Samhällsvetare i arbetslivet en uppföljning från Stockholms universitet 2013

Transkript

1 Samhällsvetare i arbetslivet en uppföljning från Stockholms universitet 2013

2 Innehåll Förord... 3 Genomförande... 3 Bortfallsanalys... 4 Bakgrundsuppgifter... 5 Samhällsvetarnas syn på utbildningen... 8 Anknytning till arbetsliv respektive forskning Alumnernas uppfattning om erhållen kompetens Uppnådd kompetens i förhållande till arbetslivets krav Arbetsmarknaden Samhällsvetarnas arbetsgivare Samhällsvetarnas huvudsakliga arbetsuppgifter Nuvarande lön Konkurrerande utbildningar i arbetslivet Rapportens resultat i relation till examensmålen Alumnernas syn på Stockholms universitet Ansvariga för projektet Referenser Bilagor 1. Enkäten med medföljande brev Sammanställning av alla svarande per ämne: 2. Examen 3. Könsfördelning 4. Skulle du välja samma utbildning idag 5. Uppfattning om utbildningens arbetslivsanknytning 6. Uppfattning om utbildningens forskningsanknytning 7. Sysselsättning idag 8. Utbildningens relevans för nuvarande arbete 9. Månadslön idag 2

3 Förord Vart tar våra studenter vägen efter avslutad grundutbildning och vad anser de om sin utbildning när de kommit ut i arbetslivet och fått perspektiv på den? För att få svar på dessa frågor genomfördes en uppföljningsstudie vid Planeringsavdelningen vid Stockholms universitet riktad till alumner vid humanistiska, juridiska och samhällsvetenskapliga fakulteterna under Denna rapport sammanfattar samhällsvetarnas svar på enkätstudien. Majoriteten av de svarande samhällsalumnerna är nöjda med sin utbildning och upplever den som relevant för sitt nuvarande arbete och över 80 % skulle rekommendera sin utbildning till andra. På frågan om det är något de saknar i utbildningen efterlyser många arbetslivsanknytning och praktik under utbildningen, medan de uppskattar den goda kvaliteten på lärare och praktik då detta förekommer. De delar i utbildningen som alumnerna anser täcks sämst i relation till examensmålen är hur man förklarar för ickespecialister/lekmän, medan de anser sig fått bäst kompetens i att självständigt identifiera och lösa problem, att kritiskt tolka och diskutera problemställningar och att hitta och värdera ny kunskap. Genomförande Undersökningen omfattar alla personer som under året 2009 gjort examensarbete eller tagit ut examen vid Samhällsvetenskapliga fakulteten. Undersökningen riktade sig till totat 2632 personer, efter att personer vars adresser saknas, varit felaktig eller som hade adresser utomlands uteslutits. Adresserna hämtades ut LADOK-databasen som uppdaterades i början av mars Enkäten fanns tillgänglig på Internet från den 13 april 2012 och målgruppen informerades första gången med vykort och e-post utskickade den 18 april. I april och maj skickades e-post påminnelser ut och i juni skickades ytterligare ett vykort med påminnelse ut. Då svarsfrekvensen var relativt låg i slutet av sommaren (under 30 %) skickades ytterligare en påminnelse ut i form av vykort och e-post i september, och efter ytterligare påminnelser i form av e-post skickades i november hela enkäten ut i pappersform med svarskuvert till de som fortfarande inte svarat. När enkäten stängdes i slutet av februari 2013 var svarsfrekvensen 36 % (952 av 2632 personer). 3

4 Bortfallsanalys Över 60 % av de kontaktade samhällsvetarna svarade inte på enkäten. En del av bortfallet kan troligtvis förklaras av att e-postadress eller postadress inte var giltig. En del vykort kom i retur (dessa är borträknade från den totala siffran 2632). Kvinnor svarade till större utsträckning än män på enkäten (andelen män bland de svarande: 35 %, bland de icke svarande: 42 %; χ2-test: χ2 = 11,8; df=1, p<0,005). För att undersöka om de som inte svarade på enkäten utgjorde någon viss grupp, till exempel arbetslösa, missnöjda eller låginkomsttagare kontaktades de som inte hade svarat via e-post för att få svar på fyra frågor ur enkäten. Totalt svarade 168 alumner. Dessutom inkluderades 2 stycken sent inkomna svar på hela enkäten i bortfallsanalysen. De fyra frågor som ställdes var om man hade valt samma utbildning idag, om utbildningen är relevant för det arbete man har idag, vilken typ av sysselsättning man har idag och vilken månadslön man har idag. Svaren från bortfallsgruppen skiljer sig bara från de 952 som svarat på hela enkäten vad gäller månadslön idag. Bortfallsgruppen har en större andel högavlönade och en mindre andel lågavlönade än gruppen som svarade på hela enkäten (tab 1). Detta bör man ha i beaktande då man läser och tolkar denna rapport. Däremot finns inga skillnader mellan de två grupperna vad gäller huruvida de skulle välja samma utbildning idag, typ av sysselsättning idag och huruvida deras utbildning vid samhällsvetenskapliga fakulteten är relevant för deras nuvarande arbete (tab 1). Tabell 1. Jämförelse av svaret från de 952 svarande med de 168 personerna i bortfallsanalysen. I enkäten fanns flera svarsalternativ än de som är angivna i denna tabell, men svaren har här delats upp i färre grupper för att möjliggöra en statistisk jämförelse mellan grupperna. Chi- två test visar att det bara är månadslönen som skiljer sig signifikant mellan grupperna, då p- värdet där är under signifikansnivån 0,05. Fråga Svar % av svarande % av bortfall df χ 2 p Skulle du välja samma Definitivt/troligen utbildning idag? samma Troligen inte/definitivt inte ,0 0,3 Har din utbildning relevans för ditt nuvarande arbete? Vad är din nuvarande sysselsättning? Vad har du för Månadslön? Hög relevans/relevans Viss relevans/ingen relevans ,2 0,6 Arbete Studerande 4 2 Arbetslös ,6 0,1 Upp till kr kr Över Arbete avser fast anställning, tillfällig anställning och egen firma ,3 <0,05 4

