Likabehandling

Transkript

1 Gideälvens skolområde September 2012 Årlig plan Likabehandling Trehörningsjöskolan Kottens förskola

2 Likabehandlingsarbete 2012 Introduktion till likabehandlingsplanen för Trehörningsjöskolan Vi som jobbar i skolan vill att alla elever på skolan ska känna sig sedda, lyssnade på, viktiga och kunna vara sig själva. 1. Lagen som säger att alla elever ska få vara trygga på skolan I Skollagen och Diskrimineringslagen står det att det är förbjudet att diskriminera eller kränka barn och elever. Det står också att alla ska få en likvärdig behandling, likabehandling. Lagen betyder att det räcker att läraren får höra talas om att en elev känner sig ledsen och kränkt för att skolan ska ta reda på vad som har hänt och göra något åt det. 2. Mål så ska vi ha det Alla känner sig trygga i skolan. Alla barn vet att de vuxna bryr sig om hur de har det. Alla barn bryr sig om hur andra barn på skolan trivs. Alla på skolan ser till att vara snälla och rättvisa. Alla barn vet vem de kan berätta för om de ser att någon inte mår bra. Alla vuxna lyssnar. 3. Sådant som kan göra att du inte känner dig trygg Du kan känna dig ledsen eller orättvist behandlad. Mobbning är förbjudet, men det är också kränkningar och diskriminering. Kränkningar - Känner du dig ledsen och blir illa behandlad i skolan? Du måste inte tåla sådant som du blir ledsen av. att någon skickar elaka mejl, sms eller liknande att du blir retad för hur du ser ut eller är. att du inte får vara med att andra suckar eller gör miner när du pratar inte vill lyssna våld och hot. Diskriminering Så heter det när du känner dig ledsen för att du blir orättvist behandlad på grund av något speciellt. Till exempel för att du är flicka/pojke, för att du kommer från ett annat land, för att du blir kär i någon av samma kön, för att du har en funktionsnedsättning eller för din tro. 4. Vad händer om någon känner sig kränkt. 1. Bry dig om! också de som inte är dina kamrater. 2. Säg stopp! 3. Berätta för en vuxen! Lärarna tar reda på vad som hänt och ser till att det inte händer igen. Eleverna måste hjälpa lärarna genom att berätta vad som hänt och komma med förslag på vad man kan göra för att det ska bli bra igen. Det är också viktigt att eleverna samarbetar med lärarna, när man tillsammans tänkt ut en lösning.

3 Lokal Likabehandlingsplan för Trehörningsjöskolan och Kottens Förskola 2012 Tillsammans har vi som jobbar i förskolan och grundskolan ett gemensamt ansvar för att det skall bli en glad, trivsam och trygg miljö för alla barn, fri från diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. En trygg skolvardag är en förutsättning för att eleverna ska lära och utvecklas. Syfte; Vi skall - aktivt främja barns lika rättigheter. - förebygga och förhindra att barn utsätts för trakasserier och annan kränkande behandling. Styrdokument Vårt arbete bygger på vad som står i vår läroplan, i skollagen, i lagen mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever, FN;s deklaration om de mänskliga rättigheterna, barnkonventionen och Skolverkets allmänna råd från Mål Vårt mål är att skapa en trygg och positiv arbetsmiljö för alla i förskolan och skolan. Alla barn har rätt att vara i skolan utan att bli utsatta för kränkningar. Medvetandegöra för alla vad diskriminering och annan kränkande behandling är. Personal och elever har ett gemensamt ansvar för trivsel och trygghet. Förebyggande arbete; Att kontinuerligt, under schemalagd tid, arbeta med värdegrunden med tonvikt på genus, social träning och attityder genom diskussioner och värderingsövningar utifrån Likabehandlingsplanen och dess styrdokument. Tala med barnen om att de skall berätta för någon vuxen om de eller någon annan blir illa behandlad. Påpeka att det inte är skvaller, utan att hjälpa någon att säga nej till sådan behandling de själva ej vill vara med om. Vara observant på rollfördelning vid lekar. Trivsel är en ständig punkt på klassråden och elevråd Ta upp och förstärka något positivt som hänt/gjorts under dagen. Observera och stötta ensamma barn. Studera hur de andra behandlar dem. Alltid stanna upp när vi ser barn som bråkar. Även om svaret blir att det är på skoj säger vi att de skall sluta. Vi skojar

