EFTER STUDIERNA IV BIOLOGER OCH MOLEKYLÄRBIOLOGER I ARBETSLIVET

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "EFTER STUDIERNA IV BIOLOGER OCH MOLEKYLÄRBIOLOGER I ARBETSLIVET"

Transkript

1 EFTER STUDIERNA IV BIOLOGER OCH MOLEKYLÄRBIOLOGER I ARBETSLIVET 1

2 Innehållsförteckning Förord Genomförande Svarsfrekvens Bakgrundsuppgifter Examen Hur många har läst icke-naturvetenskapliga ämnen? Naturvetarnas syn på utbildningen na är mer nöjda med sin utbildning Guldkorn i utbildningen Mängden laborativa moment i utbildningen var lagom Träningen i presentationsteknik har blivit bättre Utbildningarna gav inte tillräckliga kunskaper i statistik Övriga brister i utbildningen Vägar in på arbetsmarknaden Så fixades examensarbetet Vägen till första jobbet Vägen till det nuvarande arbetet Yrkesverksamhet Nuvarande sysselsättning Utbildningens relevans för det nuvarande arbetet Arbetsgivare Huvudsakliga arbetsuppgifter Konkurrerande utbildningar Nuvarande lön Lönen är för låg Medlemskap i fackföreningar Fortbildning Ansvariga för projektet Referenser Appendix A 2

3 Förord Vart tar våra studenter vägen efter avslutad grundutbildning? Vad anser de om utbildningen när de fått perspektiv på den? För att få svar på dessa frågor har gör Naturvetenskapliga fakulteten vid Stockholms universitet regelbundet uppföljningsstudier. Den första uppföljningen som gjordes 1996 var fakultetsövergripande och resulterade i rapporten Efter studierna naturvetare i arbetslivet och ett flertal ämnesvisa rapporter. Tre år senare, 1999, genomfördes ämnesvisa uppföljningar t ex Efter studierna biologer i arbetslivet II. År 3 gjordes åter en gemensam uppföljning av alla utexaminerade naturvetare som ledde till rapporten Efter studierna naturvetare i arbetslivet III. Även i år 7 gjordes åter en gemensam uppföljning som i stort sett följer samma mönster som de uppföljningar som gjordes 1996 och 3. I denna rapport analyseras endast biologernas och molekylärbiologernas svar på frågorna. Syfte med denna rapport är att ge en bild av biologernas och molekylärbiologernas arbetsmarknad samt lyfta fram de starka och svaga sidor som kännetecknar dessa utbildningar. Kartläggningen av arbetsmarknaden visar att även om den största enskilda avnämaren är universitet och högskolor, arbetar många biologer och molekylärbiologer utanför universitetsvärlden. De huvudsakliga arbetsuppgifterna för naturvetare är forskning och utveckling, utredning och planering, undervisning samt administrativa uppgifter. Majoriteten av de biologerna var nöjda med sitt val av utbildning men tyvärr skulle många av molekylärbiologerna idag välja en annan utbildning. Glädjande nog ansåg dock majoriteten av både biologerna och molekylärbiologerna att deras utbildning var relevant för deras nuvarande arbete, många ansåg t o m att utbildningen hade hög relevans för arbetet. Naturvetenskaplig utbildning är dyr, men årets undersökning bekräftar återigen värdet av laborativa inslag och att den nuvarande omfattningen inte bör minska. De flesta biologer och molekylärbiologer ansåg att andelen laborativa moment var lagom omfattande i utbildningen. Just praktiska moment ansågs av många svarande som särskilt värdefulla inslag i utbildningen. Detta är viktigt att beakta när resurserna krymper och vi måste prioritera mellan olika moment i utbildningen. I tidigare undersökningar har bristen på träning i muntlig och skriftlig framställning framhävts. De återgärder som vidtagits tack vare dessa synpunkter har gett resultat, i årets undersökning ansåg majoriteten av både och molekylärbiologerna att träningen i muntlig och skriftlig presentationsteknik var lagom omfattande. Däremot är missnöjet oförändrat när det gäller utbildningens svaga koppling till arbetslivet och arbetsgivarnas dåliga kunskaper om vad naturvetare kan. Birgitta Åkerman Projektledare 3

4 Genomförande Under våren 7 genomfördes en uppföljning av f.d. studenter vid den Naturvetenskapliga fakulteten på Stockholms universitet. De personer som undersöktes hade utfört examensarbete eller tagit ut examen inom något av de naturvetenskapliga ämnena mellan åren 1 och 5. Denna rapport behandlar de personer som hade tagit ut examen med biologi eller molekylärbiologi som huvudämne. Adresser till deltagarna hämtades från universitetets LADOK-databas i februari 7. Den senaste uppdateringen av databasen skedde i maj 6. Personer som saknade adress eller med adress i utlandet uteslöts. Uppföljningen använde samma enkät som i den tidigare undersökning 3, men denna gång lades enkäten ut på Internet. För att upplysa om enkäten skickades den 22 februari ett vykort i A4 format ut till alla deltagare. Vykortet informerade om undersökningen och uppmanade deltagarna att fylla i enkäten på webben. Efter detta skickades ytterligare påminnelser ut med post och e-post innan enkäten skickades ut med vanlig post. När den webbaserade enkäten stängdes ned den 15 maj var svarsfrekvensen för alla naturvetare 6 %. Några mindre förändringar och tillägg gjordes i enkäten i samråd med fakultetens studievägledare. Till exempel ändrades, i fråga 1, molekylärbiologi/kemisk mikrobiologisk inriktning till endast molekylärbiologi och för att uppmuntra till fler kommentarer i fråga 7 och 8 ändrades kommentarer till Om ja, vad? ovanför fritextfälten. Alternativen via lärare och tog själv kontakt lades till i fråga 9, via lärare lades också till i frågorna 1 och 11. I fråga 18 lades ytterligare lönegrupper till, upp till >4 kr/månad. Fråga 19 kompletterades med alternativet föräldraledighet. I den gemensamma rapporten för alla naturvetenskapliga ämnena gjordes en bortfallsanalys. Ytterligare svar samlades in genom att ringa 88 slumpmässigt utvalda deltagare som inte hade svarat. De fyra biologer och tre molekylärbiologer som svarade på detta sätt är inkluderade i denna uppföljning av biologiämnena. Svarsfrekvens Enkäten besvarades av 16 personer som hade läst biologi som huvudämne och av 77 molekylärbiologer. Detta motsvarar ca 6 % av biologerna som söktes ut och ca 65 % av molekylärbiologerna. Biologiutbildningarna har generellt fler kvinnliga än manliga studenter vilket resulterade i en skev könsfördelning bland de svarande (Figur 1). De svarande, både i biologi och i molekylärbiologi, utgjordes till större delen av kvinnor (8 %), bara en femtedel var män. 4

5 1% Andel svarande 8% 6% 4% % % Kvinnor 33 Män 16 Biologi Molekylärbiologi Figur 1. Andel män och kvinnor bland de svarande. Antalet svarande män respektive kvinnor anges med siffror i staplarna. Bakgrundsuppgifter Examen Magisterexamen var den överlägset vanligaste examen för både biologer och molekylärbiologer. Det var dock större variation bland de svarande biologerna där nästan % hade tagit en breddmagister, doktors- eller licentitatexamen (Figur 2). na som svarade hade antingen en magister- (95 %) eller en licentiatexamen (5 %)(Figur 2). Endast den högsta examensnivån för varje person redovisas Fil dr Fil lic Fil mag Fil kand Breddmag. Miljö- & Hälsoskydd Breddmag. Miljöledn & Miljörev. Annat Figur 2. De svarande biologernas och molekylärbiologernas examina. Hur många har läst icke-naturvetenskapliga ämnen? 5

6 Drygt hälften (61 % respektive 58 %) av biologerna och molekylärbiologerna angav att de läst ett eller flera icke-naturvetenskapliga ämnen (Figur 3). Språk och ekonomi var de populäraste ämnena att läsa, men bredden var stor (Figur 4) Ja Nej Figur 3. Andel av svarande biologer och molekylärbiologer som hade läst icke-naturvetenskapliga ämnen Språk Ekonomi Juridik Information / Journalistik Pedagogik vid lärarhögskola Psykologi Filosofi Figur 4a. nas populäraste icke-naturvetenskapliga ämnen. Figuren visar ämnen som lästs av > 5 % av de svarande. 6

7 Språk Ekonomi Psykologi Sjukvårdsutbildn. Juridik Pedagogik vid lärarhögskola Figur 4b. nas populäraste icke-naturvetenskapliga ämnen. Figuren visar ämnen som lästs av > 5 % av de svarande. Medicinsk etik Naturvetarnas syn på utbildningen na är mer nöjda med sin utbildning Majoriteten av biologerna (71 %) svarade att de definitivt eller troligen skulle välja samma utbildning igen, till skillnad från endast 41 % av molekylärbiologerna (Figur 5). Nästan en femtedel (17 %) av molekylärbiologerna skulle definitivt välja en annan utbildning. Anledningen till molekylärbiologernas missnöje var främst en dålig arbetsmarknad samt att utbildningen är väldigt forskningsinriktad. I kommentarerna framgår också kritik mot att utbildningen är bred och okänd dvs. det är få som känner till vad en molekylärbiolog är och kan. Även bland dem som svarat att de troligen eller definitivt skulle välja utbildningen igen märks tveksamheter. En svarande har kommenterat att hon aldrig skulle rekommendera någon att läsa utbildningen och i en annan kommentar förtydligas svaret ja, troligen densamma med Om jag följer hjärtat och inte hjärnan. I kommentarerna framgår att intresset för ämnet är stort men pga. rådande arbetsmarknad skulle många troligen välja en mer yrkesinriktad utbildning Även biologerna kommenterar svårigheten att få arbete och att utbildningen är relativt okänd hos arbetsgivarna. 7

8 Ja, definitivt Ja, troligen densamma Nej, troligen en annan Nej, definitivt en annan Vet inte Figur 5. nas och molekylärbiologernas svar på frågan om de skulle välja samma utbildning igen om de fick välja på nytt. Frågans formulering gör att den kan tolkas på två olika sätt: om man är nöjd med sitt val av utbildning eller nöjd med utbildningen som sådan. Till exempel har en svarande i kommentaren sagt sig vara helt nöjd med sin utbildning men att hon nu har andra intressen. Guldkorn i utbildningen Nästan tre fjärdedelar av biologerna och drygt hälften av molekylärbiologerna ansåg att något i utbildningen var särskilt värdefullt (Fråga 6) Ja Nej Figur 6. nas och molekylärbiologernas åsikt i frågan om något i utbildningen var särskilt värdefullt. Många av de 115 biologer och 4 molekylärbiologer som svarade ja på frågan lämnade också kommentarer om vad de ansåg vara särskilt värdefullt i utbildningen. na ansåg att alla praktiska moment som laborationer, fältkurser och exkursioner var särskilt värdefulla i utbildningen. Även moment som hade en nära koppling till arbetslivet, till exempel praktik, 8

