Första analys av projektet Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända

Transkript

1 Första analys av projektet Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända Analys - Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända den 10 maj 2012 Evaluation North

2 Analys - Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända Innehåll 1. INLEDNING BAKGRUND DELMÅL INTERVJU I MITTEN AV PRAKTIKEN ANALYS

3 1. Inledning 1.2 Bakgrund Projektet Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända är ett projekt, inom vilket personer med utländsk bakgrund genom praktik introduceras för den svenska arbetsmarknaden. Förhoppningen är att deltagare ska lära sig det svenska språket fortare på sin praktik än vad de hade gjort i enbart skolbänken. Projektet syftar även till att integrera deltagarna i det svenska samhället och den svenska arbetsmarknaden samt ge dem bättre förutsättningar för egen framtida försörjning. Projektet har mål på tre olika nivåer; övergripande mål, projektmål samt delmål. Denna första analys belyser hur projektet ligger till mot delmålen. Vilket är det huvudproblem som avses att lösas med projektet? Målgruppen saknar till största del egenförsörjning och är inte etablerad på arbetsmarknaden i Kalix och Överkalix. Det tar lång tid för målgruppen att lära sig svenska språket. Innan påbörjad praktik har kvalitativa intervjuer genomförts med deltagarna. Dessa har sedan följts upp med ytterligare intervjuer under mitten av praktiken. 1.3 Delmål Projektet Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända har som delmål: Att deltagarna kan bli mer självförsörjande, speciellt finns detta behov bland kvinnor i målgruppen. Att introducera deltagarna på arbetsmarknaden. Att deltagarna ska lära sig språket snabbare. Att testa om lärandemodellen fungerar. Att höja kunskapen om jämställdhet och tillgänglighet hos projektledningen och samarbetspartner. Deltagarna ska även på kort sikt höja kunskapen om jämställdhet och tillgänglighet. 2

4 Syftet med den inledande intervjuomgången var att få en bild över deltagarnas syn på den kommande praktiken samt deras förväntningar (Se bilaga). Vidare kartlades hur de såg på betydelsen av att lära sig det svenska språket. Av detta framträdde en bild över hur de såg på projektens delmål i stort. Innan den påbörjade praktiken var de flesta av deltagarna vid god hälsa och mådde bra. Att lära sig det svenska språket tyckte de allra flesta av dem var viktigt. Flera av dem poängterade att språket är nyckeln till framtida jobb och för att kunna leva och kommunicera med andra måste man lära sig det svenska språket. Deltagarna tycker att de har blivit väl omhändertagna av de svenska samhället och många är väldigt tacksamma och tycker att myndigheterna har bemött dem väldigt bra. Förväntningarna inför praktiken var stora och flertalet såg fram emot att få komma ut i arbetslivet. Några riktade dock viss kritik mot de praktikplatser de hade blivit tilldelade. Invändningarna mot praktikplatserna gällde icke tillfredsställande arbetstider och någon ansåg det vara orättvist att de inte får lön eller någon annan ersättning som andra praktikanter får. Överlag var förväntningarna på praktiken och praktikplatsen höga och deltagarna strävade efter att göra så bra ifrån sig som möjligt. Deltagarna trodde att praktiken skulle komma att vara givande och att de skulle komma att förbättra sina språkkunskaper under sin praktiktid. Det poängterades att man lär sig språk när man samtalar med andra människor och förhoppningarna var att det skulle bli givande att praktisera det svenska språket och bland annat få prata med arbetskamprater. Att få kontakt med andra människor ansågs även vara viktigt ur en social aspekt. För de flesta av deltagarna är jämställdhet en självklarhet. Några av dem påpekade dock att de kommer från ett annat land där synsättet på jämställdhet är ett annat på grund av deras religion. De flesta deltagare med samma religionsuppfattning menar dock att de är jämställda samt att de bor i Sverige och accepterar den svenska jämställdheten. Flertalet ser positivt på den svenska jämställdhetstanken och tycker att det är bra att kvinnor och män behandlas lika. Vissa av deltagarna säger att de har fått information och/eller utbildning inom jämställdhet medan andra säger att de inte har fått det. Inget hinder för att delta i samtliga moment på arbetsplatsen föreligger för någon av deltagarna. Majoriteten beskriver att de är vid god hälsa, men de finns ett fåtal som har några mindre problem. Dock inget synligt eller dolt handikapp. Vissa hade tillfrågats om eventuella 3

