Vart tog de vägen? En uppföljning av de studenter som gjorde praktik genom Statsvetenskapliga institutionen under 2006 och 2007

Transkript

1 Statsvetenskapliga institutionen Vart tog de vägen? En uppföljning av de studenter som gjorde praktik genom Statsvetenskapliga institutionen under 2006 och 2007 Uppsala april 2009 Susanna Nytell

2 Inledning Bakgrund till studien Statsvetenskapliga institutionen vid Uppsala universitet har sedan början av 1990-talet erbjudit studenter på politices magisterprogrammet möjligheten att göra en termins handledd studiepraktik inom ramen för sin utbildning. I princip har samtliga studenter (ca under de senaste 15 åren) tagit tillvara möjligheten att kunna tillämpa sina teoretiska kunskaper i verkliga arbetsuppgifter. Praktiken har tveklöst varit det mest uppskattade inslaget i utbildningsprogrammet. Dessutom har praktikplatserna genomgående varit mycket nöjda med praktikanternas insatser. Vad tycker då de tidigare studenterna om praktiken och om sin utbildning? Vad har de haft för erfarenheter av arbetslivet sedan de gjorde sin praktik? Vilken praktisk nytta har de haft av sin praktiktermin? För att besvara dessa frågor startade Statsvetenskapliga institutionen ett projekt för att kartlägga var tidigare studenter befinner sig och vad de har gjort efter sina studier. Projektet började med en kort enkätundersökning som skickades ut till 242 färdiga studenter under våren Undersökningens resultat visade bland annat att de flesta svarande var bosatta i Sverige och att majoriteten av de tidigare studenterna arbetar inom offentlig sektor. Senare samma år fick de som svarat på den första enkäten även möjlighet att delta i ytterligare en undersökning, vars syfte var att få en mer djupgående bild av studenternas syn på utbildningen, praktiken och få veta mer om deras erfarenheter av arbetslivet. År 2007 genomfördes ännu en enkätundersökning, som skickades ut till 109 studenter 1. Under vintern har en ny undersökning genomförts, i vilken vi har kombinerat flervalsfrågor om de tidigare studenternas situation idag med mer öppna frågor om vad de anser om utbildningen och praktiken samt vilka tips de vill förmedla till nuvarande och framtida studenter. Undersökningens tillvägagångssätt Undersökningen bygger på en enkät som via e-post och/eller vanlig post skickats ut till alla personer som genomfört praktik genom statsvetenskapliga institutionen under år 2006 och Till dem som i samband med praktiken hade lämnat en annan e-postadress än den som de fått genom Uppsala Universitet skickades enkäterna via e-post. Till övriga skickades enkäten till den postadress där de vid undersökningstillfället var skrivna. De tillfrågade ombads svara på sammanlagt 13 frågor rörande sin examen, arbetslivserfarenhet, utbildning och praktik. Av de totalt 175 personer som tillfrågades svarade 105 personer, vilket ger en svarsfrekvens på 60 procent, och det är en hög siffra jämfört med de tidigare 1 Vid de tidigare tillfällena riktade sig undersökningen i första hand till de studenter som läst Pol. mag.- programmet, medan den här undersökningen riktar sig till alla som gjort praktik, även de som studerat på samhällsvetar- och orientalistikprogrammen. 1

3 undersökningarna 2. Bortfallet kan delvis förklaras av att vissa e-postadresser kan ha varit inaktuella (i de fall när e-postmeddelandet kommit i retur har dock pappersenkäter skickats ut). Även vissa av postadresserna kan förstås ha varit inaktuella, även om det var de adresserna där de tidigare studenterna var skrivna enligt Skatteverket. Det är emellertid viktigt att poängtera att undersökningens resultat inte kan generaliseras till att gälla alla tidigare Pol. mag.- eller samhällsvetarstudenter, och inte heller alla som genomfört praktiken. Antalet svarande utgör trots allt endast en del av det totala antalet studenter som genomfört praktik. Det är också möjligt, kanske till och med troligt, att det främst är personer som är nöjda med sitt arbete eller anser sig ha relevant sysselsättning som har svarat på enkäten, vilket gör att resultatet kan vara missvisande. Disposition Den enkät som skickades ut kan delas in i tre huvudsakliga delar. De två första syftade till att besvara två mycket vanliga frågor bland nuvarande och presumtiva studenter, nämligen: Vad blir man? och Hur får man jobb? Den tredje delen i undersökningen kallades Utbildning/Praktik och syftade till att undersöka hur de tidigare studenterna ser på sin utbildning idag. Rapporten kommer att följa enkäten och i tur och ordning presentera frågorna och hur de tillfrågade har svarat. 2 Vid de tidigare tillfällena svarade 43 % (2005) 69% (den andra undersökningen år 2005, som dock endast skickades ut till dem som besvarat den första) och 31 % (2007). Att andelen svarande blev högre denna gång beror troligtvis på att enkäten skickades ut både med post och e-post, medan den tidigare endast hade skickats ut via e-post. 2

