UPPFÖLJNING AV APOTEKARE GÖTEBORGS UNIVERSITET 2012 UTEXAMINERADE FRÅN VÅREN 2013

Transkript

1 UPPFÖLJNING AV APOTEKARE UTEXAMINERADE FRÅN GÖTEBORGS UNIVERSITET 2012 VÅREN 2013 TOBIAS DAMGAARD OCH MARIA ANTONSSON STUDENTSTUDIEVÄGLEDARE FÖR APOTEKARPROGRAMMET PÅ UPPDRAG AV UTBILDNINGSKOMMITTÉN FÖR FARMACI

2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. INLEDNING Introduktion Syfte Inklusionskriterier Metod Bortfall SYSSELSÄTTNING OCH ARBETSUPPGIFTER Översikt Arbetsområde Roll på arbetsplatsen Om man arbetat hela tiden efter avslutad utbildning ÅSIKTER OM SYSSELSÄTTNINGEN Trivsel med sysselsättningen Det roligaste med sysselsättningen Det tråkigaste med sysselsättningen Om anställningen motsvarar kompetens ARBETSVILLKOR Anställningsform Lön VÄGEN TILL ANSTÄLLNING Hur första anställningen hittades Hur lätt det var att hitta tjänster att söka Anställningsintervjun När den första anställningen bekräftades Vägen till arbete i utlandet Doktorandtjänst APOTEKARPROGRAMMET VID GÖTEBORGS UNIVERSITET Hur väl utbildningen förberett inför arbetslivet Åsikter om apotekarprogrammet Vilka kunskaper från utbildningen man har haft nytta av respektive saknat i sitt arbetsliv Om samma utbildningsval hade gjorts idag ÅSIKTER OM PRAKTIKEN Var praktiken utfördes Kompetens som nyutexaminerad Om fortfarande anställd på praktikplats Om man är nöjd med praktiken FRAMTIDSAMBITIONER Bransch att arbeta inom Vägen dit Hur utbildningen förberett JÄMFÖRELSER MED TIDIGARE ÅRS UPPFÖLJNINGAR Sysselsättning När den första anställningen bekräftades Heltid/deltid Lön Trivsel Om samma utbildningsval hade gjorts idag? DISKUSSION BILAGOR

3 1. INLEDNING 1.1 INTRODUKTION På uppdrag av programkommittén för farmaci vid Göteborgs universitet (GU) utför studentstudievägledarna 1 för apotekarprogrammet en uppföljning av de apotekare som utexaminerats från universitet år SYFTE Arbetsmarknaden för apotekare är i ständig förändring, vilket medför såväl möjligheten till arbete som olika typer av yrkesroller. För presumtiva apotekarstudenter, blivande apotekare och för den personal som arbetar med studenter på programmet är det viktigt att få uppdaterad information om arbetslivet och de möjligheter som finns för en apotekare. Det är även intressant att kontinuerligt kunna följa utvecklingen på arbetsmarknaden och ta reda på utexaminerade apotekares åsikter om programmet för att kunna hålla en hög kvalitet på utbildningen. Därför görs nu, för åttonde året i rad, en uppföljning av apotekare utexaminerade från GU. 1.3 INKLUSIONSKRITERIER För att medverka i studien krävdes att man varit registrerad på kursen Tillämpad apoteksfarmaci med författningar vid GU under vårterminen 2012 och ansökt om apotekarexamen från GU under juli eller augusti månad samma år. Det var 77 personer som uppfyllde dessa kriterier. 1.4 METOD En e-post skickades ut den 14:e mars till de 77 apotekarna som uppfyllde inklusionskriterierna med information om undersökningen (bilaga 1) för att erhålla uppdaterade e-postadresser. Den nionde april skickades frågeformuläret ut i form av en web-enkät (bilaga 2) till de som svarat samt till de som hörde av sig under tidens gång. Resterande personer fick enkäten utskickad på sin registrerade 2 gusadress. Påminnelser skickades ut med jämna mellanrum både via e-post, sms samt brev. Enkäten avslutades den 30:e april, då enkäten besvarats av två tredjedelar. Till dem som valde att delta utlovades en biobiljett som tack för hjälpen för de som önskade. Alla deltagare tilldelades ett kodnummer som användes under hela arbetets gång för att göra analysen så objektiv som möjligt. Arbetet av analysering delades upp mellan studentstudievägledarna. Av enhetlighetsskäl gjordes den slutgiltiga analysen och sammanställningen av uppföljningen gemensamt. Den 21:e maj skickades biobiljetterna till dem som valt att delta. 1.5 BORTFALL Av de 77 som uppfyllde inklusionskriterierna valde 47 att delta i undersökningen, vilket motsvarar en svarsfrekvens på 61 %. 1 Studenter på apotekarprogrammets senare del som är anställda ett par timmar i veckan på Sahlgrenska Akademins utbildningsavdelning. 2 E-postadress från Göteborgs Universitet under studieperioden. Blir ofta inaktuell efter avslutad utbildning. 3

4 2. SYSSELSÄTTNING OCH ARBETSUPPGIFTER 2.1 ÖVERSIKT Deltagarna fick uppge sin nuvarande sysselsättning samt vem som var deras nuvarande arbetsgivare. Fördelningen av deltagarna visas i Figur 1. Av 47 personer svarade 34 att de arbetade på ett apotek i Sverige, varav tre arbetade som chefer. Fyra personer uppgav att de arbetade på apotek utomlands, alla i Norge hos Apotek Apoteksanställd Sverige Apoteksanställd utomlands Doktorandtjänst Övrigt Fem personer doktorerade. Två personer var vid Göteborgs Universitet och en vid Karolinska Institutet. Två doktorander studerade i Tyskland, vid Berlin Freie Universität. Utöver det arbetade en person med ex tempore-tillverkning av läkemedel, en som klinisk farmaceut, en inom dosapoteket och en var föräldraledig utan nuvarande anställning. Dessa fyra kommer i denna uppföljning att kategoriseras som Övrigt av sekretesskäl. Tabell 1 visar antalet anställda hos varje arbetsgivare. Figur 1: Nuvarande sysselsättning. (n=39) Tabell 1: Hos vilken arbetsgivare deltagarna är sysselsatta. (n=47) Arbetsgivare Antal Apotek Hjärtat 12 Kronans Droghandel 8 DocMorris 6 Apotek 1 4 Apoteket AB 3 Cura apoteket 4 Berlin Freie Universität 2 Göteborgs Universitet 2 APL 1 Karolinska Institutet 1 Medstop 1 Apoteket AB, Dosapoteket 1 Region Halland 1 Övrigt* 1 *Föräldraledig 2.2 ARBETSOMRÅDE Deltagarna fick beskriva med egna ord vad de hade för arbetsområden. Svaren sammanställdes och kategoriserade i Tabell 2. Apoteksanställda i Sverige ägnade mest tid åt receptexpediering och vanligt farmaciarbete. Många hade redan fått ett ansvarsområde efter nio månader, vilka har kategoriserats som övrigt i tabellen. Det vanligaste ansvarsområdet var kvaliteten. Exempel på andra ansvarsområden är marknadsföringsansvarig, reklamationsansvarig och egenvårdsansvarig. En person arbetade med utbildning av personal. Av de fyra apoteksanställda som arbetade i Norge var två stycken ansvariga för särskilda fokusgrupper, två nämnde orderhantering och två skrev att de var tillsynsansvariga för apotekstekniker. Även här var det en som engagerade sig åt utbildning. Till skillnad från svenska 4

