PLAN FÖR SMÅBARNSFOSTRAN I HAKALAX DAGHEM

Transkript

1 PLAN FÖR SMÅBARNSFOSTRAN I HAKALAX DAGHEM 2012

2 2 Inledning Till dig som läser planen för småbarnsfostran i Hakalax daghem. I Karleby används en enhetlig blankett för varje barn, planen för småbarnsfostran, den används också i vårt daghem. Vi startade arbetet med planen redan åren Arbetsgruppen leddes av daghemsföreståndare Sirpa-Liisa Myllymäki. Andra medlemmar i arbetsgruppen var Minna Muilu, Mariia Pietikäinen och Pia Pulkkinen. Planen för småbarnsfostran har skrivits för fostrings- och undervisningspersonalen, samt för barnens föräldrar. Vi har uppdaterat den år Till arbetsgruppen hör barnträdgårdsläraren Tanja Latja som har översatt planen från finska till svenska. Andra medlemmar är Katja Saviaro och Camilla Bergroth- Hinkkanen. Småbarnfostrans koordinator Satu Forsberg har konsulterat personalen angående daghemmets plan för småbarnfostran. Sirpa-Liisa Myllymäki daghemsföreståndare

3 3 PLANEN FÖR SMÅBARNSFOSTRAN I HAKALAX DAGHEM Innehållsförteckning Inledning 1. Verksamhetsidé och värdegrund 3 2. Alternativet språkbadsundervisning 3 3. Föräldrarnas deltagande i småbarnsfostran Fostringsgemenskapen Uppgörande av plan för småbarnsfostran för barnet 4 4. Utförande av småbarnsfostran Fostraren inom småbarnsfostran Miljön för småbarnsfostran Barnets sätt att fungera Leken Språkets betydelse för småbarnsfostran 6 5. Småbarnsfostrans innehåll Matematisk inriktning Naturvetenskaplig inriktning Historisk-samhällelig inriktning Estetisk inriktning Etisk inriktning Religions- och åskådningsanknuten inriktning 9 6. Särskilt stöd inom småbarnsfostran Igenkännande och utvärdering av behovet av särskilt stöd Ordnandet och utförandet av särskilt stöd 9 7. Småbarnsfostran för olika språk- och kulturgrupper Nätverkssamarbete Från småbarnsfostran till grundläggande utbildning Närnätverk Uppföljning och utvärdering av barnets uppväxt, utveckling och inlärning Utvärdering, utveckling och uppföljning av småbarnsfostrans innehåll Säkerhet och uteregler Till sist lite vägkost för det viktiga arbetet! Bilagor 1 och

4 4 1. Verksamhetsidé och värdegrunden I vårt daghem får barnet växa och utvecklas i en trygg miljö. Barnet blir erbjuden glädje, stimulans och erfarenheter i ett tvåspråkigt daghem. Daghemmet stöder barnet och hemmet i småbarnsfostran/förskoleverksamheten. Planen för småbarnsfostran är viktig i samarbete med hemmet. Barnets positiva jag-bild samt hennes sociala färdigheter förstärks. Det är viktigt att stöda och handleda barnets lek i verksamheten. I Hakalax daghem vill vi lyfta fram följande värden; trygghet, trivsel, tvåspråkighet och lek. I språkbadsförskolan betonas undervisningen genom lek, verksamhet och upplevelser. Vi strävar till att barnet får bekanta sig med skolvärlden och väcka intresse för att lära sig nya saker. I vårt daghem tillämpar vi fostringsgemensskapen tillsammans med familjerna. Stegvis-programmet används på avdelningar med barn över 4-år. Fostran baserar sig på en varm, uppmuntrande och accepterande atmosfär. Den ger barnet positiva förhållanden för uppväxt och en god grund för utvecklingen av självkänslan. Barnets starka sidor stöds genom att aktivt uppmuntra henne att söka information genom egna upplevelser och erfarenheter. Fostraren är intresserad av barnet och känner faserna i barnets uppväxt och utveckling. Fostrarens verksamhet är planenligt och konsekvent. Fostraren förstår familjernas olika seder, värderingar och kultur även om de skiljer sig från fostrarens egen åskådning. 2. Alternativet språkbadsundervisning I Hakalax daghem fungerar en språkbadsgrupp för 5-åringar, där språkbadsspråket är svenska. I daghemmet deltar barnen i språkbadsundervisningen två år innan de inleder sin skolgång. Alla barnen kommer från finskspråkiga familjer. Deltagandet i språkbad är frivilligt. Daghemmets personal använder endast språkbadsspråket svenska, även om de förstår barnets modersmål Språkbadsverksamheten är daghemsverksamhet som styrs av en gemensam läroplan. Språkbadets målsättning är att uppnå en funktionell språkkunskap i svenska. I och med att internationaliteten ökar betonas vikten av språkkunskaper och språket fungerar som en bro till den kringliggande värld. Barnet lär sig ofta mycket enkelt det främmande språket genom lek och verksamhet. Barnet uppmuntras att använda sig av språkbadsspråket, men även användningen av modersmålet tillåts. I språkbadet betonas inlärning via verksamhet och upplevelser. Daghemmets allmänna läroplan efterföljs samt Karlebys egna läroplan för språkbadsspråken. På så sätt får barnen också bekanta sig med den finlandssvenska kulturen. Språkbadsförskolan i Hållhagens skola hör under Hakalax daghem. Förskolan är belägen i ett av skolans klassrum. Samarbetet med skolan fungerar smidigt.

