Vart tog de vägen? En uppföljning av tidigare studenter vid Politices Magisterprogrammet vid Uppsala universitet.

Transkript

1 Vart tog de vägen? En uppföljning av tidigare studenter vid Politices Magisterprogrammet vid Uppsala universitet. Uppsala januari

2 Bakgrund till studien Politices magisterprogrammet vid Uppsala universitet startades 1993 som en vidareutveckling av det tidigare Förvaltningsprogrammet. Programmet har sedan dess varit en populär utbildning och antalet utexaminerade studenter har ökat för varje år. 1 Vad tycker då politices magisterstudenter om sin utbildning och vad har de haft för erfarenheter av arbetslivet sedan de tog ut sin examen? För att besvara dessa frågor startade Statsvetenskapliga institutionen ett projekt för att kartlägga var tidigare programstudenter befinner sig och vad de har gjort efter sina studier. Projektet började med en mindre enkätundersökning som skickades ut till färdiga pol magstudenter under våren Undersökningens resultat visade bland annat att de flesta svarande var bosatta i Sverige och att majoriteten av de tidigare studenterna arbetar inom offentlig sektor. Som en fortsättning på projektet genomfördes ytterligare en undersökning under hösten Syftet var att få en mer djupgående bild av studenternas syn på politices magisterutbildningen och deras erfarenheter av arbetslivet. Denna rapport är en sammanställning av undersökningens resultat. Undersökningens tillvägagångssätt Undersökningen bygger på en enkät som via mail skickats ut till alla personer som svarat på den föregående enkäten. De tillfrågade består till största del av studenter som genomgått sin praktik under vårterminen 2003 eller tidigare, och vars e-postadresser har funnits tillgängliga i institutionens arkiv. Därutöver har enkäten också skickats ut till studenter som funnits med i Uppsala Pol mag-studerandes alumniförenings (SUP) register. De tillfrågade ombads svara på sammanlagt tio frågor rörande sin examen, arbetslivserfarenhet och syn på pol magutbildningen. Av de 109 personer som tillfrågades svarade 69 personer, vilket ger en svarsfrekvens på 63 procent. Bortfallet kan delvis förklaras av att flera personer har bytt jobb och att vissa e-postadresser därmed har varit inaktuella. En annan faktor som kan tänkas påverka svarsfrekvensen är att ett antal tillfrågade har varit tjänstlediga från arbetet på grund av exempelvis sjukskrivning och föräldraledighet. Det är emellertid viktigt att poängtera att man inte kan göra någon större generalisering av undersökningens resultat. Antalet svarande utgör en relativt liten del av pol magprogrammets alla utexaminerade studenter och kan därför inte betraktas som tillräckligt stort för att man ska kunna dra mer allmänna slutsatser. Det är också möjligt att det främst är personer som är nöjda med sitt arbete eller anser sig ha relevant sysselsättning som har svarat på enkäten. Detta kan både påverka populationens representativitet och ge ett något missvisande urval 1 Antal programstudenter som tagit ut sin politices magisterexamen: 2003: 21 st, 2004: 35 st och 2005: 48 st. 2

3 Könsfördelning Som nedanstående diagram visar är könsfördelningen bland de svarade väldigt jämn. Av de 69 svarande var 34 personer kvinnor och 35 personer män. Könsfördelningen är också något jämnare i jämförelse med den föregående enkäten där 52 procent av de svarande var kvinnor och 48 procent var män. Könsfördelning bland de svarande Kvinnor 49% Män 51% Disposition Den enkät som skickades ut kan delas in i två huvudsakliga delar. Den första handlar om arbetslivet och innehåller frågor om till exempel nuvarande och tidigare sysselsättning. Den andra delen berör pol magprogrammet och de tidigare studenternas syn på utbildningen. Rapporten kommer att följa enkäten och i tur och ordning presentera frågorna och hur de tillfrågade har svarat. 3

4 Fråga 1: Vad är Ditt nuvarande arbete? I likhet med resultatet från den föregående undersökningen visar enkäten att majoriteten av de tillfrågade arbetar inom statlig och statligt finansierad verksamhet i Sverige. De arbetsplatser som nämndes var bland annat Utrikesdepartementet, Försvarets Forskningsinstitut, Riksrevisionen och Nutek. Av de 12 personer som arbetar med förvaltning utomlands återfinns de flesta på Sveriges ambassader och konsulat, medan ett mindre antal arbetar inom EU och FN. Den privata sektorn har av tradition varit en mindre vanlig arbetsplats bland utexaminerade pol magstudenter än den offentliga. Av de 69 tillfrågade arbetar 15 personer inom den privata sektorn varav 13 arbetar och bor i Sverige. Arbetsplatserna varierar mellan allt från banker och försäkringsföretag till tidningar och privata intresseorganisationer. Att fortsätta på en forskarutbildning som doktorand är relativt ovanligt bland pol magstudenter. Enligt undersökningen är tre personer för närvarande anställda som doktorander varav två inom nationalekonomi och en inom statskunskap. Antalet pol magstudenter som har genomgått en forskarutbildning är dock troligtvis högre då vissa redan har doktorerat och sedan börjat arbeta. Statistik från Högskoleverket visar att drygt 13 procent av Uppsala universitets utexaminerade studenter fortsätter på en forskningsutbildning, vilket är nästan dubbelt så många som i övriga landet. 2 55,1% 17,4% 18,8% 2,9% 1,4% 4,3% Förvaltning Sverige Förvaltning utomlands Privat sektor Sverige Privat sektor utomlands Arbetslös Doktorerar 2 Statistik hämtad från Högskoleverkets hemsida 4

