Naturvetenskapliga fakulteten vid Stockholms universitet presenterar: Efter studierna - naturvetare i arbetslivet III
|
|
- Sofia Lindberg
- för 6 år sedan
- Visningar:
Transkript
1
2 Naturvetenskapliga fakulteten vid Stockholms universitet presenterar: Efter studierna - naturvetare i arbetslivet III - 1 -
3 Förord...2 Genomförande...3 Bakgrundsuppgifter...5 Naturvetarnas syn på utbildningen...8 Vägar in på arbetsmarknaden...11 Yrkesverksamhet...13 Ansvariga för projektet...19 Referenser...20 Appendix A. Enkät om arbetsmarknaden för matematiker/naturvetare som har läst vid Stockholms universitet...21 Appendix B. Meddelande...25 Appendix C. Rådata
4 Förord Vart tar våra studenter vägen efter avslutad grundutbildning? Vad anser de om utbildningen när de fått perspektiv på den? För att få svar på dessa frågor har vi inom naturvetenskapliga fakulteten vid Stockholms universitet beslutat att regelbundet göra uppföljningsstudier. Den första fakultetsövergripande uppföljningen gjorde vi 1996, den resulterade i rapporten Efter studierna naturvetare i arbetslivet och ett flertal ämnesvisa rapporter. Tre år senare, 1999, genomförde vi ämnesvisa uppföljningar t ex Efter studierna biologer i arbetslivet II. Nu 2003 har vi valt att göra en gemensam uppföljning som i stort följer samma mönster som den första undersökningen. De viktigaste resultaten av studien sammanfattas i denna rapport. Syftet med rapporten har varit att ge en helhetsbild av naturvetarnas arbetsmarknad och att lyfta fram de starka och svaga sidor som kännetecknar utbildningen i stort. Primärmaterialet utgör en rik källa för ytterligare bearbetning och analys inom respektive ämnesområde; materialet är långt ifrån uttömt i och med denna rapport. Kartläggningen av naturvetarnas arbetsmarknad visar att även om den största enskilda avnämaren är universitet och högskolor, arbetar mer än hälften av de tidigare studenterna utanför universitetsvärlden. De huvudsakliga arbetsuppgifterna för naturvetare är forskning och utredning, utveckling och planering samt undervisning. Glädjande nog är majoriteten av de tidigare studenterna nöjda med sitt val av utbildning och upplever den som relevant för sin nuvarande yrkesverksamhet. Naturvetenskaplig utbildning är dyr, men undersökningen bekräftar värdet av laborativa inslag och att den nuvarande omfattningen av dessa inte bör minska. Detta är viktigt att beakta när resurserna krymper och vi måste prioritera mellan olika moment i utbildningen. Som den allvarligaste bristen i utbildningen har tidigare studenter framhållit bristande träning i muntlig och skriftlig framställning. Efter uppföljningen 1996 har åtgärder vidtagits och andelen missnöjda har sjunkit från 64% till 47%. En annan synpunkt som framförs är utbildningens svaga anknytning till arbetslivet och arbetsgivarnas dåliga kunskaper om vad naturvetare kan. Missnöjet med detta är oförändrat. En positiv skillnad mellan uppföljningen 2003 och 1996 är att naturvetarnas löner nu ligger högre. Birgitta Åkerman projektledare - 2 -
5 Genomförande Undersökningen omfattar de personer som mellan 1996 och 2001 utfört examensarbete något av följande ämnen: astronomi, geografi, matematik, matematisk statistik, nutrition, fysik (inkl sjukhusfysik, medicinsk strålningsfysik och radiofysik), geovetenskap (inkl naturgeografi, geologi och kvartärgeologi), kemi eller meteorologi, miljö- och hälsoskydd, miljöledning och miljörevision, samt alla som tagit ut fil kandexamen respektive fil magexamen med huvudämne biologi, molekylärbiologi, beräkningsteknik, eller datalogi. Av dessa hade två grupper redan följts upp. Den ena består av de studenter som avlagt examen i datalogi och beräkningsteknik mellan 1999 och Den andra var de som under gjort examensarbete och/eller avlagt examen i matematik eller matematisk statistik, eller gjort examensarbete i nationalekonomi efter genomgånget basblock på matematisk/datalogisk linje eller någon av dess föregångare. Resultaten från dessa uppföljningar inkluderas alltså i denna rapport tillsammans med enkätsvaren från våren Undersökningen omfattar totalt 1746 personer, varav 58 ingick i Matematiska institutionens uppföljning och ca 34 i NADAs uppföljning. Adresser hämtades från universitetets LADOK-databas, och hade uppdaterats senast i november Enkäten (Appendix A) skickades ut den 22 april 2003 tillsammans med en skrivelse undertecknad av studievägledarna och utredarna (Appendix B) samt ett frisvarskuvert. Svaren begärdes in till den 15 maj. Vid denna tidpunkt hade ca 42% av svaren inkommit. Efter en påminnelse som skickades ut den 23 maj, och en andra påminnelse mellan 25 och 27 juni hade totalt 993 personer svarat (60.0%, eller 62.8% om man räknar bort 158 st returer). På svarskuvertet fanns ett nummer skrivet så att inte påminnelser skulle skickas ut till personer som redan svarat. Då kuvertet omedelbart skildes från enkäten efter det att svaret noterats, var det omöjligt att hänföra en enkät till en enskild individ. Enkäten utarbetades av utredarna i samråd med fakultetens studievägledare, och liknar både enkäten från uppföljningen 1996 som den som genomfördes 1999 på Institutionen för matematik och hos NADA (appendix A). I rapporten redovisas data för den totala gruppen naturvetare. Endast i ett fåtal fall, där inriktningarna skiljer sig markant, redovisas de separat. De läsare som är intresserade av att jämföra de olika utbildningarna med varandra eller titta på varje utbildning för sig hänvisas till appendix C där tabeller över samtliga frågor och utbildningar finns. Den nyfikna läsaren hittar enkäterna hos respektive studievägledare. I de fall där frågor i enkäten gick att tolka på olika sätt, diskuteras detta när dessa frågor presenteras i rapporten. På grund av ett tryckfel i fråga 20 ('mars 2002' istället för 'mars 2003') tolkades denna fråga olika av de svarande och har därför inte bearbetats. Det bör påpekas att naturvetarna som ingår i enkätundersökningen har lämnat Stockholms universitet vid olika tidpunkter. Svarsfrekvens Som framgår av Tabell 1 är svarsfrekvensen totalt sett 60.9% (1088 st). I detta inkluderas 42 st svar från Matematiska institutionens uppföljning 2002 och 25 st svar från NADAs uppföljning av utexaminerade i datalogi och beräkningsteknik Dessa uppföljningar baserades på samma frågeformulär, fast med en annan ordalydelse i fråga 6. Frågornas ordning och formulärets layout skilde sig också från den aktuella. Vi bedömer det dock osannolikt att skillnaderna skulle nämnvärt ha påverkat resultaten
6 Tabell 1. Antalet utskickade och besvarade enkäter samt svarsfrekvensen i procent. Fördelningen visas för respektive inriktning samt totalt. Då molekylärbiologerna ej kunde skiljas ut från kemister och biologer vid utskickstillfället har dessa inriktningar slagits ihop. Detsamma gäller geovetarna, biogeovetarna och geograferna. Inriktning Utskick (antal) Inkomna (antal) Svarsfrekvens (%) Astronomi Biologi/Kemi/Molekylär biologi Fysik Meteorologi Nutrition Matematik/Matematisk statistik/nationalekonomi (inkl 2002) Geovetenskap/Biogeovetenskap/Geografi Datalogi (exkl. 2002) (+25 st 2002) 74 Övriga Totalt Bortfall För den totala gruppen naturvetare är det ett högre bortfall på frågorna i enkätens andra hälft, som i högre grad handlar om yrkessysselsättning, än på de tidigare frågorna. Det är framför allt de som studerar, går på forskarutbildning eller är arbetslösa som inte besvarat dessa frågor. För att kunna uppskatta vilka det är som inte har svarat på enkäten har vi tittat närmare på de svaren som kom in efter att påminnelsebreven skickades ut. Med undantag för några frågor har de som svarade sent svarat på färre frågor än genomsnittet. Detta hade kunnat bero på en högre andel svarande som är forskarstuderande och arbetslösa, men istället visar denna delmängd en liten övervikt på svarande med fast jobb. Skillnaderna är faktiskt små mellan de påminda och de övriga svarande. De enda säkra skillnader är att de är i högre utsträckning biologer och geovetare, de har i genomsnitt lägre lön (medianlön ligger på kr i månaden, jämfört med för alla naturvetare), och, något överraskande, tycker i högre utsträckning att det laborativa inslaget i utbildningen var för litet. En grupp som sannolikt är underrepresenterad bland de svarande är de som befinner sig utomlands. Bland dem som gjort examensarbete i kemi finns många utbytesstudenter som inte har besvarat enkäten. Ett antal föräldrar hörde av sig per telefon och e-post för att informera att respondenten jobbade eller befann sig utomlands och inte kunde svara på enkäten. Andra finns representerade bland de 158 st returer. Dessutom skickades av kostnadsskäl inte ut några påminnelsebrev till adresser i utlandet. Slutligen finns en grupp som har fått enkäten trots att de gjort större delen av sin utbildning någon annanstans än vid Naturvetenskapliga fakulteten vid Stockholms universitetet. Några av de svarande noterade att de tillhörde denna grupp på sina enkäter - andra svarade säkert inte alls. Vi tror att de svarande ger en representativ bild av de som utexaminerats från Naturvetenskapliga fakulteten under perioden , åtminstone vad gäller de som finns ute på den svenska arbetsmarknaden
