Hur väl fungerar de första utbildningsåren för Sveriges framtida läkare? - en analys av prekliniska studier vid Sveriges läkarutbildningar.

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Hur väl fungerar de första utbildningsåren för Sveriges framtida läkare? - en analys av prekliniska studier vid Sveriges läkarutbildningar."

Transkript

1 Hösten 2014 Hur väl fungerar de första utbildningsåren för Sveriges framtida läkare? - en analys av prekliniska studier vid Sveriges läkarutbildningar. Text: Tora Borén Milla Järvelin Åsa Jaktlund(statistiker SLF) 1

2 Medicine Studerandes Förbund INNEHÅLL INNEHÅLL SAMMANFATTNING BAKGRUND METOD RESULTAT Sammanfattande betyg Teori och praktik Utförandet av praktiska moment Utbildningsmomentens kvalité Målbeskrivning Examinationer Val av studieort Genus i undervisningen Resurser (lokaltillgång/gruppstorlek/föreläsare) Negativ särbehandling Ekonomi Studiebörda Forskning Utbyten

3 SAMMANFATTNING MSF (Medicine studerandes förbund) har skickat ut en enkät; preklinenkäten till alla läkarstudenter på termin sex på landets alla lärosäten. Enkäten ska vara underlag för lokal- och nationell studiepolitik och för förbättringsförslag i diskussioner med ledningen på studieorterna. Enkäten skickades via mail till alla studenter oavsett medlemskap i MSF. Svarsfrekvensen var 54 %. Överlag är studenterna som svarat på enkäten nöjda med den prekliniska delen av utbildningen. Skillnaderna är generellt sett små om vi jämför årets resultat med den förra mätningen från Det är ändå viktigt att poängtera att det finns utrymme för förbättring, framförallt när det gäller de praktiska delarna av utbildningen på vissa orter. Utbildningen i Örebro får högsta betyg både på de praktiska och på de teoretiska delarna medan Skåne får ett betydligt lägre betyg på frågorna som gäller de praktiska delarna. En tråkig tendens är även att allt fler kvinnliga studenter upplevt negativ särbehandling på grund av kön. Studenterna är nöjdast med sin praktik på vårdcentral och den patientbundna undervisningen. Samtidigt finns det tydliga skillnader i hur stor andel som fått utföra praktiska moment vid patientkontakt. I Örebro har nästan alla fått göra det, medan motsvarande andel för Linköpings studenter är cirka hälften. Överlag tycker drygt en fjärdedel av studenterna att antalet studenter påverkar utbildningskvaliteten negativt. Denna andel är högre, nästan hälften, i Umeå och Göteborg. Tillgång på föreläsare är sett över landets totala siffror god. Utmärkande är dock att det på vissa orter saknas föreläsningssalar och att tillgången på kurslitteratur är eftersatt. I storstäderna Stockholm och Göteborg arbetar studenterna extra i högre utsträckning. I Stockholm är studiebördan högre än för genomsnittet i landet; stressnivån är högre och antalet timmar i veckan som studenterna lägger på studier är fler. Motsatt mönster ses hos 3

4 studenterna i Skåne. Jämfört med snittet lägger de ner mindre tid på studier, arbetar extra i lägre utsträckning, är mindre stressade och upplever en mindre krävande studiebörda. BAKGRUND Den prekliniska delen av utbildningen är den inledande delen av läkarutbildningen; därefter följer den del som främst är förlagd till kliniken. Efter att studenten examinerats följer vidareutbildning i form av allmän- och slutligen specialisttjänstgöring. Totalt sett, och räknat med den kortast möjliga tiden så tar tiden från läkarstudent till färdig specialistläkare 12,5 år. Prekliniska studier på läkarprogrammet pågår mellan 4-6 terminer beroende på lärosäte. Målet är att studenterna ska uppnå en god grundläggande kunskap när det gäller kroppens funktioner, sjukdomars uppkomst, hur läkemedel verkar samt få övning i olika praktiska moment. Medicine Studerandes Förbund (MSF) är en del av Sveriges Läkarförbund. MSF har sedan starten verkat för att läkarstudenternas utbildning skall hålla en hög kvalité. En viktig del av att förbättra utbildningskvalitén är att låta studenterna utvärdera den prekliniska delen genom en enkät som skickas ut vartannat år. Denna rapport är en sammanställning av de svar som vi fått in på preklinenkäten Liknande enkätarbete och rapporter har utförts två gånger tidigare; 2009 samt Preklinenkäten är den enda enkät som ger en möjlighet till jämförelse mellan studieorternas prekliniska utbildningar. För vidare läsning om vad MSF anser samt hur MSF arbetar med denna fråga lokalt och nationellt hänvisar vi till det separata häftet Preklinrapport kommentarer. Häftet finns att läsa på 4

5 METOD Enkäten skickades till studenter som gick sin sjätte termin under hösten 2013 vid något av landets sju lärosäten. Den skickades ut till alla studenter på termin sex oavsett medlemskap i MSF. Örebro Universitet var med för första gången bland de svarande. Resterande universitetsorter var Göteborg, Linköping, de tre orter i Skåne som bedriver läkarutbildning genom Lunds Universitet (Helsingborg, Lund och Malmö), benämnda som Skåne i rapporten, Stockholm (Karolinska Institutet), Umeå Universitets fyra utbildningsorter (Umeå, Sundsvall, Sunderbyn och Östersund) och Uppsala. Studenter som läser termin sex läser, beroende på lärosäte, antingen på sin sista preklintermin eller har avslutat preklin och nyss påbörjat nästa utbildningsdel; klin. Utskicken gjordes via en länk i ett mail. I samband med utskicket informerades studenterna lokalt om enkäten och en presentation lades upp på hemsidan med mer information. Svarsfrekvensen till årets enkät har varit hög eller relativt hög på flera av orterna. I en av klasserna kan en svarsfrekvens på över 80 % uppvisas. I Umeå och Göteborg där svarsfrekvens var långt under genomsnittet påverkades svarsfrekvensen troligtvis av tekniska problem med interna mailsserverar. Tabell 1 svarsfrekvens i %, antal utskick, antal svar per studieort Studieort Antal utskick Antal svar Svarsfrekvens Göteborg % Linköping % Skåne % Stockholm % Umeå % Uppsala % Örebro % Totalt % Det går inte att säga hur bortfallet eventuellt har påverkat resultaten, eftersom vi inte vet hur de personer som inte svarat skulle ha svarat. De resultat som redovisas ger en ögonblicksbild av respondenternas upplevelse vid tidpunkten för mätningen. Det finns således, som i de flesta enkätundersökningar, ingen garanti för att detta är representativt för hela gruppen, eller för att skillnader mellan studieorter eller mättillfällen är verkliga. Vi har därför snarare försökt lyfta fram tydliga skillnader i svarsmönster mellan orter och 5

6 mättillfällen än exakta nivåskattningar. Inga frågor är heller perfekta. Vi har försökt att vara självkritiska när det gäller vissa frågors formuleringar, t ex när det gäller svårigheter i tolkningen av begreppet genus. Detta diskuteras i respektive avsnitt. RESULTAT Sammanfattande betyg En sammanfattande fråga ställdes i enkäten, Generellt sett, hur nöjd är du med din utbildning hittills. Överlag är studenterna mycket nöjda med sin utbildning. Totalt svarar 81 % att de är mycket nöjda eller nöjda. Det är samma nivå som i föregående mätning Diagram 1 - nöjdhet generellt med utbildningen Uppsala och Linköping får högst betyg och Lund/Malmö lägst 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% 89% 89% 86% 84% 81% 81% 79% 68% Uppsala Linköping Örebro Umeå Total Stockholm Göteborg Skåne Andel nöjda och mycket nöjda studenter Studenterna i Uppsala och Linköping är nöjdast enligt denna fråga. Nio av tio svarar att de är nöjda eller mycket nöjda med sin utbildning. I föregående mätning var motsvarande andel i Uppsala ca 70 %. Örebro och Umeå ligger över snittet för totalen. Skåne har lägst andel nöjda studenter. 68 % svarar att de är nöjda eller mycket nöjda. 6

7 Teori och praktik De teoretiska delarna får genomgående ett bättre betyg än de praktiska. Nivåerna liknar föregående mätning. Knappt 70 % ger betyget 4 eller 5 för teoretiska delar och knappt 60 % för de praktiska. När det gäller de praktiska delarna är resultatet mer varierande mellan de olika studieorterna. Örebro, Stockholm och Uppsala ligger över snittet. Linköping och Skåne ligger lägst både för teoretiska och praktiska delar. Diagram 2 jämförelse mellan teoretiska och praktiska delar av utbildningen 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Teoreeska delar får bäfre betyg än prakeska Örebro Göteborg Stockholm Uppsala Totalsumma Umeå Skåne Linköping Teoreeska delar 4+5 Prakeska delar 4+5 Mönstret går igen i frågan om förbättringsbehov. Fler svarar att de ser ett stort förbättringsbehov i de praktiska delarna. Örebro ser det minsta förbättringsbehovet och Skåne och Linköping det största. I Skåne och Linköping ses även lägre resultat på frågan om man tycker att man har uppnått förväntad kunskapsnivå i praktiska moment. Generellt ser vi att de allra flesta, 91 % tycker att de uppnått förväntad teoretisk kunskapsnivå i mycket hög eller ganska hög grad. Nästan alla studenter från Stockholm, Örebro, Göteborg och Umeå tycker att de har det, och nivån är relativt jämn mellan studieorterna Jämförs denna siffra med motsvarande för de praktiska momenten så är den lägre; 78 %. 7

