EFTER STUDIERNA IV BIOLOGER OCH MOLEKYLÄRBIOLOGER I ARBETSLIVET

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "EFTER STUDIERNA IV BIOLOGER OCH MOLEKYLÄRBIOLOGER I ARBETSLIVET"

Transkript

1 EFTER STUDIERNA IV BIOLOGER OCH MOLEKYLÄRBIOLOGER I ARBETSLIVET 1

2 Innehållsförteckning Förord Genomförande Svarsfrekvens Bakgrundsuppgifter Examen Hur många har läst icke-naturvetenskapliga ämnen? Naturvetarnas syn på utbildningen na är mer nöjda med sin utbildning Guldkorn i utbildningen Mängden laborativa moment i utbildningen var lagom Träningen i presentationsteknik har blivit bättre Utbildningarna gav inte tillräckliga kunskaper i statistik Övriga brister i utbildningen Vägar in på arbetsmarknaden Så fixades examensarbetet Vägen till första jobbet Vägen till det nuvarande arbetet Yrkesverksamhet Nuvarande sysselsättning Utbildningens relevans för det nuvarande arbetet Arbetsgivare Huvudsakliga arbetsuppgifter Konkurrerande utbildningar Nuvarande lön Lönen är för låg Medlemskap i fackföreningar Fortbildning Ansvariga för projektet Referenser Appendix A 2

3 Förord Vart tar våra studenter vägen efter avslutad grundutbildning? Vad anser de om utbildningen när de fått perspektiv på den? För att få svar på dessa frågor har gör Naturvetenskapliga fakulteten vid Stockholms universitet regelbundet uppföljningsstudier. Den första uppföljningen som gjordes 1996 var fakultetsövergripande och resulterade i rapporten Efter studierna naturvetare i arbetslivet och ett flertal ämnesvisa rapporter. Tre år senare, 1999, genomfördes ämnesvisa uppföljningar t ex Efter studierna biologer i arbetslivet II. År 3 gjordes åter en gemensam uppföljning av alla utexaminerade naturvetare som ledde till rapporten Efter studierna naturvetare i arbetslivet III. Även i år 7 gjordes åter en gemensam uppföljning som i stort sett följer samma mönster som de uppföljningar som gjordes 1996 och 3. I denna rapport analyseras endast biologernas och molekylärbiologernas svar på frågorna. Syfte med denna rapport är att ge en bild av biologernas och molekylärbiologernas arbetsmarknad samt lyfta fram de starka och svaga sidor som kännetecknar dessa utbildningar. Kartläggningen av arbetsmarknaden visar att även om den största enskilda avnämaren är universitet och högskolor, arbetar många biologer och molekylärbiologer utanför universitetsvärlden. De huvudsakliga arbetsuppgifterna för naturvetare är forskning och utveckling, utredning och planering, undervisning samt administrativa uppgifter. Majoriteten av de biologerna var nöjda med sitt val av utbildning men tyvärr skulle många av molekylärbiologerna idag välja en annan utbildning. Glädjande nog ansåg dock majoriteten av både biologerna och molekylärbiologerna att deras utbildning var relevant för deras nuvarande arbete, många ansåg t o m att utbildningen hade hög relevans för arbetet. Naturvetenskaplig utbildning är dyr, men årets undersökning bekräftar återigen värdet av laborativa inslag och att den nuvarande omfattningen inte bör minska. De flesta biologer och molekylärbiologer ansåg att andelen laborativa moment var lagom omfattande i utbildningen. Just praktiska moment ansågs av många svarande som särskilt värdefulla inslag i utbildningen. Detta är viktigt att beakta när resurserna krymper och vi måste prioritera mellan olika moment i utbildningen. I tidigare undersökningar har bristen på träning i muntlig och skriftlig framställning framhävts. De återgärder som vidtagits tack vare dessa synpunkter har gett resultat, i årets undersökning ansåg majoriteten av både och molekylärbiologerna att träningen i muntlig och skriftlig presentationsteknik var lagom omfattande. Däremot är missnöjet oförändrat när det gäller utbildningens svaga koppling till arbetslivet och arbetsgivarnas dåliga kunskaper om vad naturvetare kan. Birgitta Åkerman Projektledare 3

4 Genomförande Under våren 7 genomfördes en uppföljning av f.d. studenter vid den Naturvetenskapliga fakulteten på Stockholms universitet. De personer som undersöktes hade utfört examensarbete eller tagit ut examen inom något av de naturvetenskapliga ämnena mellan åren 1 och 5. Denna rapport behandlar de personer som hade tagit ut examen med biologi eller molekylärbiologi som huvudämne. Adresser till deltagarna hämtades från universitetets LADOK-databas i februari 7. Den senaste uppdateringen av databasen skedde i maj 6. Personer som saknade adress eller med adress i utlandet uteslöts. Uppföljningen använde samma enkät som i den tidigare undersökning 3, men denna gång lades enkäten ut på Internet. För att upplysa om enkäten skickades den 22 februari ett vykort i A4 format ut till alla deltagare. Vykortet informerade om undersökningen och uppmanade deltagarna att fylla i enkäten på webben. Efter detta skickades ytterligare påminnelser ut med post och e-post innan enkäten skickades ut med vanlig post. När den webbaserade enkäten stängdes ned den 15 maj var svarsfrekvensen för alla naturvetare 6 %. Några mindre förändringar och tillägg gjordes i enkäten i samråd med fakultetens studievägledare. Till exempel ändrades, i fråga 1, molekylärbiologi/kemisk mikrobiologisk inriktning till endast molekylärbiologi och för att uppmuntra till fler kommentarer i fråga 7 och 8 ändrades kommentarer till Om ja, vad? ovanför fritextfälten. Alternativen via lärare och tog själv kontakt lades till i fråga 9, via lärare lades också till i frågorna 1 och 11. I fråga 18 lades ytterligare lönegrupper till, upp till >4 kr/månad. Fråga 19 kompletterades med alternativet föräldraledighet. I den gemensamma rapporten för alla naturvetenskapliga ämnena gjordes en bortfallsanalys. Ytterligare svar samlades in genom att ringa 88 slumpmässigt utvalda deltagare som inte hade svarat. De fyra biologer och tre molekylärbiologer som svarade på detta sätt är inkluderade i denna uppföljning av biologiämnena. Svarsfrekvens Enkäten besvarades av 16 personer som hade läst biologi som huvudämne och av 77 molekylärbiologer. Detta motsvarar ca 6 % av biologerna som söktes ut och ca 65 % av molekylärbiologerna. Biologiutbildningarna har generellt fler kvinnliga än manliga studenter vilket resulterade i en skev könsfördelning bland de svarande (Figur 1). De svarande, både i biologi och i molekylärbiologi, utgjordes till större delen av kvinnor (8 %), bara en femtedel var män. 4

5 1% Andel svarande 8% 6% 4% % % Kvinnor 33 Män 16 Biologi Molekylärbiologi Figur 1. Andel män och kvinnor bland de svarande. Antalet svarande män respektive kvinnor anges med siffror i staplarna. Bakgrundsuppgifter Examen Magisterexamen var den överlägset vanligaste examen för både biologer och molekylärbiologer. Det var dock större variation bland de svarande biologerna där nästan % hade tagit en breddmagister, doktors- eller licentitatexamen (Figur 2). na som svarade hade antingen en magister- (95 %) eller en licentiatexamen (5 %)(Figur 2). Endast den högsta examensnivån för varje person redovisas Fil dr Fil lic Fil mag Fil kand Breddmag. Miljö- & Hälsoskydd Breddmag. Miljöledn & Miljörev. Annat Figur 2. De svarande biologernas och molekylärbiologernas examina. Hur många har läst icke-naturvetenskapliga ämnen? 5

6 Drygt hälften (61 % respektive 58 %) av biologerna och molekylärbiologerna angav att de läst ett eller flera icke-naturvetenskapliga ämnen (Figur 3). Språk och ekonomi var de populäraste ämnena att läsa, men bredden var stor (Figur 4) Ja Nej Figur 3. Andel av svarande biologer och molekylärbiologer som hade läst icke-naturvetenskapliga ämnen Språk Ekonomi Juridik Information / Journalistik Pedagogik vid lärarhögskola Psykologi Filosofi Figur 4a. nas populäraste icke-naturvetenskapliga ämnen. Figuren visar ämnen som lästs av > 5 % av de svarande. 6

7 Språk Ekonomi Psykologi Sjukvårdsutbildn. Juridik Pedagogik vid lärarhögskola Figur 4b. nas populäraste icke-naturvetenskapliga ämnen. Figuren visar ämnen som lästs av > 5 % av de svarande. Medicinsk etik Naturvetarnas syn på utbildningen na är mer nöjda med sin utbildning Majoriteten av biologerna (71 %) svarade att de definitivt eller troligen skulle välja samma utbildning igen, till skillnad från endast 41 % av molekylärbiologerna (Figur 5). Nästan en femtedel (17 %) av molekylärbiologerna skulle definitivt välja en annan utbildning. Anledningen till molekylärbiologernas missnöje var främst en dålig arbetsmarknad samt att utbildningen är väldigt forskningsinriktad. I kommentarerna framgår också kritik mot att utbildningen är bred och okänd dvs. det är få som känner till vad en molekylärbiolog är och kan. Även bland dem som svarat att de troligen eller definitivt skulle välja utbildningen igen märks tveksamheter. En svarande har kommenterat att hon aldrig skulle rekommendera någon att läsa utbildningen och i en annan kommentar förtydligas svaret ja, troligen densamma med Om jag följer hjärtat och inte hjärnan. I kommentarerna framgår att intresset för ämnet är stort men pga. rådande arbetsmarknad skulle många troligen välja en mer yrkesinriktad utbildning Även biologerna kommenterar svårigheten att få arbete och att utbildningen är relativt okänd hos arbetsgivarna. 7

8 Ja, definitivt Ja, troligen densamma Nej, troligen en annan Nej, definitivt en annan Vet inte Figur 5. nas och molekylärbiologernas svar på frågan om de skulle välja samma utbildning igen om de fick välja på nytt. Frågans formulering gör att den kan tolkas på två olika sätt: om man är nöjd med sitt val av utbildning eller nöjd med utbildningen som sådan. Till exempel har en svarande i kommentaren sagt sig vara helt nöjd med sin utbildning men att hon nu har andra intressen. Guldkorn i utbildningen Nästan tre fjärdedelar av biologerna och drygt hälften av molekylärbiologerna ansåg att något i utbildningen var särskilt värdefullt (Fråga 6) Ja Nej Figur 6. nas och molekylärbiologernas åsikt i frågan om något i utbildningen var särskilt värdefullt. Många av de 115 biologer och 4 molekylärbiologer som svarade ja på frågan lämnade också kommentarer om vad de ansåg vara särskilt värdefullt i utbildningen. na ansåg att alla praktiska moment som laborationer, fältkurser och exkursioner var särskilt värdefulla i utbildningen. Även moment som hade en nära koppling till arbetslivet, till exempel praktik, 8