5 Fråga 2: Vad har Du gjort sedan examen? Efter avlagd examen väljer de flesta studenter att ge sig ut på arbetsmarknaden. I undersökningen svarade 47 av de tillfrågade att de hade börjat arbeta efter examen medan 19 personer hade valt att både arbeta och studera. Den senare siffran inkluderar då både de som har valt att studera en eller ett fåtal kurser extra och de som fortsatt på en forskarutbildning som doktorander. Av dem som enbart har studerat är samtliga doktorander. 68,1% 27,5% 4,3% Arbetat Arbetat och studerat Studerat Fråga 3: Hur fick Du Ditt första arbete? Inte helt oväntat visar undersökningen att praktikterminen har stor betydelse för pol magstudenternas chanser att få anställning efter examen. Av alla svarande fick 24 personer, drygt 35 procent, sitt första arbete genom praktiken. I likhet med många andra branscher är goda kontakter också en viktig ingång till arbetsmarknaden. Ett annat sätt att öka sina möjligheter till jobb efter examen är att skriva uppsats för ett företag, myndighet eller annan organisation. Enligt undersökningen hade två personer fått fortsatt arbete genom att skriva sin magisteruppsats för någon typ av organisation. Detta kan betraktas som ett relativt stort antal då det i regel är få studenter som väljer att skriva uppsats på uppdrag av någon organisation. 34,7% 30,4% 23,2% 5,8% 3,6% 2,1% Praktik Kontakter Platsannons Spontanansökan D-uppsats Asp./Dipl.program 5

6 Fråga 4: Hur fick Du Ditt nuvarande arbete? Efter att ha fått sitt första jobb visar undersökningen att många av de tillfrågade, 21 stycken, har stannat kvar på samma arbetsplats. En tänkbar anledning är att den tjänst man först tillträdde har avancerats och utvecklats, medan en annan kan vara att den hårda konkurrensen på arbetsmarknaden får många att stanna kvar på sina nuvarande jobb. Det är också möjligt att de branscher som många tidigare pol magstudenter verkar inom är relativt trögrörliga och att det därför är vanligt att man stannar länge på arbetsplatsen. I likhet med föregående fråga spelar också kontakter och ansökningar via platsannonser stor roll för den fortsatta karriären. Undersökningen visar också att ett flertal studenter har sökt och fått arbete genom UD:s aspirant- och diplomatprogram. Antalet spontanansökningar har dock minskat i jämförelse med ansökningsförfarandet vid första arbetet och är ett förhållandevis ovanligt tillvägagångssätt för att få jobb. 27,5% 30,4% 26,1% 1,4% 8,7% 5,8% Kontakter Samma arbete Platsannons Spontanansökan Asp./Dipl.program Ej svar Fråga 5: Vad anser Du om Din lön i förhållande till utbildningens längd och omfattning? Enligt Juseks lönestatistik från 2005 är medianlönen för nyutexaminerade samhällsvetare kronor per månad. På längre sikt är löneutvecklingen bättre inom privat sektor än offentlig. Bland de samhällsvetare som tog examen för tio år sedan var medianlönen för privatanställda cirka kronor per månad, vilket är knappt kronor mer än medianlönen för de som är statligt eller kommunalt anställda I undersökningen svarade majoriteten av de tillfrågade att de tyckte att deras lön var okej eller bättre sett utifrån utbildningens längd och omfattning. Av de 14 personer som ansåg att deras lön var låg var de flesta statligt anställda och arbetade på till exempel Nutek, Regeringskansliet och Migrationsverket. Det är dock viktigt att påpeka att enbart ett fåtal av de tillfrågade valde att ange den exakta månadslönen. Huruvida en månadslön är att betrakta som okej, bra eller låg är därför relativt godtyckligt och går dessvärre inte att redovisa i några absoluta termer. 6