5 Bakgrundsuppgifter De svarande representerar 30 huvudområden (tab 2). Då alla inte har svarat på alla frågor kan stickprovstorleken variera något beroende på fråga. Det klart största huvudområdet är företagsekonomi (tab 2). De huvudområden som har färre än 15 svarande kommer inte tas med i områdesuppdelade analyser och figurer, men ingå då analyser och figurer av hela materialet görs. Mer än hälften av de svarande har tagit ut kandidatexamen och nästan en tredjedel har tagit ut magisterexamen (fig 1). Bland de som tagit ut yrkesexamen är civilekonomexamen vanligast (drygt en tredjedel; fig 2). Över 70 % av alla svarande har läst 6 terminer eller mer vid Stockholms universitet, med viss variation mellan de stora huvudområdena (fig 3). Tabell 2. Antal svarande för respektive ämne (alla svarande har inte angett huvudområde). Huvudområde Antal svarande Huvudområde Antal svarande Företagsekonomi 228 Redovisning 12 Socialt arbete 94 Internationella relationer 9 Statsvetenskap 76 Ekonometri 8 Psykologi 74 Barn- och ungdomsvetenskap 5 Pedagogik 53 Demografi 5 Sociologi 45 Ekonomisk historia 5 Nationalekonomi 35 Management 5 Samhällsplanering 34 Utbildningsvetenskap 5 Data- och systemvetenskap 33 Int. och jämförande pedagogik 4 Specialpedagogik 27 Reklam och PR 4 Finansiell ekonomi 23 Didaktik 3 Kriminologi 23 Geografi 2 Marknadsföring 20 Människa- maskin- interaktion 2 Kulturgeografi 16 Internationell ekonomisk historia 1 Socialantropologi 16 Statistik 14 SUMMA 881 Andelen kvinnor bland de svarande var 64 %. Könsfördelningen varierar dock beroende på huvudområden (fig 4). Över 89 % har utfört sitt examensarbete vid Stockholms universitet medan drygt 4 % har utfört sitt examensarbete hos extern uppdragsgivare. 5

6 % Fig 1. Andelen svar för de olika utbildningsnivåerna för hela samhällsvetenskapliga fakulteten. Totalt 922 svarande; en svarande kan ha fler examen. Civilekonomexamen Socionomexamen Psykologexamen Specialpedagogexamen Psykoterapeutexamen Studie- och yrkesvägaledarexamen Social omsorgsexamen % av yrkesexamen Fig 2. Andelen svar för olika yrkesexamen. Totalt 456 svarande. 6

7 6 terminer eller mer 3-6 terminer 1-3 terminer Samhällsplanering (34) Kulturgeografi (16) Socialt arbete (94) Data- och systemvetenskap (33) Socialantropologi (16) Psykologi (74) Sociologi (45) Pedagogik (53) Nadonalekonomi (35) Finansiell ekonomi (23) Statsvetenskap (76) Kriminologi (23) Marknadsföring (20) Företagsekonomi (227) Specialpedagogik (27) Fig 3. Andelen svarande som har läst olika länge vid Stockholms universitet för de olika huvudområdena. Siffrorna inom parentes vid varje huvudområde anger antalet svarande. Män Kvinnor Finansiell ekonomi (23) Nadonalekonomi (35) Marknadsföring (20) Kulturgeografi (16) Företagsekonomi (228) Data- och systemvetenskap (33) Samhällsplanering (34) Statsvetenskap (76) Kriminologi (23) Sociologi (44) Psykologi (73) Socialantropologi (16) Pedagogik (53) Specialpedagogik (26) Socialt arbete (93) Fig 4. Könsfördelning inom huvudområdena (i %). Siffrorna inom parentes vid varje huvudområde anger antalet svarande. 7

8 Samhällsvetarnas syn på utbildningen På frågan om man skulle välja samma utbildning igen svarade 63 % att de definitivt eller troligen skulle göra det. Mest nöjda var personer som läst finansiell ekonomi, nationalekonomi och statsvetenskap, där fler än 70 % definitiv eller troligen skulle välja samma utbildning igen (fig 5). Minst nöjda var svarande inom huvudområdena socialantropologi, kulturgeografi, marknadsföring och data- och systemvetenskap, där hälften eller fler troligen eller definitivt skulle välja en annan utbildning (fig 5). Svaret på denna fråga kan tolkas på olika sätt; svarande som uppgett att de troligen eller definitivt skulle välja en annan utbildning kan vara missnöjda med kvaliteten på utbildningen, men svaret kan även bero på att de anser att t.ex. arbetsmarknaden varit för svår varför man idag hade valt något mer yrkesinriktat, även om utbildningen i sig anses bra, eller att man idag har helt andra intressen. Ja, definidvt Ja, troligen densamma Nej, troligen en annan Nej, definidvt en annan Vet ej Finansiell ekonomi (23) Nadonalekonomi (34) Statsvetenskap (75) Kriminologi (23) Psykologi (74) Företagsekonomi (224) Specialpedagogik (24) Sociologi (45) Pedagogik (52) Samhällsplanering (32) Socialt arbete (93) Data- och systemvetenskap (33) Marknadsföring (20) Kulturgeografi (16) Socialantropologi (16) Fig 5. Fördelning av de olika svarsalternativen (i %) på frågan man skulle välja samma utbildning igen, för varje huvudområde. Siffrorna inom parentes vid varje huvudområde anger antalet svarande. Textanalys av frisvar på frågorna om det var något som saknades eller var särskilt värdefullt i utbildningen indikerar att många saknar anknytning till arbetslivet och praktik (fig 6), medan många uppskattade lärarna och praktiken som särskilt värdefullt i utbildningen (fig 7). Totalt bland alla samhällsvetare svarade över 80 % att de skulle rekommendera sin utbildning till andra, med en variation mellan 62 och 91 % för de största huvudområdena (fig 8). 8

9 Fig 6. Textanalys av fritexten på frågan Var det något du saknade i utbildningen? Storleken på orden representerar hur många gånger de förekommer bland fritextsvaren. (praktik: 132ggr; Arbetslivet: 76ggr; anknytning:67 ggr; kontakt 38ggr). Totalt 634 svaranden. Fig 7. Textanalys av fritexten på frågan Var det något i din utbildning som var särskilt värdefullt? Storleken på orden representerar hur många gånger de förekommer bland fritextsvaren. (Bra: 47ggr; Lärare: 27ggr; praktik:27 ggr; olika: 20 ggr). Totalt 468 svaranden. 9

