PLAN FÖR SMÅBARNSFOSTRAN I HAKALAX DAGHEM

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "PLAN FÖR SMÅBARNSFOSTRAN I HAKALAX DAGHEM"

Transkript

1 PLAN FÖR SMÅBARNSFOSTRAN I HAKALAX DAGHEM 2012

2 2 Inledning Till dig som läser planen för småbarnsfostran i Hakalax daghem. I Karleby används en enhetlig blankett för varje barn, planen för småbarnsfostran, den används också i vårt daghem. Vi startade arbetet med planen redan åren Arbetsgruppen leddes av daghemsföreståndare Sirpa-Liisa Myllymäki. Andra medlemmar i arbetsgruppen var Minna Muilu, Mariia Pietikäinen och Pia Pulkkinen. Planen för småbarnsfostran har skrivits för fostrings- och undervisningspersonalen, samt för barnens föräldrar. Vi har uppdaterat den år Till arbetsgruppen hör barnträdgårdsläraren Tanja Latja som har översatt planen från finska till svenska. Andra medlemmar är Katja Saviaro och Camilla Bergroth- Hinkkanen. Småbarnfostrans koordinator Satu Forsberg har konsulterat personalen angående daghemmets plan för småbarnfostran. Sirpa-Liisa Myllymäki daghemsföreståndare

3 3 PLANEN FÖR SMÅBARNSFOSTRAN I HAKALAX DAGHEM Innehållsförteckning Inledning 1. Verksamhetsidé och värdegrund 3 2. Alternativet språkbadsundervisning 3 3. Föräldrarnas deltagande i småbarnsfostran Fostringsgemenskapen Uppgörande av plan för småbarnsfostran för barnet 4 4. Utförande av småbarnsfostran Fostraren inom småbarnsfostran Miljön för småbarnsfostran Barnets sätt att fungera Leken Språkets betydelse för småbarnsfostran 6 5. Småbarnsfostrans innehåll Matematisk inriktning Naturvetenskaplig inriktning Historisk-samhällelig inriktning Estetisk inriktning Etisk inriktning Religions- och åskådningsanknuten inriktning 9 6. Särskilt stöd inom småbarnsfostran Igenkännande och utvärdering av behovet av särskilt stöd Ordnandet och utförandet av särskilt stöd 9 7. Småbarnsfostran för olika språk- och kulturgrupper Nätverkssamarbete Från småbarnsfostran till grundläggande utbildning Närnätverk Uppföljning och utvärdering av barnets uppväxt, utveckling och inlärning Utvärdering, utveckling och uppföljning av småbarnsfostrans innehåll Säkerhet och uteregler Till sist lite vägkost för det viktiga arbetet! Bilagor 1 och

4 4 1. Verksamhetsidé och värdegrunden I vårt daghem får barnet växa och utvecklas i en trygg miljö. Barnet blir erbjuden glädje, stimulans och erfarenheter i ett tvåspråkigt daghem. Daghemmet stöder barnet och hemmet i småbarnsfostran/förskoleverksamheten. Planen för småbarnsfostran är viktig i samarbete med hemmet. Barnets positiva jag-bild samt hennes sociala färdigheter förstärks. Det är viktigt att stöda och handleda barnets lek i verksamheten. I Hakalax daghem vill vi lyfta fram följande värden; trygghet, trivsel, tvåspråkighet och lek. I språkbadsförskolan betonas undervisningen genom lek, verksamhet och upplevelser. Vi strävar till att barnet får bekanta sig med skolvärlden och väcka intresse för att lära sig nya saker. I vårt daghem tillämpar vi fostringsgemensskapen tillsammans med familjerna. Stegvis-programmet används på avdelningar med barn över 4-år. Fostran baserar sig på en varm, uppmuntrande och accepterande atmosfär. Den ger barnet positiva förhållanden för uppväxt och en god grund för utvecklingen av självkänslan. Barnets starka sidor stöds genom att aktivt uppmuntra henne att söka information genom egna upplevelser och erfarenheter. Fostraren är intresserad av barnet och känner faserna i barnets uppväxt och utveckling. Fostrarens verksamhet är planenligt och konsekvent. Fostraren förstår familjernas olika seder, värderingar och kultur även om de skiljer sig från fostrarens egen åskådning. 2. Alternativet språkbadsundervisning I Hakalax daghem fungerar en språkbadsgrupp för 5-åringar, där språkbadsspråket är svenska. I daghemmet deltar barnen i språkbadsundervisningen två år innan de inleder sin skolgång. Alla barnen kommer från finskspråkiga familjer. Deltagandet i språkbad är frivilligt. Daghemmets personal använder endast språkbadsspråket svenska, även om de förstår barnets modersmål Språkbadsverksamheten är daghemsverksamhet som styrs av en gemensam läroplan. Språkbadets målsättning är att uppnå en funktionell språkkunskap i svenska. I och med att internationaliteten ökar betonas vikten av språkkunskaper och språket fungerar som en bro till den kringliggande värld. Barnet lär sig ofta mycket enkelt det främmande språket genom lek och verksamhet. Barnet uppmuntras att använda sig av språkbadsspråket, men även användningen av modersmålet tillåts. I språkbadet betonas inlärning via verksamhet och upplevelser. Daghemmets allmänna läroplan efterföljs samt Karlebys egna läroplan för språkbadsspråken. På så sätt får barnen också bekanta sig med den finlandssvenska kulturen. Språkbadsförskolan i Hållhagens skola hör under Hakalax daghem. Förskolan är belägen i ett av skolans klassrum. Samarbetet med skolan fungerar smidigt.

5 5 3. Föräldrarnas deltagande i småbarnsfostran 3.1. Fostringsgemenskapen Föräldrarna har den primära rättigheten och det primära ansvaret för sina barns fostran. Fostringsgemenskapen är samarbete mellan föräldrarna och daghemspersonalen. I fostringsgemenskapen bör föräldrarnas och dagvårdsfostrarnas kunskaper, färdigheter och erfarenheter förenas. Personalens tillit till sin egen yrkeskunskap ger föräldrarna bilden av en trygg uppväxtmiljö. I praktiken utförs fostringsgemenskapen som dagliga diskussionsstunder på morgnarna och eftermiddagarna. En ömsesidig öppenhet tjänar barnets intresse och barnets och familjernas ärenden behandlas alltid konfidentiellt. Planen för småbarnsfostran efterföljs och på basen av den görs en individuell plan för vård och fostran för varje barn. I småbarnsgrupperna, 0-3 år, tillämpas egenvårdarsystem. Tillsammans med föräldrarna strävar vi till att göra dagisvistelsen så trygg och positiv som möjligt. Då ett barn börjar i vårt daghem erbjuds hembesök. I Hakalax daghem verkar en registrerad föräldraförening. Föräldraföreningen är till för alla föräldrar. Genom att medverka i föreningen kan föräldrarna delta och påverka den gemensamma verksamheten. Ordförande för föräldraföreningen i år är Sari Rönnkvist och sekreterare är Sari- Kaarina Vähämäki Uppgörande av en plan för småbarnsfostran för barnet I Karleby används en enhetlig blankett för barnets plan för småbarnsfostran. Den används också i vårt daghem. Planen för småbarnsfostran görs upp i början av vårdförhållandet och den uppdateras regelbundet. Den görs upp tillsammans med vårdnadshavarna. Planen är i bruk under hela dagvårdstiden och den följer med barnet från en dagvårdsform till en annan fram till förskoleundervisningen. Föräldrasamtal ordnas med alla föräldrar under verksamhetsåret. Öppenhet både bland föräldrarna och också bland personalen är till barnets fördel. Personalen har tystnadsplikt i alla ärenden som berör barnet och familjen.

6 6 4. Utförandet av småbarnsfostran 4.1. Fostraren inom småbarnsfostran I småbarnsfostran formas fostringsgemenskapen av personalen, som består av arbetstagare med olika utbildningsbakgrunder och arbetserfarenheter. I Hakalax daghem är teamarbetet i småbarnsfostran en central arbetsform. Personalen förutsätts förbinda sig vid fostringsgemenskapens gemensamma värden och målsättningar samt att fungera som goda förebilder för barnen. Det är viktigt att märka varje barn dagligen och visa att vi bryr oss om dem. En öppen diskussionskultur och ett gott samarbete hjälper teamet att upprätthålla en kvalitativ verksamhet. Fostraren utvecklar sitt yrkesmässiga kunnande och är medveten om småbarnsfostrans föränderliga behov. Daghemmets svenska avdelningar samarbetar dagligen. Vi planerar verksamheten tillsammans och har regelbundna sång- och lekstunder. Vi har även gemensamma jul- och vårfester, samt föräldramöten. På grund av det täta samarbetet sker barnets överflyttning från Myrorna till Nyckelpigorna ofta smidigt. Personalen blir i ett tidigt skede bekant med båda gruppernas barn och föräldrar. Detta underlättar personalens arbete i vardagen Miljön för småbarnsfostran: grupperna och deras placering Hakalax daghem ligger centralt i stadsdelen Hakalax. Detta gör möjligt att daghemmet utan problem kan ta del i stadens kultur- och idrottsevenemang. I närmiljön finns parker, skog, torg mm och både ny och gammal arkitektur. Barngrupperna fyller så gott som hela daghemsbyggnaden. De gemensamma utrymmen är delade mellan barngrupperna. På så sätt fungerar arbete i småbarnsgrupper i vardagen. Barnen och personalen skapar tillsammans miljön: de vuxna skapar ramarna för miljön och en viktig del av den är den positiva atmosfären. Fostrarna ser till att uppväxtmiljön är pedagogiskt tydlig och funktionell. En trygg gårdsmiljö och den närliggande naturen är viktiga ställen för barnens lekar och forskningsfärder. Miljön för småbarnsfostran finns till för barnen och den visar alster som barnen gjort. I miljön finns rum och möjligheter för lek. Miljön är uppmuntrande, varierande, trivsam och möjliggör en långvarig lek. Miljöns estetik betyder olika saker för olika människor, och de olika upplevelser den erbjuder är viktiga för barnets utveckling och inlärning. Att uppväxtmiljön är trygg är en förutsättning för den goda och kvalitativa småbarnsfostran.

