PLAN FÖR SMÅBARNSFOSTRAN ÄNGSKULLENS DAGHEM OCH FÖRSKOLA. Målsättning och värdegrund

Transkript

1 PLAN FÖR SMÅBARNSFOSTRAN ÄNGSKULLENS DAGHEM OCH FÖRSKOLA Målsättning och värdegrund Vår målsättning är att ge barnen en trygg och meningsfull dag på daghemmet. För att det ska kunna förverkligas finns daghemmets egen Plan för småbarnsfostran. Den sammanfattar vårt arbete och ger föräldrarna en tydlig bild av vad vi gör på daghemmet. Planen lever ständigt, omarbetas och uppdateras vid behov. Föräldrarna får bekanta sig med planen och de skall känna att de kan vara med i utformandet av planen. Vår verksamhet har två värden som är över alla de andra, och det är TOLERANS och TRYGGHET och det vill vi att skall synas i vår vardag. Barnet skall få möjlighet att leka i lugn och ro och ingen skall behöva känna sig utanför i leken. Barnen skall känna att de är omtyckta och accepterade precis sådana som de är, och vi vill att de skall lära sig vad som är rätt eller fel. Med trygghet avser vi såväl fysisk som psykisk trygghet. Den fysiska tryggheten står för trygga utrymmen, trygga lekredskap både utomhus och inomhus, samt att det finns tillräckligt många vuxna på plats. Vi har en kunnig och behörig personal som trivs och arbetar bra tillsammans. Den psykiska tryggheten upplevs när alla i personalen följer samma linje, att barnen får stöd och hjälp enligt sina egna individuella behov. Föräldrarna skall uppleva att det är tryggt att överlåta sina barn till oss. Vi har få, men genomtänkta regler, som också bidrar till att alla känner trygghet. De regler vi har finns till för barnens säkerhet och för att lära barnen att ta hänsyn till varandra. Inlärningsmiljön Ängskullens daghem består av gamla personalbostäder som byggts om till daghem. Det finns fem lekrum, tre tamburer, varav en tambur är en våttambur. Det finns två ingångar för barnen och en för personalen. Bastu finns i källaren. På daghemmet finns en grupp med 15 barn i ålder 3-5 år, samt en förskolegrupp bestående av 9 barn. Genom att integreras i dagvården lär sig de äldre barnen att ta hänsyn till de yngre barnen, och den sociala utvecklingen stimuleras. Vi har en egen liten, lummig gård med äppelträd, vinbärsbuskar och gräsmatta. Det finns fyra gungor, lekstuga, två gungleksaker,klätterställning och sandlåda. På övre

2 gården finns en sandplan. Skogen finns bakom hörnet och den utnyttjas flitigt största delen av året genom regelbundna skogsutfärder. Personalen försöker vara öppen för barnens förslag och idéer också när det gäller uteaktiviteter. Man kan bl.a. spela fotboll, bandy, korgboll, bygga kojor, leka med vatten och spika. Personalen består av 1 barnträdgårdslärare, 3 barnskötare och 1 lokalvårdare/bespisningsarbetare. Det mesta av vårt material och leksaker, så som spel, pussel, modellera, papper, saxar m.m. finns lättillgängligt för barnen i skåp och hyllor. Fostringsgemenskap Då familjen tar emot dagvårdsplatsen och den första kontakten skett, uppmuntrar vi föräldrarna att besöka daghemmet tillsammans med barnet. Tillsammans med föräldrarna kommer vi sedan överens om hur starten skall ske. Hur lång bekantningstid behövs och hur skall den förverkligas? Barnen som fått en plats i daghemmet har möjlighet att mjuklanda, vilket innebär att man får bekanta sig med daghemmet, först tillsammans med de egna föräldrarna och sedan kortare stunder ensam, för att barnet ska vänja sig vid personalen, de övriga barnen, samt rutinerna och omgivningen. I slutet av augusti/början av september ordnas ett föräldramöte då vi informerar om allmänna och praktiska saker. Föräldrarnas tankar och idéer välkomnas och tas i beaktande. Vi står till förfogande om samtal önskas av föräldrarna, och betonar att de små samtalen på morgonen och eftermiddagen också är givande! Den dagliga kontakten är viktig för alla parter. På daghemmet ordnas tid för samtal med föräldrarna, så kallade föräldrasamtal. Då går vi igenom barnets egen plan för småbarnsfostran som är skriven och uppgjord tillsammans med föräldrarna. Barnets egen plan för småbarnsfostran. Då barnet tillsammans med föräldrarna besöker daghemmet första gången sker den första kontakten väldigt naturligt, och vi värdesätter varje liten pratstund med någon från familjen.