10 Ja Nej Finansiell ekonomi (23) Kriminologi (23) Företagsekonomi (223) Psykologi (74) Statsvetenskap (75) Nadonalekonomi (34) Pedagogik (50) Sociologi (44) Data- och systemvetenskap (33) Socialt arbete (94) Socialantropologi (16) Marknadsföring (20) Samhällsplanering (32) Specialpedagogik (25) Kulturgeografi (16) Fig 8. Andelen svarande (i %) som svarade ja; eller nej på frågan om de skulle rekommendera sin utbildning till andra, för de olika huvudområdena. Siffrorna inom parentes vid varje huvudområde anger antalet svarande. Anknytning till arbetsliv respektive forskning Närmare 76 % av de tillfrågade samhällsvetarna bedömer forskningsanknytningen i utbildningen som bra eller mycket bra (fig 9), med en variation mellan 66 och 87 % för de största huvudområdena (fig 10). Endast ca 24 % av de tillfrågade samhällsvetarna bedömer arbets- och näringsanknytningen som bra eller mycket bra (fig 11), med en variation mellan 0 % och 38 % för de största huvudområdena (fig 12.) 10

11 % Mycket brisiällig Delvis brisiällig Bra Mycket bra Fig 9. Fördelning av de olika svarsalternativen (i %) på frågan hur man bedömde kvaliteten på utbildningen med tanke på forskningsanknytning för alla svarande (totalt 882 svarande). Mycket bra Bra Delvis brisiällig Mycket brisiällig Kriminologi (23) Statsvetenskap (75) Specialpedagogik (26) Psykologi (72) Sociologi (45) Kulturgeografi (16) Marknadsföring (20) Pedagogik (52) Socialantropologi (16) Finansiell ekonomi (23) Samhällsplanering (30) Socialt arbete (94) Nadonalekonomi (34) Företagsekonomi (219) Data- och systemvetenskap (33) Fig 10. Fördelning av de olika svarsalternativen (i %) på frågan hur man bedömde kvaliteten på utbildningen med tanke på forskningsanknytning. Siffrorna inom parentes vid varje huvudområde anger antalet svarande. 11

12 50 40 % Mycket brisiällig Delvis brisiällig Bra Mycket bra Fig 11. Fördelning av de olika svarsalternativen (i %) på frågan hur man bedömde kvaliteten på utbildningen med tanke på arbets- och näringslivsanknytning för alla svarande (totalt 880 svarande). Mycket bra Bra Delvis brisiällig Mycket brisiällig Specialpedagogik (26) Data- och systemvetenskap (32) Pedagogik (52) Företagsekonomi (218) Statsvetenskap (75) Socialt arbete (93) Finansiell ekonomi (23) Marknadsföring (20) Sociologi (45) Psykologi (72) Kriminologi (23) Socialantropologi (16) Nadonalekonomi (34) Kulturgeografi (16) Samhällsplanering (31) Fig 12. Fördelning av de olika svarsalternativen (i %) på frågan hur man bedömde kvaliteten på utbildningen med tanke på arbets- och näringslivsanknytning. Siffrorna inom parentes vid varje huvudområde anger antalet svarande. 12

13 Alumnernas uppfattning om erhållen kompetens Varje svarande har uppskattat den kompetens de erhållit i utbildningen inom 19 olika kompetensområden efter skalan: mycket bristfällig (1) delvis bristfällig (2) bra (3) mycket bra (4) (tab 3). De färdigheter som flest samhällsvetare ansåg att man fått bäst kompetens i genom utbildningen var att kritiskt tolka och diskutera problemställningar, att hitta och värdera ny kunskap och färdighet i huvudämnet. Över 90 % av alla samhällsvetare anser att de erhållit bra eller mycket bra kompetens inom dessa färdigheter (fig 13). De färdigheter man ansåg sig ha erhållit minst kompetens i var kunskap i att undervisa, i projektledning och att göra presentationer engelska, mer än 50 % av de svarande ansåg att man erhållit delvis bristfällig eller mycket bristfällig kompetens inom dessa färdigheter (fig 13). Vissa färdigheter ansågs ej relevanta för utbildningen; över 15 % av de svarande tyckte inte att färdigheter i laborativa tekniker, kunskaper om fältstudier och undervisning är relevant för deras utbildning vid samhällsvetenskapliga fakulteten (fig 13). Då det är en viss variation i hur den erhållna kompetensen uppfattas mellan huvudområdena redovisas de största huvudområdena i figur Tabell 3. De svarande fick bedöma den kompetens de erhållit i sin utbildning i 19 olika färdigheter. (Från Mycket bristfällig, Delvis bristfällig, Bra till Mycket bra ). Delfråga Färdigheter 1 Kunskaper i ditt huvudområde 2 Kunskaper i ämnets vetenskapliga grund 3 Kunskaper i laborativa tekniker 4 Kunskaper i fältstudier 5 Kunskaper i aktuella forskningsfrågor 6 Färdigheter att hitta och värdera ny kunskap 7 Färdigheter att kritiskt tolka och diskutera problemställningar 8 Färdigheter att argumentera och övertyga 9 Färdigheter att självständigt identifiera och lösa problem 10 Färdigheter att följa med i kunskapsutvecklingen 11 Färdigheter att undervisa 12 Färdigheter att bearbeta statistiskt material 13 Färdigheter att göra muntliga presentationer 14 Färdigheter att göra skriftliga presentationer 15 Färdigheter att göra presentationer på engelska 16 Färdigheter att göra etiska bedömningar 17 Färdigheter att förklara för ickespecialister/lekmän 18 Färdigheter att arbeta i grupp 19 Färdigheter i projektledning 13

14 Mycket bra Bra Delvis brisiällig Mycket brisiällig Ej relevant kridskt tolka och diskutera problemställningar (844) hika och värdera ny kunskap (844) dik huvudämne (849) ämnets vetenskapliga grund (843) självständigt idendfiera och lösa problem (843) göra skrijliga presentadoner (841) arbeta i grupp (835) följa med i kunskapsutvecklingen (844) argumentera och övertyga (842) göra muntliga presentadoner (841) aktuella forskningsfrågor (839) bearbeta stadsdskt material (839) göra edska bedömningar (842) förklara för ickespecialister/lekmän (834) fältstudier (840) projektledning (838) göra presentadoner på engelska (838) undervisa (837) laboradva tekniker (835) Fig 13. Fördelning av de olika svarsalternativen (i %) från alla samhällsvetare på frågan hur man bedömde den kompetens man erhållit i utbildningen i respektive kompetensområde. Siffrorna inom parentes vid varje kompetensområde anger antalet svarande. 14

