3. Föräldrarnas och barnens deltagande i småbarnsfostran

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "3. Föräldrarnas och barnens deltagande i småbarnsfostran"

Transkript

1

2 2 KARLEBYS PLAN FÖR SMÅBARNSFOSTRAN Innehållsförteckning Förord Småbarnsfostran är vård, fostran och undervisning 1. Verksamhetsidé och värdegrund 2. Tjänsterna inom småbarnsfostran 3. Föräldrarnas och barnens deltagande i småbarnsfostran 3.1. Fostringsgemenskapen 3.2. Barnets plan för småbarnsfostran 4. Utförandet av småbarnsfostran 4.1. Fostraren inom småbarnsfostran 4.2. Miljön för småbarnsfostran 4.3. Språkets betydelse för småbarnsfostran 4.4. Barnets sätt att fungera Att röra på sig Att leka Sätt att uppleva och uttrycka konst Att forska 5. Småbarnsfostrans innehållsområden 5.1. Matematisk inriktning 5.2. Naturvetenskaplig inriktning 5.3 Historisk-samhällelig inriktning 5.4. Estetisk inriktning 5.5. Etisk inriktning 5.6. Religions- och åskådningsanknuten inriktning 6. Särskilt stöd inom småbarnsfostran 6.1. Igenkännande och utvärdering av behovet av särskilt stöd 6.2. Ordnandet av särskilt stöd 6.3. Utförandet av särskilt stöd 7. Småbarnsfostran för olika språk- och kulturgrupper 8. Nätverkssamarbete 9. Uppföljning och utvärdering av barnets uppväxt, utveckling och inlärning 10. Utvärdering, utveckling och uppföljning av småbarnsfostrans innehåll BILAGOR!

3 3 Förord Tänka, reflektera, diskutera och anteckna! Ajatellen, pohtien, keskustellen.. ja muistiin kirjaten, Så här inledde vi varje vasu-brev som vi sände till dagvårdens verksamhetspunkter under vårt arbete med planen för småbarnsfostran. Vasu-styrgruppen bestod av personer från de flesta yrkesgrupperna inom dagvården. I breven beaktades även vår stads tvåspråkighet. Vasu-breven sändes ut även på svenska, sålunda kunde arbetstagarna svara på sitt eget modersmål. Det var ett medvetet val att arbeta i processer med ett så här omfattande dokument. Ett arbete som detta kräver att folket ute på fältet hittar tid för gemensam reflektering, gemensamma diskussioner och att dessa antecknas som en gemensam åsikt. Planen för småbarnsfostran baserar sig på statsrådets principbeslut om de nationella linjerna för småbarnsfostran ( ) samt på grunderna för planen för småbarnsfostran av Stakes ( ). Planen för småbarnsfostran i Karleby gjordes upp parallellt med de kurser som ordnades i ämnet. Arbetet med planen för småbarnsfostran inleddes i september 2003 med ett informations- och diskussionsmöte. Kurserna fortsatte ännu under hösten Planen för småbarnsfostran togs i användning i kommunen år 2006 och har fungerat som ett medel för ett utmärkt utförande av småbarnsfostran i Karleby. Familjedagvården och daghemsenheterna har uppgjort verksamhetsplaner enhetsvis på basis av Karlebys plan för småbarnsfostran. Styrgruppen: Kytölaakso Kai, avdelningschef, ordförande Nukarinen Ulla, vs. koordinator för förskoleverksamheten, sekreterare Harjupatana Pirjo, ambulerande specialbarnträdgårdslärare, Vasu-mentor Paavolainen Riitta, barnträdgårdslärare, Vasu-mentor Peltoniemi Tarja, barnskötare Lundell Seija, barnträdgårdslärare Laitinen-Suomela Pia, barnträdgårdslärare Kalliokoski Helena, hemvårdare Pekola Hannele, barnträdgårdslärare Nygård Tom, barnträdgårdslärare Parpala Tuulamaija, familjedagvårdsledare Sundell Lotta, ambulerande familjedagvårdare Koskela Soili, familjedagvårdare Wickström Susanne, daghemsföreståndare, representant för dagvårdens ledningsgrupp

4 4 Planen för småbarnsfostran uppdaterades hösten Det skedde stora förändringar i kommunen vilka ledde till uppdateringsbehov. I och med kommunsammanslagningen i början av år 2009 utvidgades Karleby och samtidigt också arbetsfältet inom småbarnsfostran. Från början av år 2010 övergick hela småbarnsfostran till bildningsväsendet. Även barnets individuella plan för småbarnsfostran togs i bruk genast efter kommunens plan för småbarnsfostran. Avsikten med Karlebys plan för småbarnsfostran är inte bara att fungera som ett konkret redskap för fostraren utan också som ett redskap att styra småbarnsfostrans kvalitet. Även föräldrar har hörts vid uppdateringen av planen. Uppdateringsgruppen bestod av Satu Forsberg, Annika Rintamäki, Pirjo Harjupatana, Tuula-Maija Parpala, Riitta Sinko, Ulla-Maija Airaksinen, Tarja Peltoniemi, Riitta Paavolainen och Minna Andersson. Uppdaterad Det är gott att ha ett mål att färdas mot; men till sist är det ändå färden som betyder något. ~Ursula K. Le Guin~

5 Småbarnsfostran är vård, fostran och undervisning 5 En helhet av vård, fostran och undervisning Småbarnsfostran, inkluderande förskoleundervisningen, är en helhet där vård, fostran och undervisning binds samman. Vilket av dessa områden som dominerar beror på situationen för småbarnsfostran, de värden som styr situationen, barnets egenskaper, fostrarens personlighet och synvinkel. Ju yngre barn det är frågan om, desto större del av växelverkan mellan den vuxna och barnet sker i vårdsituationer. Miljön, främst dess känsloatmosfär och de rådande sociala förhållandena, har en stor betydelse för barnets uppväxt. Barnet har ett naturligt sätt att undersöka, pröva och söka information. Dessa står som grund för inlärningserfarenheterna. Vardagliga situationer som barnet ges möjlighet att delta i, fråga om, pröva på och skapa egna erfarenheter om står som grund för barnets allmänna välmående och inlärning. Inom småbarnsfostran formar vården, fostran och undervisningen en helhet. Det behövs naturligtvis mer vård ju mindre barnet är. Barn i alla åldrar behöver dock vård och omsorg. Då barnets aktivitet ökar är det den vuxnas uppgift att styra barnet framåt i olika situationer och på så sätt hjälpa barnet lära sig nya saker. Alla situationer är fostringssituationer och personalen diskuterar fostringsmålen tillsammans med föräldrarna. Föräldrarnas uppgift är att fungera som de främsta fostrarna för sina barn och personalen inom småbarnsfostran har i uppgift att yrkesmässigt stöda dem. Personalens yrkeskunskap ger dagvården sådan pedagogisk kunskap som man inte kan förvänta sig av föräldrarna. Småbarnsfostran är också undervisning och barndomen är en tid av intensiv inlärning. Inlärningen är ständig och mångformad: den sker i leken, grundvårdssituationerna och i de ledda stunderna. Undervisningen sker spontant i olika situationer under dagen. I undervisningssituationerna bör man komma ihåg barnets naturliga sätt att fungera och lära sig. Inlärningen utgår från förundran och undersökning. På så vis stöds även den inspirerade inledningen av livslångt lärande. Det är viktigt att fostraren skiljer på undervisning och inlärning.

6 6 1. Verksamhetsidé och värdegrund Småbarnsfostrans uppgift är att ordna kvalitativa och mångsidiga dagvårds- och förskoleundervisningstjänster för de barn och familjer som behöver dem. Värdegrunden för småbarnsfostran i Karleby baserar sig på den nationella planen för småbarnsfostran i vilken barnets människovärde är centralt. Barn bör behandlas jämlikt. Barnets bästa är det viktigaste, och barnet måste kunna förlita sig på den vuxna. Ärlighet både mot barn och vuxna utgör grunden för verksamheten. Småbarnsfostrans utgångspunkt är en yrkesmässig medvetenhet om barnets utveckling och uppväxt. Fostraren måste ha tid att umgås med barnet. I diskussionerna med barnen lyssnar fostraren på deras åsikter och beaktar och respekterar dem. Synen på fostran är knuten till hela samhällets barnuppfattning. Att lyssna på barnet och öka barnets påverkningsmöjligheter är fostran med utgångspunkt i barnet som stöder individualiteten som växer från jagcentrerad form till social växelverkan. Barnet behöver andra barn då det leker och den vuxnas stöd och trygghet. Fostraren ställer upp de nödvändiga gränserna. Fostran baserar sig på en varm, uppmuntrande och accepterande atmosfär som ger barnet goda förhållanden för uppväxt och en god grund för utvecklingen av självkänslan. Barnets starka sidor stöds genom att aktivt uppmuntra henne att söka information genom egna upplevelser och erfarenheter. Fostraren är intresserad av barnet och känner till faserna i barnets uppväxt och utveckling. Fostrarens verksamhet är planenligt och konsekvent. Diskussioner om värden förs regelbundet i enheterna för småbarnsfostran. Familjernas olika seder, värderingar och kulturer beaktas vid uppläggandet av barnets individuella plan för småbarnsfostran.

