Biomedicinsk utbildning vid Medicinska fakulteten, Lunds universitet

Transkript

1 MedCUL Rapport nr 21 Biomedicinsk utbildning vid Medicinska fakulteten, Lunds universitet Utbildning och arbetsliv en alumnundersökning T homas Hellmark Viktoria Klingenfors Göran Thomé 2010

2 Innehållsförteckning Innehållsförteckning Sammanfattning 2 3 Sammanfattning Innehållsförteckning 23 Innehållsförteckning Introduktion 42 Material och metod 4 Resultat 6 Utveckling av förmågor under utbildningen 6 Krav på förmågor i arbetslivet i relation till förmågor utvecklade under utbildningen 7 Utbildning på avancerad nivå och forskarnivå 8 Biomedicinarna och arbetsmarknaden 9 Fria kommentarer 11 Styrkor 11 Svagheter 12 Övriga synpunkter 12 Diskussion 13 Arbetsmarknad 13 Referenser 16 Bilagor 16 Bilaga 1 Alumnenkät, utbildning avslutad 2005-vt Bilaga 2 Alumnenkät disputerade biomedicinare 23 2

3 Sammanfattning Strax under 100 alumner som avslutat biomedicinsk utbildning vid Lunds universitet mellan 2005-vt 2007 har tillfrågats om utbildningens mål och arbetsmarknad. Svarsfrekvensen är 67%. Frågorna har ställts till biomedicinare som varit ute på arbetsmarknaden några år. Syftet är att utnyttja alumnernas erfarenheter för att få kunskap om utbildningen och krav i yrkeslivet särskilt med inriktning mot de allmänna målen för grundläggande högskoleutbildning. Alumnerna bedömer i hög utsträckning att de mål som framgår av Högskolelagen uppnåtts. Undantag är beredskap att möta förändringar i arbetslivet som enligt svaren tränats i mindre omfattning under utbildningen än övriga färdigheter. Cirka 70% av respondenterna är nöjda med sitt val av utbildning. Intresset för forskarutbildning är stort och den vanligaste sysselsättningen är också att vara doktorand. Graden av sysselsättning är hög även om någon anser sig arbeta inom områden som inte kräver biomedicinsk examen. 80% av respondenterna har arbeten inom det biomedicinska området. Då är doktoranderna inkluderade. Alumnerna anger den starka forskningsinriktningen, de problembaserade studieupplägget och bra föreläsare som styrkor i utbildningen. Svagheter som anges är bristen på laborativ träning och svag kontakt med och ställning på arbetsmarknaden. Arbetsmarknadsanknytningen har förbättrats sedan respondenterna gick utbildningen. Bland annat har kurser i professionell utveckling lagts in som en röd tråd genom utbildningen. En särskild enkät med fokus på arbetsmarknad har gått ut till samtliga biomedicinare som disputerat vid Lunds universitet före ht Även några som disputerat vid annat universitet har fått enkäten. Sammanlagt har 70 doktorer tillfrågats. Svarsfrekvens är 87%. Disputerade biomedicinare har arbete. Bland de 50 biomedicinare som disputerat före 2009 har 49 arbeten. De flesta inom akademin. 15% av de disputerade biomedicinarna har dock en period av sammanhängande arbetslöshet bakom sig. Arbetsmarknaden för biomedicinare från Lund, oavsett om de har utbildning på grund- och anvancerad nivå eller forskarnivå, tycks vara bättre än sitt rykte. 3

4 Introduktion Några år efter examen kan utexaminerade studenter genom sina erfarenheter på arbetsmarknaden och som yrkesverksamma ge värdefulla synpunkter på sin utbildning. Utbildningarna vid Medicinska fakulteten inhämtar dessa synpunkter genom enkätundersökningar. Dessa utgör sedan en del i Medicinska fakultetens och utbildningarnas kvalitetsarbete. Denna rapport avser Biomedicinsk utbildning. Det har tidigare, år 2004 och år 2009 skickats ut enkäter till utexaminerade respektive disputerade biomedicinare. I båda fallen har det gjorts en sammanställning av svaren men ingen rapport. Delar av undersökningen av de disputerade biomedicinarna redovisas dock i denna rapport. Utöver detta ingick biomedicinsk utbildning i 2006 års Lärar/studentbarometer vid Medicinska fakulteten 1. I denna framkom att biomedicinsk utbildning hade en stark biomedicinsk forskningsanknytning men att anknytningen till resten av arbetslivet var svag och att utbildningen inte gav inblick i framtida yrkesverksamhet. Signifikant för utbildningen var den mycket stora andelen (cirka 50%) studenter som fortsatte att studera på forskarnivå. Studenterna ansåg att de hade bra lärare samt att de fick bra generiska färdigheter men att laborationerna var få. 2 Alumnerna som ingått i denna undersökning och studenterna som ingick i studentbarometern tillhör till viss del samma årskurser. Material och metod Undersökningen riktar sig till samtliga biomedicinare som har avslutat sin utbildning under åren 2005, 2006 och vårterminen För utsökning av studenter och deras adresser användes studentregistret LADOK. Detta genererade 96 personer. LADOK uppdaterade adresserna mot Spar (Statens personadressregister) För en person saknades adress. Kvar blev 95 personer. Ett brev skickades ut till de 95 personerna som avslutat sitt examensarbete under vt 2005-vt 2007 i vilket de ombads att fylla i en webbaserad enkät (bilaga 1). Av de tillfrågade var 77 kvinnor och 18 män. Totalt inkom 68 svar. Av respondenterna var 57 kvinnor och 11 män. Av svaren plockades 12 bort eftersom dessa respondenter inte hade avslutat sin utbildning enligt utsökningskriterierna. Av dessa angav 10 respondenter att de hade avslutat sin utbildning senare än vårterminen 07 och två angav att de avslutat sin utbildning tidigare än vårterminen 05. När dessa svar exkluderats från antalet tillfrågade (95-12) och antal svarande (68-12) blev svarsfrekvensen 67% för gruppen som helhet, 70% för kvinnor respektive 56% för män. Svarsfrekvensen med avseende på kön motsvarar tendensen i studentbarometrarna 3. Brevet skickades ut i november En påminnelse skickades ut i november och ytterligare två i december med cirka två veckors mellanrum. För att garantera respondenternas anonymitet men samtidigt göra det möjligt att skicka ut påminnelser användes ett system med inloggning med en personlig kod. Frågorna baseras på de krav för utbildning på grundnivå respektive avancerad nivå som specificeras i Högskolelagens första kapitel Kraven har även relaterats till behoven i arbetslivet. Frågor som berör sysselsättning/arbetsmarknad och forskarutbildning ingick också i enkäten. Av de 56 respondenterna hade 55 läst motsvarande en magisterutbildning. En person hade enbart läst 1 Lärar/studentbarometer vid medicinska fakulteten. Utvärderingsenheten, Lunds Universitet. Rapport nr 2006:239 2 Lärar/studentbarometer vid medicinska fakulteten. Utvärderingsenheten, Lunds Universitet. Rapport nr 2006:239, s Lärar/studentbarometer vid medicinska fakulteten. Utvärderingsenheten, Lunds Universitet. Rapport nr 2006:239, s Högskolelagen. Högskolelagen. SFS nr: 1992:1434, 1 kap

