Slutrapport Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända

Transkript

1 Slutrapport Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända den 27 januari 2014 Evaluation North

2 Slutrapport - Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända Slutrapport Innehåll 1. INLEDNING UTVÄRDERINGSMETOD BAKGRUND PROJEKTETS DELTAGARE MÅLGRUPPEN SYFTE OCH MÅL ÖVERGRIPANDE MÅL (MÅL PÅ LÅNG SIKT) PROJEKTMÅL (SYFTE, ETT MÅL PÅ MEDELLÅNG SIKT) DELMÅL (PROJEKT PÅ KORT SIKT) MÅLUPPFYLLELSE ÖKAD SJÄLVFÖRSÖRJNING ETABLERING PÅ ARBETSMARKNADEN ÖKAD INTEGRATION FUNGERANDE LÄRANDEMODELL DE HORISONTELLA MÅLEN JÄMSTÄLLDHET OCH TILLGÄNGLIGHET DELTAGARNAS UPPLEVELSER AV PROJEKTET PROJEKTLEDNING OCH STYRGRUPP SPRIDNING PROJEKTETS PÅVERKAN PÅ NÄRINGSLIVET OCH SAMHÄLLET UTVECKLINGSOMRÅDEN FRAMGÅNGSFAKTORER KONTAKTUPPGIFTER

3 1. Inledning Detta är den slutliga utvärdering av projektet Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända som har bedrivits i Kalix av Kalix kommun från år 2012 till år Arbetsförmedlingen och Länsstyrelsen har varit medfinansiärer. Arbetsförmedlingen har även tillsammans med Integration/Flyktingsamordningen i Kalix och Överkalix varit samverkanspartners. Gruppen invandrare som är illitterata eller enbart har genomgått en kortare utbildning i sitt hemland har ökat i Kalix under Det har blivit tydligt att det är nödvändigt att utveckla nya arbetsmetoder om denna grupp ska ges möjlighet att lära sig svenska i snabbare takt och snabbare kunna utgöra en resurs på arbetsmarknaden Projektet Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända syftade till att nyanlända personer ska med hjälp av handledarstöd praktik och SFI-undervisning lär sig det svenska språket snabbare. Precis som projektets namn antyder handlade projektet även om att utlandsfödda personer skulle introduceras på den svenska arbetsmarknaden. Kombination av arbetsplatsförlagd praktik och teoretiska SFI-studier ledde till att deltagarna upplevde att de bättre tog till sig nya kunskaper, fick en inblick i den svenska arbetsmarknaden och kände sig mer integrerade i samhället. Deltagarna, vilka totalt var 58 stycken, utgjordes av utlandsfödda personer med en relativt kort utbildningsbakgrund, vissa saknade helt någon form av formell utbildning. De flesta härstammade från Afrika och Asien och hade bara befunnit sig i Sverige mellan några månader till några år. Deltagarna anvisades till projektet av Arbetsförmedlingen, vilket innebar att projektledningen hade få möjligheter att påverka valet av deltagare. Deltagarna var fördelade på 4 gruppintag och vardera grupp deltog i projektet under 16 veckors tid. Under 4 dagar per vecka i 12 veckor befann deltagarna sig på sin respektive praktikplatser där de fick besök av projekthandledaren 4 timmar i veckan. En dag per vecka studerade de teori i klassrummen. De fick en längre introduktion på sina praktikplatser med hjälp av en telefontolk. Vid dessa introduktioner deltog även projektledaren och just denna introduktion är något som projektledaren ser som en av framgångsfaktorerna med projektet. Slutrapport

4 Det som skilde detta projekt från tidigare projekt som har gått ut på att kombinera SFIundervisning med praktik var interaktionen mellan dessa två aktiviteter, vilken skedde genom att SFI-lärarna agerar handledare en gång i veckan när deltagarna befann sig på sina praktikplatser. En gång per vecka fick samtliga deltagare individuell träning tillsammans med handledaren ute på respektive praktikplats. Samtidigt kunde de praktiska erfarenheterna som förvärvades på arbetsplatsen ligga till grund för delar av undervisningen i klassrummet. Några deltagare blev efter genomförd praktik erbjudna olika typer av anställningar hos de arbetsgivare de praktiserade hos. Detta har bland annat gällt sommarjobb, instegsjobb, nystartsjobb och fortsatt praktik. Detta är ett steg i riktning mot ett av projektets långsiktiga mål som gick ut på att deltagarna skulle få möjligheter till ökat självförsörjande. Projektet har väl svarat mot de uppställda målen, som bland annat avsåg att uppnå en snabbare inlärningstakt, introducera deltagarna på den svenska arbetsmarknaden, öka deltagarnas möjligheter till självförsörjning och en öka känslan av integration. En övervägande majoritet av deltagarna upplevde att de lärde sig det svenska språket bäst när de fick möjlighet att utveckla sina språkkunskaper genom att delta i arbetslivet och kombinera SFI-undervisning. Genom detta deltagande har de även introducerats på den svenska arbetsmarknaden. Samtliga deltagare uppgav att de känner sig mer delaktiga i samhället och ser mycket positivt på detta, dessa uttalanden är ett tydligt tecken på att denna modell leder till ökad integration. Utvärderaren bedömer att projektets lärandemodell är en väl fungerande modell som med fördel kan användas i olika verksamheter i syfte att uppnå goda resultat gällande just språkinlärning, introduktion på arbetsmarknaden och integrering i det svenska samhället. Slutrapport

