kärlsjukdom Levnadsvanor.

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "kärlsjukdom Levnadsvanor."

Transkript

1 Kapitel Primärprevention av hjärtoch kärlsjukdom Hjärt-kärlsjukdomar är den vanligaste dödsorsaken i Sverige. Detta avsnitt handlar om förebyggande av framförallt aterosklerotisk hjärt-kärlsjukdom t.ex. kranskärlssjukdom, stroke och claudicatio. Handläggningen av patienter med redan etablerad kärlsjukdom (sekundär prevention) och vid diabetes berörs på andra ställen i dessa rekommendationer. Med åren drabbas vi av tilltagande ateroskleros, för män sker detta tidigare än för kvinnor. Se SCORE tabellen! De viktigaste påverkbara riskfaktorerna för ateroskleros är rökning, rubbade blodfetter, högt blodtryck, högt blodsocker, övervikt/bukfetma, psykosocial stress, dåliga kostvanor och brist på fysisk aktivitet. Det är angeläget att intervenera mot alla dessa faktorer, det är patienternas totala risk vi vill minska. Levnadsvanor En sund livsstil kan minska risken för hjärt-kärlsjukdomar med mer än 50 %. Här hänvisas i första hand till kapitel 1, Hälsofrämjande levnadsvanor vad gäller kost, rökning, alkoholkonsumtion och fysisk aktivitet. Aktuellt informationsmaterial kan beställas via under kategorin Vård och hälsa, välj där Informationsfoldrar Levnadsvanor. Kommentarer Fysisk aktivitet. Efter en snabb promenad sjunker blodtrycket mmhg och långtidseffekten vid regelbunden motion kan vara 7/5 mm. Förbättringar i blodfetternas sammansättning vid träning med framförallt högre nivåer av HDL och lägre halter av triglycerider tror man bidrar till den minskade risken för hjärt-kärlsjukdomar man ser hos tränade individer. Även glukosmetabolismen påverkas. Rökning. Rökstopp är vid rökning den viktigaste förebyggande åtgärden. Även passiv rökning bör undvikas. Tobaksrökning fördubblar risken för hjärt- och kärlsjukdom jämfört med icke-rökare. Detta är ett genomsnitt - antalet rökta cigaretter spelar lika stor roll som om hypertonin eller hyperkolesterolemin är måttlig eller uttalad. Studier talar för att rökstopp medför att risken för hjärt-kärlsjukdom hos en tidigare rökare efter några år minskat till näst intill den för icke-rökare. Alkohol. Riskbruk av alkohol är troligen en underskattad orsak till hypertoni. Risken för hjärt- och kärlsjukdom är associerad till hög alkoholkonsumtion. Psykosocial stress och sömn. Psykosocial stress orsakad av brist på socialt stöd och nätverk, stress i arbete och familjeliv, nedstämdhet och sömnstörningar, sömnapnésyndrom, är oberoende riskfaktorer för utveckling av hjärtkärlsjukdom. Man bör försöka identifiera dessa riskfaktorers tyngd hos den enskilda patienten och diskutera vad patienten själv kan göra för att förändra dessa och stödja en förändringsprocess där detta är möjligt, eventuellt med stöd av samtal med kurator eller psykolog. Sömnapnésyndrom bör utredas och behandlas. 76

2 Läkemedel till personer med hög absolut risk Vid mycket höga värden på blodtrycket d.v.s. 10/110 och däröver samt vid kolesterolvärden över mol/l och/eller LDL över 6 mmol/l bör man i allmänhet starta med farmakologisk behandling omgående. I övriga fall kan risken för hjärt-kärlsjukdomar bedömas med hjälp av SCORE innan man tar ställning till om medicinering behövs omedelbart eller ej. För alla bör man ge råd och eventuellt hjälp avseende livsstilsfaktorerna och för många kan man sedan avvakta effekten av dessa åtgärder. Under senare år har det blivit klart att nyttan med ett sänkt blodtryck (eller kolesterolvärde) inte främst beror på nivån på blodtrycket (eller kolesterolvärdet) utan på individens totala eller absoluta, beräknade risk. En 60-årig man med typ 2-diabetes och 150 mmhg i systoliskt tryck har t.ex. stor nytta av att trycket sänks till under 140 i form av minskad absolut risk för en allvarlig kardiovaskulär händelse. En 50-årig kvinna med samma blodtryck, men utan andra betydande riskfaktorer, har obetydlig nytta av motsvarande sänkning. Bakgrunden är att den relativa riskminskningen av en åtgärd, en viss blodtryckssänkning eller en bestämd reduktion av LDL-kolesterolet, i de flesta fall är den samma (ofta i storleksordningen %) oavsett om det rör sig om ung eller gammal, högrisk eller lågrisk. Vinsten med interventionen blir därför beroende av den ursprungliga absoluta risken. Hos en högriskpatient fås god utdelning med den medikamentella interventionen, hos en patient med låg risk marginell vinst. Beräkna kardiovaskulär risk hos dem utan känd hjärt- och kärlsjukdom - SCORE Det finns ett flertal instrument, byggda på följda befolkningskohorter över tid, för att beräkna en individs sannolikhet att inom en viss tid drabbas av kardiovaskulär död, stroke eller hjärtinfarkt. Den europeiska risktabellen SCORE beskrivs närmare nedan. SCORE har en del felkällor, är inte något absolut exakt, men ändå klart bättre än en grov uppskattning. Det är ett hjälpmedel som bör användas med gott omdöme och är EJ avsett för personer med känd kärlsjukdom (sekundärprevention) och inte heller vid diabetes. Siffrorna i rutorna anger den sannolika risken i procent att inom tio år dö i en kardiovaskulär sjukdom. En risk på omkring 5 % eller däröver för hjärtkärldödlighet inom 10 år har angetts som rimlig att behandla med livsstilsåtgärder och i allmänhet även läkemedel. Risken är emellertid starkt beroende av åldern. Ett totalkolesterolvärde på 7 och blodtryck på 160 ger hos en icke-rökande 50 årig man enligt SCORE en 10-årsrisk på 3 %. 15 år senare, vid 65 års ålder är risken med samma värden fyra gånger högre, 13 %. Läkemedelverket föreslår därför i sina rekommendationer att om tröskeln för intervention med läkemedel ligger runt 5 % hos en årig person, skulle nivån snarare kunna sättas runt 10 % för en åring. Behandling av riskfaktorn förhöjt blodtryck Se i huvudsak kapitlet om Hypertoni på annan plats. Basen i all blodtrycksbehandling är råd om lämplig livsstil: rökstopp om rökare, regelbunden motion, viktstabilitet eller försök till viktminskning vid övervikt och minskning av alkoholintag om detta är högt. Se även kapitel 1, Hälsofrämjande levnadsvanor. Blodfettsänkande läkemedel som primärprevention Blodfettsänkande läkemedel är framför allt aktuella vid sekundärprevention och till diabetiker. Det finns bara en primärpreventiv studie på kvinnor och ingen på personer över år, där statin jämfört med placebo visat någon signifikant vinst. En studie på medelål- 77

3 ders män med höga LDL-värden och många rökare, utan känd kärlsjukdom, som behandlades med 40 mg pravastatin per dag, visade en signifikant sänkning av antalet hjärtinfarkter och all kardiovaskulär död men inte av totalmortalitet. NNT över 5 år blev drygt 40 för att undvika en hjärtinfarkt. Primärprevention med lipidsänkande läkemedel, främst statiner enligt ovan, kan bli aktuell hos främst medelålders män med kvarstående hög risk efter riskberäkning, inkluderande sänkt blodtryck efter farmaka och andra riskfaktorer. Har man då SCORE >5 % och är inte över år kan statin erbjudas. SCORE Ett europeiskt riskberäkningsinstrument. OBS gäller endast för primärprevention. SCORE är ett instrument för beräkning av kardiovaskulär risk hos personer utan känd kärlsjukdom, som arbetats fram inom ESC (European Society of Cardiology). I SCORE är risken beräknad med utgångspunkt från riskfaktorerna kön, ålder, rökning, blodtryck och kolesterolnivå. Risken kan dock vara högre än beräknad om patienten har andra betydande riskfaktorer som stark hereditet för hjärtkärlsjukdom (manifestation hos nära släkting, man <55 år, kvinna <65 år), sämre socioekonomiska förhållanden, mer psykosocial stress, påtaglig bukfetma, lågt HDL eller försämrad njurfunktion (GFR <60 ml/min). Observera att SCORE visar risken inom 10 år för kardiovaskulär DÖD, Gränsen för farmakologisk intervention beror på många faktorer inklusive patientens värderingar och preferenser, men som ett riktvärde för SCORE kan man ange 5 % risk för kardiovaskulär död inom 10 år. Det motsvarar grovt 20 % risk inom 10 år för symtomgivande koronarsjukdom. För personer, över år, kan gränsen behöva höjas till runt 10 %. Praktiska anvisningar För att fastställa en persons risk för kardiovaskulär död inom 10 år börja med att välja rätt kolumn utifrån kön och rökstatus. Gå sedan in på den vertikala nivå som ligger närmast patientens ålder. Är patienten 62 år blir det kvadraten vid 60 år, är patienten 46 år blir det 50 år etc. Tyvärr gäller tabellen endast personer upp till cirka 65 års ålder. Välj den ruta inom den aktuella tabellen som närmast passar personen systoliska blodtryck och totalkolestrol. Siffran i rutan utgående från personens kön, rökstatus, blodtryck och kolesterolvärde, t.ex. 3, säger att sannolikheten för att en aktuell person ska dö av en kardiovaskulär sjukdom, inom 10 år, är 3 %. Värdena i aktuell SCORE-tabell är från 2004 och är sannolikt något höga då hjärtkärldödligheten och -morbiditeten är på nedgående. En uppdaterad version är på gång. 7 SCORE vid låg absolut risk För att motivera yngre personer med låg absolut risk, till framför allt livsstilsförändring, kan man använda en förenklad SCORE-tabell. I den anges den RELATIVA risken för kadiovaskulär död inom 10 år jämfört med andra i samma ålder. En person i övre högra rutan har alltså 12 gånger högre risk än en i nedre vänstra rutan.

4 SCORE riskinstrument från European Society of Cardiology, som bygger på europeiska epidemiologiska data. Förklaring och tillämpning, se föregående sida! 79

5 Referenser Läkemedelsverket, Riktlinjer för primärprevention (2006): /00313_primarprevention.pdf Socialstyrelsen, Nationella riktlinjer för Hjärtsjukvård (200): Socialstyrelsen, Nationella riktlinjer för Stroke (2009): ESC, Europeiska riktlinjer för prevention av kardiovaskulär sjukdom (2012): ESC, SCORE riskberäkningsinstrument (2012): Folkhälsomyndigheten / YFA, FYSS (200) Utarbetad av Terapigrupp HJÄRTA-KÄRL Terapigruppens sammansättning och kontaktuppgifter återfinns i kapitel 25. 0

6 Kapitel Hypertoni Sammanfattning - läkemedelsval Patienttyp Läkemedel Kommentar Normalpatient 1. ACE-hämmare, amlodipin, tiazid i lågdos el. losartan 2. Betablockerare Väldokumenterad och kostnadseffektiv prevention av kardiovaskulära händelser. Diabetes med eller utan njurpåverkan Ischemisk hjärtsjukdom Hjärtsvikt 1. ACE-hämmare 2. Losartan om intolerans ACE-hämmare 3. Tiazid, amlodipin, beta-blockerare Betablockerare 1. ACE-hämmare 2. ARB om intolerans mot ACE-hämmare 3. Betablockerare, diuretika Dokumenterad njurprotektiv effekt. OBS risk med ACE-hämmare och ARB i samband med dehydrering! Amlodipin om kontraindikation för betablockerare. ACE-hämmare, ARB och betablockerare väldokumenterad effekt vid hjärtsvikt. Sammanfattning ESH/ESC Guidelines 2013 Hypertonipatientens sammanlagda risk för hjärt-kärlsjukdom (blodtryck, kön, ålder, rökning, blodfetter, fetma, diabetes, cerebrovaskulär eller kardiovaskulär sjukdom, kronisk njursjukdom m.m.) ska avgöra om farmakologisk blodtrycksbehandling bör erbjudas. Saknar man helt andra riskfaktorer är en tröskel för insättning av läkemedelsbehandling kring 160/100 mmhg rimlig. Levnadsåtgärder i form av rökstopp, ökad fysisk aktivitet, viktminskning, koständring, stresshantering och minskning av högt alkoholintag är basen för all behandling av högt blodtryck. Behandlingsmålet är ett blodtryck <140/90 mmhg för patienter med diabetes eller annan njursjukdom med samtidig proteinuri, ett systoliskt tryck <130 mmhg. Det är viktigt att nå behandlingsmålet, särskilt för personer med HÖG risk för hjärt-kärlsjukdom. Oftast krävs två eller flera läkemedel för att uppnå målblodtrycket. Det är mer kostnadseffektivt att förbättra behandlingen av personer med måttlig eller hög risk än att behandla fler personer med låg risk. Referens: European Society of Hypertension/Cardiology. ESH/ESC Guidelines for management of Arterial Hypertension, Eur Heart J, 2013;34:

7 Definition Med högt blodtryck menas blodtryck 140/90 mmhg. Med isolerad systolisk hypertoni (ISH) menas systoliskt tryck >140 mmhg vid samtidigt diastoliskt tryck <90 mmhg. Medan diastoliskt blodtryck är starkare kopplat till risken för hjärt-kärlsjukdomar hos yngre patienter (<55 år) är det systoliska blodtrycket eller pulstrycket (skillnaden mellan systoliskt och diastoliskt blodtryck) prognostiskt viktigast hos personer >55 år. Ett högt systoliskt blodtryck och/eller pulstryck är ett uttryck för kärlstyvhet och arterioskleros. Innan man tar ställning till tablettbehandling bör trycket mätas upprepade gånger vid olika tillfällen, gärna hos sjuksköterska, såvida det inte rör sig om höga blodtryck (>10/110). Vid höga blodtryck, systoliskt > mmhg, uppmätt ett flertal gånger, kan man överväga att starta behandlingen med två antihypertensiva medel samtidigt. I Sverige har blodtrycket vanligen mätts i liggande efter minst 5 minuters vila, men eftersom de flesta blodtrycksstudier är gjorda med sittande blodtryck bör vi övergå till sittande blodtryck där det är praktiskt. Överarmen ska inte hänga vertikalt utan genom lämpligt stöd för underarmen luta snett framåt så att manschetten sitter i förmakshöjd. Blodtryck i stående bör också mätas hos äldre patienter och vid diabetes, särskilt om anamnesen talar för ortostatism. Manschettbredd anpassas till armtjocklek. Innan man mäter trycket med stetoskopet bör man skaffa sig en ungefärlig uppfattning om det systoliska trycket genom att mäta palpatoriskt. Detta för att undvika så kallat silent gap, då man lätt kan underskatta det systoliska trycket. Ambulatorisk blodtrycksmätning under 24 timmar ger ytterligare information och vägledning för diagnos och behandling. Denna metod kan användas frikostigt såväl för beslut om terapi eller ej, och också för uppföljning. Normalt dygnsblodtryck är 130/0 eller lägre. Hemblodtrycksmätning med ett större antal mätningar vid olika tidpunkter fyller en liknande funktion och bör användas mer än idag. Man får emellertid då inga blodtryck under natten/sömnen och man måste säkerställa att apparaturen fungerar och att patienten behärskar den. Mål för blodtryckbehandlingen Målet är att minska kardiovaskulär dödlighet och sjuklighet sekundärt till hypertonin, genom att uppnå och vidmakthålla ett målblodtryck, om möjligt <140/90 mmhg i de flesta fall. Hos patienter med diabetes <140/5 och vid diabetes eller annan njursjukdom med samtidig proteinuri systoliskt tryck <130. Samtidigt bör man alltid försöka påverka övriga riskfaktorer - rökning, lipider, diabetes, övervikt, alkoholvanor, saltintag, stillasittande livsstil. Målet kan nås genom livsstilsmodifikation, ensamt eller i kombination med farmakologisk behandling. Vinsterna med behandling är framför allt reduktion av mortalitet respektive morbiditet i stroke, hjärtsvikt, hjärtinfarkt och njurskador. Minimiutredning (förutom anamnes och status) EKG för att bedöma organpåverkan. Vänsterkammarhypertrofi? Tecken på ischemisk hjärtsjukdom? Elektrolyter inklusive S-Ca, lipider (T-kol, LDL, HDL, TG), kreatinin, urinsticka (albumin?), TSH, blodsocker, urinsyra. 2

8 Sekundär hypertoni I motsats till essentiell hypertoni finns vid sekundär hypertoni en sjukdom i njurar, binjurar eller andra organ som orsakar blodtrycksförhöjningen. Denna bakomliggande sjukdom kan ofta åtgärdas varvid blodtrycket normaliseras helt eller delvis. Cirka 5 % av hypertonifallen anses ha en sekundär hypertoni. Sekundär hypertoni skall på kliniska grunder misstänkas vid främst terapisvikt, svår hypertoni hos framför allt yngre personer och försämrad blodtryckskontroll hos tidigare välkontrollerad patient. Ofta remissfall till medicinklinik. Icke medikamentell behandling Påverka levnadsvanor I första hand regelbunden motion, helst motsvarande rask promenad om cirka 30 minuter 3-5 dagar/vecka, viktminskning vid övervikt, minskning av alkoholintag vid hög konsumtion. Koksaltinskränkning, kan ge en viss sänkning av blodtrycket, främst hos äldre. Men den viktigaste effekten av livsstilsmodifikation är sannolikt en positiv påverkan på den samlade riskprofilen. Rökstopp påverkar inte direkt blodtrycket, men bör starkt rekommenderas för att minska hjärta-kärlrisken. Se även kapitel 1, Hälsofrämjande levnadsvanor. Ny icke-medikamentell behandlingsmetod vid resistent hypertoni Under det senaste året har man redovisat lovande resultat av en ny behandlingsmetod vid svårbehandlad hypertoni. Den kallas kateterburen renal sympatikus-denervering och har uppvisat goda resultat. Blodtrycket efter ingreppet går ofta ner med 30 mm Hg systoliskt, motsvarande sänkning av sammanlagt tre läkemedel. En nyligen genomförd studie (Simplicity HTN-3) visade dock oväntat negativt resultat vid 6 månaders uppföljning. Metoden börjar nu bli tillgänglig på vissa håll i Sverige. Vid vilken trycknivå är läkemedel indicerat? Det är inte blodtryckssänkningen i sig som är slutmålet utan minskningen av personens samlade hjärtkärlrisk! Alla riktlinjer är inte överens om vilka som bör behandlas med läkemedel. Om en person har hypertoni som enda riskfaktor för hjärtkärlsjukdom kan en tröskel kring 160/100 mmhg vara rimlig som gräns för medikamentell intervention efter försök med icke-farmakologisk behandling några månader. Vid ökande antal riskfaktorer som ökar den absoluta risken för hjärt-kärlkomplikationer skärps indikationen att verkligen nå ner till målblodtrycket. Då behandlingen ofta kommer att ske under lång tid är det viktigt med information och dialog med patienten. För mera detaljer se: European Society of Hypertension/Cardiology. ESH/ESC Guidelines for management of Arterial Hypertension, Eur Heart J, 2013;34:

9 Läkemedel För att uppnå målblodtrycket <140/90 mmhg används principen hellre två eller flera preparat i låg dos från olika läkemedelsklasser, än ett preparat i högdos. Hos cirka två tredjedelar av de medikamentellt behandlade behövs minst två preparat för att nå målblodtrycket. Efter cirka två månader kan man räkna med att de flesta preparat haft full effekt på blodtrycket. Hos en stor del av patienterna uppnås idag inte målblodtrycket. Kalciumantagonist Amlodipin 5 (-10) mg eller ACE-hämmare Enalapril mg eller Tiazid i lågdos Salures 2,5 mg, Normorix mite, Esidrex ½-1 tabl eller ARB Losartan mg Betablockerare anses inte som ett förstahandspreparat vid okomplicerad primär hypertoni. Detta på grund av i metaanalyser påvisad sämre skyddseffekt vad gäller mortalitet, hjärthändelser och stroke. Studier som ingår i dessa metaanalyser gäller främst atenolol och äldre personer. Vad gäller övriga betablockerare som metoprolol och bisoprolol finns få om ens några relevanta studier. Vid tilläggsindikation, som ischemisk hjärtsjukdom, migrän, takyarytmi eller påtagligt sympatikoton läggning kan även betablockerare användas som förstahandspreparat. Patienter behandlade med tiazider och/eller betablockerare utvecklar i något högre grad typ 2-diabetes, eller får diabetesdebuten tidigarelagd, jämfört med dem som behandlas med RAAS-blockad (ACE-hämmare alternativt ARB). Detta faktum har dock inte manifesterat sig i form av ökat antal allvarliga hjärt-kärlkomplikationer i gjorda studier. Av försiktighetsskäl rekommenderas ändå att man bör undvika kombinationen tiazider och betablockerare hos personer med ökad risk för diabetes till exempel på grund av bukfetma, ärftlighet för typ 2-diabetes, tidigare graviditetsdiabetes, polycystiskt ovariesyndrom. Hos en tidigare obehandlad patient med systoliskt tryck flera mätningar över nivån 160 mmhg, kan man inleda terapin direkt med två substanser i kombination, se nedan kombinationer. Speciellt lämpliga kombinationer ACE-hämmare + amlodipin. Tiazid + ACE-hämmare (glöm ej Enalapril comp, som finns med på reklistan) Losartan + hydroklortiazid Kalciumantagonist + betablockerare. 200 kom ACCOMPLISH, en stor studie på högriskpatienter (60 % diabetiker). Resultaten visade bättre resultat med en kombination av en ACE-hämmare + amlodipin jämfört med samma ACE-hämmare (som inte finns i Sverige) + hydroklortiazid. Det är vanligt att 3 eller ibland 4 antihypertensiva läkemedel krävs för att uppnå tillfredsställande blodtryck hos högriskindivider som diabetiker och patienter med njursjukdom. Till ACE-hämmare + tiazid kan man lägga kalciumantagonist och/eller betablockerare. Medel med svagare dokumentation vad gäller preventiv effekt i större kliniska studier, (alfablockerare, aldosteronantagonister, centralnervöst verkande medel) används i sista hand. Hos patienter med nedsatt njurfunktion, som till exempel diabetiker, med svårsänkta blodtryck, kan loopdiuretika som furosemid fungera bra. 4

10 Speciella patientgrupper Diabetes Vid typ 2-diabetes med hypertoni är det viktigt med en adekvat blodtryckssänkning till <140/5, med tanke på kärlkomplikationer, speciellt de makrovaskulära.cirka tre fjärdedelar av typ 2-diabetikerna dör i ischemisk hjärtsjukdom. Den faktiska blodtryckssänkningen förefaller viktigare än med vilken preparatgrupp den uppnås. Till en stor majoritet av diabetiker med hypertoni krävs två eller flera blodtryckssänkande substanser. ACE-hämmare (Enalapril) är ett gott förstahandsval hos normalpatienten och speciellt hos diabetiker med deras nefropatibenägenhet. Kombinationen enalapril + tiazid eller enalapril + amlodipin är goda val då mer än en blodtryckssänkare behövs, vilket oftast är fallet. ACE-hämmare och ARB bedöms likvärdiga vid diabetesnefropati (makro- eller mikroalbuminuri). (Enalapril comp innehåller enalapril 20 mg och hydroklortiazid 12,5 mg). Torrhosta, som kräver preparatbyte hos 5-10 %, är en klasseffekt hos ACE-hämmare, som också kan ge hyperkalemi. Kalium och kreatinin bör kontrolleras efter cirka 2 veckor efter insättning av ACE-hämmare/ARB och efter doshöjning. Efter patentutgång är losartan (ARB) med eller utan tiazid numera ett gott alternativ. Tiazider (Esidrex, Normorix mite, Salures) som vi nu ger dem i lågdos (Salures ej högre dos än 2,5 mg) har vid långtidsbehandling marginell metabol påverkan och är lämpliga även till typ 2-diabetiker. Det kan vara en fördel att börja med Esidrex eller Salures, om man senare tänker sig ett tillägg av enalapril, då annars risk för hyperkalemi uppkommer. Kombinationen Enalapril comp (lågdostiazid + ACE-hämmare) kan man börja med direkt hos tidigare obehandlad patient med tryck systoliskt eller högre. Inled gärna med en halv tablett ett par veckor. Kalciumantagonister (Amlodipin) är ett gott andrahandsval och tilläggspreparat. Vanlig biverkan är bensvullnad, främst vid dygnsdos över 5 mg. Bra blodtryckssänkning i kombination med ACE-hämmare (Enalapril). Betablockerare (Metoprolol depottablett) kan också vara lämpliga till diabetiker vid samtidig kranskärlssjukdom. Furosemid (Lasix Retard) är ofta lämpligt som tilläggspreparat då diabetikers hypertoni inte sällan är volymberoende. Speciellt när tiaziders effekt är otillräcklig vid försämrad njurfunktion (P-krea >150 el beräknat kreatininclearance <30 ml/min). Det finns ingen dokumentation på loopdiuretika vad gäller minskning av hårda end-points. Angina pectoris och claudicatio intermittens Betablockerare (Metoprolol depottablett) speciellt lämpligt vid angina pectoris. ACE-hämmaren Ramipril i dosen 10 mg/dag ökade påtagligt och signifikant gångsträckan hos 212 patienter med claudicatio efter 24 veckor jämfört med placebo (JAMA feb 2013). Hjärtsvikt ACE-hämmare (Enalapril), betablockerare (Metoprolol depottablett alt. Bisoprolol) och diuretika lämpliga vid samtidig hjärtsvikt. Vänsterkammarhypertrofi Samtliga de fem vanligaste preparatgrupperna minskar vänsterkammarhypertrofi. Enligt en metaanalys från SBU, om måttligt förhöjt blodtryck är sannolikt betablockerare något sämre i detta avseende, de övriga likvärdiga. 5