5 motsvarande en kandidatexamen. Denna/dennes svar på frågorna som avser avancerad nivå har därför inte beaktats. Respondenterna var antagna till biomedicinsk utbildning mellan 1998 och 2006 och 73% av dem antogs till utbildningen år Fram till och med vårterminen 1999 hade biomedicinsk utbildning antagning både vårtermin och hösttermin. Därefter antogs studenter endast till höstterminen. En del studenter är antagna till senare del av program. Dessa kan ha antagits både vår och höst även efter år En bortfallsanalys på basis av antagningstermin/år är inte meningsfull då inte alla svarande har angett vilken termin de antagits till. Det är också oklart vilka som antagits till senare del av program. Det är inte heller meningsfullt att göra en bortfallsanalys vad avser examensår. Många studenter från biomedicinsk utbildning väljer att påbörja studier på forskarnivå direkt efter att de avslutat sin utbildning. Studier på motsvarande avancerad nivå är ett krav för att påbörja studier på forskarnivå men det finns inget krav på att man ska ha tagit ut en examen för att uppfylla behörigheten. Många studenter ansöker därför inte om examen i samband med att de avslutar utbildningen. En bortfallsanalys visar inte på någon skillnad i populationen vad avser ålder. Det finns ett undantag och det gäller personer födda 1970 eller tidigare men denna del av populationen utgör endast fem personer varav 1 har svarat (20% svarsfrekvens). Svaren bearbetades med hjälp av Eval 6, Excel och manuellt. De öppna frågorna bearbetades huvudsakligen kvalitativt. De disputerade biomedicinarna Även i undersökningen av de disputerade biomedicinarna användes LADOK för att söka ut personer som genomfört sitt examensarbete inom biomedicinsk utbildning och tagit ut doktorsexamen vid Lunds universitet. Via andra studenter eller lärare identifierades ytterligare ett mindre antal studenter som genomfört sitt examensarbete i Lund men tagit ut doktorsexamen vid annat lärosäte. Totalt genererade detta 70 personer vilka kontaktades via eller med brev med länk till den webbaserade undersökningen (bilaga 2). Första utskicket till de disputerade biomedicinarna gjordes under september 2009 och påminnelser skickades ut vid två tillfällen under hösten. Enkäten stängdes i december Totalt erhölls 61 svar vilket ger en svarsfrekvens på 87%. Enkäten skiljer sig från den som beskrivits ovan. Inga frågor har ställts om hur väl biomedicinutbildningen uppnår de mål som anges i examensordningen. Enkäten fokuserar istället på arbetsmarknaden. Av de svarande var 67% kvinnor och 33% män. De påbörjade sina studier på Biomedicinprogrammet mellan 1996 och Flertalet av respondenterna var unga när de påbörjade sina biomedicinstudier, 75% var under 23 år. Per definition påbörjade alla svarande en forskarutbildning, 33% redan samma år som de avslutat sina biomedicinstudier och de flesta (82%) inom två år. I genomsnitt tog det 4,4 år för dem att genomföra sin forskarutbildning. 62% ansåg att biomedicinutbildningen gav dem mycket goda förutsättningar för forskarstudier och 38 % instämmer delvis. Ingen ansåg att påståendet var felaktigt. Vanligaste invändningen var att de hade för dåliga praktiska kunskaper, dvs labvana. Tre av studenterna hade gått forskarskolan vid Lunds universitet innan de påbörjade sina forskarstudier. Det finns förmodligen många flera än de 70 som vi identifierade i denna undersökning. Vi har aktivt endast sökt ut de som disputerat i Lund. 56 har disputerat i Lund, tre på Karolinska, en i Göteborg och en på Harvard personer år 2001, 16 personer år 2002 och 10 personer år webbaserat verktyg som skapar enkäter för utvärdering samt sammanställer data i diagram- och listform. 5