4 Del 1: Vad blir man? Fråga 1: Vilken är din nuvarande sysselsättning? Vilken är din nuvarande sysselsättning? 8; 8% 2; 2% Arbetar Studerar Arbetslös 94; 90% I likhet med resultatet från den föregående undersökningen visar enkäten att en stor majoritet av de tillfrågade är i arbete. Bara två studenter har svarat att de är arbetslösa, men så som tidigare påpekats är det inte osannolikt att de som besvarat enkäten är de som är mest nöjda med sin situation det är alltså troligt att den verkliga andelen arbetslösa i undersökningsgruppen är högre än vad resultatet ovan visar. Åtta personer, motsvarande 8 %, svarar att de fortfarande studerar, vilket är en betydligt lägre andel än när samma fråga ställdes då angav 22 % att de studerade. Detta kan bero på att den tidigare undersökningen utfördes något kortare tid efter att studenterna gjort praktik, så att färre av dem hade hunnit ut i arbetslivet. De personer som svarat att de arbetar har även ombetts ange sin titel eller motsvarande. De vanligast förekommande svaren på denna fråga är departementssekreterare (10 personer), utredare (7 personer) och analytiker (7 personer). Men dessa tre svar utgör tillsammans mindre än en tredjedel, vilket innebär att det finns många, många andra svar. Några andra exempel är: EU-informatör, kommunikationskonsult, CSR-koordinator, krishanterings- och beredskapssakkunnig, möteskoordinator, internationell projekthandläggare och effektivitetsrevisor 3. 3 En komplett lista på de titlar/yrken som respondenterna angett finns i bilaga 1. 3

5 Fråga 2: Var arbetar du? Denna fråga bestod i enkäten av två delfrågor respondenterna har dels tillfrågats om de arbetar i offentlig, privat eller ideell sektor, samt om de arbetar i Sverige eller utomlands. Resultatet av den första delfrågan ser ut så här: Var arbetar du? 23; 25% 61; 67% 7; 8% Privat sektor Ideell sektor Offentlig sektor Av de 92 studenter som arbetar är alltså en stor majoritet, 66 %, anställda inom offentlig sektor. Den klart vanligaste arbetsplatsen bland de respondenterna är Regeringskansliet, där totalt 22 personer arbetar. Bland dem som angett vilket departement de arbetar på är det vanligaste svaret Utrikesdepartementet (8 personer). Andra arbetsplatser där fler än två tidigare studenter arbetar är Uppsala Universitet (7 personer), Statskontoret (4 personer), och Försvarsmakten (3 personer). Utöver dessa tre nämns förstås ett mycket stort antal andra arbetsplatser, exempelvis Socialstyrelsen, Migrationsverket, Statistiska centralbyrån, Exportrådet och Försäkringskassan 4. Den privata sektorn har av tradition varit en mindre vanlig arbetsplats än den offentliga bland utexaminerade samhällsvetarstudenter. I denna enkät svarar dock 23 personer att de arbetar inom den privata sektorn, vilket motsvarar 25 % av det totala antalet personer som är i arbete, vilket är en något högre andel än i den senaste undersökningen 5. Arbetsplatserna i privat sektor varierar mellan allt från banker och försäkringsföretag till medieföretag, konsultbyråer och privata intresseorganisationer. 7 personer har svarat att de arbetar i ideell sektor, exempelvis på intresseorganisationen Företagarna, Rädda Barnen och Svenska Missionsrådet 6. 4 En komplett lista på de arbetsplatser som studenterna nämnt finns i bilaga 1. 5 År 2007 svarade 18,8% att de arbetade i privat sektor i Sverige, och 2,9% att de arbetade i privat sektor utomlands. 6 Vissa personer har angett både ideell och privat eller offentlig sektor som svar, vilket gör att det totala antalet svar på frågan är större än det totala antalet personer i arbete. 4

6 På delfråga två ser resultatet ut så här: Var arbetar du? 16; 18% I Sverige Utomlands 75; 82% En mycket stor majoritet av de som svarat att de arbetar gör det i Sverige. Här finns dock också en risk att bortfallet leder till en snedvridning av resultatet, eftersom det är kan vara så att en mindre andel av de studenter som arbetar utomlands har nåtts av enkäten (åtminstone den som skickats ut med vanlig post). I undersökningen som gjordes 2007 var det en något högre andel, 20,3 %, som svarade att de arbetade utomlands. Bland arbetsplatserna utomlands finns svenska representationer, handelskammare och EU-institutioner, men även privata företag. 5

7 Antal personer Fråga 3: Vilken typ av anställning har du? Vilken typ av anställning har du? 41; 45% Fast/Tillsvidare 50; 55% Tidsbegränsad/Projekta nställning Att tidsbegränsade anställningar är vanliga i början av yrkeslivet är väl känt, och bekräftas av denna undersökning. Fördelningen mellan fasta och tidsbegränsade anställningar är dock jämnare än i den undersökning som gjordes våren 2007, då mer än två tredjedelar av dem som arbetade svarade att de hade tidsbegränsade anställningar. Fråga 4: Vilka är dina huvudsakliga arbetsuppgifter? Vilka är dina huvudsakliga arbetsuppgifter? Handläggning Utredningsarbete Informationsarbete Administrativt arbete Omvärldsbevakning Andra uppgifter 6