7 7 Tjänsterna inom småbarnsfostran (uppräknade i bilaga 3) Öppen service inom småbarnsfostran - församlingen - olika organisationer Privat dagvård Familjen Service inom småbarnsfostran Kommunal dagvård Hemvårdsstödet Karlebystödet Förundervisning Special dagvård Lekverksamhet

8 8 Daghemsverksamhet Kommunala daghem Eftersom Karleby är en tvåspråkig stad finns det både finsk- och svenskspråkiga daghem. Karleby är indelat i sex dagvårdsdistrikt, ett av dessa är distriktet för familjedagvård. Dagvårdsdistrikten samarbetar för att daghemstjänsterna ska vara enhetliga oavsett daghemmets storlek eller läge. Köptjänstdaghem Köptjänsten har långa traditioner inom dagvården i Karleby. Av dagvårds- och förskoleundervisningstjänsterna i Karleby skaffas ca 18 % som köptjänst från den privata sektorn. Den kommunala dagvården och köptjänstdagvården samarbetar tätt för att producera kvalitativa dagvårdstjänster för barnfamiljerna i staden. Daghemmet Trivselvrån och Såka daghem är svenskspråkiga daghem. Privata Lastenkammarin päiväkoti är finskspråkigt. Engelska barnträdgården erbjuder språkbadsdagvård. Familjedagvård Familjedagvården i Karleby utvecklas ständigt och har blivit ett beaktansvärt dagvårdsalternativ både för beslutsfattarna och för dem som använder tjänsterna. Detta framgår av familjernas val då de söker dagvårdsplats. Familjedagvården har kunnat svara på det nutida samhällets krav bl.a. genom att utveckla olika vårdformer för familjernas individuella behov. I Karleby sker familjedagvården i vårdarens eget hem, på gruppfamiljedaghem och i vissa fall i barnens egna hem. Inlärning är en livslång process och detta beaktas då innehållet i familjedagvårdsverksamheten planeras. Familjedagvårdsgruppen är liten och verksamheten hemlik, vilket även möjliggör att goda förhållanden uppstår. Fördelen med en liten grupp är en lugn och stressfri uppväxt- och inlärningsmiljö samt ett nära samarbete med föräldrarna. I Karlebys utbud finns också privat familjedagvård och tre privata gruppfamiljedaghem. Förskoleundervisning Förskoleundervisningen är en del av småbarnsfostran. Barnet deltar i förskoleundervisningen ett år innan läroplikten inleds. Kommunerna är skyldiga att ordna kostnadsfri förskoleundervisning minst 700 h för alla barn i förskoleåldern. Föräldrarna väljer ifall barnet deltar i förskoleundervisningen eller inte. Hela tiden för småbarnsfostran formar en målmedvetet framskridande helhet med beaktande av barnets utveckling. Även ett barn som deltar i förskoleundervisningen har rätt till dagvård. Småbarnsfostran och nybörjarundervisningen samarbetar inom den praktiska verksamheten vid uppgörandet av läroplaner och i ärenden som berör barnets övergång till skolan. Dessa samarbetsformer förverkligas både inom småbarnsfostran och nybörjarundervisningen som deltagande i verksamheten, visiter och besök. I Karleby utgör förskoleundervisningen som ordnas enligt lagen om grundläggande utbildning en del av utbildningsväsendets förvaltningsområde. Största delen av förskoleundervisningen sker i de kommunala och privata daghemmens heldagsgrupper, en del av förskoleundervisningsgrupperna verkar i samband med skolorna.

9 9 Lekverksamhet I Karleby finns det fem lekparker med verksamhet året om. I parkerna ordnas handledd och övervakad uteleksverksamhet främst för barn under skolåldern. I lekparken erbjuds barnen och barnfamiljerna verksamhet i fri form. Parkerna erbjuder även kortvarig s.k. barnparkering för barn över tre år. Lekparkerna ger barn och vuxna ett tillfälle att lära känna varandra. Alternativet språkbadsundervisning I Karleby ordnas språkbadsundervisning på Hakalax daghem där språkbadsspråket är svenska. Engelska barnträdgården erbjuder enligt sitt namn språkbad på engelska. I båda daghemmen deltar barnen i språkbadsundervisningen minst två år innan de inleder sin skolgång. Språkbadsverksamheten är daghemsverksamhet som styrs av en gemensam läroplan. Språkbadets målsättning är att uppnå en funktionell språkkunskap i engelska eller svenska. I och med att internationaliteten ökar betonas vikten av språkkunskaper och språket fungerar som en bro till den kringliggande världen. Barnet lär sig det främmande språket ofta mycket enkelt. Barnet lär sig det främmande språket genom lek och verksamhet. Barnet uppmuntras att använda språkbadsspråket, men användningen av modersmålet tillåts så länge barnet behöver det. I förskole- och nybörjarundervisningen betonas inlärning via verksamhet och upplevelser. I språkbadet på daghem efterföljs daghemmens allmänna plan för småbarnsfostran samt Karlebys egen läroplan för språkbadsspråken. 3. Föräldrarnas och barnens deltagande i småbarnsfostran 3.1. Fostringsgemenskapen Föräldrarna har den primära rättigheten och det primära ansvaret för sina barns fostran. Fostringsgemenskapen är samarbete mellan föräldrarna och personalen inom småbarnsfostran. I fostringsgemenskapen bör föräldrarnas och småbarnsfostrarnas kunskaper, färdigheter och erfarenheter förenas. Fostrarnas tillit till den egna yrkeskompetensen är en signal till föräldrarna om en trygg uppväxtmiljö. I praktiken utförs fostringsgemenskapen som dagliga diskussionsstunder på morgnarna och eftermiddagarna. Föräldradiskussioner ordnas med alla föräldrar. En ömsesidig öppenhet tjänar barnets intresse och barnets och familjernas ärenden behandlas alltid konfidentiellt. Planen för småbarnsfostran efterföljs och på basis av den görs en plan för vård och fostran upp för varje barn. I uppgörandet av planerna spelar föräldrarnas deltagande en betydande roll. På vissa daghem finns även ett föräldraråd via vilket det är möjligt att delta i och påverka den gemensamma verksamheten.

10 Barnets plan för småbarnsfostran I Karleby har man utarbetat en gemensam, barnets individuella plan för småbarnsfostran som redan används i dagvårdsenheterna (bilaga 2). I inledningsskedet av dagvården / förskoleundervisningen kan man använda en s.k. diskussionsblankett (bilaga 1) som står som grund för det första mötet med föräldrarna. Diskussionen bör hållas innan dagvården / förskoleundervisningen inleds. Barnets plan för småbarnsfostran görs upp i början av vårdförhållandet och uppdateras regelbundet. Planen görs upp tillsammans med vårdnadshavarna och den är i bruk under hela tiden barnet deltar i dagvården och följer med barnet då hon går från en dagvårdsform till en annan eller från förskoleundervisningen till skolan. Även barnets tankar om småbarnsfostran antecknas i barnets egen plan för småbarnsfostran. 4. Utförandet av småbarnsfostran 4.1. Fostraren inom småbarnsfostran Inom småbarnsfostran formas fostringsgemenskapen av personalen som består av arbetstagare med olika utbildningsbakgrunder och arbetserfarenheter. Inom småbarnsfostran är arbetet i team en central arbetsform. Även familjedagvårdens team hör till fostringsgemenskapen i vilken en regelbunden diskussion om värden förs, både teamen emellan och med föräldrarna. Fostraren förutsätts förbinda sig vid fostringsgemenskapens gemensamma värden och målsättningar. Fostraren bör ha förmåga och vilja att förstå barnets sinne och värld. Fostraren måste nödvändigtvis lära sig att mottagligt och subtilt iaktta. Den vuxna måste gå ner på huk både konkret och metaforiskt för att nära kunna se, vad som är viktigt för barnet. (Martti Lindqvist, Lastentarha 1/2006).

11 11 En öppen diskussionskultur och fungerande samarbetsstrukturer hjälper teamen att upprätthålla en god verksamhet samtidigt som strukturerna stöder den yrkesmässiga tillväxten. Fostrarna upprätthåller och utvecklar sin yrkeskompetens och är medvetna om småbarnsfostrans föränderliga behov Miljön för småbarnsfostran Miljön för småbarnsfostran är holistisk och mångdimensionell. Till miljön hör den synliga och vidrörbara fysiska miljön, den psykiska miljön som går att uppleva och minnas samt den sociala miljön med alla dess interaktionssituationer. Barnen och personalen skapar tillsammans miljön: de vuxna skapar ramarna för miljön och en viktig del av den är den positiva atmosfären. Fostrarna ser till att uppväxtmiljön är pedagogiskt tydlig och funktionell. En trygg gårdsmiljö och den närliggande naturen är viktiga ställen för barnens lekar och forskningsfärder. Miljön för småbarnsfostran finns till för barnen och den visar arbeten som barnen gjort. I miljön finns rum och möjligheter för lek. Miljön är uppmuntrande, varierande, trivsam och möjliggör en långvarig lek. Miljöns estetik betyder olika saker för olika människor, och de olika upplevelser den erbjuder är viktiga för barnets utveckling och inlärning. Att uppväxtmiljön är trygg är en förutsättning för en god och kvalitativ småbarnsfostran Språkets betydelse för småbarnsfostran Språket är för barnet ett kommunikationsmedel för social växelverkan, tankar och känslor. Språkets delområden är lyssnandet, talandet, skrivandet och läsandet. Att lära sig ett språk är alltid en kreativ och personlig process i vilken efterapningen är viktig. Med hjälp av språket strukturerar barnet upp sina upplevelser, bekantar sig med sin omgivning och får information. Barnet vänjer sig vid att berätta och diskutera sina känslor, önskningar, åsikter och tankar samt att uttrycka sina iakttagelser och slutsatser. Barnets frågor uppskattas och hon uppmuntras till att mångsidigt uttrycka sig och uppträda via lek och fantasi. Som del i en grupp lär hon sig lyssna på både barns och vuxnas tal, delta i diskussionen och vänta på sin egen tur.

12 12 Språket har en central betydelse i barnets sätt att fungera. Barnet behöver språket för sin verksamhet och språket utvecklas genom lek, rörelse, undersökning och estetiska erfarenheter och uppträdanden. För barnet läses och berättas sagor, berättelser, saktexter, dikter, rim och ramsor och dylikt så att hon får en möjlighet att njuta av det hon hör. De sagor, berättelser, dikter och annat som barnet berättar lyssnas till, dokumenteras, framförs och ställs fram. Växelverkan består av ordlös kommunikation (gester, miner, läten, kroppsspråk), tal och lyssnande. Utvecklingen av barnets socialitet, känslor och växelverkningsförmåga måste särskilt stödas via språket. Barnet förstår i sina tidiga utvecklingsskeden betydligt mer än hon språkligen kan uttrycka Barnets sätt att fungera Att röra på sig Grunden för barnets välfärd och tillväxt är att röra på sig. Fostrarens uppgifter är att skapa en miljö som lockar barnet att röra på sig, att ta bort hinder som hindrar barnet att röra på sig samt att lära barnet att tryggt röra sig i olika miljöer med beaktande av de möjligheter som de olika årstiderna erbjuder. Karleby stad erbjuder också sina barninvånare mångsidiga motions- och idrottsplatser. ( Att leka Livslångt lekande kunde lyftas upp till en slogan vid sidan av livslångt lärande: man leker så länge man lever, man lär så länge man lever. Där det finns fantasi och kreativitet, glädje och förnöjsamhet, där finns det också lek. Leken hör alldeles speciell till lekåldern. Under åren innan skolan inleds är lek så karaktäristiskt för barnet att den anses vara barnets främsta verksamhet. Leken måste ges tid, frihet och möjlighet att fortsätta senare. Arbetet görs färdigt men leken kan lämnas oavslutad. En lyckad lek är frivillig, långvarig och ger alla rum. Vid behov kan fostraren delta i barnens lek och stöda barnet samt göra leken mångsidigare med fantasi och redskap. Sätt att uppleva och uttrycka konst Det bor en liten konstnär i oss alla. Fostraren uppmuntrar barnet att på ett mångsidigt sätt skapa, uppleva och ge uttryck för sina känslor, tankar och förnimmelser. Då man upplever och uttrycker konst ingår känslor, lek, fantasi och skaparförmåga, man fördjupar sig i arbetet och problemlösning, njuter av det man själv skapat, och upplever hur det känns att lyckas, misslyckas och försöka på nytt.