5 apoteksanställda, hade ingen av de apoteksanställda i Norge skrivit receptexpediering och endast en av fyra hade nämnt vanligt farmaciarbete. De fem doktorander som deltog i uppföljningen svarade alla att de hade forskning som sitt arbetsområde. Tabell 2: Arbetsområde kategoriserat med avseende på sysselsättning. Då det gick att ange mer än ett arbetsområde överstiger antalet svar antalet deltagare. (n=46) Ansvarsområde Apotekaranställda Sverige Receptexpediering 18 Apotekaranställda Norge Doktorander Vanligt farmaciarbete Kvalitetsansvarig 8 Ansvar för särskilda fokusgrupper 2 2 Forskning 5 Utbildning Lageransvarig 3 Verksamhetsansvarig 2 Licenshantering 2 Orderhantering 2 Tillsynsansvarig över apotekstekniker 2 Övrigt* 11 2 Övrigt *Kategorin inkluderar följande svar: Apoteksanställda: Reklamationsansvarig, administration, marknadsföringsansvarig, chef, egenvårdsansvarig, farmaciansvarig, klubbansvarig, personal-/ekonomiansvarig och hållbarhetsansvarig. Övrigt: Beredning av cytostatika, farmaceutisk kontroll och läkemedelsgenomgångar 2.3 ROLL PÅ ARBETSPLATSEN Deltagarna fick uppge om de hade någon speciell roll på sin arbetsplats. Svaren är sammanfattade i tabell 3. Elva personer uppgav att de var läkemedelsansvarig för sin arbetsplats. Tre personer var chefer, tre farmaciansvariga och två lageransvariga. Två personer hade specifikt ansvar för hjärt- /kärlpatienter, två var biträdande chefer och två hade IT-ansvar. Utöver detta uppgavs många unika roller som licensansvarig, hudvårdsspecialist, egenvårdsansvarig, marknadsförare, ansvar inom rapportering, Tabell 3: Vilken roll deltagarna hade på sin arbetsplats. (n=40) Roll på arbetsplatsen kompetenssamordnare, biträdande läkemedelsansvarig, kundklubbsansvarig, logistikansvarig, stickprovsansvarig, kassaansvarig, hållbarhetsansvarig, varuhanteringsansvarig samt gympaledare. Antal Läkemedelsansvarig 11 Ingen roll 8 Apotekschef 3 Farmaciansvarig 3 Lageransvarig 2 Hjärt-/kärlansvarig 2 Biträdande chef 2 IT-ansvar 2 LAR 3 2 Övrigt* 16 *Kategorin inkluderar följande svar: licensansvarig, hudvårdsspecialist, egenvårdsansvarig, marknadsförare, ansvar inom rapportering, kompetenssamordnare, biträdande läkemedelsansvarig, kundklubbsansvarig, logistikansvarig, stickprovsansvarig, kassaansvarig, narkotika-ansvarig, hållbarhetsansvarig, varuhanteringsansvarig samt gympaledare 5

6 Antal personer Uppföljning av apotekare utexaminerade från Göteborgs universitet 2012 Två personer hade LAR 3 som ansvarsområde. De som uppgav sig ha LAR eller terapispecifikt ansvar var alla sysselsatta i Norge. Åtta personer uppgav sig inte ha någon roll på sin arbetsplats. Varje deltagare kunde uppge mer än en roll. Endast en av doktoranderna uppgav en speciell roll, nämligen ansvar med logistik. 2.4 OM MAN ARBETAT HELA TIDEN EFTER AVSLUTAD UTBILDNING Av 47 deltagare uppgav 39 (83 %) att de arbetat hela tiden efter sin examen (Figur 2). De som svarade nej fick möjlighet att motivera sitt svar. Fyra personer uppgav att det var på grund av självvald ledighet, en på grund av arbetslöshet och tre svarade annat, alla med föräldraledighet som orsak Ja Arbetslöshet Självvald ledighet Annat 39 Figur 2: Om man arbetat hela tiden efter avslutad utbildning (n=47) 3. ÅSIKTER OM SYSSELSÄTTNINGEN 3.1 TRIVSEL MED SYSSELSÄTTNINGEN Deltagarna fick gradera trivseln med sin nuvarande sysselsättning på en fyrgradig skala där 1 motsvarade inte alls och 4 motsvarade mycket bra. Alla svar gemensamt går att finna i Figur 3. Alla apoteksanställda i Norge svarade 4. Bland doktoranderna svarade alla 4 utom en person, som svarade 3. I övrigt kunde ingen trend upptäckas. De som svarat , inte alls 2 3 4, mycket bra Figur 3: Trivsel med nuvarande sysselsättningen, angivet på en fyrgradig skala där 1 motsvarar inte alls och 4 motsvarar mycket bra. (n=46) eller 2 fick möjlighet att motivera sitt val, vilket alla gjorde. Skäl för en låg trivsel var långa pendlingsavstånd, hög arbetsbörda, bristande ledarskap, långa dagar och helger, ensam ansvarig på plats, bristande samarbete inom arbetsgruppen, monotont arbete samt en vilja att börja doktorera istället. 3 Läkemedelsassisterad rehabilitering; Norges motsvarighet till LARO (läkemedelsassisterad rehabilitering vid opiatberoende) i Sverige 6

7 3.2 DET ROLIGASTE MED SYSSELSÄTTNINGEN Deltagarna ombads att uppge den sak de uppfattade som roligast med sin sysselsättning. Svaren sammanställdes i Tabell 4. Unika svar har samlats i kategorin övrigt. De deltagare som var anställda på apotek i Sverige tyckte främst att kundkontakten och möjligheten att kunna hjälpa andra personer var det roligaste med arbetet. Ett fåtal fann utveckling och arbetskamraterna roligast. Enstaka kommentarer var att få göra skillnad, att känna behovet att vara påläst, bra lön, att ta kontakt med vården och rätta till felaktigheter, att utföra administrativa uppgifter, att hjälpa patienter förstå sin behandling, att se läkemedelsanvändningen i praktiken, Tabell 4: Deltagarna svarade på vad de ansåg var roligast med sin sysselsättning. Antalet personer per svarskategori anges i den högra kolumnen. (n=46) Roligast med sysselsättningen Antal Kundmöten 11 Hjälpa personer 7 Utvecklande 5 Arbetskamrater 3 Ansvaret 3 Variation 2 Chef 2 Lönen 2 Övrigt 11 * Denna kategori innefattar följande svar: Läkemedelsgenomgångar, att göra skillnad, behov av att vara påläst, att rätta till misstag, administrativa uppgifter, att informera om sjukdom, läkemedelsanvändning i praktiken, se resultat av sitt arbete, frihet att själv styra arbetet, det sociala och att det påminner om laborativt arbete. att lära sig mer samt det sociala. De som var chef fann att rollen som chef, lönen samt variationen var roligast. Två av de apoteksanställda utomlands fann att ansvaret var roligast med sysselsättningen. En svarade arbetskollegorna och en att det var utvecklande. Två av doktoranderna fann att utmaningarna var roligast. En tyckte friheten att själv få lägga upp sitt arbete, en att det var intellektuellt stimulerande och en att få analysera sina prover. Bland de övriga ansåg en att läkemedelsgenomgångarna var roligast och en annan att arbetet påminde om laborationsarbete. En person besvarade inte frågan. 7