6 Resultat Utveckling av förmågor under utbildningen Biomedicinarna fick bedöma i vilken utsträckning de under sin utbildning har utvecklat olika förmågor, som specificeras i Högskolelagens första kapitel för utbildning på grund- och avancerad nivå. Utveckling av förmågor under utbildningen 1. Förmåga att göra självständiga och kritiska bedömningar 2. Förmåga att självständigt urskilja, formulera och lösa problem 3. Beredskap att möta förändringar i arbetslivet 4. Förmåga att söka och värdera kunskap på vetenskaplig nivå inom biomedicin 5. Förmåga att följa kunskapsutveckling inom biomedicin 6. Förmåga att utbyta kunskaper med personer utan specialkunskaper inom biomedicin 7. Förmåga att självständigt integrera och använda kunskaper 8. Förmåga att hantera komplexa förteelser, frågeställningar och situationer 9. Förutsättningar för yrkesverskamhet som ställer stora krav på självständighet eller för forsknings- och utvecklingsarbete =inte alls = i allra högsta grad % Figur 1. Respondenterna svar på: Ange i vilken utsträckning du under din utbildning har utvecklat din Fråga 1-6 avser förmågor som ska inhämtas på grundnivå. Fråga 7-9 avser förmågor som ska inhämtas p å avancerad nivå. Cirka 90 % eller fler av de svarande ansåg att de under utbildningen hade utvecklat (3-5 på en femgradig skala) sju av de nio 8 förmågor som specificeras i Högskolelagens första kapitel 8-9 för utbildning på grund- respektive avancerad nivå. Gällande de två andra förmågorna angav 56% att utbildningen ger beredskap för att möta förändringar i arbetslivet samt 74% att utbildningen gav förutsättningar för yrkesverksamhet som ställer stora krav på självständighet eller för forsknings- och utvecklingsarbete. 7 Högskolelagen. Högskolelagen. SFS nr: 1992:1434, 1 kap Se fråga 1-2, 4-8 i figur 1. 6

7 Krav på förmågor i arbetslivet i relation till förmågor utvecklade under utbildningen Biomedicinarna fick göra en bedömning av i vilken utsträckning deras nuvarande arbete kräver de förmågor som Högskolelagens första kapitel 8-9 specificerar att utbildningar på grund- och avancerad nivå ska förmedla. 5 4 hantera komplexa företeelser, frågeställningar och situationer självständigt urskilja, formulera och lösa problem självständiga och kritiska bedömningar självständigt integrera och använda kunskaper krav i arbete möta förändringar i arbetslivet följa kunskapsutvecklingen inom självständigt forsknings- och biomedicin utvecklingsarbete utbyta kunskaper med personer utan specialkunskaper inom området söka och värdera kunskap på vetenskaplig nivå inom biomedicin träning under utbildning Figur 2. Medelvärden för vilka krav på förmågor som alumnerna har i sitt nuvarande arbete och i vilken grad de anser att de utvecklat dessa förmågor under utbildningen. Alla respondenter har inte svarat på samtliga frågor. 9 9 Fråga 1-6 som avser kraven på utbildning på grundnivå har 55 av 56 personer svarat. Frågorna 7-9 krav på utbildning på avancerad nivå var maxantalet svarande 55 personer eftersom en person avslutat sin utbildning på kandidatnivå. På fråga 7 och 9 svarade 53 av 55 personer och på fråga 8 52 av 55 personer. 7

8 I figur 2 har den förmåga som tränats under utbildningen satts i relation till behov i arbetslivet. De punkter som återfinns högt upp till höger återger att kraven i nuvarande arbete är höga samt att respondenterna är nöjda med utveckling av förmågan under utbildningen. Det ställdes ganska höga krav på efterfrågade förmågor i nuvarande arbete. Respondenterna angav värden mellan 3,3 upp till 4,3 på en femgradig skala. I enlighet med figur 1 ansåg Biomedicinarna att utveckling av förmågorna under utbildningen låg på en skala mellan 3,3 och 4 med undantag av beredskap för att möta förändringar i arbetslivet. I de fall respondenterna anser att kraven är höga i arbetslivet men att de inte utvecklat förmågorna i tillräcklig grad under utbildningen återfinns punkterna långt upp till vänster. Biomedicinarna angav att kraven i deras nuvarande yrke med avseende på att möta förändringar i arbetslivet var relativt höga 3,7 på den femgradiga skalan men att de under utbildningen utvecklat denna förmåga i för låg utsträckning 2,6 på en femgradig skala. Det var 25% av de 56 respondenterna som anser att examinationerna under utbildningen inte alls eller i liten grad fokuserar på sådan kompe tens som de behöver som yrkesverksamma. Majoriteten, 40 (71%) av biomedicinarna var nöjda med sitt utbildningsval. Av de 16 personer (29%) som inte var nöjda ansåg tre respondenter att yrket inte var som de förväntade sig. Fyra svarande angav att de inte fått något arbete relaterat till utbildningen och 7 10 personer att utbildningen inte förberedde dem för arbetslivet. Två 11 respondenter angav annan anledning. De disputerade biomedicinarna På frågan Är du nöjd med ditt utbildningsval? svarade 69% av de disputerade biomedicinarna ja. Av de 19 som svarade nej ansåg en stor majoritet (12st) att de borde läst läkarprogrammet i stället. Anledningen är i de flesta fallen att de anser att skulle haft en säkrare arbetsmarknad. Andra förekommande alternativa utbildningar var BMA, ingenjör, men även apotekare, arkitekt och kemist förkom hos enstaka individer. Utbildning på avancerad nivå och forskarnivå Biomedicinsk utbildning är starkt forskningsinriktad. De flesta studenter förväntas fortsätta med studier på forskarnivå eller arbeta med forskning eller forskningsrelaterade uppgifter inom stat, kommun, landsting eller privat. Respondenterna har genomgått biomedicinsk utbildning enligt den tidigare examensordningen. Utbildning var då inte uppdelad i de tre nivåer: grundnivå, avancerad nivå och forskarnivå. Alla svarande förutom en har tagit ut en magisterexamen vilket motsvarar minst fyra års studier på heltid. Enligt den nya examensordningen genomgår studenterna först utbildning på grundnivå efter vilken de uppnår en kandidatexamen. Studenterna kan sedan genomgå utbildning på avancerad nivå, vanligtvis en masterutbildning. Studier på avancerad nivå utgör ett krav för att få påbörja studier på forskarnivå. De tillfrågade biomedicinarna uppnår detta krav i och med de har avslutade studier på magisternivå. Av 50 respondenter angav endast två personer att de var mycket intresserade av att studera vidare till en masterexamen, åtta var varken intresserade eller ointresserade medan hälften uppgav att de var 10 Två personer som hade angett att de var nöjda med utbildningen hade ändå kryssat i svar på: Om nej, ange varför. Hon/han hade där svarat, Jag anser inte att utbildningen förberedde mig för yrkeslivet. En av dessa personer anger i kommentar att hon/han är nöjd med utbildningsval men att det kunde förberett bättre för yrkesvalet. De finns därför inte med räknade i siffran. 11 Varav en anger att man inte får arbete som biomedicinare. 8