5 2. Utvärderingsmetod Projektet utvärderades genom en lärande utvärdering. Detta har inneburit att utvärderaren har följt projektet från början till slut. Tanken med en lärande utvärdering är att den ska bidra till ett lärande för samtliga aktörer och hjälpa alla inblandade att nå måluppfyllelsen. I utvärderingsprocessen har det handlat om att kunna se processer och tolka diskussioner som uppstått kring måluppfyllelse. Genom att studera händelseförlopp synliggörs bakomliggande faktorer kan ett lärande skapas. Genom intervjuer har deltagarnas upplevelser av och synpunkter på projektet kartlagts. Projektet har utgjorts av fyra gruppintag och deltagarna i samtliga gruppintag har intervjuats innan påbörjad praktik och dessa intervjuer har sedan följts upp av intervjuer under mitten samt slutet av praktiktiden. Det har även genomförts en uppföljning på första gruppintaget ett halvår efter att de avslutat praktikplatsen. Intervjuerna har varit kvalitativa och av semistrukturerad karaktär, vilket har inneburit att deltagarna har haft möjlighet att utveckla sina svar samtidigt som utvärderaren har haft möjlighet att ställa fördjupande följdfrågor. Samtliga intervjuer har genomförts med hjälp av tolk för att viktig information inte skulle riskera att gå förlorad. Syftet med de inledande intervjuomgångarna var att få en bild över deltagarnas syn på den kommande praktiken samt deras förväntningar. Vidare kartlades hur de såg på betydelsen av att lära sig det svenska språket. Under den andra intervjuomgången vill utvärderaren undersöka hur deltagarna trivdes på sina respektive praktikplatser, hur de upplevde att de lärde sig det svenska språket samt ta reda på om det hade uppstått några hinder eller problem under praktiktiden. Den tredje och avslutande intervjuomgången syftade till att ge en samlad bild över deltagarnas upplevelser av och tankar kring den genomförda praktiken. När intervjuer eller samtal måste ske via en tolka kan det vara svårt att veta om tolken har förstått frågan på det sätt som avsågs och därmed även om de som ska besvara dessa har fått rätt fråga och tolkat den rätt. Så har även fallet varit avseende vissa frågor under de intervjuer som har genomförts inom ramen för denna utvärdering. Ett exempel på detta är frågor om jämställhet och tillgänglighet. Efter varje gruppintag har en delrapport skrivits för att belysa hur projektet ligger till och om det behöver justeras på något sätt. Slutrapport

6 3. Bakgrund Under hösten 2010 slutförde Komvux Kalix ESF-projektet Yrkeslärande för integration (YFI). Detta projekt syftade till att underlätta etableringen i arbetslivet och samhället för personer med utländsk bakgrund. Dock var det till skillnad från detta projekt inte riktat mot illitterata eller mycket lågutbildade personer. YFI-projektet visade på mycket goda resultat för berörd målgrupp. Kalix kommun valde, att med utgångspunkt från de erfarenheter de hade förvärvat genom YFI-projektet, prova en ny lärandemodell som var anpassad för personer som helt saknade eller hade en mycket kort utbildningsbakgrund. Personer med utländsk bakgrund och kort utbildningsbakgrund är en av det grupper som står allra längst från arbetsmarknaden. De har inte tillräckliga yrkeskunskaper och lär sig generellt sett inte det svenska språket i tillräckligt snabb takt för att kunna påbörja arbete eller utbildning. Flera av dessa personer kommer senast från flyktingläger, där många har levt under stora delar av sitt liv. De har inte haft någon större erfarenhet av utbildning och därmed blir språkundervisning som de går på 15 timmar per vecka väldigt abstrakt och de är inte motiverade att lära sig det svenska språket efter en tid i landet. Forskning visar att en person som saknar läs- och skrivförmåga på modersmålet, kan behöva upp till 6-8 år för att lära sig svenska i den omfattningen att de själva kan klara sig i det svenska samhället. Många av de nyanlända kan tala och förstå flera språk, men dessa språk har de inte lärt sig genom någon formell utbildning, utan genom praktiska erfarenheter i form av att lyssna och tala. Forskning påpekar även att om arbetsplatsen inte erbjuder möjligheter till interaktion och språkanvändning på målspråket, vilket kan vara fallet i samband med t.ex. städjobb eller enklare industriarbete, kan den språkliga nivå man uppnått till och med sjunka efter en tid i arbetslivet (jfr Ahlgren 2003). Slutrapport Under våren 2011 genomförde Kalix kommun en ESF-förprojektering. Genom denna har Kalix kommun i samarbete med Arbetsförmedlingen utarbetat en lärandemodell som sedan har presenterats för företag, föreningar och den tilltänkta målgruppen. Vidare har företags och föreningars samt möjlig målgrupps intresse av att delta vid ett projektgenomförande samt deras tankar gällande upplägget av lärandemodellen undersökts. Utifrån förprojekteringen positiva gensvar tog Kalix kommun beslutet om att ansöka om medel för ett projektgenomförande. 5

7 4. Projektets deltagare målgruppen I ett inledande skede av projektet kartlades målgruppen och det visade sig att det vid den tidpunkten fanns 33 personer i Kalix och Överkalix kommuner som var nyanlända. Av dessa 33 personer saknade 15 stycken någon form av formell utbildning från hemlandet. 9 av dessa var kvinnor och 6 stycken män. Omkring 60-70%, och således en majoritet, av deltagarna har utgjorts av kvinnor. Dessa kvinnor har i de flesta fall saknat all form av arbetslivserfarenhet då de istället har haft det huvudsakliga ansvaret för hem och barn. De kvinnor som har deltagit i projektet kommer till största del från Afrika och Asien och då huvudsakligen från Somalia respektive Thailand. De flesta män i projektet härstammade från Afrika. Den åldersmässigt spridningen bland både kvinnor och män var år. Det totala antalet deltagare i projektet har varit 58 stycken, 34 kvinnor och 24 män, fördelat på fyra intag. 49 av dem har deltagit under hela projektfasen och 9 stycken, 4 kvinnor och 5 män, har avbrutit på grund av olika anledningar. Två av dessa avbrott har berott på flytt från orten, två på grund av att deltagarna har påbörjat andra utbildningar. En deltagare blev sjukskriven i samband med graviditet och tre avbrott har skett på grund av att deltagarna inte har stått till arbetsmarknadens förfogande i det avseende att de har motsatt sig att använda skyddskläder på sina respektive praktikplatser. Slutrapport