8 3.3 DET TRÅKIGASTE MED SYSSELSÄTTNINGEN Deltagarna ombads att beskriva vad de tyckte att det tråkigaste med deras sysselsättning var. Svaren sammanställdes och de svar som skilde sig från de övriga har placerats i kategorin övrigt. Det som de flesta tyckte var tråkigast med sin syssling var enformigheten. Det svaret kunde man hitta från alla olika sysselsättningar. Många tyckte att varuhanteringen på arbetet var tråkigt, liksom att alltid behöva diskutera generikautbytbarhet med kunderna. Därefter kom stressen och fokus på försäljning. Dåliga arbetstider, understimulering, brist på utveckling och administrativa sysslor nämndes också av flera personer. Enskilda svar under övrigt går att finna i Tabell 5. Tabell 5: Deltagarna svarade på vad de ansåg var tråkigast med sysselsättningen. Antalet personer per svarskategori anges i den högra kolumnen. (n=45) Tråkigast med sysselsättningen Antal Enformighet 6 Varuhantering 5 Generika 5 Stress 4 Fokus på försäljning 4 Kundbemötande 3 Arbetstider 2 För lite att göra 2 Brist på utveckling 2 Administrativa sysslor 2 Övrigt* 10 *Denna kategori inkluderar följande svar: Inte så socialt, datakrångel, inget, motgångar, inget samarbete med vården gällande farmakoterapi, avståndet, saknar möjlighet att påverka läkemedelsanvändningen på ett djupare plan, för lite auktoritet, bildanalysering, att man har så låg lön i förhållande till vilken lång utbildning man har i ryggen. Även i Norge nämndes diskussionen kring generikautbyte. I övrigt nämndes tidspress och varuplock som de tråkigaste sysselsättningarna. 3.4 OM ANSTÄLLNINGEN MOTSVARAR KOMPETENS Deltagarna fick ange om de tyckte att deras anställning motsvarade kompetensen från apotekarprogrammet. Resultatet kategoriserades till ja, nej, och delvis (Figur 4). Deltagarna fick även möjligheten att motivera sitt svar. Kommentarena har sammanställts i Tabell Ja Nej Delvis Lite mer än häften svarade att de tyckte att kompetensen motsvarade anställningen och av de resterande var svaren nej liksom delvis jämnt fördelade. Figur 4: Om sysselsättningen motsvarar den kompetens utbildningen har gett (n=47) Endast ett fåtal av de som svarat ja kommenterade sitt svar. Endast apoteksanställda i Sverige hade svarat delvis. 8

9 Antal personer Uppföljning av apotekare utexaminerade från Göteborgs universitet 2012 Tabell 6: Motivering till om anställningen motsvarade den kompetens som utbildningen fört med sig, kategoriserat på ja, nej eller delvis. (n=25) Kommentarer Ja Nej Delvis Utbildning motsvarar inte uppgifterna 1 2 Blir vad man gör det till 1 1 Olika arbetsuppgifter kräver olika kompetens 2 Saknar patientrelaterad kunskap 2 Upplever sig som försäljare 2 1 Kan mer än det som används 3 2 Kan förklara saker bättre 1 1 Övrigt* *Inkluderar följande svar: Ja: Önskar att få använda mer, Kompetens ger ökad säkerhet, svårare än kompetens inledningsvis. Nej: Apotekare borde vara chef, hade kunnat gå receptarieprogram. Delvis: Teoretisk kunskap används inte, får daglig användning av min kompetens, måste sänka mig till kundens nivå. 4. ARBETSVILLKOR 4.1 ANSTÄLLNINGSFORM Deltagarna fick ange vilken nuvarande anställningsform de innehade. Av de 45 som svarade på frågan hade 36 personer en tillsvidareanställning. Av de övriga hade fem personer doktorandtjänst och fyra hade ett vikariat. Av de som svarat att de hade en tillsvidaretjänst var 35 apoteksanställda. Tre apoteksställda hade ett vikariat LÖN Figur 5: Fördelningen av de olika anställningsformerna. (n=45) Deltagarna ombads att uppge deras månadslön från första anställningen samt deras månadslön vid intervjutillfället. Då vissa angav sin lön i utländsk valuta omvandlades dessa till svenska kronor så att de kunde jämföras med resterande löner. Lönerna är avrundade till närmaste 100-tal. Första anställningen Löneintervallet på första anställningen bland de 46 som svarade sträckte sig mellan och SEK. Medellönen var SEK och medianlönen var SEK. Medellönen utan doktorandlöner och utländska löner var SEK och medianlönen SEK. 9

10 Lön vid intervjutillfället Löneintervallet sträckte sig även här mellan SEK och SEK. Dock hade några svarat att de inte haft sin löneförhandling för året ännu. Medellönen låg på kr och medianlönen låg på kr. Medelönen utan doktorandlöner och utländska löner var kr och medianlönen kr. Lön baserat på sysselsättning För att få en bättre överblick på de olika yrkenas inkomster delades lönen upp i olika sysselsättningar (Tabell 7). Sysselsättning övrigt är inräknad i Apoteksanställd Sverige. Uppgifterna är angivna i svenska kronor och tagna från den lön deltagarna hade vid intervjutillfället. Tabell 7: Lönerna vid intervjutillfället kategoriserade med avseende på sysselsättning. Löneintervall, medel och median redovisas. (n=46) Sysselsättning Löneintervall* Medellön* Medianlön* Apoteksanställd Sverige Apoteksanställd utomlands Doktorand Övriga Figur 6: Ingångslön vid den första anställningen. Den heldragna linjen motsvarar medellönen, den streckade medianlönen. (n=46) 10

11 Antal personer Uppföljning av apotekare utexaminerade från Göteborgs universitet 2012 Figur 7: Den aktuella lönen vid intervjutillfället. Den heldragna linjen motsvarar medellönen, den streckade medianlönen. (n=46) 5. VÄGEN TILL ANSTÄLLNING 5.1 HUR FÖRSTA ANSTÄLLNINGEN HITTADES Deltagarna fick med hjälp av olika 12 svarsalternativ uppge hur de hittat sin första anställning. De flesta hade hittat 10 arbetet via sin praktikplats, via 8 företagets webbplats eller genom 6 kontakter. Andra hade funnit sina jobb 4 via ex-jobbet, praktikplatsen, företaget webbplats eller på ett annat vis. Av de 2 som tillhörde kategorin övrigt hade två 0 blivit kontaktade av samma kedja som praktikapoteket, två funnit via arbetsförmedlingen, en via platsbanken, en hade sommarjobbat på apoteket Figur 8: Hur första anställningen hittades. (n=47) innan och en doktorand hade haft tidigare samarbete med den grupp han arbetade med. Bland apotekarna i Sverige var det praktikplatsen som låg på topp. Alla de som arbetade som apotekare i Norge hade hittat sin tjänst via kontakter. 11