7 Barnets sätt att fungera De finskspråkiga barngrupperna är indelade i tre grupper enligt åldern; barn under 3-år, 3-4 åriga barn, 4-5 åriga barn. De svenskspråkiga barngrupperna är indelade i två grupper; barn under 3-år och 3-5 år. Till språkbadsgruppen väljs 5-åriga barn. De flyttar sedan till Hållhagens språkbadsförskola i Hållhagens skola. Ett friskt barn rör på sig. Fostrarens uppgifter är att skapa en miljö som lockar barnet att röra på sig och att ta bort hinder som förhindrar barnet att röra på sig samt att lära barnet att tryggt röra sig i olika miljöer. Vanligtvis rör barnet inte på sig för att hon är rastlös, utan för att skaffa sig nödvändiga inlärningserfarenheter. I Hakalax daghem ger vi barnen möjligheter att pröva på olika fysiska aktiviteter. Daghemmets gymnastiksal får varje barngrupp använda 1 gång/vecka. Den dagliga utevistelsen är en viktig del av vår verksamhet. Innehållet i småbarnsfostran består av följande inriktningar; det språkliga, matematiska, naturvetenskapliga, historisk-samhälleliga, estetiska, etiska och religions-åskådningsanknutna inriktningarna. Barnet är av naturen en upptäckare, som med alla sina sinnen intensivt lever i sin värld av upplevelser. Barnet lär sig av vardagssituationer. Fostrarens uppgift är att ge möjlighet till olika slags upptäcktsfärder. Fostraren uppmuntrar barnet att göra, uppleva och uttrycka sig själv på många olika sätt, barnet skiljer inte på olika konstformer. Barnet lär sig att uttrycka sina känslor, tankar och intryck Leken Leken tillhör alla. Den livslånga lekanden kunde lyftas upp till en slogan vid sidan av det livslånga lärandet: man leker så länge man lever, man lär så länge man lever. Där det finns fantasi och kreativitet, glädje och nöjdhet, där finns det också lek. Alldeles särskilt hör leken till lekåldern. Under åren innan skolan inleds är leken så kännspakt för barnets verksamhet att den anses vara barnets ledande verksamhet (Vygotsky, L.S, 1978 ). I vårt daghem vill vi ge leken tid, frihet och möjlighet att fortsätta senare. Barnet leker olika lekar i olika åldrar. I leken övar barnet bl.a. grov- och finmotorik, lär sig ta hänsyn och att lyssna på andra. Lekmiljön skall göras inspirerande lockande och leksakerna bör vara säkra och ändamålsenliga för åldern. En lyckad lek är frivillig, långvarig och ger rum för alla. I en god lek trivs varje deltagare och alla har roligt. De färdigheter som barnet lär sig genom leken främjar det livslånga lärandet. Då fostraren deltar i leken utvecklar och berikar hon leken med fantasier och medel Språkets betydelse för småbarnsfostran Språket är för barnet ett kommunikationsmedel för social växelverkan, tankar och känslor. Språkets delområden är lyssnandet, talandet, skrivandet och läsandet. Att lära sig ett språk är alltid en kreativ och personlig process i vilken efterapningen är viktig. Med hjälp av språket strukturerar barnet upp sina upplevelser, bekantar sig med sin omgivning och får information. Barnet vänjer sig vid att berätta och diskutera sina känslor, önskningar, åsikter och

8 tankar samt uttrycka sina iakttagelser och slutsatser. Barnets frågor uppskattas och hon uppmuntras till att mångsidigt uttrycka sig och uppträda via lek och fantasi. Som del i en grupp lär hon sig lyssna på både barns och vuxnas tal, delta i diskussionen och vänta på sin egen tur. En uppmuntrande miljö är viktig för språkutveckling. Språket har en central betydelse i barnets sätt att fungera. Barnet behöver språket för sin verksamhet och språket utvecklas genom lek, rörelse, undersökning och estetiska erfarenheter och uppträdanden. I vårt daghem läses och berättas det sagor för barnet. Vi änvänder berättelser, saktexter, dikter, sånger, rim och ramsor och dylikt så att hon får en möjlighet att njuta av det hon hör. Dockor och bilder används för att fånga barnen intresse. Olika former av drama används också för att förstärka barnets språk. Barnen har en egen pärm dit hennes egna arbeten och fotografier samlas in under årets gång. Utvecklingen av barnets socialitet, känslor och förmåga till växelverkan måste särskilt stödas via språket. Barnet förstår i sina tidiga utvecklingsskeden mer än hon språkligen kan uttrycka Småbarnsfostrans innehåll Det är viktigt att komma ihåg, att barnet i småbarnsfostran inte studerar eller utför olika innehåll och att inga prestationskrav ställs på barnet. Innehållen ger personalen som ansvarar för fostran en ram för hurdana upplevelser, situationer och miljöer fostrarna borde erbjuda så att barnets uppväxt och utveckling framskrider balanserat Matematisk inriktning Matematiken är en del av det liv som finns runt barnet varje dag. Matematiken utvecklar barnets logiska tänkande. Barnet uppmuntras och sporras att dra slutsatser och berätta om sin tankegång. Genom att använda olika sinnen iakttar barnet verksamheten runt om kring. Hon lär sig genom att göra, undersöka, pröva, jämföra och dra slutsatser. Fostringspersonalen bör bygga en utmanande och intressant uppväxt- och inlärningsmiljö som sporrar barnet till att undersöka och pröva. Barnet lär genom att göra själv! 5.2. Naturvetenskaplig inriktning I Hakalax daghem bekantar sig barnet med närmiljön och naturen. Vi går på promenader och utfärder tillsammans med barngruppen Likväl bekantar vi oss med den av människan byggda omgivningen och naturens balans, på detta sätt lär sig barnet uppskatta sin levnadsmiljö. Barnen är av naturen intresserade av miljön och dess fenomen. Tillsammans med fostrarna övar barnen sig att ta ansvar för att naturen och miljön mår bra. Redan som små lär vi oss att vår verksamhet påverkar vår miljö.

9 Historisk-samhällelig inriktning För barnet byggs en bild av det gångna upp med hjälp av berättelser, föremål och dokument. Barnet får bekanta sig med Karlebys historia och händelser med beaktande av barnets utvecklingsskede: ju mindre barn desto mer konkret bör verksamheten vara. Vårt daghem är beläget nära Neristan som är av historiskt värde. Överförandet av kulturtraditionen sker t.ex. genom att ordna olika evenemang. Fostringspersonalen bör beakta kulturbakgrunden hos barn från andra länder. Sålunda fostrar vi barnen att bli toleranta och få kunskaper om olika seder och bruk. I Hakalax daghem värdesätter vi finlandssvenska traditioner ss, Svenska dagen och Lucia. I oktober ordnar vi den populära Mor- och farföräldradagen. Mor- o farföräldrarna får bekanta sig med barnbarnets daghem och äta lunch i vårt daghem Estetisk inriktning Verksamhetsmiljön som byggs upp tillsammans med barnen ökar de estetiska upplevelserna. Konsten och kulturen ger många möjligheter för barnets fostran både till vardags och till fest. I småbarnsfostran bekantar vi oss med musik, bildkonst, litteratur och teater. Så uppstår en glädje för det vackra, harmoni, melodi, rytm, stil och spänning, men även motsatserna ger egna intryck, känslor och upplevelser. Språket och kulturidentiteten förstärks och övrig kultur blir bekant genom inlärning. I Hakalax daghem deltar vi i kulturella aktiviteter som småbarnsfostran i vår stad erbjuder ss. Strålande vecka. Vi har öppna dörrars dag på hösten och våren. Dessutom går vi gärna på konserter och teater när det ordnas sådana. Varje vecka stannar bokbussen vid vårt daghem. Stadsbiblioteket besöks av de äldre barngruppen och böcker lånas flitigt Etisk inriktning Barnens vardagliga liv innehåller situationer och händelser som kan granskas och reflekteras över genom synen på vad som är rätt och fel, gott och ont, sanning och lögn. Behandlandet av etiska frågor bör ske enligt barnets egen utvecklingsnivå. Så stöds formandet av barnets positiva jagbild. Betydelsen av den vuxnas modell är mycket stor. Rädslor, ångest och skuld hör även till barnets liv. Fostraren bör stöda barnet att känna igen och behandla dessa känslor. I vårt daghem används Stegvis programmet för barn över 4-år. Vi arbetar med barn i småbarnsgrupper. Programmet utvecklar barns sociala färdigheter, vilket stärker deras självkänsla Religions- och åskådningsanknuten inriktning

