Stockholms universitet Statsvetenskapliga institutionen Henrik Berglund. Magisterutbildning och arbetsmarknad

Transkript

1 Stockholms universitet Statsvetenskapliga institutionen Henrik Berglund Magisterutbildning och arbetsmarknad 1

2 Förord Denna rapport är delvis baserad på ett statistiskt material som inhämtats för en kursrapport författad av vår praktikant Marta Nikolsky inom kursen Högre praktisk förvaltningskunskap, VT Ett stort tack riktas till Marta samt även till de forna magisterstudenter som svarat på den enkät som ligger till grund för rapporten. Sammanfattning En akademisk utbildning är för den enskilde individen en stor satsning i både tid och pengar. En förutsättning för att göra en sådan satsning är att man har mesta möjliga information om vad utbildningen leder, framförallt vad gäller möjligheten att erhålla anställning. Under de senaste åren har vi också sett en ökad betoning av vikten av att vara just "anställningsbar", vilket varit synligt i debatten inom universitetsvärlden liksom samhället i stort. 1 Att utröna vilken arbetsmarknad som möter de utexaminerade studenterna, vilka inslag i utbildningen som anses mest avgörande för att få anställning, samt även vad i utbildningen som tidigare studenter har mest nytta av i sitt yrkesliv är viktigt för kommande studenter, men även för oss som arrangerar utbildningen. Som ett led i detta arbete beslutade Statsvetenskapliga institutionen att genomföra en enkätundersökning bland personer som hade avlagt magisterexamen i statsvetenskap vid Stockholms universitet från 2003 till Undersökningsgruppen består av 166 statsvetare varav 98 har svarat, av dessa har 84 % fått arbete efter examen. Nästan 58 % arbetar inom offentlig sektor medan 42 % är sysselsatta inom privat sektor. Medianinkomsten för en heltidsarbetande ligger på ca kr. 60 % anser att deras examen haft stor eller mycket stor betydelse för deras karriär i arbetslivet. Kunskaper i samhällsvetenskapliga metoder värdesätts: 51 % anser att detta har stor eller mycket stor betydelse i arbetslivet, 24 % anger att kunskaper i samhällsvetenskapliga teorier haft stor eller mycket stor betydelse. Uppsatsarbetet lyfts fram som viktigt: 50 % uppger att erfarenheten från uppsatskursen har haft stor eller mycket stor betydelse för deras möjligheter att fullfölja sina arbetsuppgifter. En genomgående synpunkt är att frånvaron av praktik varit negativ för utbildningen: hela 70 % uppger att fler praktiska moment i utbildningen är önskvärda. 1 De flesta universitet har de senaste åren diskuterat frågan om hur man ökar studenternas anställningsbarhet och flera interna rapporter finns tillgängliga. För SU se Studenternas anställningsbarhet, SU, Även andra aktörer har intresserat sig för frågan, se t.ex. den gemensamma rapporten från TCO, SFS och Lärarförbundet: Jakten på anställningsbarhet (2007). 2

