PLAN FÖR SMÅBARNSFOSTRAN I HAKALAX DAGHEM

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "PLAN FÖR SMÅBARNSFOSTRAN I HAKALAX DAGHEM"

Transkript

1 PLAN FÖR SMÅBARNSFOSTRAN I HAKALAX DAGHEM 2012

2 2 Inledning Till dig som läser planen för småbarnsfostran i Hakalax daghem. I Karleby används en enhetlig blankett för varje barn, planen för småbarnsfostran, den används också i vårt daghem. Vi startade arbetet med planen redan åren Arbetsgruppen leddes av daghemsföreståndare Sirpa-Liisa Myllymäki. Andra medlemmar i arbetsgruppen var Minna Muilu, Mariia Pietikäinen och Pia Pulkkinen. Planen för småbarnsfostran har skrivits för fostrings- och undervisningspersonalen, samt för barnens föräldrar. Vi har uppdaterat den år Till arbetsgruppen hör barnträdgårdsläraren Tanja Latja som har översatt planen från finska till svenska. Andra medlemmar är Katja Saviaro och Camilla Bergroth- Hinkkanen. Småbarnfostrans koordinator Satu Forsberg har konsulterat personalen angående daghemmets plan för småbarnfostran. Sirpa-Liisa Myllymäki daghemsföreståndare

3 3 PLANEN FÖR SMÅBARNSFOSTRAN I HAKALAX DAGHEM Innehållsförteckning Inledning 1. Verksamhetsidé och värdegrund 3 2. Alternativet språkbadsundervisning 3 3. Föräldrarnas deltagande i småbarnsfostran Fostringsgemenskapen Uppgörande av plan för småbarnsfostran för barnet 4 4. Utförande av småbarnsfostran Fostraren inom småbarnsfostran Miljön för småbarnsfostran Barnets sätt att fungera Leken Språkets betydelse för småbarnsfostran 6 5. Småbarnsfostrans innehåll Matematisk inriktning Naturvetenskaplig inriktning Historisk-samhällelig inriktning Estetisk inriktning Etisk inriktning Religions- och åskådningsanknuten inriktning 9 6. Särskilt stöd inom småbarnsfostran Igenkännande och utvärdering av behovet av särskilt stöd Ordnandet och utförandet av särskilt stöd 9 7. Småbarnsfostran för olika språk- och kulturgrupper Nätverkssamarbete Från småbarnsfostran till grundläggande utbildning Närnätverk Uppföljning och utvärdering av barnets uppväxt, utveckling och inlärning Utvärdering, utveckling och uppföljning av småbarnsfostrans innehåll Säkerhet och uteregler Till sist lite vägkost för det viktiga arbetet! Bilagor 1 och

4 4 1. Verksamhetsidé och värdegrunden I vårt daghem får barnet växa och utvecklas i en trygg miljö. Barnet blir erbjuden glädje, stimulans och erfarenheter i ett tvåspråkigt daghem. Daghemmet stöder barnet och hemmet i småbarnsfostran/förskoleverksamheten. Planen för småbarnsfostran är viktig i samarbete med hemmet. Barnets positiva jag-bild samt hennes sociala färdigheter förstärks. Det är viktigt att stöda och handleda barnets lek i verksamheten. I Hakalax daghem vill vi lyfta fram följande värden; trygghet, trivsel, tvåspråkighet och lek. I språkbadsförskolan betonas undervisningen genom lek, verksamhet och upplevelser. Vi strävar till att barnet får bekanta sig med skolvärlden och väcka intresse för att lära sig nya saker. I vårt daghem tillämpar vi fostringsgemensskapen tillsammans med familjerna. Stegvis-programmet används på avdelningar med barn över 4-år. Fostran baserar sig på en varm, uppmuntrande och accepterande atmosfär. Den ger barnet positiva förhållanden för uppväxt och en god grund för utvecklingen av självkänslan. Barnets starka sidor stöds genom att aktivt uppmuntra henne att söka information genom egna upplevelser och erfarenheter. Fostraren är intresserad av barnet och känner faserna i barnets uppväxt och utveckling. Fostrarens verksamhet är planenligt och konsekvent. Fostraren förstår familjernas olika seder, värderingar och kultur även om de skiljer sig från fostrarens egen åskådning. 2. Alternativet språkbadsundervisning I Hakalax daghem fungerar en språkbadsgrupp för 5-åringar, där språkbadsspråket är svenska. I daghemmet deltar barnen i språkbadsundervisningen två år innan de inleder sin skolgång. Alla barnen kommer från finskspråkiga familjer. Deltagandet i språkbad är frivilligt. Daghemmets personal använder endast språkbadsspråket svenska, även om de förstår barnets modersmål Språkbadsverksamheten är daghemsverksamhet som styrs av en gemensam läroplan. Språkbadets målsättning är att uppnå en funktionell språkkunskap i svenska. I och med att internationaliteten ökar betonas vikten av språkkunskaper och språket fungerar som en bro till den kringliggande värld. Barnet lär sig ofta mycket enkelt det främmande språket genom lek och verksamhet. Barnet uppmuntras att använda sig av språkbadsspråket, men även användningen av modersmålet tillåts. I språkbadet betonas inlärning via verksamhet och upplevelser. Daghemmets allmänna läroplan efterföljs samt Karlebys egna läroplan för språkbadsspråken. På så sätt får barnen också bekanta sig med den finlandssvenska kulturen. Språkbadsförskolan i Hållhagens skola hör under Hakalax daghem. Förskolan är belägen i ett av skolans klassrum. Samarbetet med skolan fungerar smidigt.

5 5 3. Föräldrarnas deltagande i småbarnsfostran 3.1. Fostringsgemenskapen Föräldrarna har den primära rättigheten och det primära ansvaret för sina barns fostran. Fostringsgemenskapen är samarbete mellan föräldrarna och daghemspersonalen. I fostringsgemenskapen bör föräldrarnas och dagvårdsfostrarnas kunskaper, färdigheter och erfarenheter förenas. Personalens tillit till sin egen yrkeskunskap ger föräldrarna bilden av en trygg uppväxtmiljö. I praktiken utförs fostringsgemenskapen som dagliga diskussionsstunder på morgnarna och eftermiddagarna. En ömsesidig öppenhet tjänar barnets intresse och barnets och familjernas ärenden behandlas alltid konfidentiellt. Planen för småbarnsfostran efterföljs och på basen av den görs en individuell plan för vård och fostran för varje barn. I småbarnsgrupperna, 0-3 år, tillämpas egenvårdarsystem. Tillsammans med föräldrarna strävar vi till att göra dagisvistelsen så trygg och positiv som möjligt. Då ett barn börjar i vårt daghem erbjuds hembesök. I Hakalax daghem verkar en registrerad föräldraförening. Föräldraföreningen är till för alla föräldrar. Genom att medverka i föreningen kan föräldrarna delta och påverka den gemensamma verksamheten. Ordförande för föräldraföreningen i år är Sari Rönnkvist och sekreterare är Sari- Kaarina Vähämäki Uppgörande av en plan för småbarnsfostran för barnet I Karleby används en enhetlig blankett för barnets plan för småbarnsfostran. Den används också i vårt daghem. Planen för småbarnsfostran görs upp i början av vårdförhållandet och den uppdateras regelbundet. Den görs upp tillsammans med vårdnadshavarna. Planen är i bruk under hela dagvårdstiden och den följer med barnet från en dagvårdsform till en annan fram till förskoleundervisningen. Föräldrasamtal ordnas med alla föräldrar under verksamhetsåret. Öppenhet både bland föräldrarna och också bland personalen är till barnets fördel. Personalen har tystnadsplikt i alla ärenden som berör barnet och familjen.

6 6 4. Utförandet av småbarnsfostran 4.1. Fostraren inom småbarnsfostran I småbarnsfostran formas fostringsgemenskapen av personalen, som består av arbetstagare med olika utbildningsbakgrunder och arbetserfarenheter. I Hakalax daghem är teamarbetet i småbarnsfostran en central arbetsform. Personalen förutsätts förbinda sig vid fostringsgemenskapens gemensamma värden och målsättningar samt att fungera som goda förebilder för barnen. Det är viktigt att märka varje barn dagligen och visa att vi bryr oss om dem. En öppen diskussionskultur och ett gott samarbete hjälper teamet att upprätthålla en kvalitativ verksamhet. Fostraren utvecklar sitt yrkesmässiga kunnande och är medveten om småbarnsfostrans föränderliga behov. Daghemmets svenska avdelningar samarbetar dagligen. Vi planerar verksamheten tillsammans och har regelbundna sång- och lekstunder. Vi har även gemensamma jul- och vårfester, samt föräldramöten. På grund av det täta samarbetet sker barnets överflyttning från Myrorna till Nyckelpigorna ofta smidigt. Personalen blir i ett tidigt skede bekant med båda gruppernas barn och föräldrar. Detta underlättar personalens arbete i vardagen Miljön för småbarnsfostran: grupperna och deras placering Hakalax daghem ligger centralt i stadsdelen Hakalax. Detta gör möjligt att daghemmet utan problem kan ta del i stadens kultur- och idrottsevenemang. I närmiljön finns parker, skog, torg mm och både ny och gammal arkitektur. Barngrupperna fyller så gott som hela daghemsbyggnaden. De gemensamma utrymmen är delade mellan barngrupperna. På så sätt fungerar arbete i småbarnsgrupper i vardagen. Barnen och personalen skapar tillsammans miljön: de vuxna skapar ramarna för miljön och en viktig del av den är den positiva atmosfären. Fostrarna ser till att uppväxtmiljön är pedagogiskt tydlig och funktionell. En trygg gårdsmiljö och den närliggande naturen är viktiga ställen för barnens lekar och forskningsfärder. Miljön för småbarnsfostran finns till för barnen och den visar alster som barnen gjort. I miljön finns rum och möjligheter för lek. Miljön är uppmuntrande, varierande, trivsam och möjliggör en långvarig lek. Miljöns estetik betyder olika saker för olika människor, och de olika upplevelser den erbjuder är viktiga för barnets utveckling och inlärning. Att uppväxtmiljön är trygg är en förutsättning för den goda och kvalitativa småbarnsfostran.