8 Projektet har blivit tilldelat personer som Arbetsförmedlingen har anvisat. Det har till viss del inneburit att målgruppen inte fullt ut har blivit den tilltänka, vilken omnämndes i projektansökan. Men samtidigt har det medfört att projektet fått möjlighet att genomföra projektet med olika typer av målgrupper och därigenom har erhållit erfarenheter som har varit till nytta under projekts gång. Projektets målgrupp är resurskrävande och denna grupps behov tenderar att öka i Norrbottens samtliga kommuner. Därmed är målinriktat och innovativt arbete av stor vikt i arbetet för att minska bidragsberoende och exkluderingen från arbetsmarknaden. Om de rådande utanförskapet bland utlandsfödda personer fortsätter kan detta medverka till att öka den främlingsfientlighet som finns i dagens samhälle. För den enskilde individen kan detta utanförskap leda till psykisk och fysisk ohälsa. 5. Syfte och Mål Slutrapport Projektets syfte var att prova en lärandemodell, som kunde ge deltagaren en snabbare språkinlärning, kunskap om svensk arbetsmarknad samt att öka deras förmåga att bli självförsörjande i framtiden och integreras i det svenska samhället. Projektet följde ESF målstyrning med hjälp av övergripande mål, projektmål och delmål. De övergripande målen syftade till att ge en bild av vilka mål projektet hade på lång sikt. Projektmålen visade på vad projektet hade för mål på medellång sikt och delmålen svarade på vad projektet hade för mål på kort sikt. 7

9 5.1 Övergripande mål (mål på lång sikt) Projektet Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända har som övergripande mål: Att målgruppen ska bli självförsörjande. Att målgruppen ska bli etablerad på arbetsmarknaden. Att utveckla språket till en nivå så att utbildning eller arbete blir möjligt. Att lärandemodellen kan användas i reguljär utbildning. Att jämställdhet och tillgänglighet genomsyrar verksamheten. Att förståelse och kännedom om jämställdhet och tillgänglighet ökar hos organisation och deltagare. Att påskynda integrationen. Att öka arbetskraftsutbudet i regionen och öka mångfalden hos företagen. Att göra kommunerna i regionen attraktiva för nyanlända. 5.2 Projektmål (syfte, ett mål på medellång sikt) Projektet Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända har som projektmål: Ge förutsättningar till framtida försörjning. Att ge kunskap och utbildning om arbetsmarknaden, samt att öka möjligheten till arbete. Att deltagaren ska lära sig svenska språket för att komma vidare i språkutvecklingen. Att lärandemodellen fungerar i praktiken. Att höja kunskapen om jämställdhet och tillgänglighet hos projektledningen och samarbetspartner. Att deltagare i projektet får mer kunskaper om jämställdhet och tillgänglighet. 5.3 Delmål (projekt på kort sikt) Projektet Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända har som delmål: Att deltagarna ska bli mer självförsörjande, speciellt finns detta behov bland kvinnor i målgruppen. Att introducera deltagarna på arbetsmarknaden. Slutrapport

10 Att deltagarna ska lära sig det svenska språket snabbare. Att testa om lärandemodellen fungerar. Att höja kunskapen om jämställdhet och tillgänglighet hos projektledningen och samarbetspartner. Att deltagarna på kort sikt ska höja kunskapen om jämställdhet och tillgänglighet 6. Måluppfyllelse 6.1 Ökad självförsörjning Det har inte förflutit tillräckligt lång tid sedan projektets genomförande för att det ska vara möjligt att utvärdera om deltagarna grad av självförsörjning har ökat. Det krävs att det går minst några år till innan någon sådan slutsats kan dras. Projektet har dock kunnat konstatera att 14 (8 kvinnor och 6 män) av de tidigare deltagarna har fått någon form av anställning. Det ett bra resultat med tanke på målgruppens förutsättningar. Projektledningen menade att de kunde se att förutsättningarna för målgruppen att bli självförsörjande hade ökat dramatiskt efter att de deltagit i projektets verksamhet. Att få referenser och erfarenhet är något som stärker målgruppens chanser att kunna bli självförsörjande i framtiden. Det tar lång tid innan deltagarna lärt sig så pass mycket svenska att de kan bli anställningsbara. Det råder hård konkurrens på dagens arbetsmarknad och att behärska det svenska språket är en förutsättning för att kunna få en anställning. Slutrapport

11 De faktum att en majoritet av projektets deltagare var kvinnor talar för att möjligheterna till framtida självförsörjning har stärkts främst hos kvinnor i den aktuella målgruppen. Eftersom vissa av de deltagande kvinnorna helt saknade arbetslivserfarenhet är det rimligt att anta att det är av stor betydelse att de har fått delta i detta projekt och därigenom har fått en chans att få erfarenheter av och knyta kontakter inom det svenska arbetslivet. 6.2 Etablering på arbetsmarknaden Att etablera sig på den svenska arbetsmarknaden kan vara problematiskt för målgruppen med tanke på deras låga utbildningsbakgrund och bristande språkkunskaper. Genom den möjlighet till praktik som projektet har erbjudit har deltagarna fått en inblick i det svenska arbetslivet och aktörer inom arbetslivet har fått en chans att lära känna deltagarna och samtidigt blivit medvetna om deras kompetens och förmågor Att få sitt första arbete är ett stort steg i rätt riktning för att kunna etablera sig på den reguljära arbetsmarknaden. Företagen i Kalix var väldigt positiva till projektet och det fanns en stor vilja att ta emot praktikanter. Delmålet som handlar om introduktion på arbetsmarknaden har uppnåtts. Samtliga deltagare har genom praktiken kommit i kontakt med den svenska arbetsmarknaden och har fått praktisk erfarenhet av att arbeta i Sverige. Flera deltagare fick nya kunskaper då de har arbetat med nya arbetsuppgifter. 6.3 Ökad integration Modellen med kombinerad praktik och SFI-undervisning har medfört tydliga synergieffekter och integrationsaspekten har varit en av de mest positiva aspekterna av projektet. Utvärderaren kan fastslå att deltagarna upplever att de genom projektet har integrerats mer i det svenska samhället. Deltagare beskrev att de kände sig mer delaktiga i samhället och har knutit nya kontakter. De nämnde bland annat att de kände sig sedda när exempelvis någon från praktikplatsen hälsar på dem när de möts utanför arbetsplatsen. Vidare berättade deltagarna att projektet stärkte deras självförtroende då de kände sig behövda. Slutrapport