9 studiebesök, gästföreläsare från företag och verklighetsanknutna projekt i fält skattades högt. Examensarbetet, egna arbeten och den obligatoriska kemin ansågs också vara värdefullt i utbildningen. Bredden på utbildningen, bra lärare och samt roliga kurser nämndes också i kommentarerna. na nämnde laborationerna, examensarbetet, basblocket som inkluderar kemi och bra fördjupningskurser i sina kommentarer. Även engagerade förläsare och assistenter ansågs vara värdefullt i utbildningen liksom bredden i ämnet. Mängden laborativa moment i utbildningen var lagom Majoriteten av både biologerna och molekylärbiologerna som svarande ansåg att de laborativa momenten var lagom omfattande (Figur 7). Andelen nöjda svarande var över 8 % för båda ämnena. För litet 14% 1% För omfattande 3% För litet 6% % För omfattande 6% BIOLOGER Lagom 82% Lagom 88% MOLEKYLÄRBIOLOGER Figur 7. nas och molekylärbiologernas åsikter angående omfattningen av de laborativa momenten i utbildningen. Träningen i presentationsteknik har blivit bättre Mer än hälften av både biologerna (7 %) och molekylärbiologerna (64 %) ansåg att träningen i muntlig och skriftlig presentationsteknik var lagom omfattande (Figur 8), vilket är en ökning från tidigare uppföljningar (Figur 9). I uppföljningen år 3 ansåg 5 % av biologerna och 54 % av molekylärbiologerna att det var lagom mycket träning i presentationsteknik, vilket var en ökning från 1996 års uppföljning då endast 35 respektive 42 % ansåg att det var lagom med träning. I årets undersökning var för första gången biologerna mer nöjda än molekylärbiologerna med träningen i presentationsteknik. En tredjedel av de svarande från båda ämnena ansåg dock fortfarande att träningen var bristfällig eller obefintlig. I kommentarerna framgår att många önskar bättre konstruktiv kritik på presentationer och skriftliga rapporter, framförallt saknas kritik på själva utförandet. Man fick framställa muntligt och skriftligt men man fick ingen utbildning i hur man bäst gör det. Återkopplingen var dålig 9

10 8 6 4 För omfattande Lagom omfattande Bristfällig Obefintlig Figur 8. nas och molekylärbiologernas åsikt om omfattningen av träning i muntlig och skriftlig presentationsteknik. 8 Lagom omfattande År Figur 9a. Andel svarande biologer respektive molekylärbiologer i uppföljningarna gjorda år 1996, 3 och 7 som ansåg att träningen i muntlig och skriftlig presentationsteknik var lagom omfattande Bristfällig År 1

11 Figur 9b. Andel svarande biologer respektive molekylärbiologer i uppföljningarna gjorda år 1996, 3 och 7 som ansåg att träningen i muntlig och skriftlig presentationsteknik var bristfällig. Utbildningarna gav inte tillräckliga kunskaper i statistik Majoriteten av biologerna och molekylärbiologerna ansåg att utbildningen inte gav dem tillräckliga kunskaper för att statistiskt kunna behandla mätdata och göra felanalyser (Figur 1). Endast 33 % av biologerna och 23 % av molekylärbiologerna var nöjda med den träning i statistik de fått under utbildningen Ja Nej Figur 1. nas och molekylärbiologernas svar på frågan om huruvida utbildningen i statistik var tillräcklig. De forskarstuderande biologerna och molekylärbiologerna var mer missnöjda med träningen i statistik än de som hade fast eller tillfällig anställning (Figur 11). Inom forskning används statistik när resultat analyseras och presenteras, den stora andelen forskarstuderande bland de svarande förklarar därför en del av den stora andelen nej-svar på frågan. Men mer än hälften av de fast eller tillfälligt anställda angav också att de statistiska kunskaperna efter utbildningen var otillräckliga, vilket visar att statistik är viktigt även på arbetsmarknaden. 11

12 Ja Nej Fast anställd Forskarutbildning Tillfälligt anställd Fast anställd Forskarutbildning Tillfälligt anställd BIOLOGER MOLEKYLÄRBIOLOGER Figur 11. s och molekylärbiologers svar på frågan om utbildningen gav tillräckliga kunskaper i statistik, fördelat på sysselsättning. Andel svarande inom respektive sysselsättning och ämne visas. Övriga brister i utbildningen Majoriteten av de svarande saknade något i sin biologi- eller molekylärbiologiutbildning (Figur 12). na efterlyste framför allt en bättre kontakt med arbetsmarknaden i form av till exempel praktik, studiebesök på möjliga arbetsplatser och gästföreläsare från näringslivet. Det påpekades återigen att arbetsgivarna inte känner till molekylärbiologernas kompetens. Även statistik, skriv- och retorikkurser samt längre laborationer önskades. na saknade främst kopplingen till arbetslivet och praktik ute på arbetsplatser. Dessutom ville biologerna ha mer statistik, GIS och juridik Ja Nej Figur 12. nas och molekylärbiologernas åsikt huruvida något saknades i utbildningen. 12

13 Vägar in på arbetsmarknaden Så fixades examensarbetet De flesta biologer (71 %) och molekylärbiologer (72 %) tog själv kontakt för att få ett examensarbete (Figur 13). na hade mer hjälp av lärarna än molekylärbiologerna som fixade sitt examensarbete på annat sätt, främst genom forskarskolor. Via kompis(ar) 3% På annat sätt, nämligen... 7% Via lärare 15% Via annons 2% Via exjobbpoolen på webben 1% 1% Tog själv kontakt 71% Figur 13a. Relativ fördelning över hur biologerna fixade sitt examensarbete. Via annons 5% Via lärare 6% Via kompis(ar) 1% Via webben i övrigt Via 1% exjobbpoolen på webben % På annat sätt, nämligen... 15% Tog själv kontakt 72% Figur 13b. Relativ fördelning över hur molekylärbiologerna fixade sitt examensarbete. Vägen till första jobbet De flesta av de svarande fick sitt första jobb genom att själv ta kontakt, via annonser, examensarbetet eller på andra sätt. Andra sätt inkluderade till exempel via praktik, kontakter och forskarskola, genom att starta eget eller att bli tillfrågad (Figur 14). Få angav att de fått arbete via arbetsförmedlingen, endast 4 % av biologerna och 1 % av molekylärbiologerna. I kommentarerna framgick att vissa inte hade fått jobb som var relevanta för utbildningen och att en del av dessa därför inte besvarade frågan. 13

14 Via annons 19% Via arbetsförmedling 4% Via lärare 4% 2% Tog själv kontakt 29% Via examensarbetet % På annat sätt, nämligen... 22% Figur 14a. Relativ fördelning över hur biologerna gick tillväga för att få sitt första jobb. I de fall svaranden har kryssat i två alternativ har detta räknats som ett svar för vartdera alternativ. Via arbetsförmedling 1% Via annons 14% Via lärare 1% 4% Tog själv kontakt 31% På annat sätt, nämligen... 23% Via examensarbetet 26% Figur 14b. Relativ fördelning över hur molekylärbiologerna gick tillväga för att få sitt första jobb. I de fall svaranden har kryssat i två alternativ har detta räknats som ett svar för vartdera alternativet. Vägen till det nuvarande arbetet Även när det gäller det nuvarande arbetet var eget initiativ och annonser de vanligaste sätten att få anställning (Figur 15). Andra sätt att få arbete var bl. a. genom tidigare arbete, att bli tillfrågad, via kontakter och genom att starta eget. I kategorin På annat sätt och bland dem som inte besvarade frågan finns många som kommenterat att de är arbetslösa, att nuvarande arbete är detsamma som det första arbetet och att de inte har ett relevant arbete. 14

15 Via arbetsförmedling 4% Via examensarbetet 15% Via lärare 3% Tog själv kontakt 18% 9% På annat sätt, nämligen... 27% Via annons 24% Figur 15a. Relativ fördelning av hur biologerna erhöll sitt nuvarande arbete. I de fall svaranden har kryssat i två alternativ har detta räknats som ett svar för vartdera alternativet. Via arbetsförmedling 3% 9% Via lärare 1% Tog själv kontakt 28% Via annons 17% På annat sätt, nämligen... 21% Via examensarbetet 21% Figur 15b. Relativ fördelning av hur molekylärbiologerna erhöll sitt nuvarande arbete. I de fall svaranden har kryssat i två alternativ har detta räknats som ett svar för vartdera alternativ. Yrkesverksamhet Nuvarande sysselsättning Ca 75 % av biologerna var antingen fast eller tillfälligt anställda, eller gick en forskarutbildning (Figur 16). Knappt en femtedel angav att de studerade, var föräldralediga, hade startat egen firma eller gjorde annat. I annat ingick bl. a. sjukskrivning, timanställning, och säsongsanställning. Av de svarande var 5 % arbetslösa, vilket är något högre än när uppföljningen gjordes år 3 (3,8 %). Enligt Konjukturinstitutet var den öppna arbetslösheten i Sverige 4,8 % i mars 7. 15

16 Forskarutbildning Fast anställd Tillfälligt anställd Studerar Arbetslös Egen firma Föräldraledig Annat Figur 16a. nas och molekylärbiologernas nuvarande sysselsättning. Svaranden har kunnat kryssa i flera alternativ, exempelvis, egen firma och forskarutbildning. För biologerna var det små skillnader mellan könen vad gäller sysselsättning (Figur 17a). En större andel av männen gick en forskarutbildning medan en större andel av kvinnorna hade tillfälliga anställningar. Män hade också i något högre grad startat egna firmor medan kvinnor i högre grad var föräldralediga Män Kvinnor Fast anställd Tillfälligt anställd Forskarutbildning Föräldraledig Annat Arbetslös Studerar Egen firma Figur 17a. Könsfördelning i biologernas sysselsättning. Procentuell andel av de svarande männen respektive kvinnorna fördelat på sysselsättning. Jämfört med biologerna gick en större andel av molekylärbiologerna en forskarutbildning. Hälften (49 %) av molekylärbiologerna doktorerade (Figur 16). En tredjedel var antingen fast eller tillfälligt anställda. Arbetslösheten var högre i år 7 (3,9 %) jämfört med undersökningen år 3 (1,6 %), men den var fortfarande något lägre än den öppna arbetslösheten i Sverige (4,8 %). En större andel av kvinnorna var forskarstuderande eller tillfälligt anställda medan en större andel av männen hade fast anställning eller hade startat egen firma (Figur 17b). Arbetslösheten var också högre bland männen jämfört med kvinnorna. 16