9 studiebesök, gästföreläsare från företag och verklighetsanknutna projekt i fält skattades högt. Examensarbetet, egna arbeten och den obligatoriska kemin ansågs också vara värdefullt i utbildningen. Bredden på utbildningen, bra lärare och samt roliga kurser nämndes också i kommentarerna. na nämnde laborationerna, examensarbetet, basblocket som inkluderar kemi och bra fördjupningskurser i sina kommentarer. Även engagerade förläsare och assistenter ansågs vara värdefullt i utbildningen liksom bredden i ämnet. Mängden laborativa moment i utbildningen var lagom Majoriteten av både biologerna och molekylärbiologerna som svarande ansåg att de laborativa momenten var lagom omfattande (Figur 7). Andelen nöjda svarande var över 8 % för båda ämnena. För litet 14% 1% För omfattande 3% För litet 6% % För omfattande 6% BIOLOGER Lagom 82% Lagom 88% MOLEKYLÄRBIOLOGER Figur 7. nas och molekylärbiologernas åsikter angående omfattningen av de laborativa momenten i utbildningen. Träningen i presentationsteknik har blivit bättre Mer än hälften av både biologerna (7 %) och molekylärbiologerna (64 %) ansåg att träningen i muntlig och skriftlig presentationsteknik var lagom omfattande (Figur 8), vilket är en ökning från tidigare uppföljningar (Figur 9). I uppföljningen år 3 ansåg 5 % av biologerna och 54 % av molekylärbiologerna att det var lagom mycket träning i presentationsteknik, vilket var en ökning från 1996 års uppföljning då endast 35 respektive 42 % ansåg att det var lagom med träning. I årets undersökning var för första gången biologerna mer nöjda än molekylärbiologerna med träningen i presentationsteknik. En tredjedel av de svarande från båda ämnena ansåg dock fortfarande att träningen var bristfällig eller obefintlig. I kommentarerna framgår att många önskar bättre konstruktiv kritik på presentationer och skriftliga rapporter, framförallt saknas kritik på själva utförandet. Man fick framställa muntligt och skriftligt men man fick ingen utbildning i hur man bäst gör det. Återkopplingen var dålig 9

10 8 6 4 För omfattande Lagom omfattande Bristfällig Obefintlig Figur 8. nas och molekylärbiologernas åsikt om omfattningen av träning i muntlig och skriftlig presentationsteknik. 8 Lagom omfattande År Figur 9a. Andel svarande biologer respektive molekylärbiologer i uppföljningarna gjorda år 1996, 3 och 7 som ansåg att träningen i muntlig och skriftlig presentationsteknik var lagom omfattande Bristfällig År 1

11 Figur 9b. Andel svarande biologer respektive molekylärbiologer i uppföljningarna gjorda år 1996, 3 och 7 som ansåg att träningen i muntlig och skriftlig presentationsteknik var bristfällig. Utbildningarna gav inte tillräckliga kunskaper i statistik Majoriteten av biologerna och molekylärbiologerna ansåg att utbildningen inte gav dem tillräckliga kunskaper för att statistiskt kunna behandla mätdata och göra felanalyser (Figur 1). Endast 33 % av biologerna och 23 % av molekylärbiologerna var nöjda med den träning i statistik de fått under utbildningen Ja Nej Figur 1. nas och molekylärbiologernas svar på frågan om huruvida utbildningen i statistik var tillräcklig. De forskarstuderande biologerna och molekylärbiologerna var mer missnöjda med träningen i statistik än de som hade fast eller tillfällig anställning (Figur 11). Inom forskning används statistik när resultat analyseras och presenteras, den stora andelen forskarstuderande bland de svarande förklarar därför en del av den stora andelen nej-svar på frågan. Men mer än hälften av de fast eller tillfälligt anställda angav också att de statistiska kunskaperna efter utbildningen var otillräckliga, vilket visar att statistik är viktigt även på arbetsmarknaden. 11

12 Ja Nej Fast anställd Forskarutbildning Tillfälligt anställd Fast anställd Forskarutbildning Tillfälligt anställd BIOLOGER MOLEKYLÄRBIOLOGER Figur 11. s och molekylärbiologers svar på frågan om utbildningen gav tillräckliga kunskaper i statistik, fördelat på sysselsättning. Andel svarande inom respektive sysselsättning och ämne visas. Övriga brister i utbildningen Majoriteten av de svarande saknade något i sin biologi- eller molekylärbiologiutbildning (Figur 12). na efterlyste framför allt en bättre kontakt med arbetsmarknaden i form av till exempel praktik, studiebesök på möjliga arbetsplatser och gästföreläsare från näringslivet. Det påpekades återigen att arbetsgivarna inte känner till molekylärbiologernas kompetens. Även statistik, skriv- och retorikkurser samt längre laborationer önskades. na saknade främst kopplingen till arbetslivet och praktik ute på arbetsplatser. Dessutom ville biologerna ha mer statistik, GIS och juridik Ja Nej Figur 12. nas och molekylärbiologernas åsikt huruvida något saknades i utbildningen. 12

13 Vägar in på arbetsmarknaden Så fixades examensarbetet De flesta biologer (71 %) och molekylärbiologer (72 %) tog själv kontakt för att få ett examensarbete (Figur 13). na hade mer hjälp av lärarna än molekylärbiologerna som fixade sitt examensarbete på annat sätt, främst genom forskarskolor. Via kompis(ar) 3% På annat sätt, nämligen... 7% Via lärare 15% Via annons 2% Via exjobbpoolen på webben 1% 1% Tog själv kontakt 71% Figur 13a. Relativ fördelning över hur biologerna fixade sitt examensarbete. Via annons 5% Via lärare 6% Via kompis(ar) 1% Via webben i övrigt Via 1% exjobbpoolen på webben % På annat sätt, nämligen... 15% Tog själv kontakt 72% Figur 13b. Relativ fördelning över hur molekylärbiologerna fixade sitt examensarbete. Vägen till första jobbet De flesta av de svarande fick sitt första jobb genom att själv ta kontakt, via annonser, examensarbetet eller på andra sätt. Andra sätt inkluderade till exempel via praktik, kontakter och forskarskola, genom att starta eget eller att bli tillfrågad (Figur 14). Få angav att de fått arbete via arbetsförmedlingen, endast 4 % av biologerna och 1 % av molekylärbiologerna. I kommentarerna framgick att vissa inte hade fått jobb som var relevanta för utbildningen och att en del av dessa därför inte besvarade frågan. 13

14 Via annons 19% Via arbetsförmedling 4% Via lärare 4% 2% Tog själv kontakt 29% Via examensarbetet % På annat sätt, nämligen... 22% Figur 14a. Relativ fördelning över hur biologerna gick tillväga för att få sitt första jobb. I de fall svaranden har kryssat i två alternativ har detta räknats som ett svar för vartdera alternativ. Via arbetsförmedling 1% Via annons 14% Via lärare 1% 4% Tog själv kontakt 31% På annat sätt, nämligen... 23% Via examensarbetet 26% Figur 14b. Relativ fördelning över hur molekylärbiologerna gick tillväga för att få sitt första jobb. I de fall svaranden har kryssat i två alternativ har detta räknats som ett svar för vartdera alternativet. Vägen till det nuvarande arbetet Även när det gäller det nuvarande arbetet var eget initiativ och annonser de vanligaste sätten att få anställning (Figur 15). Andra sätt att få arbete var bl. a. genom tidigare arbete, att bli tillfrågad, via kontakter och genom att starta eget. I kategorin På annat sätt och bland dem som inte besvarade frågan finns många som kommenterat att de är arbetslösa, att nuvarande arbete är detsamma som det första arbetet och att de inte har ett relevant arbete. 14

15 Via arbetsförmedling 4% Via examensarbetet 15% Via lärare 3% Tog själv kontakt 18% 9% På annat sätt, nämligen... 27% Via annons 24% Figur 15a. Relativ fördelning av hur biologerna erhöll sitt nuvarande arbete. I de fall svaranden har kryssat i två alternativ har detta räknats som ett svar för vartdera alternativet. Via arbetsförmedling 3% 9% Via lärare 1% Tog själv kontakt 28% Via annons 17% På annat sätt, nämligen... 21% Via examensarbetet 21% Figur 15b. Relativ fördelning av hur molekylärbiologerna erhöll sitt nuvarande arbete. I de fall svaranden har kryssat i två alternativ har detta räknats som ett svar för vartdera alternativ. Yrkesverksamhet Nuvarande sysselsättning Ca 75 % av biologerna var antingen fast eller tillfälligt anställda, eller gick en forskarutbildning (Figur 16). Knappt en femtedel angav att de studerade, var föräldralediga, hade startat egen firma eller gjorde annat. I annat ingick bl. a. sjukskrivning, timanställning, och säsongsanställning. Av de svarande var 5 % arbetslösa, vilket är något högre än när uppföljningen gjordes år 3 (3,8 %). Enligt Konjukturinstitutet var den öppna arbetslösheten i Sverige 4,8 % i mars 7. 15

16 Forskarutbildning Fast anställd Tillfälligt anställd Studerar Arbetslös Egen firma Föräldraledig Annat Figur 16a. nas och molekylärbiologernas nuvarande sysselsättning. Svaranden har kunnat kryssa i flera alternativ, exempelvis, egen firma och forskarutbildning. För biologerna var det små skillnader mellan könen vad gäller sysselsättning (Figur 17a). En större andel av männen gick en forskarutbildning medan en större andel av kvinnorna hade tillfälliga anställningar. Män hade också i något högre grad startat egna firmor medan kvinnor i högre grad var föräldralediga Män Kvinnor Fast anställd Tillfälligt anställd Forskarutbildning Föräldraledig Annat Arbetslös Studerar Egen firma Figur 17a. Könsfördelning i biologernas sysselsättning. Procentuell andel av de svarande männen respektive kvinnorna fördelat på sysselsättning. Jämfört med biologerna gick en större andel av molekylärbiologerna en forskarutbildning. Hälften (49 %) av molekylärbiologerna doktorerade (Figur 16). En tredjedel var antingen fast eller tillfälligt anställda. Arbetslösheten var högre i år 7 (3,9 %) jämfört med undersökningen år 3 (1,6 %), men den var fortfarande något lägre än den öppna arbetslösheten i Sverige (4,8 %). En större andel av kvinnorna var forskarstuderande eller tillfälligt anställda medan en större andel av männen hade fast anställning eller hade startat egen firma (Figur 17b). Arbetslösheten var också högre bland männen jämfört med kvinnorna. 16