12 Projektledningen och handledarna berättade att de kunde se att deltagarna hade vuxit som människor genom detta projekt. De olika gruppernas deltagare integrerades även i det avseende att de själva började umgås över nationalitetsgränserna. Detta ledde även till att de i en ökad utsträckning övade på det svenska språket då det var det enda språk de hade gemensamt. 6.4 Fungerande lärandemodell Framsteg till följd av kombinationen mellan praktiken och den kompletterande SFIundervisningen har kunnat visas. Dock går det att diskutera om det redan nu är möjligt att se resultat som visar på att språknivån är tillräckligt hög för att de tidigare deltagarna ska ha chans att bli erbjudna en anställning. Projektet har nu övergått till en implementeringsfas där tanken är att lärandemodellen ska implementeras i ordinarie verksamhet. Utvärderaren bedömer, med underlag av de dokumenterade framstegen att det borde vara fullt möjligt att använda sig av lärandemodellen i den ordinarie verksamheten. Slutrapport

13 7. De horisontella målen Jämställdhet och Tillgänglighet Jämställdhet och tillgänglighet är två av de horisontella mål som ska finnas med i samtliga ESF-finansierade projekt och projektet har aktivt arbetat för att dessa ska genomsyra verksamheten. Detta arbete har både riktats mot målgruppen och mot projektledning. Projektledningen har använt sig av jämställdhetsintegreringens processtöd och har arbetat för att integrera jämställdhet i projektet. Det har gällt allt från den mer kvantitativa aspekterna av jämställdhet, vilken går ut på att skapa en jämn könsfördelning till mer kvalitativa aspekter så som attityder, normer och värderingar. Inledningsvis fanns det problem gällande att förmedla informationen avseende jämställdhet till projektdeltagarna då de inte kunde tillgodogöra sig informationen fullt ut på grund av avsaknad av översatt material. Vissa ur målgruppen menade inledningsvis att de inte hade fått någon sådan information under projektets gång utan att de hade fått information om jämställdhet strax efter att de hade anlänt till Sverige. Projektledningen har genom hela projektet informerat om jämställdhet och tillgänglighet dock uppfattades inte detta av samtliga deltagare med anledning av att det inte fanns tillgängligt material som de kunde ta till sig och förstå. Inom projektets ramar har jämställdhets- och tillgänglighetsmaterial översatts för målgruppen, vilket har varit både nödvändigt och givande. Samtliga deltagare har uppgett att de har fått information om jämställdhet och tillgänglighet. Både deltagare och projektledningar har under projektets gång ökat sina kunskaper om jämställdhet. Informationen gällande jämställdhet och tillgänglighet har blivit tydligare och fått en mer framträdande betydelse allt eftersom projektet har fortskridit. Målet avseende att höja kunskapen om jämställdhet och tillgänglighet har uppnåtts. Projektledningen har använt sig av processtödet JÄMT och genomgått en utbildning med Maria Stefansson. Det har även genomgått en utbildning inom tillgänglighet som tillhandahållits av Handisam. Där lärde sig projektledningen och handledarna att det finns mycket i vardagen som handlar om tillgänglighet utan att man för den skull reflekterar över det. Det finns många sätt att arbeta på för att öka tillgängligheten för olika målgrupper. Projektet har arbetade målmedvetet kring tillgänglighetsfrågor och kartlade deltagarnas eventuella behov av stöd för att underlätta deras praktik och undervisning. Detta behov bestod bland annat av läsglasögon samt hörapparat. Projektledningen kartlade även deltagarnas eventuella allergier. Det fanns några allergiker bland deltagarna och i dessa fall har projektet försök anpassa praktikplatsen utifrån det. Det var exempelvis inte lämpligt för en astmatiker praktiserar i en blomsteraffär. Slutrapport

14 Målet har även uppnåtts när det gäller att öka deltagarnas kunskaper om jämställdhet och tillgänglighet. Samtliga deltagare har fått information om dessa ämnen. Hur deltagarna kommer ihåg och har uppfattat informationen har dock varierar. Flertalet beskrev att de gemensamt hade gått igenom dessa områden under lektionstid medan vissa menade att de fick den informationen när de var nyanlända. Vid intervjuerna var det svårt för tolkarna att översätta frågorna gällande just jämställdhet och tillgänglighet och det finns därmed en risk att deltagarna inte uppfattade dessa frågor på ett korrekt sätt. För de flesta av deltagarna var jämställdhet en självklarhet. Några av dem påpekade dock att i deras hemland var synen på jämställdhet en annan till följd av den religiösa uppfattningen. Andra deltagare som hade samma religionsuppfattning som dessa menade dock att de är jämställda samt att de bor i Sverige och accepterar den svenska jämställdheten. Flertalet såg positivt på den svenska jämställdhetstanken och ansåg att det är bra att kvinnor och män behandlas lika. Att arbetsplatserna deltagarna praktiserade på har varit jämställda var samtliga deltagare överens om. Du uppgav att kvinnor och män behandlades lika. Ingen av deltagarna upplevde någon särbehandling på grund av könstillhörighet. 8. Deltagarnas upplevelser av projektet Flera deltagare från samtliga gruppintag poängterade vikten av att lära sig svenska och menade att språket är nyckeln till framtida arbete samt är avgörande när det gäller att kunna leva i det svenska samhället och kommunicera med andra. Deltagarna berättade att de hade positiva upplevelser avseende bemötandet av det svenska samhället. Flera av dem uttryckte tacksamhet och vittnade om bra bemötande av de svenska myndigheterna. Slutrapport