11 Astma Försiktighet med betablockerare. Bisoprolol, som är hjärtselektiv, tolereras ofta. Patienter med KOL tål ofta betablockerare. Speciell information om vissa preparatgrupper Kalciumantagonister (Amlodipin) Amlodipin är betydligt bättre dokumenterat i stora studier än felodipin. Det finns delbara Amlodipin-tabletter, i motsats till Felodipin. Amlodipin finns även i snabblöslig tablett som ger 24 timmars blodtryckssänkning. Betablockerare (Metoprolol depottablett) Biverkningar: framför allt bradykardi, bronkkonstriktion, mardrömmar samt kalla händer och fötter. Claudicatio ej kontraindikation, men kan vara olämpligt vid kraftigare subjektiva besvär av kalla fötter. Depression och impotens förekommer i sällsynta fall. ACE-hämmare och angiotensinreceptorblockerare, ARB Jämfört med äldre medel visar dokumentationen gällande minskningen av mortalitet och allvarliga kardiovaskulära komplikationer avseende ARB jämfört med ACE inga fördelar. ARB har därför främst en plats som alternativ till ACE-hämmare vid intolerans och samtidig speciell indikation (hjärtsvikt, diabetesnefropati och sannolikt även icke-diabetisk nefropati). Någon större välgjord dubbelblind studie som jämför biverkningar och livskvalitet med äldre preparat har vi inte funnit. I jämförande, randomiserade, dubbelblinda studier mellan ARB och ACE-hämmare ses 6-7 % mer besvärande hosta i ACE-hämmargruppen. I stort samtliga ARB finns som generika, men alla utom losartan (Lozartan) har fortfarande begränsad förmån som kräver att ACE-hämmare testats först. Om ARB väljs vid hypertoni, t.ex. på grund av ACE-hämmarintolerans, blir därför losartan ett kostnadseffektivt val. Livskvalitet vid hypertonibehandling Blodtryckssänkande medel tolereras i allmänhet väl. I den dubbelblinda ALLHAT-studien stod 70-0 % av de behandlade kvar på sin ursprungliga basterapi efter fem år, flest i grupperna som randomiserats till tiazid eller kalciumantagonist som basterapi. Det finns inget vetenskapligt stöd för att någon speciell preparatgrupp skulle ha någon påtaglig fördel ur livskvalitetssynpunkt. Det finns några välgjorda, kontrollerade, randomiserade, dubbelblinda biverkningsstudier, med minst de fyra vanligaste preparatgrupperna representerade plus placebogrupp. Dessa har visat bättre livskvalitet för deltagare i aktiva behandlingsgrupper än för dem i placebogruppen, men inga fördelar sammantaget för modernare medel jämfört med tiazider eller selektiva betablockerare, snarare motsatsen. Äldre Vid nedsatt njurfunktion (vanligare hos äldre) och uttorkning, t.ex. på grund av diarré, infektioner med feber eller dåligt vätskeintag, så är det viktigt att tillfälligt göra uppehåll i behandling med ACE-hämmare och ARB. 6 Utarbetad av Terapigrupp HJÄRTA-KÄRL Terapigruppens sammansättning och kontaktuppgifter återfinns i kapitel 25.

12 Kapitel Lipidbehandling Indikationen för lipidsänkande behandling med läkemedel måste bedömas med utgångspunkt från total riskvärdering avseende hjärt-kärlsjukdom utifrån kön, ålder, rökning, blodtrycksnivå, kolesterolvärden, diabetes, bukfetma, hereditet, och alkoholkonsumtion. Avgörande för önskade lipidnivåer är också om det rör sig om primär- eller sekundärprevention. Vid det senare är gränserna mer skärpta. (Se separata kapitel avseende primärprevention samt sekundär prevention vid olika kärlrelaterade tillstånd). Detta sammantaget gör att den totala hjärt-kärlrisken, där kolesterolvärdet ingår som en komponent i bedömningen, betyder mer för indikationen för eventuell läkemedelsintervention än enbart kolesterolnivån. Eftersom risken alltid är hög efter genomgången hjärtinfarkt eller stroke, ska sådana patienter som regel statinbehandlas oavsett kolesterolvärde. Vid primärprevention däremot endast om den totala risken beräknas till SCORE >5-10 % även om kolesterolvärdet är relativt högt (totalkolesterol 6,5-,0 mmol/l). Om totalkolesterol är över,0 eller LDL över 6 mmol/l bör läkemedel i allmänhet användas vid primärprevention även om SCORE inte är över 5 %. Totalkolesterol och LDL har tyngst vikt avseende screening av risk för kardiovaskulär sjukdom. Vid sekundärprevention har LDL-nivån störst betydelse baserat på den vetenskapliga dokumentationen. Lika viktig som den absoluta LDL-nivån är också den relativa sänkning som uppnås med behandlingen. Målet är minst 50 %. Uppdaterade guidelines avseende behandling av dyslipidemi gjordes senast av European Society of Cardiology (ESC) 2011, se referenser i slutet av kapitlet. Önskvärda nivåer Kolesterol (mmol/l) <5,0 mycket hög risk <4,5 LDL (mmol/l) <3,0 mycket hög risk <2,5 (< 1, enl. ESC) HDL (mmol/l) >1,0 ( ), >1,3 ( ) Triglycerider (mmol/l) <1,5 Mycket hög risk = etablerad kranskärlssjukdom, annan arterosklerotisk kärlsjukdom, diabetes mellitus typ 2, diabetes mellitus typ 1 med organskador. Dessa värden ska uppfattas som just önskvärda, inte som att dessa nivåer bör eftersträvas hos alla enskilda personer. Värdena måste relateras till patientens totala risk, som utgör grunden för diskussion med patienten om eventuell läkemedelsbehandling. Utredning av lipidstörning Lipidstatus skall undersökas hos alla patienter med misstänkt eller manifest kranskärlssjukdom, annan aterosklerotisk sjukdom (TIA/stroke, claudicatio intermittens, carotisstenos) liksom hos de med ökad risk för detta (hypertoni, diabetes, övervikt, långvarig stress). En särskild grupp är familjär/hereditär ansamling av aterosklerotisk hjärt-kärlsjukdom sjukdom hos föräldrar, syskon och/eller barn som debuterar tidigt, före 65 års ålder (kvinnlig släkting) respektive 55 års ålder (manlig släkting). Förekomst hos föräldrar och/eller syskon av uttalad hyperkolesterolemi >,0 mmol/l. 7

13 Vilka lipidanalyser är motiverade, när och hur? S-kolesterol, LDL- och HDL-kolesterol, triglycerider. Apo-lipoprotein B och A1 kan användas som komplement i vissa fall. Epidemiologiska studier (INTERHEART och AMORIS) har visat att apo-lipoproteinerna har högt prediktivt värde avseende risk för hjärtinfarkt. Hittills utförda stora interventionsstudier med lipidsänkande behandling har dock huvudsakligen baserats på de traditionella lipidmåtten och inte apo-lipoproteiner. En omfattande metaanalys avseende risk för insjuknande i hjärt-kärlsjukdom (JAMA, 2012) baserad på nästan patienter visade att apob-analys inte tillförde ytterligare nytta jmfört med LDLkolesterol. Bedömning av lipidstatus bör om möjligt baseras på minst två prov, tagna med minst 2 veckors intervall. Fasta över natt (14 timmar) krävs för tillförlitlig analys av triglycerider men såväl total- och LDL-kolesterol som Apo-lipoprotein B och A-1 kan tas utan fasta. Vid höga kolesterolvärden bör följande analyser vara gjorda el. beställas: kreatinin, ALAT, GT, ALP, bilirubin, fp-glukos, TSH, u-albumin. Detta för att utesluta sekundär hyperlipidemi som vid t.ex. nefrotiskt syndrom, diabetes, fettlever, hypothyreos och gallvägsstas. Uppföljning av lipid- och leverstatus bör ske 2-3 månader efter påbörjad behandling och därefter efter individuell bedömning, men åtminstone en gång/år. Lipidbehandling Ett flertal epidemiologiska och interventionsstudier har övertygande visat ett starkt samband mellan sänkta kolesterol- och LDL-värden och minskad risk för hjärt-kärlsjukdom, inklusive död. Detsamma gäller triglycerider även om rena interventionsstudier saknas. Höga HDL-värden har visat en protektiv effekt. Såväl icke-farmakologiska åtgärder som läkemedel behövs oftast för att kunna nå önskad målnivå. Enbart konsekvent kostomläggning kan sänka såväl LDL-värdet som triglyceridnivån upptill 30 %. Huvuddelen av lipidmedicinerna verkar genom sänkta LDL-värden. Vissa sänker även triglycerider respektive höjer HDL-värdet. Studier som baseras enbart på nivåer av olika lipidparametrar liksom andra s.k. surrogatvariabler (t.ex. carotisintima och intrakoronara ultraljudsundersökningar) måste tolkas med försiktighet. Gynnsamma sådana resultat måste konfirmeras med hårda endpoints i studier av kliniska händelser. Till synes gynnsamma surrogatfynd kan i värsta fall balanseras av andra ogynnsamma effekter av läkemedlet, och i värsta fall visa negativa effekter. Notabelt är att med få undantag är resultaten från lipidstudier baserade på måldos och inte målvärden. Som vid all farmakologisk behandling måste nyttan vägas mot eventuella risker för biverkningar. Även hälsoekonomiska aspekter är viktiga avseende antalet individer som behöver behandlas för att vinna en hjärt-kärlhändelse (t.ex. hjärtinfarkt och TIA). Denna frågeställning är extra viktig avseende primärprevention av hjärt-kärlsjukdom. En ny Cochrane-analys (Cochrane Database Syst Rev. 2013;1) pekar sammantaget på att primär prevention med Statiner är kostnadseffektiv och skulle kunna användas mot en bredare patientgrupp oavsett riskfaktorer! Sannolikt kommer detta att bli ett fortsatt diskussionsämne inom professionen.

