Forsby daghems plan för småbarnsfostran

Transkript

1 Forsby daghems plan för småbarnsfostran

2 Beskrivning av Forsby daghem Forsby daghem är ett tvåspråkigt daghem som byggdes Tretton år senare, 2008, förstorades daghemmet. Daghemmet finns i Forsby sågs vackra lantliga miljö vid Forsby å och är numera en del av Lovisa stad. Barnantalet i vårt daghem rör sig kring 100 barn och vi är ca 20 anställda. Vi erbjuder hel- och halvdags- och skiftesvård, samt finskspråkig förskola Daghemmet har fem avdelningar och har tre från varandra avskilda gårdsplaner. Därutöver ordnas lekklubbsverksamhet. I närheten finns också allmänna lekparker. Dessutom har vi förmånen av att vara nära belägna idrottshallen (Agricolahallen), sportplanen, skog och omväxlande promenadrutter. Vintertid går skidspåret invid knuten. Sommartid har vi möjlighet att använda oss av den närbelägna allmänna simstranden och att beundra en närbelägen damm där vi kan titta på fåglar och mata dem. Daghemmets mat- och städservice sköts av ISS.

3 Björnbären Björnbären är en svenskspråkig grupp med barn i åldern 1-7 år. Till gruppen hör även förskolebarn som vistas här före och efter förskolan. Heldagsgruppen är dessutom indelad i 3 små grupper. Varje smågrupp har en egen vuxen. En ambulerande specialbarnträdgårdslärare besöker oss vid behov. Det viktigaste för oss i Björnbärens grupp är att barnen ska känna sig trygga, omtyckta och viktiga. De har tid för fri lek alla dagar och får speciellt då, tid för att öva sina sociala färdigheter. Efter maten har vi en vilostund. Då får barnen lyssna på en saga innan de somnar. Alla barn somnar inte, men alla får en chans att vila i lugn och ro. Vi är ute alla dagar oberoende av väder. Ibland går vi på promenad, ut i skogen, till parken eller till sportplanen. Vi brukar också gå till Agricolahallen invid. På vintern skidar och skrinner vi. En bit från vårt daghem finns en backe för pulkåkning som barnen också gärna besöker. En av våra stöttepelare är att lära barnen goda vanor. Vi tycker att det är viktigt att visa vänlighet, artighet och respekt mot varandra. Vi övar också gott bordsskick.

4 Under delar av dagen jobbar vi i smågrupper. Pyssel, sagor, sång och lek hör till vårt dagliga program.vårt veckoprogram kan man läsa på väggen i daghemmets tambur. Man kan också kolla upp det på nätet via föräldraföreningens sidor om man så önskar. För att få en bra start önskar vi att ni, gärna flera gånger, kommer och bekantar er med oss, innan barnet börjar för att det skall vara tryggt att börja här hos oss.

5 Inlärningsmiljön Inlärningsmiljön i vårt daghem är varm, stimulerande och tillräckligt berikande för barnen. Som grund för vår verksamhet står det enskilda barnets behov. Verksamhetens känsloklimat är helhetsbetonat och balanserat samt inspirerande. Grundförutsättningen för en sund självkänsla är en miljö som bygger på växelverkan. Ett klimat där den vuxna vill lyssna till barnet på ett äkta sätt. Yrkeskunnig personal uppmärksammar barnet som individ, dvs. tar i beaktande barnets ålder, kunnande, styrkor och behov av stöd. På detta sätt hjälper den vuxna barnet att bilda en positiv bild av sig själv. I barnets känsloutveckling bidrar repetition och regelbundenhet samt dagliga fria eller ledda verksamhetsstunder till trygghetskänsla i barnets vardag. En trygg verksamhetsomgivning utgörs bl.a. Av trygga rutiner, planerad och målinriktad samverkan i växelverkan med barnet, barnets föräldrar samt vårdpersonalen. Vår verksamhet styrs av daghemmets gemensamma värden och fostringsmål tillsammans med familjen, dvs fostringsgemenskap. Gruppstorlekarna i vårt daghem varierar beroende på barnens ålder och enskilda behov. Vi strävar till att genomföra smågruppsarbete i så stor utsträckning som möjligt. Då arbetar en vuxen med 5-7 barn.med detta vill vi säkerställa individuell handledning, möjlighet till speciellt stöd samt en lugn arbetstakt för barnet. Daghemmets närmiljö utnyttjas möjligast mycket och är enberikande del i vår verksamhet.den bjuder på nya upplevelser åt barn i alla åldrar under dagen.