7 Barnets sätt att fungera De finskspråkiga barngrupperna är indelade i tre grupper enligt åldern; barn under 3-år, 3-4 åriga barn, 4-5 åriga barn. De svenskspråkiga barngrupperna är indelade i två grupper; barn under 3-år och 3-5 år. Till språkbadsgruppen väljs 5-åriga barn. De flyttar sedan till Hållhagens språkbadsförskola i Hållhagens skola. Ett friskt barn rör på sig. Fostrarens uppgifter är att skapa en miljö som lockar barnet att röra på sig och att ta bort hinder som förhindrar barnet att röra på sig samt att lära barnet att tryggt röra sig i olika miljöer. Vanligtvis rör barnet inte på sig för att hon är rastlös, utan för att skaffa sig nödvändiga inlärningserfarenheter. I Hakalax daghem ger vi barnen möjligheter att pröva på olika fysiska aktiviteter. Daghemmets gymnastiksal får varje barngrupp använda 1 gång/vecka. Den dagliga utevistelsen är en viktig del av vår verksamhet. Innehållet i småbarnsfostran består av följande inriktningar; det språkliga, matematiska, naturvetenskapliga, historisk-samhälleliga, estetiska, etiska och religions-åskådningsanknutna inriktningarna. Barnet är av naturen en upptäckare, som med alla sina sinnen intensivt lever i sin värld av upplevelser. Barnet lär sig av vardagssituationer. Fostrarens uppgift är att ge möjlighet till olika slags upptäcktsfärder. Fostraren uppmuntrar barnet att göra, uppleva och uttrycka sig själv på många olika sätt, barnet skiljer inte på olika konstformer. Barnet lär sig att uttrycka sina känslor, tankar och intryck Leken Leken tillhör alla. Den livslånga lekanden kunde lyftas upp till en slogan vid sidan av det livslånga lärandet: man leker så länge man lever, man lär så länge man lever. Där det finns fantasi och kreativitet, glädje och nöjdhet, där finns det också lek. Alldeles särskilt hör leken till lekåldern. Under åren innan skolan inleds är leken så kännspakt för barnets verksamhet att den anses vara barnets ledande verksamhet (Vygotsky, L.S, 1978 ). I vårt daghem vill vi ge leken tid, frihet och möjlighet att fortsätta senare. Barnet leker olika lekar i olika åldrar. I leken övar barnet bl.a. grov- och finmotorik, lär sig ta hänsyn och att lyssna på andra. Lekmiljön skall göras inspirerande lockande och leksakerna bör vara säkra och ändamålsenliga för åldern. En lyckad lek är frivillig, långvarig och ger rum för alla. I en god lek trivs varje deltagare och alla har roligt. De färdigheter som barnet lär sig genom leken främjar det livslånga lärandet. Då fostraren deltar i leken utvecklar och berikar hon leken med fantasier och medel Språkets betydelse för småbarnsfostran Språket är för barnet ett kommunikationsmedel för social växelverkan, tankar och känslor. Språkets delområden är lyssnandet, talandet, skrivandet och läsandet. Att lära sig ett språk är alltid en kreativ och personlig process i vilken efterapningen är viktig. Med hjälp av språket strukturerar barnet upp sina upplevelser, bekantar sig med sin omgivning och får information. Barnet vänjer sig vid att berätta och diskutera sina känslor, önskningar, åsikter och

8 tankar samt uttrycka sina iakttagelser och slutsatser. Barnets frågor uppskattas och hon uppmuntras till att mångsidigt uttrycka sig och uppträda via lek och fantasi. Som del i en grupp lär hon sig lyssna på både barns och vuxnas tal, delta i diskussionen och vänta på sin egen tur. En uppmuntrande miljö är viktig för språkutveckling. Språket har en central betydelse i barnets sätt att fungera. Barnet behöver språket för sin verksamhet och språket utvecklas genom lek, rörelse, undersökning och estetiska erfarenheter och uppträdanden. I vårt daghem läses och berättas det sagor för barnet. Vi änvänder berättelser, saktexter, dikter, sånger, rim och ramsor och dylikt så att hon får en möjlighet att njuta av det hon hör. Dockor och bilder används för att fånga barnen intresse. Olika former av drama används också för att förstärka barnets språk. Barnen har en egen pärm dit hennes egna arbeten och fotografier samlas in under årets gång. Utvecklingen av barnets socialitet, känslor och förmåga till växelverkan måste särskilt stödas via språket. Barnet förstår i sina tidiga utvecklingsskeden mer än hon språkligen kan uttrycka Småbarnsfostrans innehåll Det är viktigt att komma ihåg, att barnet i småbarnsfostran inte studerar eller utför olika innehåll och att inga prestationskrav ställs på barnet. Innehållen ger personalen som ansvarar för fostran en ram för hurdana upplevelser, situationer och miljöer fostrarna borde erbjuda så att barnets uppväxt och utveckling framskrider balanserat Matematisk inriktning Matematiken är en del av det liv som finns runt barnet varje dag. Matematiken utvecklar barnets logiska tänkande. Barnet uppmuntras och sporras att dra slutsatser och berätta om sin tankegång. Genom att använda olika sinnen iakttar barnet verksamheten runt om kring. Hon lär sig genom att göra, undersöka, pröva, jämföra och dra slutsatser. Fostringspersonalen bör bygga en utmanande och intressant uppväxt- och inlärningsmiljö som sporrar barnet till att undersöka och pröva. Barnet lär genom att göra själv! 5.2. Naturvetenskaplig inriktning I Hakalax daghem bekantar sig barnet med närmiljön och naturen. Vi går på promenader och utfärder tillsammans med barngruppen Likväl bekantar vi oss med den av människan byggda omgivningen och naturens balans, på detta sätt lär sig barnet uppskatta sin levnadsmiljö. Barnen är av naturen intresserade av miljön och dess fenomen. Tillsammans med fostrarna övar barnen sig att ta ansvar för att naturen och miljön mår bra. Redan som små lär vi oss att vår verksamhet påverkar vår miljö.

9 Historisk-samhällelig inriktning För barnet byggs en bild av det gångna upp med hjälp av berättelser, föremål och dokument. Barnet får bekanta sig med Karlebys historia och händelser med beaktande av barnets utvecklingsskede: ju mindre barn desto mer konkret bör verksamheten vara. Vårt daghem är beläget nära Neristan som är av historiskt värde. Överförandet av kulturtraditionen sker t.ex. genom att ordna olika evenemang. Fostringspersonalen bör beakta kulturbakgrunden hos barn från andra länder. Sålunda fostrar vi barnen att bli toleranta och få kunskaper om olika seder och bruk. I Hakalax daghem värdesätter vi finlandssvenska traditioner ss, Svenska dagen och Lucia. I oktober ordnar vi den populära Mor- och farföräldradagen. Mor- o farföräldrarna får bekanta sig med barnbarnets daghem och äta lunch i vårt daghem Estetisk inriktning Verksamhetsmiljön som byggs upp tillsammans med barnen ökar de estetiska upplevelserna. Konsten och kulturen ger många möjligheter för barnets fostran både till vardags och till fest. I småbarnsfostran bekantar vi oss med musik, bildkonst, litteratur och teater. Så uppstår en glädje för det vackra, harmoni, melodi, rytm, stil och spänning, men även motsatserna ger egna intryck, känslor och upplevelser. Språket och kulturidentiteten förstärks och övrig kultur blir bekant genom inlärning. I Hakalax daghem deltar vi i kulturella aktiviteter som småbarnsfostran i vår stad erbjuder ss. Strålande vecka. Vi har öppna dörrars dag på hösten och våren. Dessutom går vi gärna på konserter och teater när det ordnas sådana. Varje vecka stannar bokbussen vid vårt daghem. Stadsbiblioteket besöks av de äldre barngruppen och böcker lånas flitigt Etisk inriktning Barnens vardagliga liv innehåller situationer och händelser som kan granskas och reflekteras över genom synen på vad som är rätt och fel, gott och ont, sanning och lögn. Behandlandet av etiska frågor bör ske enligt barnets egen utvecklingsnivå. Så stöds formandet av barnets positiva jagbild. Betydelsen av den vuxnas modell är mycket stor. Rädslor, ångest och skuld hör även till barnets liv. Fostraren bör stöda barnet att känna igen och behandla dessa känslor. I vårt daghem används Stegvis programmet för barn över 4-år. Vi arbetar med barn i småbarnsgrupper. Programmet utvecklar barns sociala färdigheter, vilket stärker deras självkänsla Religions- och åskådningsanknuten inriktning