9 ointresserade. Resterande (15) angav att de redan hade en masterexamen men av övriga svar i enkäten framgår att de syftar på en magisterexamen. Av 53 respondenter var 22 mycket intresserade av studera vidare till en doktorsexamen. 15 personer angav att de varken var intresserade eller ointresserade och 13 personer att de var ointresserade. Tre personer angav att de redan hade en doktorsexamen men på annan fråga i enkäten framgår att ingen ännu har disputerat eller licensierat. Ungefär hälften av de 56 respondenterna har påbörjat en forskarutbildning åren Den övervägande majoriteten (23 personer) studerar på forskar nivå vid Lunds universitet varav 22 på medicinska fakulteten. Av övriga fyra personer studerar tre på Karolinska Institutet och en person på NKTU i Norge. Biomedicinarna och arbetsmarknaden Nedan redovisas biomedicinarnas huvudsakliga sysselsättning under Vilken har varit din huvudsakliga sysselsättning under 2009? Studerar på forskarnivå: Processingenjör: 1 Klinisk prövning: 4 Processoperatör: 1 Forskning övriga stat. mynd: 2 Kommunikation: 1 Forskning univ: 1 AT-läkare: 2 Forskning privat: 4 Studerar annan utbildning på 3 grundnivå: Forskningsrelaterat arbete landsting: 1 Lärare/barnskötare: 1 Biomed analytiker: 2 Projektanställd/arbetslös: 1 Projektledare: 2 Ströjobb: 1 Läkemedelskonsulent: 1 Föräldraledig: 13 1 Marknadsföring/försäljning: 1 Tabell 1 Av respondenterna hade 96% (54 personer) någon form av varaktig sysselsättning dvs. de stod inte till arbetsmarknadens förfogande. Det verkar som att två av de tre som studerade gjorde det för att de inte fått arbete som biomedicinare. Exkluderar man de tre studerande (om man utgår från att de studerar då de inte fått arbete med sin biomedicinska examen) var det 91% av respondenterna som var sysselsatta. Av de två som är AT-läkare verkar det som om en hade valt att läsa till läkare på grund av arbetsmarknadssituationen. Av de två som angav att de arbetat som biomedicinska analytiker finns det inget som tyder på att de har biomedicinsk analytikerexamen utan snarare att de utförde 12 En person påbörjade sina studier på forskarnivå i slutet av 2009 och finns inte med i siffran. 13 Respondenten har en tillsvidare anställning, privat sektor, har laborativa uppgifter inom forskning och utveckling. 9

10 arbetsuppgifter som faller inom ramen för biomedicinska analytiker. Om man exkluderar processingenjör och processoperatör (oklart om dessa två är relaterat till biomedicin), kommunikation, AT-läkarna, studerande, lärare/barnskötare, arbetslös samt ströjobb för att få fram hur många som hade arbete relaterat till utbildningen blir det 80% (45 personer) som av det totala antalet svarande hade ett arbete/sysselsättning relaterat till utbildningen. De flesta av de exkluderade angav dock att de har god användning av flera av de förmågor som utvecklats under utbildningen. Majoriteten (77%) av de 54 respondenterna hade inte varit ofrivilligt arbetslösa en sammanhängande period längre än sex månader efter avslutad utbildning. De svarandes nuvarande anställning är svår att fastställa eftersom de svarande har tolkat anställningsformerna olika se tabell nedan. Anställningsform Antal Kommentar Fast tillsvidare 27 3 anger att de är doktorander Tillfällig vikariat 3 Projekt, annan tidsbegränsad anställning 15 4 anger att de doktorand/forskarstuderande Ingen anställning 7 2 doktorand/forskarstud, 2 studerar, 1arbetslös Endast lämnat kommentar 4 3 doktorand/forskarstud, en studerar BML Tabell 2 De disputerade biomedicinarna Av de 61 disputerade biomedicinarna hade 82% (50st) ett arbete där deras biomedicinska kunskaper ansågs relevanta, fem st (8%) var arbetslösa, tre studerade, och tre var föräldralediga. Värt att notera är att ingen hade ett arbete där de biomedicinska kunskaperna inte är relevanta. Av de fem arbetslösa hade fyra disputerat 2009, dvs mellan en och nio månader tidigare. Om man väljer att bara räkna på de som disputerat mellan 2003 och 2008 blir arbetslöshetssiffran 2% (1 av 50). Av de 50 som vid tiden för undersökningen hade ett arbete, arbetade merparten inom universitetsvärlden med en akademisk karriär. 15% har någon gång varit ofrivilligt arbetslösa en sammanhängande period längre än sex månader efter sin disputation. 10

11 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Akademisk karriär Privat verksamhet Landsting Ideell organisation Figur 3. Var arbetar de disputerade biomedicinarna? Av de som valt en akademisk karriär (35st) arbetade alla utom två med laborativa uppgifter inom forskning och utveckling, till detta kommer ofta arbetsledning och/eller undervisning. De två som inte arbetade laborativt sysslade med statistik eller epidemiologi. Av de 13 disputerade som arbetade inom den privata sektorn övervägde administrativa uppgifter (arbetsledning, kliniska prövningar vetenskapligt skrivande etc) och de hade i högre grad en fast anställning (7 av 13) än de som hade en akademisk karriär (3 av 35). Av alla som hade ett arbete hade 76% tidsbegränsade anställningar. Lika stor andel av kvinnor som män arbetade inom privat sektor (ca 20%). Fria kommentarer Biomedicinarna fick i fria svar ange styrkor respektive svagheter i utbildningen. Möjligheten att ange styrkor utnyttjades av 63% samt svagheter 71%. I likhet med Når läkarutbildningen de resultat som yrkeslivet förväntar? en alumniundersökning 14 är det fler personer som utnyttjat möjligheten att ange svagheter. Det är dock fler biomedicinare än läkare som lämnat övriga synpunkter 38%. Styrkor Vi har valt att redovisa de fria svaren genom att återge några av de svar som, något olika formulerat, återkommer flest gånger. Ungefär 16 respondenter har angett att det är en forskningsförberedande utbildning som ger bred teoretisk kunskap om biomedicin. Det är också många (nio personer) som upplevt PBL pedagogiken 14 Når läkarutbildningen de resultat som yrkeslivet förväntar? en alumniundersökning, Medicinsk pedagogik, Lunds universitet. Rapport nr 15, s