8 Diagram 3- Andel studenter som anser att de har uppnått förväntad kunskapsnivå Färre anser af de har uppnåf förväntad kunskapsnivå för prakeska moment 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Umeå Göteborg Örebro Stockholm Total Linköping Uppsala Skåne Teoreeska moment förväntad kunskapsnivå Prakeska moment förväntad kunskapsnivå Skillnaden mellan teoretiska och praktiska moment och bedömningen av den förväntade kunskapsnivån kan eventuellt förklaras med att det är betydligt enklare för studenten att vid en skriftlig examination med godkänt resultat också veta att momentet är uppnått. De kliniska momenten avslutas inte alltid på ett lika tydligt sätt med en examinationsform. Ett exempel på där det dock sker en examination även på de kliniska momenten är vid en Objective Structured Clinical Examination (OSCE). Detta sker bland annat vid Örebro Universitet under termin 4 och kan kanske förklara att fler studenter här upplever att de uppnått förväntad praktisk kunskapsnivå. Eftersom vi ser samma mönster i den här frågan som i tidigare redovisade resultat om praktiska delar kan vi troligtvis dra slutsatsen att även den här frågan speglar den upplevda kvalitén. Frågan är dock något svårtolkad då den handlar om just förväntad kunskapsnivå. Skillnader kan finnas rent objektivt i vad som uttrycks genom t ex kulturen på lärosätet. Men de kan också variera mellan individer, beroende på om man är en person som aldrig är nöjd med sin prestation eller en good enough personlighet. Detta kan påverka hur man upplever och tolkar det som uttrycks i kulturen på lärosätet men också hur man utvärderar sina egna prestationer enligt inre målsättningar. 8

9 Utförandet av praktiska moment Diagram 4- Andel studenter som har utfört praktiska moment Ujöra prakeska moment Grundläggande prakesk färdighetsträning ( status, HLR på docka mm) Laboraeoner/ Laboraeva undervisningsmoment Prakeska moment vid paeentkontakt(ekg, PVK/ KAD mm) Dissekeoner Obdukeoner 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100% Får ujöra Får närvara vid Inte alls Majoriteten av studenterna har fått utföra de praktiska moment som vi frågade om i enkäten, undantaget obduktioner, där de allra flesta dock har närvarat vid en obduktion. Det finns dock skillnader mellan orterna, t ex när det gäller att få utföra praktiska moment på patienter. Diagram 5- Andel studenter som har utfört praktiska moment på patienter I Örebro har nästan alla fåf ujöra prakeska moment på paeenter Örebro Uppsala Stockholm Total Umeå Göteborg Skåne Linköping 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100% Fåf ujöra prakeska moment på paeenter 9

10 Örebro är den ort där flest har fått utföra praktiska moment på patienter. Det är också den ort som ger den praktiska delen högst betyg. Göteborg, Skåne och Linköping ligger lägst. För Skåne gäller detta även att utföra laborationer och grundläggande praktisk färdighetsträning. Däremot har fler fått utföra obduktioner och dissektioner. Svaren speglar de skillnader vi ser mellan orterna när det gäller det generella betyget av praktiska moment. Möjligtvis är det så att delen som handlar om att faktiskt utföra moment på patienter är framträdande när man betygssätter upplevelsen av praktiska moment. Utbildningsmomentens kvalité När studenterna graderar undervisningsmomenten på en femgradig skala ser vi att praktik på vårdcentral får högst betyg bland momenten. Drygt 70 % har satt betyget 4 och 5 på detta moment. Patientbunden undervisning så som samtalskonst, statustagning samt undervisning i mindre grupp ligger strax under. Övrig praktisk undervisning (till exempel venös provtagning och att träna på katetersättning) får ett lågt snittbetyg. Endast fyra av tio tycker att detta fungerar bra, även om Örebro, Uppsala och Umeå ligger högre. Lägst betyg får undervisning i ledarskap och genus/jämställdhetsfrågor. I Stockholm är bara en student av tio nöjda med det sistnämnda. Diagram 6- Andel nöjda per undervisningsmoment Flest nöjda med prakek på vårdcentral prakek på vårdcentral paeentbunden undervisning undervisning i mindre grupp dissekeoner obukeoner föreläsningar tentamina handledning vid prakeska moment laboraeva undervisningsmoment målbeskrivningar övrig prakesk undervisning undervisning i ledarskap etc undervisning genus och jämställdhetsfrågor 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 10

11 Bedömningarna av momenten skiljer sig åt mellan studieorterna. Flest poäng över medel får Örebro. Nio av de tretton momenten ligger tydligt över medel. Stockholm har flest moment som tydligt ligger under medel. När det gäller tentamina så ligger Umeå och Uppsala långt över snittet på 60 % nöjda(poäng 4 och 5). Föreläsningar får högst betyg av Göteborg och Örebro. Patientbunden undervisning graderas högst i Göteborg, Linköping och Örebro. Umeå; Göteborg och Örebro ligger långt över snittet när det gäller undervisning i ledarskap och genus/jämställdhet. För en detaljerad översikt av betygen per moment och lärosäte, se bilaga 1. Målbeskrivning Totalt sett anser 56 % av de deltagande studenterna att målbeskrivningarna för terminen samt dess olika kurser är tydliga. Lägst andel som anser detta har Linköping med oroväckande 30 % och högst har Stockholm med 69 %. Det som är mest tydligt med dessa olika utbildningsorter är att de har en skillnad i sin utbildningsprofil. Linköpingsstudenterna läser en mer problembaserad lärandeform där fokus sätts på att själv plocka fram vad som är viktigast för studenten att lära sig. I Stockholm sker en mer traditionell utbildning och med detta följer föreläsningar som på ett mer vägledande sätt visar studenten vad som är viktigt i de olika kurserna. Examinationer De flesta föredrar att examineras flera gånger per termin. Undantaget är Linköping. På två av landets lärosäten; Stockholm och Linköping finns mellan den prekliniska- och den kliniska delen av utbildningen en så kallad preklintentamen. Denna examinerar studenten i den prekliniska delen av utbildningen och ger tillfälle för repetition av de tidigare examinerade momenten. Att examineras på detta att upplevs av de flesta studenter som positivt. De uttrycker i sina kommentarer till frågan om en samlad preklinisk examination att de tyckt det varit stressande och satt hög press samtidigt som det varit övervägande positivt att tentera av all kunskap i en samlad examination. 11

12 Val av studieort Det krävs toppbetyg för att bli antagen till läkarlinjen. Detta innebär att det är svårt för studenten att välja studieort efter exempelvis geografiskt läge eller pedagogik. Därför är det intressant att titta på hur studenten resonerar kring om hen velat byta studieort och i sådana fall varför. Diagram 7 Andel studenter som studerar där de helst vill Stockholmsstudenter vill helst studera i Stockholm 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Stockholm Uppsala Skåne Linköping Total Göteborg Umeå Örebro 83 % svarar att de studerar på den ort de helst skulle vilja. Den högsta andelen studenter som studerar där de helst vill finns på Karolinska institutet, Stockholm. Örebro Universitet samt Umeå Universitet tillhör de studieorter där mer än var femte student hellre hade studerat vid en annan universitetsort. Av de 61 personer som har svarat att de inte studerar på den ort som de helst vill är det drygt hälften som har övervägt att byta. Av de knappt femtio som angett att de faktiskt bytt studieort har en majoritet bytt till Stockholm eller Uppsala. Den största bakomliggande faktorn bland de som har angivit ett skäl har varit avstånd till familjen eller socialt/trivsel. Värt att lyfta fram är att väldigt få har haft utbildningsprofil som bakomliggande faktor till ett byte. Det indikerar att det snarare är sociala faktorer än utbildningens utformning och kvalitet som avgör om man vill byta eller inte. Glädjande nog är det ingen av studenterna som önskar byta lärosäte som gör detta på grund utav en svår situation vad gäller att hitta en lämplig bostad. Vid många av studieorterna är detta annars ett stort problem som ofta lyfts, speciellt vid terminsstarten. Tolkningen av de siffror som visar sig i preklinenkäten blir därför att bostadsfrågan främst är 12

13 ett problem som hör till de första terminerna vid på en ny studieort och därefter löser sig med tiden. Genus i undervisningen Ett genusperspektiv är viktigt att få med sig redan tidigt i förberedelsen inför läkaryrket. Genus beskriver hur det samhälle vi lever i skapar normer efter vilket biologiskt kön vi har. För mötet mellan läkare och patient kan detta skapa problem i patientmötet. Exempelvis så kan vissa symtom i högre utsträckning tas på allvar och upplevs som behandlingskrävande beroende på kön på patienten. Studenten bör tidigt lära sig att se fallgropar som kan uppstå och att bemöta patienten som en individ. Vi ställde frågan; Tycker du att undervisningen kring genusteori och ett genusperspektiv på läkarutövandet finns med i din utbildning på ett tillfredställande sätt? Diagram 8 Andel som svarar att de tycker att undervisning kring genusteori och ett genusperspektiv på läkarutövandet finns med i utbildningen ibland eller ofta, på ett tillfredsställande sätt Finns genusperspekev/teori med i undervisningen på ef ellfredsställande säf? 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% 89% 87% 67% 64% 58% 53% 52% 40% Göteborg Umeå Örebro Uppsala Total Linköping Lund Stockholm 58 % av de studenter som har svarat på frågan svarar att genusperspektiv och teori finns med ibland eller ofta i utbildningen. I förra mätningen var resultatet 45 %. Umeå ligger tydligt i topp. Runt 90 % svarar oftast eller ibland på frågan. I Stockholm svarar nästan 60 % att genus sällan eller aldrig finns med på ett tillfredsställande sätt. Begrepp som genusteori och genusperspektiv är svåra och det är därför möjligt att de svarande har tolkat dem på olika sätt, eller tyckt att det har varit svårt att besvara frågan. En 13