10 10 Tillsammans med barnets föräldrar besluts om det religions- och åskådningsanknutna innehållet. Fostrarna bör beakta, att en del av föräldrarna inte hör till något religionssamfund. Genom att diskutera, lyssna, förklara och åskådliggöra blir fostraren lyhörd för barnets frågor och uppskattar barnets åsikter. Barnen lär sig de traditioner som hör till den finländska och finlandssvenskakulturen, t.ex. de kyrkliga högtiderna och sederna som en del av kulturarvet. Barnet undervisas att förstå omkringliggande olika religioner och livsåskådningar. Vi samarbetar med den svenska församlingen i staden och deltar i jul- och påskandakter som de ordnar. Församlingens barnarbetare Tuija Nygård samarbetar med våra svenskspråkiga barngrupper. Föräldraraföreningen ordnar i samband med vändagen, Nallekyrka, en tvåspråkig kvällsandakt för familjerna. Prästen Anne Peltomaa har på ett fint sätt förmedlat om vänskap för oss alla. Virvon varvon vitsasella, kosken kevät pajusella, terveyttä toivottelen, siunausta siivittelen, onnea oksalla tällä 6. Särskilt stöd inom småbarnsfostran 6.1. Igenkännande och utvärdering av behovet av särskilt stöd Många barn har redan då de söker dagvårdsplats ett expertutlåtande om behov av särskilt stöd, och då inleds de specialpedagogiska stödinsatserna direkt. För att känna igen ett behov av särskilt stöd som upptäcks senare samarbetar föräldrarna, fostringspersonalen och vid behov även andra experter sinsemellan. Behovet av stöd kan beröra den fysiska, intellektuella, emotionella eller sociala utvecklingen. Behovet av stöd kan vara kortvarigt eller mer permanent. Målsättningen är att förebygga att behov av stöd uppstår, hopar upp sig eller blir långvarigt för barnet. Ett så tidigt ingripande som möjligt är det centrala i verksamheten.

11 Då behovet av stöd utvärderas skapas en helhetsbild av barnet i samarbete mellan föräldrarna och dagvårdspersonalen. De individuella verksamhetsmöjligheterna och behovet av stöd och handledning definieras. Vid behov konsulteras olika experter. I Hakalax daghem verkar en mångprofessionell grupp med ansvar för vård och fostran som har som mål med sin verksamhet att tidigt känna igen behovet av särskilt stöd och att stöda personalens fostringsarbete. Till gruppen hör: familjerådgivningens psykolog, ambulerande specialbarnträdgårdslärare, hälsovårdare, daghemmets föreståndare, socialarbetare och daghemmets personal. De ärenden som behandlas i vård- och fostringsgruppen diskuteras med föräldrarna. Då behovet av tidigt stöd utvärderas fästs uppmärksamhet vid barnets fysiska, psykiska, sociala och kognitiva utveckling. Den språkliga utvecklingen följs med främst i gruppen 2-5-åringar. För alla 5- åriga barn görs en KEHU-kartläggning ( kartläggning av det 5-åriga barnets utveckling på daghem och rådgivning ) antingen inom dagvården eller på rådgivningen. Informationen som fås från utvärderingen används då möjligt behov av stöd planeras och utförs. I utvärderingen av sexåringarna betonas främst inlärningssvårigheterna och ett tidigt igenkännande av möjliga kommande inlärningssvårigheter. Gruppundersökningen för skolberedskapen utförs av de ambulerande specialbarnträdgårdslärarna i alla förskoleundervisningsgrupperna för en del av gruppens barn Ordnandet och utförandet av särskilt stöd I vårt daghem samarbetar personalen med specialbarnträdgårdslärarna Pirjo Harjupatana, finskspråkiga och språkbadets barngrupper, och Solveig Forslund-Nordlund i de svenskspråkiga barngrupperna. De svenskspråkiga barngrupperna är i kontakt med Solveig vid behov. Samarbete görs också med familjerådgivningen, barnrådgivningar, socialarbetare, förskolor och skolorna. I utförandet av stödet är utgångspunkten beaktandet av barnets individuella och helhetsmässiga utveckling. Målet är att stöda barnets uppväxt, utveckling och inlärning i samarbete med föräldrarna genom att fortsätta fostringsgemenskapen. Vid behov anställs stödpersonal eller så beaktas barnet då helhetsantalet barn som får vård beräknas (barnet kan ta upp två platser). Barnet kan i gruppen ha en personlig assistent eller så delar flera barn på samma assistent. Fostringsverksamheten för barnen med behov av särskilt stöd utformas enligt de individuella behoven. Arbetet utförs med hjälp av handledning i små grupper eller individuellt. Verksamhetsmetoderna och innehållen görs upp med tanke på barnets individuella inlärningsstil. Växelverkan och de sociala färdigheterna stärks genom grupparbete. Alternativa kommunikationsmedel (bilder, tecken, föremål) finns för de barn som behöver dem. En dagordning görs vid behov upp för barnet genom att använda bilder eller föremål för att upprätthålla strukturerna. För barnen med behov av särskilt stöd är dagvårdsvardagens betydelse som rehabiliterande verksamhet central. För barnen med behov av särskilt stöd görs en rehabiliteringsplan upp, i planen definieras barnets starka sidor och resurser samt vilka delområden i utvecklingen som behöver stöd. I planen antecknas målsättningarna och metoderna för att uppnå dem samt möjliga specialarrangemang, stödinsatser och utredningar om terapier. I rehabiliteringspalavern deltar föräldrarna, dagvårdspersonalen, den ambulerande specialbarnträdgårdsläraren och de specialyrkesmänniskor som arbetar med barnets ärenden. I förskoleundervisningen motsvarar rehabiliteringsplanen 11

12 HOJKS:en, alltså den individuella planen för hur undervisningen skall ordnas. Förskoleundervisningsgruppens barnträdgårdslärare eller undervisningsväsendet ifall det är fråga om ett barn med läroplikt ansvarar för antecknandet av HOJKS:en. Betydelsen av samarbetet om barnets ärenden med skolan är synlig med tanke på barnet med behov av särskilt stöd. Barnets kommande lärare/speciallärare/skolans rektor deltar på våren i en överflyttningspalaver, under vilken information om förskoleundervisningen ges skolan Småbarnsfostran för olika språk- och kulturgrupper I de finskspråkiga barngrupperna i vårt daghem har vi barn med många olika språk och kulturella bakgrunder. Då barnet fått dagvårdsplats i vårt daghem är det viktigt att föräldrarna bekantar sig med daghemmet och personalen. Familjens kulturbakgrund och seder bör gås igenom med barnets föräldrar. Goda tolktjänster och tillgången till dem är ytterst centrala faktorer för att trygga samarbetet med föräldrarna. Barnets föräldrar uppmuntras bevara familjens kultur samt att upprätthålla och utveckla barnets modersmål. Det är viktigt att bevara det egna modersmålet eftersom det är starkt förknippat med känslospråket och uttryckandet av känslor. Deltagandet i barnpedagogiken ger barnen med annan språk- och kulturbakgrund möjligheten att lära sig finska eller svenska som andra språk i naturliga situationer tillsammans med andra barn och fostrare. Med tanke på språkutvecklingen är det viktigt att barnet hör mycket tal och att hon uppmuntras till att själv producera tal. Vårdsituationerna utnyttjas som inlärningstillfällen. Inlärningen sker med alla sinnen och är en konkret och observerande verksamhet. Barnet lär sig språket av den vuxna, och barnet får inte hamna i kläm som tolk mellan de vuxna. Dagvården är en stödform som hjälper barnet med annan språk- och kulturbakgrund acklimatisera sig med den nya kulturen. I Hakalax daghem används undervisningsmaterialet finska som andra språket (S2) med invandrarbarnen. Målsättningen med S2-undervisningsmaterialet är att barnet är likvärdigt med de övriga barnen i gruppen och att hon får samma möjligheter för all inlärning. Målet är också att ge barnet sådana kunskaper i finska att hon kan klarar sig i vardagen med jämnåriga barn. S2- undervisningen är målinriktad, funktionell och fortgående. Det är viktigt att stöda inlärningen av barnets eget modersmål. Detta inverkar positivt på barnet att bygga upp ett tvåspråkigt identitet. Betydelsen av det egna modersmålet diskuteras med föräldrarna. För invandrarbarnen i vårt daghem görs en egen plan för småbarnsfostran. De mångkulturella barnen anses som en rikedom i vårt daghem.