6 Inomhus har vi gemensamma utrymmen som snickarboda,bibliotek samt vattenleksutrymme som vi kan utnyttja regelbundet. Dessutom använder vi oss av vår närnatur. Skogen, sportplanen, Agricola hallen och simstranden. Även de närbelägna allmänna lekplatserna samt en närbelägen ankdamm intresserar barnen.

7 Värderingar och målsättning inom småbarnsfostran Vi vill framför allt värna om den tidiga bardomen. Vårt mål är att ge barnet en trygg och kärleksfull miljö, där barnen mår bra såväl fysiskt som psykiskt. Förutom trygghet behöver barnet få glädje och respekt samt förståelse för att utvecklas till en balanserad och hel människa. De vuxna som arbetar med våra barn bör framför allt förbinda sig till sin arbetsuppgift. Personalen bör vara närvarande såväl psykiskt som fysiskt. De förväntas inneha känslighet samt förmåga att reagera på barnens behov och känslor. Denna förmåga är desto viktigare ju mindre barn det gäller. Barnen måste få bli hörda och förstådda oberoende om det gäller spädbarn eller förskolebarn. Vi anser att varje barn är en unik varelse som skall godkännas som sådan. Vår dagvård utgår från barnet och är trygg. Vi samarbetar med föräldrarna i uppfostringsarbetet. Inom dagvården känner vi inte till begreppet brådska. Vi har tid, såväl för barnen som för deras föräldrar. Vi försöker fungera som en länk mellan familjen och speciella stödfunktioner. Vi är en del av fostringsgemenskapen.

8 Språklig utveckling och språkets betydelse inom småbarnsfostran Språket är ett medel för interaktion. Varje barn har rätt att lära sig och få använda sitt eget modersmål i barngruppen. Han /hon har också rätt att lära sig ett rent språk i en stimulirik omgivning oberoende av sin språkliga eller kulturella bakgrund. Språket är ett viktigt medel för barnets känslomässiga utveckling samt för uppbyggnaden av kulturidentiteten.därför är det av stor vikt att barnets språkutveckling sker i en enspråkig grupp där endast modersmålet talas. Våra metoder är: Sagor, rim och ramsor,berättelser, sagotering, drama, rollekar, diskussioner, lekar och spel Då vi märker behov av specialstöd hjälper vi familjen att hitta rätt stödform för barnet i samråd med vår specialbarnträdgårdslärare och följer också vi den uppgjorda planen.

9 Barnets sätt att fungera Lek Leken är en viktig del för barnets utveckling, både för det sociala och motoriska utvecklingen. Barnen bearbetar olika händelser och känslor via leken. Den ledda leken är viktig men via den fria leken lär sig barnet att använda sin fantasi och kreativitet. Under den fria leken är den vuxnas roll att övervaka och sätta gränser samt att hjälpa barnen vidare i leken då den stagnerar. Gamla traditioner förs vidare via lekar dvs genom den ledda leken t.ex. björnen sover, kimleken, blinde bocken osv. Barnen leker inte för att lära sig utan lär sig medan de leker. Barnen lär sig lösa problem och konflikter. Genom leken prövar barnet sina gränser och tränar sina sociala färdigheter och lär sig samarbeta. Rörelse Det är viktigt att barn rör på sig minst två timmar per dag. Vår uppgift är att erbjuda barnen möjligheter att röra på sig. Det är viktigt för balansen samt ökar barnens koordinationsförmåga. Vid planering av våra aktiviteter tar vi i beaktan barnets ålder. För att få motionsstunderna så mångsidiga som möjligt rör vi på oss inomhus, på gården, idrottshallen och skogen. Barnet utforskar Barnen är nyfikna att utforska omgivningen, varandra och sig själv. Genom att undersöka och upptäcka tillsammans med barnet ges barnet många aha-upplevelser. Barnen får använda alla sina sinnen och hela sin kropp. Barnen är till sin natur nyfikna och vill lära sig. Inlärningen sker oberoende av tid och plats. Var och en har sitt eget sätt att skaffa sig kunskap på. Genom känslor, upplevelser, fantasi, försök och misstag samt reflektioner och konflikter lär barnen sig.