14 hög andel som valt att inte svara alls stödjer detta. Svaren kan även spegla dels hur mycket som finns med i utbildningen, men också i vilken utsträckning och hur tydligt man påtalar att det finns med. Det kan också vara så att det förekommer genusutbildning, men på ett icke tillfredsställande sätt. Vi kommer att se över formuleringen av frågan till nästa enkät, men det är ändå tydligt att skillnader finns mellan studieorterna. Vi ställde även en fråga om mer specifika undervisningsmoment och hur ofta ett integrerat genusperspektiv finns med. Generellt graderas denna fråga lägre vilket kanske tyder på att den förstnämnda frågan handlar om något annat, kanske en allmän inställning som uttrycks på annat sätt än i just dessa moment. Lägst får praktisk undervisning där ca 35 % svarar att det integrerade genusperspektivet finns med ofta eller ibland. Föreläsningar och grupper/basgrupper ligger något högre kring 40 %. Umeå, Göteborg och Örebro har det bästa resultatet medan Skåne och Stockholm ligger lägst. 14

15 Resurser (lokaltillgång/gruppstorlek/föreläsare) En ständigt aktuell fråga som funnits med i debatten om det svenska läkarprogrammet under många år är den om hur många platser som skall finnas på läkarprogrammet. Totalt anser 28 % att studentantalet påverkar kvalitén negativt vilket är en sänkning från 2011 års undersökning. I Örebro är siffran dock mycket lägre än genomsnittet, enbart 2 % av studenterna upplever där att antalet studenter är för högt. Diagram 9 Andel som svarar att antalet studenter påverkar kvaliteten negativt, samt att gruppens storlek ofta begränsar kvaliteten. Antal studenter och påverkan på kvaliteten 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Göteborg Umeå Skåne Totalsumma Uppsala Stockholm Linköping Örebro Antalet studenter påverkar kvalitén negaevt Gruppens storlek begränsar ola kvalitén Vi ställde även frågan om gruppens storlek begränsar kvalitén. Det tycker man i högre utsträckning i Umeå och Göteborg, där fler även svarat att antal studenter påverkar kvalitén. I föregående rapport uppmärksammades bristen på föreläsningssalar, och det ser vi även den senaste mätningen, särskilt på vissa orter där problemet är väldigt tydligt. I Göteborg och Linköping anser 75 % av studenterna att det inte finns tillräckligt med salar. I Linköping, Uppsala och Örebro anser varannan student att tillgången på kurslitteratur är otillräcklig. Studenterna är generellt sett nöjda med tillgången på föreläsare och annan pedagogisk personal. Fyra av fem är nöjda. Skåne, Linköping och Göteborg ligger något under snittet, runt 70 %. 15

16 Negativ särbehandling För studenten är det viktigt att föreläsningarna håller god kvalitet samt att det erbjuds väl handledda praktiska utbildningsmoment. Men en om möjligt ännu viktigare fråga är hur studenten upplever sin psykosociala arbetsmiljö. Vi har valt att lyfta frågan om studenter upplever sig negativt särbehandlade på grund av ett antal utvalda faktorer, kön, etnisk tillhörighet, sexuell läggning, funktionsnedsättning, religiös tillhörighet. De hade även möjlighet att ange annat och sedan specificera vad. Frågan var ställd som en ja och nej fråga med varje nämnd kategori uppdelad som en delfråga. Vi kan tyvärr konstatera att det finns studenter som upplever sig negativt särbehandlade under sin studietid. När det gäller på grund av etnicitet har sju personer svarat ja, sexuell läggning fyra, funktionshinder tre, och religion tre personer. När det gäller kön är det till störst andel kvinnor som upplever detta. Fyrtiosex kvinnor och fem män har svarat ja på frågan. Det är totalt 23 % av kvinnorna, och det förekommer på alla studieorter. Motsvarande andel var 14 % i föregående mätning. Studenterna fick även i ett fritextsvar ange i vilka situationer det förekom. De allra flesta upplevde detta under VFU och Föreläsningar och angav oftast en handledare eller ansvarig på klinik som den som skapat en situation där de kände sig negativt särbehandlade. Frågan kan vara svårtolkad, och dessutom känslig. Det är därför mycket möjligt att det finns ett mörkertal. Detta är en oerhört viktigt fråga att öka kunskapen kring. Viktigt även att det från universitetets sida arbetas vidare med de utbildningsmoment som syftar till att belysa problemet och arbeta med studenter samt handledare och lärare på programmet för att en nollvision skall kunna nås. 16

17 Ekonomi 42 % av studenterna svarar att de tror att studiemedlen inte kommer att räcka alla 11 terminer. En student som inte får studiemedel har inte heller någon socialförsäkring. Detta kan bli ett problem vid exempelvis sjukfrånvaro. Storstadsstudenterna i Göteborg och Stockholm är mindre nöjda med sin ekonomi än Örebro- och Linköpingsstudenterna. Tillgången på billigare bostäder, kollektivtrafik och möjlighet att i större utsträckning välja att använda cykel som färdmedel kan förklara detta. Det är allmänt vedertaget att det kostar mer att bo och leva i en större stad som Stockholm eller Göteborg och därför är siffrorna väntade. Fler arbetar extra i Stockholm och Göteborg 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Nöjda med ekonomin Arbeta extra Diagram 10 Andel som är nöjda med sin ekonomi samt andel som arbetar extra. En viktig delfråga är den som frågar om studenten har behövt arbeta extra vid sidan av studierna under terminen för att klara av sin försörjning. Totalt är det 39 % av studenterna som vid sidan av heltidsstudierna behöver arbeta extra. I Stockholm svarar mer än hälften av studenterna att de arbetar extra jämfört med var femte i Linköping. Dessa siffror stämmer väl överens med tidigare nämna resonemang om skillnader i levnadskostnader beroende på bostadsort i Sverige. Det är troligt att extraarbete tar fokus och tid från studierna och på så sätt kan addera till den upplevda studiebördan och känslan av stress. 17

18 Studiebörda Tabell 2 Upplevd studiebörda 2013 för hög lagom inte krävande alls Göteborg 15% 85% 0% Linköping 15% 83% 2% Skåne 7% 77% 17% Stockholm 30% 64% 6% Umeå 45% 52% 3% Uppsala 19% 76% 5% Örebro 21% 79% 0% Totalt 22% 73% 6% 73 % av studenterna upplever studiebördan under den prekliniska delen av utbildningen som lagom. Detta är en tillbakagång jämfört med siffran som publicerades i den senaste rapporten då 82 % uttryckte att studiebördan var lagom. I Stockholm och Umeå upplever studenterna i högre utsträckning att studiebördan är för hög. Skåne visar ett motsatt mönster. Att studera heltid på en universitetsutbildning skall innebära en arbetsvecka på 40 timmar, men nästan 60 % anger att de studerar mer. På Karolinska Institutet i Stockholm finns det flest studenter som skattar att de i genomsnitt lägger ned mer än 50 timmar i veckan på sina studier. I Skåne svarar betydligt fler än snittet att de studerar färre än trettio timmar i veckan. 77 % av läkarstudenterna uppger att de är ganska (61 %) eller mycket stressade (16 %) av sina studier. Denna siffra känns igen från föregående rapport. Umeå, Stockholm och Örebro ligger något högre än snittet i andelen studenter som anser sig vara mycket stressade. Skåne ligger lägre. Forskning Att redan tidigt skapa ett intresse för forskning hos studenterna är viktigt för att skapa en universitetsmiljö där forskning har en självklar plats. I preklinenkäten får studenten svara på tre frågor gällande forskning. Frågorna handlar dels om studenten är intresserad av att ägna 18

19 sig åt forskning, om de uppmuntrats till att ägna sig åt forskning samt om de faktiskt givits utrymme till detta. Det ser ut att finnas en grupp med stor potential att eventuellt väcka forskningsintresse hos. Drygt 80 % svarar ja eller kanske på frågan om de är intresserade av att hålla på med forskning i någon form. Det är störst intresse för att forska i Skåne och i Stockholm, vilka är två orter med hög forskningsprofil. Där svarar hälften av studenterna ja på frågan. Minst intresse finns i Umeå där 30 % svarar nej på frågan om intresse för forskning. Det är även färre studenter där som beretts möjlighet att forska. Utbyten Att under sin prekliniska del av utbildningen kunna göra utbyten leder till att få en ökad förståelse av hälso- och sjukvården ur ett annat lands perspektiv. Andelen studenter som är intresserade av att göra ett utbyte är relativt oförändrat jämfört med tidigare år. Bilaga 1, detaljerad redovisning fråga 6:2 Moment: Total Göteborg Stockholm Umeå Linköping Uppsala Skåne Örebro Föreläsningar 1 = klart undermålig 1% 0% 1% 0% 0% 0% 2% 0% 2 6% 7% 5% 3% 7% 11% 5% 2% 3 32% 21% 33% 48% 33% 27% 38% 21% 4 50% 61% 52% 32% 56% 48% 48% 49% 5= utmärkt 12% 11% 9% 16% 4% 14% 7% 28% Undervisning i mindre grupper Total Göteborg Stockholm Umeå Linköping Uppsala Skåne Örebro 1 = klart undermålig 1% 0% 1% 7% 0% 0% 3% 0% 2 8% 11% 10% 0% 11% 11% 5% 2% 3 21% 32% 24% 23% 11% 14% 27% 12% 4 48% 39% 43% 57% 56% 52% 48% 47% 5= utmärkt 22% 18% 22% 13% 22% 23% 17% 40% Laborativa undervisningsmoment Total Göteborg Stockholm Umeå Linköping Uppsala Skåne Örebro 1 = klart undermålig 2% 0% 6% 0% 0% 0% 3% 0% 2 15% 11% 28% 3% 7% 11% 17% 12% 3 36% 43% 34% 33% 38% 34% 42% 28% 4 37% 43% 24% 50% 40% 45% 33% 47% 5= utmärkt 9% 4% 7% 13% 16% 9% 5% 14% 19