12 och inhämtning av förmåga att söka information, läsa vetenskapliga artiklar, kritiskt tänkande och lösa problem som positivt - Jag gillade verkligen PBL-undervisningen som vi hade. Då lärde man sig att tänka som en forskare. En annan styrka med biomedicin enligt sex personer var bra föreläsare. - Det var också många bra kurser och lärare som jag minns som hjälpte till att nära intresset och lotsa eleven framåt i sin utveckling. Det fanns tre positiva kommentarer som berörde möjligheten till praktik/labb erfarenhet. Svagheter Gällande innehållet i utbildningen berörde 13 kommentarer bristen på laborationerna. - En svaghet som var ganska tydlig under min utbildning var att där fanns relativt lite laborativ tid schemalagd på den biomedicinska utbildningen. Många av kommentarerna berörde vad som händer efter examen. Det fanns åtta kommentarer om att det som biomedicinare är svårt att få relevanta arbeten direkt efter avslutad utbildning dvs. om man inte väljer att fortsätta studera på forskarnivå. En del (11) uttryckte att de inte ansåg att utbildningen gav något stöd eller information om arbetsmarknad för de som inte ville studera på forskarnivå samt att utbildningen var okänd för arbetsgivarna. - Ger inget stöd till den del av studenterna som inte planerar att forska inom biomedicin. - dålig kontakt med arbetslivet, företag. Saknade arbetsmarknadsdagar och introduktion till företag så som läkemedelsföretag. - Det finns nästan ingen i arbetslivet som vet vad en biomedicinare är. Övriga synpunkter De flesta av kommentarerna under övriga synpunkter återfinns redan ibland de positiva och negativa kommentarerna. Vi har därför valt att ta upp de konstruktiva kommentarerna. - Informera alla studenter om hur deras framtid kan komma att se ut tidigt under utbildningen. Man behöver veta att det inte alltid finns massvis med doktorandtjänster ute och hur osäker framtiden verkligen kan vara. - En idé vore att arbete mer med en portfolio-modell där man samlar kompetenser inom en grupp laborativa tekniker istället för att försöka hinna med alla - Se till att få ut information till potentiella arbetsgivare i landet, borde inte vara så svårt.. - Jag menar mest att utbildningen ska uppmuntra och entusiasmera studenterna att ta reda på mer, och universitetet kanske kan førsøka få føretag att ha praktikplatser kanske/trainée-løsningar och dylikt. - Men det finns ju många vägar att gå som biomedicinare och jag tycker att det belysas och exemplifierats under utbildningen t.ex marknadsföring, produkt management, ekonomi/strategi i kombination med den biomedicinska kompetensen osv. 12

13 Diskussion Biomedicinarna ansåg att de under utbildningen utvecklat åtta av de nio förmågor som Högskolelagen kräver att utbildningarna ska ge möjlighet till. De flesta av dem får högt betyg 3,5-4 på en femgradig skala. Endast beredskap att möta förändringar i arbetslivet får lägre betyg (2,6 i genomsnitt) på den femgradiga skalan. Frågan kan dock uppfattas på olika sätt och det finns en risk att den inte tolkats som avsett. Flera av de övriga förmågor som kan anses viktiga för att biomedicinare ska kunna möta förändringar i arbetslivet fick höga genomsnitt se Figur 1. fråga 4, 5 och 7. Intresset för att studera till en masterexamen var lågt bland de svarande. Detta kan säkert delvis förklaras av att biomedicinare med sina magisterxamina uppnår behörighet till studier på forskarnivå. Några av respondenterna angav att de hade en masterexamen men som i själva verket var en magisterexamen. Detta kan bero på att den nya examensordningen och uppdelning av studier i tre nivåer är relativt okänd. I material och metod framgår att 12 enkätsvar plockades bort eftersom respondenterna inte hade avslutat sin utbildning enligt utsökningskriterierna. Av dessa var det fyra som läst utbildningen som leder fram till en masterexamen. 15 Respondenterna lyfte fram att utbildningen gav bred teoretisk kunskap inom biomedicin, att de hade bra lärare. Vidare anser de att de hade lärt sig att söka information, läsa vetenskapliga artiklar, tänka kritiskt och lösa problem. Kritiken som riktades mot programmet i både enkäterna är den samma som framkom i Lärar/student barometern Laborationerna på programmet var för få men framför allt är kritiken arbetsmarknadsrelaterad. Högskoleutbildningar ska ha en anknytning till arbetslivet och högskolans uppgift att samverka med det omgivande samhället infördes i högskolelagen Respondenterna framförde att de inte ansåg att man fick korrekt eller tillräcklig information om den faktiska arbetsmarknaden efter utbildningen, att kontakten med arbetslivet under utbildningen var för liten eller icke existerande, att utbildningen var okänd utanför universitetet samt att arbetsmarknaden för de som inte var intresserade av att läsa vidare på forskarnivå var begränsad eller att de inte visste vilka arbeten som lämpade sig för deras kompetens. Biomedicinprogrammet har sedan dessa studenter antogs genomgått stora förändringar bl.a. i samband med omläggningen i enlighet med den nya examensordningen. Kritiken som riktas mot programmet i denna rapport är inte ny. Programmet har aktivt arbetat för att möta upp studenternas önskemål om en tydligare anknytning till näringslivet och specifika kurser t.ex. biostatistik. Nya kurser i professionell utveckling ligger som en röd tråd genom hela utbildningen och syftar till att ge studenterna en tydligare yrkesidentitet. Kontakter med arbetsmarknaden utanför universitetet har utökats med arbetsmarknadsdagar och temakvällar som organiseras av studenterna själva. Arbetsmarknad Andelen studenter som fortsatt att studera på forskarnivå var cirka 50%. Detta framkom redan i Lärar/Studentbarometern Detta är en rekordhög nivå. 17 På medicinska fakulteten är sju av de åtta utbildningar på grundnivå välkända yrkesinriktade utbildningar som i de flesta fall leder fram till en yrkesexamen med en tydlig och god arbetsmarknad. I en jämförelse med övriga utbildningar på fakulteten blir kontrasterna för studenterna på 15 Första antagning till Masterutbildning i biomedcin var ht Dessa studenter avslutade sin utbildning juni Etablering på arbetsmarknaden examinerade 2005/06. Högskoleverket. Rapport 2009:28 R, s Lärar/studentbarometer vid medicinska fakulteten. Utvärderingsenheten, Lunds Universitet. Rapport nr 2006:239, s