7 Bakgrundsuppgifter Fördelningen på olika inriktningar Alla inriktningar inom den matematisk-naturvetenskapliga utbildningen finns representerade bland de svarande (Figur 1). Några (37 st) har angivit ett huvudämne som inte finns vid Stockholms universitet. Dessa redovisas inom gruppen 'Annat'. Figur 1. Fördelning av de inkomna svaren mellan olika inriktningar inom det matematisknaturvetenskapliga utbildningsområdet. Procentsiffror redovisas i Appendix C. Examen Majoriteten (721 st) av de svarande personerna har tagit ut magisterexamen (Figur 2). 94 st har tagit ut kandidatexamen, 89 st licentiatexamen och ytterligare 69 st doktorsexamen. 22 st anger att de ej har uppfyllt kraven för en matematisk-naturvetenskaplig examen. Endast den högsta examensnivån för varje person redovisas. Sedan 1996 års undersökning har magisterexamen tagit över från kandidatexamen som den vanligaste bland de svarande. Figur 2 De svarandes examina
8 Könsfördelning, inriktning och examen Av de svarande är de flesta kvinnor. Sedan 1996 har andelen svarande kvinnor ökat mest markant inom biologi, geovetenskap och kemi. Figur 3 De svarandes könsfördelning (Mol.biologi = Molekylärbiologi, Biogeo = Biogeovetenskap, MatStat = Matematisk statistik, Nat.ek. = Nationalekonomi). Där procenttalen inte går upp till 100% är det på grund av de som inte svarat på frågan. Matematisk statistik är den enda inriktning som har jämn könsfördelning. Andelen kvinnor skiljer sig både mellan olika inriktningar (Figur 3) och examensnivåer (Figur 4). Två tredjedelar av alla svarande män och kvinnor har tagit ut magisterexamen. Bara 6% av de svarande kvinnorna har uppnått doktorsexamen jämfört med 9% av männen. Dessa siffror kan dock jämföras med 5% respektive 12% i 1996 års undersökning. Figur 4 Könsfördelning för olika typer av examen
9 Mer än hälften av naturvetarna har läst icke-naturvetenskapliga ämnen Hälften (610 st) av de svarande naturvetarna anger att de har läst ett eller flera icke-naturvetenskapliga ämnen (Figur 5). Språk, juridik, ekonomi och pedagogiska utbildningar vara alla populära val. Bland de vanligaste andra ämnena var kulturgeografi, filosofi, sociologi, samt längre utbildningar inom t ex medicin eller journalistik. Figur 5. De flesta svarande har läst icke-naturvetenskapliga ämnen
10 Naturvetarnas syn på utbildningen De flesta naturvetare är nöjda med sitt val av utbildning Glädjande nog uppger 653 (60%) av de svarande personerna att de troligen eller definitivt skulle välja samma utbildning om de fick göra om valet. Endast 58 st (5%) skulle definitivt välja en annan. Datalogerna och astronomerna var mest nöjda med sitt val (83% troligen eller definitivt samma i bägge fall). Minst benägna att välja om samma utbildning var de som studerat geovetenskap (46%), nutrition (47%) och meteorologi (48%). Frågans forulering gör att den kan tolkas på två olika sätt: om man är nöjd med sitt val av utbildning eller nöjd med utbildningen som sådan. Trots att flertalet är nöjda med sitt val av utbildning är det många som har synpunkter på vad som skulle kunna förbättras i utbildningen. Figur 6. Relativ fördelning av huruvida de svarande skulle välja samma utbildning om de fick välja på nytt. Guldkorn i utbildningen 664 personer (61%) anser att något i utbildningen var särskilt värdefullt medan 198 personer (18%) inte tycker det (Figur 7). Figur 7. Procentuell fördelning av åsikterna om huruvida något i utbildningen var särskilt värdefullt. De naturvetare som besvarat frågan lämnade många konstruktiva synpunkter. Exempel på synpunkter gemensamma för flertalet utbildningar är att laborationerna var mycket värdefulla och att utbildningen gav en bred och bra grund som de examinerade ansåg sig ha nytta av när de kom ut i arbetslivet. Examensarbetet, laborationer och exkursioner uppfattades också som särskilt värdefullt
11 Mängden laborativa moment i utbildningen var lagom Majoriteten, 890 personer, anser att omfattningen av de laborativa momenten i utbildningen var lagom (Figur 8). 85 st anser att den var för liten och 70 st att den var för omfattande. Många kommenterade att det var bra med mycket laborationer, och en del uttryckte oro att det laborativa inslag i vissa utbildningar hade skurits ner sedan de gick utbildningen. Datalogerna har mest avvikande åsikter i denna fråga: 46% anser att de laborativa momenten var för få. Figur 8. Fördelning av vad de svarande anser om omfattningen av de laborativa momenten i utbildningen. Träningen i muntlig och skriftlig presentationsteknik var bristfällig Nästan hälften (47%; 506 st) av de svarande anser att träningen i muntlig och skriftlig presentationsteknik i utbildningen var bristfällig eller till och med obefintlig (Figur 9). Detta är emellertid en klar förbättring sedan 1996, då hela 64% var missnöjda. Samtidigt har andelen som tyckte att träningen var lagom ökat från 33% till 47%. En del av de svarande noterade att träningen i muntlig respektive skriftlig presentationsteknik skilde sig åt: allmänt sett så ansågs den skriftliga delen vara något bättre täckt än den muntliga. Figur 9. Relativ fördelning av vad de svarande anser om omfattningen av träning i muntlig och skriftlig presentationsteknik under utbildningen. De statistiska kunskaperna varierade efter utbildningen Drygt hälften (577 st) av de svarande anser att utbildningen gav dem otillräckliga kunskaper för att statistiskt kunna behandla mätdata och göra felanalyser (Figur 10). Som väntat skiljer sig dock åsikterna åt mellan de olika inriktningarna. Majoriteten av fysikerna anser att de har fått tillräckliga kunskaper, att jämföra med mindre än 20% av alla biogeovetarna och molekylärbiologerna. Till skillnad från 1996 års undersökning vände sig den här frågan enbart till dem som inte haft matematik, matematisk statistik, beräkningsteknik eller datalogi som huvudämne. Då resultaten ändå liknar dem från 1996 får man konstatera att de svarandes behov av statistiska kunskaper svaras numera bättre upp av utbildningen
12 Figur 10. Fördelning av svaren om huruvida utbildningen i statistik var tillräcklig. Övriga brister i utbildningen 650 personer anser att något saknades i deras utbildning, medan 231 personer inte anser det (Figur 11). Figur 11. Fördelning av åsikterna om huruvida något saknades i utbildningen. Många av de svarande, både från 1996 och i år, anser att kontakten med arbetslivet var bristfällig under utbildningen. De anser att kurserna var dåligt anknutna till arbetslivet och för inriktade mot en forskarkarriär som inte alla har möjlighet eller intresse att följa
13 Vägar in på arbetsmarknaden Så fick naturvetarna sitt examensarbete Ett examensarbete kan vara ett bra sätt att få in en fot på arbetsmarknaden, och ett bra sätt att börja en forskarkarriär. Hur får naturvetarna sitt examensarbete? De angivna svarsalternativ var långt ifrån heltäckande - hela 892 st svarade 'På annat sätt'. Vanligast bland dessa var att man själv tog kontakt med institutionen eller företaget som erbjöd examensarbetet. Ofta var det via en föreläsare på en kurs eller annan lärare som föreslagit arbetet. Ett mindre antal av de svarande berättade att de hittat på projektet själva och sedan letat upp en handledare. Bland främst molekylärbiologer var Biomedicinska forskarskolan en vanlig ingång till examensarbete. I högre utsträckning än andra inriktningar angav datalogerna att de fått examensarbetet via webben. Denna fråga ställdes inte i 1996 års undersökning. Figur 12. Relativ fördelning av hur naturvetarna erhöll sitt examensarbete