3 Tillsammans med föräldrarna görs det en individuell vårdplan för varje barn. Den går under namnet Barnets plan för småbarnsfostran. Planen är ett stöd under hela läsåret för personalen, så att alla barn får en så god vård som möjligt. Planen följs upp under vårterminen. Har barnet en plan sedan tidigare, görs en uppföljning. Före föräldrasamtalet får föräldrarna hem en del av småbarnsplanen och där fylla i information om barnet, som kan vara viktig i vården. Barnens individuella vårdplaner utgör grunden för den planerade verksamheten. Vård, fostran och undervisning. Som fostrare försöker vi ha en tillåtande uppfostringssyn där vi hellre säger ja än nej till barnens förslag. Vi uppmuntrar gärna till kreativitet och egna initiativ och är gärna med och väcker barnets nyfikenhet. Genom att fråga, undersöka, och pröva sig fram lär sig barnen nya saker och att lösa problem som uppstår. Barnens egna önskemål tas i beaktande i planeringen av verksamheten. Det är viktigt att barnen behåller glädjen och lusten att lära sig genom olika upplevelser, erfarenheter, lek, saga och fantasi. Vi arbetar mycket med den språkliga utvecklingen. Högläsning, rim, ramsor och sånger hör till det dagliga programmet, och det finns alltid böcker som är tillgängliga för barnen. Dockteater, sagotering och olika språklekar ingår i vår verksamhet. Vi satsar på bordspel som också utvecklar språket. Vi övar oss att lyssna på varandra samt att uttrycka egna känslor, tankar och åsikter verbalt. Säkerhetsplan Avsikten med säkerhetsplanen är att ge trygghet för barn och personal på daghemmet. Personalen är Första hjälp -kunnig och vi har årligen brandövning. Vi har en säkerhetsplan som årligen uppdateras och som också är tillgänglig för föräldrarna.

4 Barnen skall få vara sig själva som de unika varelser de är, och de skall också få visa sina känslor. Det skall finnas en famn för den som behöver det och den vuxna skall vara närvarande och lyssna på barnet. Genom att visa barnen att vi verkligen bryr oss om dem skapar det trygghet hos både barn och föräldrar. Vi samtalar om känslor och sinnesstämningar, med hjälp av t.ex. sagor och känslokort samt i de konkreta situationer som uppstår dagligen. Vi använder oss av programmet Start och Stegvis för att träna olika färdigheter, t.ex. empati. Plan för förebyggande av och ingripande av mobbning Vår målsättning är att skapa en miljö där både barnen och de vuxna känner sig trygga och har det bra! Vad är mobbning? Vid mobbning är det någon som har ett beteende som skadar någon annan. Antingen fysiskt eller psykiskt och med avsikt. Ett beteende som är återkommande och riktar sig mot någon som inte kan försvara sig. Personen kan bli utsatt av en, eller flera andra personer. Det är ett medvetet beteende som upprepas. Man talar om verbal mobbning när man säger elaka och fula saker, retas eller viskar i någons sällskap. Fysisk mobbning är när man spottar, skuffas, slår, förstör eller söndrar andras lek eller saker. Det handlar om psykisk mobbning när man ignorerar, byter lekens gång, härmar, utesluter någon från leken, inte blir bjuden på födelsedagsfest eller inte vill tilltala den andra. Metoder som vi använder för att förebygga mobbning. - smågruppsverksamhet - lekkarta - Start/Stegvis, socialt och emotionellt lärande - barnen behandlas jämlikt - vuxna deltar i barnens lekar - sociogram och intervjuer med barnen - sagor med vänskap som tema, diskussion efteråt - samarbete med föräldrarna - övervakning av lek