13 Att forska 13 Barn är forskare till naturen med alla sinnen i intensivt samspel med den egna upplevelsevärlden. Barnet lär sig i situationer där det finns mycket att röra på, lukta på, smaka på, höra på och se på. Det är fostrarens uppgift att ge möjligheter till olika former av forskning. 5. Småbarnsfostrans innehållsområden Det är viktigt att komma ihåg att barnet inom småbarnsfostran inte studerar eller utför olika innehållsområden och att inga prestationskrav ställs på barnet. Innehållsområdena ger personalen som ansvarar för fostran en ram för hurdana upplevelser, situationer och miljöer fostrarna borde erbjuda så att barnets uppväxt och utvecklig framskrider balanserat.

14 Matematisk inriktning Barnet upplever matematiken. vi lär oss plus och minus och att plan flyger i matematiken ibland! Matematiken är en del av det liv som finns runt barnet varje dag. Matematiken utvecklar barnets logiska tänkande. Barnet uppmuntras och sporras att dra slutsatser och berätta om sin tankegång. Genom att använda olika sinnen iakttar barnet verksamheten runt om kring. Hon lär sig genom att göra, undersöka, pröva, jämföra och dra slutsatser. Fostringspersonalen bör bygga en utmanande och intressant uppväxt- och inlärningsmiljö som sporrar barnet till att undersöka och pröva. Det som man själv gör, lär man sig bäst! 5.2. Naturvetenskaplig inriktning För barnet är naturvetenskapen att. göra utflykter i skogen och äta matsäck. Att prata om naturen, undersöka djur, träd och fåglar! Inom småbarnsfostran bekantar sig barnet med närmiljön och naturen. Barnen är av naturen intresserade av miljön och dess fenomen. Tillsammans med fostrarna övar barnen sig att ta ansvar för att naturen och miljön mår bra. Likväl bekantar vi oss med den av människan byggda omgivningen och naturens balans, på detta sätt lär sig barnet uppskatta sin levnadsmiljö. Redan som små lär vi oss att vår verksamhet påverkar vår miljö.

15 15 Barnets egna iakttagelser och erfarenheter bygger upp barnets världsbild. Tillsammans med fostraren lär sig barnet undersöka, dra slutsatser, göra antaganden och iaktta miljöns mångfald samt förstå interaktionen mellan människan och naturen Historisk-samhällelig inriktning Barnet lär sig förstå historia. vi pratar om svunna tider, funderar över stadens saker och gör en film. Historia är stämningsfullt! För barnet skapas en bild av gångna tider med hjälp av berättelser, föremål och dokument. Barnet bekantas med Karlebys historia och händelser med beaktande av barnets utvecklingsskede. Överförandet av kulturtraditionen sker t.ex. genom att ordna traditionsevenemang. Fostringspersonalen bör beakta kulturbakgrunden hos barn från olika länder Estetisk inriktning Barnet funderar över estetik man pratar mycket om man borde sätta en stoppskylt vid vägen eller en triangel! Närmiljön som skapas tillsammans med barnen ökar de estetiska upplevelserna där konsten och kulturen ger många möjligheter för barnets fostran både till vardags och till fest. I småbarnsfostran bekantar vi oss med musik, bildkonst, litteratur och teater. På detta sätt kan barnet själv få egna förnimmelser, upplevelser och erfarenheter Etisk inriktning För barnet är det etiska. att stoppa nån som tänker skada naturen!! Etiska frågor är en del av barnets vardag och i situationer av växelverkan. Vuxna ska lära barnet att fundera över vad som är rätt och fel, gott och ont, sanning och lögn Behandlandet av etiska frågor bör ske enligt barnets egen utvecklingsnivå. Så stöds formandet av barnets positiva jagbild. Vuxna bör vara medvetna om vilken betydelse den modell de ger har för barnets etiska tillväxt. Rädslor, ångest och skuld hör även de till barnets liv. Fostraren bör stöda barnet att känna igen och behandla dessa känslor Religions- och åskådningsanknuten inriktning För barnet är det religions- och åskådningsanknutna. att se med egna ögon. Man vet allt och tror på vad man vet, t.ex. på den Himmelske Fadern och Jesus Utgångspunkten inom småbarnsfostran är att respektera familjens åskådning och komma skilt överens för varje barn om hur man ska gå till väga. Barnen lär sig de traditioner som hör till den finländska kulturen, t.ex. de kyrkliga högtiderna och sederna. Genom att diskutera, lyssna, förklara och åskådliggöra blir fostraren lyhörd för barnets frågor och uppskattar barnets åsikter. Barnet får handledning i att förstå och respektera olika religioner och livsåskådningar som förekommer i närmiljön.

16 6. Särskilt stöd inom småbarnsfostran Igenkännande och utvärdering av behovet av särskilt stöd Behovet av stöd kan beröra den fysiska, intellektuella, emotionella eller sociala utvecklingen. Det kan vara kortvarigt eller mer permanent. Vid bedömningen av behovet av stöd skapas en helhetsbild av barnet i samarbete mellan föräldrarna och dagvårdspersonalen och de individuella verksamhetsmöjligheterna samt behovet av stöd och handledning fastställs. Målsättningen är att förebygga att behov av stöd uppstår, hopar sig eller blir långvarigt för barnet. Ett så tidigt ingripande och inledande av stödåtgärderna som möjligt är de centrala i verksamheten. Många barn har redan då de söker dagvårdsplats ett expertutlåtande om behov av särskilt stöd, och då inleds de specialpedagogiska stödinsatserna direkt. För att känna igen ett behov av särskilt stöd som upptäcks senare samarbetar föräldrarna, fostringspersonalen och vid behov även andra experter sinsemellan. Mångprofessionella fostrings- och vårdgrupper har som mål med sin verksamhet att tidigt känna igen behovet av särskilt stöd och att stöda dagvårdspersonalens fostringsarbete. De ärenden som behandlas i fostrings- och vårdgrupperna diskuteras med föräldrarna innan de tas upp i dessa grupper. Då behovet av tidigt stöd bedöms fästs uppmärksamhet vid barnets fysiska, psykiska, sociala och kognitiva utveckling. Den språkliga utvecklingen följs upp främst i gruppen 2-5- åringar. För alla 5-åriga barn görs en KEHU-utvärdering ( kartläggning av det 5-åriga barnets utveckling på daghem och rådgivning ). Informationen som fås från utvärderingen används då eventuellt behov av stöd planeras och utförs. I utvärderingen av sexåringar betonas ett tidigt igenkännande av eventuella kommande inlärningssvårigheter. Gruppundersökningen för skolberedskapen utförs av de ambulerande specialbarnträdgårdslärarna i alla förskoleundervisningsgrupper för en del av gruppens barn.

17 6.2. Ordnandet av särskilt stöd 17 I Karleby placeras barnet med behov av särskild vård och särskilt stöd i en daghems- eller familjedagvårdsgrupp. Vid behov anställs stödpersonal eller så beaktas barnet då helhetsantalet barn som får vård beräknas (t.ex. i s.k. smågrupper). I Karleby finns det för närvarande en integrerad specialgrupp för barn med språkliga störningar. Dagvården i Karleby har fyra ambulerande specialbarnträdgårdslärare och i den integrerade specialgruppen finns en specialbarnträdgårdslärare. Barnet kan i gruppen ha en egen assistent eller så delar flera barn på samma assistent Utförandet av särskilt stöd I utförandet av stödet är utgångspunkten beaktandet av barnets individuella och helhetsmässiga utveckling. Målet är att stöda barnets uppväxt, utveckling och inlärning i samarbete med föräldrarna genom att dela fostringsgemenskapen. Fostringsverksamheten för barn med behov av särskilt stöd utformas enligt de individuella behoven. Arbetet utförs med hjälp av handledning i små grupper eller individuellt. Verksamhetsmetoderna och innehållen görs upp med tanke på barnets individuella inlärningsstil. Växelverkan och de sociala färdigheterna stärks genom grupparbete. Alternativa kommunikationsmedel (bilder, tecken, föremål) finns för de barn som behöver dem. En dagordning görs vid behov upp för barnet genom att använda bilder eller föremål för att upprätthålla strukturerna. För barn med behov av särskilt stöd är dagvårdsvardagens betydelse som rehabiliterande verksamhet central. För barn med behov av särskilt stöd uppläggs en lagstadgad rehabiliteringsplan som ingår i planen för småbarnsfostran, och för barn som omfattas av den förlängda 11-åriga läroplikten uppläggs en individuell plan för hur undervisningen ordnas (HOJKS). I dessa planer definieras barnets resurser och starka sidor samt vilka delområden i utvecklingen som behöver stöd. I rehabiliterings- och HOJKS-möten deltar barnets föräldrar och andra personer som arbetar med barnet. I Karleby förverkligas läroplikten för barn med förlängd läroplikt utöver förskoleundervisningen delvis genom undervisning i barnets framtida skola (t.ex. träningsundervisning, dysfasiundervisning).