14 Så fick naturvetarna sitt första arbete Examensarbetet är det vanligaste sättet för naturvetarna att få sitt första arbete, tätt föjlt av att man själv tagit kontakt med arbetsgivaren (Figur 13). Av dem som anger alternativet annat, fick många arbete via personliga kontakter eller blev tillfrågade av sin blivande arbetsgivare. Det är främst forskarstuderande som får sin första anställning via examensarbetet. Bland dem är frekvensen 47%, jämfört med 8% som fick via annons. Bland de svarande som uppger att de har fast tjänst just nu var det bara 20% som fick första jobbet via examensarbetet, och hela 29% via en annons. Figur 13. Relativ fördelning av hur naturvetarna erhöll sitt första arbete. Så fick naturvetarna sitt nuvarande arbete Eget initiativ och annonser är de vanligaste sätten att få anställning då det gäller det nuvarande arbetet (Figur 14). Av dem som fått sitt arbete på annat sätt nämnde många att de blivit tillfrågade (eller t o m headhuntade); andra erhöll sitt arbete via kontakter. Det bör påpekas att för flera av de svarande är det nuvarande arbetet också deras första arbete. Många av dem som anger examensarbetet som ett sätt att få anställning är forskarstuderande. Figur 14. Relativ fördelning av hur naturvetarna erhöll sitt nuvarande arbete
15 Yrkesverksamhet Naturvetarnas nuvarande sysselsättning Av de svarande naturvetarna är 283 st forskarstuderande (Figur 15). Spridningen är dock stor mellan de olika inriktningarna. 66 st (54%) av de svarande molekylärbiologerna genomgår forskarutbildning, att jämföras med endast en av datalogerna. 498 personer är fast anställda och 113 är tillfälligt anställda. 19 personer studerar, 24 st har startat egen firma och 43 personer uppger sig vara helt arbetslösa för tillfället. Arbetslösheten bland de svarande ligger alltså på 4%, något lägre än SCBs uppmätta arbetslöshet för hela befolkningen som var ca 4,5% under våren Detta kan delvis bero på att en del av dem som är arbetslösa kanske inte besvarat enkäten. 17 personer anger att de har annan sysselsättning varav den vanligaste är föräldraledighet. Något fler kvinnor än män är forskarstuderande, 30% respektive 25%. Bara 1,5% av kvinnorna har egen firma, jämfört med 3,5% av männen. Fysikerna står för den högsta andelen med egen firma, men också den högsta arbetslöshet, 9% (7 st). Arbetslösheten bland matematikerna är också 9% (4 st). Sedan 1996 har andelen forskarstuderande sjunkit från 33% till 27%, medan de med fast anställning ökat från 40% till 46%. Figur 15. Naturvetarnas nuvarande sysselsättning. Naturvetarnas arbetsgivare På grund av ett tryckfel i enkätens fråga 20 går det inte att föra statistik över vilken som var de svarandes senaste arbetsgivare. Av de arbetsgivare som de uppgett att de haft sedan utbildningen står det dock klart att naturvetarnas största arbetsgivare universitet och högskolor. Där har 495 personer arbetat, varav den största delen är de 285 st nuvarande forskarstuderande. Stockholms universitet (219 st) och Karolinska institutet (145 st) är störst bland dessa arbetsgivare
16 Bland de privata arbetsgivare är AstraZeneca (61 st), Ericsson (37 st) och Pharmacia (29 st) störst. Kommuner och landsting anställer också många naturvetare. Bland dessa är Stockholms stad störst, där 48 av de svarande har arbetat. Naturvetarnas huvudsakliga arbetsuppgifter 40% (440 st) av de svarande naturvetarna arbetar huvudsakligen med forskning och utveckling (Figur 16). De flesta av dessa är dock forskarstuderande. Även bland de som har fast jobb är forskning och utveckling den vanligaste arbetsuppgiften (120 personer, 25%) medan 21% av de svarande arbetar främst med utredningsarbete och planering. Figur 16. Naturvetarnas nuvarande huvudsakliga arbetsuppgifter. Utbildningens relevans för det nuvarande arbetet 81% (872 naturvetare) anser att deras utbildning har relevans för deras nuvarande arbete (Figur 17). Endast 8% (91 st) har ett arbete där utbildningen inte har någon relevans. Detta gäller även för de svarande med fast tjänst (87% respektive 11%), dock med färre som uppger att utbildningen har hög relevans. Figur 17. Utbildningens relevans för det nuvarande arbetet. Konkurrerande utbildningar Drygt en tredjedel (38%, 418 st) av alla som svarade på enkäten uppger att de upplevt andra utbildningar som konkurrerande i arbetslivet (Figur 18). Astronomi, datalogi, och geovetenskap är de inriktningar som upplever starkast konkurrens (>45% av de svarande), framför allt från olika civilingenjörsutbildningar
17 Figur 18. Andel naturvetare som upplevt andra utbildningar som konkurrerande i arbetslivet. Nuvarande lön 212 naturvetare uppger att de har en bruttolön på kronor i månaden (Figur 19). Förklaring till denna något låga lön är att många av de svarande är forskarstuderande (Figur 20; jmf. Figur 14). Medianlönen för alla svarande ligger mellan och kr. Bland forskarstuderande (Figur 21) är medianlönen mellan och kronor, medan bland de som har fast jobb ligger medianvärdet mellan och kr. Högsta medianlön har de svarande som studerat datalogi (mellan och kr) och matematisk statistik (mellan och kr). Figur 19. Procentuell fördelning av de svarandes bruttolön
18 Figur 20. Procentuell fördelning av de svarandes bruttolön: med och utan forskarstuderande inräknade. Figur 21. Procentuell fördelning av de svarande forskarstuderandes bruttolön. Trots att den största gruppen män och kvinnor i enkäten tjänar mellan och kronor i månaden, ser man en markant skillnad i lönespridningen mellan könen (Figur 22). 40% av kvinnorna och 32% av männen tjänar mindre än kronor i månaden. 35% av männen, men bara 18% av kvinnorna tjänar mer än kronor i månaden. 12% av männen och endast 3% av kvinnorna tjänar mer än kronor i månaden
19 Figur 22. Procentuell lönefördelning för män och kvinnor. En minoritet är nöjd med sin lön Nästan 60% av de svarande tycker att deras lön är för låg med tanke på utbildningens längd och omfattning (Figur 23). Bland forskarstuderande tycker hela 78% att de får för lite betalt. Datalogerna är mest nöjda med sin lön: 60% tycker att lönenivån är lagom. Figur 23. Vad de svarande anser om sin lön jämfört med utbildningens längd och omfattning. Medlemskap i fackföreningar Mer än en tredjedel (38%) anger att de inte är med i någon fackförening. Av de som är fackanslutna tillhör merparten SACO (43 %). Inom SACO är Naturvetareförbundet överlägset störst, följt av SULF, CF och Lärarnas riksförbund (Figur 24)
20 Figur 24. Medlemskap i fackföreningar. Fortbildning Drygt en tredjedel av de svarande (382 st) anser att de har behov av fortbildning i universitets regi, både inom och utom det naturvetenskapliga området (Figur 25). Av dessa var 138 st intresserade av kurser på dagtid och 195 av kvällskurser. Önskemålen varierar starkt; bland de vanligaste är pedagogisk utbildning, juridik, ekonomi, projektledning, GIS (bland geovetare) samt komplettering och uppdatering inom det området som man tidigare studerat. Figur 25. Andel naturvetare som anser sig behöva fortbildning i universitets regi
21 Ansvariga för projektet Robert Cumming har administrerat, samlat in data och skrivit rapporten. Robert Cumming har arbetat som astronom vid Institutionen för astronomi vid Stockholms universitet under perioderna och Till projektet har knutits en referensgrupp bestående av fakultetens studievägledare: Åsa Borin, Kjell Fransson, Pia Hedberg, Rooney Magnusson, Caroline Nordquist, Pernilla Schuber och Birgitta Åkerman. Birgitta Åkerman har dessutom varit projektledare. Projektet har finansierats av Naturvetenskapliga fakulteten vid Stockholms universitet
22 Referenser Rapporten Efter studierna: Naturvetare i arbetslivet som presenterar resultaten av 1996 års undersökning finns att läsa på För information om de ämnesvisa uppföljningarna som gjordes 1999, samt vidareutveckling av materialet i denna rapport, hänvisar vi till institutionernas hemsidor: Fysikum: Matematiska institutionen: Institutionen för biologisk grundutbildning: Meteorologiska institutionen: Numerisk analys och datalogi (Nada): Kemiska övningslaboratoriet: Institutionen för naturgeografi och kvartärgeologi: Institutionen för medicinsk näringslära: Länkar till institutionerna hittas lättast från Naturvetenskapliga fakultetens hemsida,
23 Appendix A. Enkät om arbetsmarknaden för matematiker/naturvetare som har läst vid Stockholms universitet Sida 1:
24 Sida 2:
25 Sida 3:
26 Sida 4:
27 Appendix B. Meddelande Stockholm, Hej! Du deltar i en uppföljning av ca 1700 studenter som studerat vid naturvetenskapliga fakulteten, Stockholms universitet under de senaste 6 åren. Uppföljningen är den tredje som vi genomför vid naturvetenskapliga fakulteten. Enkäten är ett av de viktigaste verktygen i strävan att skapa en bra utbildning. Av våra gamla studenter kan vi få reda på hur väl utbildningen fungerar ute i arbetslivet, samt hur den kan förbättras i framtiden. Det är vår målsättning att vart fjärde år undersöka hur fakultetens studenter klarat sig efter studierna. Förra uppföljningen resulterade bl a i att kurser i presentationsteknik startades, och att man anordnat arbetsmarknadsdagar för att förbättra kontakten mellan universitetet och arbetslivet. Därför har ditt svar stor betydelse. Senast den 15 maj 2003 vill vi ha ditt svar på enkäten. Tio minuter tar det. Gör det gärna redan nu! Bifogat finner du ett färdigfrankerat svarskuvert. Vi kommer att sammanfatta resultatet i en rapport som kommer att vara klar till början av höstterminen 2003 och tillgänglig för alla nya studenter. Självklart lägger vi upp resultaten på fakultetens webbsidor på där även du kan ta del av resultatet. Stort tack för din hjälp. Robert Cumming, astronomi Utredare Åsa Borin, kemi, Kjell Fransson, fysik, Pia Hedberg, nutrition, Rooney Magnusson, matematik, Caroline Nordquist, datalogi och beräkningsteknik, Pernilla Schuber, geovetenskap, Birgitta Åkerman, biologi/molekylärbiologi Studievägledare
28 Appendix C. Rådata I tabellena nedan visas fördelningen för respektive inriktning, för de svarande med fast anställning, forskarstuderande och arbetslösa, uppdelad efter kön, samt för naturvetarna totalt. Svarande som har kryssat för fler alternativ där bara ett efterlystes finns inte redovisade här. Tabell 2. Fördelning av huvudämnen. Inriktning % Antal Astronomi 0,551 6 Datalogi 3,86 42 Geografi 1, Beräkningsteknik 0,092 1 Biologi 23,9 260 Nutrition 4, Geovetenskap 12, Mol. Biologi 11, Meteorologi 1,93 21 BioGeo 2, MatStat 3, Matematik/Nat. Ek. 4, Kemi 19, Fysik 7, Annat 3, Ej svarat 0,
29 Tabell 3. De svarandes examina. Bara det högsta angivna examen räknas. Totalt Astronomi Biologi Kemi Datalogi Nutrition Fysik Geovetens kap Biogeo Molekylär Meteorolo Matemati biologi gi k/ Nat.ek. Annat Geografi Mat.Stat. Man Kvinnor % # % # % # % # % # % # % # % # % # % # % # % # % # % # % # % # % # Ingen examen Fil kand Fil mag Fil lic Fil dr Annat Ej svarat
30 Tabell 4. Könsfördelningen bland de svarande. Totalt Astrono mi Biologi Kemi Datalogi Nutritio n Fysik Geovete nskap Biogeo Molekyl är biologi Matemat Meteorol ik/ ogi Nat.ek. Annat Geografi Mat.Stat. Man Kvinnor Forskars Fast Arbetslö tuderand anställda sa e % # % # % # % # % # % # % # % # % # % # % # % # % # % # % # % # % # % # % # % # Män Kvinnor Ej svarat Tabell 5. Antal naturvetare som har läst något icke-naturvetenskapligt ämne. Totalt Biologi Kemi Datalogi Fysik Biogeo Astronomi Nutrition Geovetenskap Molekylär biologi Meteorologi Matematik/ Nat.ek. Annat Geografi Mat.Stat. Man Kvinnor Fast anställda Forskarstuderande Arbetslösa % # % # % # % # % # % # % # % # % # % # % # % # % # % # % # % # % # % # % # % # Läst annat Ej läst annat Ej svarat
31 Tabell 6. Fördelning av svaren på frågan om naturvetarna skulle välja samma utbildning om de fick göra om valet. Totalt Biologi Kemi Datalogi Fysik Biogeo Astronomi Nutrition Geovetenskap Molekylär biologi Meteorologi Matematik/ Nat.ek. Annat Geografi Mat.Stat. Man Kvinnor Fast anställda Forskarstuderande Arbetslösa % # % # % # % # % # % # % # % # % # % # % # % # % # % # % # % # % # % # % # % # Definitivt samma Troligen samma Troligen annan Defintivt annan Vet ej Ej svarat Tabell 7. De svarandes bedömning av det larorativa inslaget i utbildningen. Totalt Biologi Kemi Datalogi Fysik Biogeo Astronomi Nutrition Geovetenskap Molekylär biologi Meteorologi Matematik/ Nat.ek. Annat Geografi Mat.Stat. Man Kvinnor Fast anställda Forskarstuderande Arbetslösa % # % # % # % # % # % # % # % # % # % # % # % # % # % # % # % # % # % # % # % # För omfattande Lagom För lite Ej svarat
32 Tabell 8. De svarandes bedömning av träning i muntlig och skriftlig framställning under utbildningen. Totalt Biologi Kemi Datalogi Fysik Biogeo Astronomi Nutrition Geovetenskap Molekylär biologi Meteorologi Matematik/ Nat.ek. Annat Geografi Mat.Stat. Man Kvinnor Fast anställda Forskarstuderande Arbetslösa % # % # % # % # % # % # % # % # % # % # % # % # % # % # % # % # % # % # % # % # För omfattande Lagom omfattande Bristfällig Obefintlig Ej svarat Tabell 9. De svarandes bedömning av träningen i statistisk hantering av mätdata och felanalyser. Frågan skulle inte besvaras av dem som hade matematik, matematisk statistik, beräkningsteknik eller datalogi som huvudämne. Totalt Biologi Kemi Datalogi Fysik Biogeo Astronomi Nutrition Geovetenskap Molekylär biologi Meteorologi Matematik/ Nat.ek. Annat Geografi Mat.Stat. Man Kvinnor Fast anställda Forskarstuderande Arbetslösa % # % # % # % # % # % # % # % # % # % # % # % # % # % # % # % # % # % # % # % # Ja Nej Ej svarat
33 Tabell 10. Fördelning av svaren på frågan om det var något som var särskilt värdefullt i utbildningen. Totalt Biologi Kemi Datalogi Fysik Biogeo Astronomi Nutrition Geovetenskap Molekylär biologi Meteorologi Matematik/ Nat.ek. Annat Geografi Mat.Stat. Man Kvinnor Fast anställda Forskarstuderande Arbetslösa % # % # % # % # % # % # % # % # % # % # % # % # % # % # % # % # % # % # % # % # Ja Nej Ej svarat Tabell 11. Fördelning av svaren på frågan om det var något som de svarande saknade i utbildningen. Totalt Biologi Kemi Datalogi Fysik Biogeo Astronomi Nutrition Geovetenskap Molekylär biologi Meteorologi Matematik/ Nat.ek. Annat Geografi Mat.Stat. Man Kvinnor Fast anställda Forskarstuderande Arbetslösa % # % # % # % # % # % # % # % # % # % # % # % # % # % # % # % # % # % # % # % # Ja Nej Ej svarat
34 Tabell 12. Hur naturvetarna fick sitt examensarbete. Totalt Biologi Kemi Datalogi Fysik Biogeo Astronomi Nutrition Geovetenskap Molekylär biologi Meteorologi Matematik/ Nat.ek. Annat Geografi Mat.Stat. Man Kvinnor Fast anställda Forskarstuderande Arbetslösa % # % # % # % # % # % # % # % # % # % # % # % # % # % # % # % # % # % # % # % # Via kompis(ar) Via annons i tidning Via Exjobbpoole n på webben Via webben i övrigt På annat sätt Ej svarat
35 Tabell 13. Fördelning av svaren på frågan om hur naturvetarna fick sitt första jobb efter utbildningen. Totalt Biologi Kemi Datalogi Fysik Biogeo Astronomi Nutrition Geovetenskap Molekylär biologi Meteorologi Matematik/ Nat.ek. Annat Geografi Mat.Stat. Man Kvinnor Fast anställda Forskarstuderande Arbetslösa % # % # % # % # % # % # % # % # % # % # % # % # % # % # % # % # % # % # % # % # Tog själv kontakt Via annons Via arbetsförme dlingen Via examensarb etet På annat sätt Ej svarat
36 Tabell 14. Fördelning av svaren på frågan om hur naturvetarna fick sitt nuvarande jobb. Totalt Biologi Kemi Datalogi Fysik Biogeo Astronomi Nutrition Geovetenskap Molekylär biologi Meteorologi Matematik/ Nat.ek. Annat Geografi Mat.Stat. Man Kvinnor Fast anställda Forskarstuderande Arbetslösa % # % # % # % # % # % # % # % # % # % # % # % # % # % # % # % # % # % # % # % # Tog själv kontakt Via annons Via arbetsförme dlingen Via examensarb etet På annat sätt Ej svarat
37 Tabell 15. Fördelning av svaren om naturvetarnas huvudsakliga arbetsuppgifter. Totalt Biologi Kemi Datalogi Fysik Biogeo Astronomi Nutrition Geovetenskap Molekylär biologi Meteorologi Matematik/ Nat.ek. Annat Geografi Mat.Stat. Man Kvinnor Fast anställda Forskarstuderande Arbetslösa % # % # % # % # % # % # % # % # % # % # % # % # % # % # % # % # % # % # % # % # Forskning Arbetsledni ng Marknadsfö ring och försäljning Undervisnin g Produktion Administrati va uppgifter Utredning och planering Kontroll Och/ eller annat Ej svarat
38 Tabell 16. Fördelning av svaren om huruvida utbildningen har relevans för den svarandes nuvarande arbete. Totalt Biologi Kemi Datalogi Fysik Biogeo Astronomi Nutrition Geovetenskap Molekylär biologi Meteorologi Matematik/ Nat.ek. Annat Geografi Mat.Stat. Man Kvinnor Fast anställda Forskarstuderande Arbetslösa % # % # % # % # % # % # % # % # % # % # % # % # % # % # % # % # % # % # % # % # Hög relevans Relevans Ingen relevans Ej svarat Tabell 17. Naturvetarnas svar om huruvida de behöver fortbildning i universitets regi. Totalt Biologi Kemi Datalogi Fysik Biogeo Astronomi Nutrition Geovetenskap Molekylär biologi Meteorologi Matematik/ Nat.ek. Annat Geografi Mat.Stat. Man Kvinnor Fast anställda Forskarstuderande Arbetslösa % # % # % # % # % # % # % # % # % # % # % # % # % # % # % # % # % # % # % # % # Ja Nej Ej svarat