17 Män Kvinnor Forskarutbildning Fast anställd Tillfälligt anställd Studerar Arbetslös Egen firma Föräldraledighet Annat Figur 17b. Könsfördelning i molekylärbiologernas sysselsättning. Procentuell andel av de svarande männen respektive kvinnorna fördelat på sysselsättning. Utbildningens relevans för det nuvarande arbetet Majoriteten av både biologerna och molekylärbiologerna (ca 8 %) ansåg att deras utbildning var relevant för deras nuvarande arbete (Figur 18). Drygt hälften av de svarande ansåg t o m att utbildningen hade hög relevans för arbetet. na ansåg i något högre grad än biologerna att deras utbildning hade hög relevans i arbetet. Endast 13 respektive 16 % av de svarande angav att deras utbildning inte hade någon relevans för deras nuvarande jobb Hög relevans Relevans Ingen relevans Figur 18. nas och molekylärbiologernas skattning av huruvida utbildningen var relevant för det nuvarande arbetet. En stor andel av både biologerna och molekylärbiologerna gick en forskarutbildning vilket förklarar varför många ansåg att deras utbildning hade hög relevans (Figur 19). Men även 17

18 majoriteten av dem som hade fast eller tillfällig anställning ansåg att utbildningen var relevant för deras nuvarande arbete. Över 8 % av både de fast anställda de tillfälligt anställda biologerna ansåg också att deras utbildning var relevant eller t o m mycket relevant för deras jobb. För molekylärbiologerna ansåg över 8 % av de tillfälligt anställda att de hade ett arbete där utbildningen var relevant eller mycket relevant. Däremot ansåg bara ca 6 % av de fast anställda att utbildningen hade relevans Hög relevans Relevans Ingen relevans Fast anställd Forskarutbildning Tillfälligt anställd Fast anställd Forskarutbildning Tillfälligt anställd BIOLOGER MOLEKYLÄRBIOLOGER Figur 19. Andel svarande som gick forskarutbildning eller hade fast eller tillfällig anställning samt vilken relevans deras utbildning har för nuvarande sysselsättning. Naturvetarnas arbetsgivare Av de arbetsgivare som biologerna och molekylärbiologerna uppgav att de haft sedan avslutad utbildning var universitet och högskolor de största arbetsgivarna, vilket förklaras av det stora antalet doktorander bland de svarande. För biologerna var Stockholms universitet den största arbetsgivaren bland universiteten, medan Karolinska institutet var den största arbetsgivaren för molekylärbiologerna, tätt följd av Stockholms universitet. na hade också jobbat på till exempel kommun, länsstyrelse, museum och i skolor. Andra vanliga arbetsgivare för molekylärbiologer var kommuner och läkemedelsindustrin, men variationen var stor (exempel på arbetsgivare och befattningar ges i Appendix B). Huvudsakliga arbetsuppgifter De vanligaste arbetsuppgifterna för biologer var administrativa uppgifter (21 %), forskning och utveckling (17 %) och undervisning (17 %) (Figur ). För molekylärbiologerna var forskning och utveckling vanligast (29 %), följt av undervisning (19 %) och administrativa uppgifter (17 %). Ranking av arbetsuppgifterna från 1-3 (1 = vad man gör största delen av tiden) visade att forskning och utveckling var den huvudsakliga arbetsuppgiften för molekylärbiologer, rankad som 1 av 44 % av de svarande. Dock var 47 % av molekylärbiologerna forskarstuderande, vilket förklarar varför forskning och utveckling är en så viktig del av arbetet. Trots att det var färre doktorander bland biologerna (23 %) var 18

19 forskning och utveckling den högst rankade arbetsuppgiften, 28 % av de svarande rankade forskning och utveckling som etta. Produktion 4% Arbetsledning 5% Kontroll 9% Marknadsföring och försäljning 3% Administrativa uppgifter 21% Annat 11% Utredning och planering 13% Undervisning 17% Forskning och utveckling 17% Figur a. nas huvudsakliga arbetsuppgifter baserat på de 136 personer som besvarade frågan. Arbetsledning 5% Utredning och planering 8% Marknadsföring och försäljning Produktion 4% Kontroll 4% 4% Annat 1% Administrativa uppgifter 17% Forskning och utveckling 29% Undervisning 19% Figur b. nas huvudsakliga arbetsuppgifter baserat på de 65 personer som besvarade frågan. Konkurrerande utbildningar Hälften av de som läst molekylärbiologi och en tredjedel av de som läst biologi uppgav att de upplevt andra utbildningar som konkurrerande i arbetslivet (Figur 21). Både molekylärbiologer och biologer upplevde konkurrens från ingenjörsutbildningar men även från biomedicinare, läkare, lärare, kemister, apotekare samt KTH utbildningar som är mer tekniska. na upplevde dessutom att de konkurrerade med farmakologer och biologerna med arkitekter, miljö- och hälsoskyddsutbildningar samt geologer, biogeovetare och molekylärbiologer. 19

20 Ja Nej Figur 21. Andel biologer och molekylärbiologer som upplevt andra utbildningar som konkurrerande i arbetslivet. Många svarande kommenterade att konkurrensen bottnade i att utbildningarna och biologers/molekylärbiologers kompetens är okända på arbetsmarknaden. Molekylärbiolog: Civil ing har högre status trots mindre djup. Molekylärbiolog: alla yrkesutbildningar. apotekare, labassar BMA, djurvårdare. Alla dessa står mkt högre i kurs inom LM industrin., står lågt i kurs, trots en tung och bra utbildning Biolog: Civilingenjörer konkurrerar om miljöjobb på företag p g a hög status och okunnighet om biologens kunskaper. Biolog: Biomedicinsk analytiker och kemiingenjörer konkurrerar mot labtjänster. Dessa utbildningar har tydligare inriktning. På sjukhus föredras BMA uteslutande framför biologer. Det är mer känt vad en kemiutbildning innehåller. Nuvarande lön Majoriteten (ca 8 %) av de svarande biologerna och molekylärbiologerna hade en bruttolön som var lägre än 26 kr (Figur 22). Både för biologerna och för molekylärbiologerna var medianlönen -22 kr, vilket var något lägre än för de naturvetenskapliga utbildningarna totalt: kr (se rapporten Efterstudierna - Naturvetare i arbetslivet IV, 7). En stor andel biologer och molekylärbiologer var dock forskarstuderande. Över 8 % av de forskarstuderande hade en bruttolön lägre än 22 kr. Medianlön för forskarstuderande var mellan 18 och kr för biologer och något högre för molekylärbiologer, - 22 kr. Ute på arbetsmarknaden, dvs. utan den stora gruppen forskarstuderande, var biologernas medianlön mellan kr för både fast och tillfälligt anställda. med en fast anställning hade en medianlön på kr och de

21 med tillfällig anställning något lägre, kr. För de naturvetenskapliga utbildningarna totalt var medianlönen kr. Frågan besvarades inte av 8 biologer (5 %) och 3 molekylärbiologer (4 %) < 14 kr > 4 kr Figur 22. Procentuell fördelning av de biologernas och molekylärbiologernas bruttolön. 4 BIOLOGER 3 1 Fast anställd Forskarutbildning Tillfälligt anställd < 14 kr > 4 kr Figur 23a. Procentuell fördelning av bruttolön för biologer med fast eller tillfällig anställning, eller som doktorerar. 21

22 5 4 3 MOLEKYLÄRBIOLOGER Fast anställd Forskarutbildning Tillfälligt anställd 1 < 14 kr > 4 kr Figur 23b. Procentuell fördelning av bruttolön för molekylärbiologer med fast eller tillfällig anställning, eller som doktorerar. Lönen är för låg Hela 8 % av biologerna och nästan 7 % av molekylärbiologerna tyckte att deras lön var för låg med tanke på utbildningens längd och omfattning (Figur 24). De som gick en forskarutbildning var mest missnöjda med sin lön (Figur 25). Män och kvinnor var lika nöjda eller missnöjda med lönen. För mycket % Ej Svarat 6% Lagom 14% För litet 8% Figur 24a. Vad biologerna anser om sin lön med tanke på utbildningens längd och omfattning. 22

23 För mycket % Ej Svarat 9% Lagom 23% För litet 68% Figur 24b. Vad molekylärbiologerna anser om sin lön med tanke på utbildningens längd och omfattning För mycket Lagom För litet Fast anställd Forskarutbildning Tillfälligt anställd Fast anställd Forskarutbildning Tillfälligt anställd BIOLOGER MOLEKYLÄRBIOLOGER Figur 25. Åsikt om lönen fördelat på biologer och molekylärbiologer samt fast eller tillfälligt anställda och forskarstuderande. Andel inom respektive kategori är angivet i procent. Medlemskap i fackföreningar Majoriteten av både biologerna och molekylärbiologerna var fackanslutna, bara 27 respektive 4 % av de svarande angav att de inte är med i någon fackförening. Av dem som är fackanslutna tillhör merparten SACO (85 % av biologerna och 93 % av molekylärbiologerna). Inom SACO var naturvetareförbundet överlägset störst. Fortbildning Hälften av biologerna och ca en tredjedel av molekylärbiologerna ansåg sig behöva fortbildning i universitets regi (Figur 26). Intresset var störst för kurser på kvällstid (47 respektive 43 %). Önskemålen om kurser varierade men fördjupning inom det man studerat tidigare var gemensamt för båda utbildningarna. na ville gärna läsa GIS, juridik, 23

24 statistik, journalistik och pedagogik. na var intresserade av statistik, ekonomi och marknadsföring Ja Nej Figur 26. Andel biologer och molekylärbiologer som ansåg sig behöva fortbildning i universitets regi. 24