5 5 3. Föräldrarnas deltagande i småbarnsfostran 3.1. Fostringsgemenskapen Föräldrarna har den primära rättigheten och det primära ansvaret för sina barns fostran. Fostringsgemenskapen är samarbete mellan föräldrarna och daghemspersonalen. I fostringsgemenskapen bör föräldrarnas och dagvårdsfostrarnas kunskaper, färdigheter och erfarenheter förenas. Personalens tillit till sin egen yrkeskunskap ger föräldrarna bilden av en trygg uppväxtmiljö. I praktiken utförs fostringsgemenskapen som dagliga diskussionsstunder på morgnarna och eftermiddagarna. En ömsesidig öppenhet tjänar barnets intresse och barnets och familjernas ärenden behandlas alltid konfidentiellt. Planen för småbarnsfostran efterföljs och på basen av den görs en individuell plan för vård och fostran för varje barn. I småbarnsgrupperna, 0-3 år, tillämpas egenvårdarsystem. Tillsammans med föräldrarna strävar vi till att göra dagisvistelsen så trygg och positiv som möjligt. Då ett barn börjar i vårt daghem erbjuds hembesök. I Hakalax daghem verkar en registrerad föräldraförening. Föräldraföreningen är till för alla föräldrar. Genom att medverka i föreningen kan föräldrarna delta och påverka den gemensamma verksamheten. Ordförande för föräldraföreningen i år är Sari Rönnkvist och sekreterare är Sari- Kaarina Vähämäki Uppgörande av en plan för småbarnsfostran för barnet I Karleby används en enhetlig blankett för barnets plan för småbarnsfostran. Den används också i vårt daghem. Planen för småbarnsfostran görs upp i början av vårdförhållandet och den uppdateras regelbundet. Den görs upp tillsammans med vårdnadshavarna. Planen är i bruk under hela dagvårdstiden och den följer med barnet från en dagvårdsform till en annan fram till förskoleundervisningen. Föräldrasamtal ordnas med alla föräldrar under verksamhetsåret. Öppenhet både bland föräldrarna och också bland personalen är till barnets fördel. Personalen har tystnadsplikt i alla ärenden som berör barnet och familjen.