10 10 Tillsammans med barnets föräldrar besluts om det religions- och åskådningsanknutna innehållet. Fostrarna bör beakta, att en del av föräldrarna inte hör till något religionssamfund. Genom att diskutera, lyssna, förklara och åskådliggöra blir fostraren lyhörd för barnets frågor och uppskattar barnets åsikter. Barnen lär sig de traditioner som hör till den finländska och finlandssvenskakulturen, t.ex. de kyrkliga högtiderna och sederna som en del av kulturarvet. Barnet undervisas att förstå omkringliggande olika religioner och livsåskådningar. Vi samarbetar med den svenska församlingen i staden och deltar i jul- och påskandakter som de ordnar. Församlingens barnarbetare Tuija Nygård samarbetar med våra svenskspråkiga barngrupper. Föräldraraföreningen ordnar i samband med vändagen, Nallekyrka, en tvåspråkig kvällsandakt för familjerna. Prästen Anne Peltomaa har på ett fint sätt förmedlat om vänskap för oss alla. Virvon varvon vitsasella, kosken kevät pajusella, terveyttä toivottelen, siunausta siivittelen, onnea oksalla tällä 6. Särskilt stöd inom småbarnsfostran 6.1. Igenkännande och utvärdering av behovet av särskilt stöd Många barn har redan då de söker dagvårdsplats ett expertutlåtande om behov av särskilt stöd, och då inleds de specialpedagogiska stödinsatserna direkt. För att känna igen ett behov av särskilt stöd som upptäcks senare samarbetar föräldrarna, fostringspersonalen och vid behov även andra experter sinsemellan. Behovet av stöd kan beröra den fysiska, intellektuella, emotionella eller sociala utvecklingen. Behovet av stöd kan vara kortvarigt eller mer permanent. Målsättningen är att förebygga att behov av stöd uppstår, hopar upp sig eller blir långvarigt för barnet. Ett så tidigt ingripande som möjligt är det centrala i verksamheten.

11 Då behovet av stöd utvärderas skapas en helhetsbild av barnet i samarbete mellan föräldrarna och dagvårdspersonalen. De individuella verksamhetsmöjligheterna och behovet av stöd och handledning definieras. Vid behov konsulteras olika experter. I Hakalax daghem verkar en mångprofessionell grupp med ansvar för vård och fostran som har som mål med sin verksamhet att tidigt känna igen behovet av särskilt stöd och att stöda personalens fostringsarbete. Till gruppen hör: familjerådgivningens psykolog, ambulerande specialbarnträdgårdslärare, hälsovårdare, daghemmets föreståndare, socialarbetare och daghemmets personal. De ärenden som behandlas i vård- och fostringsgruppen diskuteras med föräldrarna. Då behovet av tidigt stöd utvärderas fästs uppmärksamhet vid barnets fysiska, psykiska, sociala och kognitiva utveckling. Den språkliga utvecklingen följs med främst i gruppen 2-5-åringar. För alla 5- åriga barn görs en KEHU-kartläggning ( kartläggning av det 5-åriga barnets utveckling på daghem och rådgivning ) antingen inom dagvården eller på rådgivningen. Informationen som fås från utvärderingen används då möjligt behov av stöd planeras och utförs. I utvärderingen av sexåringarna betonas främst inlärningssvårigheterna och ett tidigt igenkännande av möjliga kommande inlärningssvårigheter. Gruppundersökningen för skolberedskapen utförs av de ambulerande specialbarnträdgårdslärarna i alla förskoleundervisningsgrupperna för en del av gruppens barn Ordnandet och utförandet av särskilt stöd I vårt daghem samarbetar personalen med specialbarnträdgårdslärarna Pirjo Harjupatana, finskspråkiga och språkbadets barngrupper, och Solveig Forslund-Nordlund i de svenskspråkiga barngrupperna. De svenskspråkiga barngrupperna är i kontakt med Solveig vid behov. Samarbete görs också med familjerådgivningen, barnrådgivningar, socialarbetare, förskolor och skolorna. I utförandet av stödet är utgångspunkten beaktandet av barnets individuella och helhetsmässiga utveckling. Målet är att stöda barnets uppväxt, utveckling och inlärning i samarbete med föräldrarna genom att fortsätta fostringsgemenskapen. Vid behov anställs stödpersonal eller så beaktas barnet då helhetsantalet barn som får vård beräknas (barnet kan ta upp två platser). Barnet kan i gruppen ha en personlig assistent eller så delar flera barn på samma assistent. Fostringsverksamheten för barnen med behov av särskilt stöd utformas enligt de individuella behoven. Arbetet utförs med hjälp av handledning i små grupper eller individuellt. Verksamhetsmetoderna och innehållen görs upp med tanke på barnets individuella inlärningsstil. Växelverkan och de sociala färdigheterna stärks genom grupparbete. Alternativa kommunikationsmedel (bilder, tecken, föremål) finns för de barn som behöver dem. En dagordning görs vid behov upp för barnet genom att använda bilder eller föremål för att upprätthålla strukturerna. För barnen med behov av särskilt stöd är dagvårdsvardagens betydelse som rehabiliterande verksamhet central. För barnen med behov av särskilt stöd görs en rehabiliteringsplan upp, i planen definieras barnets starka sidor och resurser samt vilka delområden i utvecklingen som behöver stöd. I planen antecknas målsättningarna och metoderna för att uppnå dem samt möjliga specialarrangemang, stödinsatser och utredningar om terapier. I rehabiliteringspalavern deltar föräldrarna, dagvårdspersonalen, den ambulerande specialbarnträdgårdsläraren och de specialyrkesmänniskor som arbetar med barnets ärenden. I förskoleundervisningen motsvarar rehabiliteringsplanen 11

12 HOJKS:en, alltså den individuella planen för hur undervisningen skall ordnas. Förskoleundervisningsgruppens barnträdgårdslärare eller undervisningsväsendet ifall det är fråga om ett barn med läroplikt ansvarar för antecknandet av HOJKS:en. Betydelsen av samarbetet om barnets ärenden med skolan är synlig med tanke på barnet med behov av särskilt stöd. Barnets kommande lärare/speciallärare/skolans rektor deltar på våren i en överflyttningspalaver, under vilken information om förskoleundervisningen ges skolan Småbarnsfostran för olika språk- och kulturgrupper I de finskspråkiga barngrupperna i vårt daghem har vi barn med många olika språk och kulturella bakgrunder. Då barnet fått dagvårdsplats i vårt daghem är det viktigt att föräldrarna bekantar sig med daghemmet och personalen. Familjens kulturbakgrund och seder bör gås igenom med barnets föräldrar. Goda tolktjänster och tillgången till dem är ytterst centrala faktorer för att trygga samarbetet med föräldrarna. Barnets föräldrar uppmuntras bevara familjens kultur samt att upprätthålla och utveckla barnets modersmål. Det är viktigt att bevara det egna modersmålet eftersom det är starkt förknippat med känslospråket och uttryckandet av känslor. Deltagandet i barnpedagogiken ger barnen med annan språk- och kulturbakgrund möjligheten att lära sig finska eller svenska som andra språk i naturliga situationer tillsammans med andra barn och fostrare. Med tanke på språkutvecklingen är det viktigt att barnet hör mycket tal och att hon uppmuntras till att själv producera tal. Vårdsituationerna utnyttjas som inlärningstillfällen. Inlärningen sker med alla sinnen och är en konkret och observerande verksamhet. Barnet lär sig språket av den vuxna, och barnet får inte hamna i kläm som tolk mellan de vuxna. Dagvården är en stödform som hjälper barnet med annan språk- och kulturbakgrund acklimatisera sig med den nya kulturen. I Hakalax daghem används undervisningsmaterialet finska som andra språket (S2) med invandrarbarnen. Målsättningen med S2-undervisningsmaterialet är att barnet är likvärdigt med de övriga barnen i gruppen och att hon får samma möjligheter för all inlärning. Målet är också att ge barnet sådana kunskaper i finska att hon kan klarar sig i vardagen med jämnåriga barn. S2- undervisningen är målinriktad, funktionell och fortgående. Det är viktigt att stöda inlärningen av barnets eget modersmål. Detta inverkar positivt på barnet att bygga upp ett tvåspråkigt identitet. Betydelsen av det egna modersmålet diskuteras med föräldrarna. För invandrarbarnen i vårt daghem görs en egen plan för småbarnsfostran. De mångkulturella barnen anses som en rikedom i vårt daghem.