25 Ansvariga för projektet Susanne Qvarfordt har administrerat, samlat in och bearbetat data samt skrivit rapporten. Susanne Qvarfordt är disputerad i Marin- och brackvattensekologi vid Stockholms universitet 6. Birgitta Åkerman, studievägledare vid Institutionen för biologisk grundutbildning har varit projektledare för studien. Projektet har finansierats av Naturvetenskapliga fakulteten och Institutionen för biologisk grundutbildning vid Stockholms universitet. Referenser Rapporten Efter studierna: Naturvetare i arbetslivet som presenterar resultaten av 1996 års uppföljning. Rapporten Efter studierna: i arbetslivet II som presenterar resultaten av 1999 års ämnesuppföljning. Rapporten Efter studierna: i arbetslivet II som presenterar resultaten av 1999 års ämnesuppföljning. Rapporten Efter studierna: Naturvetare i arbetslivet III som presenterar resultaten av 3 års uppföljning. Länkar till samtliga rapporter finns på: 25

26 Appendix B. Exempel på de svarande naturvetarnas senaste arbetsgivare och befattning. _flildbo ^êäéíëöáî~êé _ÉÑ~ííåáåÖ ^êä~=cçççë=^_ råçéêîáëåáåöi=âìåçäéë âi=üóöáéåi=~çãáåáëíê~íáçå ^ëíê~wéåéå~ cçêëâ~êé _çêé~äáë=^_ i~äçê~íçêáéáåöéåà ê=eüéäíáçf `ççê=péêîáåé=j~å~öéãéåí ^ÑÑ êëéåüéíë~ëëáëíéåí a~áãäéê=`üêóëäéê=pïé=aéå j~å~öéãéåí=^ëëáëí~åí a~åçéêóçëëàìâüìë hçåíçêë~ëëáëíéåí ÉìêçéÉ~å=~Éêçå~îáÖ~íáçå=Öêçìé â~êíêáí~êélâçêêáöéê~êé=ñ ê=íê~ñáâñäóö=ïçêäçïáçé ÑáëâÉêáîÉêâÉí éêçàéâí~åëí ääåáåö cçäâí~åçî êçéå=á=ëíüäã=ä å jáäà ë~ãçêçå~êé c êë âêáåöëâ~ëë~å méåëáçåëü~åçä ÖÖ~êÉ e ÖëâçäÉêÉëí~ìê~åÖÉê ^ìíçã~íé ÑóääåáåÖ f`^ _ìíáâëãéç~êäéí~êé h~êçäáåëâ~=áåëíáíìíéí Ççâíçê~åÇX=éçëíJÇçÅ h~êçäáåëâ~=ëàìâüìëéí téääêéç~âí ê héãáâ~äáéáåëééâíáçåéå bâçíçñáâçäçölü~åçä ÖÖ~êÉ hçããìå ãáäà J=Ü äëçëâóççëáåëééâí êx=jáäà áåëééâí êx=^îñ~ääëë~ãçêçå~êéx= hçããìåéâçäçöx=_çéåçé~ëëáëíéåí=üéãíà åëíéåx=båéêöáê ÇÖáî~êÉX=ãáäà J= çåü=~îñ~ääëéä~åéê~êéx=ãáäà Ü~åÇä ÖÖ~êÉX=jáäà ëíê~íéöx= k êáåöëäáîëìíîéåâä~êéx=ä ê~êé âçåëìäíñáêã~=l=éöéå=ñáêã~ j~êáåäáçäçöi=dfpi=éêçàéâíäéç~êéx=c äí~ëëáëíéåíx=ëàìâëâ íéêëâ~x=j~êáå~= áåîéåíéêáåö~ê=çåü=ìåçéêë âåáåö~êx=iéöáíáãéê~ç=ëàìâöóãå~ëíx= qê~ñáâ~å~äóë hìåök=îéíéåëâ~éë~â~çéãáå h~ëë êx=áåñçêã~í êl~çãáåáëíê~í ê ä~åçëíáåöéí ëàìâëâ íéêëâ~x=i~äçê~íçêáéãéçáåáåëâ=~ëëáëíéåíx=~çãáåáëíê~íáî= ë~ãçêçå~êéx=i â~êëéâêéíéê~êé iáçáåö =ëí~ç î êç~êé=é =Éíí=ÖêìééÄçÉåÇÉK i åëëíóêéäëéå k~íìêìãñ êéëí åç~êéx=k~íìêî êçëü~åçä ÖÖ~êÉX= s~ííéåî êçëü~åçä ÖÖ~êÉX=j~êáå=áåîÉåíÉê~êÉ i ê~êñ êãéçä~êå~ i ê~êé i ê~êàçìêéå i ê~êîáâ~êáé ãìëéìã NWÉ=~ëëáëíÉåíX=q~ê=Ü~åÇ=çã=áåëÉâíëë~ãäáåÖ~êå~ k~íìêëâóççëñ êéåáåöéå oéç~âí ê=àçìêå~äáëí kqf aáëí~åëä ê~êé=á=ã~íéã~íáâ lhnu jáäà áåöéåà ê li=pâçöëáåîéåíéêáåö=^_ pâçöëáåîéåíéêáåö mñáòéê=eé~äíü=^_ ãáâêçäáçäçö mä~ëíj=c=héãáñ êéí~öéå e~åçä ÖÖ~êÉ mçëíéå _êéîä ê~êé ê~öå=ëéääë=ëééåá~ä~îñ~ää=~ä âéãáëí ëâçä~ ä ê~êé pãáííëâóççëáåëíáíìíéí _j^jíà åëíx=ééáçéãáçäçöx=_áçäçölçàìêî êç~êéx=ççâíçê~åç pçåá~äëíóêéäëéå bñééêí=tel pçäå~=ëí~ç jáäà áåëééâí ê ëí~íäáöí=îéêâ _áçäçö píçåâüçäã=s~ííéå âéãáëí ëíçåâüçäãë=ëí~ç ãáäà =çåü=ü äëçëâóççëáåëééâí êx=ä ê~êéx=ãáäà ë~ãçêçå~êé píçåâüçäãë=ìåáîéêëáíéí mçëíççåx=hìêë~ëëáëíéåíx=açâíçê~åçx=i~äji=ñ äíji=ñçêëâåáåöë~ëëáëíéåí píçåâüçäãë=wççî~êìüìë _ìíáâëäáíê ÇÉê pîéåëâ~=méíêçäéìã=fåëíáíìíéí séíéåëâ~éëàçìêå~äáëí pîéåëâ~=oçîçàìêëñ êéåáåöéå _áçäçöi=öéåéê~äëéâêéíéê~êé råáîéêëáíéí=l=e Öëâçäçê ríäáäçåáåöëü~åçä ÖÖ~êÉX=açâíçê~åÇX=mçëíÇçâX=råáîÉêëáíÉíë~Çàìåâí rééä~åçëëíáñíéäëéå å~íìêî êçláåñçêã~íáçåléêçàéâíë~ãçêçåáåö î ëíéê ë=ëí~ç jfäà J=çÅÜ=Ü äëçëâóççëáåëééâí ê 26

27 27 jlibhviûo_flildbo ^êäéíëöáî~êé _ÉÑ~ííåáåÖ ^Å~ÇÉãáÅ=tçêâ= hçåëìäí ~â~çéãáäçâü~åçéäå=~ä ÄìíáâëÅÜÉÑ ^ääáö~íçê=_áçëåáéååé=^_ cçêëâ~êélmêçàéâíäéç~êé ~å~äóåéã=åçêçáå J ^éêé~=^_ J ^ëíê~=wéåáå~ êéëé~êåü=ëåáéåíáëíx=ä âéãéçéäëâçåëìäéåíx=ä~äçê~íçêáé~ëëáëí _áçíéåü=pïéçéåi=oéìã~íáâéêñ êäìåçéíi=píáñíéäëéå= Ñêáä~åë~åÇÉ=îÉíÉåëâ~éëàçìêå~äá=çÅÜ=êÉÇáÖÉê~êÉ _áçîáíêìã=^_ i~äkáåöéåà êx=mêçåéëëáåöéåà êlä~äkáåöéåà êx= Å~éáç=ëáíÜçê~å råçéêëâ íéêëâ~ `~êçííé=`~íéêáåö=^_ péêîéêáåöëééêëçå~ä `áíó^âìíéå ëàìâëâ íéêëâ~ `çî~ååé `äáåáå~ä=qêá~ä=^ëëá~åí a~åçéêóçë=ëàìâüìë s ñéäj=çåü=ä~êãçééê~í ê bääéå=^_ mêçàéâíäéç~êé béééåççêñ=kçêçáå mêççìâíëééåá~äá ÉñäáÄêáë=~Ä ÄçâÜ~åÇÉäëãÉÇÜà äé~êéx=äìíáâëåüéñ eéãâ é h~ëë~äáíê ÇÉ f`^ â~ëë êëâ~= h~êçäáåëâ~=ìåáîéêëáíéíëä~äçê~íçêáéí ëàìâüìëâéãá h~êçäáåëâ~=råáîéêëáíéíëëàìâüìëéí _áçãéçáåáåëâ=~å~äóíáâéê h~êçäáåëâ~=áåëíáíìíéí píáééåçá~íx=cçêëâ~ê~ëëáëíéåíx=açâíçê~åçx=mçëíjççåi= hçããìå s êçäêáíê ÇÉX=ä ê~êé âêéñíñ êéåáåöéåi=çëäç=åçêöé ãçíëîk=ëîéåëâ==ä~äk~ëëk=l=_j^ i~åçëíáåöéí _áçãéçk=~å~äóíáâéêlä~äk=áåök kh=píçåâüçäã _ìíáâëäáíê ÇÉ mñáòéê ÉêáëÉêîáÅÉ mñáòéê ^êäk=äéç~êél=éêçåéëëçééê~í ê mü~êã~åá~ n`=ä~äi=_áçâéãáëí mçëíéå=pîéêáöé=^ êéîä ê~êé pâçä~ i ê~êéi=ü Ö~ÇáÉí píüäãë=ä åë=ä~åçëíáåö i â~êé píçåâüçäãë=pí~ç bäéîêéëìêëx=öêìåçëâçäéä ê~êé píçåâüçäãë=ìåáîéêëáíéí açâíçê~åçx=ä~äçê~íçêáé~ëëáíéåíx=áåñçêã~í êx=ìåçéêëîáëåáåöx= póåéåíáåë=äáçíéåü _áçâéãá råáîéêëáíéí=l=ü Öëâçäçê açâíçê~åçx=cçêëâ~ê~ëëáëíéåíi=mêçîìíîéåâä~êé táêëíê ãë=g êå=çåü=ñ êö h~ëë~ééêëçå~ä sto=fåíéêå~íáçå~ä mêççìâíëééåá~äáëí

Miljövetare och miljö- och hälsoskyddsinspektörer i arbetslivet

Miljövetare och miljö- och hälsoskyddsinspektörer i arbetslivet Miljövetare och miljö- och hälsoskyddsinspektörer i arbetslivet Rapport baserad på alumniundersökning 2009 Lunds universitet Naturvetenskapliga fakulteten Institutionen för miljövetenskaplig utbildning

Läs mer

Miljövetare och miljö- och hälsoskyddsinspektörer i arbetslivet Rapport baserad på alumnundersökning 2013

Miljövetare och miljö- och hälsoskyddsinspektörer i arbetslivet Rapport baserad på alumnundersökning 2013 Miljövetare och miljö- och hälsoskyddsinspektörer i arbetslivet Rapport baserad på alumnundersökning 2013 Miljövetenskaplig utbildning Centrum för miljö- och klimatforskning Lunds universitet Innehållsförteckning

Läs mer

Vart tar språkteknologer vägen?