39 Tabell 18. Fördelning av svaren om önskad fortbildning. Totalt Biologi Kemi Datalogi Fysik Biogeo Astronomi Nutrition Geovetenskap Molekylär biologi Meteorologi Matematik/ Nat.ek. Annat Geografi Mat.Stat. Man Kvinnor Fast anställda Forskarstuderande Arbetslösa % # % # % # % # % # % # % # % # % # % # % # % # % # % # % # % # % # % # % # % # Kurs på dagtid Kurs på kvällstid Ej svarat Tabell 19. Fördelning av svaren om huruvida de svarande upplevt en annan utbildning som konkurrerande inom deras arbetsområde. Totalt Biologi Kemi Datalogi Fysik Biogeo Astronomi Nutrition Geovetenskap Molekylär biologi Meteorologi Matematik/ Nat.ek. Annat Geografi Mat.Stat. Man Kvinnor Fast anställda Forskarstuderande Arbetslösa % # % # % # % # % # % # % # % # % # % # % # % # % # % # % # % # % # % # % # % # Nej Ja Ej svarat
40 Tabell 20. Vad naturvetarna anser om sin lön i förhållande till utbildningens längd och omfattning. Totalt Astrono mi Biologi Kemi Datalogi Nutrition Fysik Geoveten skap Biogeo Molekylä Meteorol Matemati r biologi ogi k/ Nat.ek. Annat Geografi Mat.Stat. Man Kvinnor Forskarst Fast Arbetslös uderande anställda a % # % # % # % # % # % # % # % # % # % # % # % # % # % # % # % # % # % # % # % # För mycket betalt Lagom För lite betalt Ej svarat
41 Tabell 21. De svarandes bruttolön per månad. Totalt Biologi Kemi Datalogi Fysik Biogeo Astronomi Nutrition Geovetenskap Molekylär biologi Meteorologi Matematik/ Nat.ek. Annat Geografi Mat.Stat. Man Kvinnor Fast anställda Forskarstuderande Arbetslösa % # % # % # % # % # % # % # % # % # % # % # % # % # % # % # % # % # % # % # % # <= > Ej svarat
42 Tabell 22. De svarandes nuvarande sysselsättning. Under 'Tillfälligt anställd' sorteras även de som uppgett att de varit projektanställda, vikarier eller timanställda. Totalt Biologi Kemi Datalogi Fysik Biogeo Astronomi Nutrition Geovetenskap Molekylär biologi Meteorologi Matematik/ Nat.ek. Annat Geografi Mat.Stat. Man Kvinnor Fast anställda Forskarstuderande Arbetslösa % # % # % # % # % # % # % # % # % # % # % # % # % # % # % # % # % # % # % # % # Fast anställd Egen firma Studerar Forskarutbil dning Tillfälligt anställd Arbetslös Annat Ej svarat
43
Naturvetenskapliga fakulteten vid Stockholms universitet presenterar: Efter studierna - naturvetare i arbetslivet III
Naturvetenskapliga fakulteten vid Stockholms universitet presenterar: Efter studierna - naturvetare i arbetslivet III - 1 - Förord...2 Genomförande...3 Bakgrundsuppgifter...5 Naturvetarnas syn på utbildningen...8
Läs merEfter studierna. Naturvetare i arbetslivet IV - en uppföljning från Stockholms universitet 2007 EFTER STUDIERNA NATURVETARE I ARBETSLIVET IV,
Efter studierna Naturvetare i arbetslivet IV - en uppföljning från Stockholms universitet 2007 EFTER STUDIERNA NATURVETARE I ARBETSLIVET IV, 2007 1 Innehåll Förord 5 Genomförande 6 Svarsfrekvens 6 Bortfallsanalys
Läs merEFTER STUDIERNA IV BIOLOGER OCH MOLEKYLÄRBIOLOGER I ARBETSLIVET
EFTER STUDIERNA IV BIOLOGER OCH MOLEKYLÄRBIOLOGER I ARBETSLIVET 1 Innehållsförteckning Förord Genomförande Svarsfrekvens Bakgrundsuppgifter Examen Hur många har läst icke-naturvetenskapliga ämnen? Naturvetarnas
Läs merEfter studierna. Naturvetare i arbetslivet V
Efter studierna Naturvetare i arbetslivet V - en uppföljning från Stockholms universitet 011 1 Theresa Bengtsson Magisterexamen 009 Mabtech Foto: Eva Dalin Innehåll Förord...3 Genomförande... Bortfallsanalys...
Läs merEfter Studierna, Naturvetare i arbetslivet VI. En uppföljning från Stockholms universitet Naturvetenskapliga fakulteten
Efter Studierna, Naturvetare i arbetslivet VI En uppföljning från Stockholms universitet 2015 Naturvetenskapliga fakulteten 1 2 Tryck: AJ E-print AB Tryckår: 2016 Layout: Områdeskansliet för naturvetenskap
Läs merVart tog de vägen? En uppföljning av tidigare studenter vid Politices Magisterprogrammet vid Uppsala universitet.
Vart tog de vägen? En uppföljning av tidigare studenter vid Politices Magisterprogrammet vid Uppsala universitet. Uppsala januari 2007 1 Bakgrund till studien Politices magisterprogrammet vid Uppsala universitet
Läs merAlumnstudie av civilingenjörer i kemiteknik
Alumnstudie av civilingenjörer i kemiteknik En enkätundersökning riktad till dem som tagit en civilingenjörsexamen i kemiteknik från Uppsala universitet sedan programmets start. Ht 1996 Vt 2008 Kursexpeditionen
Läs merAlumnstudie av naturvetarkemister
Alumnstudie av naturvetarkemister En enkätundersökning riktad till dem som tagit en magisterexamen i kemi från Uppsala universitet mellan åren 1998 - vt 2008 Kursexpeditionen för kemi Marie Chajara Svensson
Läs merEN ALUMNUNDERSÖKNING Naturvetenskapliga fakulteten, Göteborgs universitet
EN ALUMNUNDERSÖKNING 18 Naturvetenskapliga fakulteten, Göteborgs universitet Innehållsförteckning 1. Inledning... 4 2. Resultatöversikter... 5 2.1 Inledning... 5 2.2 Vidareutbildning... 5 2.3 Omdömen kring
Läs merMiljövetare och miljö- och hälsoskyddsinspektörer i arbetslivet
Miljövetare och miljö- och hälsoskyddsinspektörer i arbetslivet Rapport baserad på alumniundersökning 2009 Lunds universitet Naturvetenskapliga fakulteten Institutionen för miljövetenskaplig utbildning
Läs merRapport. Forskarexaminerades utbildning och inträde på arbetsmarknaden. Enheten för statistik om utbildning och arbete
Enheten för statistik om utbildning och arbete Rapport Forskarexaminerades utbildning och inträde på arbetsmarknaden Postadress Besöksadress Telefon Fax Box 24 300, 104 51 STOCKHOLM Karlavägen 100 08-506
Läs merEfter doktorsexamen. En enkät till disputerade vid Naturvetenskapliga fakulteten
Eva Stensland Disputerade i zoologi, särskilt ekologi, 24 Forskare Fiskeriverket Efter En enkät till disputerade 1997 26 vid Naturvetenskapliga fakulteten Mats Eriksson Disputerade i geografi med naturgeografisk
Läs merHuvudområdesansvariga inom Naturvetenskapliga fakulteten Huvudområdesansvariga är utsedda till och med Grundnivå
1 (5) 2015-12-16 Huvudområdesansvariga inom Naturvetenskapliga fakulteten Huvudområdesansvariga är utsedda till och med 2018-02-28 Grundnivå Huvudområde Astronomi Beräkningsteknik om examen inom huvudområdet
Läs merAlumnstudie: Civilingenjörsutbildningen i molekylär bioteknik och bioinformatik (X)
Alumnstudie: Civilingenjörsutbildningen i molekylär bioteknik och bioinformatik (X) Appendix C - Jämförelse: Doktorand/disputerad och övriga Enkätundersökning riktad till de med godkänt examensarbete i
Läs merHuvudområdesansvariga inom Naturvetenskapliga fakulteten Huvudområdesansvariga är utsedda till och med Grundnivå
1 (7) 2017-06-30 Huvudområdesansvariga inom Naturvetenskapliga fakulteten Huvudområdesansvariga är utsedda till och med 2018-02-28 Grundnivå Huvudområde Astronomi Beräkningsteknik om examen inom huvudområdet
Läs merVad hände sen? - Uppföljning av Pol mag-studenter vid Uppsala universitet
Vad hände sen? - Uppföljning av Pol -studenter vid Uppsala universitet Statsvetenskapliga institutionen Vårterminen 2005 Bakgrund till studien Denna studie har gjorts av Statsvetenskapliga institutionen
Läs merSMIL. Alumniundersökning. Våren 2014 GENOMFÖRD AV ENKÄTFABRIKEN
SMIL Alumniundersökning Våren 2014 GENOMFÖRD AV ENKÄTFABRIKEN Innehållsförteckning Bakgrundsfrågor Bakgrund.... 3 Inskrivning och examensår.... 5 Inriktning.... 6 Vidare studier.... 7 Första arbetet Första
Läs merNaturvetenskapliga fakulteten. Stockholms universitet Stockholm Tfn
Kennet Lejnell Disputerade i teoretisk fysik 1999 Chief Technical Officer OverHorizon AB Naturvetenskapliga fakulteten Stockholms universitet 16 91 Stockholm Tfn 8-16 2 www.naturvetenskapligafakulteten.su.se
Läs merEnkät till dig som tagit en Magister-/Masterexamen
OBS! Enkätsvaren ska skannas. Använd därför kulspetspenna och vik ej ihop enkäten. 1 Bakgrund Enkät till dig som tagit en Magister-/Masterexamen 1. Hur gammal är du? Under 25 år 25-29 år 30-34 år 35-39
Läs merVi vill att du besvarar enkäten utifrån dina studier vid Uppsala universitet i ovanstående huvudämne!