13 13 8. Nätverkssamarbete 8.1. Från småbarnsfostran till grundläggande undervisning Småbarnsfostran med den tillhörande förskoleundervisningen och den grundläggande undervisningen bör med tanke på barnets utveckling forma en konsekvent framskridande helhet, elevens stig. Lärandet är en livslång process, där förmågan att lära sig utvecklas från födseln ända till ålderdomen. Grunden för samarbetet bör vara den gemensamt planerade och överenskomna läroplanen, dvs. hur och när man verkar. För barnet är det viktigt att de vuxna i hennes närkrets gemensamt samarbetar och hjälper barnet som individ ur hennes egna utgångspunkter Närnätverk Till barnets personliga nätverk hör barnets familj, släkt, vänner och grannar. Ifall detta nätverk fungerar bra läggs mindre tyngd på de andra nätverken. Det offentliga samarbetsnätverket omfattar de övriga instanserna inom dagvården: de ambulerande specialbarnträdgårdslärarna, rådgivningen, terapeuterna, socialarbetet, familjerådgivningen, undervisningsväsendet och invandrartjänsterna. Nätverkssamarbetet möjliggör ett snabbt, tidigt ingripande i risksituationer. Då vi arbetar i mångprofessionella nätverk med barnets och familjens ärenden, verkar experterna med tanke på barnets bästa. 9. Uppföljning och utvärdering av barnets uppväxt, utveckling och inlärning I Hakalax daghem stöder uppföljningen av barnets uppväxt och utveckling planen för småbarnsfostran. De gemensamma målsättningarna för barnets uppväxt antecknas i planen under fostringsdiskussionerna med barnpedagogikpersonalen. För barnen med behov av särskilt stöd görs en rehabiliteringsplan i samarbete mellan föräldrarna, dagvårdspersonalen och de specialarbetare som arbetar med barnets ärenden. För barnet och barngruppen står uppföljningen som grund för verksamhetens planering och utveckling. Barnet bör ges möjlighet att växa, utvecklas och lära sig i lugn och ro. En noggrann uppföljning av barnets uppväxt och utveckling möjliggör ett tidigt ingripande. I barnpedagogiken styrs barnet att så småningom utvärdera sin egen inlärning. Utvärderingen bör vara lekfull, och själva processen är det viktigaste. Barngruppen lärs att diskutera och utvärdera vardagens olika situationer, på så sätt stärks barnets delaktighet. 10. Utvärdering, utveckling och uppföljning av småbarnsfostrans innehåll För att förverkliga småbarnsfostrans kvalitet och för att reda ut hurdan inverkan den har krävs regelbunden efterföljning och utvärdering. Karleby stad använder sedan 2002 TAKbedöminingssystemet (undersök-bedöm-utveckla på finska). Systemet innehåller bl.a. kundenkäter

14 för barnen och föräldrarna, personalenkäter, bedömning av ledarskapet samt själv- och teambedömning. Feed-back av föräldrarna samlas elektroniskt. Personalens eget arbete utvärderas under utvecklingssamtal tillsammans med föreståndaren. Utvärderingen av ledarskap görs vartannat år. Under året har personalen fått arbetshandledning. Utvecklingskvällar för hela arbetsenheten har ordnats, där vi har genomgått hur arbetet fungerar och informationen löper. Personalen har som mål att utvecklas i att använda datatekniken. I vårt daghem finns ett råd, laatupiiri, som arbetar aktivt för att föra fram gruppernas syn på utvärderingen och utvecklandet av verksamheten. Den bästa feed-back som personalen får fås direkt av barnen och deras föräldrar. Varje höst och vår får barnen göra en egen utvärdering av hur de trivs i vårt daghem. Vi i personalen uppmuntrar och stöder barnet dagligen! Säkerhet och gårdsregler Sommaren 2011 grundrenoverades daghemmets övre gårdsplan. Nästa sommar, 2012, grundrenoveras nedre gårdsplanen. Daghemmets uteregler: På sommaren: - Vi klättrar inte på staketet - Vi kastar inte bollar, inte stenar och sand - Vi gräver i sandlådan, inte i gräset - Vi klättrar på sådana platser därifrån vi själva kan komma ner. - Vi är inte på tågets tak - Vi cyklar inte i backen - Vi gungar ensam i gungan - Barn över 3-år får ta fart stående och därefter sätter sig - Vi rutschar nerför rutsckanan och klättrar inte uppför den. Vi tar inte leksaker med oss. Man får åka i stora rutschbacken om man själv kan komma upp dit. Ingen lyfts upp i backen. Vi går upp längs med repet, inte ner. - Vi låter alla blommor och buskar vara i fred.

15 15 På vintern: Vi åker i backen på baken eller med en stjärtlapp, liukuri. Med pulka åker vi endast med en vuxens lov. - Vi kastar snöbollar mot daghemmets gavelvägg - Vi är rädda om våra buskar och träd och bryter inga kvistar. - Alla vuxna ansvarar gemensamt över alla barn!

16 Till sist lite vägkost för det viktiga arbetet! För fostringsarbetet behöver vi föräldrarnas tillit, tillit föds genom många vardagliga situationer: föräldrarna ser att barnet trivs med dagvården och att barnet har vänner. Fostringspersonalen signalerar på sitt eget sätt hur arbetssamfundet orkar och mår. Fostrarens viktigaste egenskaper är att kunna lyssna på barnet och hennes föräldrar samt på sina kolleger. Lyssnandet är nyckeln till all professionell växelverkan.

17 17 Bilaga1 Lapsenvasu Bilaga 2

Plan för småbarnsfostran

Plan för småbarnsfostran Plan för småbarnsfostran Hembacka daghem 1 Hembacka daghem är ett daghem i Liljendal, Lovisa. Daghemmet har två avdelningar, lilla sidan med 12 platser för 1-3 åringar och stora sidan med 20 platser för

Läs mer

Lovisa stads plan för småbarnsfostran

Lovisa stads plan för småbarnsfostran Det här är Lovisa stads plan för småbarnsfostran. Den baserar sig på de riksomfattande grunderna för småbarnsfostran. Planen uppdateras vart annat år och godkänns av bildningsnämnden. Dagvårdsenheterna

Läs mer

DAGHEMMET ÄPPELGÅRDEN FÖRSKOLANS LÄROPLAN

DAGHEMMET ÄPPELGÅRDEN FÖRSKOLANS LÄROPLAN DAGHEMMET ÄPPELGÅRDEN FÖRSKOLANS LÄROPLAN 2011-2012 1. ENHET Daghemmet Äppelgården Piennarlenkki 6 01840 Klaukkala tel. 040 317 2644 paivakoti.appelgarden@nurmijarvi.fi 2. TIDSPERIOD FÖR VERKSAMHETEN Verksamhetsplanen

Läs mer

Kyrkbackens daghem Planen för småbarnsfostran

Kyrkbackens daghem Planen för småbarnsfostran Kyrkbackens daghem Planen för småbarnsfostran 1 Planen för småbarnsfostran 2 Daghemmet Kyrkbackens daghem Ventusvägen 27 Daghemsföreståndare Leskelä Kristina Postnummer och postanstalt 67700 Tel:044-7809435

Läs mer

DAGHEMMET ÄPPELGÅRDEN GRUNDERNA FÖR SMÅBARNFOSTRAN

DAGHEMMET ÄPPELGÅRDEN GRUNDERNA FÖR SMÅBARNFOSTRAN DAGHEMMET ÄPPELGÅRDEN GRUNDERNA FÖR SMÅBARNFOSTRAN 1. CENTRALA PRINCIPER 1.1 VÄRDEGRUND Vi vårdar och uppfostrar barnen, i samarbete med föräldrarna i en trygg och stödjande miljö. Vi värdesätter barnens

Läs mer

Planen för småbarnsfostran

Planen för småbarnsfostran Planen för småbarnsfostran Isnäs daghem Det här är Isnäs daghems plan för småbarnsfostran. Den baserar sig på Lovisa stads plan för småbarnsfostran. Daghemmets personal gör i samråd med föräldrarna upp

Läs mer

3. Föräldrarnas och barnens deltagande i småbarnsfostran

3. Föräldrarnas och barnens deltagande i småbarnsfostran 2 KARLEBYS PLAN FÖR SMÅBARNSFOSTRAN Innehållsförteckning Förord Småbarnsfostran är vård, fostran och undervisning 1. Verksamhetsidé och värdegrund 2. Tjänsterna inom småbarnsfostran 3. Föräldrarnas och

Läs mer

DAGHEMMET ÄPPELGÅRDEN GRUNDERNA FÖR FÖRSKOLEUNDERVISNINGENS LÄROPLAN

DAGHEMMET ÄPPELGÅRDEN GRUNDERNA FÖR FÖRSKOLEUNDERVISNINGENS LÄROPLAN DAGHEMMET ÄPPELGÅRDEN GRUNDERNA FÖR FÖRSKOLEUNDERVISNINGENS LÄROPLAN 2014-2015 1. ENHET Daghemmet Äppelgården Piennarlenkki 6 01840 Klaukkala tel. 040 317 4704 paivakoti.appelgarden@nurmijarvi.fi 2. TIDSPERIOD

Läs mer

Kuggom daghem Planen för småbarnsfostran 2012

Kuggom daghem Planen för småbarnsfostran 2012 Kuggom daghem Planen för småbarnsfostran 2012 Kuggom daghem Kuggom daghem är ett tvåspråkigt daghem. I daghemmet finns två heldagsgrupper; Mymlan är för 0-3 årigar och 3-6 åringarna har en egen heldagsgrupp.

Läs mer

1. Enhetens verksamhets idé

1. Enhetens verksamhets idé 1. Enhetens verksamhets idé Daghemmet Arken är ett heldagsdaghem på kristen grund. Vår uppgift är att stödja föräldrarna i deras uppfostrande roll. Daghemmet vill erbjuda en positiv och trygg miljö för

Läs mer

PLANEN FÖR SMÅBARNSFOSTRAN 2013

PLANEN FÖR SMÅBARNSFOSTRAN 2013 PLANEN FÖR SMÅBARNSFOSTRAN 2013 DAGHEMMET LILLBONDEN PLANEN FÖR SMÅBARNSFOSTRAN INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. ENHETENS VERKSAMHETSIDE 2. BESKRIVNING AV ENHETENS INLÄRNINGSMILJÖ 3. FOSTRINGSGEMENSKAPEN 4. BARNETS

Läs mer

Personalen i daghemmet finns till för barnet.