7 39,1% 29,0% 20,3% 8,7% 2,1% Mycket bra Bra Okej Låg Ej svar Fråga 6: Vilken examen har Du och inom vilket huvudämne? I likhet med den tidigare undersökningen har majoriteten av de svarande, 35 personer, en politices magisterexamen med statskunskap som huvudämne. Även om de flesta studenter väljer att gå klart utbildningen och läsa upp till D-nivå, finns det många som väljer att bara ta ut en kandidatexamen. En tänkbar orsak är att åtskilliga studenter gör sin praktik efter C- kursen och därefter får anställning och börjar arbeta. Det är också möjligt att man hellre vill bredda än fördjupa sin utbildning och därför väljer att läsa andra kurser än D-kursen huvudämnet. Bland pol magstudenter är det också vanligt att man tar mer än en examen, något som dock inte syns i nedanstående statistik. Av de svarande uppgav ett flertal att de utöver sin programexamen även hade läst till en eller flera ytterligare examina inom exempelvis ekonomi och språk. I gruppen övriga ryms de personer som har tagit en examen inom andra ämnen istället för en inom programmet. 51,2% 17,1% 18,8% 2,9% 4,0% Pol. Mag. Statskunskap Pol. Mag. Nationalekonomi Pol. Kand. statskunskap Pol. Kand. nationalekonomi Fil. Mag. Statskunskap 7

8 Fråga 7: Hur fick Du din praktik? Praktikterminen är för många studenter en av de viktigaste terminerna inom programmet eftersom det ger värdefull arbetslivserfarenhet och kontakter inför det kommande yrkeslivet. Detta syns också i statistiken från undersökningen där endast åtta svarande angav att de inte hade praktiserat. En tänkbar anledning till att man inte väljer att genomföra praktiken kan vara att man redan har fått ett jobberbjudande och därför inte anser att praktikterminen är nödvändig. Många praktikplatser annonseras och förmedlas genom studierektorn Stig Brewitz på Statsvetenskapliga institutionen, vilket också tydliggörs i undersökningen. Av de svarande hade 49 personer fått sin praktikplats genom Statsvetenskapliga institutionen medan tio personer har sökt och fått praktikplats på egen hand. Därutöver angav två personer att de fått sina praktikplatser genom redan befintliga kontakter. 71,0% 14,5% 2,9% 11,6% Statsvetenskapliga institutionen Sökte på egen hand Genom kontakter Har ej praktikserat Fråga 8: Har Din utbildning relevans för Ditt nuvarande arbete? Även om många utbildningsprogram strävar efter att förbereda studenterna för arbetslivet är det inte alltid att säkert att studentens utbildning har relevans för det arbete som han eller hon får efter examen. För utexaminerade pol magstudenter verkar det emellertid finnas goda chanser för att få ett arbete som stämmer väl överens med utbildningen. Av de svarande angav en klar majoritet, 61 personer, att deras utbildning hade relevans för deras nuvarande arbete, medan sju personer ansåg att deras utbildning delvis relaterade till det nuvarande arbetet. Dessa siffror säger dock inget om vilken relevans som utbildningen har i fråga om det första jobbet som studenterna får efter examen. På grund av hård konkurrens på arbetsmarknaden är det tänkbart att utexaminerade studenter tar arbeten som inte riktigt motsvarar deras utbildning i hopp om att få ett mer passande arbete längre fram i tiden. Det är därför tänkbart att utbildningen har mindre relevans för det första jobbet än för de efterföljande. 8

9 88,4% 10,1% 1,4% Ja Delvis Nej Fråga 9: Är det någon annan utbildning som Du upplevt som konkurrerande,eventuellt bättre, för att passa Ditt arbete? Även om pol magprogrammet har en unik profil finns det flera angränsande utbildningar som kan förbereda studenterna inför yrkeskarriärer inom samma områden. Exempel på sådana är bland annat jurist- och ekonomprogrammen som sammanlagt 16 personer menade var konkurrerande eller bättre utbildningar än pol magprogrammet. Av de svarande ansåg också 10 personer att andra utbildningar och ämnen, som exempelvis civilingenjörsprogrammet och genusvetenskap, hade passat lika bra eller bättre för deras arbeten. En tänkbar anledning till detta resultat kan vara att flera har fått andra intressen eller arbetar med uppgifter som kräver kompetens inom andra ämnesområden. Detta kan också kopplas samman med ovanstående fråga där ett antal personer ansåg att pol magprogrammet enbart delvis eller inte alls relaterade till deras arbetsuppgifter. 62,3% 11,6% 11,6% 14,5% Nej Ja, juristutbildningen Ja, ekonomutbildningen Övrigt 9

10 Fråga 10: Skulle Du ha valt samma utbildning idag? Som nämndes ovan finns det flera konkurrerande utbildningar till pol magprogrammet som kan vara lämpliga för den arbetsmarknad som väntar utexaminerade pol magstudenter. Trots detta verkar de flesta svarande vara nöjda med sitt val av utbildning i undersökningen ansåg fyra av fem svarande (60 personer) att de skulle ha valt samma utbildning i dag. Däremot ansåg sex personer att de inte skulle ha valt samma utbildning idag, vilket bland annat kan tänkas bero på att man under utbildningen eller arbetslivet blivit intresserad av andra frågor eller ämnesområden. 76,8% 10,1% 8,7% 4,3% Ja Troligtvis Nej Vet ej 10