6 6 4. Utförandet av småbarnsfostran 4.1. Fostraren inom småbarnsfostran I småbarnsfostran formas fostringsgemenskapen av personalen, som består av arbetstagare med olika utbildningsbakgrunder och arbetserfarenheter. I Hakalax daghem är teamarbetet i småbarnsfostran en central arbetsform. Personalen förutsätts förbinda sig vid fostringsgemenskapens gemensamma värden och målsättningar samt att fungera som goda förebilder för barnen. Det är viktigt att märka varje barn dagligen och visa att vi bryr oss om dem. En öppen diskussionskultur och ett gott samarbete hjälper teamet att upprätthålla en kvalitativ verksamhet. Fostraren utvecklar sitt yrkesmässiga kunnande och är medveten om småbarnsfostrans föränderliga behov. Daghemmets svenska avdelningar samarbetar dagligen. Vi planerar verksamheten tillsammans och har regelbundna sång- och lekstunder. Vi har även gemensamma jul- och vårfester, samt föräldramöten. På grund av det täta samarbetet sker barnets överflyttning från Myrorna till Nyckelpigorna ofta smidigt. Personalen blir i ett tidigt skede bekant med båda gruppernas barn och föräldrar. Detta underlättar personalens arbete i vardagen Miljön för småbarnsfostran: grupperna och deras placering Hakalax daghem ligger centralt i stadsdelen Hakalax. Detta gör möjligt att daghemmet utan problem kan ta del i stadens kultur- och idrottsevenemang. I närmiljön finns parker, skog, torg mm och både ny och gammal arkitektur. Barngrupperna fyller så gott som hela daghemsbyggnaden. De gemensamma utrymmen är delade mellan barngrupperna. På så sätt fungerar arbete i småbarnsgrupper i vardagen. Barnen och personalen skapar tillsammans miljön: de vuxna skapar ramarna för miljön och en viktig del av den är den positiva atmosfären. Fostrarna ser till att uppväxtmiljön är pedagogiskt tydlig och funktionell. En trygg gårdsmiljö och den närliggande naturen är viktiga ställen för barnens lekar och forskningsfärder. Miljön för småbarnsfostran finns till för barnen och den visar alster som barnen gjort. I miljön finns rum och möjligheter för lek. Miljön är uppmuntrande, varierande, trivsam och möjliggör en långvarig lek. Miljöns estetik betyder olika saker för olika människor, och de olika upplevelser den erbjuder är viktiga för barnets utveckling och inlärning. Att uppväxtmiljön är trygg är en förutsättning för den goda och kvalitativa småbarnsfostran.

7 Barnets sätt att fungera De finskspråkiga barngrupperna är indelade i tre grupper enligt åldern; barn under 3-år, 3-4 åriga barn, 4-5 åriga barn. De svenskspråkiga barngrupperna är indelade i två grupper; barn under 3-år och 3-5 år. Till språkbadsgruppen väljs 5-åriga barn. De flyttar sedan till Hållhagens språkbadsförskola i Hållhagens skola. Ett friskt barn rör på sig. Fostrarens uppgifter är att skapa en miljö som lockar barnet att röra på sig och att ta bort hinder som förhindrar barnet att röra på sig samt att lära barnet att tryggt röra sig i olika miljöer. Vanligtvis rör barnet inte på sig för att hon är rastlös, utan för att skaffa sig nödvändiga inlärningserfarenheter. I Hakalax daghem ger vi barnen möjligheter att pröva på olika fysiska aktiviteter. Daghemmets gymnastiksal får varje barngrupp använda 1 gång/vecka. Den dagliga utevistelsen är en viktig del av vår verksamhet. Innehållet i småbarnsfostran består av följande inriktningar; det språkliga, matematiska, naturvetenskapliga, historisk-samhälleliga, estetiska, etiska och religions-åskådningsanknutna inriktningarna. Barnet är av naturen en upptäckare, som med alla sina sinnen intensivt lever i sin värld av upplevelser. Barnet lär sig av vardagssituationer. Fostrarens uppgift är att ge möjlighet till olika slags upptäcktsfärder. Fostraren uppmuntrar barnet att göra, uppleva och uttrycka sig själv på många olika sätt, barnet skiljer inte på olika konstformer. Barnet lär sig att uttrycka sina känslor, tankar och intryck Leken Leken tillhör alla. Den livslånga lekanden kunde lyftas upp till en slogan vid sidan av det livslånga lärandet: man leker så länge man lever, man lär så länge man lever. Där det finns fantasi och kreativitet, glädje och nöjdhet, där finns det också lek. Alldeles särskilt hör leken till lekåldern. Under åren innan skolan inleds är leken så kännspakt för barnets verksamhet att den anses vara barnets ledande verksamhet (Vygotsky, L.S, 1978 ). I vårt daghem vill vi ge leken tid, frihet och möjlighet att fortsätta senare. Barnet leker olika lekar i olika åldrar. I leken övar barnet bl.a. grov- och finmotorik, lär sig ta hänsyn och att lyssna på andra. Lekmiljön skall göras inspirerande lockande och leksakerna bör vara säkra och ändamålsenliga för åldern. En lyckad lek är frivillig, långvarig och ger rum för alla. I en god lek trivs varje deltagare och alla har roligt. De färdigheter som barnet lär sig genom leken främjar det livslånga lärandet. Då fostraren deltar i leken utvecklar och berikar hon leken med fantasier och medel Språkets betydelse för småbarnsfostran Språket är för barnet ett kommunikationsmedel för social växelverkan, tankar och känslor. Språkets delområden är lyssnandet, talandet, skrivandet och läsandet. Att lära sig ett språk är alltid en kreativ och personlig process i vilken efterapningen är viktig. Med hjälp av språket strukturerar barnet upp sina upplevelser, bekantar sig med sin omgivning och får information. Barnet vänjer sig vid att berätta och diskutera sina känslor, önskningar, åsikter och