15 De flesta deltagare hade höga förväntningar inför kommande praktik och trodde att praktiken skulle bli givande samt att de skulle komma att förbättra sina språkkunskaper under sin praktiktid. Några poängterade att man lär sig språk när man samtalar med andra människor. En deltagare som skulle praktisera på förskola såg fram emot praktiken eftersom denne skulle få möjlighet att samtala med barn och menade att samtal med barn är ett bra sätt att lära sig språket på. Några berättade att de hade förhoppningar om att få möjlighet att lära sig mer om den svenska kulturen samt skapa nya kontakter. De flesta deltagare poängtera att det är viktigt lära sig det svenska språket då man valt att stanna i Sverige. Majoriteten av projektdeltagarna har var nöjda med sina respektive praktikplatser och de erfarenheter och kunskaper de har förvärvat därigenom. De berättade även att de upplevde att de hade fått ett bra bemötande. Deltagarna uppskattade att de fick lämna skolbänken och träffa andra människor i arbetslivet. Överlag upplevde de flesta deltagarna att de lärde sig det svenska språket bättre när de fick delta i arbetslivet än vid enbart SFI-studier. De flesta av deltagarna ansåg att de lärde sig språket bäst när de befann sig på sina praktikplatser medan några menade att de lärde sig mest under lektionerna. De flesta kände att de kunde göra sig bättre förstådda efter praktiken innan den påbörjades samt att de fick en ökad förståelse för det svenska samhället efter att de hade fått delta i arbetslivet. Det sågs som ett mervärde att de fick möjlighet att arbeta samtidigt som de fick träna på och utveckla sina språkkunskaper. Några lärde sig språket bättre via att lyssna, några tyckte att det lärde sig mer av att läsa. Flera av deltagarna upplevde att det var väldigt givande att kombinera klassrumsundervisning med praktiskt arbete. Några få av deltagarna förstod dock inte meningen med praktiken och blev besvikna på att praktiken inte har ledde till arbete. Flera av de som inte såg meningen med praktiken har praktiserat en eller flera gånger tidigare och hade förväntningar på att praktiken denna gång skulle leda till en anställning. Ett fåtal av deltagarna framförde även missnöje över att de inte fick någon regelrätt lön under praktikperioden. Dessa deltagare såg inte praktiken som ett sätt att lära sig språket på. Genom intervjuerna framkom det att dessa personer inte ser någon koppling mellan bristande språkkunskaper och anledningen till att de inte har blivit erbjudna något av de arbeten de hade sökt. Av intervjuerna framträdde en tydlig bild av att de som inte har befunnit sig i Sverige i mer än några månader och de som har en låg utbildningsbakgrund upplevde problem med kommunikationen på praktikplatserna. Flertalet av de deltagare som inte har befunnit sig i Sverige i mer än några månader och därmed har väldigt begränsade kunskaper i det svenska Slutrapport

16 språket, ansåg att de borde ha fått påbörja praktiken vid ett senare skede. De berättade att de tror att de sannolikt skulle ha varit mer språkmässigt givande och lättare att arbeta om de hade varit något mer bevandrade i det svenska språket. De upplevde att kommunikationen med andra medarbetare inte var tillfredsställande på grund av rådande språkförbristningar. En deltagare beskrev att hon inte kunde delta i diskussionerna i fikarummet på grund av att hon bara kunde några få meningar på svenska. Hon berättade även att hon inte ville att de andra medarbetarna ska uppfatta henne som osocial eller ointresserad då hon inte hade de kunskaper som hade krävts för att kunna delta i konversationerna på det sätt hon hade önskat att hon kunde. Deltagarna berättar att deras kollegor hjälpte till att förklara om det var något de inte förstår, både när det gällde språket och arbetsuppgifter. Slutrapport Deltagarna har befunnit sig på olika nivåer när det gäller det svenska språket. Vissa, som hade kommit längre, upplevde en viss frustration över att inte ha möjlighet att gå vidare i en snabbare takt då de var tvungna att vänta in de som inte hade kommit lika långt. Vissa deltagare som hade en högre utbildningsbakgrund än andra deltagare upplevde att de lärde sig i ett snabbare tempo och ansåg att de borde få möjlighet att gå vidare till en högre nivå. Enklare språktester visade dock att dessa personer inte hade klarat av mer avancerad undervisning vid den tidpunkten. Andra såg de skiftande språkkunskaperna som positivt eftersom de då kunde hjälpa och ta hjälp av varandra. Tack vare den ojämna nivån bland deltagarna och de faktum att olika individer lär sig olika mycket i vissa sammanhang har lärarna insett vikten av att anpassa undervisningen efter den enskilda individens behov. Med en undervisning bättre anpassad till den enskilda är sannolikheten att kunskaperna ökar i snabbare takt större. En del av deltagarna hade inte bott längre än 3-4 månader i Sverige och dessa upplevde att de hade för lite kunskaper i svenska för att fullt ut kunna tillgodose se sig språkkunskaper och andra kunskaper på sin praktikplats. Det blev för svårt för dem att kommunicera när de enbart

17 hade lärt sig några enkla faser och inte förstod stora delar av det som sades under samtalen. Det fanns även deltagare som hade levt i Sverige en längre tid och vissa av dem har praktiserat tidigare. Denna grupp var inte lika positivt inställda till praktiken som övriga deltagare eftersom de inte ansåg att de hade möjlighet att utveckla sina språkkunskaper i samma utsträckning som övriga deltagare. De flesta deltagare var under projektet vid god hälsa. Det förelåg inte några psykiska eller fysiska hinder för någon när det gällde att delta i samtliga moment. Dock har det funnits en viss problematik gällande vissa fysiska, mer eller mindre tillfälliga, funktionsnedsättningar samt några deltagares psykiska välmående. 9. Projektledning och styrgrupp Kommunikationen mellan projektledaren och projektgruppen fungerade utmärkt och resultatuppföljningen skedde kontinuerligt. Dokumentationen inom projektet uppfattades som tydlig och det inblandade fick månatliga nyhetsbrev från projektledaren. Styrgruppen arbetade aktivt och det fanns ett engagemang hos de medverkande i gruppen. Styrgruppen har genomgått SPel strategiska påverkanutbildning för att bli bättre på att styra projektet. Närvaron på styrgruppsmötena har varit god och styrgruppen har läst månadsrapporterna och deltagit på presentation av utvärderarens delrapporter där de har kommit med synpunkter och reflektioner. Det hade dock varit önskvärt om Försäkringskassan hade varit med i styrgruppen. Projektgruppen utvecklades under hela projekttiden genom att de fick nya kunskaper och erfarenheter. Projektledningen har haft en bra uppdelning som har bestått i att projektledaren har kunnat fokusera på praktikplatserna och lärarna/handledarna på undervisningen. Slutrapport