Vart tar språkteknologer vägen? Vart tar språkteknologer vägen? En miniundersökning av f.d. språkteknologstudenters arbeten och syn på sin utbildning Beáta B. Megyesi Institutionen för lingvistik och filologi Uppsala universitet bea@stp.ling.uu.se

Läs mer

Alumnstudie av naturvetarkemister

Alumnstudie av naturvetarkemister Alumnstudie av naturvetarkemister En enkätundersökning riktad till dem som tagit en magisterexamen i kemi från Uppsala universitet mellan åren 1998 - vt 2008 Kursexpeditionen för kemi Marie Chajara Svensson

Läs mer

Alumnstudie av civilingenjörer i kemiteknik

Alumnstudie av civilingenjörer i kemiteknik Alumnstudie av civilingenjörer i kemiteknik En enkätundersökning riktad till dem som tagit en civilingenjörsexamen i kemiteknik från Uppsala universitet sedan programmets start. Ht 1996 Vt 2008 Kursexpeditionen

Läs mer

Effektivare vägar mellan studier och arbetsliv

Effektivare vägar mellan studier och arbetsliv Statistik Effektivare vägar mellan studier och arbetsliv Undersökning bland nyexaminerade jurister, ekonomer, systemvetare, personalvetare och samhällsvetare Effektivare vägar mellan studier och arbetsliv

Läs mer

Omställning till universietsstudier

Omställning till universietsstudier Miniprojekt, pedagogisk grundkurs II, vt 2001. Ann-Kathrin Holm, Fysikalisk-kemiska institutionen. Omställning till universietsstudier En enkätstudie i hur kemistudenter inom grundkursen uppfattar universitetsstudier

Läs mer

Institutionen för kemiteknik, LTH 1. Jämställdhetsplan 2008 för Institutionen för Kemiteknik

Institutionen för kemiteknik, LTH 1. Jämställdhetsplan 2008 för Institutionen för Kemiteknik Institutionen för kemiteknik, LTH 1 Jämställdhetsplan 2008 för Institutionen för Kemiteknik Antagen av institutionsstyrelsen 13/2 2008 Institutionen för kemiteknik, LTH 2 Åtgärdsplan 2008 Det övergripande

Läs mer

Umeå universitet Kemiska institutionen 2011-05-10. Vad gör våra studenter efter avlagd examen?

Umeå universitet Kemiska institutionen 2011-05-10. Vad gör våra studenter efter avlagd examen? Umeå universitet Kemiska institutionen Rapport 2011-05-10 Vad gör våra studenter efter avlagd examen? En enkät skickades i mars 2011 ut till personer som avlagt kandidat-, magister-, högskoleeller civilingenjörsexamen

Läs mer

Högskola/universitet

Högskola/universitet Högskola/universitet Vem kan läsa på högskolan? Måste jag vara smart? Måste jag ha gott om pengar? Måste jag börja läsa direkt efter gymnasiet? Hur fungerar det om jag har ett funktionshinder? februari

Läs mer

Fråga 1. Fråga 2. Fråga 3

Fråga 1. Fråga 2. Fråga 3 Doktoranders arbetsmiljö - enkät december 2009 57 st svar Fråga Är du nöjd med din arbetstid? Nej jag jobbar för mycket 4 25% Ja det är lagom 40 70% Nej jag jobbar för lite 3 5% Fråga 2 Håller du i någon

Läs mer

Tuffa tider Arbetsmarknaden för nyexaminerade 2004

Tuffa tider Arbetsmarknaden för nyexaminerade 2004 Tuffa tider Arbetsmarknaden för nyexaminerade 2004 Ökad arbetslöshet bland nyexaminerade ingenjörer Arbetslösheten bland ingenjörer ett år efter examen var våren 2004 ännu högre än året innan. 14 procent

Läs mer

KTH genomför vartannat år en Karriäruppföljning på sina alumner 2-3 år efter examen. Årets undersökning omfattar alumner med examensår 2008-2009.

KTH genomför vartannat år en Karriäruppföljning på sina alumner 2-3 år efter examen. Årets undersökning omfattar alumner med examensår 2008-2009. Karriärrapport 2011 KTH genomför vartannat år en Karriäruppföljning på sina alumner 2-3 år efter examen. Årets undersökning omfattar alumner med examensår 2008-2009. Syftet med undersökningen är att undersöka

Läs mer

Forskande och undervisande personal

Forskande och undervisande personal Universitetskanslersämbetet och SCB 9 UF 23 SM 1301 Forskande och undervisande personal I gruppen forskande och undervisande personal ingår anställningskategorierna, professorer, lektorer, adjunkter, meriteringsanställningar

Läs mer

Uppföljnings- och Alumni-undersökning. bland personer som tagit doktorsexamen. vid naturvetenskapliga fakulteten 1990-1998.

Uppföljnings- och Alumni-undersökning. bland personer som tagit doktorsexamen. vid naturvetenskapliga fakulteten 1990-1998. Uppföljnings- och Alumni-undersökning bland personer som tagit doktorsexamen vid naturvetenskapliga fakulteten 1990-1998 Resultatrapport 2006-04-28 Skrivkraft Magnus Lindgren Uppföljnings- och Alumni-undersökning

Läs mer

Beslut - enkätundersökningen LUPP 2013

Beslut - enkätundersökningen LUPP 2013 TJÄNSTESKRIVELSE 1 (1) Barn- och utbildningsförvaltningen 2014-03-31 Dnr: 2013/103-UAN-010 Daniel Berr - bh114 E-post: daniel.berr@vasteras.se Kopia till Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden Beslut -

Läs mer

Arbetslivsanknytning= praktik? Arbetslivsanknytning på biologiprogrammet

Arbetslivsanknytning= praktik? Arbetslivsanknytning på biologiprogrammet Arbetslivsanknytning= praktik? Arbetslivsanknytning på biologiprogrammet 2 Innehåll Om Studentrådet... 3 Sammanfattning... 4 Inledning... 5 Bakgrund och definitioner... 5 Etablering... 6 Problemformulering

Läs mer

Masterprogram i biologi 2015/2016

Masterprogram i biologi 2015/2016 Masterprogram i biologi 2015/2016 120 HP UPPSALA CAMPUS 100% På masterprogrammet i biologi får du en förstklassig utbildning med stor valfrihet att skapa din egen profil. Genom det stora kursutbudet inom

Läs mer

Resultat av den alumnundersökning som genomfördes hösten 2012. Alumnundersökning. Webbredaktörsprogrammet 2009 campus och distans

Resultat av den alumnundersökning som genomfördes hösten 2012. Alumnundersökning. Webbredaktörsprogrammet 2009 campus och distans Resultat av den alumnundersökning som genomfördes hösten 2012 Alumnundersökning Webbredaktörsprogrammet 2009 campus och distans Alen Doracic 2013-03-11 1 Innehåll Innehåll... 2 1. Inledning... 4 Urval

Läs mer

Utvärdering bland utställare i rekryteringsavdelningen på Jubileumsbazaren 2012

Utvärdering bland utställare i rekryteringsavdelningen på Jubileumsbazaren 2012 Utvärdering bland utställare i rekryteringsavdelningen på Jubileumsbazaren 2012 Utvärderingen genomförd vårvintern 2012 1 Innehåll 1 Inledning 3 1.1 Bakgrund 3 1.2 Syfte 3 1.3 Målgrupp 3 1.4 Metod 3 1.5

Läs mer

Lön och karriär för utlandsfödda ingenjörer

Lön och karriär för utlandsfödda ingenjörer Lön och karriär för utlandsfödda ingenjörer en statistisk genomgång Lön och karriär för utlandsfödda ingenjörer en statistisk genomgång, februari 2011 Lön och karriär för utlandsfödda ingenjörer - en statistisk

Läs mer

Socialhögskolan 2015-05-04. Arbetsmarknadsundersökning bland studenter som var förstagångsregistrerade på termin 7 HT13

Socialhögskolan 2015-05-04. Arbetsmarknadsundersökning bland studenter som var förstagångsregistrerade på termin 7 HT13 Socialhögskolan 2015-05-04 Dolf Tops Arbetsmarknadsundersökning bland studenter som var förstagångsregistrerade på termin 7 HT13 Socialhögskolan följer upp studenternas situation på arbetsmarknaden ca

Läs mer

Hur trivs de manliga och kvinnliga studenterna på sin datautbildning vid Linköpings Universitet?

Hur trivs de manliga och kvinnliga studenterna på sin datautbildning vid Linköpings Universitet? NoT-rapport Hur trivs de manliga och kvinnliga studenterna på sin datautbildning vid Linköpings Universitet? En enkätundersökning genomförd vårterminen 1998 Lena Strömbäck Anneli Hagdahl Simin Nadjm-Tehrani

Läs mer

Arbetslivsundersökning 2011

Arbetslivsundersökning 2011 Technology Management Lunds Universitet 1 Arbetslivsundersökning 2011 TM Arbetslivsundersökning Välkommen till TM Arbetslivsundersökning 2011. Detta är andra gången som en undersökning genomförs om vad

Läs mer

JOBB- OCH UTVECKLINGSGARANTIN FAS3 - ENKÄTUNDERSÖKNING BLAND GS MEDLEMMAR

JOBB- OCH UTVECKLINGSGARANTIN FAS3 - ENKÄTUNDERSÖKNING BLAND GS MEDLEMMAR JOBB- OCH UTVECKLINGSGARANTIN FAS3 - ENKÄTUNDERSÖKNING BLAND GS MEDLEMMAR Gör om gör rätt GS har som ambition att synliggöra medlemmarnas vardag. Ett tema som går igen under 2011 är Hur har du haft det

Läs mer

Andelen personal med utbildning på forskarnivå fortsätter att öka

Andelen personal med utbildning på forskarnivå fortsätter att öka UF 23 SM 1501 Universitet och högskolor Personal vid universitet och högskolor 2014 Higher Education. Employees in Higher Education 2014 I korta drag Andelen personal med utbildning på forskarnivå fortsätter

Läs mer

Efter examen. Jobb och löner för nyexaminerade 2013. Akademikerförbundet

Efter examen. Jobb och löner för nyexaminerade 2013. Akademikerförbundet Efter examen Jobb och löner för nyexaminerade 2013 Akademikerförbundet för jurister, ekonomer, systemvetare, personalvetare, kommunikatörer och samhällsvetare Juseks arbetsmarknadsundersökning Sedan slutet

Läs mer

Varför växer bemanningsföretagen?