17 Män Kvinnor Forskarutbildning Fast anställd Tillfälligt anställd Studerar Arbetslös Egen firma Föräldraledighet Annat Figur 17b. Könsfördelning i molekylärbiologernas sysselsättning. Procentuell andel av de svarande männen respektive kvinnorna fördelat på sysselsättning. Utbildningens relevans för det nuvarande arbetet Majoriteten av både biologerna och molekylärbiologerna (ca 8 %) ansåg att deras utbildning var relevant för deras nuvarande arbete (Figur 18). Drygt hälften av de svarande ansåg t o m att utbildningen hade hög relevans för arbetet. na ansåg i något högre grad än biologerna att deras utbildning hade hög relevans i arbetet. Endast 13 respektive 16 % av de svarande angav att deras utbildning inte hade någon relevans för deras nuvarande jobb Hög relevans Relevans Ingen relevans Figur 18. nas och molekylärbiologernas skattning av huruvida utbildningen var relevant för det nuvarande arbetet. En stor andel av både biologerna och molekylärbiologerna gick en forskarutbildning vilket förklarar varför många ansåg att deras utbildning hade hög relevans (Figur 19). Men även 17

18 majoriteten av dem som hade fast eller tillfällig anställning ansåg att utbildningen var relevant för deras nuvarande arbete. Över 8 % av både de fast anställda de tillfälligt anställda biologerna ansåg också att deras utbildning var relevant eller t o m mycket relevant för deras jobb. För molekylärbiologerna ansåg över 8 % av de tillfälligt anställda att de hade ett arbete där utbildningen var relevant eller mycket relevant. Däremot ansåg bara ca 6 % av de fast anställda att utbildningen hade relevans Hög relevans Relevans Ingen relevans Fast anställd Forskarutbildning Tillfälligt anställd Fast anställd Forskarutbildning Tillfälligt anställd BIOLOGER MOLEKYLÄRBIOLOGER Figur 19. Andel svarande som gick forskarutbildning eller hade fast eller tillfällig anställning samt vilken relevans deras utbildning har för nuvarande sysselsättning. Naturvetarnas arbetsgivare Av de arbetsgivare som biologerna och molekylärbiologerna uppgav att de haft sedan avslutad utbildning var universitet och högskolor de största arbetsgivarna, vilket förklaras av det stora antalet doktorander bland de svarande. För biologerna var Stockholms universitet den största arbetsgivaren bland universiteten, medan Karolinska institutet var den största arbetsgivaren för molekylärbiologerna, tätt följd av Stockholms universitet. na hade också jobbat på till exempel kommun, länsstyrelse, museum och i skolor. Andra vanliga arbetsgivare för molekylärbiologer var kommuner och läkemedelsindustrin, men variationen var stor (exempel på arbetsgivare och befattningar ges i Appendix B). Huvudsakliga arbetsuppgifter De vanligaste arbetsuppgifterna för biologer var administrativa uppgifter (21 %), forskning och utveckling (17 %) och undervisning (17 %) (Figur ). För molekylärbiologerna var forskning och utveckling vanligast (29 %), följt av undervisning (19 %) och administrativa uppgifter (17 %). Ranking av arbetsuppgifterna från 1-3 (1 = vad man gör största delen av tiden) visade att forskning och utveckling var den huvudsakliga arbetsuppgiften för molekylärbiologer, rankad som 1 av 44 % av de svarande. Dock var 47 % av molekylärbiologerna forskarstuderande, vilket förklarar varför forskning och utveckling är en så viktig del av arbetet. Trots att det var färre doktorander bland biologerna (23 %) var 18

19 forskning och utveckling den högst rankade arbetsuppgiften, 28 % av de svarande rankade forskning och utveckling som etta. Produktion 4% Arbetsledning 5% Kontroll 9% Marknadsföring och försäljning 3% Administrativa uppgifter 21% Annat 11% Utredning och planering 13% Undervisning 17% Forskning och utveckling 17% Figur a. nas huvudsakliga arbetsuppgifter baserat på de 136 personer som besvarade frågan. Arbetsledning 5% Utredning och planering 8% Marknadsföring och försäljning Produktion 4% Kontroll 4% 4% Annat 1% Administrativa uppgifter 17% Forskning och utveckling 29% Undervisning 19% Figur b. nas huvudsakliga arbetsuppgifter baserat på de 65 personer som besvarade frågan. Konkurrerande utbildningar Hälften av de som läst molekylärbiologi och en tredjedel av de som läst biologi uppgav att de upplevt andra utbildningar som konkurrerande i arbetslivet (Figur 21). Både molekylärbiologer och biologer upplevde konkurrens från ingenjörsutbildningar men även från biomedicinare, läkare, lärare, kemister, apotekare samt KTH utbildningar som är mer tekniska. na upplevde dessutom att de konkurrerade med farmakologer och biologerna med arkitekter, miljö- och hälsoskyddsutbildningar samt geologer, biogeovetare och molekylärbiologer. 19

20 Ja Nej Figur 21. Andel biologer och molekylärbiologer som upplevt andra utbildningar som konkurrerande i arbetslivet. Många svarande kommenterade att konkurrensen bottnade i att utbildningarna och biologers/molekylärbiologers kompetens är okända på arbetsmarknaden. Molekylärbiolog: Civil ing har högre status trots mindre djup. Molekylärbiolog: alla yrkesutbildningar. apotekare, labassar BMA, djurvårdare. Alla dessa står mkt högre i kurs inom LM industrin., står lågt i kurs, trots en tung och bra utbildning Biolog: Civilingenjörer konkurrerar om miljöjobb på företag p g a hög status och okunnighet om biologens kunskaper. Biolog: Biomedicinsk analytiker och kemiingenjörer konkurrerar mot labtjänster. Dessa utbildningar har tydligare inriktning. På sjukhus föredras BMA uteslutande framför biologer. Det är mer känt vad en kemiutbildning innehåller. Nuvarande lön Majoriteten (ca 8 %) av de svarande biologerna och molekylärbiologerna hade en bruttolön som var lägre än 26 kr (Figur 22). Både för biologerna och för molekylärbiologerna var medianlönen -22 kr, vilket var något lägre än för de naturvetenskapliga utbildningarna totalt: kr (se rapporten Efterstudierna - Naturvetare i arbetslivet IV, 7). En stor andel biologer och molekylärbiologer var dock forskarstuderande. Över 8 % av de forskarstuderande hade en bruttolön lägre än 22 kr. Medianlön för forskarstuderande var mellan 18 och kr för biologer och något högre för molekylärbiologer, - 22 kr. Ute på arbetsmarknaden, dvs. utan den stora gruppen forskarstuderande, var biologernas medianlön mellan kr för både fast och tillfälligt anställda. med en fast anställning hade en medianlön på kr och de

21 med tillfällig anställning något lägre, kr. För de naturvetenskapliga utbildningarna totalt var medianlönen kr. Frågan besvarades inte av 8 biologer (5 %) och 3 molekylärbiologer (4 %) < 14 kr > 4 kr Figur 22. Procentuell fördelning av de biologernas och molekylärbiologernas bruttolön. 4 BIOLOGER 3 1 Fast anställd Forskarutbildning Tillfälligt anställd < 14 kr > 4 kr Figur 23a. Procentuell fördelning av bruttolön för biologer med fast eller tillfällig anställning, eller som doktorerar. 21

22 5 4 3 MOLEKYLÄRBIOLOGER Fast anställd Forskarutbildning Tillfälligt anställd 1 < 14 kr > 4 kr Figur 23b. Procentuell fördelning av bruttolön för molekylärbiologer med fast eller tillfällig anställning, eller som doktorerar. Lönen är för låg Hela 8 % av biologerna och nästan 7 % av molekylärbiologerna tyckte att deras lön var för låg med tanke på utbildningens längd och omfattning (Figur 24). De som gick en forskarutbildning var mest missnöjda med sin lön (Figur 25). Män och kvinnor var lika nöjda eller missnöjda med lönen. För mycket % Ej Svarat 6% Lagom 14% För litet 8% Figur 24a. Vad biologerna anser om sin lön med tanke på utbildningens längd och omfattning. 22

23 För mycket % Ej Svarat 9% Lagom 23% För litet 68% Figur 24b. Vad molekylärbiologerna anser om sin lön med tanke på utbildningens längd och omfattning För mycket Lagom För litet Fast anställd Forskarutbildning Tillfälligt anställd Fast anställd Forskarutbildning Tillfälligt anställd BIOLOGER MOLEKYLÄRBIOLOGER Figur 25. Åsikt om lönen fördelat på biologer och molekylärbiologer samt fast eller tillfälligt anställda och forskarstuderande. Andel inom respektive kategori är angivet i procent. Medlemskap i fackföreningar Majoriteten av både biologerna och molekylärbiologerna var fackanslutna, bara 27 respektive 4 % av de svarande angav att de inte är med i någon fackförening. Av dem som är fackanslutna tillhör merparten SACO (85 % av biologerna och 93 % av molekylärbiologerna). Inom SACO var naturvetareförbundet överlägset störst. Fortbildning Hälften av biologerna och ca en tredjedel av molekylärbiologerna ansåg sig behöva fortbildning i universitets regi (Figur 26). Intresset var störst för kurser på kvällstid (47 respektive 43 %). Önskemålen om kurser varierade men fördjupning inom det man studerat tidigare var gemensamt för båda utbildningarna. na ville gärna läsa GIS, juridik, 23

24 statistik, journalistik och pedagogik. na var intresserade av statistik, ekonomi och marknadsföring Ja Nej Figur 26. Andel biologer och molekylärbiologer som ansåg sig behöva fortbildning i universitets regi. 24

25 Ansvariga för projektet Susanne Qvarfordt har administrerat, samlat in och bearbetat data samt skrivit rapporten. Susanne Qvarfordt är disputerad i Marin- och brackvattensekologi vid Stockholms universitet 6. Birgitta Åkerman, studievägledare vid Institutionen för biologisk grundutbildning har varit projektledare för studien. Projektet har finansierats av Naturvetenskapliga fakulteten och Institutionen för biologisk grundutbildning vid Stockholms universitet. Referenser Rapporten Efter studierna: Naturvetare i arbetslivet som presenterar resultaten av 1996 års uppföljning. Rapporten Efter studierna: i arbetslivet II som presenterar resultaten av 1999 års ämnesuppföljning. Rapporten Efter studierna: i arbetslivet II som presenterar resultaten av 1999 års ämnesuppföljning. Rapporten Efter studierna: Naturvetare i arbetslivet III som presenterar resultaten av 3 års uppföljning. Länkar till samtliga rapporter finns på: 25