3 Inledning och bakgrund Gruppen statsvetare är relativt heterogen, speciellt då man beaktar deras faktiska arbetsuppgifter snarare än deras utbildning, och de flesta som undersöker arbetsmarknaden för våra studenter väljer att använda sig av den bredare beteckningen samhällsvetare. Statistiska centralbyrån (SCB) genomför vartannat år undersökningar av utexaminerade studenters situation på arbetsmarknaden med syftet att ge snabb information om arbetsmarknadsläget och utsikterna på arbetsmarknaden för olika utbildningsgrupper. 2 Arbetsgivarna tillfrågas hur de bedömer tillgången på sökande med en viss utbildning samt hur antalet anställda kommer att förändras på ett respektive tre års sikt. Enligt SCB:s arbetskraftsbarometer år 2006 beräknas pensionsavgången bli stor de närmaste 15 åren men antalet examinerade samhällsvetare bedöms bli ungefär lika stor. Arbetsmarknadens efterfrågan förutses dock öka, varvid en viss brist på samhällsvetare kan komma att uppstå. Förra årets undersökning visade att 39 % av arbetsgivarna inom det samhällsvetenskapliga området sökt personal under året. Även fackförbundet Jusek undersöker hur det går för de samhällsvetare som nyligen tagit examen när de kommer ut på arbetsmarknaden. Av de nyexaminerade har enligt den senaste undersökningen 70 % fått kvalificerade arbeten som helt eller delvis motsvarar utbildningen. Jusek spår sammantaget en god tillgång på samhällsvetare de kommande åren, men eftersom samhällsvetarna inte är någon enhetlig grupp och deras arbetsmarknad mycket varierande är det dock svårt att generellt beskriva deras framtidsutsikter. Den öppna arbetslösheten för nyexaminerade samhällsvetare var %. 3 Syfte och frågeställningar Undersökningens syfte är att utföra en analys av den statsvetenskapliga magisterutbildningens kvalitet utifrån före detta studenters erfarenheter på arbetsmarknaden. Många blivande studenter frågar efter kopplingen mellan studier och arbetsmarknaden. Vilket arbete får man? Vilka arbetsuppgifter har man? Utbildningsansvariga är ibland dåliga på att ge bra svar på dessa frågor och ofta har man inte heller tillräcklig information om arbetsmarknaden. Förhoppningsvis kan denna undersökning något avhjälpa detta. Metod Enkäten skickades ut i april 2007 till alla som avlagt magisterexamen vid statsvetenskapliga institutionen från Eftersom vi ville undersöka en större grupp av före detta studenter fanns knappast någon annan möjlighet än att använda enkätmetoden. Enkäterna skickades ut med post till 166 personer och totalt inkom svar från 98 personer vilket innebär en svarsfrekvens på 60 % och ett bortfall på 40 %. Bortfall Bland våra respondenter som inte hade svarat finns 68 personer. De sextiosju är bosatta i Sverige och en bor i Grekland. Av sextioåtta hade sex personer bytt adress. Bryter man ner resultatet så ser man tydligt att egentligen inte finns stora skillnader vad gäller kön eller ålder eller inriktning av de statsvetare som inte svarade. Vi vet egentligen ingenting om varför 2 SCB, Arbetskraftbarometern`06, s Enligt Juseks årliga sammanställning för 2007: 3

4 dessa valt att inte besvara enkäten, annat än att flera av våra forna studenter nu bor utomlands och kanske inte nåtts av enkäten. Material avlade 166 studenter magisterexamen i Statsvetenskap. De 98 som svarade på enkäten fördelade sig på de olika inriktningarna enligt följande: Offentlig politik och organisation, 25 % Europapolitik 19 % Politik och Ekonomi 17 % Politik och kön 13 % Internationella relationer 11 % Politik och utveckling 6 % Politisk teori. 5 % Svensk politik 3 % Kön och ålder Könsfördelningen bland våra respondenter är något ojämn: 59 % kvinnor, 41 % män. Genomsnittsålder är 29 år och åldersfördelningen är utsträckt mellan 23 och 62 år. Annan examen Enkätsvaren visar att bara 5 av 99 respondenter hade studerat utomlands och sedan tagit en svensk examen. Däremot har 43 studenter uppgett att de har en annan examen utöver den statsvetenskapliga. Nationalekonomi/företagsekonomi, lärarexamen och språk är de mest förekommande. Det går dock inte att avgöra om studierna för dessa examina genomförts före, på samma gång, eller efter studierna i statsvetenskap. Bedömning av utbildningen Respondenterna har fått bedöma sin utbildning utifrån vilken betydelse de olika inslagen haft i förhållande till arbetslivet, samt hur ett praktikinslag under utbildningen skulle kunna påverka möjligheten att få arbete. I enkäten ställs också frågor om magisterexamens och det självständiga arbetets (magisteruppsatsen) betydelse med hänsyn till att fullfölja arbetsuppgifter i arbetslivet. Samhällsvetenskapliga teorier och metoder Samhällsvetenskapliga teoriers betydelse Ingen betydelse 7,4 % Liten betydelse 28,7 % Viss betydelse 39,4 % Stor betydelse 16,0 % Mycket stor betydelse 8,5 % 4