13 13 8. Nätverkssamarbete 8.1. Från småbarnsfostran till grundläggande undervisning Småbarnsfostran med den tillhörande förskoleundervisningen och den grundläggande undervisningen bör med tanke på barnets utveckling forma en konsekvent framskridande helhet, elevens stig. Lärandet är en livslång process, där förmågan att lära sig utvecklas från födseln ända till ålderdomen. Grunden för samarbetet bör vara den gemensamt planerade och överenskomna läroplanen, dvs. hur och när man verkar. För barnet är det viktigt att de vuxna i hennes närkrets gemensamt samarbetar och hjälper barnet som individ ur hennes egna utgångspunkter Närnätverk Till barnets personliga nätverk hör barnets familj, släkt, vänner och grannar. Ifall detta nätverk fungerar bra läggs mindre tyngd på de andra nätverken. Det offentliga samarbetsnätverket omfattar de övriga instanserna inom dagvården: de ambulerande specialbarnträdgårdslärarna, rådgivningen, terapeuterna, socialarbetet, familjerådgivningen, undervisningsväsendet och invandrartjänsterna. Nätverkssamarbetet möjliggör ett snabbt, tidigt ingripande i risksituationer. Då vi arbetar i mångprofessionella nätverk med barnets och familjens ärenden, verkar experterna med tanke på barnets bästa. 9. Uppföljning och utvärdering av barnets uppväxt, utveckling och inlärning I Hakalax daghem stöder uppföljningen av barnets uppväxt och utveckling planen för småbarnsfostran. De gemensamma målsättningarna för barnets uppväxt antecknas i planen under fostringsdiskussionerna med barnpedagogikpersonalen. För barnen med behov av särskilt stöd görs en rehabiliteringsplan i samarbete mellan föräldrarna, dagvårdspersonalen och de specialarbetare som arbetar med barnets ärenden. För barnet och barngruppen står uppföljningen som grund för verksamhetens planering och utveckling. Barnet bör ges möjlighet att växa, utvecklas och lära sig i lugn och ro. En noggrann uppföljning av barnets uppväxt och utveckling möjliggör ett tidigt ingripande. I barnpedagogiken styrs barnet att så småningom utvärdera sin egen inlärning. Utvärderingen bör vara lekfull, och själva processen är det viktigaste. Barngruppen lärs att diskutera och utvärdera vardagens olika situationer, på så sätt stärks barnets delaktighet. 10. Utvärdering, utveckling och uppföljning av småbarnsfostrans innehåll För att förverkliga småbarnsfostrans kvalitet och för att reda ut hurdan inverkan den har krävs regelbunden efterföljning och utvärdering. Karleby stad använder sedan 2002 TAKbedöminingssystemet (undersök-bedöm-utveckla på finska). Systemet innehåller bl.a. kundenkäter

14 för barnen och föräldrarna, personalenkäter, bedömning av ledarskapet samt själv- och teambedömning. Feed-back av föräldrarna samlas elektroniskt. Personalens eget arbete utvärderas under utvecklingssamtal tillsammans med föreståndaren. Utvärderingen av ledarskap görs vartannat år. Under året har personalen fått arbetshandledning. Utvecklingskvällar för hela arbetsenheten har ordnats, där vi har genomgått hur arbetet fungerar och informationen löper. Personalen har som mål att utvecklas i att använda datatekniken. I vårt daghem finns ett råd, laatupiiri, som arbetar aktivt för att föra fram gruppernas syn på utvärderingen och utvecklandet av verksamheten. Den bästa feed-back som personalen får fås direkt av barnen och deras föräldrar. Varje höst och vår får barnen göra en egen utvärdering av hur de trivs i vårt daghem. Vi i personalen uppmuntrar och stöder barnet dagligen! Säkerhet och gårdsregler Sommaren 2011 grundrenoverades daghemmets övre gårdsplan. Nästa sommar, 2012, grundrenoveras nedre gårdsplanen. Daghemmets uteregler: På sommaren: - Vi klättrar inte på staketet - Vi kastar inte bollar, inte stenar och sand - Vi gräver i sandlådan, inte i gräset - Vi klättrar på sådana platser därifrån vi själva kan komma ner. - Vi är inte på tågets tak - Vi cyklar inte i backen - Vi gungar ensam i gungan - Barn över 3-år får ta fart stående och därefter sätter sig - Vi rutschar nerför rutsckanan och klättrar inte uppför den. Vi tar inte leksaker med oss. Man får åka i stora rutschbacken om man själv kan komma upp dit. Ingen lyfts upp i backen. Vi går upp längs med repet, inte ner. - Vi låter alla blommor och buskar vara i fred.

15 15 På vintern: Vi åker i backen på baken eller med en stjärtlapp, liukuri. Med pulka åker vi endast med en vuxens lov. - Vi kastar snöbollar mot daghemmets gavelvägg - Vi är rädda om våra buskar och träd och bryter inga kvistar. - Alla vuxna ansvarar gemensamt över alla barn!

16 Till sist lite vägkost för det viktiga arbetet! För fostringsarbetet behöver vi föräldrarnas tillit, tillit föds genom många vardagliga situationer: föräldrarna ser att barnet trivs med dagvården och att barnet har vänner. Fostringspersonalen signalerar på sitt eget sätt hur arbetssamfundet orkar och mår. Fostrarens viktigaste egenskaper är att kunna lyssna på barnet och hennes föräldrar samt på sina kolleger. Lyssnandet är nyckeln till all professionell växelverkan.

17 17 Bilaga1 Lapsenvasu Bilaga 2

Lovisa stads plan för småbarnsfostran

Lovisa stads plan för småbarnsfostran Det här är Lovisa stads plan för småbarnsfostran. Den baserar sig på de riksomfattande grunderna för småbarnsfostran. Planen uppdateras vart annat år och godkänns av bildningsnämnden. Dagvårdsenheterna

Läs mer

Plan för småbarnsfostran

Plan för småbarnsfostran Plan för småbarnsfostran Hembacka daghem 1 Hembacka daghem är ett daghem i Liljendal, Lovisa. Daghemmet har två avdelningar, lilla sidan med 12 platser för 1-3 åringar och stora sidan med 20 platser för

Läs mer

Kuggom daghem Planen för småbarnsfostran 2012

Kuggom daghem Planen för småbarnsfostran 2012 Kuggom daghem Planen för småbarnsfostran 2012 Kuggom daghem Kuggom daghem är ett tvåspråkigt daghem. I daghemmet finns två heldagsgrupper; Mymlan är för 0-3 årigar och 3-6 åringarna har en egen heldagsgrupp.

Läs mer

GRANNSTUGAN. Läroplan av småbarnsfostran

GRANNSTUGAN. Läroplan av småbarnsfostran GRANNSTUGAN Läroplan av småbarnsfostran 1. VEM ÄR VI? 1.1 Målsättning 2. SMÅBARNSFOSTRAN 2.1 Värdegrund 3. GENOMFÖRANDET AV SMÅBARNSFOSTRAN 3.1 Vård, fostran och undervisning som helhet 3.2 Inlärningsmiljön

Läs mer

SMÅBARNSFOSTRAN. Information till småbarnsföräldrar. Vad skapar nyfikenhet, inlärningsglädje?

SMÅBARNSFOSTRAN. Information till småbarnsföräldrar. Vad skapar nyfikenhet, inlärningsglädje? Vad skapar nyfikenhet, inlärningsglädje? Vad ligger bakom lek och rörelse? Varifrån glädje i delaktighet? SMÅBARNSFOSTRAN Information till småbarnsföräldrar Syftet med detta häfte är att informera föräldrar

Läs mer

PLANEN FÖR SMÅBARNSFOSTRAN 2013

PLANEN FÖR SMÅBARNSFOSTRAN 2013 PLANEN FÖR SMÅBARNSFOSTRAN 2013 DAGHEMMET LILLBONDEN PLANEN FÖR SMÅBARNSFOSTRAN INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. ENHETENS VERKSAMHETSIDE 2. BESKRIVNING AV ENHETENS INLÄRNINGSMILJÖ 3. FOSTRINGSGEMENSKAPEN 4. BARNETS

Läs mer

Information till vårdnadshavare om språkstimulans i småbarnsfostran, förskola och skola

Information till vårdnadshavare om språkstimulans i småbarnsfostran, förskola och skola Information till vårdnadshavare om språkstimulans i småbarnsfostran, förskola och skola Kronoby kommun Säbråvägen 2 68500 KRONOBY +358 (0)6 8343 000 Fax+358 (0)6 8343 200 kronoby.kommun@kronoby.fi www.kronoby.fi

Läs mer

Vårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till

Vårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till Vårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till våra lokala mål och beskrivit våra metoder. På förskolan

Läs mer

Barn och föräldrar har också på sitt sätt bidragit till vårt arbete. De är våra kunder och det är samverkan med dem som fått oss att arbeta.

Barn och föräldrar har också på sitt sätt bidragit till vårt arbete. De är våra kunder och det är samverkan med dem som fått oss att arbeta. Inledning Planen för småbarnsfostran är en guide som omfattar vårt daghems syn på fostran. Vi vill åskådliggöra vår verksamhet och våra principer och hur en vardag på daghemmet fungerar. Vi vill fästa

Läs mer

Karlshögs Fritidshem

Karlshögs Fritidshem rlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarls högkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshö gkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlsögkarlshögkarlshögkarlshögka

Läs mer

ARBETSPLAN FÖRSKOLAN EKBACKEN

ARBETSPLAN FÖRSKOLAN EKBACKEN ARBETSPLAN FÖRSKOLAN EKBACKEN Inledning Förskolan regleras i skollagen och har Skolverket som tillsynsmyndighet. Sedan 1 augusti, 1998, finns en läroplan för förskolan, Lpfö 98. Läroplanen är utformad

Läs mer

Villekulla daghems plan för småbarnsfostran

Villekulla daghems plan för småbarnsfostran Villekulla daghems plan för småbarnsfostran 1 Innehåll Villekulla daghem... 3 Småbarnsfostrans värdegrund och mål... 4 Fostringsgemenskap... 4 Inriktningar... 4 Samarbetsparters... 6 Villekullas årsklocka...