5 Metoder för att ingripa vid mobbning - Vi ingriper alltid när vi ser eller hör något som väcker oro - Tar till tals med de barn som är inblandade - Hittar på annan sysselsättning åt barnen - Barnet skall veta att hen alltid kan komma till den vuxna och berätta sin oro - uppmuntrar till att berätta - Vi säger förlåt när vi felat Vårt eget miljöprogram Eftersom naturen finns runtomkring oss, så är det naturligt att vi vistas mycket där. Vi gör promenader och skogsutfärder då vi bekantar oss med vår närmiljö och iakttar naturen. Naturens eget material tas tillvara och används sedan i vår verksamhet. Vi försöker lära oss sorteringens grunder, genom att göra barnen medvetna om vad som händer med vårt avfall. Vi sorterar själva papper, kartong, glas och metall. Vi tar tillvara egna äpplen och vinbär från gården och vi krattar och sköter om vår gård tillsammans. Lampor som lyser i rum där ingen vistas hålls släckta. Samarbete Vi samarbetar medlärare och elever vid Gumbostrand skola, talterapeut, rådgivning, specialbarnträdgårdslärare och Sibbo svenska församling. Allt samarbete sker med föräldrarnas vetskap och godkännande. Specialbarnträdgårdsläraren besöker oss varje höst och därutöver vid behov. Vi kan också kontakta henne för konsultation. Det samma gäller talpedagogen. Då ett barn ska besöka rådgivningen på 4-eller 5-årsgranskningen fyller vi i en blankett angående barnets utveckling. Föräldrarna tar med sig blanketten till rådgivningen och hämtar sen en motsvarande blankett tillbaka till oss. Detta samarbete är viktigt för att vi skall kunna stöda barnets utveckling på rätt sätt. Ett naturligt samarbete med de närliggande daghemmen, Västerskogens daghem och Skogsbackens daghem.

6 Dokumentering och uppföljning Vår veckoplanering för barnen är framlagd för barnen och föräldrarna. Där kan man följa med veckans program och händelser. Barnens teckningar och arbeten sparas och föräldrarna får ta del av det som barnet gjort under läsåret. Personalen planerar och utvärderar också sitt arbete genom diskussioner och utvecklingssamtal. Föräldrarna kan säga sin åsikt angående verksamheten genom en kundförfrågan (TAK) som skickas ut elektroniskt och behandlas konfidentiellt. Krama mig ofta Av Stina Norén Krama mig ofta så blir jag glad och trygg, Låt mig få känna mig älskad även om jag varit stygg. Stå fast, ni som är vuxna, trots mina prövningar och test, för även om jag klagar är ni ändå bäst. Visa mig i handling vad respekt är för någonting, låt mig se det vackra i världen runtomkring. Tala om att jag duger precis som jag är, och låt mig få höra ofta att jag är er väldigt kär. Låt vårt hem vara ett ställe där tolerans och kärlek bor Och kom ihåg att man leka även om man blivit stor!!!!

7 Ängskullens plan för förebyggande av och ingripande i mobbning LÄSÅR Datum Nedtecknat av: Maria Blomberg Vårt mål är att skapa en miljö där både barnen och vuxna känner sig trygga och har det bra. Vad är mobbning? Ett beteende med vilket man gör någon illa fysiskt eller psykiskt med avsikt. Ett betende som är återkommande och riktar sig mot någon som är försvarslös. Personen kan bli utsatt av en eller flere personer. Det är ett medvetet betende som upprepas. Verbal mobbning: Man säger elaka och fula saker, retas, viskar. Fysisk mobbning: Spottar,skuffas, slår, förstöra eller söndrar andras lek eller saker. Psykisk mobbning: Ignorera, byta lekens gång, härma, utesluta någon från leken, ej bli bjuden på födelsedagsfest,inte svara. Metoder att förebygga mobbning Smågrupps verksamhet dagligen. Dela gruppen så mycket som möjligt. Stegvis för de äldre. Behandla barnen jämlikt. Vuxna deltar i barnens lekar, sitter på golvet, har en famn för alla. Med hjälp av sociogram och barn intervjuer upptäcka mobbning. Fototavla på barnen ex. vid sångstund, alla får delta I en lek ingen blir glömd. Vid födelsedags firandet väljer barnet på förhand med en vuxen vem som får sitta brevid och vilka sånger som sjungs. Sagor med tema om vänskap efteråt diskussion om sagorna. Föräldra samarbete. Övervakning ute på gården en vuxen skall finnas där barnen finns.

8 Metoder för att ingripa i mobbning Vi ingriper alltid när vi ser eller hör det. Tar bort de inblandade barnen från situationen och reder ut det på en gång. Time Out ex. tar och spelar ett spel, rita Alltid säga förlåt. Ute får barnet som bråkat komma och hålla den vuxna en stund i handen sedan diskutera om saken. Fråga barnet om det vet varför det blivit borttaget ur leken. Uppmuntra barnen att berätta om någonting händer. Våga berätta. Utvärdering och information om planen Vi uppföljer om mobbningen upphört. Dokumentation. Ger stöd och hjälp. Handlingsplanen utvärderas och uppdateras på hösten. Endel av husets egen Vasu. Föräldrasamarbete. Info om mobbning under föräldramöten.