20 Dissektioner Total Göteborg Stockholm Umeå Linköping Uppsala Skåne Örebro 1 = klart undermålig 10% 4% 0% 10% 0% 0% 21% 51% 2 8% 14% 5% 13% 0% 2% 16% 9% 3 16% 25% 12% 23% 11% 7% 28% 11% 4 31% 29% 35% 33% 38% 23% 28% 26% 5= utmärkt 35% 29% 48% 20% 51% 68% 7% 3% Obduktioner Total Göteborg Stockholm Umeå Linköping Uppsala Skåne Örebro 1 = klart undermålig 3% 4% 3% 6% 0% 5% 0% 7% 2 10% 4% 15% 6% 0% 20% 5% 12% 3 24% 32% 28% 23% 11% 36% 17% 21% 4 39% 54% 36% 35% 53% 25% 38% 35% 5= utmärkt 25% 7% 18% 29% 36% 14% 40% 26% Målbeskrivningar Total Göteborg Stockholm Umeå Linköping Uppsala Skåne Örebro 1 = klart undermålig 3% 0% 2% 0% 13% 0% 5% 2% 2 19% 11% 20% 19% 27% 16% 20% 16% 3 37% 29% 41% 42% 31% 34% 36% 42% 4 32% 46% 30% 26% 22% 36% 36% 33% 5= utmärkt 8% 14% 6% 13% 7% 14% 3% 7% Tentamina Total Göteborg Stockholm Umeå Linköping Uppsala Skåne Örebro 1 = klart undermålig 3% 0% 2% 0% 2% 0% 8% 5% 2 6% 4% 9% 3% 7% 0% 7% 5% 3 31% 29% 43% 10% 31% 16% 32% 37% 4 48% 54% 40% 65% 42% 57% 47% 47% 5= utmärkt 13% 14% 6% 23% 18% 27% 7% 7% Patientbunden undervisning Total Göteborg Stockholm Umeå Linköping Uppsala Skåne Örebro 1 = klart undermålig 1% 0% 1% 0% 0% 0% 2% 0% 2 6% 4% 9% 10% 0% 0% 15% 2% 3 22% 14% 24% 26% 16% 32% 27% 12% 4 42% 43% 46% 39% 40% 52% 38% 35% 5= utmärkt 28% 39% 20% 26% 44% 16% 18% 51% Övrig praktisk undervisning Total Göteborg Stockholm Umeå Linköping Uppsala Skåne Örebro 1 = klart undermålig 9% 0% 16% 0% 11% 2% 15% 2% 20

21 2 24% 25% 31% 13% 33% 5% 31% 16% 3 28% 39% 27% 32% 38% 34% 22% 16% 4 27% 29% 22% 35% 13% 41% 22% 40% 5= utmärkt 11% 7% 4% 19% 4% 18% 10% 26% Praktik på vårdcentral Total Göteborg Stockholm Umeå Linköping Uppsala Skåne Örebro 1 = klart undermålig 3% 0% 3% 6% 0% 0% 5% 2% 2 7% 7% 10% 6% 7% 5% 12% 0% 3 18% 18% 28% 13% 18% 18% 19% 2% 4 40% 50% 35% 45% 40% 48% 49% 21% 5= utmärkt 32% 25% 24% 29% 36% 30% 15% 74% Handledning vid praktiska moment Total Göteborg Stockholm Umeå Linköping Uppsala Skåne Örebro 1 = klart undermålig 1% 0% 2% 0% 0% 2% 3% 0% 2 8% 0% 12% 6% 4% 9% 10% 7% 3 33% 36% 36% 48% 38% 30% 37% 7% 4 39% 50% 37% 26% 51% 39% 37% 35% 5= utmärkt 19% 14% 13% 19% 7% 20% 13% 51% Undervisning i ledarskap etc Total Göteborg Stockholm Umeå Linköping Uppsala Skåne Örebro 1 = klart undermålig 10% 7% 20% 3% 0% 11% 10% 0% 2 21% 11% 34% 10% 36% 18% 20% 0% 3 36% 57% 36% 26% 38% 48% 42% 7% 4 21% 18% 7% 35% 22% 11% 27% 40% 5= utmärkt 12% 7% 2% 26% 4% 11% 2% 53% Undervisning genus och jämställdhetsfrågor Total Göteborg Stockholm Umeå Linköping Uppsala Skåne Örebro Total Göteborg Stockholm Umeå Linköping Uppsala Skåne Örebro 1 = klart undermålig 18% 4% 27% 6% 11% 16% 32% 5% 2 23% 4% 36% 19% 22% 20% 20% 14% 3 32% 48% 27% 29% 44% 25% 33% 28% 4 18% 44% 6% 32% 13% 34% 8% 19% 5= utmärkt 10% 0% 4% 13% 9% 5% 7% 35% 21

Om prekliniska studier vid Sveriges läkarutbildningar. Preklinenkät 2015

Om prekliniska studier vid Sveriges läkarutbildningar. Preklinenkät 2015 Om prekliniska studier vid Sveriges läkarutbildningar Preklinenkät 2015 Martina Bergström, studenthandläggare martina.bergstrom@slf.se Victoria Jansson, ledamot i förbundsstyrelsen victoria.jansson@slf.se

Läs mer

Klinisk baskurs 1, inriktning medicin

Klinisk baskurs 1, inriktning medicin Medicinska fakulteten Umeå universitet, 901 87 Umeå Telefon: 090-786 50 00 Läkarprogrammet www.umu.se Kursplan Dnr 513-1592-12 Sid 1 (5) Klinisk baskurs 1, inriktning medicin Clinical sciences 1, medicine

Läs mer

THSP41 - Teknisk kommunikation på spanska II - del 1

THSP41 - Teknisk kommunikation på spanska II - del 1 1 ( 6) THSP41 - Teknisk kommunikation på spanska II - del 1 Sändlista Kurskod Examinator Marisol Arias Abrahamsson Johan Holtström THSP41 Marisol Arias Abrahamsson Kursen gavs Årskurs 2 Termin Period 2

Läs mer

Hur mäts kunskap bäst? examinationen som inlärningsmoment

Hur mäts kunskap bäst? examinationen som inlärningsmoment Miniprojekt, pedagogisk grundkurs I, vt 2001. Klemens Eriksson, Evolutionsbiologiska institutionen Hur mäts kunskap bäst? examinationen som inlärningsmoment Jag hävdar att kunskapskontrollen är en del

Läs mer

Läkarutbildningen måste

Läkarutbildningen måste Läkarutbildningen måste Den här artikeln kan också läsas på Nylegitimerad svensk läkare får numera inte arbeta självständigt i Finland Det kommer att ske genomgripande förändringar av den svenska läkarutbildningen.

Läs mer

Faktaunderlag till Kommunals kongress i Stockholm 28-31 maj 2013. kongressombud. välfärdssektorn

Faktaunderlag till Kommunals kongress i Stockholm 28-31 maj 2013. kongressombud. välfärdssektorn Faktaunderlag till Kommunals kongress i Stockholm 28-31 maj 2013 2013 2013 Att Delade vara turer i kongressombud välfärdssektorn Delade turer i välfärdssektorn Faktaunderlag Rapport av Kristina Mårtensson

Läs mer

STUDIEBAROMETER 2014. Umeå universitet

STUDIEBAROMETER 2014. Umeå universitet STUDIEBAROMETER 2014 Umeå universitet Studiebarometern 2014 Umeå universitet Innehållsförteckning Innehållsförteckning... - 1 - Förord... - 3 - Sammanfattning... - 4 - Inledning... - 5 - Bakgrundsdata...

Läs mer

Utvärderingsrapport av Prekliniska Studier vid Sveriges Läkarutbildningar

Utvärderingsrapport av Prekliniska Studier vid Sveriges Läkarutbildningar Utvärderingsrapport av Prekliniska Studier vid Sveriges Läkarutbildningar Eleonor Samuelson för Medicine Studerandes Förbund eleonor.samuelson@slf.se Våren 2012 Innehåll 1 Inledning 4 2 Metod 5 3 Resultat

Läs mer

1. Hur många timmar per vecka har du i genomsnitt lagt ner på kursen (inklusive schemalagd tid)?

1. Hur många timmar per vecka har du i genomsnitt lagt ner på kursen (inklusive schemalagd tid)? Jordbruks- och miljöekonomi NA0117, 10140.1011 10 Hp Studietakt = 65% Nivå och djup = Grund A Kursledare = Rob Hart Värderingsresultat Värderingsperiod: 2010-10-29-2010-11-18 Antal svar 33 Studentantal

Läs mer

Kursrapport Datorlingvistisk grammatik (första skiss)

Kursrapport Datorlingvistisk grammatik (första skiss) Mats Dahllöf 090218 Kursrapport Datorlingvistisk grammatik (första skiss) Jag har försökt utforma undervisningen och examinationen på kursen så att de följer lärandemålen, och jag tror att den föresatsen

Läs mer

Verksamhetsåret 2014-2015. Verksamhetsberättelse för MSF Umeå verksamhetsåret 2014-2015

Verksamhetsåret 2014-2015. Verksamhetsberättelse för MSF Umeå verksamhetsåret 2014-2015 MSF Umeå för MSF Umeå verksamhetsåret 2014-2015 Introduktion MSF Umeås verksamhetsår 2014-2015 har varit händelserikt. Styrelsen har under detta verksamhetsår haft en god representation från såväl prekliniska

Läs mer

STUDENTBAROMETERN HT 2012

STUDENTBAROMETERN HT 2012 STUDENTBAROMETERN HT 2012 STUDIE- OCH ARBETSMILJÖ APPENDIX III INSTITUTIONEN INGENJÖRSHÖGSKOLAN FÖRELIGGANDE RAPPORT är nummer arton i rapportserien Rapport från Centrum för lärande och undervisning.

Läs mer

Kursrapport för WEBB13: Textproduktion 1 V14 7,5 hp (31KTP1)

Kursrapport för WEBB13: Textproduktion 1 V14 7,5 hp (31KTP1) Kursrapport för WEBB13: Textproduktion 1 V14 7,5 hp (31KTP1) Kursansvariga: Charlotte von Essen Anna Vörös Lindén Medverkade på kursen gjorde även: Camilla Hentschel (handledning och rättning) Ramona Mattisson

Läs mer

TEII41 - Teknisk kommunikation på japanska II!