18 Projektgruppen har genom hela projektet varit väl medvetna om projektets mål och har på daglig basis arbetat för att uppnå dessa. Gruppen har varit väl sammansatt trots att det blev nödvändigt att dra ner en tjänst inom gruppen. Inom gruppen har samtliga haft en tilltro på projektidén och att projektmålen skulle komma att uppnås. Projektgruppen har till viss grad upplevt hinder när de har gällt att få deltagare ur tilltänkt målgrupp till utbildningarna. Projektledningen blev medveten om svårigheterna de deltagare som befunnit sig en väldigt kort tid och därmed hade mycket begränsade kunskaper i svenska upplevde. De förstod vilka hinder som uppstod till följd av den bristande språkkompetensen. Projektets kommande deltagare bör ha befunnit sig i Sverige i minst 6 månader innan de deltar. Arbetsförmedlingen har anvisat deltagare till projektet och projektledningen har därmed haft mycket liten möjlighet att påverka vilka som har erbjudits möjlighet att delta i projektet. En ökad möjlighet för projektet att påverka framtida gruppsammansättning vore önskvärt i syfte att deltagarna ska få ut så mycket som möjligt av sitt deltagande. SFI-lärarna insåg under projektets gång att det är viktigt att anpassa undervisningen till den enskilde individen eller gruppen med liknande erfarenheter och kunskaper. Detta underlättas ju mer homogen gruppen är eftersom det kan vara svårt för lärarna att lägga upp undervisningen på ett sätt som samtidigt tillgodoser behoven hos personer med vitt skilda utbildningsbakgrund. Som en följd av att deltagarna i det första gruppintaget hade olika uppfattningar avseende om och när de hade genomgått utbildningar i jämställdhet och tillgänglighet ökade projektgruppen medvetet tydligheten kring arbetet med jämställdhets- och tillgänglighetsfrågorna, vilket visade goda resultat. Projektledningen ser integrationsaspekten och att deltagarna växte som människor som den enskilt största framgångsfaktorn i projektet. Att det funnits olika kompetens och bakgrund i projektgruppen har bara varit positivt för projektet i sin helhet. Slutrapport Spridning Projektledaren har på ett föredömligt sätt spridit projektet både lokalt, regionalt och nationellt. Projektledningen har föredragit projektet under Integrationskonferensen i Piteå som arrangerades av Länsstyrelsen. Vidare har både projektledaren och utvärderaren hållit i en föreläsning gällande projektet under en utvärderingskonferens som anordnades i Stockholm. Projektledaren blev kontaktad av regeringskansliet, vilka önskade en genomgång av projektet 17

19 på plats i Stockholm. En spridningskonferens för kommunerna i Östra Norrbotten har projektet varit med på. Det visar på att projektidén är aktuell och av intresse för samhället i stort. Spridningen är god när projektet även är uppmärksammad på nationell nivå. Lokala medieinslag i både lokalpressen och tv. Projektet har även presenteras för kommunstyrelsen och utbildningsnämnden i Kalix kommun. 10. Projektets påverkan på näringslivet och samhället Deltagarnas ökade anställningsbarhet har lett till ett ökat arbetskraftutbud i Kalix kommun. Ett antal projektdeltagare har fått anställning och de företag som har anställt dessa har på så sätt fått en ökad mångfald inom respektive företag. Genom praktiken har arbetsgivarna fått möjlighet att lära känna dessa personer och ett ömsesidigt utbyte av erfarenheter har skett. Även företagen har fått nya lärdomar och erfarenheter genom kunskapsutbyte med praktikanterna och nya innovativa idéer har gemensamt skapats. Att göra kommunerna i regionen mer attraktiva är ett långsiktigt politiskt mål och detta projekt bidrar till processen genom att implementera lärmodellen i ordinarie verksamhet. Givetvis är detta bara en del i ett omfattande arbete i hela kommunens verksamhet mot målgruppen. Det handlar om att förkorta tiden mellan slutförd SFI-utbildningen och introduktionen på arbetsmarknaden. Det är viktigt att regionen ser integrationen som en tillväxtfaktor för att på sikt bli en attraktiv region för nyanlända. En stor del av den framtida försörjningen för kommunen handlar om att kunna integrera nyanlända på bästa tänkbara sätt. Detta är ett sätt som förhoppningsvis ger ringar på vattnet och att andra kommuner tar efter. Slutrapport

20 Enligt studien anställningar till och med En studie av rekryteringsbehov i Norrbottens län som genomförts vid Luleå Tekniska Universitet år 2013, står Norrbotten och därmed även Kalix kommun inför en kommande arbetskraftsbrist, vilket kommer bli särskilt stor inom vård- och omsorgssektorn. De bakomliggande faktorerna är en omfattande generationsväxling som väntar samt en ökad efterfrågan på välfärdstjänster. Mer än var tredje arbetsför person i länet kommer att gå i pension innan år Detta i kombination med en minskning av den arbetsföra delen av befolkningen i länet leder det till att länet står inför ett problem och en utmaning. Behovet av arbetskraft kommer således att öka i Kalix och ur denna aspekt är det av största vikt att nyanlända får möjlighet att lära sig det svenska språket så snabbt som möjligt för att sedan kunna utgöra en del av arbetskraftsutbudet. Det är allmänt känt och påpekades av en majoritet av projektdeltagarna att kunskaper i svenska är direkt avgörande för chansen att få en anställning. Projektet skapade därmed både förutsättningar för en snabbare inlärningstakt av det svenska språket och ett steg in på arbetsmarknaden. Aktiviteterna som utgjort detta projekt löser en del av det problem som har bestått i att nyanlända studerar på SFI under en längre tid och sällan kommer i kontakt med arbetsmarknaden under den tiden. 11 Utvecklingsområden Slutrapport De nyanlända bör inte gå på praktik för tidigt, de bör vara minst 6 månader på SFI innan det kan bli tal om att praktisera enligt lärandemodellen. Utvärderaren kunde konstatera att några deltagare som hade mycket bristfälliga kunskaper i svenska språket, inte såg praktiken som givande för sin språkutveckling. Målgruppen bör kunna kommunicera enkla fraser med handledarna och med arbetskamraterna för att det ska bli meningsfullt med praktik. Dessa personer tyckte att de lärde sig mer på SFI-undervisningen. Detta var något som projektet fick lärdom om när de fick ett gruppintag med deltagare som gått på SFI under kortare tid än 6 månader. Eftersom personer som gått längre tid på SFI upplevde att de lärde sig språket bättre i kombination med praktik är det möjligt att konstatera att lärmodellen är framgångsrik, men att deltagarna bör ha tillgodosett sig SFI-undervisning under minst ett halvt år. Några deltagare hade förväntade sig att praktiken skulle leda till en anställning och uttryckte sitt missnöjde över att det inte blev som de hade förväntat sig. Sett till dessa förväntningar och den besvikelse som uppstod till följd av dessa är det av yttersta vikt att kommande deltagare 19