Personalen i daghemmet finns till för barnet. 2. VÅR VÄRDEGRUND 2.1 TRYGGHET Vi strävar till att erbjuda barnet en god vård och en trygg miljö. Varaktiga människoförhållande och strukturerad dagsrytm. Att barnet och familjen ska känna sig varmt välkomna

Läs mer

PLANEN PÅ SMÅBARNS- FOSTRAN (0-5 ÅR)

PLANEN PÅ SMÅBARNS- FOSTRAN (0-5 ÅR) PLANEN PÅ SMÅBARNS- FOSTRAN (0-5 ÅR) En gemensam plan gjord av Dragsfjärd, Kimito och Västanfjärd kommun. I arbetsgruppen har suttit tjänstemän från daghemmen, familjedagvården och rådgivningarna på ön.

Läs mer

Godkänd av bildningsnämnden 7.4.2011, 26 Uppdaterad 1.10.2013

Godkänd av bildningsnämnden 7.4.2011, 26 Uppdaterad 1.10.2013 Godkänd av bildningsnämnden 7.4.2011, 26 Uppdaterad 1.10.2013 1 Innehåll Lovisa stads småbarnsfostran 2 Småbarnsfostrans värdegrund och mål 3 Inlärningsmiljön 4 Språklig utveckling och språkets betydelse

Läs mer

Planen för småbarnsfostran Isnäs daghem.

Planen för småbarnsfostran Isnäs daghem. Planen för småbarnsfostran Isnäs daghem. Det här är Isnäs daghems plan för småbarnsfostran. Den baserar sig på Lovisa stads plan för småbarnsfostran. Daghemmets personal gör i samråd med föräldrarna upp

Läs mer

Tidigt stöd för barnet: Behov av stöd och sätt att stödja barnet i en barngrupp

Tidigt stöd för barnet: Behov av stöd och sätt att stödja barnet i en barngrupp Tidigt stöd för barnet: Behov av stöd och sätt att stödja barnet i en barngrupp För en bättre dagvård - utvecklande av specialdagvården inom småbarnsfostran i Västra och Mellersta Nyland Barnets behov

Läs mer

PLAN FÖR SMÅBARNSFOSTRAN

PLAN FÖR SMÅBARNSFOSTRAN PLAN FÖR SMÅBARNSFOSTRAN Innehållsförteckning 1. Småbarnsfostran 2 2. Småbarnsfostran i Korsholms kommun 3 2.1. Syftet med småbarnsfostran 4 2.2. Målet för småbarnsfostran 4 2.3. Korsholms kommuns organisation

Läs mer

MÅLET FÖR SMÅBARNSFOSTRAN FÖR KORSHOLMS FAMILJEDAGVÅRD

MÅLET FÖR SMÅBARNSFOSTRAN FÖR KORSHOLMS FAMILJEDAGVÅRD MÅLET FÖR SMÅBARNSFOSTRAN FÖR KORSHOLMS FAMILJEDAGVÅRD Korsholms familjedagvård erbjuder småbarnsfostran i en hemlik och trygg miljö. Målet med en kvalitativ vård och fostran är att ge barnen en lycklig

Läs mer

GRANNSTUGAN. Läroplan av småbarnsfostran

GRANNSTUGAN. Läroplan av småbarnsfostran GRANNSTUGAN Läroplan av småbarnsfostran 1. VEM ÄR VI? 1.1 Målsättning 2. SMÅBARNSFOSTRAN 2.1 Värdegrund 3. GENOMFÖRANDET AV SMÅBARNSFOSTRAN 3.1 Vård, fostran och undervisning som helhet 3.2 Inlärningsmiljön

Läs mer

Vårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till

Vårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till Vårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till våra lokala mål och beskrivit våra metoder. På förskolan

Läs mer

VERKSAMHETSPLAN FÖR EFTERMIDDAGSVERKSAMHET PÅ SVENSKA

VERKSAMHETSPLAN FÖR EFTERMIDDAGSVERKSAMHET PÅ SVENSKA VERKSAMHETSPLAN FÖR EFTERMIDDAGSVERKSAMHET PÅ SVENSKA Eftermiddagsverksamheten skall stödja och förebygga barnets välmående, samt genom meningsfull och mångsidig verksamhet skapa förutsättningar för växande

Läs mer

Lokal arbetsplan la sa r 2014/15

Lokal arbetsplan la sa r 2014/15 Lokal arbetsplan la sa r 2014/15 Förskolan Bäcken Sunne kommun Postadress Besöksadress Telefon och fax Internet Giro och org nr Sunne Kommun Sunne RO växel www.sunne.se 744-2684 bankgiro 40. Skäggebergsskolan

Läs mer

ARBETSPLAN FÖRSKOLAN EKBACKEN

ARBETSPLAN FÖRSKOLAN EKBACKEN ARBETSPLAN FÖRSKOLAN EKBACKEN Inledning Förskolan regleras i skollagen och har Skolverket som tillsynsmyndighet. Sedan 1 augusti, 1998, finns en läroplan för förskolan, Lpfö 98. Läroplanen är utformad

Läs mer

Innehållsförteckning. 1. Tyresö församlings förskolor 1.1 Verksamhet och profil. 2. Övergripande målsättning. 3. Inledning. 4.

Innehållsförteckning. 1. Tyresö församlings förskolor 1.1 Verksamhet och profil. 2. Övergripande målsättning. 3. Inledning. 4. Trollbäcken Innehållsförteckning 1. Tyresö församlings förskolor 1.1 Verksamhet och profil 2. Övergripande målsättning 3. Inledning 4. Normer och värden 4.1 Läroplanen 4.2 Förskolans mål 4.2.1Vi vill nå

Läs mer

2015 ARBETSPLAN & MÅL

2015 ARBETSPLAN & MÅL 2015 ARBETSPLAN & MÅL FÖRSKOLAN BARNEN I DÖSHULT Frida Rosenström Lena Andersen Maja Månsson 2 Prioriterade mål 2015 SOCIALA UTVECKLINGEN Att barnen lär sig ta hänsyn till andra människor och att utveckla

Läs mer

Karlshögs Fritidshem

Karlshögs Fritidshem rlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarls högkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshö gkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlsögkarlshögkarlshögkarlshögka

Läs mer

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2016/2017 Förskolan Villekulla Avdelning Norrgården

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2016/2017 Förskolan Villekulla Avdelning Norrgården 2016 Barn och utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2016/2017 Förskolan Villekulla Avdelning Norrgården Norrgårdens vision: Trygghet, glädje, utveckling! INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Läs mer

Baggetorps förskolas vision för språk och kommunikation

Baggetorps förskolas vision för språk och kommunikation 2012-12-07 1 Baggetorps förskolas vision för språk och kommunikation Språk och kommunikation Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människan sin

Läs mer

Verksamhetsplan 2015-2016

Verksamhetsplan 2015-2016 Verksamhetsplan 2015-2016 Munksnäs Småbarnsskola Stiftelsen Sedmigradsky Grundvägen 39 00330 Helsingfors 050 406 52 03 munksnas@sedmigradsky.fi Presentation av Stiftelsen Sedmigradsky och Munksnäs Småbarnsskola

Läs mer

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2014/15. Förskolan Björnen. Avdelning Stora Björn

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2014/15. Förskolan Björnen. Avdelning Stora Björn Förskoleverksamheten Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2014/15 Förskolan Björnen Avdelning Stora Björn 1 Innehållsförteckning Förskoleverksamhetens vision sidan 3 Inledning sidan 4 Förutsättningar sidan

Läs mer

Barnets namn Födelsetid Adress Daghem. Allergier, sjukdomar, medicinering etc. Specialdiet, övriga orsaker som påverkar dieten Grupp

Barnets namn Födelsetid Adress Daghem. Allergier, sjukdomar, medicinering etc. Specialdiet, övriga orsaker som påverkar dieten Grupp TJÄNSTER INOM SMÅBARNSPEDAGOGIK UTBILDNINGSVÄSENDET INLÄRNINGSPLAN FÖR BARNETS FÖRSKOLEUNDERVISNING Barnets grunduppgifter Verksamhetsperiod: 20-20 Vårdnadshavaren fyller i Intensifierat stöd Förskolan

Läs mer

3 BARN I BEHOV AV STÖD I MORGON- OCH EFTERMIDDAGSVERKSAMHETEN

3 BARN I BEHOV AV STÖD I MORGON- OCH EFTERMIDDAGSVERKSAMHETEN KORSHOLMS KOMMUNS Innehållsförteckning 1 MÅL FÖR MORGON- OCH EFTERMIDDAGSVERKSAMHETEN 1.1 Stödjandet av hemmets och skolans fostrande arbete...3 1.2 Stödjandet av välbefinnandet, känslolivet och den sociala

Läs mer

SMÅBARNSFOSTRAN. Information till småbarnsföräldrar. Vad skapar nyfikenhet, inlärningsglädje?

SMÅBARNSFOSTRAN. Information till småbarnsföräldrar. Vad skapar nyfikenhet, inlärningsglädje? Vad skapar nyfikenhet, inlärningsglädje? Vad ligger bakom lek och rörelse? Varifrån glädje i delaktighet? SMÅBARNSFOSTRAN Information till småbarnsföräldrar Syftet med detta häfte är att informera föräldrar

Läs mer

Plan för småbarnsfostran inom familjedagvården

Plan för småbarnsfostran inom familjedagvården Plan för småbarnsfostran inom familjedagvården TJÄNSTER FÖR SMÅBARNSFOSTRAN I SIBBO PLAN FÖR SMÅBARNSFOSTRAN INOM FAMILJEDAGVÅRDEN Sibbo kommuns plan för småbarnsfostran inom familjedagvården har utarbetats

Läs mer

Innehållsförteckning. 1. Tyresö församlings förskolor 1.1 Verksamhet och profil. 2. Övergripande målsättning. 3. Inledning. 4.