TEII41 - Teknisk kommunikation på japanska II! 1 ( 6) TEII41 - Teknisk kommunikation på japanska II Sändlista Mathias Henningsson Karin Karltorp Susann Årnfelt Sandra Gustavsson Li Li Tunek Johan Holtström Kurskod Examinator TEII41 Li Li Tunek Kursen

Läs mer

JURIDISKA INSTITUTIONEN

JURIDISKA INSTITUTIONEN JURIDISKA INSTITUTIONEN HRS290 Teoretisk affärsjuridik - Rollperspektiv på rätten, 15 högskolepoäng Theoretical business law - Role Fastställande Kursplanen är fastställd av Juridiska institutionen 2014-09-10

Läs mer

Sammanställning av kursutvärdering. Introduktionskurs RUT 11 Introduktionskurs (HT 2011) Svarsfrekvens 68 % Svarsfrekvens 71 %

Sammanställning av kursutvärdering. Introduktionskurs RUT 11 Introduktionskurs (HT 2011) Svarsfrekvens 68 % Svarsfrekvens 71 % 2012-01-15 Page 1 (9) Kursnamn Sammanställning av kursutvärdering År 1 Introduktionskurs RUT 11 Introduktionskurs (HT 2011) Svarsfrekvens 68 % Studenterna anser att kursen har ett bra upplägg och att den

Läs mer

Kortfattad sammanfattning av studenternas synpunkter och förslag

Kortfattad sammanfattning av studenternas synpunkter och förslag Termin: VT 2015 Program: W Kurs: Klimat 1TV026 10 hp Antal registrerade studenter: 11 Svarsfrekvens: (54%) 6/11 Datum: 2015-04-08 Utfall av examination Antal examinerade: 9 Betyg 5: 0 (0%) Betyg 4: 5 (56%)

Läs mer

Utbildningsplan för logopedprogrammet

Utbildningsplan för logopedprogrammet Utbildningsplan för logopedprogrammet 2LG07 Inrättad av Styrelsen för utbildning 2006-11-08 Fastställd av Styrelsen för utbildning 2007-04-04 Senast reviderad av Styrelsen för utbildning 2011-05-12 Sid

Läs mer

Programmet för kompletterande utbildning för läkare med utländsk examen

Programmet för kompletterande utbildning för läkare med utländsk examen Programmet för kompletterande utbildning för läkare med utländsk examen 60 högskolepoäng Utbildningsplan Dnr LiU-2014-00409 Fastställd av fakultetsstyrelsen för medicinska fakulteten 2014-03-06. Ersätter

Läs mer

Kursrapport Redovisningsrätt och företagsekonomi (15 hp, halvfart)

Kursrapport Redovisningsrätt och företagsekonomi (15 hp, halvfart) Kursrapport Redovisningsrätt och företagsekonomi (15 hp, halvfart) Höstterminen 2013 Jan Bjuvberg 1. Kursens innehåll Delmomentet redovisningsrätt omfattar en genomgång av det redovisningsrättsliga normsystemet

Läs mer

Anonyma tentamina. Fördjupning av anonym tentamensprocess. Luleå Studentkår Teknologkåren. Luleå tekniska universitet.

Anonyma tentamina. Fördjupning av anonym tentamensprocess. Luleå Studentkår Teknologkåren. Luleå tekniska universitet. Anonyma tentamina Fördjupning av anonym tentamensprocess Luleå Studentkår Teknologkåren Luleå tekniska universitet Luleå 2016-03-11 Sammanfattning I det här dokumentet fördjupar sig kårerna i begreppet

Läs mer

ett projekt om barns och ungas rättigheter En första utvärdering - vad säger eleverna och lärarna?

ett projekt om barns och ungas rättigheter En första utvärdering - vad säger eleverna och lärarna? ationer med ch våld. Det handlar om kärlek ett projekt om barns och ungas rättigheter En första utvärdering - vad säger eleverna och lärarna? FÖRORD Det handlar om kärlek ett projekt om barns och ungas

Läs mer

THTY41 - Teknisk kommunikation på tyska 2 - del 1

THTY41 - Teknisk kommunikation på tyska 2 - del 1 1 (6) THTY41 - Teknisk kommunikation på tyska 2 - del 1 Sändlista Svante Gunnarsson Torun Berlind Elin Önstorp Fredrik Wiklund Christoph Röcklingsberg Johan Holström Kurskod THTY41 Examinator Christoph

Läs mer

Rapport Nöjd Studentindex 2012. Carina Wikstrand 1,0 MIUN 2007/525 2012-09-27. Rapport

Rapport Nöjd Studentindex 2012. Carina Wikstrand 1,0 MIUN 2007/525 2012-09-27. Rapport Rapport Nöjd Studentindex 2012 Upprättad av: Version: Carina Wikstrand 1,0 Dnr Datum MIUN 2007/525 2012-09-27 Rapport Nöjd Studentindex 2012 1 INLEDNING 2 1.1 BAKGRUND OCH SYFTE 2 1.2 METOD 2 1.2.1 FRÅGOR

Läs mer

Kurskod: OM2032 Utbildningsområde: Vårdområdet Huvudområde: Omvårdnadsvetenskap Högskolepoäng: 15

Kurskod: OM2032 Utbildningsområde: Vårdområdet Huvudområde: Omvårdnadsvetenskap Högskolepoäng: 15 1(5) Kursplan Institutionen för hälsovetenskaper Omvårdnadsvetenskap, avancerad nivå, Vuxnas och äldres hälsa och ohälsa, 15 högskolepoäng Nursing Science, Health and Ill-Health among Adults and the Elderly,

Läs mer

Myrstigen förändring i försörjningsstatus, upplevd hälsa mm

Myrstigen förändring i försörjningsstatus, upplevd hälsa mm KM Sjöstrand 2009-06-07 Myrstigen förändring i försörjningsstatus, upplevd hälsa mm Myrstigen+ är till för dem som på grund av brister i svenska språket har svårast att ta sig in på arbetsmarknaden. Verksamheten

Läs mer

Nationella mål för aktuell examen För FYSIOTERAPEUTEXAMEN skall studenten visa sådan kunskap och förmåga som krävs för behörighet som fysioterapeut.

Nationella mål för aktuell examen För FYSIOTERAPEUTEXAMEN skall studenten visa sådan kunskap och förmåga som krävs för behörighet som fysioterapeut. Utbildningsplan Fysioterapeutprogrammet 180 hp Physiotherapy Programme, 180 credits Högskolepoäng: 180 hp Programkod: VYSJG/VYFYS Beslutad av: Medicinska fakultetens fakultetsnämnd Datum för fastställande:

Läs mer

Kursplan för Klinisk medicin 2, termin 7, programmet för läkarutbildning, Lunds universitet. Ladok kod: LÄLX74, LÄMX74 ( t o m vt 2007 LÄL574, LÄM574)

Kursplan för Klinisk medicin 2, termin 7, programmet för läkarutbildning, Lunds universitet. Ladok kod: LÄLX74, LÄMX74 ( t o m vt 2007 LÄL574, LÄM574) Kursplan för Klinisk medicin 2, termin 7, programmet för läkarutbildning, Lunds universitet Ladok kod: LÄLX74, LÄMX74 ( t o m vt 2007 LÄL574, LÄM574) Kursens benämning Klinisk medicin 2. Omfattning i poäng

Läs mer

2009-06-04 STUDENTER I JOBBKRISEN

2009-06-04 STUDENTER I JOBBKRISEN 2009-06-04 STUDENTER I JOBBKRISEN En rapport från TCO och Tria 2009 Författare Kristina Persdotter utredare Avdelningen för samhällspolitik och analys, TCO e-post: kristina.persdotter@tco.se tel: 08-782

Läs mer

ATTITYDER TILL ENTREPRENÖRSKAP PÅ HÄLSOUNIVERSITETET

ATTITYDER TILL ENTREPRENÖRSKAP PÅ HÄLSOUNIVERSITETET ATTITYDER TILL ENTREPRENÖRSKAP PÅ HÄLSOUNIVERSITETET InnovationskontorEtt Författare Gustav Pettersson Projektledare Robert Wenemark & Johan Callenfors 21 mars 2012 2012 Skill Om Skill Skill grundades

Läs mer

Kundundersökning 2011. Mars - april 2011 Genomförd av CMA Research AB

Kundundersökning 2011. Mars - april 2011 Genomförd av CMA Research AB Östgötagården Kundundersökning 2011 Mars - april 2011 Genomförd av CMA Research AB Östgötagården kundundersökning 2011, sid 1 Innehåll Sammanfattning 2 Rekommendationer 4 Fakta om undersökningen 5 Fakta

Läs mer

1. Hur många timmar per vecka har du i genomsnitt lagt ner på kursen (inklusive schemalagd tid)?

1. Hur många timmar per vecka har du i genomsnitt lagt ner på kursen (inklusive schemalagd tid)? Utökad växt- och ståndortskännedom LP0562, 10291.1011 15 Hp Studietakt = 100% Nivå och djup = Grund Kursledare = Kenneth Lorentzon Värderingsresultat Värderingsperiod: 2010-11-02-2010-11-24 Antal svar

Läs mer

Föreskrifter för examination vid Juridiska institutionen

Föreskrifter för examination vid Juridiska institutionen 1 (5) PM 2014-09-03 Föreskrifter för examination vid Juridiska institutionen Föreskrifterna har antagits av Juridiska fakultetens utbildningsutskott den 3 september 2014. Vilka kursmoment utgör examination?