15 Data- och systemvetenskap arbeta i grupp självständigt idendfiera och lösa problem hika och värdera ny kunskap ämnets vetenskapliga grund göra skrijliga presentadoner göra muntliga presentadoner argumentera och övertyga kridskt tolka och diskutera problemställningar dik huvudämne projektledning följa med i kunskapsutvecklingen bearbeta stadsdskt material förklara för ickespecialister/lekmän göra presentadoner på engelska göra edska bedömningar laboradva tekniker undervisa aktuella forskningsfrågor fältstudier Finansiell ekonomi bearbeta stadsdskt material självständigt idendfiera och lösa problem ämnets vetenskapliga grund kridskt tolka och diskutera problemställningar arbeta i grupp hika och värdera ny kunskap dik huvudämne följa med i kunskapsutvecklingen göra skrijliga presentadoner göra muntliga presentadoner göra presentadoner på engelska aktuella forskningsfrågor argumentera och övertyga projektledning förklara för ickespecialister/lekmän fältstudier göra edska bedömningar undervisa laboradva tekniker Mycket bra Bra Delvis brisiällig Mycket brisiällig Ej relevant Fig 14. Fördelning av de olika svarsalternativen (i %) på frågan hur man bedömde den kompetens man erhållit i utbildningen i respektive kompetensområde för huvudområdena data- och systemvetenskap (totalt 30 svarande) och finansiell ekonomi (totalt 22 svarande). Kompetensområdena är sorterade uppifrån och ner efter hur många nöjda svar de fått (% som svarar mycket bra eller bra ). 15

16 Företagsekonomi hika och värdera ny kunskap kridskt tolka och diskutera problemställningar dik huvudämne arbeta i grupp göra skrijliga presentadoner självständigt idendfiera och lösa problem ämnets vetenskapliga grund följa med i kunskapsutvecklingen argumentera och övertyga göra muntliga presentadoner bearbeta stadsdskt material göra presentadoner på engelska förklara för ickespecialister/lekmän projektledning göra edska bedömningar aktuella forskningsfrågor undervisa fältstudier laboradva tekniker kridskt tolka och diskutera problemställningar hika och värdera ny kunskap göra skrijliga presentadoner dik huvudämne följa med i kunskapsutvecklingen självständigt idendfiera och lösa problem argumentera och övertyga ämnets vetenskapliga grund arbeta i grupp aktuella forskningsfrågor göra edska bedömningar förklara för ickespecialister/lekmän göra muntliga presentadoner bearbeta stadsdskt material fältstudier undervisa projektledning göra presentadoner på engelska laboradva tekniker Kriminologi Mycket bra Bra Delvis brisiällig Mycket brisiällig Ej relevant Fig 15. Fördelning av de olika svarsalternativen (i %) på frågan hur man bedömde den kompetens man erhållit i utbildningen i respektive kompetensområde för huvudområdena företagsekonomi (totalt 213 svarande) och kriminologi (totalt 23 svarande). Kompetensområdena är sorterade uppifrån och ner efter hur många nöjda svar de fått (% som svarar mycket bra eller bra ). 16

17 Kulturgeografi självständigt idendfiera och lösa problem kridskt tolka och diskutera problemställningar arbeta i grupp hika och värdera ny kunskap följa med i kunskapsutvecklingen ämnets vetenskapliga grund fältstudier argumentera och övertyga dik huvudämne göra skrijliga presentadoner göra muntliga presentadoner aktuella forskningsfrågor bearbeta stadsdskt material förklara för ickespecialister/lekmän göra edska bedömningar göra presentadoner på engelska projektledning laboradva tekniker undervisa Marknadsföring kridskt tolka och diskutera problemställningar självständigt idendfiera och lösa problem ämnets vetenskapliga grund dik huvudämne arbeta i grupp hika och värdera ny kunskap göra skrijliga presentadoner argumentera och övertyga göra muntliga presentadoner bearbeta stadsdskt material förklara för ickespecialister/lekmän projektledning göra edska bedömningar följa med i kunskapsutvecklingen undervisa aktuella forskningsfrågor göra presentadoner på engelska fältstudier laboradva tekniker Mycket bra Bra Delvis brisiällig Mycket brisiällig Ej relevant Fig 16. Fördelning av de olika svarsalternativen (i %) på frågan hur man bedömde den kompetens man erhållit i utbildningen i respektive kompetensområde för huvudområdena kulturgeografi (totalt 16 svarande) och marknadsföring (totalt 19 svarande). Kompetensområdena är sorterade uppifrån och ner efter hur många nöjda svar de fått (% som svarar mycket bra eller bra ). 17

18 NaNonalekonomi dik huvudämne ämnets vetenskapliga grund hika och värdera ny kunskap kridskt tolka och diskutera problemställningar självständigt idendfiera och lösa problem arbeta i grupp bearbeta stadsdskt material följa med i kunskapsutvecklingen argumentera och övertyga göra skrijliga presentadoner aktuella forskningsfrågor förklara för ickespecialister/lekmän laboradva tekniker göra muntliga presentadoner göra presentadoner på engelska göra edska bedömningar undervisa projektledning fältstudier Pedagogik arbeta i grupp ämnets vetenskapliga grund göra skrijliga presentadoner självständigt idendfiera och lösa problem kridskt tolka och diskutera problemställningar dik huvudämne hika och värdera ny kunskap följa med i kunskapsutvecklingen argumentera och övertyga göra muntliga presentadoner aktuella forskningsfrågor förklara för ickespecialister/lekmän göra edska bedömningar fältstudier bearbeta stadsdskt material undervisa projektledning göra presentadoner på engelska laboradva tekniker Mycket bra Bra Delvis brisiällig Mycket brisiällig Ej relevant Fig 17. Fördelning av de olika svarsalternativen (i %) på frågan hur man bedömde den kompetens man erhållit i utbildningen i respektive kompetensområde för huvudområdena nationalekonomi (totalt 30 svarande) och pedagogik (totalt 50 svarande). Kompetensområdena är sorterade uppifrån och ner efter hur många nöjda svar de fått (% som svarar mycket bra eller bra ). 18