10 Inriktningar Barn lär sig hela tiden då de fungerar i växelverkan med miljön och andra människor. Med inriktnig avser vi att vi tillrättalägger miljön så att barnets intresse för att lära sig nya färdigheter väcks.verksamheten bör vara intressant varvid den föder glädje att uppleva mångfaldiga fenomen i omvärlden. Språket har en viktig roll som medel i växelverkan. Det matematiska och logiska tänkandet Det matematiska och logiska tänkandet väcks redan i ett tidigt skede.omgivningen bör erbjuda stimuli och mångsidigt material.dessutom är det viktigt att man i vardagslivet i växelverkan påpekar sambandet mellan föremål och fenomen genom klassificering, gruppering, antal, jämförelse, former och mått. T.ex vid påklädningssituationen diskuteras likheter och olikheter mellan kläder, vi grupperar naturmaterial under skogsutfärden, under matsituationen diskuteras bl.a mängder. Estetisk inriktning Det är viktigt för oss att omgivningen är hemlik, varm, och inspirerande. Genom en estetisk miljö i daghemmet erbjuder vi barnen skönhet och harmoni.

11 Etik Etiken utgör basen för växelverkan. Vi vill lära barnen att skilja på rätt och orätt, sanning från lögn.i vardagssituationerna är det lätt att diskutera om rättvisa och jämlikhet, vår inställning till djur och natur. Likaså utgör vi enmodell för hur man respekterar andra människor, hur man visar empati och hur man visar medmänsklig kärlek gentemot andra. Naturvetenskaplig inriktning Vi utnyttjar de möjligheter till utevistelse, som vår omgivning erbjuder.där låter vi barnen bekanta sig med naturen och dess fenomen. Vi startar med att följa med årstidsväxlingarna. Samhällelig inriktning Varannan vecka använder vi oss av bibliotekstjänster. Vi har också ett eget litet bibliotek i daghemmet. Vi bevarar traditioner kring Lucia, Aleksis Kivi, jul och påsk mm.

12 Fostringsgemenskap Med fostringsgemenskap avser vi samarbetet mellan hemmet och daghemmet gällande barnets uppväxt och utveckling. Att dela fostringsansvaret samt att respektera varandra. Allt detta ger barnet en känsla av trygghet och att bli accepterat. Vi anser att en lyckad fostringsgemenskap börjar med att att barnet tryggt får bekanta sig med daghemsvärlden innan den egentliga starten. Vi upplever att det är viktigt att såväl föräldrar som barn tillsammans bekantar sig med daghemmet och personalen. Efter introduktionen uppehåller vi en öppen och tät kontakt på många plan med familjen. Detta är viktigt bl.a för att på bästa sätt kunna förstå och stöda barnet i dess livsituation. Växelverkan är t.ex. hämtandet och avhämtandet av barnet, kontakt via skriven text i barnets kontakthäfte, föräldramöten och föräldrakvarter samt andra sammankomster som daghemmet ordnar ( ex. farsdagskaffe, julfest, vårfest, jippon mm.) För att samarbetet skall bli så rikt som möjligt mellan familjen och daghemmet, bör vi ha tillsammans gemensamt uppsatta mål samt förfaringssätt för att stöda barnets uppväxt. Vi hoppas därför att ni också som föräldrar stöder daghemmets rutiner och vanor i hemmet.

13 Mångproffessionellt samarbete Daghemmet fyller i en 4-års blankett för varje barn I samarbete med rådgivningen. Rådgivningens hälsovårdare deltar också två ganger per år I en mångproffessionell arbetsgrupp. Gruppen består av hälsocentralens psykolog, de ambulerande specialbarnträdgårdslärarna, gruppens barnträdgårdslärare samt daghemmets föreståndare. De ambulerande specialbarnträdgårdslärarna besöker barngrupperna regelbundet och specialläraren besöker förskolan varje vecka. Vid behov samarbetar vi också med talterapeut, verksamhetsterapeut, fysioterapeut, barnskyddet och famijearberna. Övriga samarbetspartners är Lastenlinna, Folkhälsan, barnoch ungdomsprykiatriska sjukskötaren. Församlingens barnledare besöker daghemmet en gång I månaden.vi samarbetar även med biblioteksväsendet.

14 Multikulturell småbarnsfostran Med multikulturell eller mångkulturell småbarnsfostran avser vi samspel mellan olika kulturer och att kunna leva sida vid sida i daghemmet trots alla olikheter. Inom dagvården försöker vi stöda barnet och dess familj i att kunna växa till en människa med två kulturer. Vi stöder utvecklingen av tvåspråkighet och förstärker möjligheten till kulturell mångsidighet i vår verksamhet. Vi fostrar alla barn med målet att kunna godta olikhet bland människor i världen. I vardagen syns detta via lekar, sånger, föremål, seder, och berättelser. Om barnet lär sig sitt eget modersmål väl så är det även lättare att tillägna sig svenska eller finska. Vi vill ge en god grund för möjligheten till att bli tvåspråkiga.