Dalarnas diabetesråd STRATEGI: 1. Regelbunden fotundersökning
Läs merBetygskriterier OSCE examination
Institutionen för Omvårdnad Umeå Universitet Omvårdnad med inriktning mot akutsjukvård 6 hp Betygskriterier OSCE examination Syftet med examinationen är att utifrån en helhetssyn på människan göra åtgärdsbedömningar.
Läs merDX2. Klinisk Medicin HT 2013 20 poäng MEQ 1
DX2 Klinisk Medicin HT 2013 20 poäng MEQ 1 All nödvändig information finns tillgänglig på varje sida. När en sida är färdigbesvarad läggs den sidan på golvet eller i bifogat kuvert. Därefter rättvändes
Läs merMinifall Tecken på allvarlig infektion 2019
Minifall Tecken på allvarlig infektion 2019 2019-05-22 Om ni har valt Minifall Tecken på allvarlig infektion som del av ert självdeklarationsarbete, ska ni diskutera alla de tre korta journalanteckningarna
Läs mer2010-04-19 Skrivtid: 10.00-12.00 Nummer:...
Skrivning 2, VT 2010 2010-04-19 Skrivtid: 10.00-12.00 Nummer:... Lycka till! 2 1. En 72-årig man med lungcancer har skrivits in för tappning av pleuravätska. Du är underläkare på avdelningen där patienten
Läs merKlinisk medicin somatisk ohälsa och sjukdom Provmoment: Tentamen 1 Ladokkod: Tentamen ges för: SSK15
Klinisk medicin somatisk ohälsa och sjukdom Provmoment: Tentamen 1 Ladokkod: Tentamen ges för: SSK15 7,5 högskolepoäng Kod: (Ifylles av student) Tentamensdatum: 15 10 09 Tid: Hjälpmedel: Inga hjälpmedel
Läs merIntegrerande. MEQ fråga 1. Frågan är uppdelad på nio sidor (inkl. detta försättsblad) där nästföljande sidas frågor bygger på föregående sidor.
Integrerande MEQ fråga 1 Delexamination 3 Klinisk medicin, Södersjukhuset 2013 11 11 Totalt 20 poäng Anvisning: Frågan är uppdelad på nio sidor (inkl. detta försättsblad) där nästföljande sidas frågor
Läs merVårdrutin 1 (7) Överenskommelse mellan kärlkirurgisektionen vid kirurgkliniken Centralsjukhuset Karlstad och allmänmedicin, Värmland
Vårdrutin 1 (7) Perifer kärlsjukdom - handläggning Utgåva: 4 Godkänd av: Divisionschef Tobias Kjellberg, Divisionschef Karin Malmqvist Utarbetad av: Överläkare Birgitta Sigvant, AKO Bengt Hanson Revisionsansvarig:
Läs mer3.1. Skriv remiss för buköversikt och ange vilken frågeställning du har och när du vill ha undersökningen.
Erik är en 29-årig man som söker till akutmottagningen en dag när du är primärjour. Han arbetar på bank, är gift och nybliven far till en liten flicka. Under tonåren kontrollerades han några gånger för
Läs merc. Om man andas ut maximalt, är då lungorna helt tömda på luft? Motivera ditt svar! (1 poäng)
1. Nisse (62) har rökt sedan han var i tonåren, och inte så lite: upp till 20 cigaretter per dag. På sistone har han börjat märka att han blir ansträngd när han är ute och går, och att han har svårt att
Läs merHJÄRTSTATUS. Föreläsning T4, DSM VT 2011
HJÄRTSTATUS Föreläsning T4, DSM VT 2011 Hjärtstatus Inspektion - att titta (Palpation - att känna) (Perkussion - att knacka) Auskultation - att lyssna Vad letar man efter? Tecken på: Hjärtsvikt Arytmier
Läs merPerifer cirkulation T3
Sida 1 av 6 Institutionen för Medicin och Hälsa Avdelningen för kardiovaskulär medicin/klinisk Fysiologi Hälsouniversitetet i Linköping C.Lassvik /mod 050215/EF TL IE modifierad 111028 / IE Perifer cirkulation
Läs merSeminariefall: Reumatologi 2 Reumatologi 2
Reumatologi 2 Patientfall nr 1: 34-årig kvinna Patientfall nr 2: 82-årig kvinna Patientfall nr 3: 47-årig kvinna Patientfall nr 4: 69-årig kvinna Patientfall nr 5: 61-årig kvinna Patientfall nr 6: 30-årig
Läs merNationellt vårdprogram för prevention av fotkomplikationer vid diabetes: SKL: 2018
Nationellt vårdprogram för prevention av fotkomplikationer vid diabetes: SKL: 2018 Dokumentet gäller för alla typer av diabetes i alla åldrar och följer Socialstyrelsens nationella riktlinjer för diabetesvård.