18 7. Småbarnsfostran för olika språk- och kulturgrupper 18 Med barn från olika språk- och kulturbakgrunder avses här både samiska och romska barn samt barn som använder teckenspråk eller har invandrarbakgrund. I Karleby ordnas dessa barns småbarnsfostran i samband med dagvårdstjänsterna så att barnet liksom andra barn fungerar som en del av barngruppen. Då barnet fått dagvårdsplats bekantar sig föräldrarna med vårdplatsen, och då går man tillsammans med föräldrarna igenom familjens kulturbakgrund och seder. Goda tolktjänster och tillgången till dem är ytterst centrala faktorer för att trygga samarbetet med föräldrarna och för att säkerställa att barnet inte i något skede måste vara en tolk mellan de vuxna. Barnets föräldrar uppmuntras att bevara familjens kultur samt att upprätthålla och utveckla barnets modersmål. Det är viktigt att bevara det egna modersmålet som barnets känslospråk och som ett redskap för uttryckandet av känslor. Barnets vårdnadshavare har det primära ansvaret för bevarandet av barnets modersmål. Deltagandet i småbarnsfostran ger barn med annan språk- och kulturbakgrund möjligheten att lära sig finska eller svenska som andra språk i naturliga situationer tillsammans med andra barn och fostrare. Barnet lär sig ett språk bättre då det hör språket talas och barnet uppmuntras till att också själv producera tal. Inlärningen av ett S2-språk (finska/svenska som andra språk) inom småbarnsfostran baserar sig på funktionell och språklig interaktion. Under speciella S2-verksamhetspass lär man barnet nya begrepp och språkets struktur. För ett barn med annan språk- och kulturbakgrund är dagvården en stödform som hjälper barnet att acklimatisera sig med den nya kulturen. I Karleby har man inlett utarbetandet av ett program för S2-språk som torde bli färdigt hösten Nätverkssamarbete Till barnets personliga nätverk hör familjen, släkten, vänner och grannar. Inom dagvården och förskoleundervisningen är de ambulerande specialbarnträdgårdslärarna, rådgivningen, terapeuterna, socialarbetet, familjerådgivningen, specialsjukvården, undervisningsväsendet och invandrartjänsterna viktigaste samarbetspartners. Nätverkssamarbetet möjliggör ett snabbt och tidigt ingripande i barnets och familjens ärenden. Inom dagvården och förskoleundervisningen samarbetar man också med församlingen, idrotts- och kulturväsendet samt olika organisationer. För barnet är det viktigt att de vuxna i hennes närkrets samarbetar gemensamt och stöder barnet som individ ur hennes egna utgångspunkter.

19 19 9. Uppföljning och utvärdering av barnets uppväxt, utveckling och inlärning Inom småbarnsfostran utvärderas hur stadens och enhetens planer för småbarnsfostran samt varje barns individuella plan har förverkligats. Utvärderingen baserar sig alltid på regelbundna observationer och dokumentationer av barnets tillväxt, utveckling och inlärning samt på fostrarsamfundets verksamhet och arbetssätt. Dessa fungerar som grund för tidigt ingripande. Inom småbarnsfostran stöds barnet också att utvärdera sin egen inlärning. Barngruppen lär sig att diskutera och utvärdera vardagens olika situationer, och på så sätt stärks barnets delaktighet (t.ex. genom barnmöten). 10. Utvärdering, utveckling och uppföljning av småbarnsfostrans innehåll För att förverkliga och utveckla småbarnsfostrans kvalitet krävs regelbunden uppföljning och utvärdering. Utvärderingen baserar sig på uppställda mål och värden. Utgångspunkten är planer som styr småbarnsfostran i Karleby. Utvärderingsplanen för småbarnsfostran styr utvärderingen och uppdateras årligen. En del av utvärderingsåtgärderna styrs av bildningscentralen, en del ansvarar enheten för småbarnsfostran för. I Karleby används utvärderingssystemet TAK (tutki, arvioi, kehitä på finska; undersök, utvärdera, utveckla). Med utvärderingssystemet TAK utvärderas småbarnsfostrans kvalitet bl.a. genom kundenkäter för barnen och föräldrarna, personalenkäter, bedömning av ledarskap samt själv- och teambedömning. Sedan hösten 2008 har utvärderingen kunnat göras via

20 20 internet. Detta har utnyttjats i kundenkäter inom förskoleundervisningen och i en enkät som riktade sig till hela personalen inom småbarnsfostran. På kommunnivå har vi en gemensam utvärderingsplan för dagvården ända till år 2012 (BILAGA 4). Enheterna för småbarnsfostran lägger upp en verksamhetsplan för en verksamhetsperiod med hjälp av vilken verksamheten utvärderas och utvecklas. BILAGOR BILAGA 1 Bästa föräldrar! BILAGA 2 Barnets plan för småbarnsfostran BILAGA 3 Tjänsterna inom småbarnsfostran i Karleby BILAGA 4 Utvärderingsplan för dagvården, TAK

21 BILAGA 1 21 Bästa föräldrar! Ert barn har fått en kommunal dagvårds- /förskoleundervisningsplats! En kvalitativ dagvård/förskoleundervisning baserar sig på samarbete, som behöver familjens expertis om sitt eget barn och dagvårdspersonalens yrkesmässiga kunnande och erfarenhet. Med detta brev hoppas vi få uppgifter om ert barn så att han eller hon så enkelt och smidigt som möjligt kan inleda dagvården/förskoleundervisningen. Reservera tid för gemensam diskussion om ert barn! Vi hoppas, att ni funderar på följande frågor och skriver ner era tankar! 1. Vilka hör till er familj? Andra viktiga personer i barnets liv? 2. Ert barns karaktär, starka sidor? 3. Med vilka saker behöver barnet stöd, handledning och gränser? 4. Matvanor, specialdiet eller möjliga allergier? 5. Hurdant behov av vila har ert barn? 6. Hygienfostran, t.ex. självständighet vid wc-besök? 7. Har det eller kommer det att hända saker i ert barns liv som vi borde känna till? 8. Hurdana förväntningar, önskningar eller förutfattade meningar har ni om dagvården/förskoleundervisningen? Reservera tid för bekantandet i god tid! Hälsningar från dagvårds- och förskoleundervisningspersonalen

22 BILAGA 3 22 Kommunala daghem Hakalahden pk Halkokarin pk Kaustar daghem Keltaviirin pk Kyrkbackens daghem Kiviniityn pk Koivurinteen pk Länsipuiston pk Nahkurin pk Pajulinnun pk Peltokorven pk Peurankadun pk Pavunvarren pk Svenska daghemmet Rytimäen pk Tervanpolttajan pk Tulliharjun pk Ykspihlajan pk Öja daghem Köptjänstdaghem Engelska barnträdgården Daghemmet Trivselvrån Såka daghem Privat daghem, Lastenkammari Privat gruppfamiljedagvård Nasun talo Puh kulma Tikrun tupa Gruppfamiljedaghem Bamsebo Knattebo Kapuntupa Tiitiäinen Huvikumpu Peukaloinen Lumikonkolo Muksumaja Tenavatupa Vekaravaja Muksula Päivänpaiste Leppis Ruotsalon ryhmis Auringonkukka Hirvenpesä Lekparker Lekparken i Hakalax Lekparken i Halkokari Kyrkbackens lekpark Lekparken i Björkhagen Rytibackens lekpark Mera information om dagvårdsplatserna hittas på Karleby stads ( )

23 Utvärderingsplan inom småbarnsfostran Åtgärd ( enheternas ansvar) Kundförfrågan åt föräldrarna angående småbarnsfostran 2. Kundförfrågan angående förskoleundervisningen 3.Kundförfrågan angående lekparksverksamhet 4. Utvärdering av ansökan om barndagvårdsplatsens inledande 5. Förfrågan åt barnen (hemma) 6. Förfrågan åt förskolbarnet (hemma) 7. Personal förfrågan 8. Utvärdering av ledarskap 9. Utvärdering av läsårsplanen 10. Utvärdering av specialdagvården 11. Utvärdering av privat/köptjänst dagvård (vid behov) 12. Teamets halvårsutvärdering 13. Fortgående utvärdering av kvalitet 14. Uppdatering av planen för småbarnsfostran (enheterna) Utvärdering av ansökan om barndagvårdsplatsens inledande görs åt alla nya familjer.! Sammandrag varje halvår! Juni och Januari Fortgående utvärdering av kvalitet: används bl.a EFQM, TAK, SWOT Uppdatering av planen för småbarnsfostran innehåller bl.a granskning av värden, verksamhetstanken och planeringen utgående från annan utvärdering. uppdatering

Lovisa stads plan för småbarnsfostran

Lovisa stads plan för småbarnsfostran Det här är Lovisa stads plan för småbarnsfostran. Den baserar sig på de riksomfattande grunderna för småbarnsfostran. Planen uppdateras vart annat år och godkänns av bildningsnämnden. Dagvårdsenheterna

Läs mer

PLAN FÖR SMÅBARNSFOSTRAN I HAKALAX DAGHEM

PLAN FÖR SMÅBARNSFOSTRAN I HAKALAX DAGHEM PLAN FÖR SMÅBARNSFOSTRAN I HAKALAX DAGHEM 2012 2 Inledning Till dig som läser planen för småbarnsfostran i Hakalax daghem. I Karleby används en enhetlig blankett för varje barn, planen för småbarnsfostran,

Läs mer

Kyrkbackens daghem Planen för småbarnsfostran

Kyrkbackens daghem Planen för småbarnsfostran Kyrkbackens daghem Planen för småbarnsfostran 1 Planen för småbarnsfostran 2 Daghemmet Kyrkbackens daghem Ventusvägen 27 Daghemsföreståndare Leskelä Kristina Postnummer och postanstalt 67700 Tel:044-7809435

Läs mer

DAGHEMMET ÄPPELGÅRDEN GRUNDERNA FÖR SMÅBARNFOSTRAN

DAGHEMMET ÄPPELGÅRDEN GRUNDERNA FÖR SMÅBARNFOSTRAN DAGHEMMET ÄPPELGÅRDEN GRUNDERNA FÖR SMÅBARNFOSTRAN 1. CENTRALA PRINCIPER 1.1 VÄRDEGRUND Vi vårdar och uppfostrar barnen, i samarbete med föräldrarna i en trygg och stödjande miljö. Vi värdesätter barnens

Läs mer

Plan för småbarnsfostran

Plan för småbarnsfostran Plan för småbarnsfostran Hembacka daghem 1 Hembacka daghem är ett daghem i Liljendal, Lovisa. Daghemmet har två avdelningar, lilla sidan med 12 platser för 1-3 åringar och stora sidan med 20 platser för