26 Appendix B. Exempel på de svarande naturvetarnas senaste arbetsgivare och befattning. _flildbo ^êäéíëöáî~êé _ÉÑ~ííåáåÖ ^êä~=cçççë=^_ råçéêîáëåáåöi=âìåçäéë âi=üóöáéåi=~çãáåáëíê~íáçå ^ëíê~wéåéå~ cçêëâ~êé _çêé~äáë=^_ i~äçê~íçêáéáåöéåà ê=eüéäíáçf `ççê=péêîáåé=j~å~öéãéåí ^ÑÑ êëéåüéíë~ëëáëíéåí a~áãäéê=`üêóëäéê=pïé=aéå j~å~öéãéåí=^ëëáëí~åí a~åçéêóçëëàìâüìë hçåíçêë~ëëáëíéåí ÉìêçéÉ~å=~Éêçå~îáÖ~íáçå=Öêçìé â~êíêáí~êélâçêêáöéê~êé=ñ ê=íê~ñáâñäóö=ïçêäçïáçé ÑáëâÉêáîÉêâÉí éêçàéâí~åëí ääåáåö cçäâí~åçî êçéå=á=ëíüäã=ä å jáäà ë~ãçêçå~êé c êë âêáåöëâ~ëë~å méåëáçåëü~åçä ÖÖ~êÉ e ÖëâçäÉêÉëí~ìê~åÖÉê ^ìíçã~íé ÑóääåáåÖ f`^ _ìíáâëãéç~êäéí~êé h~êçäáåëâ~=áåëíáíìíéí Ççâíçê~åÇX=éçëíJÇçÅ h~êçäáåëâ~=ëàìâüìëéí téääêéç~âí ê héãáâ~äáéáåëééâíáçåéå bâçíçñáâçäçölü~åçä ÖÖ~êÉ hçããìå ãáäà J=Ü äëçëâóççëáåëééâí êx=jáäà áåëééâí êx=^îñ~ääëë~ãçêçå~êéx= hçããìåéâçäçöx=_çéåçé~ëëáëíéåí=üéãíà åëíéåx=båéêöáê ÇÖáî~êÉX=ãáäà J= çåü=~îñ~ääëéä~åéê~êéx=ãáäà Ü~åÇä ÖÖ~êÉX=jáäà ëíê~íéöx= k êáåöëäáîëìíîéåâä~êéx=ä ê~êé âçåëìäíñáêã~=l=éöéå=ñáêã~ j~êáåäáçäçöi=dfpi=éêçàéâíäéç~êéx=c äí~ëëáëíéåíx=ëàìâëâ íéêëâ~x=j~êáå~= áåîéåíéêáåö~ê=çåü=ìåçéêë âåáåö~êx=iéöáíáãéê~ç=ëàìâöóãå~ëíx= qê~ñáâ~å~äóë hìåök=îéíéåëâ~éë~â~çéãáå h~ëë êx=áåñçêã~í êl~çãáåáëíê~í ê ä~åçëíáåöéí ëàìâëâ íéêëâ~x=i~äçê~íçêáéãéçáåáåëâ=~ëëáëíéåíx=~çãáåáëíê~íáî= ë~ãçêçå~êéx=i â~êëéâêéíéê~êé iáçáåö =ëí~ç î êç~êé=é =Éíí=ÖêìééÄçÉåÇÉK i åëëíóêéäëéå k~íìêìãñ êéëí åç~êéx=k~íìêî êçëü~åçä ÖÖ~êÉX= s~ííéåî êçëü~åçä ÖÖ~êÉX=j~êáå=áåîÉåíÉê~êÉ i ê~êñ êãéçä~êå~ i ê~êé i ê~êàçìêéå i ê~êîáâ~êáé ãìëéìã NWÉ=~ëëáëíÉåíX=q~ê=Ü~åÇ=çã=áåëÉâíëë~ãäáåÖ~êå~ k~íìêëâóççëñ êéåáåöéå oéç~âí ê=àçìêå~äáëí kqf aáëí~åëä ê~êé=á=ã~íéã~íáâ lhnu jáäà áåöéåà ê li=pâçöëáåîéåíéêáåö=^_ pâçöëáåîéåíéêáåö mñáòéê=eé~äíü=^_ ãáâêçäáçäçö mä~ëíj=c=héãáñ êéí~öéå e~åçä ÖÖ~êÉ mçëíéå _êéîä ê~êé ê~öå=ëéääë=ëééåá~ä~îñ~ää=~ä âéãáëí ëâçä~ ä ê~êé pãáííëâóççëáåëíáíìíéí _j^jíà åëíx=ééáçéãáçäçöx=_áçäçölçàìêî êç~êéx=ççâíçê~åç pçåá~äëíóêéäëéå bñééêí=tel pçäå~=ëí~ç jáäà áåëééâí ê ëí~íäáöí=îéêâ _áçäçö píçåâüçäã=s~ííéå âéãáëí ëíçåâüçäãë=ëí~ç ãáäà =çåü=ü äëçëâóççëáåëééâí êx=ä ê~êéx=ãáäà ë~ãçêçå~êé píçåâüçäãë=ìåáîéêëáíéí mçëíççåx=hìêë~ëëáëíéåíx=açâíçê~åçx=i~äji=ñ äíji=ñçêëâåáåöë~ëëáëíéåí píçåâüçäãë=wççî~êìüìë _ìíáâëäáíê ÇÉê pîéåëâ~=méíêçäéìã=fåëíáíìíéí séíéåëâ~éëàçìêå~äáëí pîéåëâ~=oçîçàìêëñ êéåáåöéå _áçäçöi=öéåéê~äëéâêéíéê~êé råáîéêëáíéí=l=e Öëâçäçê ríäáäçåáåöëü~åçä ÖÖ~êÉX=açâíçê~åÇX=mçëíÇçâX=råáîÉêëáíÉíë~Çàìåâí rééä~åçëëíáñíéäëéå å~íìêî êçláåñçêã~íáçåléêçàéâíë~ãçêçåáåö î ëíéê ë=ëí~ç jfäà J=çÅÜ=Ü äëçëâóççëáåëééâí ê 26

27 27 jlibhviûo_flildbo ^êäéíëöáî~êé _ÉÑ~ííåáåÖ ^Å~ÇÉãáÅ=tçêâ= hçåëìäí ~â~çéãáäçâü~åçéäå=~ä ÄìíáâëÅÜÉÑ ^ääáö~íçê=_áçëåáéååé=^_ cçêëâ~êélmêçàéâíäéç~êé ~å~äóåéã=åçêçáå J ^éêé~=^_ J ^ëíê~=wéåáå~ êéëé~êåü=ëåáéåíáëíx=ä âéãéçéäëâçåëìäéåíx=ä~äçê~íçêáé~ëëáëí _áçíéåü=pïéçéåi=oéìã~íáâéêñ êäìåçéíi=píáñíéäëéå= Ñêáä~åë~åÇÉ=îÉíÉåëâ~éëàçìêå~äá=çÅÜ=êÉÇáÖÉê~êÉ _áçîáíêìã=^_ i~äkáåöéåà êx=mêçåéëëáåöéåà êlä~äkáåöéåà êx= Å~éáç=ëáíÜçê~å råçéêëâ íéêëâ~ `~êçííé=`~íéêáåö=^_ péêîéêáåöëééêëçå~ä `áíó^âìíéå ëàìâëâ íéêëâ~ `çî~ååé `äáåáå~ä=qêá~ä=^ëëá~åí a~åçéêóçë=ëàìâüìë s ñéäj=çåü=ä~êãçééê~í ê bääéå=^_ mêçàéâíäéç~êé béééåççêñ=kçêçáå mêççìâíëééåá~äá ÉñäáÄêáë=~Ä ÄçâÜ~åÇÉäëãÉÇÜà äé~êéx=äìíáâëåüéñ eéãâ é h~ëë~äáíê ÇÉ f`^ â~ëë êëâ~= h~êçäáåëâ~=ìåáîéêëáíéíëä~äçê~íçêáéí ëàìâüìëâéãá h~êçäáåëâ~=råáîéêëáíéíëëàìâüìëéí _áçãéçáåáåëâ=~å~äóíáâéê h~êçäáåëâ~=áåëíáíìíéí píáééåçá~íx=cçêëâ~ê~ëëáëíéåíx=açâíçê~åçx=mçëíjççåi= hçããìå s êçäêáíê ÇÉX=ä ê~êé âêéñíñ êéåáåöéåi=çëäç=åçêöé ãçíëîk=ëîéåëâ==ä~äk~ëëk=l=_j^ i~åçëíáåöéí _áçãéçk=~å~äóíáâéêlä~äk=áåök kh=píçåâüçäã _ìíáâëäáíê ÇÉ mñáòéê ÉêáëÉêîáÅÉ mñáòéê ^êäk=äéç~êél=éêçåéëëçééê~í ê mü~êã~åá~ n`=ä~äi=_áçâéãáëí mçëíéå=pîéêáöé=^ êéîä ê~êé pâçä~ i ê~êéi=ü Ö~ÇáÉí píüäãë=ä åë=ä~åçëíáåö i â~êé píçåâüçäãë=pí~ç bäéîêéëìêëx=öêìåçëâçäéä ê~êé píçåâüçäãë=ìåáîéêëáíéí açâíçê~åçx=ä~äçê~íçêáé~ëëáíéåíx=áåñçêã~í êx=ìåçéêëîáëåáåöx= póåéåíáåë=äáçíéåü _áçâéãá råáîéêëáíéí=l=ü Öëâçäçê açâíçê~åçx=cçêëâ~ê~ëëáëíéåíi=mêçîìíîéåâä~êé táêëíê ãë=g êå=çåü=ñ êö h~ëë~ééêëçå~ä sto=fåíéêå~íáçå~ä mêççìâíëééåá~äáëí

Efter studierna. Naturvetare i arbetslivet IV - en uppföljning från Stockholms universitet 2007 EFTER STUDIERNA NATURVETARE I ARBETSLIVET IV,

Efter studierna. Naturvetare i arbetslivet IV - en uppföljning från Stockholms universitet 2007 EFTER STUDIERNA NATURVETARE I ARBETSLIVET IV, Efter studierna Naturvetare i arbetslivet IV - en uppföljning från Stockholms universitet 2007 EFTER STUDIERNA NATURVETARE I ARBETSLIVET IV, 2007 1 Innehåll Förord 5 Genomförande 6 Svarsfrekvens 6 Bortfallsanalys

Läs mer

Naturvetenskapliga fakulteten vid Stockholms universitet presenterar: Efter studierna - naturvetare i arbetslivet III

Naturvetenskapliga fakulteten vid Stockholms universitet presenterar: Efter studierna - naturvetare i arbetslivet III Naturvetenskapliga fakulteten vid Stockholms universitet presenterar: Efter studierna - naturvetare i arbetslivet III - 1 - Förord...2 Genomförande...3 Bakgrundsuppgifter...5 Naturvetarnas syn på utbildningen...8

Läs mer

Efter Studierna, Naturvetare i arbetslivet VI. En uppföljning från Stockholms universitet Naturvetenskapliga fakulteten

Efter Studierna, Naturvetare i arbetslivet VI. En uppföljning från Stockholms universitet Naturvetenskapliga fakulteten Efter Studierna, Naturvetare i arbetslivet VI En uppföljning från Stockholms universitet 2015 Naturvetenskapliga fakulteten 1 2 Tryck: AJ E-print AB Tryckår: 2016 Layout: Områdeskansliet för naturvetenskap

Läs mer

Miljövetare och miljö- och hälsoskyddsinspektörer i arbetslivet

Miljövetare och miljö- och hälsoskyddsinspektörer i arbetslivet Miljövetare och miljö- och hälsoskyddsinspektörer i arbetslivet Rapport baserad på alumniundersökning 2009 Lunds universitet Naturvetenskapliga fakulteten Institutionen för miljövetenskaplig utbildning

Läs mer

Vart tog de vägen? En uppföljning av tidigare studenter vid Politices Magisterprogrammet vid Uppsala universitet.