Läs mer

Utvärdering av Tilläggsuppdrag Sjukgymnastik/Fysioterapi inom primärvården Landstinget i Uppsala län

Utvärdering av Tilläggsuppdrag Sjukgymnastik/Fysioterapi inom primärvården Landstinget i Uppsala län Utvärdering av Tilläggsuppdrag Sjukgymnastik/Fysioterapi inom primärvården Landstinget i Uppsala län BAKGRUND Riksdagen fattade 2009 beslut om LOV Lag Om Valfrihetssystem (1). Denna lag ger landsting och

Läs mer

Riktlinjer för Verksamhetsförlagd utbildning inom. Förskollärarutbildningen. UVK3: Specialpedagogik VT 15

Riktlinjer för Verksamhetsförlagd utbildning inom. Förskollärarutbildningen. UVK3: Specialpedagogik VT 15 Riktlinjer för VFU3 150113 Yvonne P Hildingsson, VFU ledare Förskola Riktlinjer för Verksamhetsförlagd utbildning inom Förskollärarutbildningen UVK3: Specialpedagogik VT 15 Yvonne P Hildingsson yvhi@hh.se

Läs mer

Svenskt Näringsliv: ungdomsundersökning 2004 T- 110451. Arne Modig, David Ahlin Datum: 2004-08 - 26

Svenskt Näringsliv: ungdomsundersökning 2004 T- 110451. Arne Modig, David Ahlin Datum: 2004-08 - 26 Svenskt Näringslivs ungdomsundersökning 2004 T- 110451 Svenskt Näringsliv: Temo: Allan Åberg Arne Modig, David Ahlin Datum: 2004-08 - 26 Sida 2 Svenskt Näringslivs ungdomsundersökning 2004 Temo har på

Läs mer

Beteendevetenskap Basics in the Behavioural Sciences

Beteendevetenskap Basics in the Behavioural Sciences Kursplan Arbetskopia Uttagen: 2009-09-15 Inrättad: 2008-12-12 Beteendevetenskap Basics in the Behavioural Sciences Högskolepoäng: 30.0 Kurskod: 2ÖÄ006 Ansvarig enhet: Pedagogiska inst SCB-ämne: Pedagogik

Läs mer

Sammanställning av studentutvärderingen för kursen Estetiska lärprocesser 15 hp, ht 2007

Sammanställning av studentutvärderingen för kursen Estetiska lärprocesser 15 hp, ht 2007 Sammanställning av studentutvärderingen för kursen Estetiska lärprocesser 15 hp, ht 2007 135 av 167 studenter (81%) har Lärare, tidigare år, förskola 39% besvarat utvärderingen Lärare, tidigare år, grundskola

Läs mer

Datum. 2014-06-26 Rev 2014-08-22. att lägga rapporten Uppföljning av ferieskola vårterminen 2014 till handlingarna, samt

Datum. 2014-06-26 Rev 2014-08-22. att lägga rapporten Uppföljning av ferieskola vårterminen 2014 till handlingarna, samt Uppsala "KOMMUN KONTORET FÖR BARN, UNGDOM OCH ARBETSMARKNAD Handläggare Annbritt Öqvist Datum 14-06-26 Rev 14-08-22 Diarienummer BUN-14-23 Barn- och ungdomsnämnden Rapport Uppföljning av ferieskolan vårterminen

Läs mer

STUDENTUNDERSÖKNINGEN 2015 Svarsfrekvens: 55%

STUDENTUNDERSÖKNINGEN 2015 Svarsfrekvens: 55% SU 25 : 8 72 STUDENTUNDERSÖKNINGEN 25 Svarsfrekvens: 55% STUDENTUNDERSÖKNINGEN 25 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 2 3 4 5 6 7 8 6 25 35 37 39 4 43 Att läsa studentundersökningar Läsvägledning Studentundersökningen

Läs mer

Resultat av betygsenkät gjord av Skogshögskolans Studentkårs Studieråd 2006.

Resultat av betygsenkät gjord av Skogshögskolans Studentkårs Studieråd 2006. Resultat av betygsenkät gjord av Skogshögskolans Studentkårs Studieråd 26. Enkäten delades ut i två versioner, en pappersform och en webform. Skillnaden mellan de olika versionerna var att kurserna fick

Läs mer

Sammanställning av utvärderingar av kurs HU4304 höstterminen 2008

Sammanställning av utvärderingar av kurs HU4304 höstterminen 2008 Sammanställning av utvärderingar av kurs HU4304 höstterminen 2008 Sex personer har fyllt i utvärderingsenkäten. En person läser kursen HU4304 som fristående kurs och de övriga läser den inom ett program.

Läs mer

Sammanställning av studentenkät arbetsterapeuter 2009

Sammanställning av studentenkät arbetsterapeuter 2009 1(16) 1. Termin 1. Termin 1 20 49 2. Termin 2 0 0 3. Termin 3 8 20 4. Termin 4 12 29 5. Termin 5 1 2 6. Termin 6 0 0 Antal ej angivit svar: 2 av 43 (=4,65%). Antal svarande: 41. 2(16) 2. Möjligheterna

Läs mer

Tio frågor om alkohol, narkotika, doping och sex

Tio frågor om alkohol, narkotika, doping och sex Tio frågor om alkohol, narkotika, doping och sex Enkätundersökning om studenters kunskaper och attityder Jan Johansson, Högskolan Jönköping Therese Rostedt, Landstinget i Jönköpings län 2014-05-21 Innehållsförteckning

Läs mer

Brukarundersökning av socialnämndens mål 2009

Brukarundersökning av socialnämndens mål 2009 DANDERYDS KOMMUN Socialkontoret Handläggare: Lotten Rudberg Flismark Tjänsteutlåtande -2-9 Socialnämnden den 8.3 SN /18 Brukarundersökning av socialnämndens mål 9 Förslag till beslut Socialnämnden beslutar

Läs mer

Uppföljning av studenter antagna 2001-2008 vid Högskolan i Gävle.

Uppföljning av studenter antagna 2001-2008 vid Högskolan i Gävle. Bil 34:1 Uppföljning av studenter antagna 2001-2008 vid Högskolan i Gävle. Lärarutbildningen vid Högskolan i Gävle (HiG) har strukturerats enligt tabell 1 och 2 under de år som studerats i föreliggande

Läs mer

Studie- och yrkesvägledarenkät 2016

Studie- och yrkesvägledarenkät 2016 Studie- och yrkesvägledarenkät 2016 Syftet med enkäten är att få veta var, de studenter som tar ut en Studie- och yrkesvägledarexamen på Stockholms universitet, tar vägen efter utbildningen. 2013 gjordes

Läs mer

TEMARAPPORT 2016:2 UTBILDNING

TEMARAPPORT 2016:2 UTBILDNING TEMARAPPORT 2016:2 UTBILDNING Gymnasieungdomars studieintresse läsåret 2015/2016 TEMARAPPORT 2016:2 UTBILDNING Gymnasieungdomars studieintresse läsåret 2015/2016 Statistics Sweden 2016 Report 2016:2 The

Läs mer

THFR41 - Teknisk kommunikation på franska II - del 1

THFR41 - Teknisk kommunikation på franska II - del 1 1 (6) THFR41 - Teknisk kommunikation på franska II - del 1 Sändlista Svante Gunnarsson Torun Berlind Elin Önstorp Matilda Leinsköld Miguel Gimenez Rodriguez Johan Holtström Kurskod THFR41 Examinator Miguel

Läs mer

Brukarundersökning 2010 Särvux

Brukarundersökning 2010 Särvux TNS SIFO 114 78 Stockholm Sweden Visiting address Vasagatan 11 tel +46 (0)8 507 420 00 fax +46 (0)8 507 420 01 www.tns-sifo.se Brukarundersökning 2010 Särvux En undersökning genomförd av TNS SIFO på uppdrag

Läs mer

Urfjäll. Elever År 3 - Våren 2011. Genomsnitt Upplands-Bro kommun. 2. Jag vet vad jag ska kunna för att nå målen i de olika ämnena.

Urfjäll. Elever År 3 - Våren 2011. Genomsnitt Upplands-Bro kommun. 2. Jag vet vad jag ska kunna för att nå målen i de olika ämnena. Urfjäll Elever År - Våren Kunskaper och bedömning 8 0 9 Medelvärde 10,. Jag vet vad jag ska kunna för att nå målen i de olika ämnena. 70 5 1. Jag tycker att lärarna förklarar så att jag förstår. 81 1,8.

Läs mer

Åshammars. Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2014-16

Åshammars. Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2014-16 Åshammars Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2014-16 (Reviderad 2014-12-09) Likabehandlingsplan Åshammars förskola I april 2006 trädde lagen mot diskriminering och annan kränkande behandling

Läs mer

Rapport om läget i Stockholms skolor

Rapport om läget i Stockholms skolor Rapport om läget i Stockholms skolor Enkätstudie om skolans utveckling och lärarnas situation Socialdemokraterna i Stockholms stad 2013:1 Ge lärare förutsättning att vara lärare De senaste åren har svensk

Läs mer

Page 1 of 6 Utbildningsplan Arbetskopia Uttagen: Magisterprogram i arbetsliv och hälsa 60 högskolepoäng Programkod: VAALH Fastställd: 2011-10-28 Fastställd av: Medicinska fakultetens fakultetsnämnd Senast

Läs mer

Thomas Padron-Mccarthy Datateknik B, Mobila applikationer med Android, 7.5 hp (Distans) (DT2014-54006-20132) Antal svarande = 18

Thomas Padron-Mccarthy Datateknik B, Mobila applikationer med Android, 7.5 hp (Distans) (DT2014-54006-20132) Antal svarande = 18 Thomas Padron-Mccarthy Datateknik B, Mobila applikationer med Android, 7. hp (Distans) (DT0-006-0) Antal svarande = 8 Svarsfrekvens i procent =.7 Utvärderingsresultat Teckenförklaring Relativa frekvenser

Läs mer

Förord. Stockholm i september 2006

Förord. Stockholm i september 2006 AT-ranking 2006 Förord Det är nu sjunde året i följd som SYLF genomför en ranking av landets platser för allmäntjänstgöring (AT). För första gången betygsätter vi i år ett utländskt sjukhus, Ålands centralsjukhus.

Läs mer

Denna undersökning är en kund- och brukarundersökning (KBU) som avser skolorna i Karlstads kommun. Undersökningen är genomförd våren 2012.