8 I tidigare undersökningar har denna fråga ställts utan flervalsalternativ, och de tidigare studenterna har fått svara fritt. Utifrån dessa svar har kategorierna ovan tagits fram, för att i denna undersökning ge en mer sammanfattad bild av tidigare studenters arbetsuppgifter. Detta är förstås en mycket översiktlig beskrivning av verkligheten inom varje kategori ryms vitt skilda uppgifter. Många personer har svarat mer än ett alternativ, och vissa har specificerat sina svar på punkten andra uppgifter. Här förekommer svar som: statistisk analys, lobbying, hantering av ministrarnas internationella resor och besök, forskning, projektledning, rådgivning, redigering av rapporter, organisations- och verksamhetsutveckling, utformande av instruktioner till förhandling, förbereda talepunkter, mötesplanering, handlägga och fatta beslut enligt Utlänningslagen, kulturfrämjande, konsultarbete, läsa kurser i matematik, samla in data för forskning assistera svenska företag vid utomlandsetableringar, affärer, uppköp m.m., Sverigefrämjande. Fråga 5: Tycker du att dina arbetsuppgifter motsvarar din utbildning? Syftet med den här frågan är att undersöka hur de tidigare studenterna ser på sina nuvarande arbetsuppgifter de har i förhållande till sin utbildning. Tycker du att dina arbetsuppgifter motsvarar din utbildning? 28; 30% 5; 5% 59; 65% Ja Nej Delvis Svaren visar att en stor majoritet anser att arbetsuppgifterna till fullo motsvarar deras utbildningsnivå, och bara ett fåtal svarar att de inte alls gör det. Detta får anses vara ett gott resultat med tanke på att många som besvarat enkäten alldeles nyligen har kommit ut i arbetslivet. Det tycks alltså inte bara vara många av de tidigare studenterna som fått arbete, det är också en stor del av dem som arbetar som redan tidigt i karriären har fått uppgifter som de anser vara relevanta i förhållande till den utbildning de har. 7

9 Svarade på platsannons Spontanansökan Fick stanna kvar efter praktiken Genom kontakter från studietiden Genom kontakter från praktiken Genom andra kontakter Annat sätt Antal personer Del 2: Hur får man jobb? En fråga som i hög grad engagerar såväl framtida som nuvarande studenter är förstås hur det gått till när tidigare studenter har fått anställning efter studierna. I den här undersökningen får de tidigare studenterna dels svara på hur de fick sin första anställning, samt hur de fått den nuvarande. Fråga 6: Hur fick Du Ditt första arbete? Hur fick du ditt första arbete? När det gäller det första arbetet visar det sig att praktikterminen har stor betydelse för möjligheten att få anställning efter examen. Av de tidigare studenter som har arbete idag svarar 25 personer att de fick sitt första arbete genom att de fick stanna kvar efter praktiken, och lika många fick arbete med hjälp av kontakter från praktiktiden. Att kontakter överhuvudtaget spelar stor roll är tydligt - totalt 63 av de som arbetar svarar att de fick sitt första arbete tack vare goda kontakter. Det är dock intressant att notera att det är långt ifrån omöjligt att få ett jobb genom att svara på en annons 22 personer fick sin första anställning på detta sätt. Bland svaren i kategorin annat sätt nämns bland annat bemanningsföretag samt det fenomenala nyhetsbrevet från studenter och arbetsmarknad. Vissa personer har angett mer än ett svar, exempelvis att de fått jobb genom en kombination av spontanansökningar och kontakter. 8

10 Är kvar på mitt första arbete Svarade på platsannons Spontanansökan Fick stanna kvar efter praktiken Genom kontakter från studietiden Genom kontakter från praktiken Genom andra kontakter Annat sätt Antal personer Fråga 7: Hur fick Du Ditt nuvarande arbete? Hur fick du ditt nuvarande arbete? Efter att ha fått sitt första jobb visar undersökningen att många av de tillfrågade, 41 personer, har stannat kvar på samma arbetsplats. Detta är inte så förvånande med tanke på att de som besvarat enkäten inte har varit ute i arbetslivet i mer än tre år som mest. Det kan också vara ett tecken på att många är relativt nöjda med sitt första jobb, och kanske att de har fått möjlighet att utvecklats inom ramen för samma tjänst. Självklart finns också en möjlighet att det är den hårda konkurrensen på arbetsmarknaden som gör att många har blivit kvar på sina första jobb. Det är också intressant att notera att av dem som har bytt jobb är andelen som fått det nya jobbet genom en platsannons betydligt större än när det gällde först jobbet. Det är lika många som fått sitt nuvarande arbete genom annons som genom kontakter, tidigare var kontakter dubbelt så vanligt. En trolig orsak till detta är att möjligheterna att få anställning genom att svara på en annons ökar efter det första jobbet. Även på denna fråga har vissa svarat angett flera svarsalternativ. Under annat sätt nämns återigen bemanningsföretag, men även antagning till diplomatprogrammet, goda vitsord från lärare från utbildningen, hade jobbat med liknande sysselsättning under studieperioden samt arbetsmässa, liknande kontaktdagarna. Erfarenheter och kontakter från studietiden tycks alltså vara studenterna till nytta även när de tagit ytterligare ett steg i karriären. 9

11 Pol Mag, statsvetenskap Pol Mag, annat huvudämne Fil Mag statsvetenskap Fil Mag, annat huvudämne Pol Kand, Statsvetenskap Pol Kand, annat huvudämne Fil Kand, statsvetenskap Fil Kand, annat huvudämne Antal personer Del 3: Utbildning och praktik Fråga 8: Vilken examen har Du och inom vilket huvudämne? Vilken examen har du, och vilket är ditt huvudämne? Liksom i tidigare undersökningar har majoriteten av de svarande, 43 personer, en politices magisterexamen med statskunskap som huvudämne. De tre övriga möjliga huvudämnena i Pol. mag.-examen - nationalekonomi, statistik och freds- och konfliktvetenskap - utgör bara en dryg tredjedel så många tillsammans. När det gäller fil. mag.-examen är fördelningen jämnare mellan statsvetenskap och övriga huvudämnen, men i detta fall finns förstås också många fler möjliga huvudämnen. Totalt har ungefär en tredjedel av dem som besvarat enkäten valt att ta ut en kandidatexamen istället för magisterexamen. En tänkbar orsak till detta är att åtskilliga studenter gör sin praktik efter C-kursen och därefter får anställning och börjar arbeta. Vissa av dem som svarat att de har en kandidatexamen anger även att de har för avsikt att ta ut en magisterexamen senare. Ett antal personer har även svarat att de tagit ut mer än en examen, något som dock inte syns i ovanstående statistik. Av de svarande uppgav några att de utöver sin programexamen även hade läst till en eller flera ytterligare examina inom exempelvis ekonomi och språk. 10

