NICKBY DAGHEMS PLAN FÖR SMÅBARNSFOSTRAN

Transkript

1 NICKBY DAGHEMS PLAN FÖR SMÅBARNSFOSTRAN

2 1. NICKBY DAGHEM Nickby daghem är beläget i en naturnära miljö i närheten av biblioteket, skolan, idrottsplanen och olika tjänster. Terrängen på daghemmets gårdsplan är varierande och ger möjlighet till mångsidiga lekar. På gården finns gungor, sandlådor, klätterställning, rutschkanor, cykelbana och mycket växtlighet. I närheten av daghemmet finns också skog, vilket ger strålande möjligheter till att fysiska aktiviteter och att bekanta sig med naturen. På daghemmet ser vi att småbarnsfostran är familjernas och dagvårdens gemensamma uppgift. Fostringsgemenskap innebär att vi tillsammans med föräldrarna åtar oss att stödja barnets tillväxt, utveckling och inlärning. Fostringsgemenskap skapas då vi möts under vardagen, värdesätter varandra och lyssnar på och diskuterar med varandra. Nickby daghem är tvåspråkigt med finska och svenska som språk. I daghemmet fungerar fyra grupper Finskspråkiga grupper Hippiäiset för barn i åldern 1-3 Pääskylä för barn i åldern 3-5 Svenskspråkiga grupper Trollebo för barn i åldern 1-3 Blåklockan för barn i åldern 3-5 Som administrativ daghemsföreståndare fungerar Barbro Viileinen tfn , 050 Kommentoinut [LI1]: tfn för mobil saknas

3 2. VERKSAMHETSIDÉ OCH VÄRDEN Vår verksamhet bygger på respekt för barnet och familjen, samt individuell uppmärksamhet till barnen. Vi är närvarande i barnens vardag och värdesätter vikten av en bra och balanserad dagvård. Den vuxnas roll är att stödja barnets utvecklingen. Den vuxna hjälper barnet att agera och göra själv, skapar en trygg inlärningsmiljö för barnet och uppmärksammar varje barn som en unik individ. Den vuxna erbjuder barnen upplevelser som ger näring åt barnets fantasi. Vi upplever att barnets lek, både styrd och fri, är av stor betydelse i vår verksamhet. Leken är nödvändig för ett barns känslomässiga, sociala och kognitiva utveckling, så det ges tillräckligt med utrymme och tid för lek. Vi vill skapa en tolerant och positiv atmosfär där ett barn får vara i famnen, får beröm och uppmuntran. Barnet styrs till att lära sig skilja på rätt och fel, att ta hänsyn till andra och att uppföra sig väl. Vi vill också stödja familjerna och barnets tillväxt och utveckling i fostringsgemenskapens anda. I vår verksamhet betonar vi den närliggande naturen och smågruppsverksamhet. Vi indelar verksamheten i små grupper så att vi beaktar barnens ålders- och utvecklingsnivå samt barnens önskemål. Vi erbjuder också positiva upplevelser i en tvåspråkig miljö. VI RESPEKTERAR FÖLJANDE VÄRDEN Respekt för barnet - Barnet är värdefullt precis som det är. - Barnet behandlas med aktning för sin person och egenart, med beaktande av dess specialbehov. Förstärkande av självkänslan - För barnet ordnas upplevelser av att lyckas i den dagliga verksamheten. - Man ser och hör barnet, ger det uppmuntran och beröm Fostringsgemenskap - Fostringsgemenskapen, som är ett samarbetsförhållande mellan vuxna som står barnet nära, fungerar som stöd för barnet när det flyttar mellan och lever i hemmets och daghemmets uppväxtmiljöer. Trygghet - Trygghetsaspekterna beaktas i all daglig verksamhet. - Vårt daghem är både fysiskt och psykiskt en trygg plats där en vuxen är närvarande.