14 Icke-farmakologisk behandling Se kapitel 1, Hälsofrämjande levnadsvanor. Läkemedelsbehandling vid lipidstörning Statiner Statiner sänker framför allt LDL-kolesterol (med upp till 50 %), men har mindre uttalad effekt på triglycerider (upp till 20 %). Ju högre triglyceridnivå, desto sämre effekt på LDLkolesterol. Även av detta skäl är det viktigt att samtidigt med farmakoterapi påverka triglyceridkoncentrationen med livsstilsomläggning. Statiner hämmar nyckelenzymet i kolesterolsyntesen i levern och har sin största användning vid hög hjärt-kärlrisk. Antiinflammatorisk påverkan utgör troligen en del av den kärlskyddande effekten. Biverkningsfrekvensen är låg. Transaminaser bör mätas före och tre månader efter insatt behandling samt vid dosändring. En ökning upp till 3 ggr normalvärdet kan accepteras. Vid muskelsymtom - mät CK. Allvarlig myopati är dock en mycket ovanlig biverkan. Risken ökar i relation till dosen. Man har beskrivit myopati utan CK-stegring. Vid misstänkta muskelsymtom kan man göra tillfälligt uppehåll under 2-3 veckor med statinbehandlingen för bedömning av eventuellt samband. Vid påtaglig muskelsvaghet och normal CK-nivå överväg muskelbiopsi. Observera betydande möjlighet för läkemedelsinteraktion speciellt avseende förstärkt statineffekt där simvastatindosen måste omvärderas, t.ex. behandling med verapamil, amiodarone, gemfibrozil och ciklosporin. Kontraindikation för statinbehandling föreligger vid samtidig behandling med erytromycin och vissa HIV-mediciner. Simvastatin är förstahandsval, p.g.a. god dokumentation och visad kostnadseffektivitet. Dosintervallet för simvastatin är mg. 0 mg kan tills vidare inte rekommenderas som långtidsdosering med tanke på ökande biverkningsrisk. En simvastatindos på 40 mg sänker LDL-värdet med 37 %. Observera att en fördubbling av statindosen endast ger en blygsam ytterligare effekt avseende LDL-sänkning (som regel bara omkring 6-7 %!). Ett flertal sekundärpreventiva studier har visat minskad risk för hjärtinfarkt, större vaskulär händelse och död. SEARCH-studien (2010) som var en stor sekundärpreventiv postinfarktstudie med 7 års uppföljning visade dock ingen skillnad avseende kardiovaskulära händelser trots högdos 0 mg jmf. 20 mg. Primärprevention med simvastatin hos patienter utan känd hjärt-kärlsjukdom har inte visat någon gynnsam effekt på mortalitet, däremot avseende risken för allvarlig kardiell eller cerebral händelse. Detta gäller t.ex. patienter med diabetes. Dokumentation i studier saknas för signifikanta effekter på kardiovaskulära händelser vad gäller kvinnor och även för män över års ålder. Simvastatin vid primärprevention bör därför erbjudas främst vid mycket hög beräknad total risk. Normaldos simvastatin mg. Äldre Dokumentation i studier saknas för signifikanta effekter på kardiovaskulära händelser vad gäller kvinnor och även för män över års ålder. Simvastatin vid primärprevention bör därför erbjudas främst vid mycket hög beräknad total risk. Pravastatin, har positivt påverkat både antalet hjärt-kärlhändelser och total mortalitet. Normaldos pravastatin mg. 9

15 Om man med simvastatin inte uppnått behandlingsmålet, kan byte motiveras till i första hand Atorvastatin, Detta läkemedel är väl dokumenterat i ett flertal såväl primär- som sekundärpreventiva studier. Patentet har nu utgått och medfört en kraftfull prissänkning (mer än 90 %). Kostnaden är därför numera densamma som för simvastatin. Effekten av 10 mg atorvastatin motsvarar 40 mg simvastatin. Ett visst stöd finns för tidig högdosbehandling efter hjärtinfarkt. Normaldos atorvastatin mg. För Rosuvastatin (Crestor) saknas positiva sekundärpreventiva studier. En primärpreventiv studie (JUPITER, 200) minskade förekomst av hjärt-kärlhändelser (absolut riskminskning cirka 1 %) liksom mortaliteten. Kostnaden för detta är dock hög eller mycket hög i förhållande till nyttan och kan inte motiveras för en sådan användning. SATURN-studien (2011) visade likvärdig effekt mellan högdos 0 mg atorvastatin och 40 mg rosuvastatin avseende signifikant regress av arterosklerosvolym mätt med intracoronart ultraljud även om rosuvastatin sänkte LDL och höjde HDL mera. Rosuvastatin bedöms som andrahandsalternativ (jämfört med atorvastatin). Normaldos rosuvastatin mg. Vid biverkningar som misstänks bero på simvastatin, är dessa ibland klassberoende, men det är ändå motiverat att pröva annan statin. I första hand föreslås pravastatin, som är vattenlöslig (liksom rosuvastatin). En lägre dos av atorvastatin eller rosuvastatin kan prövas i andra hand. Fibrater Verkningsmekanismen är ofullständigt känd, bl.a. perifer aktivering av lipoproteinlipas vilket leder till ökad katabolism av VLDL-triglycerider. Bäst dokumenterat hos patienter med känd kranskärlsjukdom i kombination med låga HDL (<1 mmol/l) och kolesterol (<5 mmol/l). Kolesterolvärdet sänks upptill 10 %, triglyceriderna upptill 50 % och HDL ökas upptill 20 %. Mag- och tarmbiverkningar är vanligt förekommande, ökad risk för gallsten. En viktig interaktion är att fibrater kan förstärka effekten av antikoagulantia av kumarintyp (warfarin). Viss preventiv effekt finns visad avseende diabetiker och kranskärlssjukdom. Inga gynnsamma mortalitetsstudier finns. Fibrater bör användas med stor urskiljning. Gemfibrozil har bäst dokumentation normaldos 600 mg x 2. Bezafibrat nomaldos 400 mg x 1. Ezetimib (Ezetrol) Substansen hämmar selektivt ett transportprotein i tarmväggen och minskar därigenom upptaget av kolesterol. Sänker total-kolesterol och LDL-nivån. Indikationen är tillägg till statinbehandling där en ytterligare LDL-sänkning på 20 % kan förväntas. Effekten som enda kolesterolsänkande läkemedel är högst måttlig (19 %). Rekommenderas tills vidare ej utom möjligen till enstaka patienter med familjär hyperkolesterolemi och kärlsjukdom. Inga övertygande resultat finns i nuläget avseende kliniska hjärt-kärlhändelser. En stor klinisk studie (IMPROVE-IT) pågår fortfarande sedan länge, och kommer möjligen att nå avslut Enligt TLV gäller att ezetimib omfattas av subvention först om generiskt simvastatin prövats utan att behandlingsmålet uppnåtts eller intolerans mot statiner konstaterats. Normaldos ezetimib10 mg x 1. 90

16 Nikotinsyra Nikotinsyra hämmar frisättningen av fettsyror från fettväven och verkar framför allt via sänkning av triglycerider upptill 0 %, även viss reduktion av förhöjda LDL-nivåer upptill 30 % samt ökning av HDL upptill 20 %. Inga läkemedel finns numera tillgängliga i denna grupp! Nyligen (början 2013) utgick även nikotinsyra/laropiprant (Tredaptiv) på grund av ökad förekomst av biverkningar. Patienter med detta läkemedel skall således byta till annan lipidsänkare. Kombinationsbehandling Kombinationsbehandling bör användas med stor försiktighet och är en uppgift för specialintresserad läkare. Annan behandling Extra tillägg av Antioxidanter som vitamin B6/12 och folsyra har inte visat några gynnsamma effekter, avseende hjärt-kärlsjukdom, vare sig i primär- eller sekundärpreventiva studier. Inte heller fiskoljor innehållande omega-3-fettsyror har kunnat påvisa någon säker sekundärpreventiv effekt som kosttillskott. Underlaget är dock otillräckligt i nuläget varför man därför inte helt kan utesluta gynnsam effekt. Det finns anledning att uppmuntra till större intag av mat som naturligt innehåller höga halter omega-3, som fet fisk, än omega-3 som kostillskott. Se för övrigt kapitel 1, Hälsofrämjande levnadsvanor. Referenser som rekommenderas ESC/EAS (European Society of Cardiology and the European Atherosclerosis Society) Guidelines for the management of dyslipidaemias. Eur Heart J 2011;32, ESC Guidelines of cardiovascular disease prevention in clinical practice 2012, Eur Heart J 2012;33, Läkemedelsboken 2014, Blodfettsrubbningar, s Läkemedelsverket, Förebyggande av aterosklerotisk hjärt-kärlsjukdom behandlingsrekommendation Information från LMV; 2006;17(3), ; Socialstyrelsen, Nationella Riktlinjer för hjärtsjukvård 200, Kranskärls-sjukdom/primär och sekundär prevention.; Tandvårds och Läkemedelsförmånsverket (TLV), Genomgång av läkemedel vid blodfettrubbningar, febr ; Utarbetad av Terapigrupp HJÄRTA-KÄRL Terapigruppens sammansättning och kontaktuppgifter återfinns i kapitel

17 Kapitel Kranskärlssjukdom Angina pectoris kan definieras som en bröstsmärta orsakad av en relativ brist i myokardiets blodförsörjning i förhållande till dess behov. Mestadels är myokardischemin utlöst av en koronar stenos men kan i sällsynta fall förekomma vid andra tillstånd, t.ex. påtaglig hjärtmuskelhypertrofi sekundärt till en tät aortastenos. Angina pectoris kan även ha extrakardiella orsaker, t.ex. anemi, hypertyreos. Indelning Man kan indela angina pectoris beroende på symtom, svårighetsgrad eller risk för utvecklande av akut hjärtinfarkt. Här följer exempel på vanligen använda indelningar. Svårighetsgrad enligt Canadian Cardiovascular Society Angina Classification CCS I: Symtom endast vid extrem fysisk ansträngning. Ingen funktionsinskränkning. CCS II: Symtom vid uttalad ansträngning (Snabb, längre promenad. Trappgång. Gång i uppförslut eller i kallt, blåsigt väder. Emotionell stress). Måttlig funktionsinskränkning. CCS III: Symtom vid lindrig ansträngning (Kort promenad, kort trappgång). Markant funktionsinskränkning. CCS IV: Symtom i vila eller vid mycket lindrig ansträngning. Uttalad funktionsinskränkning. Infarktrisk Stabil angina pectoris - låg risk. Instabil angina pectoris - hög risk. Beror mestadels på ruptur av koronart plaque, varvid hög risk för koronar trombos föreligger inläggningsfall! Definition av instabil angina: Nydebuterad svår angina (CCS III-IV). Ändrad karaktär eller intensifiering av tidigare stabil angina. Tillkomst av viloangina. Akut koronart syndrom En vanlig indelning är att man skiljer mellan stabil kranskärlssjukdom och akut koronart syndrom (ACS). ACS innefattar ST-höjningsinfarkt (STEMI), icke ST-höjningsinfarkt och instabil angina. Utredning av stabil angina pectoris 1. Anamnes 2. Utredning av riskfaktorer: Hypertoni, hyperlipidemi, rökning, diabetes, stress samt hereditet. 3. Status: Blåsljud? Torakal palpationsömhet? Tecken till anemi eller hypertyreos? Tecken till inkompensation? Lungsjukdom? Hypertoni? Perifera pulsar. 92

18 4. EKG: ST-förändringar vid smärta? Misstanke om genomgången infarkt? Vänsterkammarhypertrofi? Vänster-grenblock? 5. Arbetsprov: Koronarinsufficiens bör objektiviseras för att säkerställa diagnosen. Arbetsprov kan ge en uppfattning om utbredning och svårighetsgrad av myokardischemi. Provet kan även vara värdefullt vid tveksam anginaanamnes och anginadiagnos eller vid misstanke om tyst ischemi (föreligger inte sällan hos diabetespatienter). Arbetsprovet har emellertid relativt låg sensitiviteten och specificiteten, cirka 70 %. Såväl falskt positiva som falskt negativa resultat kan förekomma och är något vanligare hos kvinnor. Vidare utredning med koronarangiografi och/eller myokardscintigrafi bedöms av hjärtspecialist. Patienter som bör remitteras till hjärtspecialist STEMI (ST-höjningsinfarkt) skall laddas med T Trombyl 300 mg samt T Brilique 10 mg om inga absoluta kontraindikationer föreligger, samt sändas akut med ambulans till PCI enhet efter telefonkontakt med medicinjour. Se även separat PM. Instabil angina - akut inläggning. Otillfredsställande svar på medicinsk behandling ( 2 symtomlindrande läkemedel). Unga patienter med misstanke på ischemisk hjärtsjukdom. Vid arbetsprov tecken på betydande ischemi (se även Arbetsprov ovan). Hjärtsvikt av oklar genes - Läkemedel Förstahandsval: ASA i kombination med selektiv betablockerare och snabbverkande nitroglycerin vid behov samt eventuellt långverkande nitrater. ASA-preparat (Trombyl) ASA i lågdos (75 mg) reducerar risk för hjärtinfarkt vid angina pectoris genom dess trombocytaggregationshämmande verkan och har en dokumenterad primär- och sekundärprofylaktisk effekt. Behandlingen bör vara livslång. Kontraindikationer: aktivt ulcus och trombocytopeni. Vid dyspeptiska besvär kan ASA behållas men med tillägg av PPI. Klopidogrel kan ersätta ASA vid specifik överkänslighetsreaktion Statinerer - Lipidsänkare Det vetenskapliga underlaget är gott för att behandla patienter med manifest kranskärlssjukdom även vid normala eller låga kolesterolnivåer. Simvastatin är förstahandspreparat, normaldos 40 mg x 1. Om otillräcklig effekt byt till Atorvastatin, 40 mg x 1. 93