Vart tog de vägen? En uppföljning av tidigare studenter vid Politices Magisterprogrammet vid Uppsala universitet. Vart tog de vägen? En uppföljning av tidigare studenter vid Politices Magisterprogrammet vid Uppsala universitet. Uppsala januari 2007 1 Bakgrund till studien Politices magisterprogrammet vid Uppsala universitet

Läs mer

Rapport. Forskarexaminerades utbildning och inträde på arbetsmarknaden. Enheten för statistik om utbildning och arbete

Rapport. Forskarexaminerades utbildning och inträde på arbetsmarknaden. Enheten för statistik om utbildning och arbete Enheten för statistik om utbildning och arbete Rapport Forskarexaminerades utbildning och inträde på arbetsmarknaden Postadress Besöksadress Telefon Fax Box 24 300, 104 51 STOCKHOLM Karlavägen 100 08-506

Läs mer

Miljövetare och miljö- och hälsoskyddsinspektörer i arbetslivet Rapport baserad på alumnundersökning 2013

Miljövetare och miljö- och hälsoskyddsinspektörer i arbetslivet Rapport baserad på alumnundersökning 2013 Miljövetare och miljö- och hälsoskyddsinspektörer i arbetslivet Rapport baserad på alumnundersökning 2013 Miljövetenskaplig utbildning Centrum för miljö- och klimatforskning Lunds universitet Innehållsförteckning

Läs mer

Vart tar språkteknologer vägen?

Vart tar språkteknologer vägen? Vart tar språkteknologer vägen? En miniundersökning av f.d. språkteknologstudenters arbeten och syn på sin utbildning Beáta B. Megyesi Institutionen för lingvistik och filologi Uppsala universitet bea@stp.ling.uu.se

Läs mer

Alumnstudie av naturvetarkemister

Alumnstudie av naturvetarkemister Alumnstudie av naturvetarkemister En enkätundersökning riktad till dem som tagit en magisterexamen i kemi från Uppsala universitet mellan åren 1998 - vt 2008 Kursexpeditionen för kemi Marie Chajara Svensson

Läs mer

Effektivare vägar mellan studier och arbetsliv

Effektivare vägar mellan studier och arbetsliv Statistik Effektivare vägar mellan studier och arbetsliv Undersökning bland nyexaminerade jurister, ekonomer, systemvetare, personalvetare och samhällsvetare Effektivare vägar mellan studier och arbetsliv

Läs mer

Alumnstudie av civilingenjörer i kemiteknik

Alumnstudie av civilingenjörer i kemiteknik Alumnstudie av civilingenjörer i kemiteknik En enkätundersökning riktad till dem som tagit en civilingenjörsexamen i kemiteknik från Uppsala universitet sedan programmets start. Ht 1996 Vt 2008 Kursexpeditionen

Läs mer

Technology Management Lunds Universitet. Arbetslivsundersökning 2012 1. Technology Management

Technology Management Lunds Universitet. Arbetslivsundersökning 2012 1. Technology Management Technology Management Lunds Universitet Arbetslivsundersökning 2012 1 Technology Management TM Arbetslivsundersökning Välkommen till TM Arbetslivsundersökning 2012. Årets undersökning är den tredje i raden

Läs mer

Högskola/universitet

Högskola/universitet Högskola/universitet Vem kan läsa på högskolan? Måste jag vara smart? Måste jag ha gott om pengar? Måste jag börja läsa direkt efter gymnasiet? Hur fungerar det om jag har ett funktionshinder? februari

Läs mer

KTH genomför vartannat år en Karriäruppföljning på sina alumner 2-3 år efter examen. Årets undersökning omfattar alumner med examensår 2008-2009.

KTH genomför vartannat år en Karriäruppföljning på sina alumner 2-3 år efter examen. Årets undersökning omfattar alumner med examensår 2008-2009. Karriärrapport 2011 KTH genomför vartannat år en Karriäruppföljning på sina alumner 2-3 år efter examen. Årets undersökning omfattar alumner med examensår 2008-2009. Syftet med undersökningen är att undersöka

Läs mer

Teknisk-naturvetenskapliga fakultetens universitetspedagogiska råd. Examination av examensarbeten. Sammanfattning av seminariet

Teknisk-naturvetenskapliga fakultetens universitetspedagogiska råd. Examination av examensarbeten. Sammanfattning av seminariet Examination av examensarbeten Sammanfattning av seminariet 2012-03-23 Examensarbeten är en viktig del av utbildningen och ger studenter möjlighet att visa självständighet, tillämpa sina förvärvade kunskaper

Läs mer

Vilket var/är det roligaste ämnet i skolan?

Vilket var/är det roligaste ämnet i skolan? Utbildning Arbete Vilket var/är det roligaste ämnet i skolan? Matte! För språk var jag värdelös i och gympa också. Maggan, 59 år Ett av de roligaste ämnena i skolan var kemi, mycket tack vare en underhållande

Läs mer

Alumnstudie biologi. Med ett examensarbete från IBG:

Alumnstudie biologi. Med ett examensarbete från IBG: Med ett examensarbete från IBG: Alumnstudie biologi En enkätundersökning riktad till före detta studenter med ett godkänt examensarbete från institutionen för biologisk grundutbildning under åren 2004-

Läs mer

Statistik. Synen på karriären. Akademikerförbundet. jurister, ekonomer, systemvetare, personalvetare och samhällsvetare

Statistik. Synen på karriären. Akademikerförbundet. jurister, ekonomer, systemvetare, personalvetare och samhällsvetare Statistik Synen på karriären Akademikerförbundet för jurister, ekonomer, systemvetare, personalvetare och samhällsvetare 2 Att kompetensutveckla sin personal är både en väg för arbetsgivaren att nå bättre

Läs mer

SMIL. Alumniundersökning. Våren 2014 GENOMFÖRD AV ENKÄTFABRIKEN

SMIL. Alumniundersökning. Våren 2014 GENOMFÖRD AV ENKÄTFABRIKEN SMIL Alumniundersökning Våren 2014 GENOMFÖRD AV ENKÄTFABRIKEN Innehållsförteckning Bakgrundsfrågor Bakgrund.... 3 Inskrivning och examensår.... 5 Inriktning.... 6 Vidare studier.... 7 Första arbetet Första

Läs mer

Technology Management Lunds Universitet

Technology Management Lunds Universitet Technology Management Lunds Universitet Arbetslivsundersökning 2013 1 TM arbetslivsundersökning Välkommen till TM Arbetslivsundersökning år 2013. Årets undersökning är den andra i raden som kartlägger

Läs mer

Fråga 1. Fråga 2. Fråga 3

Fråga 1. Fråga 2. Fråga 3 Doktoranders arbetsmiljö - enkät december 2009 57 st svar Fråga Är du nöjd med din arbetstid? Nej jag jobbar för mycket 4 25% Ja det är lagom 40 70% Nej jag jobbar för lite 3 5% Fråga 2 Håller du i någon

Läs mer

Inflyttningsstudie och Utflyttningsorsaker för Norrköpings kommun 2012

Inflyttningsstudie och Utflyttningsorsaker för Norrköpings kommun 2012 FS 2013:4 2013-07-25 FOKUS: STATISTIK Inflyttningsstudie och Utflyttningsorsaker för Norrköpings kommun 2012 Tillgång till önskad typ av boende är en av de viktigaste faktorerna för personer som flyttar

Läs mer

Umeå universitet Kemiska institutionen 2011-05-10. Vad gör våra studenter efter avlagd examen?

Umeå universitet Kemiska institutionen 2011-05-10. Vad gör våra studenter efter avlagd examen? Umeå universitet Kemiska institutionen Rapport 2011-05-10 Vad gör våra studenter efter avlagd examen? En enkät skickades i mars 2011 ut till personer som avlagt kandidat-, magister-, högskoleeller civilingenjörsexamen

Läs mer

Karriärrådgivning och studievägledning: en tjänst för studenterna!

Karriärrådgivning och studievägledning: en tjänst för studenterna! Karriärrådgivning och studievägledning: en tjänst för studenterna! En undersökning av Uppsala universitets studievägledning Till Ted: En check förstasida här på något sätt. Loggan bör finnas med. * Det

Läs mer

Forskande och undervisande personal

Forskande och undervisande personal Universitetskanslersämbetet och SCB 9 UF 23 SM 1301 Forskande och undervisande personal I gruppen forskande och undervisande personal ingår anställningskategorierna, professorer, lektorer, adjunkter, meriteringsanställningar

Läs mer

Arbetslivsundersökning 2011

Arbetslivsundersökning 2011 Technology Management Lunds Universitet 1 Arbetslivsundersökning 2011 TM Arbetslivsundersökning Välkommen till TM Arbetslivsundersökning 2011. Detta är andra gången som en undersökning genomförs om vad

Läs mer

Nulägesbeskrivning läsåret

Nulägesbeskrivning läsåret UPPSALA UNIVERSITET Institutionen för nordiska språk Nulägesbeskrivning läsåret 2004 2005 I jämställdhetsplanen för år 2000 2001 ingick en s.k. nulägesbeskrivning som redovisade fördelningen mellan kvinnor

Läs mer

Institutionen för kemiteknik, LTH 1. Jämställdhetsplan 2008 för Institutionen för Kemiteknik

Institutionen för kemiteknik, LTH 1. Jämställdhetsplan 2008 för Institutionen för Kemiteknik Institutionen för kemiteknik, LTH 1 Jämställdhetsplan 2008 för Institutionen för Kemiteknik Antagen av institutionsstyrelsen 13/2 2008 Institutionen för kemiteknik, LTH 2 Åtgärdsplan 2008 Det övergripande

Läs mer

Resultat av enkät till hippologstudenter med avgångsår 1996-2010

Resultat av enkät till hippologstudenter med avgångsår 1996-2010 Resultat av enkät till hippologstudenter med avgångsår 1996-2010 Innehållsförteckning Inledning... 1 Resultat... 1 Hippologprogrammet... 2 Arbetsliv... 3 Fortbildning... 6 Information... 7 Sammanfattning...