Du har fått den här enkäten eftersom du har tagit en examen vid Uppsala universitet med något av följande huvudämnen: Geovetenskap (examen under åren 2004-2008) Samhällsgeografi/kulturgeografi (examen
Läs merUmeå universitet Kemiska institutionen 2011-05-10. Vad gör våra studenter efter avlagd examen?
Umeå universitet Kemiska institutionen Rapport 2011-05-10 Vad gör våra studenter efter avlagd examen? En enkät skickades i mars 2011 ut till personer som avlagt kandidat-, magister-, högskoleeller civilingenjörsexamen
Läs merEffektivare vägar mellan studier och arbetsliv
Statistik Effektivare vägar mellan studier och arbetsliv Undersökning bland nyexaminerade jurister, ekonomer, systemvetare, personalvetare och samhällsvetare Effektivare vägar mellan studier och arbetsliv
Läs merSekretariatet för kvalitet och utvärdering. Teologi. en enkätundersökning
Sekretariatet för kvalitet och utvärdering Teologi en enkätundersökning Berit Malm Ekegård Maj 1 INLEDNING 3 REDOVISNING AV ENKÄTRESULTAT 3 MÅLGRUPP OCH BORTFALL 3 UNDERSÖKNINGSGRUPPEN 3 FÖRSTA TIDEN EFTER
Läs merKandidatprogrammet miljövetenskap
Kandidatprogrammet miljövetenskap Introduktion miljövetenskap 30 hp Inriktningsämne 60 hp Kemi Geovetenskap Biologi Stödämne 30 hp Kemi Geovetenskap Biologi Fysik Matematik Valbara miljöklassade kurser
Läs merMiljövetare och miljö- och hälsoskyddsinspektörer i arbetslivet Rapport baserad på alumnundersökning 2013
Miljövetare och miljö- och hälsoskyddsinspektörer i arbetslivet Rapport baserad på alumnundersökning 2013 Miljövetenskaplig utbildning Centrum för miljö- och klimatforskning Lunds universitet Innehållsförteckning
Läs merUppföljning av miljövetarstudenter utexaminerade under åren 1994 till 2000.
GÖTEBORGS UNIVERSITET Naturvetenskaplig fakultet Miljöutbildningsberedningen Uppföljning av miljövetarstudenter utexaminerade under åren 1994 till 2000. En enkätundersökning genomförd under april till
Läs merLUPP-resultat för Avesta kommun Enkätundersökning av ungdomar i åk 8 på högstadiet och år 2 på gymnasiet
LUPP-resultat för Avesta kommun 2015 Enkätundersökning av ungdomar i åk 8 på högstadiet och år 2 på gymnasiet 1 Innehållsförteckning Inledning... 3 Vad är LUPP?... 3 LUPP i Avesta kommun... 3 Kunskapsbaserad
Läs merHögskola/universitet
Högskola/universitet Vem kan läsa på högskolan? Måste jag vara smart? Måste jag ha gott om pengar? Måste jag börja läsa direkt efter gymnasiet? Hur fungerar det om jag har ett funktionshinder? februari
Läs merFeriejobb för ungdomar sommaren 2018 SAMMANSTÄLLNING AV ENKÄTSVAR FRÅN KOMMUNER, LANDSTING OCH REGIONER
Feriejobb för ungdomar sommaren 2018 SAMMANSTÄLLNING AV ENKÄTSVAR FRÅN KOMMUNER, LANDSTING OCH REGIONER Förord Sedan Sveriges Kommuner och Landsting inledde arbetet med att följa kommunernas och landstingens/regionernas
Läs merungdomar i feriejobb/feriepraktik 1 sommaren 2014
78 000 ungdomar i feriejobb/feriepraktik 1 sommaren 2014 Sommaren 2014 har landets kommuner och landsting ordnat feriejobb/feriepraktik åt 78 000 ungdomar. I en enkät som har besvarats av 229 kommuner
Läs merSMIL. Alumniundersökning. Våren 2014 GENOMFÖRD AV ENKÄTFABRIKEN
SMIL Alumniundersökning Våren 2014 GENOMFÖRD AV ENKÄTFABRIKEN Innehållsförteckning Bakgrundsfrågor Bakgrund.... 3 Inskrivning och examensår.... 5 Inriktning.... 6 Vidare studier.... 7 Första arbetet Första
Läs merHuvudområdesansvariga inom Naturvetenskapliga fakulteten Huvudområdesansvariga är utsedda till och med Grundnivå
1 (7) 2018-02-28 Huvudområdesansvariga inom Naturvetenskapliga fakulteten Huvudområdesansvariga är utsedda till och med 2021-02-28 Huvudområde Astronomi Grundnivå Beräkningsteknik (Huvudområdet avvecklat
Läs merSödra sjukvårdsregionen
Södra sjukvårdsregionen Regionalt samarbete Medborgarundersökning Mars 2018 Genomförd av Institutet för kvalitetsindikatorer (Indikator) Innehåll Sammanfattning Om undersökningen Om respondenterna Resultat
Läs merTemaRAPPORT 2009:5. Tema: Utbildning. Högutbildades arbetsmarknad arbete inom examensområdet tre år efter examen. Utbildning och forskning
TemaRAPPORT 2009:5 Tema: Utbildning Högutbildades arbetsmarknad arbete inom tre år efter examen Utbildning och forskning Temarapport 2009:5 Tema: Utbildning Högutbildades arbetsmarknad arbete inom tre
Läs merStudenter som inte slutför lärarutbildningen vart tar de vägen?
Statistisk analys Ingeborg Amnéus Avdelningen för statistik och analys 08-563 088 09 ingeborg.amneus@hsv.se www.hsv.se Nummer: 2007/3 Studenter som inte slutför lärarutbildningen vart tar de vägen? En
Läs merAlumnstudie forskarutbildningen Bilaga 3
Alumnstudie forskarutbildningen Bilaga 3 BAKGRUND 1. Kön Kvinna Man Annat 2. Ålder 30 år eller yngre 31-40 år 41-50 år 51-60 år 61 år eller äldre 3. Vid vilken fakultet var du doktorand? Historisk-filosofisk
Läs merwww.hkr.se Utbildningsplan Biologiprogrammet 120/160 poäng (BI05) Inriktning ekologi och geovetenskap Institutionen för matematik och naturvetenskap
Sidan 1 av 1 Dnr: 621/333-05 Institutionen för matematik och naturvetenskap Utbildningsplan Biologiprogrammet 120/160 poäng (BI05) Inriktning ekologi och geovetenskap Fastställd av institutionsstyrelsen
Läs merKTH genomför vartannat år en Karriäruppföljning på sina alumner 2-3 år efter examen. Årets undersökning omfattar alumner med examensår 2008-2009.
Karriärrapport 2011 KTH genomför vartannat år en Karriäruppföljning på sina alumner 2-3 år efter examen. Årets undersökning omfattar alumner med examensår 2008-2009. Syftet med undersökningen är att undersöka
Läs merRapport från arbetsgivarenkät i juni 2012
Rapport från arbetsgivarenkät i juni 2012 Syftet med enkäten var att få bättre kunskap om hur företag som idag har naturvetare anställda ser på behovet av naturvetenskaplig kompetens. Målgrupp Enkäten
Läs merStudenters tankar om existentiella frågor
Studenters tankar om existentiella frågor Enkätrapport 2018 genomförd av Navigatörerna i samverkan med Örebro Teologiska Högskola Innehållsförteckning Bakgrund 2 Sammanfattning av resultat 2 Reflektioner
Läs merBeslut - enkätundersökningen LUPP 2013
TJÄNSTESKRIVELSE 1 (1) Barn- och utbildningsförvaltningen 2014-03-31 Dnr: 2013/103-UAN-010 Daniel Berr - bh114 E-post: daniel.berr@vasteras.se Kopia till Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden Beslut -
Läs merTechnology Management Lunds Universitet. Arbetslivsundersökning 2012 1. Technology Management
Technology Management Lunds Universitet Arbetslivsundersökning 2012 1 Technology Management TM Arbetslivsundersökning Välkommen till TM Arbetslivsundersökning 2012. Årets undersökning är den tredje i raden
Läs merInträdet på arbetsmarknaden. Tema: Utbildning. Examinerade från högskolan 2006/2007. Utbildning och forskning
Temarapport 2010:6 Statistiska centralbyrån Statistics Sweden Tema: Utbildning Inträdet på arbetsmarknaden Examinerade från högskolan 2006/2007 Utbildning och forskning Temarapport 2010:6 Inträdet Tema:
Läs mer1a. Har du ett stressigt arbete? 1b. Kan du påverka din arbetssituation? 1f. Har du en rimlig arbetsbelastning?