19 Långverkande nitrat, isosorbidmononitrat i depottablett Verkar framförallt genom minskad preload, men även i viss mån genom sänkt kärltonus och därmed dilatation av koronarkärlen. Terapival: isosorbidmononitrat i depottablett 60 (-120) mg. Oftast morgon, men om patienten övervägande har nattliga besvär kan man dosera eftermiddag eller kväll. För att undvika toleransutveckling bör det föreligga ett fritt intervall under halva dygnet. Vanligaste biverkan är huvudvärk, varför man ofta startar med låg dosering (en halv tablett á 60 mg). Selektiv betablockerare (Metoprolol, Atenolol) Flera angreppspunkter bidrar till att dämpa kärlkrampsbesvär: blodtrycks- och frekvenssänkning, negativ inotrop effekt och minskad afterload. Förstahandsval vid effortangina. Terapival: I första hand rekommenderas Metoprolol, titrera upp till högsta tolererade dos, max 200 mg, en gång dagligen. Andrahandsval Atenolol (25-) 50 (-100) mg en gång dagligen. Ej vid njurinsufficiens. Hos patienter som genomgått hjärtinfarkt rekommenderas Metoprolol som efter hjärtinfarkt är bättre dokumenterat än atenolol. Kontraindikationer: AV-block II och III. Relativa kontraindikationer: astma, claudicatio - här kan istället verapamil vara att föredra. Kalciumantagonister (Isoptin Retard, Amlodipin) Här inkluderas verapamil och dihydropyridiner, vilka dock skiljer sig betydligt i effekt. Terapival: verapamil (Isoptin Retard) mg x 1-2 har en hämmande effekt på myokardkontraktilitet och AV-överledning samt även en viss kärlrelaxerande effekt. Följaktligen är AV-block II-III, samt manifest hjärtsvikt kontraindikationer. Verapamil användes övervägande som alternativ till betablockerare (vid kontraindikation mot betablockerare eller vid övervägande spasmangina). Amlodipin 5-10 mg dagligen har en selektiv kärlvidgande effekt på grund av minskad kärltonus. Kan även ges vid hjärtsvikt som tilläggsbehandling när betablockerare och långverkande nitrat inte ger önskvärd lindring av kärlkrampsbesvären. Anfallskupering och situationsprofylax, glycerylnitrat (Glytrin, Nitrolingual, Nitroglycerin Recip) Glytrin spray 0,4-0, mg, Nitrolingual spray 0,4-0, mg eller Nitroglycerin Recip 0,25-0,5 mg sublingualt vid behov. Effekt inom någon minut, duration omkring 20 minuter. Rekommendera gärna provdos hemma i lugnt skede. Övrigt Behandling av eventuell hjärtsvikt (ACE-hämmare, diuretika), förmaksflimmer m.m. kan behöva ingå i kärlkrampsbehandlingen. Bypass-kirurgi Bypass-kirurgi vid stabil angina är mestadels indicerad vid huvudstamsstenoser och grav trekärlssjuka. 94

20 PCI (percutaneous coronary intervention) PCI vid stabil angina förbättrar överlevnadsprognosen framförallt vid proximal LAD-stenos (främre nedåtstigande kranskärlet, som huvudsakligen försörjer vänster kammare). I flertalet övriga fall är indikationen för PCI förbättring av symtom och livskvalitet. (OBS: se även instabil angina). PCI vid akut koronart syndrom har emellertid dokumenterad effekt även på överlevnad. Behandling av instabil angina Instabil angina innebär en ökad risk för hjärtinfarkt och utgör en klar indikation för akut inläggning. Patienter med instabil coronarsjukdom skall snarast behandlas med ASA i kombination med Ticagrelor med sikte på snar invasiv behandling. Val av fortsatt ett-års behandling med ADP-blockare (Klopidogrel, Ticagrelor och i vissa fall Prasugrel) i kombination med ASA är beroende av vilken behandlingsstrategi man beslutat under den akuta fasen. Medicineringen styrs av vilken behandling patienten erhållit under vårdtiden och skall framgå i epikrisen. Preparaten skiljer sig åt avseende effekt och förändring av medicinering får inte ske utan kontakt med kardiolog. Glöm ej råd om livsstilsförändring! Se kapitel 1, Hälsofrämjande levnadsvanor. Invasiv utredning och behandling av instabil angina pectoris Utredning och behandling av patient med instabil angina skall utföras akut av hjärtspecialist och innefattar ofta invasiv utredning med coronarangiografi och behandling med PCI eller bypass-kirurgi. Sekundärprevention efter hjärtinfarkt Livstilsförändringar 1. Rökstopp. 2. Kost. Se kapitel 1, Hälsofrämjande levnadsvanor. Betona även patientens eget ansvar för behandlingen. 3. Fysisk aktivitet. Se kapitel 1, Hälsofrämjande levnadsvanor. 4. Övervikt/fetma, särskilt bukfetma. Se kapitel 15, Obesitas och kapitel 1, Hälsofrämjande levnadsvanor. Co-morbiditet 1. Diabetes mellitus och nedsatt glukostolerans. Se kapitel 4, Diabetes. Diabetessjukdom (med stor sannolikhet även nedsatt glukostolerans) utgör en oberoende riskfaktor, särskilt hos kvinnor. Ett HbA1c på <6.0 % bör eftersträvas enligt europeiska riktlinjer. Resultaten från United Kingdom Prospective Diabetes Study (UKPDS): Det är viktigare att behandla blodtryck och lipider hos typ 2-diabetes än att eftersträva normoglykemi. 2. Hypertoni. Se terapirekommendationer vid hypertoni. 3. Depression. Social isolering och depression har visats vara oberoende riskfaktorer för mortalitet och återinsjuknande i icke-fatal kranskärlsjukdom efter hjärtinfarkt. Olika former av terapi (stresshantering, avslappningsövningar m.m.) har troligen viss riskminskande effekt (evidensgrad 3). 95

Om högt blodtryck. Vad är blodtryck. Vad är högt blodtryck?

Om högt blodtryck. Vad är blodtryck. Vad är högt blodtryck? Om högt blodtryck Vad är blodtryck Blodtrycket är det tryck som uppstår i blodkärlen när blodet drivs från hjärtat ut i kroppen och sedan tillbaka till hjärtat. Högt blodtryck gör att åderförfettningen

Läs mer

Bilaga III Ändringar av produktresumé och märkning

Bilaga III Ändringar av produktresumé och märkning Bilaga III Ändringar av produktresumé och märkning Anm.: Dessa ändringar av produktresumén och bipacksedeln gäller vid tidpunkten för kommissionens beslut. Efter kommissionens beslut kommer behöriga myndigheter

Läs mer

Gävle HC Carema. Metabol bedömning & mottagning

Gävle HC Carema. Metabol bedömning & mottagning Gävle HC Carema Metabol bedömning & mottagning Är personen SJUK? eller FRISK?... . eller har hon en mycket HÖG RISK? Hur ska vi HJÄLPA utan att STJÄLPA? HJÄLP!? Nationella riktlinjer för hjärtsjukvård

Läs mer

Utredning och Behandling av Hypertoni. Faris Al- Khalili

Utredning och Behandling av Hypertoni. Faris Al- Khalili Utredning och Behandling av Hypertoni Faris Al- Khalili 2014 Hypertoni Silent killer Ledande orsak till kardiovaskulär mortalitet Förekomst 20 50 % av populationen ( 38% i Sverige) Står för ca 50% av all

Läs mer

Äldre och antihypertensiva läkemedel eller Vinst eller skada vid hypertonibehandling av våra äldsta?

Äldre och antihypertensiva läkemedel eller Vinst eller skada vid hypertonibehandling av våra äldsta? Äldre och antihypertensiva läkemedel eller Vinst eller skada vid hypertonibehandling av våra äldsta? Anders Hernborg, specialist allmänmedicin och internmedicin, Region Halland. 1 FRÅGA 1, sammafattning

Läs mer

Behandling med blodfettsänkande läkemedel för att förebygga hjärt-kärlsjukdomar

Behandling med blodfettsänkande läkemedel för att förebygga hjärt-kärlsjukdomar Behandling med blodfettsänkande läkemedel för att förebygga hjärt-kärlsjukdomar Sammanfattning Förhöjda blodfetter (hyperlipidemi) ökar risken för att drabbas av hjärtkärlsjukdomar. Riskökningen är tydligast

Läs mer

Kartläggning av följsamheten till behandlingsrekommendationer för typ II diabetiker inom Primärvården Fyrbodal

Kartläggning av följsamheten till behandlingsrekommendationer för typ II diabetiker inom Primärvården Fyrbodal Kartläggning av följsamheten till behandlingsrekommendationer för typ II diabetiker inom Primärvården Fyrbodal Ett projektarbete inom magisterprogrammet i klinisk farmaci Vårterminen 2008 Petra Laveno

Läs mer

KLOKA LISTAN 2015. Expertrådet för medicinska njursjukdomar. Stockholms läns läkemedelskommitté

KLOKA LISTAN 2015. Expertrådet för medicinska njursjukdomar. Stockholms läns läkemedelskommitté KLOKA LISTAN 2015 Expertrådet för medicinska njursjukdomar Stockholms läns läkemedelskommitté Njursjukdomar Klokt råd 2015 Beräkna och beakta njurfunktionen vid val och dosering av läkemedel Beräkna njurfunktionen

Läs mer

Tillägg till produktresumé och bipacksedel framlagt av den Europeiska läkmedelsmyndigheten

Tillägg till produktresumé och bipacksedel framlagt av den Europeiska läkmedelsmyndigheten Bilaga II Tillägg till produktresumé och bipacksedel framlagt av den Europeiska läkmedelsmyndigheten Denna produktresumé och bipacksedel är resultatet av referralproceduren. Produktinformationen kan senare

Läs mer

Information till dig som har kranskärlssjukdom

Information till dig som har kranskärlssjukdom Information till dig som har kranskärlssjukdom Sammanställning av Eva Patriksson leg.sjusköterska Granskad av Maria Lachonius verksamhetsutvecklare kardiologi, Truls Råmunddal specialistläkare kardiologi

Läs mer

DIABETES OCH BLODFETTER BD 130423 OWE JOHNSON HJÄRTCENTRUM NUS

DIABETES OCH BLODFETTER BD 130423 OWE JOHNSON HJÄRTCENTRUM NUS DIABETES OCH BLODFETTER BD 130423 OWE JOHNSON HJÄRTCENTRUM NUS BLODFETTER KLINISK BETYDELSE Relation till atheroskleros och hjärtkärlsjukdom Extrem hypertriglyceridemi kan ge akut pankreatit ATHEROSCLEROS

Läs mer

Expertrådet i medicinska njursjukdomar. Stockholms läns läkemedelskommitté

Expertrådet i medicinska njursjukdomar. Stockholms läns läkemedelskommitté Kloka Listan 2012 Expertrådet i medicinska njursjukdomar Stockholms läns läkemedelskommitté 1 Expertrådet för medicinska njursjukdomar Kloka råd 2012 Beräkna och beakta njurfunktionen vid val och dosering

Läs mer

Kranskärlssjukdom. Fortbildningsmöte Läkemedelskommittén Halland Kungsbacka 2015-09-15

Kranskärlssjukdom. Fortbildningsmöte Läkemedelskommittén Halland Kungsbacka 2015-09-15 Kranskärlssjukdom Fortbildningsmöte Läkemedelskommittén Halland Kungsbacka 2015-09-15 Johan Pontén, överläkare Medicinkliniken, Hallands sjukhus Halmstad Kliniska riktlinjer - Socialstyrelsens nationella

Läs mer

HJÄRTSVIKT SEPTEMBER 2014. Gunilla Lindberg,usk Sofia Karlsson,ssk Ioanna-Maria Papageorgiou,spec.läkare

HJÄRTSVIKT SEPTEMBER 2014. Gunilla Lindberg,usk Sofia Karlsson,ssk Ioanna-Maria Papageorgiou,spec.läkare HJÄRTSVIKT SEPTEMBER 2014 Gunilla Lindberg,usk Sofia Karlsson,ssk Ioanna-Maria Papageorgiou,spec.läkare ÄMNEN Vad är hjärtsvikt-definition? Orsaker? Hjärtsviktsymptom Gradering (NYHA klassifikation) Utredning