Läs mer

Lokal arbetsplan för Bensby förskola

Lokal arbetsplan för Bensby förskola Lokal arbetsplan för Bensby förskola 2013 2014 Lokal arbetsplan för Bensby förskola 2013 2014 Bensby förskola erbjuder ca 70 platser till barn i åldrarna 1-6 år. Verksamheten bedrivs i en huvudbyggnad

Läs mer

Arbetsplan Daghemmens plan för verksamhetsåret 1.8.2015-31.7.2016

Arbetsplan Daghemmens plan för verksamhetsåret 1.8.2015-31.7.2016 Arbetsplan Daghemmens plan för verksamhetsåret 1.8.2015-31.7.2016 Inledning Enligt barnomsorgslag för landskapet Åland 15 har varje daghem och gruppfamiljedaghem skyldighet att ha en arbetsplan som beskriver

Läs mer

Baggetorps förskolas vision för språk och kommunikation

Baggetorps förskolas vision för språk och kommunikation 2012-12-07 1 Baggetorps förskolas vision för språk och kommunikation Språk och kommunikation Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människan sin

Läs mer

September 2015. Verksamhetsplan för Lillhedens förskola - 2015/2016. Förutsättningar. Verksamhetsidé vision. Enhetens årshjul.

September 2015. Verksamhetsplan för Lillhedens förskola - 2015/2016. Förutsättningar. Verksamhetsidé vision. Enhetens årshjul. September 2015 Verksamhetsplan för Lillhedens förskola - 2015/2016 Förutsättningar 25 inskrivna barn 2 avdelningar, Nyckelpigan 1-3 år och Fjärilen 3-5 år 2 förskollärare och 3 barnskötare Förskolan ligger

Läs mer

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2014/15. Förskolan Björnen. Avdelning Stora Björn

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2014/15. Förskolan Björnen. Avdelning Stora Björn Förskoleverksamheten Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2014/15 Förskolan Björnen Avdelning Stora Björn 1 Innehållsförteckning Förskoleverksamhetens vision sidan 3 Inledning sidan 4 Förutsättningar sidan

Läs mer

2015 Ett tillägg till den kommunala läroplanen i enlighet med 9 i lagen om den grundläggande undervisningen

2015 Ett tillägg till den kommunala läroplanen i enlighet med 9 i lagen om den grundläggande undervisningen Sibbo kommun Datum 18.6.201 4 Salpar förskolas ARBETSPLAN 2014- Läsår 2015 Ett tillägg till den kommunala läroplanen i enlighet med 9 i lagen om den grundläggande undervisningen 1. Förundervisningsställets

Läs mer

STORSTUGANS PLAN FÖR SMÅBARNSFOSTRAN 2013-2014

STORSTUGANS PLAN FÖR SMÅBARNSFOSTRAN 2013-2014 STORSTUGANS PLAN FÖR SMÅBARNSFOSTRAN 2013-2014 1. Gruppfamiljedaghemmet Storstugan Storstugan är en gruppfamiljedagvårdsenhet med plats för 12 barn och tre vuxna. Vi är belägna i Lillhoplax på Korpasbackavägen

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete ht12/vt13 Rönnbäret

Systematiskt kvalitetsarbete ht12/vt13 Rönnbäret Läroplanens mål 1.1 Normer och värden. Förskolan skall aktivt och medvetet påverka och stimulera barnen att utveckla förståelse för vårt samhälles gemensamma demokratiska värderingar och efterhand omfatta

Läs mer

Örkelljunga Kommun Utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten

Örkelljunga Kommun Utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten Örkelljunga Kommun Utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten INNEHÅLLSFÖRTECKNING VERKSAMHETENS NAMN, SKOLFORMER, OCH TIDSPERIOD sid 2 VERKSAMHETSIDÉ sid 3 styrdokument sid 3 vision sid 4 FÖRSKOLANS

Läs mer

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Blåsippan 2014-2015

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Blåsippan 2014-2015 Förskoleavdelningen Lokal Arbetsplan för Blåsippan 2014-2015 Innehållsförteckning: 1. Förskolans värdegrund sida 3 2. Mål och riktlinjer sida 4 2.1 Normer och värden sida 4 2.2 Utveckling och lärande sida

Läs mer

Arbetsplan 2013-2014. Med fokus på barns lärande

Arbetsplan 2013-2014. Med fokus på barns lärande Arbetsplan 2013-2014 Med fokus på barns lärande Postadress Besöks adress Telefon Fax E-mail Skolvägen 20, 952 70 Risögrund Skolvägen 20 0923-65838 0923-65838 rison1@edu.kalix.se Förord Förskolan ska lägga

Läs mer

Vi arbetar också medvetet med de andra målen i förskolans läroplan som t.ex. barns inflytande, genus och hälsa och livsstil.

Vi arbetar också medvetet med de andra målen i förskolans läroplan som t.ex. barns inflytande, genus och hälsa och livsstil. Arbetsplan 2010/2011 Under läsåret arbetar vi med ett tema som i år är sagan Bockarna Bruse. Den följer med som en röd tråd genom de flesta av våra mål. Vår arbetsplan innefattar mål inom våra prioriterade

Läs mer

Arbetsplan Herkules Förskola - Läsår 2005-2006

Arbetsplan Herkules Förskola - Läsår 2005-2006 Arbetsplan Herkules Förskola - Läsår 2005-2006 Herkules Förskola personalkooperativ är beläget på södra Lidingö i Käppalaområdet. Vi har nära till skogen och om vintern har vi pulkabacke och mojlighet

Läs mer

Verksamhetsplan Vasa Neon Förskola

Verksamhetsplan Vasa Neon Förskola Verksamhetsplan Vasa Neon Förskola Senast uppdaterad mars 2010 1. Verksamhetsplan för Vasa Neon Förskola 1.1 Normer och värden Förskolan skall aktivt och medvetet påverka och stimulera barnen att utveckla

Läs mer

NOLBYKULLENS FÖRSKOLA

NOLBYKULLENS FÖRSKOLA ARBETSPLAN NOLBYKULLENS FÖRSKOLA Inledning Vi är alla olika individer och genom att jobba med hälsa rörelse, språk och genus som de tre största byggstenarna kan vi ge barnen en bra grund att stå på. I

Läs mer

Med utgångspunkt i målen för verksamheten utgår dagbarnvårdaren i sitt arbete från såväl det enskilda barnet som barngruppens behov.

Med utgångspunkt i målen för verksamheten utgår dagbarnvårdaren i sitt arbete från såväl det enskilda barnet som barngruppens behov. Förutsättningar Familjedaghemmet Familjedaghemmet är en del av förskoleverksamheten/skolbarnsomsorgen med egna förutsättningar, en egen organisation och en egen pedagogisk inriktning. Verksamheten utmärks

Läs mer

Pjukala förskola Arbetsplan 2014-2015

Pjukala förskola Arbetsplan 2014-2015 Pjukala förskola Arbetsplan 2014-2015 Arbetsplan för förskoleundervisningen Enhet: Pjukala daghem Gruppens namn: Svalorna Gruppens storlek: 13 barn varav 11 pojkar och två flickor Personal: Christel Holmström,

Läs mer

Arbetsplan för personalen på I Ur och Skur Lysmasken

Arbetsplan för personalen på I Ur och Skur Lysmasken Arbetsplan för personalen på I Ur och Skur Lysmasken Personalen ska arbeta efter: läroplanens värdegrund mål och riktlinjer för förskolan Lpfö 98 (reviderad 2010) Mål för I Ur och Skur Personalen ska se

Läs mer

Lokal arbetsplan 2013/2014. Kilbergets förskola

Lokal arbetsplan 2013/2014. Kilbergets förskola Lokal arbetsplan 2013/2014 Kilbergets förskola Vår förskola består av fyra avdelningar, två avdelningar för barn mellan 1-3 år och två avdelningar för barn mellan 3-5 år. På Kilbergets förskola arbetar

Läs mer

Lokal arbetsplan h-t v-t 2013-2014. Förskolan Slottsgränd. Förskolan Slottsgränd Slottsgränd 7 591 37 Motala Tele: 0141/22 57 53 slottsgrand@motala.

Lokal arbetsplan h-t v-t 2013-2014. Förskolan Slottsgränd. Förskolan Slottsgränd Slottsgränd 7 591 37 Motala Tele: 0141/22 57 53 slottsgrand@motala. l Lokal arbetsplan h-t v-t 2013-2014 Förskolan Slottsgränd Förskolan Slottsgränd Slottsgränd 7 591 37 Motala Tele: 0141/22 57 53 slottsgrand@motala.se 2 Innehåll - Beskrivning av förskolan - Mål och riktlinjer

Läs mer

Lokal arbetsplan Universums förskola 2013/2014 Vår Vision: Oändligt lärande Värdegrund: Trygghet, glädje & nyfikenhet

Lokal arbetsplan Universums förskola 2013/2014 Vår Vision: Oändligt lärande Värdegrund: Trygghet, glädje & nyfikenhet Lokal arbetsplan Universums förskola 2013/2014 Vår Vision: Oändligt lärande Värdegrund: Trygghet, glädje & nyfikenhet 2013-06-03/Lena Mattisson 1 Innehåll Universums förskola... 3 Förskolans uppdrag...

Läs mer

LOKAL ARBETSPLAN 2010/11

LOKAL ARBETSPLAN 2010/11 LOKAL ARBETSPLAN 2010/11 Arbetsplan för Hagens förskola 2010/11 Våra styrdokument är skollagen, läroplan för förskolan, diskrimineringslagen, förskola skolas vision: I vår kommun arbetar vi för att alla

Läs mer

PLAN FÖR SMÅBARNSFOSTRAN I DAGHEMMET DOMUS

PLAN FÖR SMÅBARNSFOSTRAN I DAGHEMMET DOMUS PLAN FÖR SMÅBARNSFOSTRAN I DAGHEMMET DOMUS Daghemmet Domus grundvärden i planen för småbarnsfostran baserar sig på konventionen om barnens rättigheter (1991), som skall trygga barnens uppväxt och utveckling.