Läs mer

Psykologprogrammet på KI: sammanställning av Alumnienkät VT16

Psykologprogrammet på KI: sammanställning av Alumnienkät VT16 Psykologprogrammet på KI: sammanställning av Alumnienkät VT16 Bakgrund En alumnienkät inspirerad av UK-ämbetets alumnienkät skickades ut januari 2016 till de två senaste årskullarna på KI:s psykologprogram.

Läs mer

Beslut - enkätundersökningen LUPP 2013

Beslut - enkätundersökningen LUPP 2013 TJÄNSTESKRIVELSE 1 (1) Barn- och utbildningsförvaltningen 2014-03-31 Dnr: 2013/103-UAN-010 Daniel Berr - bh114 E-post: daniel.berr@vasteras.se Kopia till Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden Beslut -

Läs mer

Biomedicinsk utbildning vid Medicinska fakulteten, Lunds universitet

Biomedicinsk utbildning vid Medicinska fakulteten, Lunds universitet MedCUL Rapport nr 21 Biomedicinsk utbildning vid Medicinska fakulteten, Lunds universitet Utbildning och arbetsliv en alumnundersökning T homas Hellmark Viktoria Klingenfors Göran Thomé 2010 Innehållsförteckning

Läs mer

VAD HÄNDER SEN DÅ? Cecilia Bokenstrand Jennie Sidiropoulos Josefine Sternvik

VAD HÄNDER SEN DÅ? Cecilia Bokenstrand Jennie Sidiropoulos Josefine Sternvik VAD HÄNDER SEN DÅ? 2010-12-01 Cecilia Bokenstrand Jennie Sidiropoulos Josefine Sternvik Avdelningen för analys för och analys utvärdering och utvärdering 2010-12-01 VARFÖR STUDIER AV VÅRA TIDIGARE STUDENTER?

Läs mer

ATT LÄRA SIG ARBETA. Studenter vid Göteborgs universitet bedömer arbetslivsanpassningen

ATT LÄRA SIG ARBETA. Studenter vid Göteborgs universitet bedömer arbetslivsanpassningen Studenter vid Göteborgs universitet bedömer arbetslivsanpassningen av undervisningen Daniel Berlin/Enheten för analys och utvärdering RAPPORT: 2014:03 Dnr: V 2014/306 GÖTEBORGS UNIVERSITET Enheten för

Läs mer

Samhällsvetare i arbetslivet en uppföljning från Stockholms universitet 2013

Samhällsvetare i arbetslivet en uppföljning från Stockholms universitet 2013 Samhällsvetare i arbetslivet en uppföljning från Stockholms universitet 2013 Innehåll Förord... 3 Genomförande... 3 Bortfallsanalys... 4 Bakgrundsuppgifter... 5 Samhällsvetarnas syn på utbildningen...

Läs mer

UPPSALA UNIVERSITET : Hum-Sam.Vet.området: Engelska institutionen

UPPSALA UNIVERSITET : Hum-Sam.Vet.området: Engelska institutionen 1 BESLUT ENGELSKA 2010/4 UPPSALA UNIVERSITET : Hum-Sam.Vet.området: Engelska institutionen Engelska institutionens jämställdhetsplan för 2010 På förslag av institutionens jämställdhetsgrupp fastställer

Läs mer

Vad hände sen? - Uppföljning av Pol mag-studenter vid Uppsala universitet

Vad hände sen? - Uppföljning av Pol mag-studenter vid Uppsala universitet Vad hände sen? - Uppföljning av Pol -studenter vid Uppsala universitet Statsvetenskapliga institutionen Vårterminen 2005 Bakgrund till studien Denna studie har gjorts av Statsvetenskapliga institutionen

Läs mer

Placement Report. Placement Report Placement Report är en kartläggning av TBi- alumnerna som gjorts av Alumniutskottet 2012/2013.

Placement Report. Placement Report Placement Report är en kartläggning av TBi- alumnerna som gjorts av Alumniutskottet 2012/2013. Placement Report Placement Report är en kartläggning av TBi- alumnerna som gjorts av Alumniutskottet 2012/2013. Resultatet av rapporten presenterades den 8:e maj 2013. Rapportens syfte var att ge ökad

Läs mer

Socialhögskolan 2015-05-04. Arbetsmarknadsundersökning bland studenter som var förstagångsregistrerade på termin 7 HT13

Socialhögskolan 2015-05-04. Arbetsmarknadsundersökning bland studenter som var förstagångsregistrerade på termin 7 HT13 Socialhögskolan 2015-05-04 Dolf Tops Arbetsmarknadsundersökning bland studenter som var förstagångsregistrerade på termin 7 HT13 Socialhögskolan följer upp studenternas situation på arbetsmarknaden ca

Läs mer

Undersökning bland utexaminerade 2010

Undersökning bland utexaminerade 2010 Undersökning bland utexaminerade Från utexaminerades 42 personer under år Undersökningens svarsprocent för s del var 43,9 Undersökningen genomfördes under hösten 11 I undersökningen deltog 11 av 2 yrkeshögskolor

Läs mer

Rapport från arbetsgivarenkät i juni 2012

Rapport från arbetsgivarenkät i juni 2012 Rapport från arbetsgivarenkät i juni 2012 Syftet med enkäten var att få bättre kunskap om hur företag som idag har naturvetare anställda ser på behovet av naturvetenskaplig kompetens. Målgrupp Enkäten

Läs mer

Tuffa tider Arbetsmarknaden för nyexaminerade 2004

Tuffa tider Arbetsmarknaden för nyexaminerade 2004 Tuffa tider Arbetsmarknaden för nyexaminerade 2004 Ökad arbetslöshet bland nyexaminerade ingenjörer Arbetslösheten bland ingenjörer ett år efter examen var våren 2004 ännu högre än året innan. 14 procent

Läs mer

Juriststudent vid Umeå universitet och sedan?

Juriststudent vid Umeå universitet och sedan? Juriststudent vid Umeå universitet och sedan? Sammanställning av en enkätundersökning gjord Juridiska institutionen 2 3 Inledning Åren, och genomförde juridiska institutionen enkätundersökningar med dem

Läs mer

Efter doktorsexamen. En enkät till disputerade vid Naturvetenskapliga fakulteten

Efter doktorsexamen. En enkät till disputerade vid Naturvetenskapliga fakulteten Eva Stensland Disputerade i zoologi, särskilt ekologi, 24 Forskare Fiskeriverket Efter En enkät till disputerade 1997 26 vid Naturvetenskapliga fakulteten Mats Eriksson Disputerade i geografi med naturgeografisk

Läs mer

ungdomar i feriejobb/feriepraktik 1 sommaren 2014

ungdomar i feriejobb/feriepraktik 1 sommaren 2014 78 000 ungdomar i feriejobb/feriepraktik 1 sommaren 2014 Sommaren 2014 har landets kommuner och landsting ordnat feriejobb/feriepraktik åt 78 000 ungdomar. I en enkät som har besvarats av 229 kommuner

Läs mer

Universitet och högskolor. Doktorander och examina på forskarnivå 2009

Universitet och högskolor. Doktorander och examina på forskarnivå 2009 UF 21 SM 1001 Universitet och högskolor. Doktorander och examina på forskarnivå 2009 Doctoral students and degrees at third cycle studies 2009 I korta drag Antalet nybörjare oförändrat Bland doktoranderna

Läs mer

Uppföljning av de personer som uppnådde maximal tid i sjukförsäkringen vid årsskiftet 2009/2010

Uppföljning av de personer som uppnådde maximal tid i sjukförsäkringen vid årsskiftet 2009/2010 Dnr: 1.1 2009/294720 Dnr: 052245-2010 Uppföljning av de personer som uppnådde maximal tid i sjukförsäkringen vid årsskiftet 2009/2010 Återrapportering enligt regleringsbrevet för 2010 Uppdaterade siffror

Läs mer

TemaRAPPORT 2009:5. Tema: Utbildning. Högutbildades arbetsmarknad arbete inom examensområdet tre år efter examen. Utbildning och forskning

TemaRAPPORT 2009:5. Tema: Utbildning. Högutbildades arbetsmarknad arbete inom examensområdet tre år efter examen. Utbildning och forskning TemaRAPPORT 2009:5 Tema: Utbildning Högutbildades arbetsmarknad arbete inom tre år efter examen Utbildning och forskning Temarapport 2009:5 Tema: Utbildning Högutbildades arbetsmarknad arbete inom tre

Läs mer

JOBB- OCH UTVECKLINGSGARANTIN FAS3 - ENKÄTUNDERSÖKNING BLAND GS MEDLEMMAR

JOBB- OCH UTVECKLINGSGARANTIN FAS3 - ENKÄTUNDERSÖKNING BLAND GS MEDLEMMAR JOBB- OCH UTVECKLINGSGARANTIN FAS3 - ENKÄTUNDERSÖKNING BLAND GS MEDLEMMAR Gör om gör rätt GS har som ambition att synliggöra medlemmarnas vardag. Ett tema som går igen under 2011 är Hur har du haft det

Läs mer

Kartläggning socialsekreterare Kontakt: Margareta Bosved Kontakt Novus: Gun Pettersson & Viktor Wemminger Datum:

Kartläggning socialsekreterare Kontakt: Margareta Bosved Kontakt Novus: Gun Pettersson & Viktor Wemminger Datum: Kartläggning socialsekreterare 2016 Kontakt: Margareta Bosved Kontakt Novus: Gun Pettersson & Viktor Wemminger Datum: 2016-03- 31 1 Bakgrund & Genomförande BAKGRUND Novus har för Akademikerförbundet SSR:s

Läs mer

Universitet och högskolor. Doktorander och examina på forskarnivå 2011. Flest doktorandnybörjare inom medicin och hälsovetenskap

Universitet och högskolor. Doktorander och examina på forskarnivå 2011. Flest doktorandnybörjare inom medicin och hälsovetenskap UF 21 SM 1201 Universitet och högskolor. Doktorander och examina på forskarnivå 2011 Doctoral students and degrees at third cycle studies 2011 I korta drag Flest doktorandnybörjare inom medicin och hälsovetenskap