Läs merartärsjukdom rsjukdom Aneurysm & dissketion
arteriella Kärlsystemets struktur och funktion Perifer arteriell kärlsjukdomk Ocklusiva kärlsjukdomark Inflammatoriska kärlsjukdomark Vasospastisk artärsjukdom rsjukdom Aneurysm & dissketion Kärlsystemet
Läs merDel 7 medicin. Totalt 7 sidor. Maxpoäng: 15p
Totalt 7 sidor. Maxpoäng: 15p Erik är en 29-årig man som söker till akutmottagningen en dag när du är primärjour. Han arbetar på bank, är gift och nybliven far till en liten flicka. Under tonåren kontrollerades
Läs merStation 1 Ht15 Lymfstatus, 08/01/2016 T6
Station 1 Ht15 Lymfstatus, 08/01/2016 T6 Adekvat palpationseknik (lätt på handen, rör hand/fingrar över målet) Palperar submentalt Palperar submandibulärt Palperar i käkvinklar Palperar retroauriculärt
Läs mer/(\ inspektionen för vård och omsorg
/(\ inspektionen för vård och omsorg BESLUT 2016-02-24 Dnr 8.1.1-20976/2014 1(5) A v delning Mitt Hälso- och sjukvård, HS l hans.rudstam@ivo.se Region Gävleborg län Vårdgivare Region Gävleborg, Gävle sjukhus,
Läs merOrgansystemens struktur och funktion Deltentamen II kompletteringskursen (Biomed)
Organsystemens struktur och funktion Deltentamen II kompletteringskursen (Biomed) 2010-12-16 Östra paviljongen, sal 6 Kl. 13.00-17.00 Medicinska fakulteten - Umeå Universitet Namn:... OBS! Skriv ditt kodnummer
Läs merVårdrutin 2 (5) För vårdgivare som inte har Cosmic via post till: KÄRLKIRURGISKA SEKTIONEN, Kirurgkliniken CENTRALSJUKHUSET KARLSTAD
Vårdrutin 1 (5) Perifer kärlsjukdom - handläggning Allmänmedicin och sektionen kärlkirurgi Godkänd av: Tf divisionschef Anna Karin Edström, tf divisionschef Eva Bergquist Utarbetad av: Överläkare Birgitta
Läs merVid livets slut. De sista timmarna. De sista timmarna. Johanna Norén 2007
Vid livets slut De sista timmarna De sista timmarna Johanna Norén 2007 Vårdfilosofin i livets slut God omvårdnad Smärtlindring o symtomkontroll Anhörigstöd Lagarbete Den döendes rättigheter Jag har rätt
Läs merAkut Ortopedi. Peder Weckström, ÖL Ortopedkirurgiska kliniken USÖ
Akut Ortopedi Peder Weckström, ÖL Ortopedkirurgiska kliniken USÖ Agenda Ortopedkirurgiska kliniken USÖ Ortopediundervisning USÖ Vad är det bråttom med Distalstatus Rutiner vid handläggning ortopedpatienter
Läs merFråga 1. Vilken undersökningsmetod använder man när man screenar för AAA? (1p)
screeningupptäckt 5,5 cm stort AAA (bukaortaaneurysm). Fråga 1. Vilken undersökningsmetod använder man när man screenar för AAA? (1p) Fråga 2. Hur definieras vanligen ett AAA? (0,5p) och vid vilken diameter
Läs merBlodtrycksmätare BMG 4922 Svensk bruksanvisning
Blodtrycksmätare BMG 4922 Svensk bruksanvisning Tack för att du valde AEG från www.moon.se Applikation sektion Typ B Läs manualen och spara den för framtida bruk. Tänk på vår miljö! När produkten inte
Läs mer