Läs mer

Örkelljunga Kommun Utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten

Örkelljunga Kommun Utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten Örkelljunga Kommun Utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten INNEHÅLLSFÖRTECKNING VERKSAMHETENS NAMN, SKOLFORMER, OCH TIDSPERIOD sid 2 VERKSAMHETSIDÉ sid 3 styrdokument sid 3 vision sid 4 FÖRSKOLANS

Läs mer

Verksamhetsplan för Ringarens förskola

Verksamhetsplan för Ringarens förskola Verksamhetsplan för Ringarens förskola Läsåret 2014-2015 1 Innehå ll Inledning Vård och bildnings vision... 4 Vision och verksamhetsidé för affärsområdet förskola... 4 Övergripande mål 2017 för förskoleverksamheten...

Läs mer

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/14. Förskolan Junibacken. Tallkotten

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/14. Förskolan Junibacken. Tallkotten BARN OCH UTBLIDNING Förskoleverksamheten Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/14 Förskolan Junibacken Tallkotten Normer och värden Lpfö 98 Förskolan ska aktivt och medvetet påverka och stimulera barnen

Läs mer

Pahkavuori daghem består av 4 barngrupper. I Solstrålarna talar vi svenska, I de övriga grupperna, Mintut, Pippurit och Paprikat, talar vi finska.

Pahkavuori daghem består av 4 barngrupper. I Solstrålarna talar vi svenska, I de övriga grupperna, Mintut, Pippurit och Paprikat, talar vi finska. Pahkavuori daghem består av 4 barngrupper. I Solstrålarna talar vi svenska, I de övriga grupperna, Mintut, Pippurit och Paprikat, talar vi finska. Personalen är lagenlig; barnträdgårdslärare, vårdare och

Läs mer

Skeppsklockan -en hälsofrämjande förskola

Skeppsklockan -en hälsofrämjande förskola Skeppsklockan -en hälsofrämjande förskola Våra profileringsmål Vi vill främja att alla mår bra till kropp och själ. Verksamheten skall syfta till att barnens förmåga till empati och omtanke om andra utvecklas.

Läs mer

Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2013/2014

Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2013/2014 Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2013/2014 Förskolan Båten Simvägen 37 135 40 Tyresö 070-169 83 98 Arbetsplan 2013/2014 Vårt uppdrag Förskolan ska lägga grunden för ett livslångt lärande.

Läs mer

2014 Ett tillägg till den kommunala läroplanen i enlighet med 9 i lagen om den grundläggande undervisningen. Tina Laiho Grönkullavägen 160, 01190 Box

2014 Ett tillägg till den kommunala läroplanen i enlighet med 9 i lagen om den grundläggande undervisningen. Tina Laiho Grönkullavägen 160, 01190 Box Sibbo kommun Datum 2.6.2014 Box barntädgård förskola VERKSAMB. 2013- Läsår 2014 Ett tillägg till den kommunala läroplanen i enlighet med 9 i lagen om den grundläggande undervisningen 1. Förundervisningsställets

Läs mer

Hedvigslunds förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Hedvigslunds förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Hedvigslunds förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling I Sverige finns två lagar som har till syfte att skydda barn och elever mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling.

Läs mer

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2014/15. Förskolan Bergabacken

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2014/15. Förskolan Bergabacken Förskoleverksamheten Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2014/15 Förskolan Bergabacken Förskoleverksamhetens vision Vi vill arbete för en verksamhet där alla mår bra, har inflytande, känner glädje, trygghet

Läs mer

Verksamhetsplan. Rapphönan 14/15

Verksamhetsplan. Rapphönan 14/15 Örkelljunga Kommun Utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten Verksamhetsplan för förskolan Rapphönan 14/15 1 Innehållsförteckning Kommunens vision 3 Verksamhetsidé 4 Vision 5 Förskolans uppdrag 6 Våra

Läs mer

Förskolan Sätraängs Arbetsplan Vår Vision

Förskolan Sätraängs Arbetsplan Vår Vision Förskolan Sätraängs Arbetsplan Vår Vision Förskolan skall lägga grunden för ett livslångt lärande. Verksamheten skall vara trygg, rolig och lärorik. Alla barn skall känna en tillhörighet, gemenskap och

Läs mer

ARBETSPLAN FÖR KULLALYCKAN

ARBETSPLAN FÖR KULLALYCKAN ARBETSPLAN FÖR KULLALYCKAN Reviderad i juni 2013 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Förskolans uppdrag 3 Värdegrund 4 Likabehandling 4 Inskolning 5 Föräldrasamverkan 5 Rutinsituationer 5 Leken 5 Matematik 6 Språk

Läs mer

Kontaktinformation Vi som arbetar på Gottby Daghem:

Kontaktinformation Vi som arbetar på Gottby Daghem: 2015-2016 Kontaktinformation Adress: Gottby Daghem Södersundavägen 765 22130 Gottby Telefon: 32427 GSM: 0457-3447227 e-mail: gottbydaghem@jomala.ax Vi som arbetar på Gottby Daghem: Maria Hellström: Föreståndare/barnträdgårdslärare

Läs mer

Lokal arbetsplan h-t v-t 2014-2015. Förskolan Slottsgränd. Förskolan Slottsgränd Slottsgränd 7 591 37 Motala Tele: 0141/22 57 53 slottsgrand@motala.

Lokal arbetsplan h-t v-t 2014-2015. Förskolan Slottsgränd. Förskolan Slottsgränd Slottsgränd 7 591 37 Motala Tele: 0141/22 57 53 slottsgrand@motala. l Lokal arbetsplan h-t v-t 2014-2015 Förskolan Slottsgränd Förskolan Slottsgränd Slottsgränd 7 591 37 Motala Tele: 0141/22 57 53 slottsgrand@motala.se 2 Innehåll - Beskrivning av förskolan - Mål och riktlinjer

Läs mer

Sida 1(8) Lokal arbetsplan. Skåpafors förskola

Sida 1(8) Lokal arbetsplan. Skåpafors förskola 1(8) Lokal arbetsplan Skåpafors förskola 2011/2012 2 Innehållsförteckning Inledning 3 2.1 Normer och värden 3 Mål 3 3 2.2 Utveckling och lärande 3 Mål 3 4 2.3 Barns inflytande 4 Mål 4 5 2.4 Förskola och

Läs mer

Förskolan Diamantens Likabehandlingsplan För arbetet med att främja likabehandling och motverka diskriminering och kränkande behandling

Förskolan Diamantens Likabehandlingsplan För arbetet med att främja likabehandling och motverka diskriminering och kränkande behandling Gimo skolområde Förskolan Diamantens Likabehandlingsplan För arbetet med att främja likabehandling och motverka diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsår 2015 Bakgrund Bestämmelser i diskrimineringslagen

Läs mer

Förskoleavdelningen 150330 PLAN FÖR LIKABEHANDLING OCH MOT KRÄNKANDE BEHANDLING FÖR FAGERSTA KOMMUNS FÖRSKOLOR 2015 FÖRSKOLAN HUMLAN

Förskoleavdelningen 150330 PLAN FÖR LIKABEHANDLING OCH MOT KRÄNKANDE BEHANDLING FÖR FAGERSTA KOMMUNS FÖRSKOLOR 2015 FÖRSKOLAN HUMLAN Förskoleavdelningen 150330 PLAN FÖR LIKABEHANDLING OCH MOT KRÄNKANDE BEHANDLING FÖR FAGERSTA KOMMUNS FÖRSKOLOR 2015 FÖRSKOLAN HUMLAN Bakgrund Denna plan utgår från Lagen om förbud mot diskriminering och

Läs mer

Arbetsplan 2015/2016 för förskolorna:

Arbetsplan 2015/2016 för förskolorna: Arbetsplan 2015/2016 för förskolorna: Eklunda Ekängen Fåraherden Gåsapigan Höskullen Kryddgården I Ur och Skur Lergöken Stallbacken Äventyret Örebro kommun Skolområdet Ängen orebro.se Innehållsförteckning

Läs mer

Utvecklingsområde för Björkets Förskola 2013/2014

Utvecklingsområde för Björkets Förskola 2013/2014 Utvecklingsområde för Björkets Förskola 2013/2014 (reviderad 140126) Utveckling och lärande Nulägesanalys Vi väljer att arbeta med barnens språkutveckling just nu eftersom både läroplanen, skolplanen och

Läs mer

PLAN FÖR SMÅBARNSFOSTRAN

PLAN FÖR SMÅBARNSFOSTRAN PLAN FÖR SMÅBARNSFOSTRAN i Pargas stad Bildningsnämnden har 31.8.2010 godkänt planen för småbarnsfostran i Väståbolands stad. 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. INLEDNING... 3 2. VÄRDEGRUND... 4 3. UTVECKLING OCH

Läs mer

Sparvens & Skatans Utvecklingsplan

Sparvens & Skatans Utvecklingsplan Sparvens & Skatans Utvecklingsplan Utveckling och lärande Den pedagogiska verksamheten ska genomföras så att den stimulerar och utmanar barnets utveckling och lärande. Miljön ska vara öppen, innehållsrik

Läs mer

Lärande och utveckling genom trygghet, glädje, lust och engagemang

Lärande och utveckling genom trygghet, glädje, lust och engagemang Verksamhetsplan för förskolan Tångens förskola Verksamhetsplan för förskolorna i Systematiskt kvalitetsarbete Lärande och utveckling genom trygghet, glädje, lust och engagemang Strömstads pedagogiska helhetsidé

Läs mer

ELKAS PLAN FÖR SMÅBARNSFOSTRAN

ELKAS PLAN FÖR SMÅBARNSFOSTRAN ELKAS PLAN FÖR SMÅBARNSFOSTRAN Uppdaterad 07.10.2015 INNEHÅLL Inledning 1. Daghemmet Elkas värdegrund och fostringsprinciper 1.1. Personalen 1.2. Barnen 2. Med barnaögon 2.1. Fostringsgemenskapen 2.2.