19 Psykologi kridskt tolka och diskutera problemställningar ämnets vetenskapliga grund arbeta i grupp dik huvudämne hika och värdera ny kunskap självständigt idendfiera och lösa problem göra skrijliga presentadoner göra edska bedömningar argumentera och övertyga bearbeta stadsdskt material aktuella forskningsfrågor följa med i kunskapsutvecklingen förklara för ickespecialister/lekmän göra muntliga presentadoner fältstudier laboradva tekniker projektledning göra presentadoner på engelska undervisa Samhällsplanering arbeta i grupp hika och värdera ny kunskap fältstudier kridskt tolka och diskutera problemställningar göra skrijliga presentadoner dik huvudämne ämnets vetenskapliga grund självständigt idendfiera och lösa problem följa med i kunskapsutvecklingen bearbeta stadsdskt material göra muntliga presentadoner argumentera och övertyga aktuella forskningsfrågor göra presentadoner på engelska göra edska bedömningar förklara för ickespecialister/lekmän projektledning laboradva tekniker undervisa Mycket bra Bra Delvis brisiällig Mycket brisiällig Ej relevant Fig 18. Fördelning av de olika svarsalternativen (i %) på frågan hur man bedömde den kompetens man erhållit i utbildningen i respektive kompetensområde för huvudområdena psykologi (totalt 71 svarande) och samhällsplanering (totalt 31 svarande). Kompetensområdena är sorterade uppifrån och ner efter hur många nöjda svar de fått (% som svarar mycket bra eller bra ). 19

20 Socialantropologi kridskt tolka och diskutera problemställningar göra skrijliga presentadoner aktuella forskningsfrågor dik huvudämne göra edska bedömningar hika och värdera ny kunskap ämnets vetenskapliga grund fältstudier självständigt idendfiera och lösa problem arbeta i grupp följa med i kunskapsutvecklingen argumentera och övertyga göra presentadoner på engelska göra muntliga presentadoner förklara för ickespecialister/lekmän laboradva tekniker bearbeta stadsdskt material undervisa projektledning Socialt arbete kridskt tolka och diskutera problemställningar arbeta i grupp göra skrijliga presentadoner hika och värdera ny kunskap självständigt idendfiera och lösa problem dik huvudämne ämnets vetenskapliga grund göra muntliga presentadoner göra edska bedömningar argumentera och övertyga följa med i kunskapsutvecklingen aktuella forskningsfrågor förklara för ickespecialister/lekmän fältstudier bearbeta stadsdskt material undervisa projektledning laboradva tekniker göra presentadoner på engelska Mycket bra Bra Delvis brisiällig Mycket brisiällig Ej relevant Fig 19. Fördelning av de olika svarsalternativen (i %) på frågan hur man bedömde den kompetens man erhållit i utbildningen i respektive kompetensområde för huvudområdena socialantropologi (totalt 16 svarande) och socialt arbete (totalt 92 svarande). Kompetensområdena är sorterade uppifrån och ner efter hur många nöjda svar de fått (% som svarar mycket bra eller bra ). 20

21 Sociologi dik huvudämne hika och värdera ny kunskap ämnets vetenskapliga grund kridskt tolka och diskutera problemställningar arbeta i grupp självständigt idendfiera och lösa problem göra skrijliga presentadoner följa med i kunskapsutvecklingen aktuella forskningsfrågor bearbeta stadsdskt material argumentera och övertyga göra edska bedömningar göra muntliga presentadoner förklara för ickespecialister/lekmän fältstudier laboradva tekniker projektledning undervisa göra presentadoner på engelska Specialpedagogik ämnets vetenskapliga grund göra skrijliga presentadoner kridskt tolka och diskutera problemställningar hika och värdera ny kunskap aktuella forskningsfrågor följa med i kunskapsutvecklingen arbeta i grupp dik huvudämne göra muntliga presentadoner självständigt idendfiera och lösa problem argumentera och övertyga göra edska bedömningar projektledning fältstudier förklara för ickespecialister/lekmän bearbeta stadsdskt material undervisa göra presentadoner på engelska laboradva tekniker Mycket bra Bra Delvis brisiällig Mycket brisiällig Ej relevant Fig 20. Fördelning av de olika svarsalternativen (i %) på frågan hur man bedömde den kompetens man erhållit i utbildningen i respektive kompetensområde för huvudområdena sociologi (totalt 41 svarande) och specialpedagogik (totalt 24 svarande). Kompetensområdena är sorterade uppifrån och ner efter hur många nöjda svar de fått (% som svarar mycket bra eller bra ). 21

22 Statsvetenskap Mycket bra Bra Delvis brisiällig Mycket brisiällig Ej relevant kridskt tolka och diskutera problemställningar dik huvudämne hika och värdera ny kunskap ämnets vetenskapliga grund självständigt idendfiera och lösa problem göra skrijliga presentadoner följa med i kunskapsutvecklingen arbeta i grupp argumentera och övertyga aktuella forskningsfrågor göra muntliga presentadoner förklara för ickespecialister/lekmän göra edska bedömningar göra presentadoner på engelska fältstudier bearbeta stadsdskt material projektledning undervisa laboradva tekniker 0% 20% 40% 60% 80% 100% Fig 21. Fördelning av de olika svarsalternativen (i %) på frågan hur man bedömde den kompetens man erhållit i utbildningen i respektive kompetensområde för huvudområdet statsvetenskap (totalt 70 svarande). Kompetensområdena är sorterade uppifrån och ner efter hur många nöjda svar de fått (% som svarar mycket bra eller bra ). Uppnådd kompetens i förhållande till arbetslivets krav Genom att för varje huvudområde plotta medelsvaren om erhållen kompetens för varje färdighet (de 19 färdigheterna i tab 3) mot medelsvaren om huruvida färdigheten ifråga krävdes i det nuvarande arbetet kan man illustrera hur väl utbildningen motsvarar arbetskraven i det nuvarande arbetet för respektive huvudområde (fig 23-25). Medelvärde har räknats genom att använda 1 för kompetens mycket bristfällig och arbetskrav inte alls ; 2 för kompetens delvis bristfällig och arbetskrav till viss del ; 3 för kompetens bra och arbetskrav till stor del ; och 4 för kompetens mycket bra och arbetskrav helt. Här har bara svaranden som angett att utbildningen har relevans eller hög relevans för deras nuvarande arbete använts. Om man tittar på alla svarande tillsammans ser man att de kompetensområden som samhällsvetare är minst nöjda med i utbildningen också är bland de områden som de har minst arbetskrav i (tex att undervisa, presentera på engelska och färdighet i projektledning; fig. 22). På motsvarande sätt är de områden de uppskattar att de fått bäst kompetens i också de områden där de möter störst krav i arbetslivet (tex att självständig identifiera och lösa problem och att kritiskt tolka och diskutera problemställningar; fig 22). Vid redovisning områdesvis av arbetskrav i relation till erhållen kompetens har bara huvudområden som haft 15 eller fler svar tagits med (5 huvudområden som tidigare redogjorts för separat har här fallit bort pga få svar på dessa frågor). Som framgår av figur så har en del huvudområden arbetskrav som väl följer den erhållna kompetensen så att färdigheter som efterfrågas mycket 22