5 Samhällsvetenskapliga metoder Ingen betydelse 1,1 % Liten betydelse 16,5 % Viss betydelse 31,9 % Stor betydelse 34,1 % Mycket stor betydelse 16,5% Om man bryter ned materialet på de olika inriktningarna framkommer inga större skillnader i attityderna, däremot när man tittar på kön och typ av arbetsgivare. Kvinnor är mer positiva till vikten av metodkurserna jämfört med de manliga studenterna, likaså har metodundervisningen varit viktigare för anställda i den offentliga sektorn än för privatanställda. Magisteruppsatsen Drygt hälften av såväl män som kvinnor tycker att magisteruppsatsen är av stor eller mycket stor vikt för yrkeslivet. Högskolestuderande som inte avlägger examen eller skriver uppsats får alltså en svårare arbetsmarknadssituation enligt våra respondenter. Att skriva en uppsats som anknyter till arbetslivet d.v.s. inriktad på en specifik uppgift ses som mycket värdefullt, och på så sätt tillämpar man lärdomar från utbildningen och etablerar kontakter. Av de fria kommentarerna i enkätsvaren framkommer att arbetsgivare lägger stor vikt vid motivation, snabbhet, vilja eller benägenhet att arbeta självständigt. En av respondenterna menade att en individ som är kunskapsmässigt kvalificerad men som saknar vilja att utföra de bestämda arbetsuppgifterna inte efterfrågas, samt att det för den som anställer akademiker kan vara bättre att hitta en mindre kompetent individ som är inriktad på att göra sitt bästa, men som har lärt sig att hålla tidsplaner och kan arbeta på egen hand. Samarbete i grupp 52 % ansåg att förmåga att samarbeta i grupp var viktigt eller mycket viktigt inom arbetslivet. Självständiga analyser Att kunna göra självständiga analyser anses av de flesta som ytterst viktigt inom arbetslivet: hela 92 % betraktade detta som viktigt eller mycket viktigt. Praktik inte tillräckligt uppmärksammad 70 % av respondenterna anser att praktiska inslag i utbildningen är absolut nödvändiga. Några formulerar sig så här: Inför praktikperiod! Mer kontakter med arbetsmarknaden! (Europa) Jag saknade kontakter med arbetslivet under utbildningstiden. Jag önskade att jag fick en tidigare fot [sic] på arbetsmarknaden under utbildningen. Statsvetenskapliga institutionen kan spela en större roll vad gäller kontakten mellan arbetsgivare och studenter. ( Politik och ekonomi) Avsaknaden av praktik lämnade ett storthåll i min magisterutbildning. Det var svårt att ta sig in på arbetsmarknaden utan att ha knutit i kontakter via praktik och utan 5

6 inblick idet praktiska arbetet ute på myndigheter och annan offentlig verksamhet. Mer kontakt med omvärlden. (Offentlig politik och organisation) Många respondenter menar att utbildningen är för forskarinriktad och att den i stället bör förbereda mer för arbetslivet. Bara 12 % anser sig ha haft meriterande kontakter med arbetsmarknaden under utbildningstiden. Vet inte om det är generellt för svensk utbildning, men den magisterkursen jag gick kändes mer forskningsförberedande än arbetsförberedande. Arbetslivet uppskattar inte alltid att man är för akademisk. (Politik och utveckling) Arbetslivet uppskattar inte alltid att man är för akademisk. Nätverk och erfarenhet värderas högre. (Politik och utveckling) Magisterutbildningen är för teoretiskt inriktad, och jag saknade praktikmöjligheter, information om möjligheter till arbete, samt kontakter mellan statsvetenskapliga institutionen och arbetsmarknaden. (Internationella relationer) Arbete Respondenterna får i stor utsträckning (84 %) arbete efter examen. Majoriteten uppgav att det dröjde en tid innan de fick ett kvalificerat arbete som var relaterat till utbildningen. Tidsperioderna varierade mellan mindre än tre månader och mer än ett år. 38 % angav att de fick arbete efter mindre än tre månader, nästan 32 % fick arbete mellan tre och tolv månader efter examen. En övervägande majoritet statsvetare, 74 %, har tillsvidareanställning, resten är projektanställda. Nedan presenteras fördelningen av anställda i privat respektive offentlig sektor efter inriktning och kön: Tabell 9. Antal statsvetare i privat och i offentlig sektor Sektor EU IR OPO POE POT PSEX PUTV SVPOL KVIN MÄN ALLA Offentlig Privat Alla Enligt den övre tabellen arbetar 53 personer eller 58 % anställda i offentlig sektor och 42 % eller 38 personer i privat sektor. Observera att till privat verksamhet räknas inte bara det sedvanliga näringslivet utan också arbete i olika organisationer. Arbetsuppgifter De respondenter som preciserat sina arbetsuppgifter har angett i första hand administration, utredningsarbete, analysarbete samt utbildning. På frågan om nuvarande arbetsuppgifter är i linje med innehållet i magisterutbildningen fördelar sig svaren enligt följande: 6