8 tankar samt uttrycka sina iakttagelser och slutsatser. Barnets frågor uppskattas och hon uppmuntras till att mångsidigt uttrycka sig och uppträda via lek och fantasi. Som del i en grupp lär hon sig lyssna på både barns och vuxnas tal, delta i diskussionen och vänta på sin egen tur. En uppmuntrande miljö är viktig för språkutveckling. Språket har en central betydelse i barnets sätt att fungera. Barnet behöver språket för sin verksamhet och språket utvecklas genom lek, rörelse, undersökning och estetiska erfarenheter och uppträdanden. I vårt daghem läses och berättas det sagor för barnet. Vi änvänder berättelser, saktexter, dikter, sånger, rim och ramsor och dylikt så att hon får en möjlighet att njuta av det hon hör. Dockor och bilder används för att fånga barnen intresse. Olika former av drama används också för att förstärka barnets språk. Barnen har en egen pärm dit hennes egna arbeten och fotografier samlas in under årets gång. Utvecklingen av barnets socialitet, känslor och förmåga till växelverkan måste särskilt stödas via språket. Barnet förstår i sina tidiga utvecklingsskeden mer än hon språkligen kan uttrycka Småbarnsfostrans innehåll Det är viktigt att komma ihåg, att barnet i småbarnsfostran inte studerar eller utför olika innehåll och att inga prestationskrav ställs på barnet. Innehållen ger personalen som ansvarar för fostran en ram för hurdana upplevelser, situationer och miljöer fostrarna borde erbjuda så att barnets uppväxt och utveckling framskrider balanserat Matematisk inriktning Matematiken är en del av det liv som finns runt barnet varje dag. Matematiken utvecklar barnets logiska tänkande. Barnet uppmuntras och sporras att dra slutsatser och berätta om sin tankegång. Genom att använda olika sinnen iakttar barnet verksamheten runt om kring. Hon lär sig genom att göra, undersöka, pröva, jämföra och dra slutsatser. Fostringspersonalen bör bygga en utmanande och intressant uppväxt- och inlärningsmiljö som sporrar barnet till att undersöka och pröva. Barnet lär genom att göra själv! 5.2. Naturvetenskaplig inriktning I Hakalax daghem bekantar sig barnet med närmiljön och naturen. Vi går på promenader och utfärder tillsammans med barngruppen Likväl bekantar vi oss med den av människan byggda omgivningen och naturens balans, på detta sätt lär sig barnet uppskatta sin levnadsmiljö. Barnen är av naturen intresserade av miljön och dess fenomen. Tillsammans med fostrarna övar barnen sig att ta ansvar för att naturen och miljön mår bra. Redan som små lär vi oss att vår verksamhet påverkar vår miljö.