Denna undersökning är en kund- och brukarundersökning (KBU) som avser skolorna i Karlstads kommun. Undersökningen är genomförd våren 2012. Denna undersökning är en kund- och brukarundersökning (KBU) som avser skolorna i Karlstads kommun. Undersökningen är genomförd våren 2012. Kontaktperson på Karlstads kommun är Sofia Nylander. Undersökningen

Läs mer

TBMT41-Projekt i medicinsk teknik

TBMT41-Projekt i medicinsk teknik 1 (7) TBMT41-Projekt i medicinsk teknik Sändlista Håkan Örman Torun Berlind Elin Önstorp Matilda Leinsköld Håkan Örman Göran Salerud Göran Salerud Kurskod TBMT41 Examinator Göran Salerud Kursen gavs Årskurs

Läs mer

Underlag för bedömningssamtal vid verksamhetsförlagd utbildning (VFU) vid specialistsjuksköterskeprogrammet med inriktning

Underlag för bedömningssamtal vid verksamhetsförlagd utbildning (VFU) vid specialistsjuksköterskeprogrammet med inriktning Kurs: Att möta människor med psykisk ohälsa 30 Kursort: Linköping/Karlstad/Örebro Placering: Psykiatrisk verksamhet Januari 2012 Underlag för bedömningssamtal vid verksamhetsförlagd utbildning (VFU) vid

Läs mer

Resultat av föräldraenkät våren 2009

Resultat av föräldraenkät våren 2009 ÅTVIDABERGS KOMMUN Sid 1 av 3 Resultat av föräldraenkät våren 2009 Bakgrund och syfte Föräldraenkäten sänds ut vartannat år för att få en uppfattning om vad vårdnadshavarna tycker om grundskolans verksamhet.

Läs mer

Studenternas förhållanden vid verksamhetsförlagd utbildning 2016-02-22. Umeå Medicinska Studentkår

Studenternas förhållanden vid verksamhetsförlagd utbildning 2016-02-22. Umeå Medicinska Studentkår Umeå Medicinska Studentkår Studenternas förhållanden vid verksamhetsförlagd utbildning 2016-02-22 UMEÅ MEDICINSKA ST UD ENTKÅR Adress: Klintvägen 55, 907 37 Umeå Hemsida: www.medicinska.se Tel: 090-786

Läs mer

Sjuksköterskeutbildning, 180 hp

Sjuksköterskeutbildning, 180 hp 1 (8) Utbildningsplan för: Sjuksköterskeutbildning, 180 hp Nursing Programme Allmänna data om programmet Programkod Tillträdesnivå Diarienummer VSSKG Grundnivå 412/0000716 Högskolepoäng 180 Ansvarig avdelning

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete för Hermods Vuxenutbildning - För perioden 2012 till 30 april 2014 2014-06-04

Systematiskt kvalitetsarbete för Hermods Vuxenutbildning - För perioden 2012 till 30 april 2014 2014-06-04 Systematiskt kvalitetsarbete för Hermods Vuxenutbildning - För perioden 2012 till 30 april 2014 2014-06-04 1 Hermods har utbildat Sverige i 116 år. Över 4 miljoner Svenskar har fått nya kunskaper och insikter

Läs mer

UTBILDNINGSPLAN. Socionomprogrammet, 210 högskolepoäng. Social Work Study Programme, 210 ECTS Credits

UTBILDNINGSPLAN. Socionomprogrammet, 210 högskolepoäng. Social Work Study Programme, 210 ECTS Credits Dnr: 156/2004-51 Grundutbildningsnämnden för humaniora och samhällsvetenskap UTBILDNINGSPLAN Socionomprogrammet, 210 högskolepoäng Social Work Study Programme, 210 ECTS Credits Ansvarig institution Institutionen

Läs mer

Utvärdering av försöket med frivilliga drogtester i Landskrona kommun

Utvärdering av försöket med frivilliga drogtester i Landskrona kommun Utvärderare: Jens Sjölander, Malmö högskola E-post: jens.sjolander@mah.se Tel. 040/665 75 38, 073/261 35 49 Utvärdering av försöket med frivilliga drogtester i Landskrona kommun Bakgrund Under 2008 införs

Läs mer

OM 8154 Kurs 6 (Hk-10A + distans) Verksamhetsförlagda studier inom Somatisk vård 15 p

OM 8154 Kurs 6 (Hk-10A + distans) Verksamhetsförlagda studier inom Somatisk vård 15 p Sektionen för Hälsa och samhälle Sjuksköterskeprogrammet OM 8154 Kurs 6 (Hk-10A + distans) Verksamhetsförlagda studier inom Somatisk vård 15 p Vårterminen 2011 Period 1 Senast reviderad 2011-01-10 Anna

Läs mer

Hur definieras ett jämställt samhälle? (vad krävs för att nå dit? På vilket sätt har vi ett jämställt/ojämställt samhälle?)

Hur definieras ett jämställt samhälle? (vad krävs för att nå dit? På vilket sätt har vi ett jämställt/ojämställt samhälle?) BILAGA 1 INTERVJUGUIDE Vad är jämställdhet? Hur viktigt är det med jämställdhet? Hur definieras ett jämställt samhälle? (vad krävs för att nå dit? På vilket sätt har vi ett jämställt/ojämställt samhälle?)

Läs mer

Utbildningspolitiskt program

Utbildningspolitiskt program Utbildningspolitiskt program 2011 Ämnespolitiskt program antaget av Centerstudenters förbundsstämma 21-21 maj 2011, Örebro. Programmet redogör för Centerstudenters syn på den högre utbildningen och hur

Läs mer

Så väljer svenska studenter utbildning och så påverkas studenter i hela Norden av den ekonomiska krisen

Så väljer svenska studenter utbildning och så påverkas studenter i hela Norden av den ekonomiska krisen Så väljer svenska studenter utbildning och så påverkas studenter i hela Norden av den ekonomiska krisen En undersökning av Studentum om val till högskola och Kvalificerad Yrkesutbildning Studentum AB Torstenssonsgatan

Läs mer

Fortsatt fler söker sig till lärarutbildningen - men långt från det prognostiserade behovet

Fortsatt fler söker sig till lärarutbildningen - men långt från det prognostiserade behovet STATISTISK ANALYS 1(14) Avdelning /löpnummer 216-1-19 / 2 Analysavdelningen Handläggare Fredrik Svensson 8-563 87 87 Fredrik.svensson@uka.se Universitetskanslersämbetets statistiska analyser är en av formerna

Läs mer

Synpunkter på rapporten Vägen till svensk legitimation för personer med hälso- och sjukvårdsutbildning från tredje land

Synpunkter på rapporten Vägen till svensk legitimation för personer med hälso- och sjukvårdsutbildning från tredje land 1 Synpunkter på rapporten Vägen till svensk legitimation för personer med hälso- och sjukvårdsutbildning från tredje land Läkarutbildningen vid Sahlgrenska akademin vill avge följande yttrande: Bakgrund

Läs mer

Göteborg stad för studenter

Göteborg stad för studenter Göteborg stad för studenter Göteborg & Co Näringslivsgruppen i samarbete med Chalmers Tekniska Högskola, Göteborgs universitet och Göteborgs Förenade Studentkårer HUI Research AB, Yulia Rokotova och Åsa

Läs mer

Utvärdering av föräldrakurs hösten 2013

Utvärdering av föräldrakurs hösten 2013 Utvärdering av föräldrakurs hösten 2013 - Har du verktyg för att bemöta din oroliga och nedstämda tonåring? Föräldrakursen oro/nedstämdhet är ett samarbete mellan Råd & stöd, Gamla Uppsala familjeenhet

Läs mer

THSP21 - Teknisk kommunikation på spanska I, del 1

THSP21 - Teknisk kommunikation på spanska I, del 1 1 ( 5) THSP21 - Teknisk kommunikation på spanska I, del 1 Sändlista Kurskod Examinator Sandra Gustavsson Mathias Henningsson Marisol Arias-Abrahamsson Johan Holtström THSP21 Marisol Arias-Abrahamsson Kursen

Läs mer

UTBILDNINGSPLAN. Sjuksköterskeprogrammet, 120 poäng. Study Programme in Nursing, 180 ECTS

UTBILDNINGSPLAN. Sjuksköterskeprogrammet, 120 poäng. Study Programme in Nursing, 180 ECTS Dnr: 347/2005-510 Grundutbildningsnämnden för humaniora och samhällsvetenskap UTBILDNINGSPLAN Sjuksköterskeprogrammet, 120 poäng Study Programme in Nursing, 180 ECTS Ansvarig institution Institutionen

Läs mer

Så bra är ditt gymnasieval

Så bra är ditt gymnasieval Så bra är ditt gymnasieval fakta om kvaliteten på alla program och skolor w sidan 4: programmen som ger jobb 6: de gör mest för att alla elever ska nå målen 8: utbildningarna med högst betyg 10: skolorna

Läs mer

Antagning till högre utbildning vårterminen 2016

Antagning till högre utbildning vårterminen 2016 Avdelningen för analys, främjande och tillträdesfrågor Föredragande Carina Hellgren Utredare/ställföreträdande avdelningschef 010-4700390 carina.hellgren@uhr.se RAPPORT Datum 2016-01-12 Diarienummer Dnr

Läs mer

KLINISK UTBILDNING I FYSIOTERAPI INFORMATION OCH RIKTLINJER TILL STUDENTER OCH HANDLEDARE

KLINISK UTBILDNING I FYSIOTERAPI INFORMATION OCH RIKTLINJER TILL STUDENTER OCH HANDLEDARE KLINISK UTBILDNING I FYSIOTERAPI INFORMATION OCH RIKTLINJER TILL STUDENTER OCH HANDLEDARE Termin 4 och 5 Innehållsförteckning SYFTE... 2 SAMARBETE OCH ANSVAR... 2 DEN KLINISKA UTBILDNINGENS OMFATTNING