21 informeras om att huvudsyftet med praktiken är att de ska lära sig det svenska språket. Vidare bör de informeras om den höga konkurrens som råder på arbetsmarknaden samt de generellt sett höga utbildningskrav som råder på den svenska arbetsmarknaden. Med en ökad förståelse för dessa aspekter finns det möjlighet att förhindra att fler deltagare blir besvikna till följd av höga förväntningar. Samtidigt är detta en balansgång eftersom man inte vill att målgruppen ska tappa hoppet om de vet att en fast anställning ligger flera år bort. Det fanns även deltagare som var ifrågasatte att de inte fick någon regelrätt lön under praktiken. Här är det viktigt att deltagarna informeras om det rör sig om en praktik där syftet är att lära sig det svenska språket samt få en inblick i och erfarenhet av den svenska arbetsmarknaden. Det är viktigt att förklara att praktiken är en form av utbildning och att det därmed inte kan bli tal om någon arbetsrelaterad lön som råder på arbetsplatsen. Den rådande psykiska ohälsan bland deltagarna utgjorde ett problem. Några av deltagarna var traumatiserade och mådde psykiskt dåligt som en följd av det. Detta avspeglades i prestationen i skolan och på praktiken. En del av frånvaron kunde förklaras med den psykiska ohälsan. Det går att misstänka att några deltagares sjukdomssymtom var psykosomatiskt relaterade. Detta är något som sjukvården behöver bli uppmärksammad på och det borde finnas stöd för dessa personer eftersom behovet är stort. Inlärningssvårigheter beror många gånger på psykisk ohälsa. En av deltagarna berättar att hon har haft problem att förstå innebörden av de brev som är utskickade av myndigheter. Det är ett stort problem när man inte förstår vad som står i brev som till exempel kommer från en läkare eller från Arbetsförmedlingen. Det är allvarligt och det borde finnas tolk att tillgå för personer som inte behärskar det svenska språket i den omfattning som krävs för att förstå innebörden av sådan information. Det är sjukvården och Arbetsförmedlingens skyldighet att se till att patienten eller kunden förstått den information som de erhållit. Det fanns en upplevelse bland arbetsgivarna gällande att det var svårt för praktikanterna att ta egna initiativ och vara drivande på arbetsplatsen. Detta utgjorde i vissa fall en orsak till att arbetsgivarna kände att de inte kunde erbjuda praktikanten i fråga någon form av fortsatt anställning. Orsakerna till avsaknaden av initiativtagande och driv kan ligga i en osäkerhet som kan tänkas uppstå när mycket runt omkring en individ är nytt, i det här fallet gällde det i många fall både språket, arbetsuppgifterna och kollegorna. Orsakerna går sannolikt att finna i Slutrapport

22 den skillnad i företagskultur som rådde mellan arbetsgivaren i Sverige och tidigare arbetsgivare samt i de faktum att vissa av deltagarna aldrig hade förvärvsarbetat tidigare. Projektledningen kunde konstatera att det under projektets gång fanns några praktiska problem. Ersättningsmodeller från olika myndigheter ledde till mycket administrativt arbete i syfte att få ihop projektekonomin. Deltagarersättningen från Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan släpade efter. Detta är något som borde varit inarbetat i hela projektbudgeten från början. Detta är ett tydligt utvecklingsområde där olika myndigheter är delaktiga i medfinansieringen. En modell för att lösa hanteringen av de ekonomiska ersättningarna på ett smidigt sätt är att föredra inför en implementering. Ett fåtal deltagare vägrade att ta på sig skyddskläder på grund av religiösa skäl. Arbetsförmedlingen prövade dessa ärenden och kom fram till att det är miljöskyddslagen som är gällande i dessa fall eftersom det handlar om individens säkerhet. Det går inte att tumma på dessa regler om det exempelvis gäller arbete med livsmedelsvaror. Deltagarersättningen drogs in eftersom Arbetsförmedlingen ansåg att personerna i fråga inte stod till arbetsmarknadens förfogande. 12. Framgångsfaktorer Deltagarnas upplevelser av projektet var nästan uteslutande positiva. De upplevde att de hade lärt sig det svenska språket bättre när de fick möjlighet att använda sig av och förvärva nya kunskaper på sina respektive praktikplatser. De fick även nya kunskaper och erfarenheter från olika yrkesområden inom de svenska arbetslivet och några deltagare blev efter avslutad praktik erbjudna någon form av anställning hos den arbetsgivare de praktiserade hos. Slutrapport Att deltagarna fick önska inom vilka branscher praktiken skulle ske har varit en framgångsfaktor. Alla deltagare fick lista tre alternativ och nästan samtliga fick sitt förstaeller andrahandsval. Detta medförde att de uppskattade praktiken mer eftersom de själva fick vara delaktiga i valet. Om deltagarna hade blivit placerade på praktik inom ett arbetsområde de inte önskat hade risken varit att de inte hade sett praktiken och språkträningen som givande. 21