12 Fråga 9: Upplever du att du har användning av din utbildning i ditt nuvarande arbete? Upplever du att du har användning av din utbildning i ditt nuvarande arbete? 4; 4% 8; 8% 39; 39% 48; 49% Ja, till stor del Ja, till viss del Enbart till begränsad del Nej Att döma av de tidigare frågorna tycks en stor andel av de som besvarat enkäten ha lyckats väl i arbetslivet, många har fått jobb, och många har dessutom fått kvalificerade arbeten som de anser motsvarar den utbildningsnivå de har. Svaren på denna fråga visar att de dessutom, när de väl är ute i arbetslivet, anser sig ha nytta av utbildningen, antingen till stor eller till viss del. Bara drygt var tionde svarar nej, eller enbart till begränsad del. Liksom i fallet med fråga 5, Tycker du att dina arbetsuppgifter motsvarar din utbildning?, får detta anses vara ett gott resultat med tanke på att de personer som besvarat enkäten bara har varit ute i arbetslivet i högst ett par år. Detta faktum, att utbildningen kommit väl till pass i arbetslivet, tycks förvåna vissa av studenterna en person skriver i en kommentar att jag har upptäckt att det faktiskt finns arbetsuppgifter som kräver samhällsvetenskaplig utbildning, det är roligt, och en annan att under studietiden var jag övertygad om att jag gick en utbildning som aldrig skulle leda till något jobb, men det gick mycket bättre än förväntat. 11

13 Fråga 10: Skulle du ha valt samma utbildning idag? Skulle du ha valt samma utbildning idag? 5; 5% Ja Nej 87; 95% Den här frågan kan i viss mån sägas sammanfatta många av de tidigare frågorna, och svaren visar att de tidigare studenterna är mycket nöjda med sin utbildning och det den har lett till. När samma fråga ställdes 2007 svarade 77 % ja, 9 % nej, 10 % troligtvis och 4% vet ej. Eftersom det då fanns fler svarsalternativ är resultaten inte helt jämförbara, men om de som då svarade vet ej var jämnt fördelade mellan ja och nej skulle det innebära att andelen tidigare studenter som är nöjda med sitt val av utbildning har ökat ytterligare. I kommentarerna till denna fråga framkommer dock en lite mer nyanserad bild. Många av de som svarat ja på frågan ger mycket positiva kommentarer som: En utbildning har fört mig in i en yrkesbana som jag verkligen tycker är intressant En utbildning som givit mig kunskapsbredd, vilket är mycket användbart i denna bransch En väldigt intressant och allmänbildande utbildning som dessutom ger möjlighet till mycket intressanta jobb. Utbildningen har givit mig en bra grund att stå på och viktiga erfarenheter inför arbete inom det samhällsvetenskapliga området. Dessutom har det varit väldigt spännande och intressant! Bredden på utbildningen för att man kan meranvändas på arbetsplatsen. Det ger fördelar vid anställning. Det är först nu när jag börjat jobba som jag förstått vilket bra rykte pol. mag. i Uppsala har och vilken betydelse det ryktet har. Att ha läst pol. mag. i Uppsala är en form av kvalitetsstämpel som underlättar betydligt när man söker jobb och praktik. 12

14 Ett par av dem som svarat ja uttrycker i kommentaren något mer tveksamhet inför sitt val av utbildning, med hänvisning till arbetsmarknaden: Tveksamt ja. Jag saknar att vara eftertraktad. Alla jobb man får är en "ynnest". Omotiverande med olika korttidsanställningar. Skulle vilja svara kanske på den frågan. I och med att det är ganska svårt att få jobb skulle jag med facit i hand kanske ha valt en annan utbildning. Det är ju det här jag är intresserad av, men hade gärna även utbildat mig till Sjuksköterska så att man blir ett yrke. Statsvetare är så flummigt att förklara o söka jobb med... Jag skulle ha valt samma utbildning eller kanske satsat på juridik eller statistik vilka verkar ha kul jobb och bättre arbetsmarknad. Många av de som svarat ja skriver i sina kommentarer att de med facit i hand skulle ha valt en annan inriktning, eller större bredd i sin examen. Många säger att de hade velat läsa mer ekonomi, några nämner juridik och språk och några helt andra ämnen, exempelvis sociologi. Ja, men jag kanske skulle ha valt nationalekonomi som huvudämne. Skulle valt samma utbildning med en dubbel examen i ekonomi Dock skulle jag ha komplettera med ytterligare språkstudier samt troligen valt att läsa mot en ytterligare examen mer målmedvetet Skulle ha läst samma huvudämne men kombinerat statskunskapen med kurser i projektledning och ekonomi. Ja, men inte grundåret på samhällsvetarlinjen. I dagsläget (om jag visste allt jag visste nu) hade jag förmodligen sökt pol. mag.-utbildningen och kompletterat med studier i företagsekonomi samt projektledning samt fokuserat mer på organisations- och förvaltningsstudier. Det jag främst saknar nu när jag kommer ut i arbetslivet är de verktyg jag upplever att andra utbildningar har i större utsträckning än samhällsvetenskapliga utbildningar. På samhällsvetarprogrammet, med de kurser jag har läst åtminstone, så blir man just samhällsvetare, inte samhällsgörare. Bland dem som svarar nej på frågan anger de flesta personliga skäl de har helt enkelt i efterhand kommit fram till att de hade andra intressen Hade antagligen studerat något tekniskt, t.ex. civilingenjör alt. Datavetenskap Nej, skulle ha vågat satsa på något inom kultur/kreativ framställning teater exempelvis. Det finns även några personer som har svarat att de skulle ha valt en annan närliggande utbildning, i första hand juristutbildningen. 13