Läs mer

MSF:s handledningsenkät 2008

MSF:s handledningsenkät 2008 MSF:s handledningsenkät 28 Läkarstudenter skall tillgodogöra sig en mängd teoretiska och praktiska kunskaper inför det kommande yrkeslivet som läkare. En stor och viktig del av dessa förmedlas genom den

Läs mer

Utbildningsplan för sjukgymnastprogrammet 120 poäng (180 högskolepoäng)

Utbildningsplan för sjukgymnastprogrammet 120 poäng (180 högskolepoäng) Utbildningsplan för sjukgymnastprogrammet 120 poäng (180 högskolepoäng) Study programme in Physiotherapy, 120 credits (180 ECTS credits) Fastställd av linjenämnden för sjukgymnastutbildning vid Karolinska

Läs mer

1. Hur många timmar per vecka har du i genomsnitt lagt ner på kursen (inklusive schemalagd tid)?

1. Hur många timmar per vecka har du i genomsnitt lagt ner på kursen (inklusive schemalagd tid)? Husdjurens anatomi och fysiologi DO0059, 10342.1415 10 Hp Studietakt = 35% Nivå och djup = Grund Kursledare = Anna Wistedt Värderingsresultat Värderingsperiod: 2014-11-03-2014-11-21 Antal svar 20 Studentantal

Läs mer

Thomas Padron-Mccarthy Datateknik B, Mobila applikationer med Android, 7.5 hp (Distans) (DT2014-54134-20141) Antal svarande = 14

Thomas Padron-Mccarthy Datateknik B, Mobila applikationer med Android, 7.5 hp (Distans) (DT2014-54134-20141) Antal svarande = 14 Thomas Padron-Mccarthy, Datateknik B, Mobila applikationer med Android, 7. hp (Distans) Thomas Padron-Mccarthy Datateknik B, Mobila applikationer med Android, 7. hp (Distans) (DT0--0) Antal svarande =

Läs mer

Almedalsveckan i Visby, 8-14 juli 2007. Turismens Utredningsinstitut på uppdrag av Gotlands Turistförening

Almedalsveckan i Visby, 8-14 juli 2007. Turismens Utredningsinstitut på uppdrag av Gotlands Turistförening Almedalsveckan i Visby, 8-14 juli 2007 Turismens Utredningsinstitut på uppdrag av Gotlands Turistförening Sammanfattning För snart 40 år sedan höll Olof Palme sina numer berömda tal från ett lastbilsflak

Läs mer

Åsiktsprogram 2012/13

Åsiktsprogram 2012/13 Åsiktsprogram 2012/13 1. Grundpelare Juridiska Föreningen (JF) är en demokratisk, religiöst och partipolitiskt obunden organisation som står för alla människors lika värde. I alla lägen ska JF arbeta för

Läs mer

Kurskod: OM2051 Utbildningsområde: Vårdområdet Huvudområde: Omvårdnadsvetenskap Högskolepoäng: 7,5

Kurskod: OM2051 Utbildningsområde: Vårdområdet Huvudområde: Omvårdnadsvetenskap Högskolepoäng: 7,5 1(5) Kursplan Institutionen för hälsovetenskaper Omvårdnadsvetenskap, avancerad nivå, Barns hälsa och ohälsa med inriktning mot barnhälsovård, 7,5 högskolepoäng Nursing Science, Health and illness of children

Läs mer

Barn- och ungdomspsykiatri

Barn- och ungdomspsykiatri [Skriv text] NATIONELL PATIENTENKÄT Barn- och ungdomspsykiatri UNDERSÖKNING HÖSTEN 2011 [Skriv text] 1 Förord Patienters erfarenheter av och synpunkter på hälso- och sjukvården är en viktig grund i vårdens

Läs mer

Unga vuxnas boende del 1 Hur bor unga vuxna som flyttat hemifrån? Göteborgsregionen 2011 GÖTEBORG 1

Unga vuxnas boende del 1 Hur bor unga vuxna som flyttat hemifrån? Göteborgsregionen 2011 GÖTEBORG 1 Unga vuxnas boende del 1 Hur bor unga vuxna som flyttat hemifrån? Göteborgsregionen 2011 GÖTEBORG 1 Sammanfattning Andelen unga vuxna i Göteborgsregionen som bor i egen bostad har minskat från 56 procent

Läs mer

Utan högskolorna stannar Sverige. Så tycker TCO om den högre utbildningen

Utan högskolorna stannar Sverige. Så tycker TCO om den högre utbildningen Utan högskolorna stannar Sverige Så tycker TCO om den högre utbildningen Tryck: CM tryck, Bromma, april 2006 Foton: Andy Prhat Förord Utbildning är nyckeln till jobb. Och jobb är nyckeln till vår gemensamma

Läs mer

Östgötagården i Uppsala

Östgötagården i Uppsala Östgötagården i Uppsala Kundundersökning Genomförd av CMA Research AB April 2012 Innehållsförteckning Sammanfattning 2 Företagets starka sidor 39 Rekommendationer 4 Företagets svaga sidor 40 Övriga frågor

Läs mer

Matematikundervisning och självförtroende i årskurs 9

Matematikundervisning och självförtroende i årskurs 9 KATARINA KJELLSTRÖM Matematikundervisning och självförtroende i årskurs 9 I förra numret av Nämnaren beskrev vi elevernas kunskaper i och attityder till matematik enligt nationella utvärderingen 2003.

Läs mer

Utbildningsplan för arbetsterapeututbildningen 120 poäng

Utbildningsplan för arbetsterapeututbildningen 120 poäng Utbildningsplan för arbetsterapeututbildningen 120 poäng Study programme in occupational therapy 120 credits (=180 ECTS credits) Fastställd av Styrelsen för utbildning, 2000-01-14. Reviderad 2004-01-16,

Läs mer

Riktlinjer för examination på grundnivå och avancerad nivå vid Försvarshögskolan

Riktlinjer för examination på grundnivå och avancerad nivå vid Försvarshögskolan Sida 1(8) Riktlinjer för examination på grundnivå och avancerad nivå vid Försvarshögskolan Fastställd av FoUN 2001-01-09, reviderad 2013-09-11 och 2015-06-09. Tidigare versioner upphör att gälla. Se även

Läs mer

Karriärrådgivning och studievägledning: en tjänst för studenterna!

Karriärrådgivning och studievägledning: en tjänst för studenterna! Karriärrådgivning och studievägledning: en tjänst för studenterna! En undersökning av Uppsala universitets studievägledning Till Ted: En check förstasida här på något sätt. Loggan bör finnas med. * Det

Läs mer

Elektroingenjör med inr mot elkraft, 180 hp, co-op, start H09 (exkl kommentarer)

Elektroingenjör med inr mot elkraft, 180 hp, co-op, start H09 (exkl kommentarer) Programutvärdering Elektroingenjör med inr mot elkraft, hp, co-op, start H (exkl kommentarer) Hej Enligt beslut från Utbildningsnämnden för grund- och avancerad nivå (UN) har följande programutvärderingar

Läs mer

1 Inledning. Mikael Gunnarsson. 27 juni 2013

1 Inledning. Mikael Gunnarsson. 27 juni 2013 Kursutvärdering av Kunskapsorganisation 3 : beskrivningsmodeller och metadata, 7,5 hp, kandidatprogrammet Bibliotekarie, campus (31BKB3), vårterminen 2013 Mikael Gunnarsson 27 juni 2013 1 Inledning Kursen

Läs mer

Göteborgsregionens kommunalförbund. Kartläggning av förstelärare (grundskola) inom Göteborgsregionen 2015-04-23

Göteborgsregionens kommunalförbund. Kartläggning av förstelärare (grundskola) inom Göteborgsregionen 2015-04-23 Göteborgsregionens kommunalförbund Kartläggning av förstelärare (grundskola) inom Göteborgsregionen 215-4-23 Innehåll Bakgrund 3 Ale 4 Alingsås 5 Göteborgs Stad 6 Härryda 7 Kungsbacka 8 Lerum 9 Mölndal

Läs mer

PM1612, Kurs 12: Utredning och åtgärder avseende individen, 15 högskolepoäng

PM1612, Kurs 12: Utredning och åtgärder avseende individen, 15 högskolepoäng Samhällsvetenskapliga fakultetsnämnden PM1612, Kurs 12: Utredning och åtgärder avseende individen, 15 högskolepoäng Investigative Methods and Remedial Measures Concerning Individuals, 15 higher education

Läs mer

BVGA31, Beteendevetenskaplig grundkurs, 60 högskolepoäng Introduction to Behavioural Science, 60 credits Grundnivå / First Cycle

BVGA31, Beteendevetenskaplig grundkurs, 60 högskolepoäng Introduction to Behavioural Science, 60 credits Grundnivå / First Cycle Samhällsvetenskapliga fakulteten BVGA31, Beteendevetenskaplig grundkurs, 60 högskolepoäng Introduction to Behavioural Science, 60 credits Grundnivå / First Cycle Fastställande Kursplanen är fastställd

Läs mer

Sammanställning kursutvärdering

Sammanställning kursutvärdering Kulturgeografiska institutionen Sammanställning kursutvärdering Kurs: Destinationer, 15 hp Termin: ht 2014 Kursansvarig lärare: Erika Sörensson 26 studenter har regelbundet deltagit på kursen. Av dessa

Läs mer

UTBILDNINGSPLAN. Utbildningsplanen är fastställd av fakultetsnämnden för medicin, naturvetenskap och teknik den 31 augusti 2004.

UTBILDNINGSPLAN. Utbildningsplanen är fastställd av fakultetsnämnden för medicin, naturvetenskap och teknik den 31 augusti 2004. INSTITUTIONEN FÖR VÅRDVETENSKAP OCH OMSORG UTBILDNINGSPLAN AMBULANSSJUKVÅRDSPROGRAMMET, 80 poäng Prehospital Emergency Care Programme, 80 points Utbildningsplanen är fastställd av fakultetsnämnden för

Läs mer