12 Antal personer Antal personer Uppföljning av apotekare utexaminerade från Göteborgs universitet HUR LÄTT DET VAR ATT HITTA TJÄNSTER ATT SÖKA På en 5-gradig skala ombads deltagarna att ange hur lätt de ansett det vara att hitta tjänster att söka. 1 motsvarade mycket lätt och 5 motsvarade mycket svårt. Tjugofyra personer svarade mycket lätt på frågan. Av dessa var två anställda i Norge. Två var doktorander, varav en i Tyskland. Fjorton av de som tillfrågades svarade kategori 2. Av dessa var en anställd i Norge, en tillhörde kategori övrigt och en var doktorand i Tyskland. En person från kategori övrigt svarade "5" på frågan. Resterande sju personer svarade antingen "3" eller "4" Mycket lätt Mycket svårt Figur 9: Hur lätt det var att hitta tjänster att söka graderat på en femgradig skala där 1 motsvarade mycket lätt och 5 motsvarade mycket svårt. (n=46) 5.3 ANSTÄLLNINGSINTERVJUN På frågan vad arbetsgivaren var intresserad av att veta under arbetsintervjun svarade 15 av 47 att fokus låg på personliga egenskaper. Fyra personer blev tillfrågade om tidigare erfarenheter och två personer kring löneanspråket. Två personer hade redan arbetat på platsen innan och hade därför inte en normal arbetsintervju. Övriga frågor som uppkom handlade kring inställning, framtida mål och planer, Figur 10: Om arbetsgivaren frågade om betyg eller examensarbete under anställningsintervjun. (n=46) utbildningen, hur man agerar i olika givna situationer, kring inlämnat CV, om det finns referenser samt hur väl man arbetar i grupp Betyg Ex-jobb Ja Nej Endast tre personer behövde uppge sitt studiebetyg och sex personer sitt examensarbete (Figur 10). Av de som behövde visa sitt examensarbete var tre doktorander. En fjärde doktorand behövde ej visa sitt examensarbete vid intervjun, men fick däremot sin tjänst genom examensarbetet. 12

13 Antal personer (%) Uppföljning av apotekare utexaminerade från Göteborgs universitet NÄR DEN FÖRSTA ANSTÄLLNINGEN BEKRÄFTADES För majoriteten, 34 av 39 bekräftades den första anställningen innan avslutad utbildning (figur 11). Två (4 %) fick anställningen bekräftad inom en månad efter avslutad utbildning, tre (6 %) inom 2-3 månader och en efter mer än 6 månader (2 %) Innan avslutad utbildning Inom en månad Inom 2-3 månader Inom 3-6 månader Mer än 6 månader Figur 11: När den första anställningen bekräftades, i relation till avslutad utbildning. (n=47) 5.5 VÄGEN TILL ARBETE I UTLANDET De sex medverkande som var sysselsatta utomlands ombads att berätta om varför de valt att jobba utomlands. Deras kommentarer sammanställdes. Fyra stycken hade svarat att de gjorde det för en högre lön, två för att de hade mer ansvar och två eftersom de blivit erbjudna tjänsten. Av dessa svarade två personer att de hade bättre villkor på sin arbetsplats än i Sverige. För att få arbeta i Norge krävdes det att den svenska legitimationen skickades in för att en norsk motsvarighet skulle erhållas. Inga andra krav fanns för arbete i Norge. De som arbetade utomlands blev tillfrågade om de upplevde några skillnader mot Sverige. De som var sysselsatta i Tyskland upplevde att arbetsmiljön var hierarkisk, att punktlighet var av större vikt, att det fanns en mer utvecklad byråkrati och att många möten behövdes för att besluta om saker som föreföll naturligt i Sverige. Doktorandtiden är på tre år, jämfört med fyra som är vanligt i Sverige. De sysselsatta i Norge upplevde att de hade bättre villkor, bättre lön, fler möjligheter, högre status, färre arbetstimmar, bättre karriärsmöjligheter, högre utmaning kunskapsmässigt, mer frihet och en mer stabil apoteksmarknad, då det har gått längre tid sedan apoteksmonopolet upphörde jämfört med Sverige. Samtidigt uppgavs det att det var en högre fokus på omsättning, mer ansvar, högre krav och målsättningar, att tydliga riktlinjer saknades och att "saker som alltid gjorts så" kan vara emot lagen. 5.6 DOKTORANDTJÄNST De som doktorerade fick frågan varför de valt att doktorera. Skäl som uppgavs var att det planerats sedan länge, att apoteksarbete inte lockade, att de ville utveckla sina färdigheter från examensarbetet, att fortsätta drivas av nyfikenhet och att det var roligt. 13

14 Antal personer Uppföljning av apotekare utexaminerade från Göteborgs universitet 2012 Alla som studerat vidare som doktorander svarade nej vid frågan om det var svårt att få en plats. Två av de som var i Sverige fick det tack vare sitt examensarbete. Den tredje i Sverige hade kontakter sedan innan på apotekarprogrammet. De två som gör sin doktorandtjänst i Tyskland svarade att det hade varit lätt för dem att erhålla sina platser. Doktorandtjänsterna finansierades antingen av universitet, egna arbetsgruppen eller av olika läkemedelsföretag. Stipendier, utbildningsbidrag och lön för tjänstgöring i högskola uppgavs som exempel på finansieringsformer. 6. APOTEKARPROGRAMMET VID GÖTEBORGS UNIVERSITET 6.1 HUR VÄL UTBILDNINGEN FÖRBERETT INFÖR ARBETSLIVET De medverkande blev tillfrågade i vilken grad de ansåg att utbildningen förberett dem inför arbetslivet på en skala 1 till 5, där 1 motsvarade mycket bra och 5 motsvarade inte alls. Sju (15 %) personer svarade 5, 14 (30 %) svarade 4, 22 (48 %) svarade 3 och tre (7 %) svarade 2 (Figur 12). Det fanns ingen direkt koppling mellan svarsalternativ och yrkesgrupp, utan spridningen var lika stor inom grupperna som mellan. De som svarade 4 eller 5 utgjorde tillsammans 46 %. 6.2 ÅSIKTER OM APOTEKARPROGRAMMET , Inte alls , Mycket bra Figur 12: I vilken grad apotekarprogrammet har förberett för arbetslivet. (n=46) Deltagarna fick uppge om de hade några övriga synpunkter på apotekarprogrammet samt om de hade förslag på förbättringar. Majoriteten av deltagarna valde att lämna någon synpunkt. Nedan följer en sammanfattning. Generella åsikter om programmet Det fanns ett flertal allmänna åsikter kring programmet. Ett flertal deltagare hade önskat mer farmakoterapi under programmets gång. Andra ansåg att programmet hade kunnat ställa högre krav på sina studenter. Ett antal var mycket nöjda med programmet. Ett par önskade att forskningsinriktningen tonades ned och att ett större fokus låg på annan verksamhet som apotek eller klinik. Likaså önskade ett par att de kliniska kurser som erbjuds på Uppsala Universitet även kunde erbjudas på GU. De förslag som tillkom var att praktiken skulle tidigareläggas. Även fanns en önskan om att kommunikationsmöjligheter liksom egenvårdskunskaper skulle införas tidigare i utbildningen. 14