Läs mer

Blodtryck och statiner

Blodtryck och statiner Blodtryck och statiner Peter Appelros Bitr. överläkare, docent Neurokliniken, USÖ 1 Sekundärprofylax efter stroke Antitrombotisk behandling Blodtrycksbehandling Statiner Rökstopp Förbättrad metabol kontroll

Läs mer

Kardiovaskulär primärprevention Vården kan förhindra ohälsa

Kardiovaskulär primärprevention Vården kan förhindra ohälsa Kardiovaskulär primärprevention Vården kan förhindra ohälsa Ronnie Willenheimer Docent i kardiologi, Lunds Universitet Medicinsk chef, Hjärtkärl-kliniken Potentiell intressekonflikt: Försörjning huvudsakligen

Läs mer

Förebyggande av aterosklerotisk hjärtkärlsjukdom

Förebyggande av aterosklerotisk hjärtkärlsjukdom Förebyggande av aterosklerotisk hjärtkärlsjukdom Behandlingsrekommendation Inledning Förekomsten av aterosklerotiska hjärt-kärlsjukdomar ökar med stigande ålder men är ingen oundviklig följd av åldrandet

Läs mer

KONSERVATIV BEHANDLING AV KAROTISSTENOS

KONSERVATIV BEHANDLING AV KAROTISSTENOS KONSERVATIV BEHANDLING AV KAROTISSTENOS Docent Mia von Euler Neurolog och klinisk farmakolog Karolinska Institutets Strokeforskningsnätverk vid Södersjukhuset M von Euler 21 mars 2014 1 Stroke - en folksjukdom

Läs mer

Hjärtsvikt hos den äldre patienten

Hjärtsvikt hos den äldre patienten Hjärtsvikt hos den äldre patienten Henrik Toss Ordförande i Läkemedelskommittén Uppsala län Överläkare vid internmedicin, Akademiska sjukhuset 2014-10-27 Disposition av föreläsning Bakgrund Diagnostik

Läs mer

Vårdriktlinjer vid kranskärlssjukdom Gäller för distriktsläkare i Primärvården Örebro läns landsting

Vårdriktlinjer vid kranskärlssjukdom Gäller för distriktsläkare i Primärvården Örebro läns landsting Vårdriktlinjer vid kranskärlssjukdom Gäller för distriktsläkare i Primärvården Örebro läns landsting Etiologi och epidemiologi 2 Riskfaktorer 2 Primärprevention 2 Sekundärprevention 3 Stabil icke invalidiserande

Läs mer

Expertrådet för hjärt-kärlsjukdomar. Stockholms läns läkemedelskommitté

Expertrådet för hjärt-kärlsjukdomar. Stockholms läns läkemedelskommitté Kloka Listan 2014 Expertrådet för hjärt-kärlsjukdomar Stockholms läns läkemedelskommitté Expertrådet för hjärt-kärlsjukdomar Paul Hjemdahl, ordf. Anette Allhammar Frieder Braunschweig Christine Fransson,

Läs mer

Hypertoni och hypertonibehandling. Personliga reflektioner

Hypertoni och hypertonibehandling. Personliga reflektioner Hypertoni och hypertonibehandling Personliga reflektioner Vilket genomslag kan riskfaktorerna ha? Steno2 Diabetes typ 2 Genomsnittsålder 55,1 år (+/-7,2) Microalbuminuri Uppföljningstid i genomsnitt 7,8

Läs mer

Expertrådet för hjärt-kärlsjukdomar

Expertrådet för hjärt-kärlsjukdomar Kloka Listan 2012 Expertrådet för hjärt-kärlsjukdomar För referenser till valda preparat se Kloka Listan på www.janusinfo.se. Ledamöter i expertrådet för Hjärt-kärlsjukdomar 2011: Paul lhjemdahl, ordf.

Läs mer

Stroke. Björn Cederin Strokeenheten Kärnsjukhuset i Skövde

Stroke. Björn Cederin Strokeenheten Kärnsjukhuset i Skövde Stroke Björn Cederin Strokeenheten Kärnsjukhuset i Skövde Epidemiologi Riksstrokedata 2001-2002 Ca 25 000 personer drabbas av slaganfall och 8000 av TIA per år Medelålder för de drabbade är 75 år, 80%

Läs mer

Frågeformulär om nyttan med förebyggande behandling

Frågeformulär om nyttan med förebyggande behandling Frågeformulär om nyttan med förebyggande behandling Bästa kollega - i din hand håller du en undersökning som rör behandling med blodfettsänkande läkemedel, så kallade statiner. Undersökningen riktar sig

Läs mer

Genomgången av läkemedel vid blodfettrubbningar

Genomgången av läkemedel vid blodfettrubbningar blodfettrubbningar Genomgången av läkemedel vid blodfettrubbningar En sammanfattning Författare: Medicinsk utredare Gunilla Eriksson Hälsoekonom Douglas Lundin Därför gör TLV läkemedelsgenomgångar Den

Läs mer

B.) BEHANDLING AV HYPERLIPIDEMI

B.) BEHANDLING AV HYPERLIPIDEMI B.) BEHANDLING AV HYPERLIPIDEMI (CN) Fråga: Vilka skall undersökas? Svar: Personer med: A.) Manifest kranskärlssjukdom eller annan atherosklerotisk kärlsjukdom, oavsett ålder och kön. B.) Övriga tillstånd

Läs mer

Skrivningsnummer:.. Rest delexamination 1, VT 2011 2011-03-18. Klinisk medicin. MEQ-fråga 1. Totalt 19 poäng. Anvisning:

Skrivningsnummer:.. Rest delexamination 1, VT 2011 2011-03-18. Klinisk medicin. MEQ-fråga 1. Totalt 19 poäng. Anvisning: Rest delexamination 1, VT 2011 2011-03-18 Klinisk medicin MEQ-fråga 1 Totalt 19 poäng Anvisning: All nödvändig information finns tillgänglig på varje sida När en sida är färdigbesvarad läggs den sidan

Läs mer

Värdet av statiner användningsmönster och följsamhet vid behandling

Värdet av statiner användningsmönster och följsamhet vid behandling Värdet av statiner användningsmönster och följsamhet vid behandling Rapport från SNS forskningsprogram Värdet av nya läkemedel Februari 2013 Ingegärd Anveden Berglind Helle Kieler Marie Linder Anders Sundström

Läs mer

Typ 2-diabetes behandling

Typ 2-diabetes behandling Typ 2-diabetes behandling Behandlingen av typ 2-diabetes är livslång och påverkas av hur patienten lever. Behandlingen går ut på att antingen öka produktionen av insulin, öka kroppens känslighet för insulin

Läs mer

Ischemisk hjärtsjukdom. Hjärtat i blickpunkten kardiologi i vardagen den 18 september 2014 Dagens Medicin. Epidemiologi

Ischemisk hjärtsjukdom. Hjärtat i blickpunkten kardiologi i vardagen den 18 september 2014 Dagens Medicin. Epidemiologi Ischemisk hjärtsjukdom Hjärtat i blickpunkten kardiologi i vardagen den 18 september 2014 Dagens Medicin Stefan Lind Biträdande överläkare Karolinska Universitetssjukhuset Epidemiologi Ca 3 400 000 människor

Läs mer

TIA transitorisk ischemisk attack Aspekter påp klinik, prognos och akut handläggning TIA Fokala neurologiska bortfallssymtom orsakade av cerebral ischemi som går g tillbaka helt inom 24 tim Majoriteten

Läs mer

Klokare läkemedelsbehandling av de mest sjuka äldre. Behandlingsrekommendationer för gruppen de mest sjuka äldre.

Klokare läkemedelsbehandling av de mest sjuka äldre. Behandlingsrekommendationer för gruppen de mest sjuka äldre. Klokare läkemedelsbehandling av de mest sjuka äldre. Behandlingsrekommendationer för gruppen de mest sjuka äldre. Presentation av ett regionalt samarbetesprojekt mellan läkemedelskommittéerna i Uppsala-Örebroregionen

Läs mer

Diabetes mellitus. (Typ1) Typ2 (LADA) (Blandformer)

Diabetes mellitus. (Typ1) Typ2 (LADA) (Blandformer) Diabetes mellitus (Typ1) Typ2 (LADA) (Blandformer) Diagnos Fp-glukos > 7,1 mmol/ P-glukos> 11 Ofta kombinerat med högt blodtryck, övervikt/fetma, höga blodfetter Ökad risk att få hjärtkärlssjukdom ex.

Läs mer

Dokumenttyp Ansvarig verksamhet Version Antal sidor Division allmänmedicin, hjärt- och akutmedicinsektionen

Dokumenttyp Ansvarig verksamhet Version Antal sidor Division allmänmedicin, hjärt- och akutmedicinsektionen Dokumenttyp Ansvarig verksamhet Version Antal sidor Vårdrutin Division allmänmedicin, hjärt- och akutmedicinsektionen 3 5 Dokumentägare Fastställare Giltig fr.o.m. Giltig t.o.m. Jörgen Lindström, Magnus

Läs mer

Fakta om blodsocker. Långtidssocker HbA1c

Fakta om blodsocker. Långtidssocker HbA1c Fakta om blodsocker Långtidssocker HbA1c Risken för komplikationer ökar starkt om blodsockret ligger för högt under en längre tid. Det viktigaste måttet på detta är HbA1c ett prov som visar hur blodsockret

Läs mer

Karotisstenoser 30/1-13

Karotisstenoser 30/1-13 Karotisstenoser 30/1-13 Johan Sanner NR-kliniken CSK När skall vi utreda? Vilka skall vi behandla? Handläggning i praktiken Riksstrokedata 2011 Medelålder 76 år (K-d: 76 år, A: 78, T: 78) Män 73 år Kvinnor

Läs mer

Regionala riktlinjer för hypertoni under graviditet i basmödrahälsovård

Regionala riktlinjer för hypertoni under graviditet i basmödrahälsovård Regionala riktlinjer för hypertoni under graviditet i basmödrahälsovård Riktlinjer för utförare av hälso- och sjukvård i. Regionala riktlinjer har tagits fram i nära samverkan med berörda sakkunniggrupper.

Läs mer

Att förebygga aterosklerotisk hjärt-kärlsjukdom med läkemedel. behandlingsrekommendation. redskap i patientmötet

Att förebygga aterosklerotisk hjärt-kärlsjukdom med läkemedel. behandlingsrekommendation. redskap i patientmötet Att förebygga aterosklerotisk hjärt-kärlsjukdom med läkemedel behandlingsrekommendation behandlingsrekommendation Kardiovaskulär risk i Sverige Sedan Läkemedelsverkets behandlingsrekommendationer om förebyggande

Läs mer

Typ 2-diabetes. Läkemedelskommitténs. terapirekommendation. för Landstinget i Värmland

Typ 2-diabetes. Läkemedelskommitténs. terapirekommendation. för Landstinget i Värmland Typ 2-diabetes Läkemedelskommitténs terapirekommendation för Landstinget i Värmland Fastställd: 19 februari 2015 Gäller: t.o.m. 29 februari 2016 Dokumenttyp Ansvarig verksamhet Revision Antal sidor Terapirekommendation

Läs mer

Diane huvudversion av patientkort och checklista för förskrivare 17/12/2014. Patientinformationskort:

Diane huvudversion av patientkort och checklista för förskrivare 17/12/2014. Patientinformationskort: Patientinformationskort: Detta läkemedel är föremål för utökad övervakning. Detta kommer att göra det möjligt att snabbt identifiera ny säkerhetsinformation. Du kan hjälpa till genom att rapportera de

Läs mer

Att förebygga aterosklerotisk hjärt-kärlsjukdom med läkemedel behandlingsrekommendation

Att förebygga aterosklerotisk hjärt-kärlsjukdom med läkemedel behandlingsrekommendation Att förebygga aterosklerotisk hjärt-kärlsjukdom med läkemedel behandlingsrekommendation Kardiovaskulär risk i Sverige Sedan Läkemedelsverkets behandlingsrekommendationer om förebyggande av aterosklerotisk

Läs mer

Nationella riktlinjer för diabetesvården 2010 Centrala rekommendationer

Nationella riktlinjer för diabetesvården 2010 Centrala rekommendationer Nationella riktlinjer för diabetesvården 2010 Centrala rekommendationer Screening, prevention och levnadsvanor Screening för diabetes vid ökad risk för typ 2-diabetes genomföra opportunistisk screening

Läs mer

Blodfettsänkande läkemedel vid diabetes - följs riktlinjerna på vårdcentralen Mösseberg?