Läs mer

MÅLET FÖR SMÅBARNSFOSTRAN FÖR KORSHOLMS FAMILJEDAGVÅRD

MÅLET FÖR SMÅBARNSFOSTRAN FÖR KORSHOLMS FAMILJEDAGVÅRD MÅLET FÖR SMÅBARNSFOSTRAN FÖR KORSHOLMS FAMILJEDAGVÅRD Korsholms familjedagvård erbjuder småbarnsfostran i en hemlik och trygg miljö. Målet med en kvalitativ vård och fostran är att ge barnen en lycklig

Läs mer

DAGHEMMET ÄPPELGÅRDEN FÖRSKOLANS LÄROPLAN

DAGHEMMET ÄPPELGÅRDEN FÖRSKOLANS LÄROPLAN DAGHEMMET ÄPPELGÅRDEN FÖRSKOLANS LÄROPLAN 2011-2012 1. ENHET Daghemmet Äppelgården Piennarlenkki 6 01840 Klaukkala tel. 040 317 2644 paivakoti.appelgarden@nurmijarvi.fi 2. TIDSPERIOD FÖR VERKSAMHETEN Verksamhetsplanen

Läs mer

Tidigt stöd för barnet: Behov av stöd och sätt att stödja barnet i en barngrupp

Tidigt stöd för barnet: Behov av stöd och sätt att stödja barnet i en barngrupp Tidigt stöd för barnet: Behov av stöd och sätt att stödja barnet i en barngrupp För en bättre dagvård - utvecklande av specialdagvården inom småbarnsfostran i Västra och Mellersta Nyland Barnets behov

Läs mer

DAGHEMMET ÄPPELGÅRDEN GRUNDERNA FÖR FÖRSKOLEUNDERVISNINGENS LÄROPLAN

DAGHEMMET ÄPPELGÅRDEN GRUNDERNA FÖR FÖRSKOLEUNDERVISNINGENS LÄROPLAN DAGHEMMET ÄPPELGÅRDEN GRUNDERNA FÖR FÖRSKOLEUNDERVISNINGENS LÄROPLAN 2014-2015 1. ENHET Daghemmet Äppelgården Piennarlenkki 6 01840 Klaukkala tel. 040 317 4704 paivakoti.appelgarden@nurmijarvi.fi 2. TIDSPERIOD

Läs mer

SMÅBARNSFOSTRAN. Information till småbarnsföräldrar. Vad skapar nyfikenhet, inlärningsglädje?

SMÅBARNSFOSTRAN. Information till småbarnsföräldrar. Vad skapar nyfikenhet, inlärningsglädje? Vad skapar nyfikenhet, inlärningsglädje? Vad ligger bakom lek och rörelse? Varifrån glädje i delaktighet? SMÅBARNSFOSTRAN Information till småbarnsföräldrar Syftet med detta häfte är att informera föräldrar

Läs mer

TVÅSPRÅKIG UNDERVISNING

TVÅSPRÅKIG UNDERVISNING KAPITEL 10 TVÅSPRÅKIG UNDERVISNING Skolans undervisningsspråk är antingen svenska eller finska och i vissa fall samiska, romani eller teckenspråk. I undervisningen kan enligt lagen om grundläggande utbildning

Läs mer

Planen för småbarnsfostran

Planen för småbarnsfostran Planen för småbarnsfostran Isnäs daghem Det här är Isnäs daghems plan för småbarnsfostran. Den baserar sig på Lovisa stads plan för småbarnsfostran. Daghemmets personal gör i samråd med föräldrarna upp

Läs mer

PLAN FÖR SMÅBARNSFOSTRAN

PLAN FÖR SMÅBARNSFOSTRAN PLAN FÖR SMÅBARNSFOSTRAN Innehållsförteckning 1. Småbarnsfostran 2 2. Småbarnsfostran i Korsholms kommun 3 2.1. Syftet med småbarnsfostran 4 2.2. Målet för småbarnsfostran 4 2.3. Korsholms kommuns organisation

Läs mer

Kapellby skola: Förskolans läroplan 2016

Kapellby skola: Förskolans läroplan 2016 Kapellby skola: Förskolans läroplan 2016 Namn Kapellby skola: Förskolans läroplan 2016 Kommun Lappträsk Skola Kapellby skola Träder i kraft Innehållsförteckning 1. Uppgörandet, uppföljningen och utvecklingen

Läs mer

VERKSAMHETSPLAN FÖR EFTERMIDDAGSVERKSAMHET PÅ SVENSKA

VERKSAMHETSPLAN FÖR EFTERMIDDAGSVERKSAMHET PÅ SVENSKA VERKSAMHETSPLAN FÖR EFTERMIDDAGSVERKSAMHET PÅ SVENSKA Eftermiddagsverksamheten skall stödja och förebygga barnets välmående, samt genom meningsfull och mångsidig verksamhet skapa förutsättningar för växande

Läs mer

GRANNSTUGAN. Läroplan av småbarnsfostran

GRANNSTUGAN. Läroplan av småbarnsfostran GRANNSTUGAN Läroplan av småbarnsfostran 1. VEM ÄR VI? 1.1 Målsättning 2. SMÅBARNSFOSTRAN 2.1 Värdegrund 3. GENOMFÖRANDET AV SMÅBARNSFOSTRAN 3.1 Vård, fostran och undervisning som helhet 3.2 Inlärningsmiljön

Läs mer

1. Enhetens verksamhets idé

1. Enhetens verksamhets idé 1. Enhetens verksamhets idé Daghemmet Arken är ett heldagsdaghem på kristen grund. Vår uppgift är att stödja föräldrarna i deras uppfostrande roll. Daghemmet vill erbjuda en positiv och trygg miljö för

Läs mer

Godkänd av bildningsnämnden 7.4.2011, 26 Uppdaterad 1.10.2013

Godkänd av bildningsnämnden 7.4.2011, 26 Uppdaterad 1.10.2013 Godkänd av bildningsnämnden 7.4.2011, 26 Uppdaterad 1.10.2013 1 Innehåll Lovisa stads småbarnsfostran 2 Småbarnsfostrans värdegrund och mål 3 Inlärningsmiljön 4 Språklig utveckling och språkets betydelse

Läs mer

PLANEN PÅ SMÅBARNS- FOSTRAN (0-5 ÅR)

PLANEN PÅ SMÅBARNS- FOSTRAN (0-5 ÅR) PLANEN PÅ SMÅBARNS- FOSTRAN (0-5 ÅR) En gemensam plan gjord av Dragsfjärd, Kimito och Västanfjärd kommun. I arbetsgruppen har suttit tjänstemän från daghemmen, familjedagvården och rådgivningarna på ön.

Läs mer

Grunderna för planen för småbarnspedagogik

Grunderna för planen för småbarnspedagogik Grunderna för planen för småbarnspedagogik - short & simple Charlotta Rehn Utbildningsstyrelsen Från barndagvård till småbarnspedagogik Beredningen, förvaltningen och styrningen av lagstiftningen om barndagvård

Läs mer

3 BARN I BEHOV AV STÖD I MORGON- OCH EFTERMIDDAGSVERKSAMHETEN

3 BARN I BEHOV AV STÖD I MORGON- OCH EFTERMIDDAGSVERKSAMHETEN KORSHOLMS KOMMUNS Innehållsförteckning 1 MÅL FÖR MORGON- OCH EFTERMIDDAGSVERKSAMHETEN 1.1 Stödjandet av hemmets och skolans fostrande arbete...3 1.2 Stödjandet av välbefinnandet, känslolivet och den sociala

Läs mer

NICKBY GÅRDS DAGHEM KARTANON PÄIVÄKOTI

NICKBY GÅRDS DAGHEM KARTANON PÄIVÄKOTI 29.8.2013 NICKBY GÅRDS DAGHEM KARTANON PÄIVÄKOTI Plan för småbarnsfostran Innehåll 1. Nickby Gårds daghem... 2 2. Verksamhetsidé... 2 3. Fostringsmiljön på Nickby gårds daghem... 4 4. Fostringsgemenskapen...

Läs mer

Personalen i daghemmet finns till för barnet.

Personalen i daghemmet finns till för barnet. 2. VÅR VÄRDEGRUND 2.1 TRYGGHET Vi strävar till att erbjuda barnet en god vård och en trygg miljö. Varaktiga människoförhållande och strukturerad dagsrytm. Att barnet och familjen ska känna sig varmt välkomna

Läs mer

Kuggom daghem Planen för småbarnsfostran 2012

Kuggom daghem Planen för småbarnsfostran 2012 Kuggom daghem Planen för småbarnsfostran 2012 Kuggom daghem Kuggom daghem är ett tvåspråkigt daghem. I daghemmet finns två heldagsgrupper; Mymlan är för 0-3 årigar och 3-6 åringarna har en egen heldagsgrupp.

Läs mer

Barnets namn och födelsetid: Offentlighetslagen 24 1 mom. 25 punkten. BARNETS BILD

Barnets namn och födelsetid: Offentlighetslagen 24 1 mom. 25 punkten. BARNETS BILD BARNETS BILD För varje barn görs en egen individuell Plan för småbarnspedagogik. Denna blankett är planens andra del. Planen stöder barnets individuella utveckling, fostran och lärande. En småbarnspedagogik

Läs mer

BILDNSVES 24.9.2014 26 bilaga 2

BILDNSVES 24.9.2014 26 bilaga 2 BILDNSVES 24.9.2014 26 bilaga 2 ARBETSPLAN FÖR FÖRSKOLEUNDERVISNINGEN I SJUNDEÅ KOMMUN 2014-2015 2 Innehållsförteckning 1 Förskoleundervisningens uppgift och mål... 3 1.1 Mål för fostran och lärande...