Varför växer bemanningsföretagen? Varför växer bemanningsföretagen? Varför växer bemanningsföretagen? Ekonomin globaliseras, industrin rationaliseras och kompetenskraven på den moderna arbetsmarknaden ökar. I Sverige är det fortfarande

Läs mer

Undersökning bland utexaminerade 2010

Undersökning bland utexaminerade 2010 Undersökning bland utexaminerade Från utexaminerades 42 personer under år Undersökningens svarsprocent för s del var 43,9 Undersökningen genomfördes under hösten 11 I undersökningen deltog 11 av 2 yrkeshögskolor

Läs mer

Studentenkät 2013. Högskolebiblioteket vid Mälardalens högskola

Studentenkät 2013. Högskolebiblioteket vid Mälardalens högskola Studentenkät 13 Högskolebiblioteket vid Mälardalens högskola 1 Innehåll Inledning... 3 Antalet respondenter... 3 Grupper bland respondenterna... 3 Jag är... 4 Jag tillhör... 4 Jag är distansstudent...

Läs mer

Medarbetarundersökning 2013. MEDARBETARUNDERSÖKNING 2013 Linköpings Universitet Systemteknik (ISY)

Medarbetarundersökning 2013. MEDARBETARUNDERSÖKNING 2013 Linköpings Universitet Systemteknik (ISY) MEDARBETARUNDERSÖKNING 213 LÄSVÄGLEDNING 1 I denna rapport presenteras resultaten från medarbetarundersökningen 213. Överst till vänster står namnet på enheten rapporten gäller för. Antal svar i rapporten

Läs mer

Universitet och högskolor. Doktorander och examina på forskarnivå 2014

Universitet och högskolor. Doktorander och examina på forskarnivå 2014 UF 21 SM 1501 Universitet och högskolor. Doktorander och examina på forskarnivå 2014 Third-cycle students and third-cycle qualifications 2014 I korta drag Antalet doktorandnybörjare i stort sett oförändrat

Läs mer

Diskussionsunderlag kring arbetsmiljö Exempel och möjliga åtgärder

Diskussionsunderlag kring arbetsmiljö Exempel och möjliga åtgärder Diskussionsunderlag kring arbetsmiljö Exempel och möjliga åtgärder Varför arbeta med studenternas arbetsmiljö? Vi måste se studentgruppen för vad den är. Studenter är vuxna människor, och många studenter

Läs mer

Answers submitted by esko.kukkasniemi@tse.fi 8/21/2014 10:27:00 AM (1.22:32:05)

Answers submitted by esko.kukkasniemi@tse.fi 8/21/2014 10:27:00 AM (1.22:32:05) From: Netigate Sent: den 21 augusti 214 1:27:1 To: si@si.se Cc: Subject: Läsårsredogörelse 214 Answers submitted by esko.kukkasniemi@tse.fi 8/21/214 1:27: AM (1.22:32:5) Adress-

Läs mer

Programutvärdering International Business Management vt 2011

Programutvärdering International Business Management vt 2011 Programutvärdering International Business Management vt 2011 Programutvärdering Genomfördes 110430-110515 Till samtliga studenter i 5 årskurser totalt 203 studenter 28,3 % besvarade enkäten mest från åk

Läs mer

TÄNK OM DU SKULLE BLI FARMACEUT

TÄNK OM DU SKULLE BLI FARMACEUT TÄNK OM DU SKULLE BLI FARMACEUT EN DEL TROR ATT FARMACEUTER BARA FINNS PÅ APOTEK. DET ÄR FEL. VAD ÄR EN FARMACEUT? Läkemedel hjälper många till ett bättre, friskare och mer funktionellt liv. Många använder

Läs mer

Sammanfattning av CMA-undersökningen

Sammanfattning av CMA-undersökningen Sammanfattning av CMA-undersökningen Syfte Syftet med undersökningen var att undersöka: - UF-deltagarnas attityder till Ung Företagsamhet - Vilken nytta de haft av Ung företagsamhet - Hur stor andel som

Läs mer

Efter examen. En uppföljning av 2010 års examensstudenter. Företagsekonomiska institutionen

Efter examen. En uppföljning av 2010 års examensstudenter. Företagsekonomiska institutionen Efter examen En uppföljning av 2010 års examensstudenter Företagsekonomiska institutionen Utbildning som ger arbete Företagsekonomiska institutionen erbjuder utbildningar för framtidens kvalificerade ekonomer

Läs mer

HÖGSKOLESTUDENTER OM STATEN SOM ATTRAKTIV ARBETSGIVARE

HÖGSKOLESTUDENTER OM STATEN SOM ATTRAKTIV ARBETSGIVARE HÖGSKOLESTUDENTER OM STATEN SOM ATTRAKTIV ARBETSGIVARE Om undersökningen Onlineundersökning i Universums regi mellan 13 maj och 4 juni 2014. Cirka 1100 svarande. Utgångspunkt är motsvarande undersökning

Läs mer

1 Respondent. 2 Researcher A. 3 Researcher B

1 Respondent. 2 Researcher A. 3 Researcher B 1 Respondent 2 Researcher A 3 Researcher B Fråga A = 4 första frågorna, Frågor B = nästa 3 frågor, endast nummer = fråga 1-17, Övr 1 osv = frågor från intervjuare utanför frågeguide Rad Person Text Fråga

Läs mer

Forskarinriktning mot biomedicin

Forskarinriktning mot biomedicin Forskarinriktning mot biomedicin Naturvetenskapsprogrammet S:t Petri skola Naturvetenskap för framtidens forskare Du är nyfiken och kreativ och tänker självständigt. Du drömmer om en karriär som forskare

Läs mer

MEDIE- OCH KOMMUNIKATIONSVETENSKAPLIGT PROGRAM MED INTERNATIONELL INRIKTNING 120/160 POÄNG International Communications Programme, 120/160 points

MEDIE- OCH KOMMUNIKATIONSVETENSKAPLIGT PROGRAM MED INTERNATIONELL INRIKTNING 120/160 POÄNG International Communications Programme, 120/160 points HUMANISTISKA INSTITUTIONEN UTBILDNINGSPLAN MEDIE- OCH KOMMUNIKATIONSVETENSKAPLIGT PROGRAM MED INTERNATIONELL INRIKTNING 120/160 POÄNG International Communications Programme, 120/160 points Utbildningsplanen

Läs mer

Uppföljning av kandidatexamen i datavetenskap vid Blekinge tekniska högskola

Uppföljning av kandidatexamen i datavetenskap vid Blekinge tekniska högskola BESLUT 1(2) Avdelning Utvärderingsavdelningen Handläggare Ulrika Thafvelin 08-563 087 70 ulrika.thafvelin@uka.se Till rektor Uppföljning av kandidatexamen i datavetenskap vid Blekinge tekniska högskola

Läs mer

Resultat enkätundersökning Högskolan Dalarnas lärandemiljö

Resultat enkätundersökning Högskolan Dalarnas lärandemiljö Resultat enkätundersökning Högskolan Dalarnas lärandemiljö Sammanfattning Högskolan har tidigare saknat en ordentlig kartläggning av hur studenterna uppfattar lärandemiljön. Med lärandemiljö avses den

Läs mer

Kräftriket Hus 8c 08-674 71 44 www.fest.se uu@fest.se Roslagsvägen 101 114 19 Stockholm

Kräftriket Hus 8c 08-674 71 44 www.fest.se uu@fest.se Roslagsvägen 101 114 19 Stockholm Inledning Detta är en sammanställning av Speak-up day vårterminen 2012. Speak-up day arrangerades av Föreningen Ekonomernas Utbildningsutskott för första gången på Företagsekonomiska institutionen vid

Läs mer

Varför föds det så få barn?

Varför föds det så få barn? Maj 2000 Bilaga 1 Varför föds det så få barn? Under 1990-talet har barnafödandet sjunkit mycket kraftigt i Sverige och i dag har vi den lägsta nivå som någon gång observerats i vårt land. Vi vet inte riktigt

Läs mer

Efter fysikexamen. Arbetsmarknadsundersökning 2008/2009. Linda Gerén

Efter fysikexamen. Arbetsmarknadsundersökning 2008/2009. Linda Gerén Efter fysikexamen Arbetsmarknadsundersökning 2008/2009 Linda Gerén Efter fysikexamen Arbetsmarknadsundersökning 2008/2009 Linda Gerén Sammanfattning Fysikum har genomfört en undersökning för att ta reda

Läs mer

UTBILDNINGSPLAN. Programmet för industriell systemekonomi, 120/160 poäng. Total Quality Maintenance Programme, 180/240 ECTS

UTBILDNINGSPLAN. Programmet för industriell systemekonomi, 120/160 poäng. Total Quality Maintenance Programme, 180/240 ECTS Dnr: 1002/2004-510 Grundutbildningsnämnden för matematik, naturvetenskap och teknik UTBILDNINGSPLAN Programmet för industriell systemekonomi, 120/160 poäng Total Quality Maintenance Programme, 180/240

Läs mer

Vart tar studenterna vägen 2011? Undersökning av 2007 års svenska alumner från Högskolan i Jönköping

Vart tar studenterna vägen 2011? Undersökning av 2007 års svenska alumner från Högskolan i Jönköping Vart tar studenterna vägen 2011? Undersökning av 2007 års svenska alumner från Högskolan i Jönköping Jan Johansson, Högskoleservice November 2011 Innehåll 1. Population och metod 3 2. Bostadsort före och

Läs mer

Svenska Agilityklubbens enkätundersökning om storleksindelning regelperioden 2017-2021

Svenska Agilityklubbens enkätundersökning om storleksindelning regelperioden 2017-2021 Svenska Agilityklubbens enkätundersökning om storleksindelning regelperioden 2017-2021 Av Regelrevideringsgruppen bestående av Veronica Bache, Dag Brück, Håkan Ericson, Martina Ericsson, Hasse Sundqvist,

Läs mer

Vad gör journalisterna efter utbildningen?