9 Historisk-samhällelig inriktning För barnet byggs en bild av det gångna upp med hjälp av berättelser, föremål och dokument. Barnet får bekanta sig med Karlebys historia och händelser med beaktande av barnets utvecklingsskede: ju mindre barn desto mer konkret bör verksamheten vara. Vårt daghem är beläget nära Neristan som är av historiskt värde. Överförandet av kulturtraditionen sker t.ex. genom att ordna olika evenemang. Fostringspersonalen bör beakta kulturbakgrunden hos barn från andra länder. Sålunda fostrar vi barnen att bli toleranta och få kunskaper om olika seder och bruk. I Hakalax daghem värdesätter vi finlandssvenska traditioner ss, Svenska dagen och Lucia. I oktober ordnar vi den populära Mor- och farföräldradagen. Mor- o farföräldrarna får bekanta sig med barnbarnets daghem och äta lunch i vårt daghem Estetisk inriktning Verksamhetsmiljön som byggs upp tillsammans med barnen ökar de estetiska upplevelserna. Konsten och kulturen ger många möjligheter för barnets fostran både till vardags och till fest. I småbarnsfostran bekantar vi oss med musik, bildkonst, litteratur och teater. Så uppstår en glädje för det vackra, harmoni, melodi, rytm, stil och spänning, men även motsatserna ger egna intryck, känslor och upplevelser. Språket och kulturidentiteten förstärks och övrig kultur blir bekant genom inlärning. I Hakalax daghem deltar vi i kulturella aktiviteter som småbarnsfostran i vår stad erbjuder ss. Strålande vecka. Vi har öppna dörrars dag på hösten och våren. Dessutom går vi gärna på konserter och teater när det ordnas sådana. Varje vecka stannar bokbussen vid vårt daghem. Stadsbiblioteket besöks av de äldre barngruppen och böcker lånas flitigt Etisk inriktning Barnens vardagliga liv innehåller situationer och händelser som kan granskas och reflekteras över genom synen på vad som är rätt och fel, gott och ont, sanning och lögn. Behandlandet av etiska frågor bör ske enligt barnets egen utvecklingsnivå. Så stöds formandet av barnets positiva jagbild. Betydelsen av den vuxnas modell är mycket stor. Rädslor, ångest och skuld hör även till barnets liv. Fostraren bör stöda barnet att känna igen och behandla dessa känslor. I vårt daghem används Stegvis programmet för barn över 4-år. Vi arbetar med barn i småbarnsgrupper. Programmet utvecklar barns sociala färdigheter, vilket stärker deras självkänsla Religions- och åskådningsanknuten inriktning

10 10 Tillsammans med barnets föräldrar besluts om det religions- och åskådningsanknutna innehållet. Fostrarna bör beakta, att en del av föräldrarna inte hör till något religionssamfund. Genom att diskutera, lyssna, förklara och åskådliggöra blir fostraren lyhörd för barnets frågor och uppskattar barnets åsikter. Barnen lär sig de traditioner som hör till den finländska och finlandssvenskakulturen, t.ex. de kyrkliga högtiderna och sederna som en del av kulturarvet. Barnet undervisas att förstå omkringliggande olika religioner och livsåskådningar. Vi samarbetar med den svenska församlingen i staden och deltar i jul- och påskandakter som de ordnar. Församlingens barnarbetare Tuija Nygård samarbetar med våra svenskspråkiga barngrupper. Föräldraraföreningen ordnar i samband med vändagen, Nallekyrka, en tvåspråkig kvällsandakt för familjerna. Prästen Anne Peltomaa har på ett fint sätt förmedlat om vänskap för oss alla. Virvon varvon vitsasella, kosken kevät pajusella, terveyttä toivottelen, siunausta siivittelen, onnea oksalla tällä 6. Särskilt stöd inom småbarnsfostran 6.1. Igenkännande och utvärdering av behovet av särskilt stöd Många barn har redan då de söker dagvårdsplats ett expertutlåtande om behov av särskilt stöd, och då inleds de specialpedagogiska stödinsatserna direkt. För att känna igen ett behov av särskilt stöd som upptäcks senare samarbetar föräldrarna, fostringspersonalen och vid behov även andra experter sinsemellan. Behovet av stöd kan beröra den fysiska, intellektuella, emotionella eller sociala utvecklingen. Behovet av stöd kan vara kortvarigt eller mer permanent. Målsättningen är att förebygga att behov av stöd uppstår, hopar upp sig eller blir långvarigt för barnet. Ett så tidigt ingripande som möjligt är det centrala i verksamheten.