23 i det nuvarande arbetet också är de färdigheter som de svarande tyckte sig ha erhållit bra kompetens i från utbildningen, medan färdigheter som ej efterfrågas i arbetet idag är de färdigheter som de svarande uppfattade att de inte erhöll så bra kompetens i. Exempel på huvudområden där utbildningens kompetens följer arbetskraven är data och systemvetenskap och företagsekonomi (fig. 23). Andra huvudområden visar inte lika tydlig överensstämmelse mellan erhållen kompetens i utbildningen och arbetskrav i nuvarande arbete, men det är värt att notera att kompetensen ofta bedöms som bra eller mycket bra även om den inte efterfrågas i lika stor utsträckning i arbetslivet (fig. 24). Fig 22. Arbetskrav i relation till erhållen kompetens för alla svaranden. För varje färdighet har ett medelvärde för de svarandes uppfattning om erhållen kompetens i utbildningen och arbetskrav i nuvarande arbete beräknats. Numret vid varje punkt motsvarar numret på varje delfråga nedan. Bara svaranden som har angett att deras utbildning har relevans eller hög relevans för det nuvarande arbetet har inkluderats i figuren. Antalet svarande varierar mellan 567 och 590 för de olika kompetensområdena då alla inte svarat för alla kompetensområde. Nummer vid punkterna motsvarar följande kunskaper/färdigheter 1 huvudområdet 11 undervisa 2 ämnets vetenskapliga grund 12 bearbeta statistiskt material 3 laborativa tekniker 13 muntlig presentation 4 fältstudier 14 skriftlig presentation 5 aktuella forskningsfrågor 15 presentation på engelska 6 hitta och värdera ny kunskap 16 göra etiska bedömningar 7 kritiskt tolka och diskutera problemställningar 17 förklara för ickespecialister/lekmän 8 argumentera och övertyga 18 arbeta i grupp 9 självständigt identifiera och lösa problem 19 projektledning 10 följa med i kunskapsutvecklingen 23

24 Fig 23. Arbetskrav i relation till erhållen kompetens inom data och systemvetenskap (20 svarande), företagsekonomi (146 svarande), nationalekonomi (16 svarande) och pedagogik (38 svarande). Se vidare beskrivning i fig. 20. Nummer vid punkterna motsvarar följande kunskaper/färdigheter 1 huvudområdet 11 undervisa 2 ämnets vetenskapliga grund 12 bearbeta statistiskt material 3 laborativa tekniker 13 muntlig presentation 4 fältstudier 14 skriftlig presentation 5 aktuella forskningsfrågor 15 presentation på engelska 6 hitta och värdera ny kunskap 16 göra etiska bedömningar 7 kritiskt tolka och diskutera problemställningar 17 förklara för ickespecialister/lekmän 8 argumentera och övertyga 18 arbeta i grupp 9 självständigt identifiera och lösa problem 19 projektledning 10 följa med i kunskapsutvecklingen 24

25 Fig 24. Arbetskrav i relation till erhållen kompetens inom psykologi (55 svarande), samhällsplanering (16 svarande), socialt arbete (73 svarande) och sociologi (25 svarande). Se vidare beskrivning i fig. 20. Nummer vid punkterna motsvarar följande kunskaper/färdigheter 1 huvudområdet 11 undervisa 2 ämnets vetenskapliga grund 12 bearbeta statistiskt material 3 laborativa tekniker 13 muntlig presentation 4 fältstudier 14 skriftlig presentation 5 aktuella forskningsfrågor 15 presentation på engelska 6 hitta och värdera ny kunskap 16 göra etiska bedömningar 7 kritiskt tolka och diskutera problemställningar 17 förklara för ickespecialister/lekmän 8 argumentera och övertyga 18 arbeta i grupp 9 självständigt identifiera och lösa problem 19 projektledning 10 följa med i kunskapsutvecklingen 25

26 Fig 25. Arbetskrav i relation till erhållen kompetens inom specialpedagogik (18 svarande) och statsvetenskap (39 svarande). Se vidare beskrivning i fig. 20. Nummer vid punkterna motsvarar följande kunskaper/färdigheter 1 huvudområdet 11 undervisa 2 ämnets vetenskapliga grund 12 bearbeta statistiskt material 3 laborativa tekniker 13 muntlig presentation 4 fältstudier 14 skriftlig presentation 5 aktuella forskningsfrågor 15 presentation på engelska 6 hitta och värdera ny kunskap 16 göra etiska bedömningar 7 kritiskt tolka och diskutera problemställningar 17 förklara för ickespecialister/lekmän 8 argumentera och övertyga 18 arbeta i grupp 9 självständigt identifiera och lösa problem 19 projektledning 10 följa med i kunskapsutvecklingen Arbetsmarknaden Av de samhällsvetare som svarade på studien anger drygt 87 % att de har någon form av anställning (fast anställning, tillfällig anställning eller forskarutbildning) eller egen firma; och den absolut vanligaste formen av sysselsättningen är fast anställning (48 %) (fig 26). Endast 1,7 % är arbetslösa (fig 26) vilket kan jämföras med SCB s uppgift om 7,7 % arbetslöshet i Sverige 2012 (Arbetskraftsundersökningarna; AKU 2012; här bör man dock beakta att hur var och en av de svarande definierar arbetslöshet kan skilja sig från SCB s definition). Andelen fast anställda varierar mellan de största huvudområdena från 43 % (socialantropologi) till 89 % (marknadsföring) (fig 27). Andelen arbetslösa varierade från 0 % för flera huvudområden till drygt 9 % (samhällsplanering) (fig 28). De flesta av de svarande samhällsvetarna fick sitt första arbete genom att själv ta kontakt eller via annons (fig 29). Det var även en mycket stor del av de svarande som angav andra sätt som de fått sitt första arbete på, och en textanalys av frisvaren föreslår att det framförallt var via tidigare arbete, att de redan hade arbete eller att de fick jobbet via kontakter (fig 30). 26