Blodfettsänkande läkemedel vid diabetes - följs riktlinjerna på vårdcentralen Mösseberg? Blodfettsänkande läkemedel vid diabetes - följs riktlinjerna på vårdcentralen Mösseberg? FoU-centrum Primärvård och Tandvård i Skaraborg Författare: Ahmed Ismat Mustafa, ST-läkare Vårdcentralen Mösseberg

Läs mer

Fysisk aktivitet. FaR i praktiken. Fysisk aktivitet. Fysisk aktivitet. Vad menas med fysisk aktivitet? Vad menas med fysisk aktivitet? Motion.

Fysisk aktivitet. FaR i praktiken. Fysisk aktivitet. Fysisk aktivitet. Vad menas med fysisk aktivitet? Vad menas med fysisk aktivitet? Motion. FaR i praktiken Fysisk aktivitet Vad menas med fysisk aktivitet? Hans Lingfors Distriktsläkare, MD, PhD Habo vårdcentral Primärvårdens FoU-enhet, Jönköping Alla rörelser som leder till ökad energiförbrukning

Läs mer

Svensk Dialysdatabas. Blodtryck och blodtrycksbehandling HD. Klinikdata hösten 2005 Översikt åren 2002 2005

Svensk Dialysdatabas. Blodtryck och blodtrycksbehandling HD. Klinikdata hösten 2005 Översikt åren 2002 2005 Svensk Dialysdatabas Blodtryck och blodtrycksbehandling HD Klinikdata hösten 5 Översikt åren 2 5 Innehållsförteckning Läsanvisningar och kommentarer...3 Figur 1. Systoliskt BT (mm Hg) före dialys...4 Figur

Läs mer

Högt blodtryck. Vad händer i kroppen?

Högt blodtryck. Vad händer i kroppen? Vad händer i kroppen? Ett tillstånd som kan bli sjukdom kallas också för hypertoni. Den som har ett alltför högt blodtryck har en ökad risk att drabbas av stroke (slaganfall), hjärtinfarkt eller hjärtförstoring

Läs mer

Primärvårdens kvalitetsregister Västra Götaland QregPV. Årsrapport 2013. Regionalt kvalitetsregister för kroniska sjukdomar i primärvården

Primärvårdens kvalitetsregister Västra Götaland QregPV. Årsrapport 2013. Regionalt kvalitetsregister för kroniska sjukdomar i primärvården Primärvårdens kvalitetsregister Västra Götaland QregPV Årsrapport 213 Regionalt kvalitetsregister för kroniska sjukdomar i primärvården Årsrapport 213 Primärvårdens kvalitetsregister Västra Götaland -

Läs mer

Flerårigt projekt för att förbättra äldres läkemedelsbehandling Apoteket AB, PRO, SPF www.kollpalakemedel.se

Flerårigt projekt för att förbättra äldres läkemedelsbehandling Apoteket AB, PRO, SPF www.kollpalakemedel.se Flerårigt projekt för att förbättra äldres läkemedelsbehandling Apoteket AB, PRO, SPF www.kollpalakemedel.se Koll på läkemedel inte längre projekt utan permanent verksamhet Fakta om äldre och läkemedel

Läs mer

Strokesjukvård. Vetenskapligt underlag för Nationella riktlinjer 2009

Strokesjukvård. Vetenskapligt underlag för Nationella riktlinjer 2009 Strokesjukvård Vetenskapligt underlag för Nationella riktlinjer 2009 Förord Detta vetenskapliga underlag utgör kunskapsunderlag för de rekommendationer som Socialstyrelsen ger i Nationella riktlinjer

Läs mer

Remeron. 13.11.2014, Version 3.0 OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN

Remeron. 13.11.2014, Version 3.0 OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN Remeron 13.11.2014, Version 3.0 OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN VI.2 Delområden av en offentlig sammanfattning VI.2.1 Information om sjukdomsförekomst Depression är en sjukdom som präglas

Läs mer

Strokesjukvård. Vetenskapligt underlag för Nationella riktlinjer 2009

Strokesjukvård. Vetenskapligt underlag för Nationella riktlinjer 2009 Strokesjukvård Vetenskapligt underlag för Nationella riktlinjer 2009 Förord Detta vetenskapliga underlag utgör kunskapsunderlag för de rekommendationer som Socialstyrelsen ger i Nationella riktlinjer

Läs mer

Vad händer vid kärlkramp och hjärtinfarkt?

Vad händer vid kärlkramp och hjärtinfarkt? Vad händer vid kärlkramp och hjärtinfarkt? Hjärtat är en pump (stor som en knuten hand) som försörjer kroppens organ med syrerikt blod. Själva hjärtmuskulaturen behöver också syrerikt blod för sitt ständiga

Läs mer

genomgången av läkemedel vid blodfettrubbningar

genomgången av läkemedel vid blodfettrubbningar blodfettrubbning ar genomgången av läkemedel vid blodfettrubbningar Författare: Medicinsk utredare Gunilla Eriksson Hälsoekonom Douglas Lundin blodfettrubbningar Genomgången av läkemedel vid blodfettrubbningar

Läs mer

Fakta om diabetes och typ 2-diabetes

Fakta om diabetes och typ 2-diabetes Fakta om diabetes och typ 2-diabetes Diabetes är en vanlig, kronisk ämnesomsättningssjukdom som leder till förhöjda sockerhalter i blodet. Diabetes är en folksjukdom, cirka 40 000 i Sveriges befolkning

Läs mer

OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN

OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN VI.2 VI.2.1 Delområden av en offentlig sammanfattning Information om sjukdomsförekomst Ej relevant. Det här är en generisk ansökan. Vår produktresumé följer

Läs mer

EN LITEN SKRIFT OM HJÄRTKÄRLSJUKDOM OCH EREKTIONSSVIKT

EN LITEN SKRIFT OM HJÄRTKÄRLSJUKDOM OCH EREKTIONSSVIKT 1 EN LITEN SKRIFT OM HJÄRTKÄRLSJUKDOM OCH EREKTIONSSVIKT 2 3 Vad beror erektionssvikt på Erektionssvikt är något som över 500 000 svenska män lider av. Det finns både fysiska och psykiska orsaker till

Läs mer

Inaktivitet och stillasittande är några av de riskfaktorer som påverkar människans hälsa negativt. Med rätt stöd och verktyg tex.

Inaktivitet och stillasittande är några av de riskfaktorer som påverkar människans hälsa negativt. Med rätt stöd och verktyg tex. Inaktivitet och stillasittande är några av de riskfaktorer som påverkar människans hälsa negativt. Med rätt stöd och verktyg tex. FaR, kan vi som hälso- och sjukvårdspersonal ge många människor bättre

Läs mer

Akut kranskärlssjukdom

Akut kranskärlssjukdom Akut kranskärlssjukdom - primärt omhändertagande Jonas Oldgren Överläkare, universitetslektor Kardiologklin och Inst f med vet Akademiska sjukhuset Uppsala Akut kranskärlssjukdom Instabil angina Icke-ST-höjningsinfarkt

Läs mer

Dyslipidemi. Läkemedelskommitténs. terapirekommendation. för Landstinget i Värmland

Dyslipidemi. Läkemedelskommitténs. terapirekommendation. för Landstinget i Värmland Dyslipidemi Läkemedelskommitténs terapirekommendation för Landstinget i Värmland Fastställd: 1 januari 2014 Gäller: t.o.m. 31 december 2015 Dokumenttyp Ansvarig verksamhet Version Antal sidor Terapirekommendation

Läs mer

Dokument ID: Fastställandedatum: 2015-01-01. Revisionsnr: Giltigt t.o.m.: 2016-12-31

Dokument ID: Fastställandedatum: 2015-01-01. Revisionsnr: Giltigt t.o.m.: 2016-12-31 Beskrivning Diarienr: Ej tillämpligt 1(6) Diabetes Diabetesprevalensen ökar både beträffande typ 1 och typ 2. Det är viktigt att behandlingen fokuserar på den totala riskprofilen, innefattande livsstilsförändringar

Läs mer

MIGRÄN. Medicinska riktlinjer. remissversion. Terapigrupp Neurologi Mats Cederlund Mats Elm Per-Erik Lygner

MIGRÄN. Medicinska riktlinjer. remissversion. Terapigrupp Neurologi Mats Cederlund Mats Elm Per-Erik Lygner MIGRÄN Medicinska riktlinjer remissversion Mats Cederlund Mats Elm Per-Erik Lygner Bakgrund Mer än en av tio personer har migrän Många som söker vård har haft upprepade migränanfall med otillräcklig nytta

Läs mer

Kosttillskott fo r att minska riskfaktorer

Kosttillskott fo r att minska riskfaktorer KAPITEL 3 Kosttillskott fo r att minska riskfaktorer Artiklar i Läkartidningen 201209 och 20120912 diskuterar livsstil och hjärtkärlsjukdomar. Denna genomgång kan fungera som bas för att belysa betydelsen

Läs mer

KLOKA LISTAN 2015. Expertrådet för endokrinologiska och metabola sjukdomar. Stockholms läns läkemedelskommitté

KLOKA LISTAN 2015. Expertrådet för endokrinologiska och metabola sjukdomar. Stockholms läns läkemedelskommitté KLOKA LISTAN 2015 Expertrådet för endokrinologiska och metabola sjukdomar Stockholms läns läkemedelskommitté Diabetes mellitus Multifaktoriell behandling Hjärt-kärlsjukdom är vanligt vid diabetes. Förutom

Läs mer

Hypertoni. Vårdprogram för Landstinget Sörmland

Hypertoni. Vårdprogram för Landstinget Sörmland Hypertoni 2006 Vårdprogram för Landstinget Sörmland 1 Innehållsförteckning Förord... 2 Inledning... 3 Klassifikation av hypertoni... 4 Riktlinjer för blodtrycksmätning... 5 Ambulatorisk 24-timmars blodtrycksmätning...

Läs mer

Hjärt-kärlprevention vid diabetes typ 2 räcker det att sänka blodsockret?

Hjärt-kärlprevention vid diabetes typ 2 räcker det att sänka blodsockret? Hjärt-kärlprevention vid diabetes typ 2 räcker det att sänka blodsockret? 2014-11-12 Mats Palmér Endokrinologiska kliniken KS-Huddinge 1 Komplikationer vid typ 2-diabetes Risk för Hjärt-kärlsjukdom Cerebrovaskulär

Läs mer

Metoder för att stödja beteendeförändringar Vad säger Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder?

Metoder för att stödja beteendeförändringar Vad säger Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder? Metoder för att stödja beteendeförändringar Vad säger Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder? Rubrik Iréne Nilsson Carlsson 2014-03-13 De nationella riktlinjerna 2014-03-13 2 Inriktning

Läs mer

Behandlingsriktlinjer hypertoni 2011

Behandlingsriktlinjer hypertoni 2011 Behandlingsriktlinjer hypertoni 2011 Innehållsförteckning Förord...4 Inledning...5 Behandlingsmål...5 Riktlinjer för blodtrycksmätning...6 Basal utredning vid hypertoni...9 Orsaker till sekundär hypertoni...10

Läs mer

Diabetes typ 2. Läkemedelskommitténs. terapirekommendation. för Landstinget i Värmland

Diabetes typ 2. Läkemedelskommitténs. terapirekommendation. för Landstinget i Värmland Diabetes typ 2 Läkemedelskommitténs terapirekommendation för Landstinget i Värmland Fastställd: 1 januari 2014 Gäller: t.o.m. 31 december 2014 Dokumenttyp Ansvarig verksamhet Revision Antal sidor Terapirekommendation

Läs mer

Hur underlättar vi effektiv behandling med levnadsvanor och begränsar onödigt läkemedelsbruk?