Läs mer

Välkommen till Björkhyddans förskola

Välkommen till Björkhyddans förskola Välkommen till Björkhyddans förskola Björkhyddans förskola Björkhyddans förskola består av fyra avdelningar: Biet, Humlan, Sländan och Myran. Björkhyddan har ett eget kök och en stor härlig lekhall i mitten.

Läs mer

Arbetsplan för Lövsångarens förskola Avdelningen Holken

Arbetsplan för Lövsångarens förskola Avdelningen Holken Köpings kommun Arbetsplan för Lövsångarens förskola Avdelningen Holken Läsår 2015 2016 Josefin Gardh, Therese Jakobsson, Sukanya Vikman, Frida Uppsäll 2015 09 18 Vad är en arbetsplan? Förskolan är en egen

Läs mer

Lokal arbetsplan. för. Föräldrakooperativet Krokodilen

Lokal arbetsplan. för. Föräldrakooperativet Krokodilen Lokal arbetsplan för Föräldrakooperativet Krokodilen vårterminen 2010 Inledning Läroplanen för förskolan, Lpfö -98 All verksamhet utgår från Läroplanen för förskolan, Lpfö -98. Förskolan skall lägga grunden

Läs mer

Grundläggande utbildningen i Åbo 2015

Grundläggande utbildningen i Åbo 2015 Grundläggande utbildningen i Åbo 2015 Åbo stads bildningssektorn Bilder: Bildarkiv för Åbo stads bildningssektor och pixhill.com 2 Innehåll Bästa vårdnadshavare... 4 Läroplikt... 4 Skolor...4 Den grundläggande

Läs mer

Kulturplan för barn och unga i Katrineholms kommun

Kulturplan för barn och unga i Katrineholms kommun Kulturplan för barn och unga i Katrineholms kommun Bildningsnämndens handling 9-2011 Inledning Katrineholms kommun har flera aktörer som påverkar barns och ungas kulturliv. Inte bara det traditionella

Läs mer

TROLLKOJANS VERKSAMHETSMÅL OCH RIKTLINJER

TROLLKOJANS VERKSAMHETSMÅL OCH RIKTLINJER TROLLKOJANS VERKSAMHETSMÅL OCH RIKTLINJER Trollkojans föräldrakooperativa förskola och fritidshem bedriver barnomsorgsverksamhet för barn i åldrarna 1 12 år. Förskolan följer statens läroplan för förskolan

Läs mer

Lokal arbetsplan. Pjätteryds naturförskola 2014-2015

Lokal arbetsplan. Pjätteryds naturförskola 2014-2015 Utbildningsförvaltningen Pjätteryds naturförskola Lokal arbetsplan Pjätteryds naturförskola 2014-2015 1 Innehållsförteckning 1. Presentation av grundfakta...3 2. Årets utvecklingsområden 4 3. Normer och

Läs mer

Nya grunder för förskoleundervisningens läroplan

Nya grunder för förskoleundervisningens läroplan Nya grunder för förskoleundervisningens läroplan Helsingfors 2.12.2014 Christina Anderssén Utbildningsstyrelsen 1 Arbetet med läroplansgrunderna 2012 2013 2014 2015 Allmänna riktlinjer Läroämnen/innehåll

Läs mer

Kvalitetsanalys för Nyckelpigan läsåret 2014/15

Kvalitetsanalys för Nyckelpigan läsåret 2014/15 Datum 1 (11) Kvalitetsanalys för Nyckelpigan läsåret 2014/15 Varje förskola har enligt skollagen ansvar för att systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och utveckla utbildningen. Denna kvalitetsanalys

Läs mer

Ormbergsskolan. Trygghet som skapar lärlust

Ormbergsskolan. Trygghet som skapar lärlust S KO L O M R Å D E B J Ö R K S K ATA N L U L E Å Ormbergsskolan Trygghet som skapar lärlust 2 Ur trygghet föds nyfikenhet och lust att lära Grunden för Ormbergsskolans koncept är den trygghet som finns

Läs mer

!!!!!!!!!!Välkommen!!!!!!!!!till!!!!!!!!!!!Svenska!samskolan!!!!!!!!i!!!!!!!!!!!Tammerfors!!

!!!!!!!!!!Välkommen!!!!!!!!!till!!!!!!!!!!!Svenska!samskolan!!!!!!!!i!!!!!!!!!!!Tammerfors!! Välkommen till Svenskasamskolan i Tammerfors 1 Välkommentillskolanihöst Attbörjaskolanärenstorhändelsebådeförbarnetochförfamiljen.Enspännandeochnytidbörjar.Imånga familjerfunderarmanombarnetkanalltdetsomkrävsavenlitenskolelev.grundskolanharändratmycketpå

Läs mer

Lokal arbetsplan för Linghems kommunala förskoleverksamhet.

Lokal arbetsplan för Linghems kommunala förskoleverksamhet. Lokal arbetsplan för Linghems kommunala förskoleverksamhet. Normer och värden MÅL 1 Barnen utvecklar förmåga att leva sig in i andra människors situation. Detta sker bl a när barnen... 1) tröstar andra.

Läs mer

TEAMPLAN FÖR HT-2010 VT 2011

TEAMPLAN FÖR HT-2010 VT 2011 TEAMPLAN FÖR HT-2010 VT 2011 Avdelning Vildvittran -Timmerslätts förskola- Teamplanen beskriver den pedagogiska verksamheten utifrån de mål och målområden som anges i den lokala arbetsplanen. Den lokala

Läs mer

Ett träd växer ej högre mot himlen än vad rötterna orkar bära det!

Ett träd växer ej högre mot himlen än vad rötterna orkar bära det! Självförtroende; (göra) Självkänsla; (vara) Ett träd växer ej högre mot himlen än vad rötterna orkar bära det! Självförtroende: Vi vill att barnen ska våga uttrycka sig, stå för sina åsikter. Ett gott

Läs mer

Övergripande mål och riktlinjer - Lgr 11

Övergripande mål och riktlinjer - Lgr 11 Övergripande mål och riktlinjer - Lgr 11 2.1 NORMER OCH VÄRDEN Skolan ska aktivt och medvetet påverka och stimulera eleverna att omfatta vårt samhälles gemensamma värderingar och låta dem komma till uttryck

Läs mer

STÖDSTRATEGIN INOM SMÅBARNSFOSTRAN OCH FÖRSKOLA I PEDERSÖRE

STÖDSTRATEGIN INOM SMÅBARNSFOSTRAN OCH FÖRSKOLA I PEDERSÖRE STÖDSTRATEGIN INOM SMÅBARNSFOSTRAN OCH FÖRSKOLA I PEDERSÖRE - EN HANDBOK 1 INNEHÅLL FÖRORD 1. FÖRSKOLEUNDERVISNINGEN 1.1 Förskollärarens roll, uppdrag och förhållningssätt till barns lärande 1.2 Anordnandet

Läs mer

En förskola där kunskap och människor växer. Lokal arbetsplan för förskolorna i Tallboda. 2010 augusti. Utbildningskontoret. Förskolor Tallboda

En förskola där kunskap och människor växer. Lokal arbetsplan för förskolorna i Tallboda. 2010 augusti. Utbildningskontoret. Förskolor Tallboda Utbildningskontoret Förskolor Tallboda Paviljongen Lokal arbetsplan för förskolorna i Tallboda 2010 augusti En förskola där kunskap och människor växer. Innehåll 2. Tidsplan för kvalitetsredovisningens

Läs mer

Verksamhetsplan. Solfjäderns specialförskola 2012/2013

Verksamhetsplan. Solfjäderns specialförskola 2012/2013 Verksamhetsplan Solfjäderns specialförskola 2012/2013 1 Innehåll Inriktning / Verksamhetsidé Organisation Styrdokument Normer och värden Utveckling och lärande Barn inflytande Förskola och hem Samverkan

Läs mer

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskola. Fölet 2013

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskola. Fölet 2013 Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskola Fölet 2013 Innehållsförteckning KVALITÉTSARBETE... 3 REDOVISNING AV UPPDRAG... 3 Varje barns kunskapsutveckling skall stärkas... 3 I Trollhättan skall

Läs mer

1. Skolans värdegrund och uppdrag

1. Skolans värdegrund och uppdrag 1. Skolans värdegrund och uppdrag Grundläggande värden Skolväsendet vilar på demokratins grund. Skollagen (2010:800) slår fast att utbildningen inom skolväsendet syftar till att elever ska inhämta och

Läs mer

Verksamhetsplan för Åbytorps Förskola 2015-2016

Verksamhetsplan för Åbytorps Förskola 2015-2016 Enheter Verksamhetsplan för Åbytorps Förskola 2015-2016 Geten 1-3 år Gurkan 3-5 år Leoparden 3-5 år Kantarellen 1-5 år Blåsippan 1-5 år Verksamheter Förskola för barn från 1-5 år Förutsättningar Inskrivna

Läs mer

Språkutvecklingsprogram

Språkutvecklingsprogram Språkutvecklingsprogram Förskolorna i Vingåkers kommun 2013-02-01 1. Förord Detta språkutvecklingsprogram vänder sig främst till alla våra anställda i Vingåkers förskolor. Programmet kan också användas

Läs mer

Plan för småbarnsfostran. Håkansböle daghem

Plan för småbarnsfostran. Håkansböle daghem Plan för småbarnsfostran Håkansböle daghem Undervisningsnämndens svenskspråkiga sektion 19.3.2014 INNEHÅLL INNEHÅLL... 1 1 INLEDNING... 2 2 LÄROPLANENS UTGÅNGSPUNKTER... 3 2.1 RIKTGIVANDE VÄRDERINGAR...