Läs mer

53 09.12.2015. Svenska förskoleverksamhets- och utbildningsnämnden 53

53 09.12.2015. Svenska förskoleverksamhets- och utbildningsnämnden 53 Svenska förskoleverksamhetsoch utbildningsnämnden 53 09.12.2015 Principer för förskoleundervisningen från och med 1.8.2016. 337/12.00.01/2015 Svenska förskoleverksamhets- och utbildningsnämnden 53 Den

Läs mer

LIVSÅSKÅDNINGSKUNSKAP ÅRSKURS 3-6

LIVSÅSKÅDNINGSKUNSKAP ÅRSKURS 3-6 LIVSÅSKÅDNINGSKUNSKAP ÅRSKURS 3-6 Läroämnets uppdrag Uppdraget för undervisningen i livsåskådningskunskap är att främja elevernas förmåga att sträva efter det goda livet. I livsåskådningskunskapen ses

Läs mer

PLAN FÖR SMÅBARNSFOSTRAN

PLAN FÖR SMÅBARNSFOSTRAN PLAN FÖR SMÅBARNSFOSTRAN Daghemmet Solstugan Annika Korolainen 2006 PLAN FÖR SMÅBARNSFOSTRAN Kyrkslätts kommuns plan för småbarnsfostran har bearbetats av en arbetsgrupp, som gjort upp linjedragningar

Läs mer

VERKSAMHETSPLAN NORDINGRÅ FÖRSKOLA

VERKSAMHETSPLAN NORDINGRÅ FÖRSKOLA VERKSAMHETSPLAN NORDINGRÅ FÖRSKOLA 2014/2015 2.1 NORMER OCH VÄRDEN Mål för likabehandlingsarbetet Mål Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar: Öppenhet, respekt, solidaritet och ansvar. Förmåga

Läs mer

LIVSÅSKÅDNINGSKUNSKAP

LIVSÅSKÅDNINGSKUNSKAP LIVSÅSKÅDNINGSKUNSKAP Läroämnets uppdrag Det centrala uppdraget för undervisningen i livsåskådningskunskap är att främja elevernas förmåga att hitta ett gott liv. I livsåskådningskunskapen förstås människorna

Läs mer

Plan för småbarnsfostran inom familjedagvården

Plan för småbarnsfostran inom familjedagvården Plan för småbarnsfostran inom familjedagvården TJÄNSTER FÖR SMÅBARNSFOSTRAN I SIBBO PLAN FÖR SMÅBARNSFOSTRAN INOM FAMILJEDAGVÅRDEN Sibbo kommuns plan för småbarnsfostran inom familjedagvården har utarbetats

Läs mer

Funktionell kvalitet VERKTYG FÖR BEDÖMNING AV FÖRSKOLANS MÅLUPPFYLLELSE OCH PEDAGOGISKA PROCESSER

Funktionell kvalitet VERKTYG FÖR BEDÖMNING AV FÖRSKOLANS MÅLUPPFYLLELSE OCH PEDAGOGISKA PROCESSER Funktionell kvalitet VERKTYG FÖR BEDÖMNING AV FÖRSKOLANS MÅLUPPFYLLELSE OCH PEDAGOGISKA PROCESSER GENERELL KARAKTÄR FÖRSKOLANS MÅLUPPFYLLELSE MÅL Målen anger inriktningen på förskolans arbete och därmed

Läs mer

Förskolan är byggd för två avdelningar. Vi arbetar i storarbetslag över hela förskolan, med personalrotation.

Förskolan är byggd för två avdelningar. Vi arbetar i storarbetslag över hela förskolan, med personalrotation. Verksamhetsplan för Kvarngårdens förskola 2016/2017 Enhet Kvarngårdens förskola Förskoleverksamhet 1-5 år Förutsättningar Förskolan är byggd för två avdelningar. Vi arbetar i storarbetslag över hela förskolan,

Läs mer

Förskolan Bullerbyns pedagogiska planering

Förskolan Bullerbyns pedagogiska planering 2018-2019 Barn och utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten Förskolan Bullerbyns pedagogiska planering Förskolechef Åsa Iversen Bullerbyns vision: Vår förskola ska vara utvecklande, utmanande och

Läs mer

Det här avsnittet handlar om vad ett daghem är, hur en typisk dag ser ut samt vad som förväntas av barn och föräldrar.

Det här avsnittet handlar om vad ett daghem är, hur en typisk dag ser ut samt vad som förväntas av barn och föräldrar. DAGHEM DAGHEM DAGHEM Vägledning Det här avsnittet handlar om vad ett daghem är, hur en typisk dag ser ut samt vad som förväntas av barn och föräldrar. Som informatör bör du alltid tänka på att föräldrarna

Läs mer

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2016/2017 Förskolan Villekulla Avdelning Norrgården

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2016/2017 Förskolan Villekulla Avdelning Norrgården 2016 Barn och utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2016/2017 Förskolan Villekulla Avdelning Norrgården Norrgårdens vision: Trygghet, glädje, utveckling! INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Läs mer

Morgon- och eftermiddagsverksamhet för skolelever

Morgon- och eftermiddagsverksamhet för skolelever Morgon- och eftermiddagsverksamhet för skolelever 2016-2017 www.inga.fi www.eftis.fi www.oph.fi Lagstiftningen är en trygghet för varje barn Ett av de viktigaste målen för morgon- och eftermiddagsverksamheten

Läs mer

SMÅBARNSPEDAGOGIKEN ÄR TILL FÖR BARNET. centrala frågor i grunderna för planen för småbarnspedagogik

SMÅBARNSPEDAGOGIKEN ÄR TILL FÖR BARNET. centrala frågor i grunderna för planen för småbarnspedagogik SMÅBARNSPEDAGOGIKEN ÄR TILL FÖR BARNET centrala frågor i grunderna för planen för småbarnspedagogik Inledning Du kan påverka På väg mot ett gemensamt mål En lärande gemenskap verksamhetskulturens betydelse

Läs mer

Planen för småbarnsfostran Isnäs daghem.

Planen för småbarnsfostran Isnäs daghem. Planen för småbarnsfostran Isnäs daghem. Det här är Isnäs daghems plan för småbarnsfostran. Den baserar sig på Lovisa stads plan för småbarnsfostran. Daghemmets personal gör i samråd med föräldrarna upp

Läs mer

3 Förskoleklassen. Förskoleklassens syfte och centrala innehåll

3 Förskoleklassen. Förskoleklassens syfte och centrala innehåll 3 Förskoleklassen Förskoleklassens syfte och centrala innehåll Undervisningen i förskoleklass som anordnas vid en skolenhet med sameskola ska utgå från den värdegrund och det uppdrag samt de övergripande

Läs mer

Lpfö98/rev2016 och Spana på mellanmål!

Lpfö98/rev2016 och Spana på mellanmål! 1 Innehåll Lpfö98/rev2016 och Spana på mellanmål!... 3 Ur 1. Förskolans värdegrund och uppdrag... 3 Grundläggande värden... 3 Saklighet och allsidighet... 3 Förskolans uppdrag... 3 Ur 2. Mål och riktlinjer...

Läs mer

Läroplan för vård, fostran och lärande

Läroplan för vård, fostran och lärande Esbo stad Läroplan för vård, fostran och lärande Läroplan för dagvård på svenska i Esbo Svenska bildningstjänster 1/1/2015 Innehåll INLEDNING... 3 1 SMÅBARNSFOSTRAN - BÖRJAN PÅ DET LIVSLÅNGA LÄRANDET...

Läs mer

Årsplan Förskolan Kastanjen 2013/14

Årsplan Förskolan Kastanjen 2013/14 Årsplan Förskolan Kastanjen 2013/14 Förskolan har 5 avdelningar med stegrande åldersgrupper och roterande personal. Åldersindelningen på avdelningarna är 1-2 åringar, 2-3 åringar 3-4 åringar, 4 åringar

Läs mer

Förskolan Lejonkulans pedagogiska planering

Förskolan Lejonkulans pedagogiska planering 2016 Barn och utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten Förskolan Lejonkulans pedagogiska planering Lejonkulans vision: Trygghet, glädje, utveckling! INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. Inledning sid. 2 2. Normer

Läs mer

3. Ordnande och förverkligande av förskoleundervisningen

3. Ordnande och förverkligande av förskoleundervisningen Sivu 1/5 Arbetsplan 1. Enhetens uppgifter Enhet: Svenska förskolan Utbildningsanordnare: Sjundeå kommun Undervisningsspråk: svenska Elevantal: 31 Antal lärare: 2 2. Förskoleundervisningens centrala mål

Läs mer

3 Förskoleklassen. Förskoleklassens syfte och centrala innehåll

3 Förskoleklassen. Förskoleklassens syfte och centrala innehåll 3 Förskoleklassen Förskoleklassens syfte och centrala innehåll Undervisningen i en förskoleklass som anordnas vid en skolenhet med specialskola ska utgå från den värdegrund och det uppdrag samt de övergripande

Läs mer

Grunderna för morgon- och eftermiddagsverksamheten för skolelever. Utbildningsstyrelsen

Grunderna för morgon- och eftermiddagsverksamheten för skolelever. Utbildningsstyrelsen Grunderna för morgon- och eftermiddagsverksamheten för skolelever Utbildningsstyrelsen Till kommunstyrelserna DNR 5/011/2004 FÖRESKRIFT Lagstadgad, bör iakttas DATUM 27.2.2004 Giltighetstid Fr.o.m. 1.8.2004

Läs mer

Läroplan för förskoleutbildningen i Hangö stad

Läroplan för förskoleutbildningen i Hangö stad Läroplan för förskoleutbildningen i Hangö stad 1.8.2016 -> 20 Godkänd i Bildningsnämndens svenskspråkiga sektion 19.5.2016, 25 1. Den lokala läroplanen Läroplanen utarbetas och godkänns på finska och svenska

Läs mer

Vårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till

Vårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till Vårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till våra lokala mål och beskrivit våra metoder. På förskolan

Läs mer

Daghemmet. Tomtebo. verksamhetsplan

Daghemmet. Tomtebo. verksamhetsplan Daghemmet Tomtebo verksamhetsplan 2016-2017 Gemensam värdegrund för den svenska dagvården och utbildningen i Helsingfors Inom den svenska dagvården och utbildningen erbjuder vi en enhetlig svensk lärostig

Läs mer

Språket inom småbarnfostran och utbildning

Språket inom småbarnfostran och utbildning Språket inom småbarnfostran och utbildning Det finska utbildningssystemet består av tre stadier. Det första stadiet gäller grundläggande utbildning, det andra stadiet gymnasie- och yrkesutbildning, och

Läs mer

Innehållsförteckning. 1. Tyresö församlings förskolor 1.1 Verksamhet och profil. 2. Övergripande målsättning. 3. Inledning. 4.