Hur underlättar vi effektiv behandling med levnadsvanor och begränsar onödigt läkemedelsbruk? Hur underlättar vi effektiv behandling med levnadsvanor och begränsar onödigt läkemedelsbruk? -Hans Lingfors, med dr, distriktsläkare Habo vårdcentral och Primärvårdens FoU-enhet Jönköping Läkemedel Bota

Läs mer

Vårdprogram Stroke Primärprevention, fördjupad faktakunskap

Vårdprogram Stroke Primärprevention, fördjupad faktakunskap Upprättare: Strokeprojektet, delprojektgrupp primärprevention Granskare: Mikael Wall Fastställare: Divisionschef Berit Fredricsson Revisionsnr Diarienr. 1 (33) Fastställandedatum Giltigt t.o.m. Tills vidare

Läs mer

Farmakologi Vilka läkemedelsgrupper är aktuella? Vanligaste/viktigaste biverkningar

Farmakologi Vilka läkemedelsgrupper är aktuella? Vanligaste/viktigaste biverkningar Per Ladenvall Apotekarprogrammet 13-11-28 Sjukdomslära Riskfaktorer Koppling sjukdomsprocess - läkemedelsbehandling Farmakologi Vilka läkemedelsgrupper är aktuella? Vanligaste/viktigaste biverkningar Riskfaktorer

Läs mer

Läkemedel nytta och risker hos äldre

Läkemedel nytta och risker hos äldre Läkemedel nytta och risker hos äldre Arne Melander Professor emeritus Klinisk Farmakologi och Läkemedelsepidemiologi, Lunds universitet Läkemedelssakkunnig SPF (F d Överläkare Klinisk farmakologi, Malmö

Läs mer

Hälsoekonomiska aspekter på förmaksflimmer

Hälsoekonomiska aspekter på förmaksflimmer Hälsoekonomiska aspekter på förmaksflimmer Thomas Davidson CMT - Centrum för utvärdering av medicinsk teknologi Linköpings Universitet VGR 3 december 2013 Agenda Kostnaden för förmaksflimmer Kostnadseffektiviteten

Läs mer

Delområden av en offentlig sammanfattning. Rosuvastatin Stada 10 mg filmdragerade tabletter. VI.2.1 Information om sjukdomsförekomst

Delområden av en offentlig sammanfattning. Rosuvastatin Stada 10 mg filmdragerade tabletter. VI.2.1 Information om sjukdomsförekomst Rosuvastatin Stada 5 mg filmdragerade tabletter Rosuvastatin Stada 10 mg filmdragerade tabletter Rosuvastatin Stada 20 mg filmdragerade tabletter Rosuvastatin Stada 40 mg filmdragerade tabletter 25.8.2014,

Läs mer

Blodkärlsundersökning Arteriografi

Blodkärlsundersökning Arteriografi Blodkärlsundersökning Arteriografi Patientinformation Undersökningen visar förekomst och grad av åderförkalkning (atheroskleros och annan artärstelhet) i just Dina blodkärl. Atheroskleros anses orsaka

Läs mer

Ta hand om din hjärna

Ta hand om din hjärna Ta hand om din hjärna www.aivoliitto.fi Vad kan du göra för att minska risken att drabbas? En stroke uppstår sällan utan någon tydlig riskfaktor. Ju fler riskfaktorer du har samtidigt, desto större är

Läs mer

Fakta om stroke. Pressmaterial

Fakta om stroke. Pressmaterial Pressmaterial Fakta om stroke Stroke (hjärnblödning, slaganfall) är den främsta orsaken till svåra funktionshinder hos vuxna och den tredje största dödsorsaken efter hjärtsjukdom och cancer. Omkring 30

Läs mer

Tyreoidearubbningar under graviditet och puerperium, gällande rutin

Tyreoidearubbningar under graviditet och puerperium, gällande rutin Tyreoidearubbningar under graviditet och puerperium, gällande rutin Berörda enheter Samtliga mvc, smvc och förlossnings-/bb-avdelningar i Norrbotten. Syfte Enhetlig handläggning av tyreoidearubbningar

Läs mer

Producentobunden information för sjuksköterskor hösten 2012. Katarina Möller, informationssköterska Magnus Bengtsson, informationsapotekare

Producentobunden information för sjuksköterskor hösten 2012. Katarina Möller, informationssköterska Magnus Bengtsson, informationsapotekare Producentobunden information för sjuksköterskor hösten 2012 Katarina Möller, informationssköterska Magnus Bengtsson, informationsapotekare Sammanställning enkät 2011 Vad gör med svaren vi fått? Önskemål

Läs mer

Behandling av Alkoholberoende i Primärvård. Lars-Olof Tobiasson Vårdcentralen Sjöbo

Behandling av Alkoholberoende i Primärvård. Lars-Olof Tobiasson Vårdcentralen Sjöbo Behandling av Alkoholberoende i Primärvård Lars-Olof Tobiasson Vårdcentralen Sjöbo Sjöbo Vårdcentral Nämndemansgården Kriminalvårdsanstalten Ystad Why don t You drink yourself happy as a normal person?

Läs mer

Kloka Listan 2013. Expertrådet för neurologiska sjukdomar Stockholms läns läkemedelskommitté

Kloka Listan 2013. Expertrådet för neurologiska sjukdomar Stockholms läns läkemedelskommitté Kloka Listan 2013 Expertrådet för neurologiska sjukdomar Stockholms läns läkemedelskommitté Stroke Ett välreglerat blodtryck och god metabol kontroll, att vara fysisk aktiv, undvika överkonsumtion av alkohol

Läs mer

Sammanfattning av riskhanteringsplanen (RMP) för Jardiance (empagliflozin)

Sammanfattning av riskhanteringsplanen (RMP) för Jardiance (empagliflozin) EMA/188850/2014 Sammanfattning av riskhanteringsplanen (RMP) för Jardiance (empagliflozin) Denna sammanfattning av riskhanteringsplanen (RMP) för Jardiance beskriver åtgärder som ska tas för att försäkra

Läs mer

Promenaden basbehandling vid diabetes

Promenaden basbehandling vid diabetes Sydvästra Läkemedelskommittén Utbildning i medveten läkemedelsanvändning & Nyanserad läkemedelsinformation Nummer 1 April 2004 FiF Farmaka i Fokus Behandlingsrekommendationer vid hypertoni Pollensäsongen

Läs mer

Hörnsten i klinisk fysiologi och kardiologisk diagnostik. Fysiologkliniker Kardiologkliniker Utförs på mindre enheter inom medicinkliniken

Hörnsten i klinisk fysiologi och kardiologisk diagnostik. Fysiologkliniker Kardiologkliniker Utförs på mindre enheter inom medicinkliniken Arbetsprov Hörnsten i klinisk fysiologi och kardiologisk diagnostik Fysiologkliniker Kardiologkliniker Utförs på mindre enheter inom medicinkliniken Varför? Bröstsmärta är mycket svårt att värdera Täta

Läs mer

Diabetes Hur kan vi förebygga typ 2 diabetes?

Diabetes Hur kan vi förebygga typ 2 diabetes? Diabetes Hur kan vi förebygga typ 2 diabetes? Föreläsning vid öppet hus på KI den 30 augusti 2014 Kerstin Brismar Professor, överläkare Karolinska Universitetssjukhuset-Sophiahemmet Inst för Medicin och

Läs mer

Högt blodtryck. Ordination motion. Vägen till bättre hälsa

Högt blodtryck. Ordination motion. Vägen till bättre hälsa Högt blodtryck Ordination motion Vägen till bättre hälsa Till dig som har högt blodtryck Högt blodtryck är i dag den största riskfaktorn för sjukdomar i hjärta och blodkärl, till exempel stroke och hjärtinfarkt.

Läs mer

Hjärtsvikt hos äldre. Disposition av föreläsning. Diagnostik. Behandling. Diastolisk dysfunktion optimal behandling? Bakgrund

Hjärtsvikt hos äldre. Disposition av föreläsning. Diagnostik. Behandling. Diastolisk dysfunktion optimal behandling? Bakgrund Hjärtsvikt hos äldre Internmedicin Akademiska sjukhuset Uppsala Henrik Toss 2014-01-21 Disposition av föreläsning Diagnostik Behandling vad är nytt? praktiska råd Diastolisk dysfunktion optimal behandling?

Läs mer

Stroke. Plötsligt påkommande fokal störning av hjärnans funktion Symptom som varar >24h/leder till döden Vaskulär orsak mest sannolik

Stroke. Plötsligt påkommande fokal störning av hjärnans funktion Symptom som varar >24h/leder till döden Vaskulär orsak mest sannolik Stroke Docent Mia von Euler Neurolog och Klinisk farmakolog Ordförande expertrådet för neurologiska sjukdomar Karolinska Institutets strokeforskningsnätverk vid Södersjukhuset Stroke Plötsligt påkommande

Läs mer

Frågor och svar om Pradaxa & RE LY

Frågor och svar om Pradaxa & RE LY Pressmaterial Frågor och svar om Pradaxa & RE LY Vad är blodförtunnande läkemedel? Blodförtunnande läkemedel är preparat som ges för att förebygga blodpropp, i synnerhet vid höft och knäledsoperationer,

Läs mer

Läkarguide för bedömning och övervakning av kardiovaskulär risk vid förskrivning av Strattera

Läkarguide för bedömning och övervakning av kardiovaskulär risk vid förskrivning av Strattera Läkarguide för bedömning och övervakning av kardiovaskulär risk vid förskrivning av Strattera Strattera är indicerat för behandling av ADHD (Attention-Deficit/Hyperactivity Disorder) hos barn (från 6 års

Läs mer

Blodkärlsundersökning Arteriografi

Blodkärlsundersökning Arteriografi Blodkärlsundersökning Arteriografi Omfattande hjärt-kärlriskanalys på endast 3 minuter Genombrott inom tidig diagnostik av atheroskleros Arteriografundersökningen (liknar en vanlig blodtrycksmätning) undersöker

Läs mer

2008-10-13 Skrivtid: 10.00-12.00 Nummer:...

2008-10-13 Skrivtid: 10.00-12.00 Nummer:... Skrivning 1, HT 2008 2008-10-13 Skrivtid: 10.00-12.00 Nummer:... Lycka till! 1. Du arbetar som underläkare på ett mindre landsortssjukhus när en 20 årig tidigare frisk man inkommer med ambulans tillsammans

Läs mer

Öppna Jämförelser Hjärtsjukvård 2009

Öppna Jämförelser Hjärtsjukvård 2009 Öppna Jämförelser Hjärtsjukvård Sammanfattande kommentarer Undvikbar slutenvård vid hjärtsjukdom (A2, C1, D1). Denna indikator speglar det organisatoriska omhändertagandet av denna patientgrupp (hjärtsvikt

Läs mer

Stroke. Trombocythämning och antikoagulantia efter stroke. - en folksjukdom! Per Wester, Umeå Strokecenter

Stroke. Trombocythämning och antikoagulantia efter stroke. - en folksjukdom! Per Wester, Umeå Strokecenter 1 Trombocythämning och antikoagulantia efter stroke Per Wester, Umeå Strokecenter STROKE - vilka läkemedel kan förhindra återinsjuknande och hur effektiva är de? Läkemedelskommittén Örebro Läns Landsting

Läs mer

Blodtrycket varierar över dygnet, så att mottagningsblodtrycket är mätt på dagtid, Patientens natt-tryck har också visat sig ha betydelse för deras

Blodtrycket varierar över dygnet, så att mottagningsblodtrycket är mätt på dagtid, Patientens natt-tryck har också visat sig ha betydelse för deras Hypertoni, HT Hej och välkomna! Vi ska prata om hur man mäter blodtryck, om hur vanligt det är med HT, om hur farligt det är med HT, och hur man bör utreda en hypertoniker, och även hur de ska behandlas.

Läs mer

Specialiserade överviktsmottagningar

Specialiserade överviktsmottagningar Underlag Specialiserade överviktsmottagningar Bakgrund Fetma utgör ett stort hot för folkhälsan. Med fetma följer en ökad risk för psykisk ohälsa, ökad sjuklighet och för tidig död. Övervikt/fetma brukar

Läs mer

Innehållsförteckning:

Innehållsförteckning: Hypertoni 2009 Innehållsförteckning: Inledning. Arbetsgruppens sammansätting 3 Förkortningar och begrepp 4 Organisatoriskt vårdprogram för hypertoni 5 Definition och klassificering av hypertoni hos vuxna

Läs mer

Vid underökningen noterar du blodtryck 135/85, puls 100. Hjärta, lungor, buk ua.

Vid underökningen noterar du blodtryck 135/85, puls 100. Hjärta, lungor, buk ua. MEQ 5 (7 poäng) Anders är 3 år och taxichaufför. Han har tidigare varit frisk och tar inga läkemedel. Har spelat amerikansk fotboll och styrketränat av och till i ungdomen, är fortfarande muskulös men

Läs mer

Hjärt- och kärlsjukdomar

Hjärt- och kärlsjukdomar Hjärt- och kärlsjukdomar hjärt- och kärlsjukdomar l Arytmi Förmaksflimmer metoprolol depottabl. 1) Metoprolol* ) verapamil 1) Isoptin/Verapamil* ) 75+ warfarin Waran/Warfarin Orion l Hypertoni tiazid hydroklortiazid

Läs mer