Innehållsförteckning. 1. Tyresö församlings förskolor 1.1 Verksamhet och profil. 2. Övergripande målsättning. 3. Inledning. 4. Förskolan i Östra Innehållsförteckning 1. Tyresö församlings förskolor 1.1 Verksamhet och profil 2. Övergripande målsättning 3. Inledning 4. Normer och värden 4.1 Läroplanen 4.2 Förskolans mål 4.2.1Vi

Läs mer

Kapellby skola: Förskolans läroplan 2016

Kapellby skola: Förskolans läroplan 2016 Kapellby skola: Förskolans läroplan 2016 Namn Kapellby skola: Förskolans läroplan 2016 Kommun Lappträsk Skola Kapellby skola Träder i kraft Innehållsförteckning 1. Uppgörandet, uppföljningen och utvecklingen

Läs mer

Handlingsplan för Ulvsätersgårdens förskola, läsåret: 2016/2017.

Handlingsplan för Ulvsätersgårdens förskola, läsåret: 2016/2017. Handlingsplan för Ulvsätersgårdens förskola, läsåret: 2016/2017. 2.1 NORMER OCH VÄRDEN Mål för likabehandlingsarbetet utvecklar: öppenhet, respekt, solidaritet och ansvar, förmåga att ta hänsyn till och

Läs mer

PLAN FÖR SMÅBARNSFOSTRAN på daghemmet Lyan

PLAN FÖR SMÅBARNSFOSTRAN på daghemmet Lyan PLAN FÖR SMÅBARNSFOSTRAN på daghemmet Lyan TRADITIONER Jul, påsk m.m. Vår kultur och andras SAMARBETE Föräldrar, nätverk, mångprofessionalitet, stödnivåer, fostringsgemenskap, utvecklingssamtal RUTINER

Läs mer

LIVSÅSKÅDNINGSKUNSKAP ÅRSKURS 3-6

LIVSÅSKÅDNINGSKUNSKAP ÅRSKURS 3-6 LIVSÅSKÅDNINGSKUNSKAP ÅRSKURS 3-6 Läroämnets uppdrag Uppdraget för undervisningen i livsåskådningskunskap är att främja elevernas förmåga att sträva efter det goda livet. I livsåskådningskunskapen ses

Läs mer

Information till vårdnadshavare om språkstimulans i småbarnsfostran, förskola och skola

Information till vårdnadshavare om språkstimulans i småbarnsfostran, förskola och skola Information till vårdnadshavare om språkstimulans i småbarnsfostran, förskola och skola Kronoby kommun Säbråvägen 2 68500 KRONOBY +358 (0)6 8343 000 Fax+358 (0)6 8343 200 kronoby.kommun@kronoby.fi www.kronoby.fi

Läs mer

Förskolan Lejonkulans pedagogiska planering

Förskolan Lejonkulans pedagogiska planering 2016 Barn och utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten Förskolan Lejonkulans pedagogiska planering Lejonkulans vision: Trygghet, glädje, utveckling! INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. Inledning sid. 2 2. Normer

Läs mer

Verksamhetsplan för Malmens förskolor

Verksamhetsplan för Malmens förskolor Verksamhetsplan för Malmens förskolor 2015-2016 Enheter Smultron 1-3 år Hallon 1-3 år Jordgubben 3-5 år Lingon 3-5 år Nyponrosen 1-5 år Kullerbyttan 1-5 år Verksamheter Förskola för barn 1-5 år Förutsättningar

Läs mer

Lokal arbetsplan för Karlshögs förskola rev

Lokal arbetsplan för Karlshögs förskola rev Lokal arbetsplan för Karlshögs förskola rev.080530 Karlshögs förskola består av fyra avdelningar: Grodan, Hajen, Delfinen och Pingvinen. Förskolan är belägen i ett lugnt villaområde på Håkanstorp. Avdelningarna

Läs mer

Örkelljunga Kommun Utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten

Örkelljunga Kommun Utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten Örkelljunga Kommun Utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten INNEHÅLLSFÖRTECKNING VERKSAMHETENS NAMN, SKOLFORMER, OCH TIDSPERIOD sid 2 VERKSAMHETSIDÉ sid 3 styrdokument sid 3 vision sid 4 FÖRSKOLANS

Läs mer

VERKSAMHETSPLAN Vimpelns Förskola 2014/2015

VERKSAMHETSPLAN Vimpelns Förskola 2014/2015 VERKSAMHETSPLAN Vimpelns Förskola 2014/2015 2.1 NORMER OCH VÄRDEN 1 Mål för likabehandlingsarbetet Mål Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar Öppenhet, respekt, solidaritet och ansvar Förmåga

Läs mer

Verksamhetsplan Vasa Neon Förskola

Verksamhetsplan Vasa Neon Förskola Verksamhetsplan Vasa Neon Förskola Senast uppdaterad mars 2010 1. Verksamhetsplan för Vasa Neon Förskola 1.1 Normer och värden Förskolan skall aktivt och medvetet påverka och stimulera barnen att utveckla

Läs mer

Verksamhetskulturen i förändring. Eva Staffans

Verksamhetskulturen i förändring. Eva Staffans Verksamhetskulturen i förändring Eva Staffans Hur skapas verksamhetskultur? Utgångspunkten är det sociala samspelet Handlingsmönster formas av kulturen Alla bidrar till att forma verksamhetskulturen och

Läs mer

BOX BARNTRÄDGÅRD PLAN FÖR SMÅBARNSFOSTRAN - 1 - (14)

BOX BARNTRÄDGÅRD PLAN FÖR SMÅBARNSFOSTRAN - 1 - (14) BOX BARNTRÄDGÅRD PLAN FÖR SMÅBARNSFOSTRAN - 1 - (14) Innehållsförteckning 1 ENHETENS VERKSAMHETSIDÉ... 3 1.1 PRIMÄR UPPGIFT... 3 1.2 VÄRDEN... 3 1.3 INLÄRNINGSSYN... 3 1.4 SPECIALDRAG, STYRKA, TYNGDPUNKTER

Läs mer

Forsby daghems plan för småbarnsfostran

Forsby daghems plan för småbarnsfostran Forsby daghems plan för småbarnsfostran Beskrivning av Forsby daghem Forsby daghem är ett tvåspråkigt daghem som byggdes 1995. Tretton år senare, 2008, förstorades daghemmet. Daghemmet finns i Forsby sågs

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete ht12/vt13 Rönnbäret

Systematiskt kvalitetsarbete ht12/vt13 Rönnbäret Läroplanens mål 1.1 Normer och värden. Förskolan skall aktivt och medvetet påverka och stimulera barnen att utveckla förståelse för vårt samhälles gemensamma demokratiska värderingar och efterhand omfatta

Läs mer

September 2015. Verksamhetsplan för Lillhedens förskola - 2015/2016. Förutsättningar. Verksamhetsidé vision. Enhetens årshjul.

September 2015. Verksamhetsplan för Lillhedens förskola - 2015/2016. Förutsättningar. Verksamhetsidé vision. Enhetens årshjul. September 2015 Verksamhetsplan för Lillhedens förskola - 2015/2016 Förutsättningar 25 inskrivna barn 2 avdelningar, Nyckelpigan 1-3 år och Fjärilen 3-5 år 2 förskollärare och 3 barnskötare Förskolan ligger

Läs mer

Senast ändrat

Senast ändrat Köpings kommun Arbetsplan för Hattstugan Läsår 2015 2016 Lena Westling, Malin Arvidson, Monica Viborg, Ramona Vikman 2015 09 18 Vad är en arbetsplan? Förskolan är en egen skolform och ingår i samhällets

Läs mer

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Kotten

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Kotten Förskoleavdelningen Lokal Arbetsplan för Kotten 2016-2017 Innehållsförteckning: 1. Förskolans värdegrund 3 2. Mål och riktlinjer 4 2.1 Normer och värden 4 2.2 Utveckling och lärande 5-6 2.3 Barns inflytande

Läs mer

Arbetsplan för förskolegruppen Blåbär

Arbetsplan för förskolegruppen Blåbär Arbetsplan för förskolegruppen Blåbär Knattebo daghem 2015-2016 Allmänna uppgifter om förskolan Enhet: Knattebo daghem Grupp: Blåbär Gruppstorlek: 16 barn (10 flickor och 6 pojkar) Förskolelärare: Annika

Läs mer

DAGHEMMET FYRKLÖVERN. Arbetsplan för förskolan

DAGHEMMET FYRKLÖVERN. Arbetsplan för förskolan DAGHEMMET FYRKLÖVERN Arbetsplan för förskolan 2015-2016 Enhet: Daghemmet Fyrklövern Munkvikvägen 31 21600 Pargas 044 788 3698 Gruppens namn: Gruppens storlek: Personal: Trollsländorna 20 barn (15 pojkar

Läs mer

Pedagogisk planering Verksamhetsåret Förskolan Bergabacken

Pedagogisk planering Verksamhetsåret Förskolan Bergabacken Förskoleverksamheten Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2016-2017 Förskolan Bergabacken 1 Innehållsförteckning Förskoleverksamhetens vision sidan 3 Inledning och Förutsättningar sidan 4 Normer och värden

Läs mer

Läroplan för vård, fostran och lärande

Läroplan för vård, fostran och lärande Esbo stad Läroplan för vård, fostran och lärande Läroplan för dagvård på svenska i Esbo Svenska bildningstjänster 1/1/2015 Innehåll INLEDNING... 3 1 SMÅBARNSFOSTRAN - BÖRJAN PÅ DET LIVSLÅNGA LÄRANDET...