4 3. FOSTRINGS- OCH VERKSAMHETSMILJÖN Nickby daghem är ett tvåspråkigt daghem. Vi har två finskspråkiga och två svenskspråkiga grupper. Vi vill att det både för vuxna och barn bildas en positiv attityd till det andra inhemska språket. Vi är dagligen i kontakt med varandra, över språkgränserna. Barnen hör båda språken på gården, under sångstunder och andra gemensamma evenemang samt när vi besöker den andra språkgruppen. I vårt daghem innebär småbarnsfostran planenlig och målinriktad växelverkan och gemensam verksamhet där vård, fostran och undervisning bildar en harmonisk helhet. Vi utnyttjar daghemmets lokaler på ett mångsidigt sätt som möjliggör olika slags verksamhet och säkerställer att barnet får lekfrid. Vi förfogar över egna grupplokaler samt en stor gymnastiksal med scen. Våra motionsformer omfattar också vintergrenar och vi utnyttjar närparkens skidspår och skolans skridskoplan. Daghemmets goda läge garanterar att barnen har mångsidiga möjligheter till friluftsliv. Vi har en stor och mångsidig gårdsplan där det är möjligt att spela, klättra och leka springlekar. Vintertid är det möjligt att åka backe på gården. I vår verksamhet värdesätter vi naturfostran och närskogen utgör på hösten och våren en ypperlig plats för utfärder och Skogsmulleverksamhet. VI SOM UPPFOSTRARE - Vi ansvarar för tydliga gränser som ger barnen en känsla av trygghet och att någon bryr sig om. - Vi skapar en fysiskt trygg uppväxtmiljö. - Vi värdesätter jämlikhet, individualitet, personlighet, att stöda självkänslan och att ge barnen tid. - Vi strävar efter en positiv, sporrande, uppmuntrande och öppen atmosfär samt ger tid för lek. - Då vi möter föräldrarna behandlar vi dem som partners i fostringssamarbetet, vi lyssna på dem, stöder dem i uppfostringsfrågor i vilka de är experter på sina egna barn.

5 4. FOSTRINGSGEMENSKAP För fostringsgemenskapen är det viktigt att det mellan föräldrarna och personalen råder tillit, jämlikhet och respekt. Föräldrarna och fostrarna har mycket olika slags information om barnet, och all information är värdefull. En fostringsgemenskap uppstår när föräldrarna, som är experter på sina egna barn, och en yrkeskunnig personal tillsammans åtar sig att stöda barnets tillväxt och utveckling. På daghemmet har barnet en ansvarig skötare som med föräldrarna för en diskussion om fostran, på basis av vilken man skapar målen för barnets uppväxt och utveckling. Samtidigt utarbetar man en personlig plan för barnets fostran. För barnets välbefinnande är det viktigt att föräldrarna och fostrarna har gemensamma mål. Vi strävar efter att identifiera barnets eventuella behov av särskilt stöd eller inlärningssvårigheter så tidigt som möjligt. SAMARBETSFORMER - Dagliga möten och utbyte av nyheter - Månatligt nyhetsbrev, där vi berättar om kommande program och andra frågor det är viktigt att observera. - Diskussionen om fostran förs två gånger per år, eller oftare om det behövs - Föräldrakvällar - Gemensamma evenemang - Jul- och vårfest

6 5. PLAN FÖR BARNETS SMÅBARNSFOSTRAN Barnets egen plan för småbarnsfostran (VASU) är ett hjälpverktyg för det dagliga fostringsarbetet vi utför i vårt daghem. Med hjälp av planen förbinder vi oss till gemensamma mål med föräldrarna. Utgående från planen förverkligas och iakttas den dagliga verksamheten för varje barn. Den ansvariga skötaren utarbetar tillsammans med föräldrarna åt barnet en egen plan för småbarnsfostran. Planen grundar sig på ett formulär som är gemensamt för hela Sibbo kommun. För diskussionen om fostran reserveras en gemensam, rofylld tid under vilken man går igenom planblanketten som föräldrarna har fått bekanta sig med i förväg hemma. Före och efter diskussionen om fostran diskuterar barngruppens vuxna om barnets utveckling och fostran inom dagvården. Diskussionen om fostran äger rum 1 2 gånger om året, på våren och hösten, samt oftare vid behov. Vi för en diskussion om fostran med föräldrarna och vid behov med olika samarbetspartners, till exempel tal- och fysioterapeuter eller en speciallärare inom småbarnsfostran. Vi kan vid behov konsultera dagvårdens familjearbetare om vi behöver stöd med att stärka hanteringen av familjernas resurser och vardagliga problemsituationer. 6. FÖRVERKLIGANDE AV SMÅBARNSFOSTRAN Inlärning och inlärningsmiljön Barnet är nyfiket av naturen, vill lära sig nytt, öva och upprepa saker. För barnet är inlärning en allomfattande händelse. Barnet lär sig bäst då det är aktivt och intresserat. Trygga människorelationer är grunden för god inlärning. En miljö som inspirerar till inlärning på ett mångsidigt och flexibel sätt väcker barnets intresse, experimentlusta, nyfikenhet och uppmuntrar barnet att agera och uttrycka sig. Lek Barn leker för lekens skull och i bästa fall ger det dem en stor tillfredsställelse. Barn leker inte för att lära sig, men lär sig medan de leker. Till sin natur är lek socialt, och de övriga barnen i gruppen påverkar lekens gång avsevärt. I sina lekar använder barnen element av allt det som de har sett, hört och upplevt. I sina lekar imiterar barnen och skapar nytt. Allt som syns i leken är betydelsefullt för barnet, även om allt som är betydelsefullt för barnet inte syns i leken. Språket Barnet är från första början intresserat av sin omgivning och bygger sig en bild av världen omkring och sin egen plats i den. I denna process har språket en centrall roll. Lek, sagor,