27 % Fig 26. Sysselsättning idag hos de svarande samhällsvetarna. Totalt 875 svarande. % Fig 27. Andelen fast anställda uppdelat på de olika huvudområdena. Siffrorna inom parentes vid varje huvudområde anger antalet svarande. 27

28 % Fig 28. Andelen arbetslösa uppdelat på de olika huvudområdena. Siffrorna inom parentes vid varje huvudområde anger antalet svarande % Fig 29. Fördelning av hur de svarande fick sitt första arbete. Totalt 850 svarande. 28

29 Fig 30. Textanalys av fritexten på frågan Hur fick du ditt första arbete efter avslutad examen? Storleken på orden representerar hur många gånger de förekommer bland fritextsvaren. (via: 75ggr; redan: 34ggr; jobb: 24 ggr). Totalt 290 svarande. 29

30 Samhällsvetarnas arbetsgivare Bland de samhällsvetare som i fritext uppgav arbetsgivare (730 svar) indikerar textanalysen att många arbetar inom kommuner (fig 28). Fig 31. Textanalys av fritexten på frågan Vilken arbetsgivare har du? Storleken på orden representerar hur många gånger de förekommer bland fritextsvaren. (kommun:76 ggr; Stockholms: 61 ggr; stad: 46 ggr; universitet: 20ggr). Totalt 730 svarande. Samhällsvetarnas huvudsakliga arbetsuppgifter De vanligaste arbetsuppgifterna bland de svarande samhällsvetarna var utredning och planering och administrativa uppgifter (fig 32). De svarande fick ranka olika arbetsuppgifter från 1 till 3 (1= vad man gör största delen av arbetstiden) och de vanligaste arbetsuppgifterna var utredning och planering respektive administrativa uppgifter, med viss variation mellan huvudområdena (tab 4). Nästan hälften (47 %) av de svarande samhällsvetarna ansåg att deras utbildning hade hög relevans för deras nuvarande arbete (fig 33). Det var viss varians mellan huvudområdena med högst andel relevanta arbeten inom socialt arbete (nästan 90 % ansåg att deras utbildning hade relevans eller hög relevans), och lägst andel i kriminologi och nationalekonomi där drygt 40 % av de svarande ansåg att deras utbildning hade viss eller ingen relevans för det nuvarande arbetet (fig 34). Arbetserfarenhet, utbildningen vid Stockholms universitet och poänggivande praktik bedöms ofta som viktiga eller mycket viktiga för de nuvarande arbetsuppgifterna medan att vara aktiv i studentförening bedömdes som relativt oviktig (fig 35). 30

31 25 20 % Fig 32. Huvudsaklig arbetsuppgift. Antal svaranden som angett en viss arbetsuppgift så som varande den de ägnar mesta tiden åt på sitt nuvarande arbete. Totalt 715 svarande. Tabell 4. Huvudsaklig arbetsuppgift för de olika huvudområdena. Andelen svaranden i procent som angett en viss arbetsuppgift så som varande den de ägnar mesta tiden åt på sitt nuvarande arbete. Administrativa uppgifter Arbetsledning Forskning & utveckling Kontroll Marknadsföring & försäljning Produktion Undervisning Utredning & planering Annat Totalt antal svarande Data- och systemvetenskap Finansiell ekonomi Företagsekonomi Kriminologi Kulturgeografi Marknadsföring Nationalekonomi Pedagogik Psykologi Samhällsplanering Socialantropologi Socialt arbete Sociologi Specialpedagogik Statsvetenskap

32 % Hög relevans Relevans Viss relevans Ingen relevans Fig 33. Utbildningens relevans för det nuvarande arbetet. Totalt 792 svarande. Hög relevans Relevans Viss relevans Ingen relevans Socialt arbete (83) Psykologi (66) Pedagogik (48) Specialpedagogik (22) Företagsekonomi (198) Samhällsplanering (23) Marknadsföring (19) Finansiell ekonomi (18) Data- och systemvetenskap (28) Kulturgeografi (13) Statsvetenskap (60) Sociologi (38) Socialantropologi (15) Nadonalekonomi (27) Kriminologi (19) Fig 34. Utbildningens relevans (i %) för det nuvarande arbetet för varje huvudområde. Siffrorna inom parentes vid varje huvudområde anger antalet svarande. 32

33 Mycket vikdga Vikdga Delvis vikdga Helt ovikdga Arbetserfarenhet (780) Utbildning (785) Poänggivande prakdk (389) Akdv i studeniörening (390) Fig 35. Bedömning av hur viktig olika aktiviteter har varit för nuvarande arbetsuppgifter för alla svarande. Siffrorna inom parentes anger antalet svarande. 33

34 Nuvarande lön Totalt svarade 794 på frågan om nuvarande lön. Medianmånadslön för alla svarande är kr (fig 36). Det är en viss variation i lönefördelning mellan de största huvudområdena (fig 37). Män har en högre medianmånadslön än kvinnor ( kr jmf med kr), och det är en större andel högavlönade bland männen än bland kvinnorna (χ2-test: χ2 = 32,3; df=2, p<0,001; fig. 38) % < >46 BruRolön i tusen kr/mån Fig 36. Lönefördelning för alla svarande samhällsvetare. Totalt 794 svarande. < kr kr > kr Specialpedagogik (22) Marknadsföring (19) Företagsekonomi (194) Nadonalekonomi (28) Pedagogik (46) Data- och systemvetenskap (28) Finansiell ekonomi (18) Samhällsplanering (23) Psykologi (67) Statsvetenskap (60) Socialt arbete (85) Kriminologi (19) Sociologi (38) Kulturgeografi (13) Socialantropologi (15) Fig 37. Fördelningen av månadslön (i %) hos de svarande för de olika huvudområdena. Siffror inom parentes anger antalet svarande. 34