Vad gör journalisterna efter utbildningen? Journalisternas arbetsmarknad en undersökning av JMG s tidigare journaliststudenter Sammanlagt 1297 tidigare studenter på JMG s journalistprogram har svarat på frågor om vad de gör efter sin utbildning.

Läs mer

Teologie kandidat och magisterexamen

Teologie kandidat och magisterexamen Med en examen från Uppsala universitet: Teologie kandidat och magisterexamen En enkätundersökning riktad till före detta studenter med en teologie kandidat eller magisterexamen från 2003-2005 Enheten för

Läs mer

Jämställda arbetsplatser har bättre stämning och är mer effektiva!

Jämställda arbetsplatser har bättre stämning och är mer effektiva! Jämställda arbetsplatser har bättre stämning och är mer effektiva! Att som arbetsgivare aktivt försöka skapa jämställda möjligheter för kvinnor och män på arbetsplatsen tycks generera både en extra positiv

Läs mer

Antalet kvinnliga lektorer har ökat med 82 procent. Antal lektorer omräknade till helårspersoner, per kön under perioden 2003 2013

Antalet kvinnliga lektorer har ökat med 82 procent. Antal lektorer omräknade till helårspersoner, per kön under perioden 2003 2013 UF 23 SM 1401 Universitet och högskolor Personal vid universitet och högskolor 2013 Higher Education. Employees in Higher Education 2013 I korta drag Antalet kvinnliga lektorer har ökat med 82 procent

Läs mer

Här finns framtidens chefer

Här finns framtidens chefer Statistik Här finns framtidens chefer Rapport om unga akademikers syn på chefskap Magnus Hedberg, vd på Jusek Här finns framtidens chefer Juseks arbetsmarknadsundersökning visar att det finns en god framtida

Läs mer

Naturvetarnas chefer inom skogen

Naturvetarnas chefer inom skogen Naturvetarnas chefer inom skogen Naturvetarna genomförde under ett par veckor under våren 2012 en enkät riktad till chefer i skogsbranschen. Syftet med enkäten var att fånga upp hur det ser ut för chefer

Läs mer

Statistik i samband med sista ansökningsdag till vårterminen 2014 (VT 2014)

Statistik i samband med sista ansökningsdag till vårterminen 2014 (VT 2014) Avdelningen för analys, främjande och tillträdesfrågor Föredragande Fredrik Lindström Statistiker 1-4755 fredrik.lindstrom@uhr.se PM Datum 213-1-17 Diarienummer 1.1.1-393-213 Postadress Box 4593 14 3 Stockholm

Läs mer

Från Hanken år 2006 och 2007 utexaminerade doktorers situation på arbetsmarknaden år 2009

Från Hanken år 2006 och 2007 utexaminerade doktorers situation på arbetsmarknaden år 2009 HANKEN-DOKTORER I ARBETSLIVET Från Hanken år 6 och 7 utexaminerade doktorers situation ti på arbetsmarknaden år 9 Doktorer 6 och 7» 9 doktorer» 9 enkäter skickades ut av vilka 9 returnerades» Svarsprocenten

Läs mer

Masterprogram i kemi 2015/2016

Masterprogram i kemi 2015/2016 Masterprogram i kemi 2015/2016 120 HP UPPSALA CAMPUS 100% Uppsala universitet erbjuder en högklassig utbildning i kemi på avancerad nivå, nära kopplad till världsledande forskning. Tack vare denna forskningsanknytning

Läs mer

Resultat från enkäten till ämnesansvariga i matematik på gymnasieskolor

Resultat från enkäten till ämnesansvariga i matematik på gymnasieskolor Resultat från enkäten till ämnesansvariga i matematik på gymnasieskolor Antal svar Antal enkäter som skickades ut till Ma/No-lärare 500 Antal svar 390 Antal ämnesansvariga av ovanstående 49 (12,5% av 390)

Läs mer

Retorik A vid Lunds universitet

Retorik A vid Lunds universitet Uppföljningsenkät för Retorik A vid Lunds universitet Sammanfattning och iakttagelser efter telefonintervjuer med alumner från höstterminerna 2006-2009 Alumniundersökning för Retorikutbildningen Institutionen

Läs mer

Enkät - Återvinningscentraler 2006 2006-11-20

Enkät - Återvinningscentraler 2006 2006-11-20 RAPPORT ÅTERVINNINGSCENTRALER I UMEÅ OCH LYCKSELE 2006 EN UNDERSÖKNING UTFÖRD I SYFTE ATT - FÖLJA TRENDER - ANPASSA SERVICENIVÅN - FÖRBÄTTRA INFORMATIONEN 2006-11-20 Enkät - Återvinningscentraler 2006

Läs mer

Att bygga en generell examen

Att bygga en generell examen Att bygga en generell examen - TANKAR OM HUR EN GENERELL EXAMEN FÅR RÄTT INNEHÅLL Anna Selfvén Allmän studievägledare, Lunds universitet Allmän studievägledning LU -Vad kan jag välja utifrån mina intressen?

Läs mer

Skövdestudenter om kurser

Skövdestudenter om kurser Skövdestudenter om kurser Temat för denna enkätundersökning var kurser vilket är ett väldigt stort området. Det vi valde att fokusera på var dels ett område som tidigare diskuterats mycket inom Studentkåren

Läs mer

Utbildnings- och arbetsmarknadsprognos för Skåne med sikte på 2020

Utbildnings- och arbetsmarknadsprognos för Skåne med sikte på 2020 Utbildnings- och arbetsmarknadsprognos för Skåne med sikte på 22 Utbildningsprognoser Anders Axelsson, anders.axelsson@skane.se Christian Lindell, christian.lindell@skane.se Utbildningsprognos 21-22 Prognosen

Läs mer

Studentcentrum. Antagning Examina Ladok International Office Studenthälsan Studievägledning och studentstöd

Studentcentrum. Antagning Examina Ladok International Office Studenthälsan Studievägledning och studentstöd Studentcentrum Antagning Examina Ladok International Office Studenthälsan Studievägledning och studentstöd Studievägledning och studentstöd studie- och karriärplanering Vägledning Drop in, bokade samtal,

Läs mer

Statistisk analys. Färre helårsstudenter läsåret 2011/12

Statistisk analys. Färre helårsstudenter läsåret 2011/12 Statistisk analys Lena Eriksson Analysavdelningen 8-563 8671 lena.eriksson@hsv.se www.hsv.se 212-12-18 212/14 Färre helårsstudenter läsåret 211/12 Antalet helårsstudenter vid landets universitet och högskolor

Läs mer

Alumnstudie av Teknisk Fysik med Materialvetenskap

Alumnstudie av Teknisk Fysik med Materialvetenskap Alumnstudie av Teknisk Fysik med Materialvetenskap 13 december 2012 Sammanfattning Denna rapport är skriven för att ge en bild över vad alumner från Teknisk fysik med materialvetenskap gjort efter examen.

Läs mer

Arbetsmarknadsöversikt vård och omsorg om äldre

Arbetsmarknadsöversikt vård och omsorg om äldre Arbetsmarknadsöversikt vård och omsorg om äldre Rekryteringsläget tredje kvartalet 2007 Socialstyrelsen klassificerar sin utgivning i olika dokumenttyper. Detta är en lägesbeskrivning. Det innebär att

Läs mer

Bilden av förorten. så ser medborgare i Hjälbo, Rinkeby och Rosengård på förorten, invandrare och diskriminering

Bilden av förorten. så ser medborgare i Hjälbo, Rinkeby och Rosengård på förorten, invandrare och diskriminering Bilden av förorten så ser medborgare i Hjälbo, Rinkeby och Rosengård på förorten, invandrare och diskriminering Författare: Mats Wingborg Bilden av förorten är skriven på uppdrag av projektet Mediebild

Läs mer

Naturvetenskapsprogrammet

Naturvetenskapsprogrammet Naturvetenskapsprogrammet NA Vill du få en gedigen naturvetenskaplig utbildning? Vill du till detta lägga studier i språk som ökar möjligheterna till studier eller jobb utomlands? Alla dessa möjligheter

Läs mer

KARRIÄRRAPPORT 2010 Karriären och studierna för 1 672 KTH-studenter, examinerade 2006 och 2007

KARRIÄRRAPPORT 2010 Karriären och studierna för 1 672 KTH-studenter, examinerade 2006 och 2007 KARRIÄRRAPPORT 2010 Karriären och studierna för 1 672 KTH-studenter, examinerade 2006 och 2007 2 Innehåll 1. Förord... 4 2. Sammanfattning... 5 3. Bakgrund... 9 3.1 Utbildning som investering... 9 3.2

Läs mer

Hälsa och kränkningar

Hälsa och kränkningar Hälsa och kränkningar sammanställning av enkätundersökning från Barnavårdscentralen och Vårdcentralen Camilla Forsberg Åtvidabergs kommun Besöksadress: Adelswärdsgatan 7 Postadress: Box 26, 97 2 Åtvidaberg

Läs mer

Program och kurser inom Medie- och kommunikationsvetenskap

Program och kurser inom Medie- och kommunikationsvetenskap Program och kurser inom Medie- och kommunikationsvetenskap Medier och kommunikation ett område som växer Medier och kommunikation är ett område som utvecklas starkt. Det finns allt fler medier för människor

Läs mer

Resultat från brukarundersökning inom funktionshinder, Mölndals stad, 2014

Resultat från brukarundersökning inom funktionshinder, Mölndals stad, 2014 Resultat från brukarundersökning inom funktionshinder, Mölndals stad, 2014 Kvalitet- och beställarenheten Helena Bertilsson, verksamhetsutvecklare 1 Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 2 Om undersökningen...