4 inte på det sättet i vår skola är en bra replik. Stanna en stund. Vi uppmuntrar empati genom att låta barnen göra förlåt, lyssna på och ta hand om och hjälpa varandra. Vuxna har ansvar för indelning av de lag eller grupper som barnen ingår i. Under utvecklingssamtalen tala om hur barnen upplever sin situation och andras. Dokumentera och följa upp samtalet. Övningar och gemenskapsfrämjande aktiviteter med barnen där syftet är att känna trygghet, utveckla medkänsla och självförtroende, utveckla empati. T.ex olika teman och återkommande aktiviteter så som att 6;ans elever går en och en in till F-2;an och jobbar med dem en gång i veckan. Fadderverksamhet. Klass 3 är faddrar för Kottens 5-åringar, de fortsätter sedan i klass 4. Värdegrundslek; Alla skolans elever lottas i olika grupper och lekaktiviter för att träna på att respektera varandras olikheter. Skolans klassrum möbleras om så att gemensamma samtal och reflektioner blir en naturlig del av skoldagen. Där kan man bland annat genomföra talrundor, något som gynnar såväl tystlåtna flickor som tyståtna pojkar. Alla i skolan och i hemmen har ansvar att motverka alla former av kränkande behandling.. Låt dessutom inte barnen dela ut inbjudningskort till fester när de är i skolan. Utvecklingsområde. Olikheter, genus och jämställdhet (grundskolan)/ Lika och Olika (förskolan) Vi märker att barnen fortfarande har svårt med varandras olikheter. Mål; Vi vill att barnen skall känna till, förstå och respektera varandras olikheter Metod:Att kontinuerligt arbeta med olikheter med utgångspunkt från FNs barnkonvention. Vid vardagliga samtal uppmärksamma att ibland måste man göra olika för att det skall bli lika. Rollekar, dramaövningar och värdegrundslek. Utvärdering Vi utvärderar kontinuerligt med observationer och i slutet av varje termin med enkät och/eller intervju i grundskolan. Ett förtroendefullt samarbete mellan hem och skola skapar möjligheter att upptäcka förändrade beteenden hos elever.

5 Enkäten vid utvecklingssamtalen Trivsel ska vara en stående punkt vid utvecklingssamtal och klassråd Vuxna är rastvärdar på rasterna. Fadderverksamheten Elevskyddsombud. (2 valda elevskyddsombud från åk 5 och 6 ( en pojke och en flicka) medverkar på skyddsrond för den psykiska och fysiska skolmiljön). Elevråd, där elevskyddsombuden ingår. Utreda och åtgärda Vid ärenden där minst ena parten är vuxen anmäls det till ledningsgruppen som utreder och åtgärdar. All personal på skolan arbetar i följande steg; 1. Samla information angående vad som hänt. 2. Direkt samtal med de inblandade. Kontakt med föräldrar. 3. Efter kort tid sker uppföljning. Den sker kontinuerligt tills kränkningarna upphör. 4. Är resultatet ej tillfredställande vid uppföljning, kallas berörda föräldrar med elever och rektor för samtal. Åtgärdsprogram upprättas. Slutligen; Varje individ är unik, vi utgår från den enskildes behov. Därför blir alltid varje lösning unik i sig. Alla barn/elever har alltid rätt att vända sig till Barn- och elevskyddsombudsmannen. Utvärdering Likabehandlingsplanen utvärderas varje läsår i slutet av vårterminen av personal, elever och föräldrar och tas alltid upp på höstens föräldramöte. Fastställd den 25 september 2012

6 Trehörningsjö Grundskolans mål det gångna året var Olikheter Vid flera av skolans aktiviteter har noterats att pojkar och flickor umgås på ett naturligt sätt och att yngre och äldre skolbarn arbetar på ett otvunget sätt i blandade grupper. Skolans elever har fortsatt att hälsa på i förskolan för att ta med de allra yngsta ut på lek. Skolans utvecklingsområde har varit olikheter då vi märkt att eleverna har svårt för varandras olikheter. Vi har kontinuerligt arbetat med utgångspunkt från FN:s barnkonvention. Vi har haft rollekar och dramaövningar och många vardagliga samtal. Observationer och intervjuer har visat en förbättring men vi har ännu en bra bit kvar till målet. Vi vill därför fortsätta arbetet med samma främjande målsättning. Skolan har under året provat en ny metod för att öka det sociala samspelet över genus- och åldergränserna. Det har fått arbetsnamnet Värdegrundslek. Eleverna lottas ihop i små grupper som ändras vid varje tillfälle. Därefter lottas de olika aktiviteterna (konstruktion, bildskapande, sällskapsspel och drama) till varje grupp. Eleverna vet syftet med värdegrundsleken och i deras utvärderingar kan man läsa att de är väldigt positivt inställda och vill att vi fortsätter med denna metod. Hur aktiva och engagerade eleverna blev i denna aktivitet kan anas av följande uppsnappade dialog En förälder vill ta ledigt för sin elev. Eleven svarar: - Nej, jag ska inte vara ledig, vi har ju värdegrundslek! Av elevenkäten framgår att eleverna känner sig ha god kännedom om likabehandling. De svarar också att de vet vad som händer om någon blir kränkt. Där är svarsfrekvensen faktiskt etthundra procent. Vi tolkar resultatet och det vi ser, som att medvetenheten om likabehandling har ökat. Förskolans mål det gångna året var Lika/Olika Förskolans plan är gemensam med grundskolan och den utvärderas varje höst. Vi arbetar fortlöpande med empati och socialt samspel. Gränssättning och konflikthantering är ofta återkommande. Vi har arbetat mycket med att respektera varandras olikheter. Vårt mål är att vårt arbete med likabehandling ska omfatta alla diskrimineringsgrunder. Vi har börjat presentera Barnens lag det vill säga FN:s barnkonvention. Barnen har visat stort intresse för detta. Vårt tema Lika-Olika följer med i alla aktiviteter. Vi har sett att barnen har fått mer insikt och förståelse för varandras olikheter, och börjat acceptera varandra bättre. Detta arbete kommer att fortsätta.