15 Individuella åsikter om programmet Av de mer positiva individuella åsikter som framkom nämndes att GUL 4 var bra, att utbildningen låg nära aktuell forskning och att föreläsarna samt innehållet var positivt. I övrigt fanns flera åsikter om förbättringar. Bland annat obligatoriska muntliga utvärderingar samt muntliga genomgångar av tentamen. Mer muntliga presentationer efterfrågades samt ett problembaserat lärande med aktivt deltagande från studenterna under föreläsningarna. Även önskades mer inblick inom farmaci i tidiga kurser, mer insikt i apotekarens roll tidigare, en önskan om fler apotekare som föreläser samt bättre information till externa föreläsare om kunskapsnivån hos studenterna. Även fanns åsikten att föreläsarna borde få gå en kvällskurs i apotekarens yrkesval. Ytterligare förslag som nämndes var mer muntliga presentationer under de valbara kurserna, mer patientfall, mer inriktning på läkemedel i varje kurs, mer handelsnamn i kurserna samt mer eget arbete. Ett förslag var att kursledare borde dela in labb-grupper och inte studenterna själva. Även önskades ett större fokus på team-arbete, konflikthantering samt skyldigheter och rättigheter i arbetet. Utbildningsupplägg Utbildningsupplägget var också ett gemensamt ämne för individuella förslag. Det föreslogs att programmet skulle ha en mer klinisk inriktning, att utbildningen skulle delas upp inom olika yrkesroller som apotek/forskning sent i utbildningen och även att fler valbara kurser för blivande apotekschefer skulle finnas. Ett förslag var även att ett fördjupningsarbete borde förekomma per termin inom olika områden. Mer ekonomi önskades, både inom hälsoekonomi men även inom försäljning. Individuella åsikter kring specifika kurser Flera deltagare har även delgivit åsikter kring specifika kurser. Bland annat var åsikten att cellbiologin borde få mindre tid, att farmakologikursen borde fördjupas och att den fysiologi som repeteras i farmakologikursen bör minskas. En person ansåg att den analytiska kemin inte var relevant och en annan vill ha den före organiska kemin. Biostatistiken önskades närmare examensarbetet. När det gäller examensarbetet fanns även åsikten att mer krav bör ställas på den muntliga delen. Praktiken Vissa åsikter berörde endast apotekspraktiken. En person hade uppfattat den som oseriös. Andra åsikter var att kraven för godkänd praktik borde höjas, att hemsidan borde förnyas, att det skulle finnas möjlighet att ranka apoteken, att bättre koll bör finnas på praktikplatserna, samt att organisationen var dålig. Av de två förslag som nämndes var det ena att praktiken skulle sättas i anslutning till farmakologikursen, och även att praktiken skulle införas i fler moment under hela utbildningen, liksom läkarnas prekliniska och kliniska praktik. 4 GUL, Göteborgs Universitets Lärplattform, är GU:s internetbaserade plattform för kursinformation, digitala inlämningar och dokument. 15

16 6.3 VILKA KUNSKAPER FRÅN UTBILDNINGEN MAN HAR HAFT NYTTA AV RESPEKTIVE SAKNAT I SITT ARBETSLIV. Haft nytta av: Deltagarna fick uppge vad de tyckte att de haft nytta av från utbildningen. Svaren sammanställdes i Tabell 8: De flesta ansåg sig ha haft mest nytta av kunskaperna inom farmakologi och sjukdomsläran. Det var även många som uppskattade helheten med programmet samt farmakoterapi och farmakokinetik, liksom galenisk farmaci, fysiologi samt kemi. I övrigt nämndes enstaka kurser som till exempel cellbiologi och immunologi. Ej kursspecifika svar återfanns såsom analysförmåga, datorvana samt laborativa delar. Tabell 8: Kunskaper från utbildningen som deltagarna uppgav att de haft nytta av i arbetslivet. (n=33) Har haft nytta av i arbetslivet Antal Farmakologi och Sjukdomslära 29 Helheten 14 Farmakoterapi/klinisk farmaci 13 Farmakokinetik/-dynamik 12 Praktiken 9 Galenisk farmaci 7 Anatomi och Fysiologi 4 Kemi och läkemedelskemi 4 Analysering av information 2 Övrigt* 4 *Denna kategori inkluderar följande svar: Laborativa delar, datorvana, cellbiologi, immunologi. Saknat: I samma fråga, fick deltagarna även besvara vilka kunskaper de saknat i arbetslivet och därmed velat ha mer av i utbildningen. Svaren kategoriserades och sammanställdes (Tabell 9). Frågan besvarades inte av 14 personer. En tredjedel av alla deltagare saknade personbemötande i form av kommunikation och psykologi, inte bara bland de som arbetade på apotek. Farmakoterapi och fördjupad farmakologi och sjukdomslära var också önskat från flera, inklusive doktorander. Ekonomi, ledarskap och försäljning var också önskat av apoteksanställda, speciellt de med chefsposition. Doktorander önskade även mer matematik och ingående Tabell 9: Kunskaper, som hade varit användbara i arbetslivet, som deltagarna uppgav att de saknat på programmet. (n=33) Saknat från utbildningen Antal Kommunikation 13 Farmakoterapi 8 Ekonomi 5 Ej förberedande för apotek 4 Ledarskap 3 Försäljning 3 Psykologi 4 Matematik 2 Inget 2 Ingående statistik 2 Fördjupad farmakologi/sjukdomslära 2 Övrigt* 14 *Denna kategori innefattar följande svar: Farmakokinetik, klinisk kemi, egenvårdskunskap, samband mellan kurserna, praktisk del tidigare i utbildningen, grupparbete, kemi, yrkesbanor utöver apotek, service, möjlighet att läsa magister i Uppsala, forskningsförberedande praktik, missbruk av läkemedel, ex tempore-tillverkning samt kunskap inför arbetslivet. statistik. Utöver detta svarade individuella personer att de saknat kunskaper ur ämnen som farmakokinetik 5, klinisk kemi och kemi. 5 Personen hade inte läst de valbara kurser som erbjuds i farmakokinetik på Göteborgs Universitet. 16