Läs mer

UTBILDNINGSPLAN. Dnr: Dnr:5.2-896/06. HÖGSKOLAN I KALMAR Naturvetenskapliga institutionen. Utbildning:

UTBILDNINGSPLAN. Dnr: Dnr:5.2-896/06. HÖGSKOLAN I KALMAR Naturvetenskapliga institutionen. Utbildning: Dnr: Dnr:5.2-896/06 UTBILDNINGSPLAN HÖGSKOLAN I KALMAR Naturvetenskapliga institutionen Utbildning: Program: Utbildningsnivå: Biomedicinsk analytikerexamen samt filosofie kandidatexamen med huvudområdet

Läs mer

MOLEKYLÄRBIOLOGER I ENKÄTUNDERSÖKNINGEN EFTER STUDIERNA 2011

MOLEKYLÄRBIOLOGER I ENKÄTUNDERSÖKNINGEN EFTER STUDIERNA 2011 Bilaga 1a SAMMANSTÄLLNING AV FRITEXTSVAR FRÅN BIOLOGER OCH MOLEKYLÄRBIOLOGER I ENKÄTUNDERSÖKNINGEN EFTER STUDIERNA 2011 Sammanställt av Cecilia Kullberg BIOLOGER Totalt 145 biologer med magister (125st)

Läs mer

RAPPORT. PTP enkät För kontakt: Mahlin Olsson, (11)

RAPPORT. PTP enkät För kontakt: Mahlin Olsson, (11) RAPPORT PTP enkät 2011 För kontakt: Mahlin Olsson, 08-567 06 407 mahlin.olsson@psykologforbundet.se 2011-10-05 1(11) INLEDNING Bakgrund 1995 genomförde Psykologförbundet för första gången en undersökning

Läs mer

Riksbankschef eller utredare vad sysslar nationalekonomerna med egentligen?

Riksbankschef eller utredare vad sysslar nationalekonomerna med egentligen? Riksbankschef eller utredare vad sysslar nationalekonomerna med egentligen? En studie över arbetsmarknaden för nationalekonomer Handelshögskolan vid Göteborgs universitet Institutionen för nationalekonomi

Läs mer

Answers submitted by esko.kukkasniemi@tse.fi 8/21/2014 10:27:00 AM (1.22:32:05)

Answers submitted by esko.kukkasniemi@tse.fi 8/21/2014 10:27:00 AM (1.22:32:05) From: Netigate Sent: den 21 augusti 214 1:27:1 To: si@si.se Cc: Subject: Läsårsredogörelse 214 Answers submitted by esko.kukkasniemi@tse.fi 8/21/214 1:27: AM (1.22:32:5) Adress-

Läs mer

Omställning till universietsstudier

Omställning till universietsstudier Miniprojekt, pedagogisk grundkurs II, vt 2001. Ann-Kathrin Holm, Fysikalisk-kemiska institutionen. Omställning till universietsstudier En enkätstudie i hur kemistudenter inom grundkursen uppfattar universitetsstudier

Läs mer

Utvärdering: Klinisk neuropsykologi Psykologprogrammet T4 VT12

Utvärdering: Klinisk neuropsykologi Psykologprogrammet T4 VT12 april 1 Utvärdering: Klinisk neuropsykologi Psykologprogrammet T VT1 Kurs är det tredje på kursen Klinisk psykologi I. Sextiotvå studenter deltog i kurs varav 31 stycken (%) lämnade in utvärderingsblanketten

Läs mer

1. Hur många timmar per vecka har du i genomsnitt lagt ner på kursen (inklusive schemalagd tid)?

1. Hur många timmar per vecka har du i genomsnitt lagt ner på kursen (inklusive schemalagd tid)? Kvalificerad agronompraktik 1 LB0047, 50005.1112 7.5 Hp Studietakt = 100% Nivå och djup = Avancerad Kursledare = Jan Olofsson Värderingsresultat Värderingsperiod: 2012-09-07-2012-10-07 Antal svar 17 Studentantal

Läs mer

Utvärdering av laboration i genteknik. för kemiingenjörer, VT 2002

Utvärdering av laboration i genteknik. för kemiingenjörer, VT 2002 Miniprojekt, pedagogisk kurs för universitetslärare II, ht 2002. Maria Andrén och Anna Lindkvist, Inst för genetik och patologi Utvärdering av laboration i genteknik för kemiingenjörer, VT 2002 Introduktion

Läs mer

Fakulteten för samhälls- och livsvetenskaper. Utbildningsplan. Biologiprogrammet NGBIO. Biologiprogrammet. 180 högskolepoäng/ects

Fakulteten för samhälls- och livsvetenskaper. Utbildningsplan. Biologiprogrammet NGBIO. Biologiprogrammet. 180 högskolepoäng/ects Fakulteten för samhälls- och livsvetenskaper Utbildningsplan Biologiprogrammet Programkod: Programmets benämning: NGBIO Biologiprogrammet Biology programme Högskolepoäng/ECTS: Beslut om inrättande: Undervisningsspråk:

Läs mer

Jämställdhetsplan

Jämställdhetsplan Jämställdhetsplan 9- Introduktion Följande Jämställdhetsplan gäller läsåret 9-. Planen har tagits fram av institutionens jämställdhetsombud Per Ståhlberg och doktorand Oliver Thalén, i samråd med prefekt

Läs mer

Naturvetenskapliga fakulteten. Stockholms universitet Stockholm Tfn

Naturvetenskapliga fakulteten. Stockholms universitet Stockholm Tfn Kennet Lejnell Disputerade i teoretisk fysik 1999 Chief Technical Officer OverHorizon AB Naturvetenskapliga fakulteten Stockholms universitet 16 91 Stockholm Tfn 8-16 2 www.naturvetenskapligafakulteten.su.se

Läs mer

Medicinska fakulteten Sid 1 (7)

Medicinska fakulteten Sid 1 (7) Medicinska fakulteten 2009-03-11 Sid 1 (7) Medicinska fakultetens jämställdhetsplan 2009 2011 Medicinska fakultetens jämställdhetsplan är treårig. Planen innehåller en kartläggning vad avser antalet anställda,

Läs mer

Lön och karriär för utlandsfödda ingenjörer

Lön och karriär för utlandsfödda ingenjörer Lön och karriär för utlandsfödda ingenjörer en statistisk genomgång Lön och karriär för utlandsfödda ingenjörer en statistisk genomgång, februari 2011 Lön och karriär för utlandsfödda ingenjörer - en statistisk

Läs mer

Jämställda arbetsplatser har bättre stämning och är mer effektiva!

Jämställda arbetsplatser har bättre stämning och är mer effektiva! Jämställda arbetsplatser har bättre stämning och är mer effektiva! Att som arbetsgivare aktivt försöka skapa jämställda möjligheter för kvinnor och män på arbetsplatsen tycks generera både en extra positiv

Läs mer

Uppföljnings- och Alumni-undersökning. bland personer som tagit doktorsexamen. vid naturvetenskapliga fakulteten 1990-1998.

Uppföljnings- och Alumni-undersökning. bland personer som tagit doktorsexamen. vid naturvetenskapliga fakulteten 1990-1998. Uppföljnings- och Alumni-undersökning bland personer som tagit doktorsexamen vid naturvetenskapliga fakulteten 1990-1998 Resultatrapport 2006-04-28 Skrivkraft Magnus Lindgren Uppföljnings- och Alumni-undersökning

Läs mer

STRUKTUR. Kemistutbildningen. KANDIDATEXAMEN I NATURVETENSKAPER 180 sp HUVUDÄMNE. 93 sp. Grundstudier

STRUKTUR. Kemistutbildningen. KANDIDATEXAMEN I NATURVETENSKAPER 180 sp HUVUDÄMNE. 93 sp. Grundstudier Kemi Utbildningen för huvudämnesstuderande i kemin är indelad på två linjer; den ena leder till filosofie magisterexamen i kemi (kemist) och den andra till filosofie magisterexamen i kemi (kemilärare).

Läs mer

utvärderingsavdelningen 2015-03-17 Dnr 2014:01149 1 (40)

utvärderingsavdelningen 2015-03-17 Dnr 2014:01149 1 (40) PM utvärderingsavdelningen Dnr 2014:01149 1 (40) Beskrivande statistik om elever i försöksverksamhet med riksrekyterande gymnasial spetsutbildning. Förstaårselever i årskullarna 2011/2012, 2012/2013 och

Läs mer

Minskat intresse för högre studier särskilt för kurser

Minskat intresse för högre studier särskilt för kurser STATISTISK ANALYS Torbjörn Lindqvist Avdelningen för statistik och analys 8-563 87 7 torbjorn.lindqvist@hsv.se Mer information hittar du på www.hsv.se Nummer: 26/11 Sökande till universitet och högskolor:

Läs mer

Vem lånar e-böcker från bibliotekens hemsidor? Sammanställning av elibs webbenkät på bibliotekens hemsidor.

Vem lånar e-böcker från bibliotekens hemsidor? Sammanställning av elibs webbenkät på bibliotekens hemsidor. Vem lånar e-böcker från bibliotekens hemsidor? Sammanställning av elibs webbenkät på bibliotekens hemsidor. Bakgrund elib, producent och distributör av e-böcker och leverantör av system för e-boksutlåning,

Läs mer

Andelen personal som har en utbildning på forskarnivå fortsätter att öka

Andelen personal som har en utbildning på forskarnivå fortsätter att öka UF 23 SM 1601 Universitet och högskolor Personal vid universitet och högskolor 2015 Higher Education. Employees in Higher Education 2015 I korta drag Andelen personal som har en utbildning på forskarnivå

Läs mer

Masterprogram i biologi 2015/2016

Masterprogram i biologi 2015/2016 Masterprogram i biologi 2015/2016 120 HP UPPSALA CAMPUS 100% På masterprogrammet i biologi får du en förstklassig utbildning med stor valfrihet att skapa din egen profil. Genom det stora kursutbudet inom

Läs mer

Kursutvärdering av Naturläkemedel och kosttillskott, 4 poäng, vt 2007

Kursutvärdering av Naturläkemedel och kosttillskott, 4 poäng, vt 2007 Kursutvärdering av Naturläkemedel och kosttillskott, 4 poäng, vt 2007 Nedan följer en sammanställning av kursutvärderingen av Naturläkemedel och kosttillskott på 4 poäng som ingår i receptarieutbildningen

Läs mer

Andelen personal med utbildning på forskarnivå fortsätter att öka

Andelen personal med utbildning på forskarnivå fortsätter att öka UF 23 SM 1501 Universitet och högskolor Personal vid universitet och högskolor 2014 Higher Education. Employees in Higher Education 2014 I korta drag Andelen personal med utbildning på forskarnivå fortsätter

Läs mer

Jurister Civilekonomer Systemvetare Personalvetare Samhällsvetare ARBETSMARKNADEN FÖR SAMHÄLLSVETARE

Jurister Civilekonomer Systemvetare Personalvetare Samhällsvetare ARBETSMARKNADEN FÖR SAMHÄLLSVETARE Jurister Civilekonomer Systemvetare Personalvetare Samhällsvetare ARBETSMARKNADEN FÖR SAMHÄLLSVETARE Innehållsförteckning Om arbetsmarknaden för samhällsvetare... 2 Statlig förvaltning... 4 Kommunal förvaltning...