15 Vet ej, kanske hade valt juridik, också en bred samhällsvetenskaplig utbildning där man kan jobba inom många olika sektorer och många olika typer av jobb. Troligtvis juridik, då statsvetenskapen/internationella relationer är lättare att komplettera i efterhand alt. läsa som master. Ett fåtal av de som svarat nej anger som skäl att de är missnöjda med själva utbildningen. För lite lärarledd undervisning, en föreläsning och ett seminarietillfälle i veckan är alldeles för snålt. Framförallt beror det på att utbildningen i första hand är en forskningsförberedande utbildning snarare än en yrkesförberedande sådan. Jag skulle inte ha läst Nationalekonomi i Uppsala då antalet valbara kurser är mycket begränsat och uppsatshandledningen i det närmaste obefintlig. Slutligen finns en person som har svarat nej med motiveringen finns inget jobb. Fråga 11: Hur viktig anser du att praktikterminen är för utbildningen? Hur viktig anser du att praktikterminen är för utbildingen? 8; 8% 3; 3% Mycket viktig Ganska viktig Inte så viktig 87; 89% Svaren på denna fråga visar ett väldigt stort stöd för praktiken bland de tidigare praktikanterna, och denna bild förstärks ytterligare av de mycket positiva kommentarerna. Många av de som skrivit kommentarer till denna fråga nämner praktikens stora betydelse för att ta det första steget in på arbetsmarknaden. Här följer några exempel: Praktiken är orsaken att jag fick in en fot på arbetsmarknaden vilket är ovärderligt. 14

16 Utan den hade det varit betydligt svårare att få in en fot på arbetsmarknaden och skapa ett kontaktnät. Jag och många med mig, fick stanna eller fick jobb via praktiken. I mitt fall tror jag att det var helt avgörande för att jag skulle få in en fot på arbetsmarknaden. Utan praktiken hade jag aldrig varit där jag är idag! Den gör att man som arbetssökande har dels en bra utbildning och dels erfarenhet, redan som nyexaminerad. För mig har praktiken varit en fantastisk erfarenhet som jag lärde mig enormt mycket av. Ett stort antal personer kommenterar också praktikens betydelse för att få nya kunskaper och erfarenheter, framför allt understryks vikten av praktiska erfarenheter i förhållande till den teoretiska utbildningen: Den praktiska utövningen fyller ett stort behov då utbildningen i många fall var närmast oapplicerbar på en arbetsplats. Annars skulle det bara vara teori. Man behöver komma ut och arbeta, få en idé om hur det kan vara. Exklusiv möjlighet till relevant och kvalificerad arbetslivserfarenhet. Jag anser att praktikterminen är en av de viktigaste delarna av en samhällsvetares utbildning. Anknytningen till näringsliv, offentlig och ideell sektor är alldeles för svag på Uppsala universitet i dagsläget. Några personer nämner att praktiken även kan ha en stor betydelse för självförtroendet och den personliga utvecklingen: Praktiken är helt avgörande, det var då man för första och enda gången under utbildningen fick göra något konkret och visa vad man går för på en arbetsplats. Det är en väsentlig skillnad mellan att arbeta och att studera. För mig var det en självförtroendekick, även om man inte var bäst på tentor och på teorival vid uppsatser så kunde man fungera otroligt väl i en konkretare arbetssituation. Praktikterminen är ovärderlig. Praktiken gav mig självförtroende då jag insåg att jag även kunde prestera på en arbetsplats (men arbetsuppgifter relaterade till mina studier) och inte enbart i den teoretiska aspekten som student. Det var lärorikt och en självförtroendeboost att göra praktik. Jag växte mycket under min praktiktid. Vissa personer håller med om att praktiken har en mycket stor betydelse, men beklagar att detta är det enda sättet att få jobb som en person skriver. En annan person skriver att: Praktiken gör det ett första jobb egentligen skulle gjort - introducerar en till arbetslivet. I och med att praktik institutionaliserats är det viktigt att genomföra den framför allt för att komma före andra som inte gjort någon praktik. Dock är jag skeptisk till att arbeta gratis och ta studielån för det, vilket man trots allt gör. 15