7 berättelser och språkliga lekar (ramsor, dikter, fraser) har en särskild betydelse i den tidiga barndomen för barnets språkutveckling och uppkomsten av dess världsbild. Litteratur av olika genren hör till små barns värld ända från början. Via dem bekantar sig barnet på ett mångsidigt sätt med världen runtomkring, språkets rikedom, och de förbättrar barnets lyssningsförmåga. Till en början uttrycker barnet sina avsikter på ett allomfattande sätt med hjälp av gester, miner och rörelser. Barnet behöver i sin närhet en fostrare som känner till barnets individuella sätt att kommunicera och uppmuntrar barnets vilja att samverka med andra. Samtidigt förstärker fostraren barnets positiva självbild och självacceptans. De dagliga verksamhetsrutinerna lär barnen vilket språk som hör till olika situationer. När barnen växer förknippar de språkets funktioner med leken, varvid särskilt vikten av lek i språkinlärning betonas. I dagvården erbjuds barnet modeller för inlärning av språk och begrepp samt språk som det förstår. En stimulerande och aktiv uppväxtmiljö stödjer barnets språkutveckling. Fysisk aktivitet I dagvårdsverksamheten och i dagliga val är det viktigt att barnen får möjlighet till att dagligen idka fysiska aktiviteter som utgör grunden för barnets välbefinnande och en frisk uppväxt. När barnet idkar fysiska aktiviteter tänker det, upplever glädje, uttrycker sina känslor och lära sig nya saker. Att integrera motorisk aktivitet i verksamheten och undervisningen ökar barnets möjligheter att lära sig. För barnet utgör fysiska aktiviteter ett naturligt sätt att bekanta sig med sig själv, andra människor och miljön. Barnets medvetenhet om sin egen kropp och av att kontrollera den skapar en grund för en sund självkänsla. Konstnärliga upplevelser och uttryck Barnet bör ha möjlighet till att fungera mångsidigt inom konstens olika områden. I världen för ett barn som skapar och upplever konst finns inlärningsglädje, konstnärligt drama, former, musik, ljud, färger, dofter, förnimmelser och kombinationer av erfarenheter från olika sinnesområden. I konsten har barnet möjlighet att uppleva en fantasivärld där allt är möjligt och sant på lek. Barnet utforskar En utforskande förundran är naturligt för barnet ända från födseln. När barnet utforskar tillfredsställer det sin nyfikenhet och upplever delaktighet med omvärlden och samhället. Barnets egen erfarenhetsvärld och dess samverkan med andra barn, vuxna och närmiljön fungerar som inspirationskälla för den egna forskning för barn i olika åldrar. Upplevelser av försök, misstag och insikt upprätthåller och stärker barnets glädje att lära sig.