23 Integrationsaspekten upplevs som mycket positiv av deltagarna. De uppskattade kontakten med nya människor och samtalen i fikarummen, även om de i vissa fall inte hade möjlighet att delta i den omfattning de hade önskat på grund av för begränsade språkkunskaper. De lärde känna nya personer i Kalix och berättade att de var mycket glada över att olika personer hälsar på dem när de möts. Integrationen i samhället är även en betydande faktor när det gäller att skapa trivsel och en vilja bland de nyanlända att stanna kvar i Kalix och söka arbete i kommunen istället för att flytta därifrån. Den ökade integrationen och känslan av att känna sig behövd har medfört att deltagarna har stärkt sitt självförtroende och utvecklats som människor. Resultatet av antalet deltagare som har fått någon form av anställning efter projektdeltagandet är över förväntan. De som i dagsläget inte har erbjudits någon form av anställning har dock skapat kontakter som kan vara till nytta i arbetslivet, bland annat som referenser. Referenser och arbetslivserfarenhet är av stor vikt när det gäller att bli erbjuden en anställning. Flera av de deltagande kvinnorna hade inte arbetat i sitt hemland utan hade istället haft huvudansvaret för barn och hem. Ur en jämställdhetsaspekt är det ytterst viktigt att dessa kvinnor får en chans att etablera sig på arbetsmarknaden. Detta är även viktigt för företagen och samhället i stort eftersom jämställda företag har mer positiv utvecklingskurva och en ökad jämställdhet bidrar till ett mer välmående samhälle i stort. Forskning visar på att jämställdhet påverkar företags tillväxt på ett positivt sätt och ur den aspekten bidrar projektet till en ökad tillväxt genom att de ger kvinnor ökade förutsättningar för att etablera sig på arbetsmarknaden. Det är dock viktigt att inse att jämställdhet inte bara handlar om mätbara siffror eller att fler kvinnor ska börja arbeta i traditionellt sett mansdominerade branscher. Det handlar till lika stor del om att få män intresserade av yrken som traditionellt sett har setts som kvinnoyrken, som till exempel utbildning samt vård och omsorg. Det är av speciellt stor vikt att få män intresserade av att arbeta inom dessa branscher i större utsträckning än idag med tanke på den kommande arbetskraftsbristen. Där kan denna typ av verksamhet bidra genom att i större utsträckning försöka styra deltagare mot praktik inom dessa branscher. Om fler provar på att arbeta inom utbildning samt vård och omsorg är chansen större att fler blir intresserade av att arbeta med inom dessa branscher. Några deltagare har efter projektets slut påbörjat undersköterskeutbildningen för nyanlända. Detta är en framgång både för projektet och för samhället i stort. Genom denna utbildning kommer de tidigare deltagarnas chanser på Slutrapport

24 arbetsmarknaden att öka avsevärt samtidigt som den arbetskraftsresurs de kommer att utgöra är ett steg mot att motverka den kommande arbetskraftsbristen, vilken kommer att påverka hela kommunen och länet. Som en följd av att deltagarna hade olika omfattande utbildningsbakgrund kom SFI-lärarna till insikt om vikten av att anpassa undervisningen till den enskilde individen. Genom att göra det fick deltagarna ökade möjligheter att ta till sig undervisningen i klassrummet på ett sätt som passade just dem. Ju mer homogen en klass är desto lättare blir det dock för läraren att anpassa undervisningen så att den passar för olika individer och grupperingar inom klassen. Ur den aspekten är en mer homogen grupp att föredra. Den skilda utbildningsbakgrunden kan i vissa fall vara positiv. Detta eftersom deltagare kan lära av varandra. På så sätt blir eleverna själva en resurs för de som inte har kommit lika långt i sin språkutveckling och får själva möjlighet att fördjupa sina kunskaper eftersom man lär under tiden man lär ut. Genom sitt deltagande i arbetslivet har deltagarna fått en ökad förståelse för vilka krav som ställs på språkkunskaper när det gäller att bli erbjuden en anställning. Detta kan öka motivationen att lära sig språket bättre och i en snabbare takt under SFI-undervisningen. Genom kopplingen mellan SFI-undervisning och praktiskt deltagande i arbetslivet har projektet förtydligat vikten av goda språkkunskaper för att bli anställningsbar. Det faktum att SFI-lärarna även agerade handledare och i egenskap av denna roll besökte samtliga praktikplatser en gång per vecka var mycket uppskattat av deltagarna. Genom detta stöd fick de en chans att individuellt träna på och utveckla de specifika områden som just de hade störst nytta av. Detta medförde även att lärarna var uppdaterade på vad som hände ute på praktikplatserna och kunde lägga upp undervisningen utifrån detta. Skapandet av kollage, med bilder från praktikplatserna var en form av lärande som var fruktsam för interaktionen. Slutrapport Förprojekteringen med kartläggningen av arbetsgivares intresse av att delta i projektet var framgångsrikt. Att sälja in projektidén var av yttersta vikt för att kunna erbjuda målgruppen praktik. Projektledaren besökte alla deltagande arbetsgivare personligen och skapade på så sätt en bra relation till dem. Vidare förklarade projektledaren varför detta projekt och möjligheten till praktik var så viktig för deltagarna. Projektet har i kontakt med praktikplatserna lyft frågor gällande Kalix framtida försörjning samt kommunens skyldighet att ta emot nyanlända på bästa möjliga sätt och ge dem en introduktion på arbetsmarknaden. Företagen har förstått situationen och på ett föredömligt sätt ställt upp med praktikplatser. I de få fall det inte har fungerat mellan en praktikant och en arbetsgivare har arbetsgivaren fortsatt 23

25 sitt engagemang i projektet genom att ta emot en annan deltagare. Efter genomförd praktik har projektledningen visat sin uppskattning gentemot arbetsgivarna och lämnat feedback till dem. Utvärderaren ser detta som positivt eftersom praktikplatsen fortsatt erbjuda sig att ta emot deltagare från projektet. Samarbetet inom projektgruppen fungerade mycket väl och projektgruppen uppmärksammade problem som förelåg och förändrade projektet under projekttiden för att bättre styra mot uppsatta mål och för att deltagarna skulle få ut så mycket som möjligt av sitt deltagande i projektet. Projektgruppens skilda kompetenser och erfarenheter har varit en tillgång i projektet då dessa har kompletterat varandra och kunnat bidra till att utveckla projektet. Projektgruppen upplevde att det fanns en tydlighet från projektledningens sida gällande projektets riktning. Projektet har presenterat resultatet för kommunstyrelsen och utbildningsnämnden. Detta är av största vikt eftersom det politiska beslutfattarna måste vara med på tåget för att en implementering ska vara möjlig. Att projektet har gjort en socioekonomisk analys är bra för att visa politikerna vad kostnaderna blir av att inte satsa på denna lärandemodell. Det räcker med att några deltagare kommer ut på arbetsmarknaden så har socialnämnden tjänat in pengarna som annars hade gått till försörjningsstöd. Genom att i fortsättningen använda denna läromodell, vilken leder till bättre språkinlärning, introduktion på den svenska arbetsmarknaden samt ökad integreringen menar utvärderaren att många goda resultat kommer gynna både enskilda individer, företag och samhället i stort. För att klara av den demografiska utvecklingen och säkerställa arbetskraft i framtiden behöver regionen börja se integrationen även som ett tillväxtmål. Slutrapport

26 13. Kontaktuppgifter Företag Evaluation North Adress Kompanivägen 31, Luleå Telefon E-post Hemsida Slutrapport