17 Antal personer De få personer som svarat att praktiken inte är så viktig för utbildningen säger att de ändå anser att den har en betydelse för steget in arbetslivet: Inte viktig för utbildningen, men väl genom den väg in på arbetsplatsen som praktiken innebär. Jag anser dock inte att praktiken är en viktig del i min examen. Inte för utbildningen egentligen, snarare för kontakt med arbetslivet. Fråga 12: Vad har praktikterminen betytt för dig i fråga om t.ex. jobbsökande? Vad har praktiken betytt för dig i fråga om t.ex. jobbsökande? Inte särskilt mycket Jag fick viktiga erfarenheter av praktiken som varit till nytta när jag sökt jobb Jag fick kontakter genom praktiken som hjälpte mig att få jobb senare. Jag fick anställning genom praktiken Annat Även svaren på denna fråga bekräftar praktikens betydelse för att underlätta steget mellan studier och arbetsliv. Enbart ett fåtal studenter upplever sig ha haft liten eller ingen nytta av praktiken, medan det stora flertalet har svarat att praktiken gett dem antingen erfarenheter, kontakter eller anställning eller, i många fall, allt detta. Även i kommentarerna till frågan understryks den stora betydelsen som praktiken haft i början av karriären. Fick kommentar på intervjun att min praktikplats hade betydelse (hade inte blivit kallad på intervju utan den erfarenheten). Kontakter från studietid och praktik är även sant på så sätt att dessa var mina referenser - som blev uppringda innan jag anställdes på mitt första jobb. 16

18 Tack vare den fick jag arbetslivserfarenhet som jag sedan hänvisa till när jag sökte jobb, vilket var helt avgörande! Flera studenter understryker just att möjligheten att visa på att man har erfarenhet av kvalificerade uppgifter är mycket viktig. En ovärderlig kontakt med arbetslivet, möjlighet att få praktik på platser där det är mycket svårt att få sitt första jobb - kräver ofta mångårig arbetslivserfarenhet. Praktik är ett mycket bra sätt att komma in i arbetslivet Mycket bra att kunna visa relevant arbetslivserfarenhet + referenser när man söker sitt första "riktiga" jobb. Ger definitivt ett försprång. Faktum är att min praktik var mer kvalificerad än arbetet jag fick efter. Fråga 13: Har du några tips angående utbildning, arbete, praktik, jobbsökande eller dylikt, att ge nuvarande och blivande Pol. mag.-/samhällsvetarstudenter? Även på denna fråga står praktiken i centrum. Det absolut vanligaste rådet är kort och gott Gör praktik!. Många tidigare studenter ger också råd kring hur man bör tänka kring val av praktikplats. Dessa råd kan sägas vara något motsägelsefulla vissa personer pekar på vikten av att tänka långsiktigt, praktiskt och strategiskt kring praktiken, medan andra anser att man inte bör tänka strategiskt utan välja det man tycker verkar mest spännande och intressant just då. De flesta tycks dock vara överens om att praktikplatsen bör väljas med omsorg, och att studenterna bör satsa på en praktikplats där man gärna skulle vilja arbeta senare. Här följer ett litet axplock av de många råden kring val av praktikplats: Gör praktik! Välj något område som du är intresserad av, inte utifrån vilket du tror leder till bäst jobbmöjligheter. Välj praktikplats med omsorg. Är man på en arbetsplats som man gillar och gör bra ifrån sig finns det ofta stora möjligheter att få jobb där efteråt. Gör praktik på ställen där det är lätt att få jobb. Tänk inte bara praktiskt när du söker praktik, praktiken är en stor chans att få prova på ett arbete som man drömmer om. Att bevisa för sig själv att man kan hantera ett sådant arbete kommer man ha stor glädje av, även om man sedan inte får drömjobbet på en gång. Tänk efter noga inom vilken organisation/med vilka sakfrågor du kan tänka dig att arbeta och sök praktikplats därefter. Praktikplatsen är det första som formar ens framtida arbetsliv och då är det bra om man väljer något som kan leda en in på "rätt väg" direkt. Det kan vara bra att göra praktik på samma ort där du vill arbeta sedan, för kontakternas skull. Samtidigt är internationell erfarenhet alltid roligt och (tror 17