Innehållsförteckning. 1. Tyresö församlings förskolor 1.1 Verksamhet och profil. 2. Övergripande målsättning. 3. Inledning. 4. Trollbäcken Innehållsförteckning 1. Tyresö församlings förskolor 1.1 Verksamhet och profil 2. Övergripande målsättning 3. Inledning 4. Normer och värden 4.1 Läroplanen 4.2 Förskolans mål 4.2.1Vi vill nå

Läs mer

Örkelljunga Kommun Utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten

Örkelljunga Kommun Utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten Örkelljunga Kommun Utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten INNEHÅLLSFÖRTECKNING VERKSAMHETENS NAMN, SKOLFORMER, OCH TIDSPERIOD sid 2 VERKSAMHETSIDÉ sid 3 styrdokument sid 3 vision sid 4 FÖRSKOLANS

Läs mer

Övergripande mål och riktlinjer - Lgr 11

Övergripande mål och riktlinjer - Lgr 11 Övergripande mål och riktlinjer - Lgr 11 2.1 NORMER OCH VÄRDEN Skolan ska aktivt och medvetet påverka och stimulera eleverna att omfatta vårt samhälles gemensamma värderingar och låta dem komma till uttryck

Läs mer

Förskolan Bullerbyns pedagogiska planering

Förskolan Bullerbyns pedagogiska planering 2017-2018 Barn och utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten Förskolan Bullerbyns pedagogiska planering Bullerbyns vision: Vår förskola ska vara utvecklande, utmanande och lärorik för alla! INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Läs mer

RELIGION (KATOLSK) ÅRSKURS 1 2. Läroämnets uppdrag

RELIGION (KATOLSK) ÅRSKURS 1 2. Läroämnets uppdrag RELIGION (KATOLSK) ÅRSKURS 1 2 Läroämnets uppdrag Läroämnets uppdrag är att ge eleverna en bred allmänbildning i religion och livsåskådning. En religiös och åskådningsmässig allmänbildning innebär kunskaper,

Läs mer

Lahden kaupunki

Lahden kaupunki Ändringar och kompletteringar som berör undervisningen i A1- språket i årskurs 1 2 i grunderna för läroplanen för den grundläggande utbildningen in Lahtis 1.8.2019 2 (9) Sisällys 13. Årskurs 1 2......

Läs mer

SOLÅKER PLANEN FÖR SMÅBARNSFOSTRAN

SOLÅKER PLANEN FÖR SMÅBARNSFOSTRAN SOLÅKER PLANEN FÖR SMÅBARNSFOSTRAN 1 DAGHEMMET SOLÅKER TUSENFOTINGARNA 2015 PLANEN FÖR SMÅBARNSFOSTRAN Innehållsförteckning 1 Vår verksamhetsidé... sid 3 2 Beskrivning av inlärningsmiljön... sid 4 3 Fostringsgemenskapen...

Läs mer

Daghemmet Sesam / Sesam Nursery school. Aino Ezzat-Agha

Daghemmet Sesam / Sesam Nursery school. Aino Ezzat-Agha Daghemmet Sesam / Sesam Nursery school Aino Ezzat-Agha 70 barn mellan åldern1-5 5 olika barngrupper, åldersindelat 1 förskola 4 barnträdgårdslärare, 8 barnskötare, 2 assistenter och en föreståndare 2 Med

Läs mer

HANDLINGSPLAN MOT MOBBNING

HANDLINGSPLAN MOT MOBBNING HANDLINGSPLAN MOT MOBBNING för Pedersöre kommuns förskolor, daghem och gruppfamiljedaghem 2011 Handlingsplan mot mobbning Enligt lagen om grundläggande utbildning (628/1998, 29 ) ska kommunen eller enheterna

Läs mer

PLANEN FÖR SMÅBARNSFOSTRAN 2013

PLANEN FÖR SMÅBARNSFOSTRAN 2013 PLANEN FÖR SMÅBARNSFOSTRAN 2013 DAGHEMMET LILLBONDEN PLANEN FÖR SMÅBARNSFOSTRAN INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. ENHETENS VERKSAMHETSIDE 2. BESKRIVNING AV ENHETENS INLÄRNINGSMILJÖ 3. FOSTRINGSGEMENSKAPEN 4. BARNETS

Läs mer

Barnets namn Födelsetid Adress Daghem. Allergier, sjukdomar, medicinering etc. Specialdiet, övriga orsaker som påverkar dieten Grupp

Barnets namn Födelsetid Adress Daghem. Allergier, sjukdomar, medicinering etc. Specialdiet, övriga orsaker som påverkar dieten Grupp TJÄNSTER INOM SMÅBARNSPEDAGOGIK UTBILDNINGSVÄSENDET INLÄRNINGSPLAN FÖR BARNETS FÖRSKOLEUNDERVISNING Barnets grunduppgifter Verksamhetsperiod: 20-20 Vårdnadshavaren fyller i Intensifierat stöd Förskolan

Läs mer

Förskolan Sjöstjärnan

Förskolan Sjöstjärnan K V A L I T E T S G A R A N T I Sid 1 (6) Förskolan Sjöstjärnan Förskolan med fokus på sång och musik En verksamhetsidé har tagits fram för förskoleverksamheten i Älvsjö - Förskolebarnens framtidstro vår

Läs mer

BILDKONST. Läroämnets uppdrag

BILDKONST. Läroämnets uppdrag 1 BILDKONST Läroämnets uppdrag Undervisningen i bildkonst har som uppdrag att handleda eleven till att genom konsten utforska och uttrycka en verklighet av kulturell mångfald. Elevens identiteter byggs

Läs mer

Med utgångspunkt i målen för verksamheten utgår dagbarnvårdaren i sitt arbete från såväl det enskilda barnet som barngruppens behov.

Med utgångspunkt i målen för verksamheten utgår dagbarnvårdaren i sitt arbete från såväl det enskilda barnet som barngruppens behov. Förutsättningar Familjedaghemmet Familjedaghemmet är en del av förskoleverksamheten/skolbarnsomsorgen med egna förutsättningar, en egen organisation och en egen pedagogisk inriktning. Verksamheten utmärks

Läs mer

Karlshögs Fritidshem

Karlshögs Fritidshem rlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarls högkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshö gkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlsögkarlshögkarlshögkarlshögka

Läs mer

BOX BARNTRÄDGÅRD PLAN FÖR SMÅBARNSFOSTRAN - 1 - (14)

BOX BARNTRÄDGÅRD PLAN FÖR SMÅBARNSFOSTRAN - 1 - (14) BOX BARNTRÄDGÅRD PLAN FÖR SMÅBARNSFOSTRAN - 1 - (14) Innehållsförteckning 1 ENHETENS VERKSAMHETSIDÉ... 3 1.1 PRIMÄR UPPGIFT... 3 1.2 VÄRDEN... 3 1.3 INLÄRNINGSSYN... 3 1.4 SPECIALDRAG, STYRKA, TYNGDPUNKTER

Läs mer

Verksamhetsplan

Verksamhetsplan Verksamhetsplan 2018-2019 Tra dga rdens fo rskola Internt styrdokument Innehållsförteckning 1. Verksamhetens förutsättningar 2. Resultat 3. Analys 4. och Åtgärder Reviderad: 2018-05-14 Gäller till: 2019-06-30

Läs mer

UTVECKLINGSPLAN FÖR KYRKANS MORGON- OCH EFTERMIDDAGS- VERKSAMHET

UTVECKLINGSPLAN FÖR KYRKANS MORGON- OCH EFTERMIDDAGS- VERKSAMHET UTVECKLINGSPLAN FÖR KYRKANS MORGON- OCH EFTERMIDDAGS- VERKSAMHET 2011 2014 Utbildningsstyrelsens nya grunder för morgon- och eftermiddagsverksamheten träder i kraft den 1 augusti 2011. Denna utvecklingsplan

Läs mer

Religion (ortodox) Ortodox religion - Läroämnets allmänna beskrivning i årskurserna 1-2. Läroämnets uppdrag

Religion (ortodox) Ortodox religion - Läroämnets allmänna beskrivning i årskurserna 1-2. Läroämnets uppdrag Religion (ortodox) Ortodox religion - Läroämnets allmänna beskrivning i årskurserna 1-2 Läroämnets uppdrag Läroämnets uppdrag är att ge eleverna en bred allmänbildning i religion och livsåskådning. En

Läs mer

1. Miljöfostran in Ingå

1. Miljöfostran in Ingå Innehåll 1. Miljöfostran in Ingå... 2 1.1. Ett positivt förhållningssätt till naturen och miljön... 2 2. Hållbar utveckling... 4 2.1. Agenda 2030... 4 2.2. Hållbar utveckling i planer som styr fostran

Läs mer

Handlingsplan GEM förskola

Handlingsplan GEM förskola 1 (12) Handlingsplan förskola Dokumenttyp: Handlingsplan Beslutad av: BU-förvaltningens ledningsgrupp (2013-08-29) Gäller för: Förskolorna i Vetlanda kommun Giltig fr.o.m.: 2013-08-29 Dokumentansvarig:

Läs mer

VERKSAMHETSPLAN Vimpelns Förskola 2014/2015

VERKSAMHETSPLAN Vimpelns Förskola 2014/2015 VERKSAMHETSPLAN Vimpelns Förskola 2014/2015 2.1 NORMER OCH VÄRDEN 1 Mål för likabehandlingsarbetet Mål Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar Öppenhet, respekt, solidaritet och ansvar Förmåga

Läs mer

Förskolan Sjöstjärnan

Förskolan Sjöstjärnan K V A L I T E T S G A R A N T I Sid 1 (6) Förskolan Sjöstjärnan F ö r s k o lan med fokus på sång och musik En verksamhetsidé har tagits fram för förskoleverksamheten i Älvsjö - Förskolebarnens framtidstro

Läs mer

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Kotten

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Kotten Förskoleavdelningen Lokal Arbetsplan för Kotten 2016-2017 Innehållsförteckning: 1. Förskolans värdegrund 3 2. Mål och riktlinjer 4 2.1 Normer och värden 4 2.2 Utveckling och lärande 5-6 2.3 Barns inflytande

Läs mer

Författningsstöd Förskolans arbete med matematik, naturvetenskap och teknik

Författningsstöd Förskolans arbete med matematik, naturvetenskap och teknik Författningsstöd Förskolans arbete med matematik, Behörighetskrav: Lärare och förskollärare: Vilka som får undervisa i skolväsendet Endast den som har legitimation som lärare eller förskollärare och är