11 Då behovet av stöd utvärderas skapas en helhetsbild av barnet i samarbete mellan föräldrarna och dagvårdspersonalen. De individuella verksamhetsmöjligheterna och behovet av stöd och handledning definieras. Vid behov konsulteras olika experter. I Hakalax daghem verkar en mångprofessionell grupp med ansvar för vård och fostran som har som mål med sin verksamhet att tidigt känna igen behovet av särskilt stöd och att stöda personalens fostringsarbete. Till gruppen hör: familjerådgivningens psykolog, ambulerande specialbarnträdgårdslärare, hälsovårdare, daghemmets föreståndare, socialarbetare och daghemmets personal. De ärenden som behandlas i vård- och fostringsgruppen diskuteras med föräldrarna. Då behovet av tidigt stöd utvärderas fästs uppmärksamhet vid barnets fysiska, psykiska, sociala och kognitiva utveckling. Den språkliga utvecklingen följs med främst i gruppen 2-5-åringar. För alla 5- åriga barn görs en KEHU-kartläggning ( kartläggning av det 5-åriga barnets utveckling på daghem och rådgivning ) antingen inom dagvården eller på rådgivningen. Informationen som fås från utvärderingen används då möjligt behov av stöd planeras och utförs. I utvärderingen av sexåringarna betonas främst inlärningssvårigheterna och ett tidigt igenkännande av möjliga kommande inlärningssvårigheter. Gruppundersökningen för skolberedskapen utförs av de ambulerande specialbarnträdgårdslärarna i alla förskoleundervisningsgrupperna för en del av gruppens barn Ordnandet och utförandet av särskilt stöd I vårt daghem samarbetar personalen med specialbarnträdgårdslärarna Pirjo Harjupatana, finskspråkiga och språkbadets barngrupper, och Solveig Forslund-Nordlund i de svenskspråkiga barngrupperna. De svenskspråkiga barngrupperna är i kontakt med Solveig vid behov. Samarbete görs också med familjerådgivningen, barnrådgivningar, socialarbetare, förskolor och skolorna. I utförandet av stödet är utgångspunkten beaktandet av barnets individuella och helhetsmässiga utveckling. Målet är att stöda barnets uppväxt, utveckling och inlärning i samarbete med föräldrarna genom att fortsätta fostringsgemenskapen. Vid behov anställs stödpersonal eller så beaktas barnet då helhetsantalet barn som får vård beräknas (barnet kan ta upp två platser). Barnet kan i gruppen ha en personlig assistent eller så delar flera barn på samma assistent. Fostringsverksamheten för barnen med behov av särskilt stöd utformas enligt de individuella behoven. Arbetet utförs med hjälp av handledning i små grupper eller individuellt. Verksamhetsmetoderna och innehållen görs upp med tanke på barnets individuella inlärningsstil. Växelverkan och de sociala färdigheterna stärks genom grupparbete. Alternativa kommunikationsmedel (bilder, tecken, föremål) finns för de barn som behöver dem. En dagordning görs vid behov upp för barnet genom att använda bilder eller föremål för att upprätthålla strukturerna. För barnen med behov av särskilt stöd är dagvårdsvardagens betydelse som rehabiliterande verksamhet central. För barnen med behov av särskilt stöd görs en rehabiliteringsplan upp, i planen definieras barnets starka sidor och resurser samt vilka delområden i utvecklingen som behöver stöd. I planen antecknas målsättningarna och metoderna för att uppnå dem samt möjliga specialarrangemang, stödinsatser och utredningar om terapier. I rehabiliteringspalavern deltar föräldrarna, dagvårdspersonalen, den ambulerande specialbarnträdgårdsläraren och de specialyrkesmänniskor som arbetar med barnets ärenden. I förskoleundervisningen motsvarar rehabiliteringsplanen 11