8 7. SMÅBARNSFOSTRANS INNEHÅLL / INRIKTNINGAR Innehållen i småbarnsfostran kan delas in i fyra områden som kompletterar varandra, s.k. innehållsmässiga inriktningar. För fostraren utgör inriktningarna en ram för hurudana erfarenheter barnet bör erbjudas så att barnets uppväxt och utveckling framskider på ett balanserat sätt och det får en så hel heltäckande bild av världen som möjligt. De innehållsmässiga inriktningarna behandlas med beaktande av barnets individuella behov, ålder och utvecklingsnivå. MATEMATISK INRIKTNING Matematiken blir bekant för barnen då dessa leker och iakttar i vardagen. Vi styr barnen i de vardagliga situationerna att hitta och utforska matematiska fenomen. Att lära sig matematik i vardagen kan gå ut på att till exempel jämföra olika saker med varandra, undersöka olika slags former, leka bygglekar och spela spel. NATURVETENSKAPLIG INRIKTNING De större barnens grupper förverkligar Skogsmulleverksamhet, med vilken vi lär oss att respektera naturen medan vi vandrar där. I vårt hus har vi börjat återvinna och använda återvunnet material i pyssel, och vi uppmärksammar hållbar utveckling i vår verksamhet. HISTORISK-SAMHÄLLELIG INRIKTNING Vi gör utflykter till den närliggande miljön, till exempel parker, biblioteket och den närliggande skogen. Vi bekantar oss också med de närliggande kommunernas sevärdheter och attraktioner i mån av möjligt. Vi tar hänsyn till kalenderns högtider och tillhörande traditionerna såsom seder och lekar. Vi tar också hänsyn till barn med olika kulturella bakgrunder och vi respekterar deras kulturella bakgrund. Vi betonar vikten av gott uppförande. ESTETISK INRIKTNING Den estetiska inriktningen omfattar bildkonst, musik och litteratur. Naturen som omger daghemmet ger upplevelser och inspiration för lekar och att göra konst. Vi använder barnens naturliga nyfikenhet och experimentlust som inspirationskälla för den estetiska inriktningen.

9 Vi bekantar oss bl.a. med färger, former och olika material. Vi ger barnen möjlighet till kreativ verksamhet och vi värdesätter barnens arbeten. Vi ställer ut barnens arbeten och ger positiv respons för allas arbeten. Vi använder biblioteket regelbundet och vi besöker sagotimmen i mån av möjlighet. Vid daghemmets olika evenemang använder vi sagor och dockteater som stöd för berättandet. Barnen får bekanta sig med musik under husets gemensamma sångtillfällen samt vid gruppernas egna musikstunder där barnen får bekanta sig med olika instrument. Sånglekar, rytmik, olika konserter och att lyssna på musik ger barnet upplevelser och glädje. ETISK OCH RELIGIÖS INRIKTNING Vårt daghems barn har olika religiösa bakgrunder. I religionsfostran respekterar vi barnets föräldrars övertygelse, önskemål och hemmets seder. Vi diskuterar med föräldrarna när vi utarbetar planen för barnets småbarnsfostran. Vi beaktar föräldrarnas önskemål t.ex. om barnets kost och deltagande i religiösa högtider. Vi samarbetar med den evangelisk-lutherska kyrkan som en del av kulturfostran och vägledningen i det egna kulturarvet. Vi besöker bl.a. kyrkan vid jul och påsk. Vi strävar efter att via den dagliga verksamheten lära ut vad som är rätt och fel, gott och ont och i enlighet med daghemmets värden förmedlar vi i allt vi gör respekten för andra människor och miljön. Vi använder bl.a. sånger, lekar, sagor och känslokort för att behandla känslor och vi strävar efter att ge barnen verktyg för att lösa konfliktsituationer.