Sammanfattning av jämställdhetsenkäten 2009 Här sammanfattas resultaten från enkätundersökningen om jämställdhet som genomfördes på institutionerna för Geologi (GEO) samt Naturgeografi och Ekosystemanalys
Läs merBilaga B till Uppföljning av försöksverksamheten med gymnasial lärlingsutbildning
14--1 1 (14) Bilaga B till Uppföljning av försöksverksamheten med gymnasial lärlingsutbildning Arbete efter gymnasial yrkesutbildning Denna rapport, som handlar om etablering på arbetsmarknaden för lärlingsutbildade
Läs merTechnology Management Lunds Universitet
Technology Management Lunds Universitet Arbetslivsundersökning 2013 1 TM arbetslivsundersökning Välkommen till TM Arbetslivsundersökning år 2013. Årets undersökning är den andra i raden som kartlägger
Läs merArbetslivsundersökning 2011
Technology Management Lunds Universitet 1 Arbetslivsundersökning 2011 TM Arbetslivsundersökning Välkommen till TM Arbetslivsundersökning 2011. Detta är andra gången som en undersökning genomförs om vad
Läs merInstitutionen för kemiteknik, LTH 1. Jämställdhetsplan 2007 för Institutionen för Kemiteknik
Institutionen för kemiteknik, LTH 1 Jämställdhetsplan 27 för Institutionen för Kemiteknik Antagen av institutionsstyrelsen 28/2 27 Institutionen för kemiteknik, LTH 2 Åtgärdsplan 27 Det övergripande jämställdhetsarbetet
Läs merInstitutionen för kemiteknik, LTH 1. Jämställdhetsplan 2008 för Institutionen för Kemiteknik
Institutionen för kemiteknik, LTH 1 Jämställdhetsplan 2008 för Institutionen för Kemiteknik Antagen av institutionsstyrelsen 13/2 2008 Institutionen för kemiteknik, LTH 2 Åtgärdsplan 2008 Det övergripande
Läs merForskande och undervisande personal
Universitetskanslersämbetet och SCB 9 UF 23 SM 1301 Forskande och undervisande personal I gruppen forskande och undervisande personal ingår anställningskategorierna, professorer, lektorer, adjunkter, meriteringsanställningar
Läs merNöjdkundundersökning
Sammanfattande resultat från Nöjdkundundersökning Privatkunder & Arbetsgivare 2016 Institutet för kvalitetsindikatorer AB I Box 9129, SE-400 93 Göteborg I Tel: 031-730 31 00 I E-mail: info@indikator.org
Läs merStatistik. Synen på karriären. Akademikerförbundet. jurister, ekonomer, systemvetare, personalvetare och samhällsvetare
Statistik Synen på karriären Akademikerförbundet för jurister, ekonomer, systemvetare, personalvetare och samhällsvetare 2 Att kompetensutveckla sin personal är både en väg för arbetsgivaren att nå bättre
Läs merRiksbankschef eller utredare vad sysslar nationalekonomerna med egentligen?
Riksbankschef eller utredare vad sysslar nationalekonomerna med egentligen? En studie över arbetsmarknaden för nationalekonomer Handelshögskolan vid Göteborgs universitet Institutionen för nationalekonomi
Läs merKemi vid Lunds universitet SOPHIE MANNER STUDIEREKTOR KILU
Kemi vid Lunds universitet SOPHIE MANNER STUDIEREKTOR KILU ÅTTA FAKULTETER Och mer än 30 världsledande forskningsområden Åtta fakulteter på tre campus Ekonomihögskolan Humanistiska och teologiska fakulteterna
Läs merFeriejobb för ungdomar sommaren 2017 SAMMANSTÄLLNING AV ENKÄTSVAR FRÅN KOMMUNER, LANDSTING OCH REGIONER. Feriejobb för ungdomar sommaren
Feriejobb för ungdomar sommaren 2017 SAMMANSTÄLLNING AV ENKÄTSVAR FRÅN KOMMUNER, LANDSTING OCH REGIONER Feriejobb för ungdomar sommaren 2017 1 Förord Sedan Sveriges Kommuner och Landsting inledde arbetet
Läs merSamhällsvetare i arbetslivet en uppföljning från Stockholms universitet 2013
Samhällsvetare i arbetslivet en uppföljning från Stockholms universitet 2013 Innehåll Förord... 3 Genomförande... 3 Bortfallsanalys... 4 Bakgrundsuppgifter... 5 Samhällsvetarnas syn på utbildningen...
Läs merJämställdhetsplan Institutionen för Kemiteknik Lunds universitet
Jämställdhetsplan 2009 - Institutionen för Kemiteknik Lunds universitet Fastställd av institutionsstyrelsen 1 oktober 2009 Institutionen för kemiteknik, LTH Åtgärdsplan 2009 Det övergripande jämställdhetsarbetet
Läs merJournalistprogrammet - kandidatprogram / Kandidatexamen i journalistik
Department of Media Studies Alumnstudie januari 2019 Birgitta Fiedler, Alumnkoordinator Journalistprogrammet - kandidatprogram / Kandidatexamen i journalistik Alumners anställning yrke etablering på arbetsmarknaden
Läs merlokala tillämpningsregler ayseende generella examina HISTORISKT
64:4 1 LINKÖPINGS UNIVERSITET BESLUT Rektor 2004-06-11 Dnr: LiU 186/04-40 Benämningar och lokala tillämpningsregler ayseende generella examina Detta beslut ayser benämningar och lokala tillämpningsregler
Läs merJuriststudent vid Umeå universitet och sedan?
Juriststudent vid Umeå universitet och sedan? Sammanställning av en enkätundersökning gjord Juridiska institutionen 2 3 Inledning Åren, och genomförde juridiska institutionen enkätundersökningar med dem
Läs merEfter examen. En uppföljning av 2010 års examensstudenter. Företagsekonomiska institutionen
Efter examen En uppföljning av 2010 års examensstudenter Företagsekonomiska institutionen Utbildning som ger arbete Företagsekonomiska institutionen erbjuder utbildningar för framtidens kvalificerade ekonomer
Läs merutvärderingsavdelningen 2015-03-17 Dnr 2014:01149 1 (40)
PM utvärderingsavdelningen Dnr 2014:01149 1 (40) Beskrivande statistik om elever i försöksverksamhet med riksrekyterande gymnasial spetsutbildning. Förstaårselever i årskullarna 2011/2012, 2012/2013 och
Läs merANNORLUNDA. En rapport om studenters erfarenheter av etnisk diskriminering. Mars 2006 ETT FACKLIGT SAMARBETE MELLAN HTF, SKTF OCH ST FÖR STUDENTER.
ANNORLUNDA En rapport om studenters erfarenheter av etnisk diskriminering. Mars 26 ETT FACKLIGT SAMARBETE MELLAN HTF, SKTF OCH ST FÖR STUDENTER. Bakgrund Undersökningen är genomförd genom en webbaserad
Läs merUtbildningsplan för. Ämnen som kan ingå som ämne/ huvudområde 2 i kombinationsprogrammet
Utbildningsplan för Kombinationsprogrammet för lärarexamen och masterexamen vid Naturvetenskaplig fakultet Study Programme for Master of Education and Master of Science 300.0 Högskolepoäng 300.0 ECTS credits
Läs merPROGRAM I TEORETISK KEMI OCH DATORMODELLERING, 80 POÄNG Programme in Theoretical Chemistry and Computational Modelling, 80 points (120 ECTS credits)
INSTITUTIONEN FÖR NATURVETENSKAP UTBILDNINGSPLAN PROGRAM I TEORETISK KEMI OCH DATORMODELLERING, 80 POÄNG Programme in Theoretical Chemistry and Computational Modelling, 80 points (120 ECTS credits) Utbildningsplanen
Läs merKursvärdering av forskarutbildningskurser 2017 sammanfattning
Kursvärdering av forskarutbildningskurser 2017 sammanfattning En rapport från Enheten för utvärdering, Karolinska Institutet Per J. Palmgren Dnr 1-181/2018 Februari 2018 1 Rapport: Kursvärdering av forskarutbildningskurser
Läs merVad tycker Du om oss?
Vad tycker Du om oss? Patientenkät 216 Beroendecentrum Stockholm Marlene Stenbacka Innehåll Sid. Sammanfattning 2 Bakgrund 3 Metod 3 Resultat 4 Figurer: Figur 1a, 1b. Patientenkät för åren 211, 213-216.
Läs merGeologi och mineralogi
Geologi och mineralogi MÅLSÄTTNINGAR Geovetenskaperna försöker beskriva och förklara jordens, atmosfärens och havens uppkomst, deras utveckling och nuvarande tillstånd. Jordklotet är ett väldigt laboratorium
Läs merUtbildningsplan Naturvetenskaplig fakultet
Utbildningsplan Naturvetenskaplig fakultet 1. Benämning Kombinationsprogrammet för lärarexamen och masterexamen 2. Benämning, engelska Study Programme for Master of Education and Master of Science 3. Poäng
Läs merDetta dokument innehåller två enkäter som skickats ut av SCB på uppdrag av matematikdelegationen.