7 ANTAL PROCENT Inte alls I ringa utsträckning I viss utsträckning I stor utsträckning I mkt stor utsträckning N=85 Inkomst Enligt Juseks arbetsmarknadsundersökning 2005 ligger medianlönen vid anställningstillfället för statsvetare examinerade under läsåret 2003/04 mellan och kr/mån beroende på arbetsmarknadssektor. Bland de samhällsvetarna som tog examen för tio år sedan var medianlönen för privatanställda cirka kr i månaden och för statliganställda cirka kronor. För de statsvetare som tog examen för drygt tjugo år sedan medianlönen är i privat tjänst kr/ mån, i statlig tjänst cirka kr. 40 % respondenter finns i inkomstgruppen kronor och drygt 26 % finner man i spannet kronor, samt 15 % med en lön på kronor. Därutöver ser vi att av de offentliganställda har drygt 50 % en inkomst på kronor och så många som 22 % har en så pass låg lön på mellan kr. Privatanställda (45 %) har betydligt bättre löneutveckling än offentligt anställda statsvetare. I undersökningen finns cirka 13 % eller 5 statsvetare av de 98 svarande som angett att de har en lön på eller över. Aktuell sysselsättning Under de senaste åren har den ekonomiska utvecklingen i Sverige varit god. Inom det samhällsvetenskapliga området uppger 39 % av arbetsgivarna att de söker personal. Många statsvetare har pensionerats och ska pensioneras, och efter 2010 kommer detta att innebära ett ökande nyrekryteringsbehov med åtföljande förbättrad arbetsmarknad. 4 Vi har tidigare sett att 58 % av dem som besvarat enkäten har gått till den offentliga sektorn, resten till den privata (inklusive enskilda organisationer). Statsvetenskap har kanske gått från att vara ett ämne med inriktning på den offentliga sektorn till att vara värdefullt för i princip alla typer av arbetsgivare. Detta är möjligen också anledningen till att man finner statsvetare på de mest skiftande positioner i yrkeslivet: bland respondenterna återfinns analytiker, utredare, skribenter, konsulter och projektledare inom en rad olika områden Arbetslöshet Av 98 statsvetare som hade besvarat enkäten har 37 haft arbetslöshetsperiod efter examen. 18 personer befann sig i tillfällig arbetslöshet mellan1 och 3 månader och var fjärde har varit utan arbete i mer än sex månader. Viss skillnad finns mellan inriktningarna även om de inte är så stora. Vilket är det viktigaste skälet att du fått nuvarande arbete? 4 SCB Arbetskraftsprognos 2006 sid.21och 53 7