Läs mer

Arbetsmarknadsinformation för. sjukhusfysiker

Arbetsmarknadsinformation för. sjukhusfysiker Arbetsmarknadsinformation för sjukhusfysiker Sjukhusfysiker Sjukhusfysiker arbetar med behandlingar och undersökningar av patienter där olika former av strålning används. Sjukhusfysikern har också ett

Läs mer

Antagningsordning för Högskolan Dalarna utbildning på forskarnivå

Antagningsordning för Högskolan Dalarna utbildning på forskarnivå Antagningsordning för Högskolan Dalarna utbildning på forskarnivå Beslut: Högskolestyrelsen 2013-04-22 Revidering: 2015-04-16 Dnr: DUC 2013/639/10 Gäller fr.o.m.: 2013-04-22 Ansvarig för uppdatering: Ordförande

Läs mer

Bristande kvalitet i den högre utbildningen

Bristande kvalitet i den högre utbildningen Statistik Bristande kvalitet i den högre utbildningen Akademikerförbundet för jurister, ekonomer, systemvetare, personalvetare och samhällsvetare Inledning Nästan 30 procent av alla nyexaminerade säger

Läs mer

SVENSKAR I VÄRLDENS ENKÄTUNDERSÖKNING

SVENSKAR I VÄRLDENS ENKÄTUNDERSÖKNING SVENSKAR I VÄRLDENS ENKÄTUNDERSÖKNING Under våren har Svenskar i Världen skickat ut en enkät till utlandssvenskarna. Med över 3 400 deltagare lyckades vi samla in en stor mängd inressant information från

Läs mer

Livsmiljön i Dalarna. En sammanfattning av några viktiga resultat från Region Dalarnas enkätundersökning

Livsmiljön i Dalarna. En sammanfattning av några viktiga resultat från Region Dalarnas enkätundersökning Livsmiljön i Dalarna En sammanfattning av några viktiga resultat från Region Dalarnas enkätundersökning Sammanfattning Region Dalarna har utfört en stor enkätstudie som undersöker hur människor i Dalarna

Läs mer

Placement Report 2011. - en rapport om I-arens första anställning

Placement Report 2011. - en rapport om I-arens första anställning Placement Report 2011 - en rapport om I-arens första anställning Hej! Bakom framtagandet av denna rapport står alumniutskottet vid Sektionen för Industriell Ekonomi vid Linköpings Universitet. Utskottets

Läs mer

Bibliotekets personalenkät 2012/13

Bibliotekets personalenkät 2012/13 Bibliotekets personalenkät 2012/13 Högskolebiblioteket vid Mälardalens högskola 1 Innehåll Frågorna... 3 1. Jag är (ange den egenskap i vilken du oftast är i kontakt med biblioteket):... 3 2. Jag har använt

Läs mer

Upplevda effekter från jämställdhetsutbildning maj 2012

Upplevda effekter från jämställdhetsutbildning maj 2012 2013-04-18 Upplevda effekter från jämställdhetsutbildning maj 2012 Birgitta Burvall Upplevda effekter från jämställdhetsutbildning maj 2012 1 Resultat från svar från en webbenkät till politiker Trettiotre

Läs mer

Jämställdhetsplan 2012-2014

Jämställdhetsplan 2012-2014 Jämställdhetsplan 2012-2014 Institutionen för data- och systemvetenskap Fastställd av DSV:s styrelse 2012-02-14 Institutionen för data- och systemvetenskap Jämställdhetsplan 2012-14 Enligt högskolelagen

Läs mer

eworkbarometern VÅREN 2013

eworkbarometern VÅREN 2013 eworkbarometern VÅREN 2013 Innehåll Om eworkbarometern Bakgrund Kontakt Rörlighet på konsultmarknaden tema för vårens eworkbarometer 2013 Resultat från vårens undersökning Arvode Efterfrågan och konkurrens

Läs mer

Vem lånar e-böcker från bibliotekens hemsidor? Sammanställning av elibs webbenkät på bibliotekens hemsidor.

Vem lånar e-böcker från bibliotekens hemsidor? Sammanställning av elibs webbenkät på bibliotekens hemsidor. Vem lånar e-böcker från bibliotekens hemsidor? Sammanställning av elibs webbenkät på bibliotekens hemsidor. Bakgrund elib, producent och distributör av e-böcker och leverantör av system för e-boksutlåning,

Läs mer

From: Netigate Sent: den 29 augusti 2014 13:32:25 To: si@si.se Cc: Subject: Läsårsredogörelse 2014

From: Netigate <info@netigate.se> Sent: den 29 augusti 2014 13:32:25 To: si@si.se <si@si.se> Cc: Subject: Läsårsredogörelse 2014 From: Netigate Sent: den 29 augusti 2014 13:32:25 To: si@si.se Cc: Subject: Läsårsredogörelse 2014 Answers submitted by novakova@vse.cz 8/29/2014 1:32:25 PM (01:34:28) Adress-

Läs mer

2014:2. Jobbhälsobarometern. Delrapport 2014:2 Sveriges Företagshälsor 2014-10-23

2014:2. Jobbhälsobarometern. Delrapport 2014:2 Sveriges Företagshälsor 2014-10-23 2014:2 Jobbhälsobarometern Delrapport 2014:2 Sveriges Företagshälsor 2014-10-23 Innehåll Innehåll... 2 Sammanfattning; Yngre anställda passar illa!... 3 Om Jobbhälsobarometern... 4 Om Sveriges Företagshälsor...

Läs mer

Handläggningsordning för att inrätta, revidera, ställa in eller avveckla program och kurser, samt för att inrätta eller avveckla huvudområden

Handläggningsordning för att inrätta, revidera, ställa in eller avveckla program och kurser, samt för att inrätta eller avveckla huvudområden Handläggningsordning för att inrätta, revidera, ställa in eller avveckla program och kurser, samt för att inrätta eller avveckla huvudområden Fastställd av rektor 2015-05-19 Dnr: FS 1.1-707-15 Denna handläggningsordning

Läs mer

Undersökning bland deltagare i Volvosteget 2013

Undersökning bland deltagare i Volvosteget 2013 Undersökning bland deltagare i Volvosteget 2013 Innehåll 1 Om undersökningen 2 Sammanfattning 3 Ungdomarnas utvärdering av Volvosteget 18 4 Ungdomarnas syn på arbetslivet 03 08 22 2 Om undersökningen 3

Läs mer

Attityder och erfarenheter till chefskap i vården

Attityder och erfarenheter till chefskap i vården Attityder och erfarenheter till chefskap i vården Sammanställning av kartläggningen Chef i vården som genomfördes av Sveriges läkarförbund 2009. Kartläggning av läkares chefsskap Läkarförbundet anser att

Läs mer

Arbets- och miljömedicin Lund. Primärpreventiv nytta av vibrationsskadeutredningar på arbets- och miljömedicin? Rapport nr 2/2015

Arbets- och miljömedicin Lund. Primärpreventiv nytta av vibrationsskadeutredningar på arbets- och miljömedicin? Rapport nr 2/2015 Rapport nr 2/2015 Arbets- och miljömedicin Lund Primärpreventiv nytta av vibrationsskadeutredningar på arbets- och miljömedicin? Eva Tekavec a Jonathan Lyström b Catarina Nordander a Kvalitetsgruppen för

Läs mer

Kvalificerad yrkesutbildning/yrkeshögskoleutbildning

Kvalificerad yrkesutbildning/yrkeshögskoleutbildning Utbildningsstatistisk årsbok 2012 Kvalificerad yrkesutbildning/yrkeshögskoleutbildning 13 Kvalificerad yrkesutbildning (Ky) och yrkeshögskoleutbildning (Yh) Innehåll Fakta om statistiken... 234 Kommentarer

Läs mer

VÄLKOMMEN TILL BIRGITTASKOLAN!

VÄLKOMMEN TILL BIRGITTASKOLAN! VÄLKOMMEN TILL BIRGITTASKOLAN! På Birgittaskolan händer allt och lite till! Birgittaskolan är en skola där du blir sedd och får möjlighet att utvecklas. Under din tid på skolan kommer du att lära känna

Läs mer

Bra arbetsmarknad för Juseks nyexaminerade

Bra arbetsmarknad för Juseks nyexaminerade Statistik Bra arbetsmarknad för Juseks nyexaminerade Undersökning bland nyexaminerade jurister, ekonomer, systemvetare, personalvetare och samhällsvetare Bra arbetsmarknad för Juseks nyexaminerade Att

Läs mer

INGENJÖRSPROGRAMMET FÖR PROJEKTLEDNING, 120 POÄNG Programme for Project Management in Engineering, 120 points

INGENJÖRSPROGRAMMET FÖR PROJEKTLEDNING, 120 POÄNG Programme for Project Management in Engineering, 120 points UTBILDNINGSPLAN INGENJÖRSPROGRAMMET FÖR PROJEKTLEDNING, 120 POÄNG Programme for Project Management in Engineering, 120 points Utbildningsprogrammet inrättades den 31 november 2001 av fakultetsnämnden för

Läs mer

UNDERSÖKNING ANGÅENDE UNDER ÅREN 2005-2006 UTEXAMINERADE HANKEITERS PLACERING I ARBETSLIVET

UNDERSÖKNING ANGÅENDE UNDER ÅREN 2005-2006 UTEXAMINERADE HANKEITERS PLACERING I ARBETSLIVET UNDERSÖKNING ANGÅENDE UNDER ÅREN 2005-2006 UTEXAMINERADE HANKEITERS PLACERING I ARBETSLIVET - UTFÖRD SOMMAREN/HÖSTEN 2007 AV REKRYTERINGSASSISTENT NICOLINA ZILLIACUS Innehållsförteckning 1 Inledning...

Läs mer

Utbildningsplan. Masterprogram i biologi med inriktning mot rinnande vatten

Utbildningsplan. Masterprogram i biologi med inriktning mot rinnande vatten Fakulteten för samhälls- och livsvetenskaper Utbildningsplan Masterprogram i biologi med inriktning mot rinnande vatten Programkod: Programmets benämning: Högskolepoäng/ECTS: Beslut om inrättande: Undervisningsspråk:

Läs mer

Nya tandläkare rådfrågar ofta Google och kolleger

Nya tandläkare rådfrågar ofta Google och kolleger Nya tandläkare rådfrågar ofta Google och kolleger Madeleine du Toit bibliotekarie, Bibliotek & IT, Malmö högskola E-post: madeleine.du. toit@mah.se Helena Rydberg bibliotekarie, Bibliotek & IT, Malmö högskola

Läs mer

Bilaga 4 Utformning av enkätundersökningar samt bortfallsanalys

Bilaga 4 Utformning av enkätundersökningar samt bortfallsanalys Bilaga 4 till rapport Högre studiebidrag till arbetslösa ungdomar (2015:13) Bilaga 4 Utformning av enkätundersökningar samt bortfallsanalys Enkätundersökningar utformning och bortfall Statskontoret har

Läs mer