35 Män Kvinnor % < >38 BruRolön i tusen kr / mån Fig 38. Lönefördelning (i %) för män och kvinnor. Konkurrerande utbildningar i arbetslivet Totalt 38 % av de svarande angav att de upplevde andra utbildningar som konkurrerande för det arbete de för närvarande har (de som angivit att de har ett arbete som inte är relevant för utbildningen har tagits bort i denna beräkning). Det var störst andel svarande som upplevde konkurrens inom samhällsplanering, socialantropologi och marknadsföring (>60 % av de svarande; fig 39). Samhällsplanering (24) Socialantropologi (11) Marknadsföring (19) Nadonalekonomi (23) Kulturgeografi (10) Data- och systemvetenskap (24) Statsvetenskap (54) Finansiell ekonomi (17) Sociologi (34) Psykologi (63) Företagsekonomi (181) Pedagogik (42) Kriminologi (13) Specialpedagogik (20) Socialt arbete (82) Fig 39. Andelen svarande som upplever andra utbildningar som konkurrerande till det arbete de har idag (bara svarande som angivit att de har ett relevant arbete är medräknade här). Siffror inom parentes anger antalet svarande. % 35

36 Rapportens resultat i relation till examensmålen Totalt 19 olika delfrågor ställdes till samhällsvetarna i denna studie om deras syn på erhållen kompetens i utbildningen (tab 3). Dessa delfrågor täcker i stora drag in de generella mål som finns uppställda i examensordningen (fig 40). Av de delar som tydligt ingår i examensordningen är det värt att notera att samhällsvetare anser sig erhållit sämst kompetens i att förklara för ickespecialister/lekmän, fältstudier och laborativa moment (vilket troligtvis inte kan anses ingår i flera huvudområden), medan de anser sig fått bäst kompetens i att självständigt identifiera och lösa problem, att kritiskt tolka och diskutera problemställningar och att hitta och värdera ny kunskap (fig. 22). Studenten skall visa kunskap och förståelse: 1. Om vetenskaplig grund 2. Om vetenskapliga metoder 3. Fördjupning i någon del Studenten skall visa färdighet och förmåga: 4. Söka, samla, värdera, kritiskt tolka relevant information i en problemställning. 5. Kritiskt diskutera företeelser, frågeställningar och situationer. 6. Självständigt identifiera, formulera och lösa problem samt genomföra uppgifter inom givna tidsramar. 7. Muntligt och skriftligt redogöra för och diskutera information, problem och lösningar i dialog med olika grupper. 8. Visa färdighet som fodras för att självständigt arbeta inom det område som utbildningen avser. Studenten skall visa värderingsförmåga och förhållningssätt: 9. Förmåga att inom huvudområdet för utbildningen göra bedömningar med hänsyn till relevanta vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter. 10. Visa insikt om kunskapens roll i samhället och människors ansvar för hur den används. 11. Visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och att utveckla sin kompetens. Fig 40. Mål enligt examensordningen, kandidatnivå (utdrag ur högskoleförordningen). 36

37 Alumnernas syn på Stockholms universitet Sammanfattningsvis har alumnerna vid samhällsvetenskapliga fakulteten en mycket positiv syn på Stockholms universitet. Mer än 89 % av samhällsvetarna skulle rekommendera Stockholms universitet för vänner och familj (fig 41), över 74 % har en ganska, eller mycket bra uppfattning om Stockholms universitet (fig 42) och över 60 % tycker att de har ganska bra eller mycket bra kunskap om vad universitetet erbjuder (fig 43). Dessutom vill många alumner hålla kontakten med Stockholms universitet. Drygt 86 % av de som svarade på om de ville ha fortsatt kontakt med universitetet var positiva och kryssar i att de ville ha fortsatt kontakt i någon av de former som anges som alternativ (fig 44). Framförallt vill man bli inbjuden till föreläsningar inom huvudområdet. Det är även många som kan tänka sig en mer aktiv kontakt med Stockholms universitet i form av forskningssamarbete, att gästföreläsa, vara mentor eller att ta emot praktikanter och examensstudenter (fig 44) % Ja Nej Fig 41. Svarsfrekvens på frågan om huruvida man skulle rekommendera Stockholms universitet till sina vänner och familj. Totalt 851 svarande % Mycket dålig Ganska dålig Varken bra eller dålig Ganska bra Mycket bra Fig 42. Svarsfrekvens på frågan om vad man har för uppfattning om Stockholms universitet. Totalt 855 svarande. 37

38 % Mycket dåligt Ganska dåligt Varken bra eller dåligt Ganska bra Mycket bra Fig 43. Svarsfrekvens på frågan hur väl man känner till Stockholms universitet och vet vad vi erbjuder. Totalt 856 svarande. Föreläsningar inom dik ämnesområde Populärvetenskapliga öppna föreläsningar Få informadon om kurser Föreläsningar om generella arbetslivsorienterade frågor Sociala träffar med andra alumner inom ämnesområdet Delta i forskningssamarbete Ta emot en student som skriver uppsats/ex- arbete Ta emot en prakdkant Vara mentor Gäsiöreläsa Sociala träffar med andra alumner från hela universitetet Köpa en uppdragsutbildning Annat Jag vill inte ha fortsak kontakt med universitet % av svarande Fig 44. Andel av de svarande som kryssat i de olika svarsalternativen vad gäller önskad fortsatt kontakt med Stockholms universitet. Totalt 791 svarande (en alumn kan kryssa i flera svar). 38

39 Ansvariga för projektet Cecilia Kullberg har administrerat, samlat in och bearbetat data samt skrivit rapporten. Cecilia Kullberg är docent i etologi vid Zoologiska institutionen. Anna-Karin Orsmark Hermansson och Ulf Nyman, utredare vid Planeringsavdelningen har varit projektledare för studien. Till projektet har även knutits representanter från samhällsvetenskapliga fakulteten. Referenser För beräkning av χ2 har följande referens använts: Preacher, K. J. (2001, April). Calculation for the chi-square test: An interactive calculation tool for chi-square tests of goodness of fit and independence [Computer software]. Available from 39