Läs mer

Lokal Arbetsplan för Östangården 2014-2015

Lokal Arbetsplan för Östangården 2014-2015 Förskoleavdelningen Lokal Arbetsplan för Östangården 2014-2015 Innehållsförteckning: 1. Förskolans värdegrund sida 3 2. Mål och riktlinjer sida 4 2.1 Normer och värden sida 4 2.2 Utveckling och lärande

Läs mer

LOJO STADS PLAN FÖR SMÅBARNSFOSTRAN

LOJO STADS PLAN FÖR SMÅBARNSFOSTRAN LOJO STADS PLAN FÖR SMÅBARNSFOSTRAN Lojo stad Utbildningsnämndens finska sektion 22.8.2007 22 2 INLEDNING Småbarnsfostran är växelverkan i barnets revir, där barnets egen verksamhet, kontakterna med gruppen

Läs mer

PLäroplan för förskolan Lpfö 98

PLäroplan för förskolan Lpfö 98 PLäroplan för förskolan Lpfö 98 Ö 98 Lpfö 98 Beställningsadress: Fritzes kundservice 106 47 Stockholm Tel: 08-690 91 90 Fax: 08-690 91 91 E-post: order.fritzes@nj.se www.fritzes.se Best.nr 06:937 ISBN

Läs mer

Lokal arbetsplan läsår 2015/2016

Lokal arbetsplan läsår 2015/2016 Lokal arbetsplan läsår 2015/2016 Förskolan Barnens Hus Sunne kommun Postadress Besöksadress Telefon och fax Internet Giro och org nr Sunne Kommun Sunne RO växel www.sunne.se 744-2684 bankgiro 40. Skäggebergsskolan

Läs mer

Mål, genomförande, måluppfyllelse och bedömning

Mål, genomförande, måluppfyllelse och bedömning Kvalitetsredovisning för Snickargårdens förskola läsåret 2009/2010 Inledning Enligt förordning skall varje förskola årligen upprätta en kvalitetsredovisning. Den skall bland annat innehålla en bedömning

Läs mer

Handlingsplan. 2013/2014 Glöden

Handlingsplan. 2013/2014 Glöden 2012-06-27 Sid 1 (8) Handlingsplan för Ängsulls förskola 2013/2014 Glöden S Ä T R A F Ö R S K O L E O M R Å DE Tfn 026-178000 (vx), 026-172349 Bitr.förskolechef Eva Levin Eva.g.levin@gavle.se www.gavle.se

Läs mer

REGLEMENTE FÖR I FÖGLÖ KOMMUN

REGLEMENTE FÖR I FÖGLÖ KOMMUN REGLEMENTE FÖR BARNDAGVÅRDSVERKSAMHETEN I FÖGLÖ KOMMUN Fastställt av kommunfullmäktige 82/06-12-14 att gälla fr.o.m. 1.1.2007. Allmänt om barndagvård Enligt BarnomsorgsL för landskapet Åland 1997/14 har

Läs mer

Verksamhetsplan för Borgens förskola. avdelning Örnen 2015-2016

Verksamhetsplan för Borgens förskola. avdelning Örnen 2015-2016 Verksamhetsplan för Borgens förskola avdelning Örnen 2015-2016 September 2015 Verksamhetsplan för Borgens förskola, avdelning Örnen - 2015/2016 Enhet Örnen Förskoleverksamhet för 1-5 år Förutsättningar

Läs mer

1. Beskrivning av Stormhattens förskola

1. Beskrivning av Stormhattens förskola Stormhattens föräldrakooperativa förskola Verksamhetsplan 2014/2015 1. Beskrivning av Stormhattens förskola 1.1 Vårt uppdrag Förskolan ska lägga grunden för ett livslångt lärande. Verksamheten ska vara

Läs mer

LÄROPLAN FÖR FÖRSKOLEUNDERVISNINGEN 2011

LÄROPLAN FÖR FÖRSKOLEUNDERVISNINGEN 2011 LÄROPLAN FÖR FÖRSKOLEUNDERVISNINGEN 2011 PEDERSÖRE KOMMUN Grunderna för förskoleundervisningens läroplan INNEHÅLL 1. Förskoleundervisningens uppgift och allmänna mål 5 1.1 Uppgift... 5 1.2 Allmänna mål

Läs mer

Tanneförskolan. Tanneförskolans verksamhet utformas utifrån Mörbylånga kommuns skolvision: TILLSAMMANS SKAPAR VI VÅR FRAMTID

Tanneförskolan. Tanneförskolans verksamhet utformas utifrån Mörbylånga kommuns skolvision: TILLSAMMANS SKAPAR VI VÅR FRAMTID Tanneförskolan Förskolan skall lägga grunden för ett livslångt lärande. Verksamheten skall vara rolig, trygg och lärorik för alla barn som deltar. Förskolan skall erbjuda barnen en god pedagogisk verksamhet,

Läs mer

ATT BEDÖMA UTVECKLING OCH LÄRANDE I FÖRSKOLAN. Lotta Törnblom lotta.tornblom@lararfortbildning.se

ATT BEDÖMA UTVECKLING OCH LÄRANDE I FÖRSKOLAN. Lotta Törnblom lotta.tornblom@lararfortbildning.se ATT BEDÖMA UTVECKLING OCH LÄRANDE I FÖRSKOLAN Lotta Törnblom lotta.tornblom@lararfortbildning.se Bedömning - i syfte att uppskatta, värdesätta och ge respons! Utveckla, analysera - jag kan, vill, vågar

Läs mer

DAGHEM VIKTORIAS PLAN FÖR SMÅBARNSFOSTRAN 2013-2014

DAGHEM VIKTORIAS PLAN FÖR SMÅBARNSFOSTRAN 2013-2014 DAGHEM VIKTORIAS PLAN FÖR SMÅBARNSFOSTRAN 2013-2014 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1.VÄRDEGRUNDEN 1.2 VERKSAMHETS IDE 2. GENOMFÖRANDE AV SMÅBARNSFOSTRAN 2.1 INLÄRNINGSMILJÖN 2.2 BARNET GLÄDS ÖVER ATT LÄRA SIG 2.3

Läs mer

Gemensamma mål för fritidshemmen i Sparsör

Gemensamma mål för fritidshemmen i Sparsör Gemensamma mål för fritidshemmen i Sparsör Detta material Lust att lära och möjlighet till att lyckas är visionen som Borås stad har satt som inspiration för oss alla som arbetar inom stadens skolor, fritidshem

Läs mer

Teamplan Ugglums skola F-3 2011/2012

Teamplan Ugglums skola F-3 2011/2012 Teamplan Ugglums skola F-3 2011/2012 2015 har 10 åringen nått statens och våra mål men framförallt sina egna och har tagit ansvar för sin egen utveckling med stöd av vuxna. 10 åringen tror på sig själv

Läs mer

5.3 Elevvård samt främjandet av trygghet och säkerhet i förskolan. 5.3.1 Elevvårdslagen som vägvisare i välfärdsarbetet.

5.3 Elevvård samt främjandet av trygghet och säkerhet i förskolan. 5.3.1 Elevvårdslagen som vägvisare i välfärdsarbetet. 5.3 Elevvård samt främjandet av trygghet och säkerhet i förskolan 5.3.1 Elevvårdslagen som vägvisare i välfärdsarbetet Med elevvård i förskolan avses arbete för att främja förskolebarnens inlärning, goda

Läs mer

BORGÅ STADS FÖRSKOLEPLAN

BORGÅ STADS FÖRSKOLEPLAN BORGÅ STADS FÖRSKOLEPLAN 1.8.2011 1 INNEHÅLL 1 FÖRSKOLEUNDERVISNINGENS UPPGIFTER OCH ALLMÄNNA MÅL... 4 1.1 Uppgift... 4 1.2 Allmänna mål för fostran och inlärning... 4 2 GENOMFÖRANDE AV FÖRSKOLEUNDERVISNINGEN...

Läs mer

Utbildningsnämndens svenska sektion 9.8.2011/ 6

Utbildningsnämndens svenska sektion 9.8.2011/ 6 LÄROPLAN FÖR FÖRSKOLEUNDERVISNINGEN I LOJO (gäller fr.o.m. 1.8.2011) Utbildningsnämndens svenska sektion 9.8.2011/ 6 Innehåll Förord 4 1 Förskoleundervisningen, dess uppgift och allmänna mål 5 1.1 Uppgift

Läs mer