5 allergier, men ingen av dem uppfattade det som att de fått någon direkt information om tillgänglighet. 2. Intervju i mitten av praktiken Under den andra intervjuomgången fick deltagarna berätta hur de trivdes på sin praktikplats och känner att de har blivit bemötta. Det kan konstateras att samtliga är nöjda med sin praktikplats och upplever att de blivit bemötta på ett bra sätt. Flera av deltagarna är tacksamma att de har fått denna möjlighet och är mycket nöjda med sin praktik hittills. Det finns dock ett visst missnöje gällande själva arbetsuppgifterna på några av praktikplatserna. Deltagarna tycker att praktiken har varit givande och att deras språkkunskaper har förbättrats. De upplever att det har möjlighet att fråga om det är något de inte förstår. Vissa handledare skriver ner ord på lappar för att förklara och pekar och visar med hjälp av kroppsspråk. Flertalet tycker att de utvecklas mycket när de får prata med arbetskamrater. Önskemål om att få öva något mer på svenska språket har framkommit då de ibland tycker att det tenderar att bli lite för mycket jobbpraktik. Det har inte uppstått några direkta hinder för någon på praktikplatsen. Någon har upplevt hörselproblem men det har trots detta gått bra då arbetskamraterna har fått tala lite högre och tydligare. Att det råder jämställdhet på arbetsplatsen är samtliga överens om. Kvinnor och män behandlas lika. De har inte själva upplevt att de har blivit särbehandlade på grund av sitt kön. Flera av deltagarna kan tänka sig att arbeta med samma eller liknande arbete i framtiden och på samma arbetsplats som de utför sin praktik på. Bland de som är mindre nöjda med arbetsuppgifterna uppges det ändå att de kan tänka sig att arbeta på samma arbetsplats med andra arbetsuppgifter. En del av deltagarna uppger att de har fått information och/eller utbildning gällande jämställdhet medan majoriteten säger att det inte har fått det. Några av de som har fått information eller någon form av utbildning i ämnet har fått det på sina respektive praktikplatser. När det gäller tillgänglighet uppger de allra flesta av deltagarna att de inte har fått någon information och/eller utbildning inom ämnet. 4

6 3. Analys Projektet Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända ligger generellt sett bra till mot de uppsatta delmålen. Att deltagarna ska kunna bli mer självförsörjande, speciellt bland målgruppen kvinnor, är svårt att utläsa i detta skede av projektet. Det faktum att deltagarna har fått en praktikplats och trivs bra är dock naturligtvis ett första steg in på arbetsmarknaden. En del av deltagarna har sökt sommarjobb och hoppas kunna få fortsätta arbeta på sin praktikplats. I dagsläget är det dock inte möjligt att dra några slutsatser eller att se om deltagarna har blivit mer självförsörjande. Delmålet som handlar om att bli introducerad på arbetsmarknaden har uppnåtts. Samtliga deltagare har påbörjat sin praktik och har introducerats för den svenska arbetsmarknaden. Många av dem har fått nya kunskaper då de har arbetat med, för dem nya, arbetsuppgifter. De har även lärt känna sina kollegor. Deltagarna upplever att de genom projektet har blivit mer integrerade i samhället och att de gör någonting viktigt. Deltagarna beskriver att de lär sig det svenska språket bättre och snabbare genom att delta i arbetslivet. De har fått lära sig flera nya ord samt hur man uttalar vissa ord. De upplever det som mycket givande att få möjlighet att fråga när de inte förstår och att deras arbetskamrater är engagerade i deras lärande. Det finns dock en önskan bland deltagarna om att få koncentrera sig lite mer på språket och lite mindre på själva arbetsuppgifterna, speciellt bland dem som utför mycket ensamarbete. För att tillgodose deras önskemål kan handledarnas roller förtydligas och fokus flyttas i riktning från praktiskt arbete mot språkinlärning. Ett annat delmål är att titta på om lärmodellen fungerar. Enligt deltagarna är det en bra modell som bidrar till att de lär sig det svenska språket bättre när de får kombinera sin SFIundervisning med praktik. De upplever att de utvecklar sina kunskaper i det svenska språket när de får öva på att skriva och göra övningar i klassrummet och är överlag mycket nöjda med kombinationen mellan praktiskt- och teoretiskt lärande. Målet att höja kunskapen om jämställdhet och tillgänglighet hos projektledning har delvis uppnåtts. Projektledningen har använt sig av processtödet Jämt och gått en utbildning med Maria Stefansson. Överlag är projektledningen nöjda med utbildningen och anser att de fick 5

7 nya infallsvinklar. Detta eftersom man kanske inte alltid agerar på ett så jämställt sätt som man tror att man gör. Ojämställda handlingar utförs ibland omedvetet eller på rutin. Det kvarstår dock att utbilda projektledningen inom tillgänglighet. Handisam som är processtöd inom tillgänglighet har kontaktats och en utbildning kommer att hållas inom kort. När det gäller att öka deltagarnas kunskaper om jämställdhet och tillgänglighet erfordras mer riktade insatser. Detta för att de ska uppleva att de har fått någon utbildning och/eller information i ämnet. De flesta av dem hävdar i dagsläget att de inte fått någon utbildning inom jämställdhet och tillgänglighet. Projektgruppen är väl medvetna om projektets mål och arbetar dagligen mot dessa. Gruppen är väl sammansatt av en gynnsam blandning av kompetenser och kommunikationen inom gruppen är mycket god. Inom gruppen har samtliga en tilltro på projektidén. Kommunikationen mellan projektledaren och projektgruppen fungerar utmärkt och resultatuppföljning sker kontinuerligt. Projektguppen är väl medveten om att de måste vara tydligare med jämställdhets och tillgänglighetsfrågorna gentemot målgruppen. 6