14 Biomedicinsk utbildning mycket tydlig vad avser framtida arbetsmarknad. I de fria kommentarerna framförs synpunkter som rör bristen på legitimation, avsaknad av yrkesidentitet och möjliga yrken om man inte väljer att studera på forskarnivå. Biomedicinsk utbildning har mycket gemensamt med utbildningarna på naturvetenskaplig fakultet dels med avseende på andelen som fortsätter studera på forskarnivå dels med yrkesidentitet och situation på arbetsmarknaden samt synpunkter på utbildningens anknytning till yrkeslivet. 18 För biologer-geologer angav cirka 30% att deras nuvarande arbete överensstämde med utbildningen, ungefär 45% att det överensstämde till viss del och cirka 25% att det inte överensstämde 19. Mikrobiologernas arbete faller åtminstone till viss del inom samma fält som utbildningen. 20 Enligt Högskoleverkets rapport Utvärdering av grundutbildningar i medicin och vård vid svenska universitet och högskolor, Del 1: Den nationella bilden 21 är arbetslösheten bland utexaminerade biomedicinare nationellt lägre än 5% dvs om man inkluderar studier på forskarnivå. Det överensstämmer med resultatet rån denna undersökning, 96% (91% om man exkluderar de som studerar på grundnivå) av respondenterna angav att de hade sysselsättning. Eftersom utbildningen är starkt forskningsinriktad är det rimligt att räkna denna forskning som ett yrke. 22 I ovan nämnda rapporten uttrycks en oro Emellertid har mellan 50 och 75 procent av de färdiga studenterna på varje ort gått vidare till forskarutbildning, och man kan hysa oro för deras arbetsmarknad efter avlagd doktorsexamen. 20 Vad avser biomedicinare utexaminerade från Lunds universitet verkar denna oro obefogad då undersökningen har visat att även de disputerade biomedicinarna hade en mycket låg arbetslöshet. Samtliga ansåg dessutom att de hade ett arbete där deras biomedicinska utbildning var relevant. Det som skapade oro på individnivå var bristen på tillsvidareanställningar. Av de disputerade biomedicinarna hade sju av 13 anställda inom det privata näringslivet en fast tjänst och men endast tre av 35 inom universitetsvärlden. Detta syns tydligt i de fria kommentarerna där flera hellre läst till läkare, snarare på grund av en större möjlighet till en tryggare anställning än en önskan om att byta arbetsuppgifter. önskar att jag läst medicin istället eftersom jag då hade haft bredare karriärsval, varit mer eftertraktad som preklinisk forskare (akademi och industri) samt haft bättre lön! Men det var ju mitt val och jag visste inte allt det då.,... anställningsformerna inom akademin är kortsiktiga och osäkra, vilket är mycket tröttsamt för en familjeförsörjare. I Högskoleverkets rapport Etablering på arbetsmarknaden examinerade 2005/06 framkommer att de med en kandidat- eller magisterexamen med huvudämne inom medicin/vård återfanns bland de generella examina som hade högst andel etablerade på arbetsmarknaden 80-84% 23. I etableringsmåttet ingår inte studerande på forskarnivå 24, vilket det bör göra för biomedicin enligt Högskoleverkets rapport Utvärdering av grundutbildningar i medicin och vård vid svenska universitet och högskolor, Del 1: Den nationella bilden Lärar/studentbarometer vid medicinska fakulteten. Utvärderingsenheten, Lunds Universitet. Rapport nr 2006:239, s. 8. Naturvetarexamen och sen? Arbetet efter studierna. Utvärderingsenheten, Lunds Universitet. Rapport nr 2008:246, s. 5, 25, Undersökningen gjordes våren 2007 och avsåg naturvetare som avlagt magisterexamen Naturvetarexamen och sen? Arbetet efter studierna. Utvärderingsenheten, Lunds Universitet. Rapport nr 2008:246, s. 7, Naturvetarexamen och sen? Arbetet efter studierna. Utvärderingsenheten, Lunds Universitet. Rapport nr 2008:246, s. 18, s, Utvärdering av grundutbildningar i medicin och vård vid svenska universitet och högskolor, Del 1: Den nationella bilden. Högskoleverket. Rapport nr 2007:23 R, s Rapporten avser ställning på arbetsmarknaden för examinerade 2005/2006. Etablering på arbetsmarknaden examinerade 2005/06. Högskoleverket. Rapport 2009:28 R,s Etablering på arbetsmarknaden examinerade 2005/06. Högskoleverket. Rapport 2009:28 R,s Utvärdering av grundutbildningar i medicin och vård vid svenska universitet och högskolor, Del 1: Den nationella bilden. Högskoleverket. Rapport nr 2007:23 R, s