12 HOJKS:en, alltså den individuella planen för hur undervisningen skall ordnas. Förskoleundervisningsgruppens barnträdgårdslärare eller undervisningsväsendet ifall det är fråga om ett barn med läroplikt ansvarar för antecknandet av HOJKS:en. Betydelsen av samarbetet om barnets ärenden med skolan är synlig med tanke på barnet med behov av särskilt stöd. Barnets kommande lärare/speciallärare/skolans rektor deltar på våren i en överflyttningspalaver, under vilken information om förskoleundervisningen ges skolan Småbarnsfostran för olika språk- och kulturgrupper I de finskspråkiga barngrupperna i vårt daghem har vi barn med många olika språk och kulturella bakgrunder. Då barnet fått dagvårdsplats i vårt daghem är det viktigt att föräldrarna bekantar sig med daghemmet och personalen. Familjens kulturbakgrund och seder bör gås igenom med barnets föräldrar. Goda tolktjänster och tillgången till dem är ytterst centrala faktorer för att trygga samarbetet med föräldrarna. Barnets föräldrar uppmuntras bevara familjens kultur samt att upprätthålla och utveckla barnets modersmål. Det är viktigt att bevara det egna modersmålet eftersom det är starkt förknippat med känslospråket och uttryckandet av känslor. Deltagandet i barnpedagogiken ger barnen med annan språk- och kulturbakgrund möjligheten att lära sig finska eller svenska som andra språk i naturliga situationer tillsammans med andra barn och fostrare. Med tanke på språkutvecklingen är det viktigt att barnet hör mycket tal och att hon uppmuntras till att själv producera tal. Vårdsituationerna utnyttjas som inlärningstillfällen. Inlärningen sker med alla sinnen och är en konkret och observerande verksamhet. Barnet lär sig språket av den vuxna, och barnet får inte hamna i kläm som tolk mellan de vuxna. Dagvården är en stödform som hjälper barnet med annan språk- och kulturbakgrund acklimatisera sig med den nya kulturen. I Hakalax daghem används undervisningsmaterialet finska som andra språket (S2) med invandrarbarnen. Målsättningen med S2-undervisningsmaterialet är att barnet är likvärdigt med de övriga barnen i gruppen och att hon får samma möjligheter för all inlärning. Målet är också att ge barnet sådana kunskaper i finska att hon kan klarar sig i vardagen med jämnåriga barn. S2- undervisningen är målinriktad, funktionell och fortgående. Det är viktigt att stöda inlärningen av barnets eget modersmål. Detta inverkar positivt på barnet att bygga upp ett tvåspråkigt identitet. Betydelsen av det egna modersmålet diskuteras med föräldrarna. För invandrarbarnen i vårt daghem görs en egen plan för småbarnsfostran. De mångkulturella barnen anses som en rikedom i vårt daghem.

13 13 8. Nätverkssamarbete 8.1. Från småbarnsfostran till grundläggande undervisning Småbarnsfostran med den tillhörande förskoleundervisningen och den grundläggande undervisningen bör med tanke på barnets utveckling forma en konsekvent framskridande helhet, elevens stig. Lärandet är en livslång process, där förmågan att lära sig utvecklas från födseln ända till ålderdomen. Grunden för samarbetet bör vara den gemensamt planerade och överenskomna läroplanen, dvs. hur och när man verkar. För barnet är det viktigt att de vuxna i hennes närkrets gemensamt samarbetar och hjälper barnet som individ ur hennes egna utgångspunkter Närnätverk Till barnets personliga nätverk hör barnets familj, släkt, vänner och grannar. Ifall detta nätverk fungerar bra läggs mindre tyngd på de andra nätverken. Det offentliga samarbetsnätverket omfattar de övriga instanserna inom dagvården: de ambulerande specialbarnträdgårdslärarna, rådgivningen, terapeuterna, socialarbetet, familjerådgivningen, undervisningsväsendet och invandrartjänsterna. Nätverkssamarbetet möjliggör ett snabbt, tidigt ingripande i risksituationer. Då vi arbetar i mångprofessionella nätverk med barnets och familjens ärenden, verkar experterna med tanke på barnets bästa. 9. Uppföljning och utvärdering av barnets uppväxt, utveckling och inlärning I Hakalax daghem stöder uppföljningen av barnets uppväxt och utveckling planen för småbarnsfostran. De gemensamma målsättningarna för barnets uppväxt antecknas i planen under fostringsdiskussionerna med barnpedagogikpersonalen. För barnen med behov av särskilt stöd görs en rehabiliteringsplan i samarbete mellan föräldrarna, dagvårdspersonalen och de specialarbetare som arbetar med barnets ärenden. För barnet och barngruppen står uppföljningen som grund för verksamhetens planering och utveckling. Barnet bör ges möjlighet att växa, utvecklas och lära sig i lugn och ro. En noggrann uppföljning av barnets uppväxt och utveckling möjliggör ett tidigt ingripande. I barnpedagogiken styrs barnet att så småningom utvärdera sin egen inlärning. Utvärderingen bör vara lekfull, och själva processen är det viktigaste. Barngruppen lärs att diskutera och utvärdera vardagens olika situationer, på så sätt stärks barnets delaktighet. 10. Utvärdering, utveckling och uppföljning av småbarnsfostrans innehåll För att förverkliga småbarnsfostrans kvalitet och för att reda ut hurdan inverkan den har krävs regelbunden efterföljning och utvärdering. Karleby stad använder sedan 2002 TAKbedöminingssystemet (undersök-bedöm-utveckla på finska). Systemet innehåller bl.a. kundenkäter