8 Tittar man på fritextsvaren så ser man att anledningen till en anställning främst anses berott på att de har haft erfarenhet av de aktuella arbetsuppgifterna. Personliga kontakter rankas som den näst viktigaste anledningen, följt av personlighet och akademisk examen. Övriga kommentarer i enkäten Det helt dominerade temat i fritextsvaren är en kritik av avsaknaden av praktik och en dålig anknytning till arbetslivet. Några som besvarat enkäten tycker att utbildningen är alltför teoretisk och att forskningsförberedande inslag framträder starkast. Utbildningen måste bli bättre på att förbereda för jobb. Mer kontakt för arbetslivet behövs. Metodkurserna måste bli mer arbetslivsstillvända. Jag saknade redan under utbildningen kontakt med arbetslivet och förespråkade redan då praktik. Jag personligen tycker att det hade varit en ovärderlig fördel att ha med sig från utbildningen. Som utbildningen är/var då var den för inriktad på vidare teoretiska studier och saknade helt koppling till hur man t.ex. jobbar med jämställdhet praktiskt. Mer relevant metodkurs. Mer praktik och kanske mer användbar teoriutbildning. Det nya masterprogrammet Institutionen har idag en tvåårig masterutbildning med åtta olika inriktningar: Europeisk politik, Internationella relationer, Offentlig politik och organisation (OPO), Politik och ekonomi, Politik och kön, Politik och utveckling, Politisk teori och Svensk politik, vilket ger många alternativa möjligheter till fördjupade studier. Antalet studenter varierar mellan inriktningarna och vid antagningen till HT 2007 antogs mellan sju och femton studenter till de olika inriktningarna, flest till OPO. Programmet består av ett antal obligatoriska kurser som läses gemensamt samt valfria kurser vilka i huvudsak läses inom valda inriktningar, men tillfälle ges också att läsa temakurser inom andra inriktningar. Programmet medger möjlighet till yrkesförberedande praktik hos myndighet, företag eller organisation. Som praktik godkänns också längre fältarbeten utomlands. Praktiken är obligatorisk inom inriktningen Offentlig politik och förvaltning men är möjlig också inom övriga inriktningar. 8

9 Bilaga Tabell 1. Bortfall: fördelning efter inriktning och kön. KÖN EU IR OPO POE POT PSEX PUTV SVPOL Kvinna Män Alla EU- europeisk politik, IR internationella relationer, OPO- offentlig politik och organisation, POE- politik och ekonomi, POT- politik och teori, PSEX politik och kön, PUTV- politik och utveckling,, SVPOL- svensk politik Sammanfattning av enkätsvaren Slutbetyg på magisterkursen Slutbetyg på magisteruppsatsen Antal % Antal % G 51 58,62 G 49 55,06 VG 36 41,38 VG 40 44,94 N=87 N=89 Vad är viktigast: en generalistkompetens eller specialistkompetens (temafördjupning)? Antal % Generalistkompetens 36 43,37 Specialisering 47 56,63 N=83 9

10 Vilken betydelse har det följande i förhållande till arbetslivet? Samhällsvetenskapliga teorier Samhällsvetenskapliga metoder Antal % Antal % Ingen betydelse 6 7,32 Ingen betydelse 1 1,18 Liten betydelse 19 23,17 Liten betydelse 14 16,47 Viss betydelse 37 45,12 Viss betydelse 28 32,94 Stor betydelse 13 15,85 Stor betydelse 28 32,94 Mkt stor betydelse 7 8,54 Mkt stor betydelse 14 16,47 N=82 N=85 Planering, genomförande och presen- Samarbete i tation av självständiga analysarbeten grupp Antal % Antal % Liten betydelse 2 2,35 Ingen betydelse 7 8,43 Viss betydelse 5 5,88 Liten betydelse 9 10,84 Stor betydelse 30 35,29 Viss betydelse 24 28,92 Mkt stor betydelse 48 56,47 Stor betydelse 25 30,12 N=85 Mkt stor betydelse 18 21,69 *= 8 N=83 *=10 Det självständiga arbetet (magisteruppsatsen) ifråga om möjligheterna för med avseende på att fullfölja just dig att få ett arbete dina arbetsuppgifter Antal % Antal % Ingen betydelse 14 17,72 Ingen betydelse 13 17,11 Liten betydelse 15 18,99 Liten betydelse 12 15,79 Viss betydelse 16 20,25 Viss betydelse 14 18,42 Stor betydelse 15 18,99 Stor betydelse 22 28,95 Mkt stor betydelse 19 24,05 Mkt stor betydelse 15 19,74 N=79 N=76 *=14 *=17 Nuvarande månadsinkomst Andel i % <10000 kr 4, kr 5, kr 17, kr 40, kr 25, kr 1, kr 2,35 > kr 2,35 N=85 10