19 jag) användbart. Gör det som känns rätt -välj inte något för att du tror att det ska se bra ut på CV:t om det inte känns bra. Du ska ändå arbeta där i ett halvår. Praktiken kan vara en fantastisk möjlighet, men sök praktikplatser som du verkligen vill ha försök inte tänkta taktiskt! Om du inte får någon plats som känns intressant, vänta hellre till nästa termin än att göra en praktik som känns sådär. Vill du arbeta utomlands så gör då gärna praktiken utomlands. Prova gärna på en arbetsplats som verkar intressant även om du kanske inte är säker på att det är rätt plats för dig att arbeta på "på riktigt" i framtiden. Sök till en praktikplats som verkligen motsvarar dina karriärambitioner. Låter banalt, men ett tips är att tänka "Var skulle jag kunna tänka mig att jobba en längre tid?" istället för "Var vore det schysst att göra några månaders praktik?" - dvs. att tänka strategiskt eftersom om man väljer rätt praktikplats kan det innebära en ingång till framtida arbete Tänk efter ordentligt vad du kan tänka dig att jobba med efteråt då praktiken ofta är en mycket bra inkörsport till arbetslivet. Praktikplatserna utomlands uppskattas mycket bland arbetsgivare i Sverige. Jag hade panik när jag skulle välja praktik, jag tänkte att oj det är det här som kommer att ge mig jobb. Var har jag störst chans att få arbete efteråt? Så sa en mycket vis rektor till mig, att så kan man faktiskt inte tänka. Man kan inte veta det på förhand. Det handlar om att vara rätt person på rätt plats, på rätt tidpunkt. Så jag sökte den praktik som jag verkligen ville ha och gjorde bra ifrån mig. I slutändan gav det mig en helt otrolig erfarenhet och skaffade mig ovärderliga kontakter. Man kan inte bara tänka logiskt, man måste följa instinkten till viss del. Något de tidigare studenterna däremot tycks vara helt överens om är att det är klokt att lägga praktikterminen sist i utbildningen, för att ha möjlighet att nappa på eventuella jobberbjudanden. Så här skriver några personer: Fundera inte om du ska göra praktik utan fundera när du ska ha praktik under din utbildning. Jag gjorde min mellan c och d kursen. Det var tal om att vi skulle ha möjlighet att få vara kvar på arbetsplatsen efter praktiken, men de såg helst att vi hade vår magister innan. Så, det blev inget. Idag (efter vi tagit vår examen) är två av fyra praktikanter anställda på praktikplatsen. Detta är kanske individuellt men jag tror att det är klokt att lägga praktiken sist i utbildningen; då är chansen större att man kan utnyttja eventuella kontakter eller jobberbjudanden man får genom praktiken. Jag lade praktikterminen sist i min utbildning vilket gjorde att jag hade en klar examen och kunde stanna kvar på praktikplatsen på vikariat. Har man praktiken mitt i utbildningen hinner arbetsgivaren "glömma bort en" och det kommer nya praktikanter efter dig. Vissa personer ger även tips på hur man på bästa sätt använder sig av praktiken för att den ska bli så givande som möjligt, och för att öka chanserna att komma ut på arbetsmarknaden. Det generella tipset är att utnyttja praktikterminen, men att ordentligt prata igenom de arbetsuppgifter man kommer att ha under praktiktiden så att de blir utmanande nog. 18

20 Håll ögonen öppna medan du gör din praktik och fråga gärna dina arbetskamrater om deras erfarenheter och tips om möjliga vägar vidare. Stirra dig inte blind på namnet på praktikplatsen utan se också till att du får bra arbetsuppgifter. Vad du har gjort på din praktik kan vara minst lika meriterande som var du har gjort din praktik. Passa på att knyta kontakter under praktiken. Håll kontakten efter praktiken. Jobba hårt och ambitiöst under praktiken, det kan ge stor utdelning! Ett annat vanligt tips är att vara strategisk vid val av uppsatsämne, genom att inrikta uppsatser på det man vill arbeta med. Många rekommenderar även att satsa på utlandsstudier, språkstudier, samt att arbeta extra och/eller engagera sig nationsliv och liknande under studietiden. Här följer några exempel: Använd din studietid till att varva studier med ideellt arbete inom olika typer av organisationer, skaffa dig relevanta erfarenheter som går att koppla till din utbildning och till det jobb du vill ha i framtiden. Lägg inte ner för mycket tid på studierna (om man nu får skriva det) utan se till att skaffa dig kontakter och kopplingar till yrkeslivet redan under studietiden. För internationellt arbete är språkkunskaper avgörande. Komplettera utbildningen m förenings- eller nationsliv! Det har jag haft enorm nytta av. Lär dig ett tredje språk ordentligt! Det gjorde inte jag och det saknar jag. Det öppnar många fler möjligheter om du kan jobba på ett språk förutom engelska. Var inte rädda att ta ett uppehåll under studier och gör något helt annat t ex jobba, det har man nytta av sen. Utmana dig själv mer än vad utbildningen gör. Ex: genom engagemang vid sidan av studierna. Ställ krav på dina lärare i form av feed-back. Utnyttja möjligheten till utlandsstudier. Du kommer aldrig få en billigare/lättare sätt att upptäcka ett nytt land, lära dig ett nytt språk eller plugga specialinriktade kurser. Slutligen ger många studenter allmänna tips om jobbsökande och hur man kan gå tillväga för att ta steget ut på arbetsmarknaden. Framför allt understryker många, återigen, vikten av att skapa och vårda sina kontakter. Om du vet vart du vill - prata med folk som jobbar där idag, fråga hur de gick tillväga, om de har några tips. Om du inte vet vad du vill - prata med alla du tycker sysslar med intressanta saker Ring. E-post missar många. Var nyfiken men inte påflugen. Prata med vänner och bekanta och deras bekanta. Få inspiration på föreläsningar/seminarier på arbetsplatser, organisationer och föreningar. Spontana samtal och ansökningar. Bemanningsföretag arbetar fortare. 19

21 Kontakter är allt! Gamla kursare, lärare, handledare och kollegor på praktiken, folk du träffar på praktiken, dina vänner osv. Oftast är det de mest oväntade kontakterna som resulterar i bra jobbtips och rekommendationer. Jag fick till exempel jobb som utredare på Socialstyrelsen genom en f.d. kursare vars pojkväns pappa jobbade där. Att nätverka är jätteviktigt. Även om det låter uttjatat. Mitt nuvarande jobb fick jag nys om genom att gå på min f.d. handledares inflyttningsfest, vilket också var mitt syfte med att gå på festen. Ibland kan det vara nödvändigt att söka jobb genom ett bemanningsföretag, t.ex. academic work, komet eller manpower, och därefter få en bra kontakt i organisationen eller företaget. Det är svårt att komma in på arbetsmarknaden, och man bör inte förvänta sig att första jobbet är drömjobbet. Inse att du är en del av en grupp ambitiösa/motiverade studenter och se det som en möjlighet och låt det inte skapa prestationsångest för att alla är så engagerade. Få utbildningsprogram utgör en så bra miljö som Pol Mag för att lära och skapa nätverk för framtiden endast genom umgänge med kompisar. En vanlig klyscha är att de allra flesta jobb förmedlas via kontakter, men i de flesta fall stämmer det också. Kontakta gamla kursare och hör dig för om de har några tips på jobb och praktikplatser. Ställ också lagom stora krav på ditt första jobb - det är väldigt få som hittar drömjobbet på en gång. Utnyttja alla kontakter när du söker jobb, inklusive gamla kursare. Detta är inget fult, ingen kommer rekommendera dig om de inte tror på dig. Var inte orolig inför framtiden. Det finns jobb att få och det är ingen idé att oroa sig innan man behöver oroa sig (dvs. när du är klar och söker jobb). Du kommer få jobb. Du kan inte styra över detta på förhand. Satsa på det du älskar, ge inte upp och tänk utanför boxen! Kom ihåg att nätverka och kommunicera med dina medmänniskor för kontakter. Lycka till! 20