Läs mer

PLAN FÖR SMÅBARNSFOSTRAN

PLAN FÖR SMÅBARNSFOSTRAN PLAN FÖR SMÅBARNSFOSTRAN Daghemmet Solstugan Annika Korolainen 2006 PLAN FÖR SMÅBARNSFOSTRAN Kyrkslätts kommuns plan för småbarnsfostran har bearbetats av en arbetsgrupp, som gjort upp linjedragningar

Läs mer

Funktionell kvalitet VERKTYG FÖR BEDÖMNING AV FÖRSKOLANS MÅLUPPFYLLELSE OCH PEDAGOGISKA PROCESSER

Funktionell kvalitet VERKTYG FÖR BEDÖMNING AV FÖRSKOLANS MÅLUPPFYLLELSE OCH PEDAGOGISKA PROCESSER Funktionell kvalitet VERKTYG FÖR BEDÖMNING AV FÖRSKOLANS MÅLUPPFYLLELSE OCH PEDAGOGISKA PROCESSER GENERELL KARAKTÄR FÖRSKOLANS MÅLUPPFYLLELSE MÅL Målen anger inriktningen på förskolans arbete och därmed

Läs mer

Handlingsplan för. Tallåsgårdens förskola 2012/2013

Handlingsplan för. Tallåsgårdens förskola 2012/2013 2012-06-27 Sid 1 (10) Handlingsplan för Tallåsgårdens förskola 2012/2013 I detta dokument kan du som besökare eller vårdnadshavare läsa om hur hela Tallåsgården tillsammans arbetar för att säkerställa

Läs mer

Lokal arbetsplan för Solstrålen 2013/2014. Vår vision

Lokal arbetsplan för Solstrålen 2013/2014. Vår vision Lokal arbetsplan för Solstrålen 2013/2014 Vår vision På förskolan Solstrålen ska vi arbeta för att få trygga barn som är glada, positiva, har upptäckarglädje och trivs tillsammans med varandra och oss

Läs mer

LIVSÅSKÅDNINGSKUNSKAP

LIVSÅSKÅDNINGSKUNSKAP LIVSÅSKÅDNINGSKUNSKAP Läroämnets uppdrag Det centrala uppdraget för undervisningen i livsåskådningskunskap är att främja elevernas förmåga att hitta ett gott liv. I livsåskådningskunskapen förstås människorna

Läs mer

Örkelljunga Kommun Utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten

Örkelljunga Kommun Utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten Örkelljunga Kommun Utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten INNEHÅLLSFÖRTECKNING VERKSAMHETENS NAMN, SKOLFORMER, OCH TIDSPERIOD sid 2 VERKSAMHETSIDÉ sid 3 styrdokument sid 3 vision sid 4 FÖRSKOLANS

Läs mer

TVÅSPRÅKIG UNDERVISNING

TVÅSPRÅKIG UNDERVISNING KAPITEL 10 TVÅSPRÅKIG UNDERVISNING Skolans undervisningsspråk är antingen svenska eller finska och i vissa fall samiska, romani eller teckenspråk. I undervisningen kan enligt lagen om grundläggande utbildning

Läs mer

Arbetsplan Herkules Förskola - Läsår 2005-2006

Arbetsplan Herkules Förskola - Läsår 2005-2006 Arbetsplan Herkules Förskola - Läsår 2005-2006 Herkules Förskola personalkooperativ är beläget på södra Lidingö i Käppalaområdet. Vi har nära till skogen och om vintern har vi pulkabacke och mojlighet

Läs mer

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/14. Junibacken. Nyckelpigan

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/14. Junibacken. Nyckelpigan BARN OCH UTBILDNING Förskoleverksamheten Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/14 Junibacken Nyckelpigan Normer och värden Förskolan ska aktivt och medvetet påverka och stimulera barnen att utveckla

Läs mer

BILDNSVES 24.9.2014 26 bilaga 2

BILDNSVES 24.9.2014 26 bilaga 2 BILDNSVES 24.9.2014 26 bilaga 2 ARBETSPLAN FÖR FÖRSKOLEUNDERVISNINGEN I SJUNDEÅ KOMMUN 2014-2015 2 Innehållsförteckning 1 Förskoleundervisningens uppgift och mål... 3 1.1 Mål för fostran och lärande...

Läs mer

Handlingsplan för. Nya Lurbergsgården

Handlingsplan för. Nya Lurbergsgården Sid 1 (13) Handlingsplan för Nya Lurbergsgården X X X F Ö R S K O L E E N H E T Tfn 026-178000 (vx), 026-17 (dir) www.gavle.se Sid 2 (13) 2.1 NORMER OCH VÄRDEN Mål för likabehandlingsarbetet Mål Förskolan

Läs mer

Sida 1(7) Lokal arbetsplan. Lövåsens förskola

Sida 1(7) Lokal arbetsplan. Lövåsens förskola 1(7) Lokal arbetsplan Lövåsens förskola 2010/2011 2 Innehållsförteckning Inledning 3 2.1 Normer och värden 3 Mål 3 3 2.2 Utveckling och lärande 3 Mål 3 4 2.3 Barns inflytande 4 Mål 4 4 2.4 Förskola och

Läs mer

Verksamhetsplan Solhaga förskola Förutsättningar. Verksamhetsidé vision. Oktober 2016 Förvaltning för livslångt lärande

Verksamhetsplan Solhaga förskola Förutsättningar. Verksamhetsidé vision. Oktober 2016 Förvaltning för livslångt lärande Oktober 2016 Förvaltning för livslångt lärande Verksamhetsplan Solhaga förskola 2016-2017 Förutsättningar 35 platser Två avdelningar, Solen 1 3 år, Månen 3 5 år 7 pedagoger (4 förskollärare, tre barnskötare

Läs mer

Fostran och undervisning samt tyngdpunktsområden under läsåret

Fostran och undervisning samt tyngdpunktsområden under läsåret LÄSÅRSPLANEN FÖR ISNÄS SKOLA OCH FÖRSKOLA 2012-2013 Behandling: Personalmöte 13.08.2012 Direktionen 01.10.2012 Underskrifter: Isnäs, 01.10.2012 Mikael von Martens direktionsordförande Laura Ståhl tf. föreståndare

Läs mer

Barn med behov av särskilt stöd... 16

Barn med behov av särskilt stöd... 16 Målsättning Innehållsförteckning Verksamhetens innehåll och pedagogiska mål... 3 Normer och värden... 3 Barns utveckling och lärande... 5 Barnens inflytande... 7 Förskola och hem... 9... 15 Barn med behov

Läs mer

Med utgångspunkt i målen för verksamheten utgår dagbarnvårdaren i sitt arbete från såväl det enskilda barnet som barngruppens behov.

Med utgångspunkt i målen för verksamheten utgår dagbarnvårdaren i sitt arbete från såväl det enskilda barnet som barngruppens behov. Förutsättningar Familjedaghemmet Familjedaghemmet är en del av förskoleverksamheten/skolbarnsomsorgen med egna förutsättningar, en egen organisation och en egen pedagogisk inriktning. Verksamheten utmärks

Läs mer

Lokal arbetsplan 2013/2014. Rensbackens förskola

Lokal arbetsplan 2013/2014. Rensbackens förskola Lokal arbetsplan 2013/2014 Rensbackens förskola Rensbackens förskola arbetar för att erbjuda en god omsorg och trygghet. Vi tar tillvara både inne- och utemiljön på ett medvetet sätt. Miljön är formad

Läs mer

Slottsvillans pedagogiska inriktning Det utforskande barnet

Slottsvillans pedagogiska inriktning Det utforskande barnet 130422 Slottsvillans pedagogiska inriktning Det utforskande barnet Varje gång du gör något som barnet kan göra själv tar du bort möjligheten för barnet att lära sig lära Det är utvecklande för barnet att

Läs mer

Lokal arbetsplan för Bensby förskola

Lokal arbetsplan för Bensby förskola Lokal arbetsplan för Bensby förskola 2013 2014 Lokal arbetsplan för Bensby förskola 2013 2014 Bensby förskola erbjuder ca 70 platser till barn i åldrarna 1-6 år. Verksamheten bedrivs i en huvudbyggnad

Läs mer

Barn och föräldrar har också på sitt sätt bidragit till vårt arbete. De är våra kunder och det är samverkan med dem som fått oss att arbeta.