14 för barnen och föräldrarna, personalenkäter, bedömning av ledarskapet samt själv- och teambedömning. Feed-back av föräldrarna samlas elektroniskt. Personalens eget arbete utvärderas under utvecklingssamtal tillsammans med föreståndaren. Utvärderingen av ledarskap görs vartannat år. Under året har personalen fått arbetshandledning. Utvecklingskvällar för hela arbetsenheten har ordnats, där vi har genomgått hur arbetet fungerar och informationen löper. Personalen har som mål att utvecklas i att använda datatekniken. I vårt daghem finns ett råd, laatupiiri, som arbetar aktivt för att föra fram gruppernas syn på utvärderingen och utvecklandet av verksamheten. Den bästa feed-back som personalen får fås direkt av barnen och deras föräldrar. Varje höst och vår får barnen göra en egen utvärdering av hur de trivs i vårt daghem. Vi i personalen uppmuntrar och stöder barnet dagligen! Säkerhet och gårdsregler Sommaren 2011 grundrenoverades daghemmets övre gårdsplan. Nästa sommar, 2012, grundrenoveras nedre gårdsplanen. Daghemmets uteregler: På sommaren: - Vi klättrar inte på staketet - Vi kastar inte bollar, inte stenar och sand - Vi gräver i sandlådan, inte i gräset - Vi klättrar på sådana platser därifrån vi själva kan komma ner. - Vi är inte på tågets tak - Vi cyklar inte i backen - Vi gungar ensam i gungan - Barn över 3-år får ta fart stående och därefter sätter sig - Vi rutschar nerför rutsckanan och klättrar inte uppför den. Vi tar inte leksaker med oss. Man får åka i stora rutschbacken om man själv kan komma upp dit. Ingen lyfts upp i backen. Vi går upp längs med repet, inte ner. - Vi låter alla blommor och buskar vara i fred.

15 15 På vintern: Vi åker i backen på baken eller med en stjärtlapp, liukuri. Med pulka åker vi endast med en vuxens lov. - Vi kastar snöbollar mot daghemmets gavelvägg - Vi är rädda om våra buskar och träd och bryter inga kvistar. - Alla vuxna ansvarar gemensamt över alla barn!

16 Till sist lite vägkost för det viktiga arbetet! För fostringsarbetet behöver vi föräldrarnas tillit, tillit föds genom många vardagliga situationer: föräldrarna ser att barnet trivs med dagvården och att barnet har vänner. Fostringspersonalen signalerar på sitt eget sätt hur arbetssamfundet orkar och mår. Fostrarens viktigaste egenskaper är att kunna lyssna på barnet och hennes föräldrar samt på sina kolleger. Lyssnandet är nyckeln till all professionell växelverkan.

17 17 Bilaga1 Lapsenvasu Bilaga 2