Detta dokument innehåller två enkäter som skickats ut av SCB på uppdrag av matematikdelegationen. 1. Enkät till lärare i matematik 2. Enkät till ämnesansvariga Uppgiften att du arbetar som lärare i gymnasieskolan
Läs merStockholms universitet Statsvetenskapliga institutionen Henrik Berglund. Magisterutbildning och arbetsmarknad
Stockholms universitet Statsvetenskapliga institutionen Henrik Berglund Magisterutbildning och arbetsmarknad 1 Förord Denna rapport är delvis baserad på ett statistiskt material som inhämtats för en kursrapport
Läs merEnkätundersökning inom förskola och skola. I samarbete med Järfälla kommun, Lidingö Stad, Sigtuna kommun och Upplands-Bro kommun
Rapport 2015 Enkätundersökning inom förskola och skola. I samarbete med Järfälla kommun, Lidingö Stad, Sigtuna kommun och Upplands-Bro kommun Stockholm 2015-04-30 Beställare: Järfälla kommun, Lidingö Stad,
Läs merBrukarundersökning IFO 2016
2017-02-13 Dnr SN 2016/385 Marie Nyström och Maria Ekeroth Utvecklingsledare, Kansliet Brukarundersökning IFO 2016 Brukarnas upplevelser av kontakten med socialtjänsten i Haninge kommun Postadress Besöksadress
Läs merLINKÖPINGS TEKNISKA HÖGSKOLA
Utdrag ur LITHs Studiehandbok Programspecifik infromation Matematik ht-1998 Studiehandboken finns på http://www.lith.liu.se/sh/ LINKÖPINGS TEKNISKA HÖGSKOLA c4 UTBILDNINGSPROGRAMMET FÖR MATEMATIK, 120-160
Läs merAlumnstudie biologi. Med ett examensarbete från IBG:
Med ett examensarbete från IBG: Alumnstudie biologi En enkätundersökning riktad till före detta studenter med ett godkänt examensarbete från institutionen för biologisk grundutbildning under åren 2004-
Läs merAndelen forskande och undervisande personal med en tillsvidareanställning har ökat
UF 23 SM 1701 Universitet och högskolor Personal vid universitet och högskolor 2016 Higher Education. Employees in Higher Education 2016 I korta drag Andelen forskande och undervisande personal med en
Läs merElever och resultat i kommunal vuxenutbildning år 2015
Ulbildningsstatistik Elever och resultat i kommunal vuxenutbildning år 2015 I denna promemoria beskriver vi officiell statistik om elever, kursdeltagare och studieresultat i kommunal vuxenutbildning år
Läs merU T B I L D N I N G A R S L U T F Ö R D A
UPPFÖLJNING AV VUXENUTBILDNING G Ö T E B O R G S R E G I O N E N S T O C K H O L M S S TAD M AL M Ö S TAD U T B I L D N I N G A R S L U T F Ö R D A 2 0 1 6 R A P P O R T D E C E M B E R 2 0 1 7 1 I N N
Läs merUng Företagsamhet Vad hände sedan? Sida 1
Ung Företagsamhet Vad hände sedan? Sida 1 Sammanfattning 13% av UF-deltagarna har startat eget efter utbildningen. 19% av respondenterna över 28 år har företagarerfarenhet. Andelen med företagarerfarenhet
Läs merEnkätundersökning våren 2008 bland examinerade från högskolan läsåret 2004/05. Utrikes födda hade arbete i lägre grad än inrikes födda
UF 86 SM 0802 Inträdet på arbetsmarknaden Enkätundersökning våren 2008 bland examinerade från högskolan läsåret 2004/05 The Entrance to the Labour Market I korta drag Utrikes födda hade arbete i lägre
Läs merElever och resultat i kommunal vuxenutbildning år 2016
Enheten för gymnasie- och vuxenutbildningsstatistik Elever och resultat i kommunal vuxenutbildning år 2016 I denna promemoria beskriver vi officiell statistik om elever, kursdeltagare och studieresultat
Läs merANSTÄLLNING SOM PROFESSOR I JURIDIK VID ENHETEN I VASA PÅ VISS TID FÖR TIDEN 1.1.2012 31.12.2016.
Helsingfors universitet Juridiska fakulteten 14.11.2011 ANSTÄLLNING SOM PROFESSOR I JURIDIK VID ENHETEN I VASA PÅ VISS TID FÖR TIDEN 1.1.2012 31.12.2016. BESKRIVNING AV VERKSAMHETSFÄLTET 1. Juridiska fakultetens
Läs merAlumnundersökning på Medicinska fakulteten
Alumnundersökning på Medicinska fakulteten Enkätundersökning riktad till studenter som tog examen 22 på Medicinska fakulteten vid Umeå universitet Dnr: FS.6.2-7-7 Medicinska fakulteten Innehåll Uppdraget...
Läs merArbetslivets nöjdhet med den kompetens som kommer från yrkeshögskolan
Arbetslivets nöjdhet med den kompetens som kommer från yrkeshögskolan 2017 Myndigheten för yrkeshögskolan Dnr: MYH 2018/737 ISBN-nr: 978-91-88619-31-0 Västerås 180312 Diagram är utarbetade av Myndigheten
Läs merÖrebro universitet. Utvärderingsavdelningen Brita Bergseth Reg.nr
Örebro universitet Utvärderingsavdelningen Brita Bergseth 2002-06-18 Reg.nr 641-1001-01 Ansökan om rätt att utfärda röntgensjuksköterskeexamen Ansökan från Örebro universitet om rätt att ge röntgensjuksköterskeexamen
Läs merTM Arbetslivsundersökning
1 TM Arbetslivsundersökning Välkommen till TM Arbetslivsundersökning 2010. Detta är första gången som en systematisk undersökning sker av vad TM-alumni arbetar med, i vilka branscher de verkar, vad de
Läs merMånga utländska doktorander lämnar Sverige efter examen
STATISTISK ANALYS 1(7) Avdelning / löpnummer 2019-02-25 / 1 Analysavdelningen Universitetskanslersämbetets statistiska analyser är en Handläggare av formerna för att löpande redovisa utvecklingen inom
Läs merFramtidens tandläkare. En enkät om grundutbildningen till 709 nyutexaminerade tandläkare
Framtidens tandläkare En enkät om grundutbildningen till 709 nyutexaminerade tandläkare Inledning Sveriges Tandläkarförbund genomförde under våren 2016 en enkätundersökning som omfattar tandläkare som
Läs merSTRUKTUR. Kemistutbildningen. KANDIDATEXAMEN I NATURVETENSKAPER 180 sp HUVUDÄMNE. 93 sp. Grundstudier
Kemi Utbildningen för huvudämnesstuderande i kemin är indelad på två linjer; den ena leder till filosofie magisterexamen i kemi (kemist) och den andra till filosofie magisterexamen i kemi (kemilärare).
Läs merBilaga 14 Hakon Leffler Patrik Medstrand Joakim Esbjörnsson Viveka Schaar Sofia Andersson Anders Nelsson 2006
Bilaga Hakon Leffler Patrik Medstrand Joakim Esbjörnsson Viveka Schaar Sofia Andersson Anders Nelsson Bilaga Alumnirapport Hur värderas biomedicinutbildningen av utexaminerade biomedicinare? Medicinska
Läs merÖver nya examinerade vid universitet och högskolor
STATISTIK & ANALYS Stig Forneng 2006-01-17 Över 40 000 nya examinerade vid universitet och högskolor Under läsåret 2004/05 avlade 41 737 individer sin första examen vid universitet och högskolor. Det betyder
Läs merBiomedicinsk utbildning vid Medicinska fakulteten, Lunds universitet
MedCUL Rapport nr 21 Biomedicinsk utbildning vid Medicinska fakulteten, Lunds universitet Utbildning och arbetsliv en alumnundersökning T homas Hellmark Viktoria Klingenfors Göran Thomé 2010 Innehållsförteckning
Läs merBIOLOGIPROGRAMMET, 120/160 POÄNG
INSTITUTIONEN FÖR NATURVETENSKAP Utbildningsplan Dnr CF 52-274/2005 Sida 1 (5) BIOLOGIPROGRAMMET, 120/160 POÄNG Programme for Biology, 120/160 points Utbildningsprogrammet inrättades den 7 juni 2001 av
Läs merKursutvärdering av Naturläkemedel och kosttillskott, 4 poäng, vt 2007
Kursutvärdering av Naturläkemedel och kosttillskott, 4 poäng, vt 2007 Nedan följer en sammanställning av kursutvärderingen av Naturläkemedel och kosttillskott på 4 poäng som ingår i receptarieutbildningen
Läs merStudentuppföljning 2018 Högskolan i Halmstad
Studentuppföljning 2018 Högskolan i Halmstad sammanställning och kommentarer Mats Lind, har genomfört undersökningen Johannes Sandén, har sammanställt resultatet 2018-03-21 Avser studenter som var registrerade
Läs merKursvärdering: Jorden och universums framtid (AS1013), 7,5hp, vt2018
Kursvärdering: Jorden och universums framtid (AS101), 7,5hp, vt2018 respondenter: 86 : Svarsfrekvens: 2,07 % 1. Min huvudsakliga nuvarande sysselsättning är Min huvudsakliga nuvarande sysselsättning är
Läs merÄmneskrav för KPU Kompletterande pedagogisk utbildning ordinarie studiegång
2017-09-18 UTBILDNINGSVETENSKAPLIGA FAKULTETEN Ämneskrav för KPU Kompletterande pedagogisk utbildning ordinarie studiegång Göteborgs universitet har tre ingångar till KPU Ett ämne i gymnasieskolan - som
Läs merUppföljnings- och Alumni-undersökning. bland personer som tagit doktorsexamen. vid naturvetenskapliga fakulteten 1990-1998.
Uppföljnings- och Alumni-undersökning bland personer som tagit doktorsexamen vid naturvetenskapliga fakulteten 1990-1998 Resultatrapport 2006-04-28 Skrivkraft Magnus Lindgren Uppföljnings- och Alumni-undersökning
Läs merRAPPORT. PTP enkät För kontakt: Mahlin Olsson, (11)
RAPPORT PTP enkät 2011 För kontakt: Mahlin Olsson, 08-567 06 407 mahlin.olsson@psykologforbundet.se 2011-10-05 1(11) INLEDNING Bakgrund 1995 genomförde Psykologförbundet för första gången en undersökning
Läs merIBG:s jämställdhetsplan omfattar personalen som är anställd vid IBG-kansliet och studenter på olika nivåer.
JÄMSTÄLLDHETSPLAN 2008-2009 INSTITUTIONEN FÖR BIOLOGISK GRUNDUTBILDNING Institutionen för biologisk grundutbildning (IBG) organiserar och ansvarar för grundläggande utbildning i biologi - bioteknik - bioinformatik
Läs mer