Barn och föräldrar har också på sitt sätt bidragit till vårt arbete. De är våra kunder och det är samverkan med dem som fått oss att arbeta. Inledning Planen för småbarnsfostran är en guide som omfattar vårt daghems syn på fostran. Vi vill åskådliggöra vår verksamhet och våra principer och hur en vardag på daghemmet fungerar. Vi vill fästa

Läs mer

Handlingsplan För Gröna. Markhedens förskola 2014/2015

Handlingsplan För Gröna. Markhedens förskola 2014/2015 2012-10-15 Sid 1 (12) Handlingsplan För Gröna Markhedens förskola 2014/2015 X X X X F Ö R S K O L E O M R Å D E Tfn 026-178000 (vx), 026-17 (dir) www.gavle.se Sid 2 (12) 2.1 NORMER OCH VÄRDEN Mål för likabehandlingsarbetet

Läs mer

Arbetsplan Daghemmens plan för verksamhetsåret 1.8.2015-31.7.2016

Arbetsplan Daghemmens plan för verksamhetsåret 1.8.2015-31.7.2016 Arbetsplan Daghemmens plan för verksamhetsåret 1.8.2015-31.7.2016 Inledning Enligt barnomsorgslag för landskapet Åland 15 har varje daghem och gruppfamiljedaghem skyldighet att ha en arbetsplan som beskriver

Läs mer

VALKOM DAGHEMS PLAN FÖR SMÅBARNSFOSTRAN VALKON PÄIVÄKODIN VARHAISKASVATUSSUUNNITELMA (VASU)

VALKOM DAGHEMS PLAN FÖR SMÅBARNSFOSTRAN VALKON PÄIVÄKODIN VARHAISKASVATUSSUUNNITELMA (VASU) VALKOM DAGHEMS PLAN FÖR SMÅBARNSFOSTRAN VALKON PÄIVÄKODIN VARHAISKASVATUSSUUNNITELMA (VASU) Kontaktuppgifter /yhteystiedot: Valkom daghem / Valkon päiväkoti Valkomträskvägen 29/Valkolammentie 29 07910

Läs mer

Arbetsplan 2013-2014. Med fokus på barns lärande

Arbetsplan 2013-2014. Med fokus på barns lärande Arbetsplan 2013-2014 Med fokus på barns lärande Postadress Besöks adress Telefon Fax E-mail Skolvägen 20, 952 70 Risögrund Skolvägen 20 0923-65838 0923-65838 rison1@edu.kalix.se Förord Förskolan ska lägga

Läs mer

Språkplan modersmålsstöd. Stenkolet/Stjärnfallets förskolor Lidingö

Språkplan modersmålsstöd. Stenkolet/Stjärnfallets förskolor Lidingö Språkplan modersmålsstöd Stenkolet/Stjärnfallets förskolor Lidingö 2015/2016 Introduktion En stark grund i barnets modersmål har stor betydelse i utvecklingen av barnets identitet, självförtroende, normer,

Läs mer

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/14. Förskola/Område Björnen. Avdelning/grupp Lilla Björn

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/14. Förskola/Område Björnen. Avdelning/grupp Lilla Björn BARN OCH UTBILDNING Förskoleverksamheten Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/14 Förskola/Område Björnen Avdelning/grupp Lilla Björn Bakgrund På vår förskola har vi prioriterat utevistelsen. Forskning

Läs mer

BILDKONST. Läroämnets uppdrag

BILDKONST. Läroämnets uppdrag 1 BILDKONST Läroämnets uppdrag Undervisningen i bildkonst har som uppdrag att handleda eleven till att genom konsten utforska och uttrycka en verklighet av kulturell mångfald. Elevens identiteter byggs

Läs mer

för Rens förskolor Bollnäs kommun

för Rens förskolor Bollnäs kommun för Bollnäs kommun 2015-08-01 1 Helhetssyn synen på barns utveckling och lärande Återkommande diskuterar och reflekterar kring vad en helhetssyn på barns utveckling och lärande, utifrån läroplanen, innebär

Läs mer

ARBETSPLAN FÖR KULLALYCKAN

ARBETSPLAN FÖR KULLALYCKAN ARBETSPLAN FÖR KULLALYCKAN Reviderad i juni 2013 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Förskolans uppdrag 3 Värdegrund 4 Likabehandling 4 Inskolning 5 Föräldrasamverkan 5 Rutinsituationer 5 Leken 5 Matematik 6 Språk

Läs mer

Gällstads förskola. Plan för mottagande av barn från andra kulturer och med annat modersmål

Gällstads förskola. Plan för mottagande av barn från andra kulturer och med annat modersmål Gällstads förskola Plan för mottagande av barn från andra kulturer och med annat modersmål 2014-2015 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet Ansvariga för planen Emma

Läs mer

NICKBY DAGHEMS PLAN FÖR SMÅBARNSFOSTRAN

NICKBY DAGHEMS PLAN FÖR SMÅBARNSFOSTRAN NICKBY DAGHEMS PLAN FÖR SMÅBARNSFOSTRAN 1. NICKBY DAGHEM Nickby daghem är beläget i en naturnära miljö i närheten av biblioteket, skolan, idrottsplanen och olika tjänster. Terrängen på daghemmets gårdsplan

Läs mer

PLAN FÖR SMÅBARNSFOSTRAN 27.6.2013 DAGHEMMET SESAM SESAMS FÖRSKOLA

PLAN FÖR SMÅBARNSFOSTRAN 27.6.2013 DAGHEMMET SESAM SESAMS FÖRSKOLA PLAN FÖR SMÅBARNSFOSTRAN 27.6.2013 DAGHEMMET SESAM SESAMS FÖRSKOLA INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. INLEDNING 2. VERKSAMHETSIDÉ, VÄRDEGRUND OCH MÅL 2.1 Verksamhetsidé 2.2 Värdegrund och mål 3. FOSTRARENS ROLL 4.

Läs mer

2.1 Normer och värden

2.1 Normer och värden 2.1 Normer och värden Förskolan ska aktivt och medvetet påverka och stimulera barnen att utveckla förståelse för vårt samhälles gemensamma demokratiska värderingar och efterhand omfatta dem. (Lpfö98 rev.2010,

Läs mer

Vi arbetar också medvetet med de andra målen i förskolans läroplan som t.ex. barns inflytande, genus och hälsa och livsstil.

Vi arbetar också medvetet med de andra målen i förskolans läroplan som t.ex. barns inflytande, genus och hälsa och livsstil. Arbetsplan 2010/2011 Under läsåret arbetar vi med ett tema som i år är sagan Bockarna Bruse. Den följer med som en röd tråd genom de flesta av våra mål. Vår arbetsplan innefattar mål inom våra prioriterade

Läs mer

Arbetsplan för Skogens förskola Avdelning Blåsippan

Arbetsplan för Skogens förskola Avdelning Blåsippan Arbetsplan för Skogens förskola Avdelning Blåsippan Hösten 2016 Syftet med detta dokument, Arbetsplanen är att synliggöra verksamheten. Ett sätt att skapa en gemensam bild av verksamheten och hur man arbetar

Läs mer

Kvalitetskriterier för morgonoch eftermiddagsverksamheten inom den grundläggande utbildningen och för skolans klubbverksamhet

Kvalitetskriterier för morgonoch eftermiddagsverksamheten inom den grundläggande utbildningen och för skolans klubbverksamhet Kvalitetskriterier för morgonoch eftermiddagsverksamheten inom den grundläggande utbildningen och för skolans klubbverksamhet Morgon- och eftermiddagsverksamheten inom den grundläggande utbildningen Beskrivning

Läs mer

Läsåret 2012/2013. Förskolan skall sträva efter att varje barn utvecklar öppenhet, respekt, solidaritet och ansvar. (LpFö98)

Läsåret 2012/2013. Förskolan skall sträva efter att varje barn utvecklar öppenhet, respekt, solidaritet och ansvar. (LpFö98) Handlingsplan för Vattenliljans förskola 2012-12-05 Detta dokument ligger till grund för arbetet i förskolan och innehåller nedbrutna mål från Lpfö98 och Nyköpings kommuns tjänstegarantier. Normer och

Läs mer

Arbetsplan för Pjukala förskola 2015-16

Arbetsplan för Pjukala förskola 2015-16 Arbetsplan för Pjukala förskola 2015-16 Allmänna uppgifter: Gruppens namn: Svalorna Elevantal: Personal: 16, 10 flickor och 6 pojkar Anne Mikkonen, barnträdgårdslärare Daglig arbetstid: 9-13 Kaati Drugg,

Läs mer

KNUTBYSKOLAN Utbildningsförvaltningen. Arbetsplan för fritidshemmet

KNUTBYSKOLAN Utbildningsförvaltningen. Arbetsplan för fritidshemmet KNUTBYSKOLAN Utbildningsförvaltningen Arbetsplan för fritidshemmet Innehåll Inledning... 3 Normer och värden... 4 Jämställdhet mellan flickor och pojkar... 5 Barns delaktighet och inflytande... 6 Ett mångkulturellt

Läs mer

Reviderad i juni 2016 ARBETSPLAN. Förskolan Kullalyckan

Reviderad i juni 2016 ARBETSPLAN. Förskolan Kullalyckan Reviderad i juni 2016 ARBETSPLAN Förskolan Kullalyckan 2(7) INNEHÅLLSFÖRTECKNING Förskolans uppdrag 3 Värdegrund 4 Likabehandling 4 Inskolning 4 Föräldrasamverkan 4 Rutinsituationer 4 Barns inflytande

Läs mer

Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2013/2014

Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2013/2014 Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2013/2014 Förskolan Båten Simvägen 37 135 40 Tyresö 070-169 83 98 Arbetsplan 2013/2014 Vårt uppdrag Förskolan ska lägga grunden för ett livslångt lärande.

Läs mer

Lokal arbetsplan 2013/2014. Kilbergets förskola

Lokal arbetsplan 2013/2014. Kilbergets förskola Lokal arbetsplan 2013/2014 Kilbergets förskola Vår förskola består av fyra avdelningar, två avdelningar för barn mellan 1-3 år och två avdelningar för barn mellan 3-5 år. På Kilbergets förskola arbetar

Läs mer

Verksamhetsplan ht och vt Inledning:

Verksamhetsplan ht och vt Inledning: Verksamhetsplan ht - 2010 och vt -2011 Avdelning Ekorren, Förskolan Frida Inledning: Verksamheten bygger på fyra mål och riktlinjer ur skriften Läroplan för Förskolan Lpfö 98 1. Normer och värden 2. Utveckling

Läs mer