17 Ett antal tyckte att programmet inte förberedde dem för arbete på apotek. En person kände att sambandet mellan de olika kurserna i olika ämnen saknades. Enstaka förslag förekom om att ha forskningsförberedande praktik, mer grupparbeten, en praktisk del i utbildningen, möjlighet att läsa magisterprogrammet i klinisk farmaci i Uppsala, mer kunskap inför arbetslivet och att få veta mer om yrkesbanor utöver apotek. Annat som saknades var egenvårdskunskap, att erbjuda god service och mer kunskap inom missbruk av läkemedel. 6.4 OM SAMMA UTBILDNINGSVAL HADE GJORTS IDAG På frågan om deltagarna med facit i hand hade gjort samma utbildningsval idag, var det 38 (81 %) som svarade Ja (Figur 13). De nio personer som svarade "Nej", ombads motivera sitt svar. Två personer hade hellre önskat läsa till läkare. Två nämnde att arbetssituationen var dålig. Två var ej säkra och svarade därför nej. En tyckte inte det hade varit värt att anstränga sig så mycket i utbildningen. En kände att det räckt med receptarieprogrammet för de arbetsuppgifter den nu hade. En hade valt sina utbildningsplaner annorlunda då den hade mer utbildning än apotekarprogrammet. 9 Figur 13: Svarsfördelningen angående om samma utbildningsval hade gjorts idag. (n=47) 38 Ja Nej 7. ÅSIKTER OM PRAKTIKEN 7.1. VAR PRAKTIKEN UTFÖRDES Deltagarna fick frågan inom vilken kedja praktiken utfördes. För de som bytt plats under praktikens gång räknades den sistnämnda platsen som deras praktikplats. Frågan besvarades av 44 personer och sammanställdes i Tabell 10. Vid en jämförelse mellan deltagarnas praktikplats och den plats de tidigare uppgivit att de arbetat på (Tabell 1), gjordes även en uträkning på hur många som var kvar inom samma apotekskedja tio månader efter examen. Sammanställningen syns i Tabell 9. Tabell 10: Antal personer som genomförde praktiken på respektive apotekskedja. (n=44) Praktikapotek Antal Kvar inom företaget* (%) Apotek Hjärtat Kronans Droghandel Apoteket AB 8 13 Medstop 7 14 Cura apotek 5 40 DocMorris 2 0 Apoteks-gruppen 1 0 Vårdapoteket 1 0 *Andel som arbetar inom samma apotekskedja som sin praktikplats tio månader efter examen. 17

18 7.2 KOMPETENS SOM NYUTEXAMINERAD 2 Av de 43 som svarade på om de ansåg sig ha kompetens till sin nuvarande sysselsättning efter apotekspraktiken, var det 41 (95 %) som svarade "Ja" och två (5 %) som svarade Nej (Figur 14). En som jobbade i Norge och en från kategorin övrigt ansåg sig inte ha tillräcklig kompetens för sin arbetsuppgift. 41 Ja Nej 7.3 OM FORTFARANDE ANSTÄLLD PÅ PRAKTIKPLATS Figur 14: Om deltagarna efter praktiken upplevde sig vara tillräckligt kompetenta för sin yrkesroll. (n=43) Av 45 svarande var det tre (7 %) som fortfarande hade en anställning på sin praktikplats tio månader efter examen. 7.4 OM MAN ÄR NÖJD MED PRAKTIKEN Av 44 svarande uppgav 22 (50 %) att de var nöjda med praktiken, nio (20 %) att de var missnöjda och 13 (30 %) att de både var nöjda och missnöjda (Figur 15). Deltagarna ombads även att motivera sitt svar. Av de som var nöjda nämnde många att de haft en bra handledare. Många uttryckte även att de hade lärt sig mycket, att kunderna hade varit varierande och att de fått omväxlande arbetsuppgifter. Det kom även upp att de blivit betraktad som studenter och att de själva fick påverka vad de skulle lära sig. Andra saker som nämndes var att de ansåg sig få bra ersättning, att de fick använda sig av sina kunskaper, att uppgifterna varierade mycket, att tempot var högt och att de utmanades på praktikplatsen. Det ansågs även vara trevligt att få träffa slutanvändaren av mediciner, att samarbetet var bra inom 9 apoteket och att apoteket hade bra och lång erfarenhet med tidigare praktikanter. Andra positiva åsikter var att apoteken behandlade studenten lika 22 Ja Både och som annan personal, att man fick ta saker i sin egen takt samt att man fick en insikt i hur branschen fungerade. 13 Nej Av de som inte var lika positiva, berodde det till största grad av att Figur 15: Svarsfördelning på frågan om deltagarna var nöjda med sin praktik. (n=44) studenten ansåg sig vara obetald arbetskraft. Många kände även att handledaren inte var bra. Andra skäl som orsakade missnöje var att det fanns för lite att göra på praktikapoteket, att ingen hjälp kunde erbjudas inom egenvården och att en person fick pendla långa sträckor utan ersättning. En person uppgav sig hamna på ett problemapotek. En annan upplevde det som att universitet var en bromskloss i dess utveckling på apoteket. 18

19 Av de som kategoriserades som "både och" var de flesta nöjda med praktikapoteket i stort, men kände sig som utnyttjad arbetskraft utan betalning. Ett antal uttryckte att deras handledare var bra men att de blev schemalagda. Andra kände motsatsen, att handledaren inte var bra utan att de fick ta hjälp av annan personal, men att de ändå var nöjd med praktiken och praktikplatsen. En person kände att det hade funnits utrymme för fler studiebesök. 8. FRAMTIDSAMBITIONER För att få reda på framtidsutsikterna för examinerade från GU, fick deltagarna frågan vad de ville göra om fem år. Frågan delades upp i vilken bransch de ville arbeta inom, hur de planerat att nå dit och hur väl utbildningen förberett dem för att nå dit. 8.1 BRANSCH ATT ARBETA INOM Alla deltagare besvarade vad de ville se sig själv göra om fem år. Flest personer ville jobba antingen inom industrin eller inom klinisk farmaci. Tio personer ansåg sig vilja fortsätta inom apotek. Av de som var chefer ville en fortsätta med sin sysselsättning, en ville gå vidare som regionchef och en ville till landstinget. De flesta som doktorerade kunde tänka sig att fortsätta forska efter sin utbildning, antingen inom industrin eller inom akademin. Tre av fyra anställda i Norge ville bli apotekschefer, medan en ville arbeta på Läkemedelsverket. Vissa uttryckte inte en specifik arbetsplats, utan ville hellre arbeta med kvalitet, eller arbeta utomlands. Två apoteksanställda ville börja forska. Enstaka övriga förslag var att läsa Tabell 11: Sysselsättning som deltagarna skulle vilja arbeta med om fem år. (n=47) Sysselsättning Antal Industrin 16 Klinisk farmaci 15 Apotekschef 6 Apoteket 4 Post hoc 3 Landsting 3 Läkemedelsverket 3 Myndigheter 3 Kvalitet 3 Utomlands 2 Forskning 2 Vet ej 2 Övrigt* 7 *Kategorin inkluderar följande svar: Magister klinisk farmaci Uppsala, marknadsföring, Giftinformationscentralen, doktorera, kliniska prövningar, utveckling av läkemedel samt kemi. magisterprogrammet i klinisk farmaci i Uppsala, att arbeta på Giftinformationscentralen, att arbeta med marknadsföring, kemi eller kliniska prövningar samt att utveckla nya läkemedel. Frågan var öppet ställd och varje person kunde fylla i flera sysselsättningar. 19