22 Bilaga 1: Alla respondenters yrke/titel och arbetsplatser Undersökningsledare Departementssekreterare Departementssekreterare Bankman Ekonom/Statistiker Business Advice Executive Biståndshandläggare Doktorand EU-informatör Rating analyst (finansanalytiker) Departementssekreterare Utredare Kommunikationskonsult Departementssekreterare Handläggare Personlig handläggare Strategisk rådgivare Project Executive PR-konsult Informatör, studentkoordinator Project manager/assistant SRI-analyst Departementssekreterare Departementssekreterare Statistiker Research assistant Contribution executive Forskningsassistent Krishanterings- och beredskapssakkunnig Utvecklingskonsulent Handläggarassistent Analytiker/Statistiker Analytiker Utredare Diplomat Utredare Utredare Departementssekreterare Doktorand i Nationalekonomi Statistiska centralbyrån Regeringskansliet Utrikesdepartementet Regeringskansliet Utrikesdepartementet Nordea SIDA London Chamber of Commerce and Industry SIDA Uppsala Universitet Riksdagen Standard and Poor s Integration- och Jämställdhetsdepartementet Statskontoret KREAB Regeringskansliet Exportkreditnämnden Försäkringskassan, lokalt försäkringscenter Myndigheten för samhällsskydd och beredskap Friends of Europé (oberoende tankesmedja) JKL AB Öhrlings Price Waterhouse Coopers Intresseorganisation inom privat sektor VIGEO CSR-Rating Agency Regeringskansliet, Utbildningsdepartementet Regeringskansliet Statisticon International IDEA Corporate Affairs, Philip Morris, Mexico Freds- och konfliktvetenskapliga institutionen, UU Kansliet för krishantering, Statsrådsberedningen. Svenska Scoutförbundet Länsstyrelsen i Stockholms län Kairos Future AB Försvarsmakten Hyresgästföreningen Regeringskansliet, UD (Ambassaden Kinshasa) STATSKONTORET Landstinget i Uppsala län Regeringskansliet Justitiedepartementet Uppsala Universitet 21

23 Analytiker Försvarsmakten PA för head of retail marketing Adidas headquarter Rapportredigerare Intresseorganisationen Företagarna Grants Manager Save the Children UK Departementssekreterare Integration- och Jämställdhetsdepartementet Research Assistant IDEA Effektivitetsrevisor Riksrevisionen analytiker Regeringskansliet EU-samordnare Justietiedepartementet Analytiker Försvarsmakten Handläggare Försvarsdepartementet Ekonom Riksbanken Konsult/utredare FBA Holding AB Administratör Svenska missionsrådet Möteskoordinator Regeringskansliet - Sveriges representation i Bryssel Handläggare Migrationsverket Biträdande Regional Expert UD - ambassaden i Addis Abeba Handläggare Regeringskansliet, Finansdepartementet CSR-koordinatör H&M Diplomat UD Research Analyst McKinsey & Co Konsul UD, Generalkonsulatet S:t Petersburg Forskningsassistent Institutionen för freds-och konfliktforskning, UU Internationell handläggare Riksrevisionen Analytiker Ramböll Management AB Doktorand Nationalekonomiska institutionen i Uppsala Researcher ett av Europas ledande chefsrekryteringsföretag Antagningshandläggare Stockholms Universitet Forskningsassistent Institutionen för freds- och konfliktforskning, UU EU-analytiker Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI) Research Assistant IDEA Utredare Statskontoret Internationell projekthandläggare PMU InterLife Financial Officer/Ekonomisk assistent EU-kommissionen, DG Utvidgning Departementssekreterare UD Enheten för säkerhetspolitik, Insatsgruppen Forskningsassistent Institutionen för freds- och konfliktforskning, UU Trainee Tullverket Projekthandläggare för Södra Afrika PMU InterLife Utredare Sveriges läkarförbund Internationell utredare Statens folkhälsoinstitut 22

24 Departementssekreterare Konsult Forskningsassistent Konsult Asylhandläggare Ämnessakkunnig Analytiker/utvärderare Utredare Handläggare Sekreterare Konsult Krishanterings- och beredskapssakkunnig Uppdragssekreterare Regeringskansliet Näringsdepartementet Ernst & Young (Offentliga gruppen) Uppsala universitet, statsvetenskapliga inst. Exportrådet Migrationsverket Regeringskansliet Locfund, la Paz Statskontoret Regeringskansliet, UD EU Kommissionen Manpower Kansliet för krishantering, Statsrådsberedningen Uppsala Kommun 23