10 8. ENHETENS SAMARBETE OCH NÄTVERKSBILDNING För barnets uppväxt och utveckling är det viktigt att det tidigt förekommer en samverkan mellan fostrarna som vårdar barnet och den övriga yrkespersonal som arbetar med barnet. Tyngdpunkten för samarbetet med förskolan ligger på vårterminen, då de blivande förskolebarnen besöker de daghem som ger förskoleutbildning. Överföringen av informationen från dagvården till förskolan är en viktig form av samarbete. Daghemmet samarbetar med rådgivningen i samband med granskningen av 4 5-åringar. En speciallärare inom småbarnsfostran besöker regelbundet varje grupp och ger råd åt personalen. Specialläraren inom småbarnsfostran deltar också i utarbetandet av rehabiliteringsplaner för barn med behov av särskilt stöd, samt vid behov i de gemensamma mötena med föräldrarna. Vid behov kan samarbetet också idkas med en fysio- och ergoterapeut, psykolog, familjearbetare och barnskyddet. Vi samarbetar också med församlingen, till exempel genom att besöka jul- och påskkyrkan. Församlingen erbjuder också utbildning för daghemspersonalen. Bibliotekets tjänster är tillgängliga för oss och vi besöker med barnen regelbundet sagotimmen eller lånar böcker som vi sedan läser. Övriga mer sporadiska samarbetspartners är närdaghemmen, läroanstalterna samt t.ex. tolkningstjänster. Inne i vårt eget daghem stävar vi efter att samarbeta så mycket som möjligt, till exempel genom att fira högtider, sångstunder, ordna verkstadsverksamhet och övriga gemensamma tillställningar. Grupperna för små och stora barn samarbetar i form av olika slags verksamhetsstunder, när barnen flyttar över från en grupp till en annan samt under semesterperioderna. Vi upplever tvåspråkighet som en rikedomen. Vi vill förmedla till barnen en känsla av att man kan samarbeta trots att ett gemensamt språk kanske ännu saknas!

11 9. ENHETENS SÄKERHETSPLAN I vårt daghem finns en svenskspråkig och en finskspråkig räddningsplan som uppdateras och ses över regelbundet. Vi går igenom gårdsplanens och lekredskapens skick regelbundet och meddelar omedelbart om brister till gårdskarlen som ansvarar för att felen korrigeras. Vi har gemensamma regler på gårdsplanen, och vi övervakar tillsammans att de följs. I situationer då vi övervakar på gårdsplanen önskar vi att utbytet av nyheter skulle vara kort, eftersom den som arbetar ute ansvarar för säkerheten för de barn som är på gårdsplanen. Vi säkerställer alltid barnets säkerhet genom att vara medvetna om när barnet hämtas till dagvården och när det söks hem. Därför är det viktigt att föräldrarna när de hämtar och söker sina barn alltid meddelar en vuxen i gruppen att ett barn har anlänt till vården eller är på väg hem. På detta sätt överförs ansvaret från föräldern till den anställda och från den anställda till föräldern. För att garantera säkerheten är det också viktigt att porten stängs ordentligt och därför får endast vuxna öppna och stänga porten. En av daghemmets anställda ansvarar för och ser till att förstahjälpen utrustningen är tidsenlig. 10. FÖREBYGGANDE AV MOBBNING Barnet övar sina sociala färdigheter av sig självt. Det prövar också sina gränser. Den vuxnas uppgift är att styra barnet till att lösa problemen på ett rätt och godtagbart sätt. För våld har vi nolltolerans. En vuxna griper in i situationer där missförhållanden uppstår. Vi strävar efter att förhindra eventuell framtida mobbning. Vi förverkligar detta genom att gripa in i sådana situationer genom att diskutera och visa exempel samt genom att behandla olikheter på olika sätt. 11. PLANERING OCH UTVÄRDERING Vi ordnar årligen en planerings- och utvecklingsdag under vilken personalen tillsammans utvärderar den gångna verksamhetsperioden och planerar aktiviteter och projekt för det kommande året. Husets gemensamma evenemang och teman planerar vi i början av terminen, i augusti och januari. Dessutom planerar vi och utvärderar den aktuella veckans och följande veckas verksamhet varje vecka. Vi använder uppväxtmappar för att förvara barnens arbeten och för att uppfölja deras uppväxt och utveckling.

12 En plan för småbarnsfostran utarbetas i samarbete med föräldrarna för varje barn i dagvården, och förvekligandet av planen utvärderas regelbundet både tillsammans med personalen och med föräldrarna. Planen bygger på den vård- och fostringsplan som personalen utarbetat tillsammans med föräldrarna då vårdförhållandet inleddes och vars mål är att ta barnets individualitet och föräldrarnas synpunkter i beaktande i organiseringen av verksamheten. Personalens uppgift är att systematiskt observera barnets utveckling och beakta observationsdata i planering av verksamheten. Observationerna och de metoder som använts antecknas på ett överenskommet sätt. Att utvärdera det egna arbetet är en förutsättning för att varje enskild individ och teamet ska kunna utvecklas. Med hjälp av utvärderingen definierar vi hur de uppsatta målen har uppnåtts och identifierar verksamhetens styrkor samt lyfter fram utvecklingsbehov.