20 8.2 VÄGEN DIT Av de som svarade hur de tänkt nå sina mål, var det flest som svarade att de ville samla erfarenhet på sin nuvarande arbetsplats, att lära sig från sina kollegor, söka arbeten, knyta kontakter och ta mer ansvar. Sju ville studera vidare inom klinisk farmaci på magisterprogrammet i Uppsala och två ville gå internutbildningar på sin nuvarande arbetsplats. Vissa skulle ha en positiv attityd, göra sitt bästa, vara målinriktade, engagerade och visa fram fötterna. Andra ville avvakta utvecklingen av yrket som helhet och göra eftersökningar. En ville starta eget. Fyra av fem doktorander uppgav disputation som väg till att uppnå sitt mål och en att knyta kontakter. Tabell 12: Sysselsättning som deltagarna skulle vilja arbeta med om fem år. (n=41) Hur målet ska uppnås Antal Samla erfarenhet 12 Vidareutbildning Uppsala 7 Söka arbeten 5 Disputera 4 Ingen plan 3 Kontakter 3 Vidareutbildning allmänt 4 Göra sitt bästa 2 Doktorera 2 Lära av kollegor 2 Internutbildningar 2 Övrigt* 8 *Kategorin inkluderar följande svar: Positiv attityd, visa fram fötterna, göra eftersökningar, inväntar yrkesutvecklingen, mer ansvar, engagemang, målinriktning samt att starta eget. 8.3 HUR UTBILDNINGEN FÖRBERETT Av de 44 som svarade, var det 27 (61 %) som ansåg att utbildningen gett en bra grund. Tre (7 %) tyckte inte den förberett väl och två personer att utbildningen inte förberett dem något speciellt. Två (5 %) fann den ganska bra. Tre personer (7 %) önskade mer inom ekonomi samt klinisk farmaci och två personer (5 %) ville vidareutbilda sig. Tre personer (7 %) ansåg att det enda som gjorde att utbildningen förberett dem var de valbara kurserna i Uppsala. En person (2 %) visste inte, då det inte var självklart vad som låg i framtiden. 9. JÄMFÖRELSER MED TIDIGARE ÅRS UPPFÖLJNINGAR En liknande uppföljning har gjorts för varje kull apotekare utexaminerade från GU sedan Det är utbildningskommittén för farmaci som varje år beslutar om en ny uppföljning ska göras kommande år. Det är alltså ingen fast arbetsuppgift för studentstudievägledarna. Intervjudeltagarna utexaminerades under sommaren och intervjuerna/enkätutskicket gjordes i mars/april efterföljande år, vilket betyder att utexamineringen och själva uppföljningen gjordes under olika kalenderår. Om inget Figur 17. Andel som deltagit i varje års uppföljning. 20

21 annat anges är det uppföljningsåren, inte utexamineringsåren, som avses. Svarsfrekvensen mellan åren kan ses i Figur 17. En minskning från 98 % till 61 % har skett efter år 2009, vilket är viktigt att känna till vid tolkning av jämförelserna. 9.1 SYSSELSÄTTNING I Figur 18 visas en sammanställning av hur sysselsättningen för utexaminerade apotekare vid GU har sett ut mellan 2006 och Sedan 2012 års uppföljning har ett färre antal kategorier använts. För en fullständig redogörelse av förändringarna hänvisas läsaren därför till den uppföljningen 6. I årets uppföljning är det för tredje året i rad största andel som befinner sig på öppenvårdsapotek (72 %) jämfört med mellan 15 till 30 % tidigare år. Under de senaste tre åren har det även varit en fortsatt låg sysselsättning i utlandet (9 %), och inga som varit arbetslösa vid intervjutillfället. Ingen har blivit anställd inom industrin de senaste två åren och för första gången sedan uppföljningarnas början var ingen anställd på ett sjukhusapotek år Tidigare har åtminstone 2 till 9 % haft en anställning på sjukhusapotek. Andelen doktorander är ungefär lika många som tidigare år (11 %) bortsett från 2011 då ingen hade en doktorandtjänst. Övrigt (6 %) inkluderar dosapotekare och föräldralediga detta år. Inga receptarietjänster har blivit tilldelade de senaste två åren. Figur 18: Hur sysselsättningen har varierat för apotekare utexaminerade från Göteborgs universitet under uppföljningsåren (n=349) 6 Börstell, Damgaard - Uppföljning av apotekare utexaminerade från GU

22 9.2 NÄR DEN FÖRSTA ANSTÄLLNINGEN BEKRÄFTADES I alla uppföljningar som gjorts har majoriteten fått sin första anställning bekräftad redan före examen och i år var den andelen 87 % (Figur 19). Tidigare år har andelen varit mellan 49 och 88 %. De senaste tre åren har det legat på 86 till 87 %. Liksom tidigare års uppföljningar har de personer som inte fått anställningen bekräftad före examen, för det mesta, fått det inom tre månader efter examen. Totalt under alla sju årens uppföljningar har endast 4,6 % (16 av 347) fått sin första anställning bekräftad senare än 3 månader efter examen och endast 2,3 % (8 av 347) har aldrig varit anställda. Figur 19: Jämförelse av när den första anställningen bekräftades under uppföljningsåren Uppgift saknas för en person 2006 och för två personer med anställning utanför branschen i 2010 års uppföljning. (n=347) 9.3 HELTID/DELTID Som tidigare är heltid den överlägsna formen av anställning (Figur 20). Detta år hade 100 % en heltidstjänst vilket är en ökning från förra året, då 95 % hade en anställning på heltid. År 2010 hade minst andel anställda en heltidsanställning (82 %). Tidigare år har antalet deltidsanställda legat mellan 0 % och 16 %. År 2010 är det år med flest deltidsanställda. Ser man på arbetssökande har det varit väldigt lågt samtliga år med en liten topp vid

23 Totalt över alla år har andelen heltidsarbetande varit 93 %, då alla deltagare räknas med, och 96 % om arbetssökande exkluderas. Figur 20: Jämförelse mellan heltid/deltid under uppföljningsåren Två personer med anställning utom utbildningen i 2010-års uppföljning är inte medräknade i frågan. (n=346) 9.4 LÖN Månadslönen vid intervjutillfället jämfördes mellan år 2006 och år 2013 för de utexaminerade. Sedan 2012 har medellönen minskat med 2,7 % medan medianlönen ökat med 3,6 %. Sett från 2006 har medellönen ökat med 14 % från till SEK och medianlönen med 26 % från till SEK. Löneutvecklingen mellan 2006 och 2012 går att se i Figur 21. Arbetslösa, stipendiater samt deltidsarbetande har inte inkluderats i jämförelsen. Lönerna utomlands är normalt högre än i Sverige, vilket motsvarar de högerförskjutna topparna i lönediagrammet. Medellönen var högre 2009 och 2010, beroende på att fler arbetade utomlands. Medianlönen har ökat markant fram till 2012, varav det sjönk år Tabell 13: Konsumentprisindex för mars månad varje år jämfört med mars månad år 2006, hämtat från Statistiska Centralbyrån. År KPI , , , , , , ,112 23