15 Högskoleutbildade personer är i lägre grad arbetslösa än de utan högskoleutbildning. 26 Det betyder dock inte att man får arbete inom området som man är utbildad till. Det är cirka 80% av icke disputerade biomedicinare som hade ett yrke/arbete som relaterade till utbildningen. Trots att de övriga inte hade ett arbete/yrke som de är utbildade för ansåg många att de i sin nuvarande sysselsättning hade behov av många av de förmågor som utvecklats under utbildningen. Biomedicinarna hade en 96 procentig (91% om man exkluderar de studerande) sysselsättningsgrad och 80% hade ett yrke/arbete relaterat till utbildningen. Detta tyder på att arbetsmarknaden för biomedicinarna från Lunds universitet är relativt god och att dess dåliga rykte har ringa verklighetsbakgrund. - Om man inte är intresserad av en doktorsexamen kan det vara svårt att hitta anställning, även om de flesta av mina gamla kursare som inte valt att läsa vidare till en doktorsexamen har lyckats få både intressanta och utvecklande anställningar. 26 Etablering på arbetsmarknaden examinerade 2005/06. Högskoleverket. Rapport 2009:28 R,s

16 Referenser Etablering på arbetsmarknaden examinerade 2005/06. Högskoleverket. Rapport 2009:28 R. Högskolelagen. SFS nr: 1992:1434 Lärar/studentbarometer vid medicinska fakulteten. Utvärderingsenheten, Lunds Universitet. Rapport nr 2006:239. Naturvetarexamen och sen? Arbetet efter studierna. Utvärderingsenheten, Lunds Universitet. Rapport nr 2008:246. Når läkarutbildningen de resultat som yrkeslivet förväntar? en alumniundersökning. Medicinsk pedagogik, Lunds universitet. Rapport nr 15, Utvärdering av grundutbildningar i medicin och vård vid svenska universitet och högskolor, Del 1: Den nationella bilden. Högskoleverket. Rapport nr 2007:23 R. 16

17 Ditt nummer Alumnundersökning Biomedicin hösten 2009 För att skicka in svar till den här enkäten måste du ange ditt unika nummer. Bakgrundsuppgifter 1) Kön Kvinna Man 2) Födelseår 3) Antagen till biomedicinsk utbildning i Lund (år och termin) 4a) Vilken/vilka av utbildningarna i biomedicin vid Lunds universitet har du läst? (flera val är möjligt) Magisterutbildning (4 år) Kandidatutbildning (3 år) Masterutbildning (2 år) 4b) När blev du färdig med din första utbildning i biomedicin? Vårtterminen 05 Höstterminen 05 Vårterminen 06 Höstterminen 06 Vårterminen 07 Annan termin än ovan Är inte färdig ännu 4c) När blev du färdig med din andra utbildning i biomedicin? Vårtterminen 05 Höstterminen 05 Vårterminen 06 Höstterminen 06

18 Vårterminen 07 Annan termin än ovan Är inte färdig ännu Har endast läst en utbildning 5) Har du tagit ut examen i biomedicin? (Flera val är möjligt) Ja, en kandidatexamen Ja, en magisterexamen Ja, en masterexamen Nej Jag har ansökt men ej ännu mottagit den Allmänna frågor utbildning Ange nedan i vilken utsträckning du under din utbildning har utvecklat din (1=inte alls, 5 i allra högsta grad) 6) förmåga att göra självständiga och kritiska bedömingar 7) förmåga att självständigt urskilja, formulera och lösa problem 8) beredskap att möta förändringar i arbetslivet 9) förmåga att söka och värdera kunskap på vetenskaplig nivå inom biomedicin 10) förmåga att följa kunskapsutvecklingen inom biomedicin 11) förmåga att utbyta kunskaper med personer utan specialkunskaper inom biomedicin 12) förmåga att självständigt integrera och använda kunskaper 13) förmåga att hantera komplexa företeelser, frågeställningar och situationer 14) förutsättning för yrkesverksamhet som ställer stora krav på självständighet eller för forsknings- och utvecklingsarbete

19 Allmänna frågor arbetsliv Ange nedan i vilken utsträckning ditt nuvarande arbete kräver att du ska kunna (1=inte alls, 5 i allra högsta grad) 15) göra självständiga och kritiska bedömningar? 16) självständigt urskilja, formulera och lösa problem? 17) möta förändringar i yrkeslivet? 18) söka och värdera kunskap på vetenskaplig nivå inom biomedicin 19) följa kunskapsutvecklingen inom biomedicin? 20) utbyta kunskaper med personer utan specialkunskaper inom området 21) självständigt integrera och använda kunskaper? 22) hantera komplexa företeelser, frågeställningar och situationer 23) bedriva självständigt forsknings- och utvecklingsarbete? Efter utbildningen 24) Hur intresserad är du av att studera vidare till en masterexamen inom biomedicin (dvs om du inte redan har en)? Mycket intresserad Varken intresserad eller ointresserad Ointresserad Jag har redan en masterexamen 25) Hur intresserad är du av att studera vidare till en doktorsexamen (dvs om du inte redan har en)? Mycket intresserad Varken intresserad eller ointresserad Ointresserad

20 Jag har redan en doktorsexamen 26a) Har du påbörjat forskarutbildning? Ja Nej 26b) Om ja, vilket år blev du registrerad som forskarstuderande? 26c) Om ja, vid vilket lärosäte utför/utförde du din forskarutbildning? 26d) Om ja, har du avlagt examen? Ja, doktorsexamen Ja, licenciatexamen Nej Ange år: 27) Har du varit ofrivilligt arbetslös en sammanhängande period längre än sex månader efter avslutad utbildning? Ja Nej 28) Vilken har varit din huvudsakliga sysselsättning under 2009? 29) Vilken anställningsform har du idag? Fast, tillsvidareanställning Tillfällig, vikariat Projekt, annan tidsbegränsad anställning Arbetsmarknadspolitisk åtgärd Egen företagare Ingen anställning Annan nämligen: 30) Ange arbetsgivare Landsting Kommun Privat Statlig akademisk karriär på universitet/högskola Övrig statlig (inkl universitet/högskola) Arbetssökande Föräldrarledig Annan Om annan ange vad:

21 31) Vilka är dina huvudsaklig arbetsuppgifter? Ange max 3 alternativ! Laborativa uppgifter inom forskning och utveckling Arbetsledning inom forskning och utveckling Kliniska prövningar Utredning och planering Undervisning Information Journalistik Patent Administrativa uppgifter Produktion Marknadsföring/försäljning Kvalitetskontroll Annan nämligen: 32) I vilken utsträckning anser du att examinationerna under utbildningen fokuserade på sådan kompetens som du behöver som yrkesverksam? (1=inte alls och 5 i allra högsta grad) 33) Är du nöjd med ditt utbildningsval? Ja Nej 34) Om nej, ange varför Yrket var inte som jag förväntade mig Jag har inte fått något arbete relaterat till utbildningen Jag anser inte att utbildningen förbredde mig för yrkeslivet Jag kom inte in på mitt första handsval Annan Om annan, ange vad: Styrkor och svagheter i biomedicinsk utbildning 35) Ange styrkor i biomedicinsk utbildning som inte framkommer av svaren ovan.

22 36) Ange svagheter i biomedicinsk utbildning som inte framkommer av svaren ovan. 37) Övriga synpunkter: 12) förmåga att självständigt integrera och använda kunskaper Skicka in svaren Rensa all inmatning Kontaktperson: Viktoria Klingenfors, viktoria.klingenfors@med.lu.se Senast ändrad:

23 Arbetsmarknadsalumni 2009 Biomedicinaren i arbetslivet Inledande frågor 1. Kön Man Kvinna 2. Födelseår 3. Vilket år blev du antagen till biomedicinprogrammet? 4. Vilket år slutförde du ditt examensarbete? Forskarutbildning 5a. Har du påbörjat forskarutbildning? Ja Nej 5b. Om ja på fråga 5a, vilket år blev du registrerad som forskarstuderande? 5c. Om ja på fråga 5a, vilket är ditt avhandlingsämne? 5d. Om ja på fråga 5a, vid vilket lärosäte utför/utförde du din forskarutbildning? 5e. Om ja på fråga 5a, har du avlagt examen?

24 Ja, doktorsexamen Ja, licenciatexamen Nej 5f. Om ja på fråga 5e, vilket år? 5g. Om ja på fråga 5a. Min biomedicinutbildning gav mig mycket goda förutsättningar för min forskarutbildning. Instämmer helt Instämmer delvis Instämmer inte alls Kommentar Andra högskolestudier 6a. Har du bedrivit andra högskolestudier efter biomedicinutbildningen (ej forskarutbildning)? Ja Nej 6b. Om ja, vad har du studerat, hur länge, och varför: Nuvarande sysselsättning 7a. Har du idag ett arbete där dina biomedicinska kunskaper är relevanta? Ja Nej 7b. Om ja på fråga 7a, inom vilken sektor? Stat Landsting Kommun Privat verksamhet Ideell organisation Egen företagare Universitet/högskola (akademisk karriär) Annan nämligen: 7c. Om ja på fråga 7a, vilka är dina huvudsakliga arbetsuppgifter? Ange max 3 alternativ!

25 Laborativa uppgifter inom forskning och utveckling Arbetsledning inom forskning och utveckling Kliniska prövningar Utredning och planering Undervisning Information Journalistik Patent Administrativa uppgifter Produktion Marknadsföring/försäljning Kvalitetskontroll Annan nämligen: 7d. Om nej på fråga 7a, vilken är då din huvudsakliga sysselsättning? Föräldraledig Arbetslös Studier Arbete med annan yrkesinriktning Vilken: Arbetslöshet 8a. Har du efter din biomedicinska utbildning någon gång varit ofrivilligt arbetslös? Nej Ja 1gång Ja 2 gånger Ja 3 gånger Ja 4 gånger eller fler 8b. Om ja på fråga 8a, hur lång tid var den längsta perioden av arbetslöshet? Mindre än 2 månader Mellan 2 och 6 månader Mer än 6 månader Anställningsform 9. Vilken anställningsform har du idag? Fast, tillsvidareanställning Tillfällig, vikariat Projekt, annan tidsbegränsad anställning Arbetsmarknadspolitisk åtgärd Egen företagare Ingen anställning

26 I backspegeln 10a. Är du nöjd med ditt utbildningsval? ja nej 10b. Om nej på fråga 10a, varför? Utbildningen förberedde mig inte för yrkeslivet. Jag har inte fått något arbete som relaterar till utbildningen. Jag kom inte in på mitt förstahandsval. Arbetet var inte vad jag förväntat mig. Annan anledning. Vilken utbildning skulle du valt istället? Om du har ytterligare kommentarer, kritik eller hälsningar så är du välkommen att framföra dessa här! Tack för din medverkan! För att ytterligare förtydliga och fördjupa kunskapen om biomedicinare i arbetslivet är vi intresserade av att intervjua några som besvarat denna enkät, kanske även några arbetsgivare. Dessa uppgifter är frivilliga att besvara, men vi är mycket tacksamma om du vill medverka. Dina personuppgifter kommer inte att användas för analys av övriga frågor utan endast för kontaktsyfte. Även studentorganisationen BUR har uttryckt önskan att komma i kontakt med gamla biomedicinare för att tex kunna bjuda in till Alumnikvällar eller arbetsmarknadsdagar. Jag tillåter att följande får använda mina kontaktuppgifter nedan: Programledning för biomedicinutbildningen Biomedicinska utbildningsrådet (BUR) Båda Namn: Adress: Telefon:

27 Namn och adress på arbetsgivare: Skicka in svaren Rensa all inmatning Kontaktperson: Thomas Hellmark, Senast ändrad:

28