Läs mer

ARBETSPLAN FÖRSKOLAN EKBACKEN

ARBETSPLAN FÖRSKOLAN EKBACKEN ARBETSPLAN FÖRSKOLAN EKBACKEN Inledning Förskolan regleras i skollagen och har Skolverket som tillsynsmyndighet. Sedan 1 augusti, 1998, finns en läroplan för förskolan, Lpfö 98. Läroplanen är utformad

Läs mer

Anvisningar om barnets plan för småbarnspedagogik

Anvisningar om barnets plan för småbarnspedagogik 20.6.2017 Anvisningar om barnets plan för småbarnspedagogik Syftet med barnets plan för småbarnspedagogik (nedan barnets plan) är att sätta upp gemensamma mål och komma överens om hur barnets individuella

Läs mer

Överby daghems. arbetsplan

Överby daghems. arbetsplan Överby daghems arbetsplan 2017-2018 KONTAKTINFORMATION: Adress: Överby Daghem Överbyvägen 62 22150 Jomala Telefon: +358 18 31240 Mobil: +358 457-382 83 56 Mailadress: overbydaghem@jomala.ax Vid Överby

Läs mer

Handlingsplan För Gröna. Markhedens förskola 2014/2015

Handlingsplan För Gröna. Markhedens förskola 2014/2015 2012-10-15 Sid 1 (12) Handlingsplan För Gröna Markhedens förskola 2014/2015 X X X X F Ö R S K O L E O M R Å D E Tfn 026-178000 (vx), 026-17 (dir) www.gavle.se Sid 2 (12) 2.1 NORMER OCH VÄRDEN Mål för likabehandlingsarbetet

Läs mer

Lokal arbetsplan la sa r 2014/15

Lokal arbetsplan la sa r 2014/15 Lokal arbetsplan la sa r 2014/15 Förskolan Bäcken Sunne kommun Postadress Besöksadress Telefon och fax Internet Giro och org nr Sunne Kommun Sunne RO växel www.sunne.se 744-2684 bankgiro 40. Skäggebergsskolan

Läs mer

Bilaga 1. Förskoleenheternas resultatredovisning i sammandrag. a. Normer och värden Utvärdering av likabehandlingsplan/plan kränkande behandling

Bilaga 1. Förskoleenheternas resultatredovisning i sammandrag. a. Normer och värden Utvärdering av likabehandlingsplan/plan kränkande behandling ÖSTERMALM BARN OCH UNGDOM Handläggare: Jacky Cohen TJÄNSTEUTLÅTANDE DNR 2009-907-400 1 (7) 2009-11-30 BILAGA 1. FÖRSKOLEENHETERNAS RESULTATREDOVISNING I SAMMANDRAG 1 1. NÄMNDMÅL:... 1 A. NORMER OCH VÄRDEN...

Läs mer

Läroplan för förskolan

Läroplan för förskolan UTKAST 1: 2017-09-11 Läroplan för förskolan 1. Förskolans värdegrund och uppdrag Grundläggande värden Skolväsendet vilar på demokratins grund. Förskolan ingår i skolväsendet. Enligt skollagen (2010:800)

Läs mer

Verksamhetskulturen i förändring. Eva Staffans

Verksamhetskulturen i förändring. Eva Staffans Verksamhetskulturen i förändring Eva Staffans Hur skapas verksamhetskultur? Utgångspunkten är det sociala samspelet Handlingsmönster formas av kulturen Alla bidrar till att forma verksamhetskulturen och

Läs mer

Syfte och centralt innehåll för förskoleklass som anordnas vid en skolenhet med sameskola

Syfte och centralt innehåll för förskoleklass som anordnas vid en skolenhet med sameskola Regeringsredovisning: förslag till text i Lsam11 om förskoleklass U2015/191/S 2015-11-23 Dnr: 2015:201 Syfte och centralt innehåll för förskoleklass som anordnas vid en skolenhet med sameskola Undervisningen

Läs mer

GYMNASTIK ÅRSKURS 1 2

GYMNASTIK ÅRSKURS 1 2 GYMNASTIK ÅRSKURS 1 2 Läroämnets uppdrag Uppdraget i gymnastikundervisningen är att påverka elevernas välbefinnande genom att stödja den fysiska, sociala och psykiska funktionsförmågan och en positiv inställning

Läs mer

GRUNDEXAMEN INOM SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDSBRANSCHEN, NÄRVÅRDARE BEDÖMNING AV YRKESSKICKLIGHETEN EXAMENSDEL: EXAMINANDENS NAMN: GRUPP / GRUPPHANDLEDARE:

GRUNDEXAMEN INOM SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDSBRANSCHEN, NÄRVÅRDARE BEDÖMNING AV YRKESSKICKLIGHETEN EXAMENSDEL: EXAMINANDENS NAMN: GRUPP / GRUPPHANDLEDARE: Uppgifter om läroanstalten GRUNDEXAMEN INOM SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDSBRANSCHEN, NÄRVÅRDARE BEDÖMNING AV YRKESSKICKLIGHETEN EXAMENSDEL: EXAMINANDENS NAMN: GRUPP / GRUPPHANDLEDARE: TIDPUNKT FÖR EXAMENSTILLFÄLLE:

Läs mer

Läroplan för den undervisning som förbereder för den grundläggande utbildningen 2010.

Läroplan för den undervisning som förbereder för den grundläggande utbildningen 2010. Läroplan för den undervisning som förbereder för den grundläggande utbildningen 2010. Innehåll 1. Utgångspunkterna för den undervisning som förbereder för den 3 grundläggande utbildningen 2. Den förberedande

Läs mer

SIBBO KOMMUNS PLAN FÖR SMÅBARNSFOSTRAN

SIBBO KOMMUNS PLAN FÖR SMÅBARNSFOSTRAN SIBBO KOMMUNS PLAN FÖR SMÅBARNSFOSTRAN 1 (22) INLEDNING Småbarnsfostran är förknippad med många situationer och händelser i barnets livsmiljö. Det är föräldrarna som väljer vad för slags småbarnsfostran

Läs mer

2.1 Normer och värden

2.1 Normer och värden Riktlinjerna anger förskollärares ansvar för att undervisningen bedrivs i enlighet med målen i läroplanen. Riktlinjerna anger också uppdraget för var och en i arbetslaget, där förskollärare, barnskötare

Läs mer

VITSIPPANS LOKALA ARBETSPLAN

VITSIPPANS LOKALA ARBETSPLAN VITSIPPANS LOKALA ARBETSPLAN 2016-2017 Innehåll 2016-05-11 Presentation Förskolans värdegrund och uppdrag Normer och värden Utveckling och lärande Barns inflytande Förskola och hem Samverkan med förskoleklass,

Läs mer

Information till vårdnadshavare om språkstimulans i småbarnsfostran, förskola och skola

Information till vårdnadshavare om språkstimulans i småbarnsfostran, förskola och skola Information till vårdnadshavare om språkstimulans i småbarnsfostran, förskola och skola Kronoby kommun Säbråvägen 2 68500 KRONOBY +358 (0)6 8343 000 Fax+358 (0)6 8343 200 kronoby.kommun@kronoby.fi www.kronoby.fi

Läs mer

Pedagogisk planering. Verksamhetsåret 2018/19. Förskolan Lyckan. Nattis

Pedagogisk planering. Verksamhetsåret 2018/19. Förskolan Lyckan. Nattis Förskoleverksamheten Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2018/19 Förskolan Lyckan Nattis 1 Innehållsförteckning Förskoleverksamhetens vision sidan 3 Inledning och Förutsättningar sidan 4 Normer och värden

Läs mer

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2018/19 Förskolan Lyckebo

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2018/19 Förskolan Lyckebo Förskoleverksamheten Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2018/19 Förskolan Lyckebo 1 Innehållsförteckning Förskoleverksamhetens vision sidan 3 Inledning sidan 4 Förutsättningar sidan 4 Normer och värden

Läs mer

BORGÅ STADS PLAN FÖR SMÅBARNSFOSTRAN 1.8.2011 Bildningsväsendet Tjänster för småbarnsfostran

BORGÅ STADS PLAN FÖR SMÅBARNSFOSTRAN 1.8.2011 Bildningsväsendet Tjänster för småbarnsfostran BORGÅ STADS PLAN FÖR SMÅBARNSFOSTRAN 1.8.2011 Bildningsväsendet Tjänster för småbarnsfostran INNEHÅLL INLEDNING... 4 1 MÅLSÄTTNINGAR FÖR SMÅBARNSFOSTRAN... 6 1.1 Värden och verksamhetsidé... 6 2 GENOMFÖRANDE

Läs mer

Bildkonst. Läroämnets uppdrag årskurs 1 2. Allmän beskrivning av läroämnet bildkonst

Bildkonst. Läroämnets uppdrag årskurs 1 2. Allmän beskrivning av läroämnet bildkonst Bildkonst Läroämnets uppdrag årskurs 1 2 Allmän beskrivning av läroämnet bildkonst Undervisningen i bildkonst har som uppdrag att handleda eleverna att genom konsten utforska och uttrycka en kulturellt

Läs mer

Anvisningar om barnets plan för småbarnspedagogik

Anvisningar om barnets plan för småbarnspedagogik 1.4.2019 Anvisningar om barnets plan för småbarnspedagogik Barnets plan för småbarnspedagogik ska utgå från barnets bästa 1 och barnets behov. Syftet med barnets plan för småbarnspedagogik (nedan barnets

Läs mer

Årsplan Förskolan Kastanjen 2015/16

Årsplan Förskolan Kastanjen 2015/16 Reviderad 150824 Årsplan Förskolan Kastanjen 2015/16 Förskolan har 5 avdelningar med stegrande åldersgrupper och roterande personal. Åldersindelningen på avdelningarna är 1 åringar, 1-2 åringar 2-3 åringar,

Läs mer

Innehållsförteckning. 1. Ängdala skola och förskola 1.1 Verksamhet och profil. 2. Övergripande målsättning. 3. Inledning

Innehållsförteckning. 1. Ängdala skola och förskola 1.1 Verksamhet och profil. 2. Övergripande målsättning. 3. Inledning Lokal arbetsplan Ängdala förskola 2013 Innehållsförteckning 1. Ängdala skola och förskola 1.1 Verksamhet och profil 2. Övergripande målsättning 3. Inledning 4. Normer och värden 4.1 Läroplanen 4.2 Förskolans

Läs mer