Läs mer

Kursutvärdering av Naturläkemedel och kosttillskott, 6 hp, vt 2008

Kursutvärdering av Naturläkemedel och kosttillskott, 6 hp, vt 2008 Kursutvärdering av Naturläkemedel och kosttillskott, hp, vt 8 Nedan följer en sammanställning av kursutvärderingen av Naturläkemedel och kosttillskott på högskolepoäng som ingår i receptarieutbildningen

Läs mer

IBG:s jämställdhetsplan omfattar personalen som är anställd vid IBG-kansliet och studenter på olika nivåer.

IBG:s jämställdhetsplan omfattar personalen som är anställd vid IBG-kansliet och studenter på olika nivåer. JÄMSTÄLLDHETSPLAN 2008-2009 INSTITUTIONEN FÖR BIOLOGISK GRUNDUTBILDNING Institutionen för biologisk grundutbildning (IBG) organiserar och ansvarar för grundläggande utbildning i biologi - bioteknik - bioinformatik

Läs mer

Vad tycker Du om oss?

Vad tycker Du om oss? Vad tycker Du om oss? Patientenkät 216 Beroendecentrum Stockholm Marlene Stenbacka Innehåll Sid. Sammanfattning 2 Bakgrund 3 Metod 3 Resultat 4 Figurer: Figur 1a, 1b. Patientenkät för åren 211, 213-216.

Läs mer

Studerandes sysselsättning 2014. YH- och KY-studerande som examinerades 2013

Studerandes sysselsättning 2014. YH- och KY-studerande som examinerades 2013 Studerandes sysselsättning 2014 YH- och KY-studerande som examinerades 2013 Förord Utbildningar inom yrkeshögskolan ska tillgodose arbetslivets behov av kvalificerad arbetskraft. Det är därför angeläget

Läs mer

Utbildningsplan för Programmet för Medicinsk Informatik 160 poäng

Utbildningsplan för Programmet för Medicinsk Informatik 160 poäng Utbildningsplan för Programmet för Medicinsk Informatik 160 poäng Study programme in Medical Informatics, 160 credits (=240 ECTS credits) Fastställd av Styrelsen för utbildning 2002-06-12 Senast reviderad

Läs mer

Efter examen. En uppföljning av 2010 års examensstudenter. Företagsekonomiska institutionen

Efter examen. En uppföljning av 2010 års examensstudenter. Företagsekonomiska institutionen Efter examen En uppföljning av 2010 års examensstudenter Företagsekonomiska institutionen Utbildning som ger arbete Företagsekonomiska institutionen erbjuder utbildningar för framtidens kvalificerade ekonomer

Läs mer

Enheten för Medie- och Kommunikationsvetenskap Lunds Universitet. Alumniundersökning Michael Rübsamen

Enheten för Medie- och Kommunikationsvetenskap Lunds Universitet. Alumniundersökning Michael Rübsamen Enheten för Medie- och Kommunikationsvetenskap Lunds Universitet Alumniundersökning 1998 2007 Michael Rübsamen Om ämnet medie och kommunikationsvetenskap Medie- och kommunikationsvetenskap är ett samhällsvetenskapligt

Läs mer

HÖGSKOLESTUDENTER OM STATEN SOM ATTRAKTIV ARBETSGIVARE

HÖGSKOLESTUDENTER OM STATEN SOM ATTRAKTIV ARBETSGIVARE HÖGSKOLESTUDENTER OM STATEN SOM ATTRAKTIV ARBETSGIVARE Om undersökningen Onlineundersökning i Universums regi mellan 13 maj och 4 juni 2014. Cirka 1100 svarande. Utgångspunkt är motsvarande undersökning

Läs mer

placeringsundersökning Utförd sommaren 2009 av Ekonomforum

placeringsundersökning Utförd sommaren 2009 av Ekonomforum placeringsundersökning Utförd sommaren 2009 av Ekonomforum VASA HELSINGFORS Ekonomforums placeringsundersökning Jämförelse av svar åren 2003-2009 Denna undersökning har utförts under sommaren 2009 av Hankens

Läs mer

Arbetslivsanknytning= praktik? Arbetslivsanknytning på biologiprogrammet

Arbetslivsanknytning= praktik? Arbetslivsanknytning på biologiprogrammet Arbetslivsanknytning= praktik? Arbetslivsanknytning på biologiprogrammet 2 Innehåll Om Studentrådet... 3 Sammanfattning... 4 Inledning... 5 Bakgrund och definitioner... 5 Etablering... 6 Problemformulering

Läs mer

Resultat av den alumnundersökning som genomfördes hösten 2012. Alumnundersökning. Webbredaktörsprogrammet 2009 campus och distans

Resultat av den alumnundersökning som genomfördes hösten 2012. Alumnundersökning. Webbredaktörsprogrammet 2009 campus och distans Resultat av den alumnundersökning som genomfördes hösten 2012 Alumnundersökning Webbredaktörsprogrammet 2009 campus och distans Alen Doracic 2013-03-11 1 Innehåll Innehåll... 2 1. Inledning... 4 Urval

Läs mer

Universitet och högskolor. Doktorander och examina på forskarnivå 2013

Universitet och högskolor. Doktorander och examina på forskarnivå 2013 UF 21 SM 1401 Universitet och högskolor. Doktorander och examina på forskarnivå 2013 Doctoral students and degrees at third cycle studies 2013 I korta drag Minskning av antalet doktorandnybörjare År 2013

Läs mer

Bristande kvalitet i den högre utbildningen

Bristande kvalitet i den högre utbildningen Statistik Bristande kvalitet i den högre utbildningen Akademikerförbundet för jurister, ekonomer, systemvetare, personalvetare och samhällsvetare Inledning Nästan 30 procent av alla nyexaminerade säger

Läs mer

Sammanställning av utvärderingen av Inriktning

Sammanställning av utvärderingen av Inriktning Till Lärarutbildningsnämnden Högskolan i Gävle Sammanställning av utvärderingen av Inriktning 1 2003 Resultat Kön, ålder, planerad yrkesprofession samt inriktning 165 lärarstudenter har besvarat enkäten.

Läs mer

THFR41 - Teknisk kommunikation på franska del II

THFR41 - Teknisk kommunikation på franska del II 1 ( 6) THFR41 - Teknisk kommunikation på franska del II Sändlista Kurskod Examinator Mathias Henningsson Miguel Giménez Johan Holtström THFR41 Miguel Giménez Kursen gavs Årskurs 2 Termin Period 2 Kursens

Läs mer

Naturvetarnas chefer inom skogen

Naturvetarnas chefer inom skogen Naturvetarnas chefer inom skogen Naturvetarna genomförde under ett par veckor under våren 2012 en enkät riktad till chefer i skogsbranschen. Syftet med enkäten var att fånga upp hur det ser ut för chefer

Läs mer

TM Arbetslivsundersökning

TM Arbetslivsundersökning 1 TM Arbetslivsundersökning Välkommen till TM Arbetslivsundersökning 2010. Detta är första gången som en systematisk undersökning sker av vad TM-alumni arbetar med, i vilka branscher de verkar, vad de

Läs mer

Uppföljning av kandidatexamen i datavetenskap vid Blekinge tekniska högskola

Uppföljning av kandidatexamen i datavetenskap vid Blekinge tekniska högskola BESLUT 1(2) Avdelning Utvärderingsavdelningen Handläggare Ulrika Thafvelin 08-563 087 70 ulrika.thafvelin@uka.se Till rektor Uppföljning av kandidatexamen i datavetenskap vid Blekinge tekniska högskola

Läs mer

RAPPORT. PTP-enkät 2009 1(10)

RAPPORT. PTP-enkät 2009 1(10) RAPPORT PTP-enkät 2009 1(10) INLEDNING Bakgrund 1995 genomförde Psykologförbundet för första gången en undersökning till dem som tagit psykologexamen mellan två tidpunkter för att bland annat få en bild

Läs mer

Studieplanen är fastställd av utbildningsvetenskapliga nämnden vid MDH 2007-06-14, reviderad 2009-04-22.

Studieplanen är fastställd av utbildningsvetenskapliga nämnden vid MDH 2007-06-14, reviderad 2009-04-22. Allmän studieplan för utbildning på forskarutbildningnivå i didaktik Studieplanen är fastställd av utbildningsvetenskapliga nämnden vid MDH 2007-06-14, reviderad 2009-04-22. 1. Ämnesbeskrivning Didaktik

Läs mer

Studerandes sysselsättning 2015. YH-studerande som examinerades 2014

Studerandes sysselsättning 2015. YH-studerande som examinerades 2014 Studerandes sysselsättning 2015 YH-studerande som examinerades 2014 Förord Utbildningar inom yrkeshögskolan ska tillgodose arbetslivets behov av kvalificerad arbetskraft. Det är därför angeläget att följa

Läs mer

Statistisk analys. Färre helårsstudenter läsåret 2011/12

Statistisk analys. Färre helårsstudenter läsåret 2011/12 Statistisk analys Lena Eriksson Analysavdelningen 8-563 8671 lena.eriksson@hsv.se www.hsv.se 212-12-18 212/14 Färre helårsstudenter läsåret 211/12 Antalet helårsstudenter vid landets universitet och högskolor

Läs mer

Kandidatprogrammet i miljö- och hälsoskydd

Kandidatprogrammet i miljö- och hälsoskydd Teknisk-naturvetenskaplig fakultet Umeå universitet, 901 87 Umeå Telefon: 090-786 00 00 Dnr 514-1081-07 Datum 2012-03-23 Sid 1 (7) Kandidatprogrammet i miljö- och hälsoskydd Bachelor of Science Programme

Läs mer

Universitet och högskolor. Doktorander och examina på forskarnivå 2014

Universitet och högskolor. Doktorander och examina på forskarnivå 2014 UF 21 SM 1501 Universitet och högskolor. Doktorander och examina på forskarnivå 2014 Third-cycle students and third-cycle qualifications 2014 I korta drag Antalet doktorandnybörjare i stort sett oförändrat

Läs mer