24 Figur 21: Jämförelse av aktuella löner under uppföljningsåren Stipendiater och deltidsarbetande är inte medräknade. (n=335) Löneförändring korrigerad för konsumentprisindex En jämförelse gjordes baserat på den teoretiska löneutvecklingen med inflationstakten. Medianlönen för 2006 multiplicerades med varje års indexvärde (Tabell 13) för att få ut en korrigerad medianlön för varje år. Medianlön valdes framför medellön då den inte i lika hög utsträckning påverkas av utländska löner och är därmed ett bättre mått på den verkliga förändringen. Inflationsskillnaden har dragits från den verkliga löneskillnaden och skillnaden Figur 22: Löneförändring för medianlön korrigerad för konsumentprisindex, under uppföljningsåren återges i figur 22. Konsumentprisindex (KPI) har stadigt ökat från 2006 förutom år 2009, då den var 24

25 näst intill oförändrad. Medianlönen är näst intill oförändrad fram till 2010, då den ökat markant. Idag är medianlönerna ca 2400 SEK över motsvarande lön TRIVSEL Vid jämförelse av trivsel mellan 2008 och 2013 har trivseln sjunkit under 2013 efter en toppnotering år 2012 (Figur 23). Andelen som svarat antingen 3 eller 4 motsvarade 85 % vilket är jämförbart med tidigare noteringar (80 till 90 %). Andelen som svarat 4 är den lägsta noteringen sedan frågan började ställas, samtidigt som andelen som svarat 3 är den högsta noteringen. Frågan ställdes inte år 2006 eller OM SAMMA UTBILDNINGSVAL HADE GJORTS IDAG? Figur 23: Jämförelse av trivsel, graderad på en fyrgradig skala, under uppföljningsåren motsvarar inte alls och 4 motsvarar mycket bra. Andelen som skulle valt samma utbildningsval idag var 81 % (Figur 23). Detta är en minskning från förra året, då 87 % hade valt samma utbildning. Variationen som funnits mellan de olika uppföljningarna har legat mellan 56 % år 2009 och 88 % år Om 2009 exkluderas får blir variationen 71 % till 88 %. Sedan 2012 har inte alternativet "tveksam" förekommit. Tidigare år har andelen som svarat "tveksam" varierat mellan 10 och 24 %. Figur 24: Jämförelse om samma utbildningsval hade gjorts i dag under uppföljningsåren (n=347) 25

26 10. DISKUSSION I årets uppföljning, liksom föregående år, skickades en web-enkät ut till deltagarna till skillnad från tidigare år då telefonintervjuer har utförts. Fördelar med web-enkät har varit att det är ett enkelt sätt att nå ut till deltagarna som även kan besvara enkäten när det passar dem. Dessutom har hanteringen av data varit mer objektiv och troligtvis även besvarandet av frågorna. Nackdelar har varit att frågorna ibland blivit feltolkade eller ofullständigt besvarade och vissa frågor har inte besvarats av alla deltagare. Till skillnad från telefonintervju så har det inte funnits möjlighet att ställa följdfrågor för att få mer uttömmande svar. Detta behöver dock inte bara vara negativt då det alltid finns en risk att ledande följdfrågor ställs, vilket gör att insamlad data blir mindre objektiv. Två tredjedelar av de som uppfyllde inklusionskriterierna besvarade enkäten. Det är därför ovisst om resultaten och jämförelserna ger en korrekt bild av arbetsmarknaden efter examen från apotekarprogrammet vid GU år Deltagarantalet har stadigt sjunkit sedan Nedgången påbörjades redan innan skiftet till en elektronisk enkät genomfördes. Skäl till detta kan vara att fler personer tar examen varje år, men även att studenter som nu går på programmet inte känner till undersökningen, själv dragit nytta av informationen och därför efter att utbildningen är avklarad inte känner betydelsen av att lägga ned den tid som krävs för att själv bidra. Förhoppningsvis kan ökad information till nuvarande studenter bidra till en ökning i deltagarantal om framtida uppföljningar genomförs. Andelen som arbetar på öppenvårdsapotek har varit hög de senaste tre åren. En orsak till detta kan vara insläppet av privata aktörer på apoteksmarknaden. Sedan marknaden börjat stabiliseras 2010 har antalet apotekare som anställts som receptarier sjunkit, lönerna har ökat och färre har sökt sig utomlands. Trenden de senaste åren har även varit att allt fler får jobb innan avslutad utbildning. År 2006 till 2010 (med undantag för 2008) har andelen som fått anställningen bekräftad innan avslutad utbildning legat mellan 50 och 70 %. De senaste tre åren har andelen legat närmare 90 %. Nyheter om en mättnad av nyöppning av apotek i Sverige gör att det kan ifrågasättas om den trend som börjar synas kommer att hålla i sig. Mer uppföljningar behövs för att bekräfta de nya förändringarna på arbetsmarknaden i Sverige. Anmärkningsvärt för årets uppföljning var att ingen av deltagarna var anställd inom industrin, för andra året i rad. I kombination med detta var inte industrin representerad på ALARM-mässan i Göteborg år Andelen doktorander låg relativt jämnt jämfört med tidigare år. De allra flesta upplevde att det var lätt att finna en tjänst, oavsett sysselsättning. Liksom tidigare år har nästan alla apotekare som tagit examen från GU fått sin första anställning innan utbildningen avslutats. Liksom förra året var praktiken en bra startpunkt för ett fortsatt arbete på apotek, inklusive det apotek som praktiken utfördes på, även om det i år visade sig viktigt att hålla uppsikt på kontaktplatser samt att nyttja sina kontakter. Examensarbete är fortsatt viktigt för doktorander för att finna en tjänst. Färre deltagare fann sin tjänst på ALARM-mässan detta år. Lönen fortsätter öka mer än konsumentprisindex i samma takt sedan 2010, vilket innebär att apotekare idag får mer för sin lön än vad apotekare fick år Idag tjänar en apotekare i snitt 4000 SEK mer än de gjorde Marknaden har fortfarande inte mättats efter avregleringen. Ett skäl kan vara att många anställda oavsett sysselsättning har någon form av ansvar. Även antal heltidsanställningar och tillsvidaretjänster ligger högt, vilket tillsammans med löneökningen kan förklara den ständigt höga trivsel med sysselsättningen som årets deltagare uttryckt, även om trivseln sjunkit något med rekordåret innan. Tidigare år har apotekare blivit anställda som receptarie med en lägre lön till följd. Idag är situationen annorlunda i och med att både receptarier och apotekare delar samma titlar på apoteken, antingen som farmaceut eller som rådgivare. 26